Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till anläggning af aflopps~ och vattenledningar vid Trollhättan m. m.

1906-04-30 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:104, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till anläggning af aflopps~ och vattenledningar vid Trollhättan m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10 d

1

N:o 104.

Ank. till Eiksd. kansli den 30 april 1906, kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

bidrag till anläggning af aflopps~ och vattenledningar

vid Trollhättan m. m.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 93) af den 9 sistlidne

mars har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag åt statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva;
dels

att till Trollhättans kommun måtte såsom bidrag till anläggning

af aflopps- och vattenledningar vid Trollhättan samt enligt de närmare

bestämmelser, som Kungl. Maj:t kunde meddela, utbetalas ett belopp af

100,000 kronor från den af köpeskillingarna för af kronan försålda tomter

i Trollhättan med inflytande räntor bildade fond;

dels att till nämnda kommun måtte till användning för det blifvande

vattenledningsverket utan afgift med nyttjanderätt upplåtas två områden,

det ena af omkring 4,125 kvadratmeters yta, beläget på 1U mantal

Hjulkvarn, och det andra innehållande omkring 400 kvadratmeter af XU

mantal Lilla Hoijum, hvilka områden funnes utmärkta med röda linjer å

en vid styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk skrifvelse till

Kungl. Maj:t af den 20 december 1905 fogad, med pl. 2 betecknad karta,

Bill. till Eiksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 AJd. 63 Höft. {Kris 104—107.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 10å.

med rätt för styrelsen att vidtaga de smärre jämkningar i områdenas

begränsning, som vid vattenledningsverkets anläggning kunde befinnas

lämpliga, samt med förbehåll om rätt för kronan att två år efter

skedd uppsägning återtaga de upplåtna områdena, men med förpliktelse

för kronan att i sådant fall antingen inlösa de å ifrågavarande områden

vid uppsägningstillfället befintliga, för vattenledningens drift erforderliga

och kommunen tillhöriga anläggningar enligt värdering af skiljemän

enligt lag eller på sin bekostnad flytta samma anläggningar, äfvensom

på liknande villkor upplåta andra för ändamålet användbara områden;

dels ock att till förevarande anläggning hörande aflopps- och vattenledningar

finge utan afgift framdragas öfver kronan tillhörig mark.

I detta ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Den kommitté, som af Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsattes

för att verkställa utredning i fråga om villkoren för upplåtelse till

enskilda af de från Nya Trollhätte kanalbolag förvärfvade, till tomter

indelade eller afsedda områden, yttrade uti sitt den 22 november 1904

afgifna utlåtande bland annat:

I fråga om priset hade kommittén tagit i betraktande, att värdet

af samtliga af staten förvärfvade tomter inom det planlagda området,

för hvithet jämväl tomtindelning af Trollhättans kommun antagits, men

ännu icke vunnit fastställelse, blifvit, såsom af tomtförteckningen inhämtades,

af kanalbolaget upptaget till 1,237,718 kronor, under det att

kronan för samma tomter betalt endast det af värderingsmännen därå

satta värdet 973,000 kronor. Vid sådant förhållande skulle försäljningspriset

för samtliga oförsålda tomter, därest de genast försåldes, kunna

utan förlust för kronan nedsättas med 264,718 kronor. Kommittén

funne sig dock icke böra i allmänhet föreslå motsvarande nedsättning

i tomtpriset, utan ansåge lämpligare, att staten i stället bidroge till

tomternas förbättring genom att deltaga i kostnaderna för ett för Trollhättans

kommun såväl i sanitärt som i andra hänseenden högst nödigt

företag, nämligen dränering af hela det planlagda området och dess

förseende med vattenledning. Detta, i anseende till den i allmänhet

bergiga grunden, ganska dyrbara företag hade kommunen redan beslutit

utföra för en beräknad kostnad af 400,000 kronor och ämnade

utverka sig nådigt tillstånd att för ändamålet upptaga ett amorteringslån

å nämnda belopp. Då dräneringen och vattenledningen, jämte det

gagn den beredde de delar af ifrågavarande område, som förblefve i

kronans ägo, otvifvelaktigt komme att ej mindre göra de öfriga tomterna

därstädes mera begärliga för enskilda köpare, hvarigenom den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

3

önskvärda försäljningen af dessa främjades, än äfven bereda utlopp för

vattnet från det'' område, som vore afsedt till utvidgning af stadsplanen,

ansåge kommittén staten böra bidraga till utförande af detta företag.

