Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om afskrifning af återstående köpeskillingen för hemman och lägenheter, som få till skatte lösas.

1906-04-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:103, Utlåtande, i anledning af väckt motion om afskrifning af återstående köpeskillingen för hemman och lägenheter, som få till skatte lösas.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 103.

1

N:o 103.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1906, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om afskrifning af återstående

köpeskillingen för hemman och lägenheter, som få

till skatte lösas.

(I. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 1) kar herr N. Andersson

i Pettersborg kemställt att Riksdagen ville besluta, att den återstående

skatteköpeskillingen skulle afskrifvas för alla de hemman och lägenheter,

som finge till »skatte» lösas, på sätt i Kungl. Maj:ts proposition af den

14 januari 1870 föreslagits.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:

»Då numera alla andra grundskatter äro afskrida, och då mer än

ett hälft sekel förflutit, sedan frågan om skatteköpens upphörande för första

gången väcktes (hvilket framgår af skattekommitténs i utdrag bifogade

betänkande, bil. Ditt. A), och då mer än 30 år förflutit, sedan Kungl.

Maj:t sist genom proposition till Riksdagen (bil. Litt. B) föreslagit afskrifvande

af nämnda grundskatt, så synes mig tiden vara inne, att äfven

denna kvarlefva af gamla orättvisor borttages. Att Kungl. Maj:ts förslag

om skatteköpeskillingens afskrifvande icke vann Riksdagens bifall 1870

hade sin grund däri, att andra grundskatter då ännu icke blifvit afskrida.

Om man jämför skatteköpeskillingen med andra förutvarande grundskatter,

så är den en ren obetydlighet och tillför icke statskassan någon

nämnvärd inkomst. Åren 1900—1904 tillfördes statskassan ett belopp

af endast 477 kronor 49 öre i medeltal pr år i skatteköpeskilling (bil.

Litt. C).

Men icke nog med att inkomsten för staten är obetydlig och icke

användes för det ursprungliga ändamålet, hvilket kanske på sin tid beBih.

till Biksd. Brok 1906. i Sami. 1 Afd. 62 Käft. (N:o 103). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 103.

rättigade dess tillkomst, utan det är högst sannolikt, att denna inkomstpost

framdeles blir ännu obetydligare, hvilket 1847 års skatteregleringskommitté

och kammarkollegium i sitt utlåtande år 1869 sökt visa. Denna

minskning är så mycket säkrare, då det endast är mindre hemmansdelar

och lägenheter, som numera återstå af »krononatur» och få till »skatte»

köpas. Den lilla inkomst, som staten genom afskrifningen ginge miste om,

skulle dessutom blifva fullt ersatt genom stämpelbeläggningen af köpebref

och andra ifrågavarande fastigheter rörande handlingar.

För det första skulle vinnas större enhetlighet i jordnaturen till betydlig

lättnad för Konungens befallningshafvande, häradsskrifvarne m. fl.

Om »krono», som få till skatte lösas, blefve sammanförda med »skatte»,

så komme de i jordeböckerna förekommande (bil. Litt. D) obandterliga

bråktalen att försvinna. Huru lätt kunna ej uppstå fel, som i sin ordning

kunna föranleda till civilrättsliga tvister med kostnader för den enskilde

och till mycket besvär för myndigheterna.

Vidare skulle enligt min mening egna-hems-frägans lösning i hög

grad befrämjas genom den föreslagna afskrifningen. Dessa smålägenheter,

hvarom är fråga, kunna nämligen icke såsom »krono» belastas med inteckning,

men öfverförda till »skatte» kunde de belånas genom intecknade

skuldebref, hvarigenom det skulle blifva betydligt lättare för mindre bemedlade

personer att öfvertaga dylika lägenheter och därmed skaffa sig ett

eget hem.»

I afseende å innehållet af de af motionären här ofvan oberopade, med Litt.

A, B, O och D betecknade handlingar tillåter sig utskottet hänvisa till

motionen.

Med anledning af eu i samma ämne vid nästlidet års lagtima riksdag

väckt motion anförde statsutskottet följande:

»Frågan om kronohemmans samt åtskilliga andra kronolägenheters

upplåtande under skattemannarätt utan särskild köpeskillings erläggande

förelädes 1870 års Kiksdag till pröfning genom en då i ämnet afbiten

kungl. proposition. Denna proposition blef emellertid afslagen af Biksdagen,

som i skrifvelse den 10 maj samma år anförde, bland annat, att

enligt de för behandling af frågan om beskattningsväsendets samt uppbörds-

och redogörelseverkets förenkling utsedde kommitterades beräkning

uppgick antalet af de under stadgad åbo- och besittningsrätt upplåtna

kronohemman år 1844 till 2,176 hela mantal, lägenheterna oberäknade,

och att detta antal hade under de påföljande 22 åren, eller till och med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 103.

3

år 1866, enligt kammarkollegii utredning nedgått till 442 mantal, hvilken

senare siffra kollegiet på anförda skäl funnit vara något för hög. Då

skatteköpen under gällande lagstiftning visat sig ganska skyndsamt fortgå,

hade det synts Riksdagen icke vara af verkligt behof påkalladt att däri

vidtaga någon förändring, helst skatteköpen kunde i väsentlig mån påskyndas

genom att vederbörande på lämpligt sätt bringades kunskap om

sådana förteckningar öfver kronohemman och lägenheter, som omförmälas

i kungl. kungörelsen den 15 december 1848 angående ordningen och

sättet för vinnande af skattemannarätt till hemman och lägenheter af

krononatur.

