Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 11

1906-05-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1906:11, Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 11

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 11.

19

NiO 11.

Ant. till Riksd. kansli den 1 maj 1906, kl. 3 e. m.

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande, n:o 8, i

anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till förlikningsman för medling i arbetstvister.

I en till Riksdagen den 9 mars 1906 aflåten, till sammansatta statsoch

lagutskottet för behandling öfverlämnad proposition, n:o 85, har

Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen

att för år 1907 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 20,000 kronor

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt

förlikningsmän för medling i arbetstvister.

Beträffande detta ärende har föredragande departementschefen till

berörda statsrådsprotokoll yttrat följande:

»Kungl. Maj:t har denna dag beslutit genom, nådig proposition föreslå

Riksdagen att antaga ett uppgjord! förslag till lag angående medling

i arbetstvister. Då antagande af förevarande lagförslag medför en

utgift till bestridande af kostnaden för förlikningsinstitutionens verksamhet,

torde medel härför böra äskas af Riksdagen. I sådant afseende

erinrar jag, att det förslag, som förelädes 1903 års Riksdag, lika litet

som det nu föreliggande, upptog förslag till bestämda distrikt för en

hvar af de blifvande förlikningmännen. Efter beräkning af erforderligt

antal distrikt samt den ersättning, som, med ledning af de mycket

skiftande utlåtandena från Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande,

borde till förlikningsmännen utgå, begärdes af 1903 års Riksdag, i

sammanhang med framläggande af statsverkspropositionen, ett förslagsanslag

till beredande af ersättning åt förlikningsmän för år 1904 af

40,000 kronor. Sammansatta stats- och lagutskottet vid 1903 års

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatta Stats- (och Lag-)utshottets Utlåtande N:o 11.

Riksdag framhöll i sitt utlåtande, att den då föreliggande utredningen

icke syntes möjliggöra någon tillförlitlig beräkning åt anslagsbehofvet i

förevarande afseende. Då emellertid sådan utredning i frågans dåvarande

läge svårligen syntes kunnat åvägabringas, och utskottet vore

öfvertygadt, att nödig sparsamhet skulle komma att iakttagas vid

förvaltningen af de medel, som kunde blifva af Riksdagen för ändamålet

anvisade, hemställde utskottet, att Riksdagen måtte medgifva, att

för beredande af ersättning åt förlikningsman för medling i arbetstvister

på extra stat för år 1904 uppfördes ett förslagsanslag af 40,000

kronor.

På sätt inhämtas af det utlåtande, som afgifvits af särskildt utsedda

kommitterade för förnyad granskning af det för 1903 års Riksdag

framlagda förslaget till lag angående medling i arbetstvister, hafva dessa

kommitterade ansett, att de olika länen borde till en början sammanföras

till sex förlikningsdistrikt, samt beräknat ersättningen åt förlikningsmannen

till omkring 20,000 kronor. Huru distriktsindelningen lämpligast

bör ske, må för närvarande vara svårt att bedöma, och lärer frågan härom

i hvarje fall böra blifva föremål för särskildt beslut framdeles af Kungi.

Maj:t. Jag är emellertid ense med kommitterade, att, åtminstone innan

någon erfarenhet vunnits om förlikningsmannainstitutionen och dess

anlitande till medling i uppkomna arbetstvister, det icke kan vara

lämpligt att göra distrikten för små. Visserligen kommer därigenom

en förlikningsman ofta att sakna den ort- och personalkännedom, som

kan vara af en viss betydelse för hans verksamhet; men sådan kännedom

kan dock näppeligen anses utgöra någon i hvarje fall nödvändig

kvalifikation hos förlikningsmannen. Erfarenhet i industriens förutsättningar

och villkor och i arbetarnas förhållanden samt full opartiskhet,

intresse, uthållighet och eu vidgad syn på arbetsaftalets olika områden

förblifva alltid de egenskaper, som framför allt äro eftersträfvansvärda

hos en förlikningsman. Ju flera distrikten göras, desto svårare blir

det ock att vinna kompetenta och lämpliga personer för uppdraget.

Det är visserligen afl vikt, att förlikningsmannen vid sidan af sin

möjliga verksamhet i öfrigt kan äga tillräcklig tid för sitt förlikningsmannauppdrag;

men detta uppdrag bör ej hafva karaktären af en särskild

tjänst, därmed fast aflöning och fast anställning skulle vara förenade.

Uppdraget måste i hufvudsak betraktas såsom ett förtroendeuppdrag.

Det låter därför ock tänka sig, att till förlikningsman kan utses en

person i den ställning, att han icke bör för detta uppdrag erhålla viss

årlig ersättning, utan att han, för fullgörande af hvar särskild medling,

erhåller godtgörelse för sina kostnader jämte skäligt arfvode för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)utshottets Utlåtande N:o 11. 21

besvär och tidspillan. Ett dylikt förfaringssätt blir gifvetvis att tillämpa,

när för en speciell medling särskild person anlitas. Emellertid torde

böra beräknas, att förlikningsman i allmänhet erhåller ett visst årligt

arfvode. Att härutinnan nu föreslå skäligt belopp är, synes mig, synnerligen

vanskligt. Under antagande att de af förberörda kommitterade

föreslagna förlikningsdistrikt befinnas lämpliga och med hvarandra likställda

i arbetsbörda — hvilket senare de emellertid näppeligen torde

vara — kan förslagsvis beräknas en årlig ersättning till hvar förlikningsman

af 2,500 kronor, hvilket för 6 förlikningsmän gör 15,000

kronor. Beräknas så 5,000 kronor för tillfälliga förlikningsmän, kommer

man till den siffra kommitterade ifrågasatt.

I likhet med hvad 1903 års förslag upptog, torde rese- och traktamentsersättning

till förlikningsmannen, äfvensom till ledamöterna i förlikningsnämnd,

böra utgå efter tredje klassen i nu gällande resereglemente

samt gäldas af det å sjätte hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar.))

På grund af hvad sålunda anförts hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta ifrågavarande proposition.

Utskottet, som i sitt utlåtande n:o 7 hemställt, att Riksdagen

måtte antaga förslag till lag angående medling i arbetstvister i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det i propositionen n:o 84 framlagda lagförslag,

har icke funnit något att erinra emot hvad i nu förevarande

proposition föreslagits; och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen, under förutsättning att utskottets

förenämnda utlåtande n:o 7 af Riksdagen godkännes,

må för år 1907 på extra stat anvisa ett förslagsanslag

af 20,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän

för medling i arbetstvister.

Stockholm den 1 maj 1906.

På det sammansatta utskottets vägnar:

T. ZETTERSTRAN1).

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 4 Sami. 2 Afä. 10 Höft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.