I fråga om i hvad mån sådant borde ske, ansåge kommittén, vid det

förhållande att, enligt hvad kommittén inhämtat, kommunen af nya

Trollhätte kanalbolag för dess fastigheter och rörelse dittills uppburit

kommunalutskylder, som i medeltal för de senaste fem åren uppgått

till 16,8 procent af kommunens hela kommunalskatt, men staten vore

för sådana utskylder fri, rättvisa och billighet fordra, att statens bidrag

icke sattes lägre än detta procenttal, att utgå antingen genom anslag

på en gång eller genom deltagande i förräntning och amortering af

det lån, kommunen komme att för ändamålet upptaga.

Under förutsättning att staten komme att, på sätt nu antydts, bidraga

till dränering och vattenledning hade kommittén funnit skäligt,

att de af kanalbolaget åsätta, i omförmälda tomtförteckning upptagna

tomtvärden borde tills vidare och intill dess ändrade förhållanden kunde

betinga andra pris vid försäljning i allmänhet följas.

Uti det yttrande till statsrådsprotokollet, som fanns bifogadt Kungl.

Maj:ts proposition n:o 90 till 1905 års Riksdag angående förvaltningen

af Trollhätte kanal- och vattenverk in. m., anförde dåvarande chefen

för civildepartementet, att han, hvad beträffade villkoren för försäljning

af de tomter, som skulle kunna afyttras, icke hade någon erinran att

gorå emot kommitténs förslag. Rörande förslaget att staten skulle

"deltaga i kostnaden för anordnande af dränering och vattenledning inom

det planlagda området vid Trollhättan, syntes nog sådant vara öfverensstämmande

med billighet, men borde denna fråga för det dåvarande

lämnas öppen. Det syntes nämligen, som om denna fråga icke lämpligen

borde afgöras förr, än den blifvande styrelsen för Trollhätte kanaloch

vattenverk kommit i tillfälle att yttra sig och afgifva förslag i ämnet.

Uti med anledning af berörda proposition aflåten skrifvelse af den

20 maj 1905, n:o 185, har Riksdagen anmält, att Riksdagen medgifvit,

bland annat, att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk finge i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i nämnda statsrådsprotokoll

angifna grunder och enligt de särskilda föreskrifter, som kunde finnas

erforderliga och af Kungl. Maj:t utfärdades, verkställa försäljning af

tomter från det till stadsplan indelade området vid Trollhättan, med

stadgande, att köpeskillingarna för försålda tomter skulle förvaltas och

bokföras såsom en särskild fond.

Beträffande kommitténs förslag, att staten med minst 16,8 procent

skulle lämna kommunen bidrag för anordnande af dränering och vatten
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

ledning inom det planlagda området vid Trollhättan, yttrade Riksdagen,

att denna fråga icke då förelåge till Riksdagens afgörande, och att

Riksdagen därför endast kunde uttala, att det af kommittén sålunda

framställda förslaget synts Riksdagen vara med billighet öfverensstämmande.

Vid föredragning den 16 juni 1905 af Riksdagens berörda skrifvelse

anbefallde Kungl. Maj:t, bland annat, styrelsen för Trollhätte kanaloch

vattenverk att inkomma med underdånigt yttrande, om och i hvilken

mån staten kunde anses böra bidraga till dränering af det till stadsplan

indelade området vid Trollhättan och dess förseende med vattenledning.

Uti underdånig skrifvelse den 20 december 1905 har bemälda styrelse

inkommit med det sålunda infordrade yttrandet samt därvid anfört:

StTroiihåtte°r Styrelsen vore för sin del af den bestämda uppfattningen, att

kanal- och staten så mycket hellre borde lämna bidrag till den ifrågasatta dräIkrifveTsek

00h vattenledningen, som Riksdagen redan fastställt de högre

den 20 decem- försäljningsprisen, hvilka likväl föreslogos endast under förutsättning,

ber 1905. att dylikt bidrag skulle lämnas. Bland de tungt vägande skäl af såväl

hygienisk som ekonomisk innebörd, hvilka kommitterade andragit, ville

styrelsen särskildt fästa uppmärksamheten på ett bland de senare. Det

måste nämligen vara uppenbart, att berörda ledningars utförande

komme att i afsevärd grad öka värdet af statens egendom vid Trollhättan.