I hvad mån dessa skatteköp sedermera fortgått är utskottet icke i

tillfälle att meddela, enär, enligt hvad upplyst blifvit, en utredning i

sådant afseende icke skulle kunna åstadkommas utan vidlyftiga undersökningar

och i öfrigt försvåras däraf, att en mängd i jordeböckerna upptagna

kronolägenheter i själfva verket äro obefintliga.»

Då emellertid ifrågavarande skattemannarätt i regeln kunde förvärfvas

utan föregången värdering eller annan omgång än erläggande af den efter

grundräntans kronovärde bestämda köpeskillingen, hvilket kronovärde alltjämt

bibehållits vid sitt ursprungliga belopp och således måste anses under

nuvarande förhållanden synnerligen ringa, samt alltså den af motionären

till afskrifning ifrågasatta köpeskillingen utan någon svårighet borde kunna

af kronoåborna erläggas och någon rättslig grund för dess efterskänkande

icke kunde åberopas, hemställde utskottet, att motionen icke måtte af

Riksdagen bifallas; och beslöt Riksdagen i öfverensstämmelse med denna

hemställan.

I likhet med nästlidet års statsutskott finner utskottet sig icke kunna

omedelbart tillstyrka motionärens förslag såsom det framlagts; och har

utskottet gent emot motionärens uttalande om, att här vore fråga om afskrifning

af en grundskatt, velat erinra, att så icke är förhållandet, enär

Riksdagens beslut om grundskatternas afskrifning redan blifvit tillämpadt

äfven å förenämnda hemman och lägenheter, hvilkas beröring med grundskatterna

numera endast består däri, att den förut erlagda grundräntans

kronovärde skall läggas till grund för bestämmande af skatteköpeskillingen.

Emellertid har en omständighet tillkommit, som synes böra utöfva

inflytande på föreliggande fråga. Utskottet har nämligen inhemtat, att,

sedan med år 1904 grundskatterna afskrifvits och i anledning deraf nya

jordeböcker måste efter förändradt formulär uppläggas, förslag i sådant

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 103.

afseende för närvarande är under utarbetning inom kammarkollegium äfvensom

att såsom underlag för nya specialiserade fastighetsböcker af utsedde

kommitterade uppgjorts förslag till särskilda, på jordeböckerna grundade

jordregister; och skulle arbetet med uppläggandet af nya jordeböcker och

äfven af jordregister utan tvifvel komma att ej oväsentligt underlättas och

förenklas, därest ifrågavarande hemman och lägenheter finge omföras från

krono till skatte och således en särskild kolumn för dem ej behöfde bibehållas.

Med afseende härå och vid det förhållande, att ett efterskänkande

af de obetydliga skatteköpeskillingarna för dessa hemman och lägenheter

antagligen komme att uppvägas af stämpelafgifterna å köpebrefven samt

andra ifrågavarande fastigheter rörande handlingar och sålunda icke medföra

någon eller i allt fall icke någon afsevärd förlust för statsverket, finner

utskottet anledning föreligga att föranstalta om utredning, huruvida icke

ett sådant efterskänkande må böra äga rum. Mot en dylik åtgärd har

anförts, att den måste förutsätta vidlyftiga och besvärliga undersökningar

om åbornas besittningsrätt, hvilken i många fall icke torde vara fullt

ostridig. Men utskottet föreställer sig, att kammarkollegium vid uppläggande

af de nya jordeböckerna, derest ifrågavarande kronohemmansåbor

skulle anses böra såsom sådana i dem införas, icke komme att föranstalta

om ett sådant införande utan att förut hafva underkastat deras rätt till

innehafvet vederbörlig granskning, hvadan i båda fallen undersökningar i

förevarande afseende komme att äga rum. Utskottet finner sig alltså böra

med anledning af föreliggande motion föreslå Riksdagen att hos Ivungl.

Maj:t anhålla om utredning, huruvida ifrågavarande kronoåbor må utan

erläggande af köpeskilling vinna skatterätt till de hemman och lägenheter,

de innehafva, och dessa alltså må kunna i jordeboken omföras från krono

till skatte.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med anledning af herr N. Anderssons

förevarande motion, må i skrifvelse till Ivungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,

huruvida sådana, under åborätt upplåtna, kronan

tillhöriga hemman och lägenheter, som kunna till skatte

lösas, må utan erläggande af särskild köpeskilling eller

annan afgäld förvärfvas af den person, som därå

innehar med skatteköpsrätt förenad besittning eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 103.

5

pröfvas vara därtill berättigad, samt sedermera i jordeboken

omföras från krono till skatte, äfvensom till

Kiksdagen inkomma med det förslag en sådan utredning

må föranleda.

Stockholm den 27 april 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Herr D. Persson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

förestående ärendes behandling inom utskottet.

Bill. till Biksd. Prot. 1906.

4 Sami.

1 Afd. 62 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.