Det belopp, hvarmed staten kunde befinnas villig bidraga, utgjorde

sålunda ett kapitalutlägg, hvilket kronan som jordägare snart

nog komme att fullt ut återfå i form af ökade inkomster vid tomtupplåtelser

af en eller annan art. Då styrelsen sålunda i underdånighet tillstyrkte

ett statsbidrag till de ifrågavarande arbetena, ansåge dock styrelsen,

att bidragets utbetalande borde ske något annorlunda än kommittén

antydt. Då kommittén framkastat tanken på endera ett anslag för

en gång eller ock ett deltagande i förräntning och amortering af det

lån, kommunen komme att för ändamålet upptaga, syntes det styrelsen

däremot enklast och effektivast, att staten visserligen bidroge med ett

i visst förhållande till hela den beräknade anläggningskostnaden stående,

bestämdt belopp, men att utbetalningen häraf, på sätt vid lämnande

af statsbidrag för väganläggningar, bro- och hamnbyggnader

m. m. i nådiga kungörelsen den 29 mars 1899 vore föreskrifvet, skedde

successivt och i mån af arbetets fortgång. På så sätt och om vissa

terminer för arbetenas påbörjande och afsilande bestämdes såsom

villkor för bidragets åtnjutande, vunnes säkerhet för att anläggningen

inom snar framtid komme till utförande, på samma gång som vid hvarje

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

5

fas af arbetets fortgång staten bidroge med en efter den ntförda prestationen

lämpad del. Föreskrifterna i nyssnämnda kungörelse kunde

för öfrigt i tillämpliga delar lända till efterrättelse. Uppgörande af

kontrakt, kontroll öfver arbetet och öfriga åtgärder, som enligt kungörelsen

tillkomme väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kunde lämpligen

öfverlämnas åt styrelsen.

Hvad beträffade förhållandet mellan bidragets storlek och hela

kostnaden, hade kommitterade föreslagit detta till minst 16,8 procent

eller samma procentsats, som i medeltal under en femårsperiod förefunnits

emellan beloppet af kanalbolagets kommunalutskylder och kommunens

hela kommunalskatt. Styrelsen funne emellertid de förmåner,

som genom berörda företag uppstode såväl för det allmänna som för

kronan som jordägare, så betydande, att styrelsen ansåge sig böra

föreslå ett bidrag, som icke allenast utgjorde ett slags godtgörelse för

någon tids mistad kommunalskatt utan ock därutöfver lämnade någon

hjälp till kommunen vid anläggningens utförande och detta så mycket

hellre som den af styrelsen föreslagna formen för utbetalningen medförde

en viss ränteförlust för kommunen, hvilken icke skulle ifrågakommit,

därest bidraget utbetalats på en gång under anläggningens

början. Med hänsyn till hvad sålunda framhållits föresloge styrelsen, att

statens bidrag bestämdes till omkring 25 procent af den beräknade anläggningskostnaden

eller, då denna enligt plan och kostnadsberäkning

uppginge till 400,547 kronor, till afrundade 100,000 kronor. Att detta

förhållande mellan statens bidrag och kommunens icke vore för stort

torde framgå af det sakförhållandet, att kronan exempelvis i Stockholm

till staden kostnadsfritt öfverlämnat gatumark och dessutom bekostat

gatornas beläggning och afloppsledningar, då det gällt att upplåta

kronan tillhöriga områden för tomtförsäljning. I föreliggande fall

kunde kostnaden för enbart afloppsledningen inom den del af stadsplanen,

där kronans tomter vore belägna, beräknas till omkring 136,000

kronor.

Det sålunda förordade statsbidraget borde enligt styrelsens mening

utgå af den särskilda fond, hvilken enligt nådiga brefvet den 16 juni

1905 skulle bildas af inflytande köpeskillingar för försålda tomter.

Denna fond komme under början af år 1906 till följd af redan skedda

tomtförsäljningar att uppgå till ett belopp af omkring 182,000 kronor.

Förslaget till vattenledning vore utarbetadt af ingenjören vid Stockholms

stads vattenledningsverk löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren

O. Nordenstrahl samt förslaget till afloppsledningar af ingenjören

vid Stockholms stads gatu- och trumbyggnadsarbeten C. J. Gimberg,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

hvadan den till grund för den beslutade anläggningens utförande

liggande planen vore på fullt sakkunnigt sätt tillkommen. Genom planens

förverkligande bereddes möjlighet för största delen af de kronan

tillhöriga tomterna inom det planlagda området att utan större svårighet

erhålla förbindelse med ledningsnätet. Anläggningens hufvuddrag funne

styrelsen för öfrigt tillfredsställande. Med hänsyn till den sakkunniga

utredning, som föregått, hade styrelsen icke ansett sig behöfva i detalj

granska den ifrågavarande planen, men ville dock framhålla, att afloppsledningarna

borde så anordnas, att de kunde mottaga afloppsvatten icke

allenast från det nu till stadsplan indelade området utan jämväl från

därutanför belägna, kronan tillhöriga områden och fastigheter, i den

mån detta afloppsvatten lämpligen kunde föras till kommunens ledningar.

Denna fordran borde inrymmas såsom villkor i det kontrakt, som styrelsen,

om dess förslag bifölles, borde få i uppdrag att upprätta med

kommunen.

I planen inginge anläggning invid kanalen och Göta älf af en

pumpstation jämte filtrerbassänger samt öster om det till stadsplan indelade

området af ett vattentorn. Dessa anläggningar komme nödvändigtvis

att ligga på kronan tillhörig mark, den förra å 1U mantal

Hjulkvarn, den senare å Va mantal Lilla Hoijum. För att möjliggöra

planens förverkligande borde kronan sålunda till kommunen upplåta de

för nyssnämnda anläggningar erforderliga områden. Då emellertid såväl

pumpstation och filtrerbassänger som vattentorn vore permanenta byggnadsverk,

som medförde jämförelsevis betydande kostnader, ansåge

st}U''elsen, att de för dem behöfliga områdena, hvilka Linnés å en styrelsens

skrifvelse vidfogad, med n:r 2 betecknad karta ungefärligen

angifna, borde till kommunen upplåtas på sådant sätt, att denna icke

lede någon förlust, om kronan för något sitt ändamål i framtiden

skulle vilja återtaga besittning af marken. Styrelsen föresloge därför,

att kronan visserligen förbehölle sig rätt att efter två års uppsägning

återtaga de upplåtna områdena, men att kronan skulle förbinda

sig att i sådant fall dels inlösa de å ifrågavande områden vid uppsägningstillfället

befintliga, för vattenledningens drift erforderliga och kommunen

tillhöriga anläggningar, enligt värdering af skiljemän enligt lag,

dels ock på liknande villkor upplåta andra för ändamålet användbara

områden. I afseende på den utanför stadsplanen belägna, kronan tillhöriga

mark, som behöfde tagas i anspråk för framdragande af ledningar

till de ifrågavarande anläggningarna, syntes styrelsen hafva befogenhet

att upplåta sådan, endast det skedde med iakttagande af kronans rätt

att förfoga öfver marken, då så er fodrades.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10å.

7

Den del af Va mantal Lilla Hoijum, å hvilken vattentornet med

tillhörande ledningar skulle förläggas, utgjordes af impediment mark,

som vore under kanalverkets omedelbara disposition. V* mantal Hjulkvarn

vore däremot utarrenderadt, men på sådana villkor, att marken

kunde efter ett års uppsägning återtagas. Den nuvarande arrendatorn

hade för öfrigt förklarat, att han när som helst utan afkortning i

arrendesumman vore villig att för ifrågavarande ändamål afstå det å

kartan n:r 2 angifna området, hvilket utgjordes af sparsamt beväxt

hagmark. För det fall, att någon olägenhet för arrendatorn skulle

uppstå vid framdragande af ledningar eller eljest till följd af vattenledningsarbetets

utförande, borde i ett blifvande kontrakt med kommunen

bestämmas, att densamma vore skyldig hålla arrendatorn skadeslös

härför. Då de till upplåtelse ifrågasatta områdenas begränsningslinjer

måhända med fördel kunde undergå någon jämkning, sedan jordborrningar

verkställts och detaljerade ritningar till vattenledningsverket

uppgjorts, torde åt styrelsen lämnas bemyndigande att, om den ansåge

nyttigt, företaga sådan mindre jämkning.

På grund af hvad sålunda anförts, har styrelsen i underdånighet

hemställt:

dels att staten för anläggning af vatten- och afloppsledningar vid.

Trollhättan i enlighet med plan och kostnadsberäkning, slutande på

400,547 kronor, måtte till Trollhättans kommun lämna ett bidrag af

100,000 kronor, samt . att styrelsen måtte erhålla i uppdrag att successivt

utbetala nämnda belopp i mån af arbetenas fortgång af den under

styrelsens förvaltning ställda fond, som enligt nådigt bref den 16 juni

1905 skulle bildas af inflytande köpeskillingar för försålda tomter vid

Trollhättan;

dels att åt kommunen till användning för det blifvande vattenledningsverkets

ändamål måtte utan afgift med nyttjanderätt upplåtas

två områden, det ena af omkring 4,125 kvadratmeters yta, beläget på

XU mantal Hjulkvarn, det andra af omkring 400 kvadratmeters yta på

Va mantal Lilla Hoijum, hvilka områden funnes utmärkta med röda

linjer å en vid styrelsens skrifvelse fogad karta n:r 2, med rätt för

styrelsen att vidtaga de smärre jämkningar i områdenas begränsning,

som kunde befinnas lämpliga vid vattenledningsverkets anläggning;

dels och att åt styrelsen lämnades uppdrag att i hufvudsaklig

öfverensstämmelse i tillämpliga delar med Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse

den 29 mars 1899 angående villkoren för erhållande af understöd

från de af Riksdagen anvisade anslag till väganläggningar m. in. och

i öfrigt på de villkor, som i den underdåniga skrifvelsen funnes före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

Departements
chefens
yttrande.

slagna, upprätta kontrakt med kommunen rörande statsbidrag och markupplåtelser

samt dessutom utöfva kontroll öfver arbetenas ändamålsenliga

utförande.

Mot bidrag från kronans sida till anordnande af dränering och vattenledning

vid Trollhättan synes mig icke något vara att erinra. Såsom

af den lämnade redogörelsen framgår, har nämligen Riksdagen redan

uttalat, att det af omförmälda kommitté framställda förslaget om bidrag

till nämnda arbeten synts Riksdagen vara med billighet öfverensstämmande.

Af hvad styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk nu anfört

framgår dessutom, att anläggningen för staten såsom jordägare vid

Trollhättan har en icke ringa betydelse.

Hvad angår bidragets storlek har kommittén ansett, att det samma

icke borde sättas lägre än till 16,8 procent af hela kostnaden. Enligt

det nu upprättade kostnadsförslaget hafva sammanlagda utgifterna för

aflopps- och vattenledningar beräknats till 400,547 kronor, och statens

bidrag skulle alltså, om den af kommittén beräknade grunden följdes,

blifva minst 67,291 kronor 90 öre. Styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk har emellertid af anförda skäl ansett bidraget från staten

böra bestämmas till 100,000 kronor; och har jag för min del under

förhandenvarande omständigheter icke funnit anledning till erinran mot

detta styrelsens förslag.

Då anläggningen blifver till fördel för staten närmast till följd af

det ökade värdet å en del af statens jordegendomar vid Trollhättan,

synes det vara riktigt, att, i enlighet med hvad stjurelsen hemställt,

bidraget utgår af den fond, som bildats af köpeskillingarna för försålda

tomter med inflytande räntor. Enligt hvad jag inhämtat från styrelsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk uppgick denna fond den 1 mars

1906 till 111,027 kronor 64 öre, i hvilket belopp dock icke är inräknad

köpeskillingen för en del försäljningar, som skett, men hvarför likvid

ej ännu fullständigt influtit.

Likaså är det efter min mening lämpligt, att bidraget utbetalas

endast i den mån arbetena med anläggningen fortskrida, och att, förutom

särskilda villkor, som kunna befinnas erforderliga, de af Riksdagen

enligt dess skrifvelse den 15 mars 1899 för utbetalande af bidrag

till vägars anläggning och förbättring in. in. godkända bestämmelser,

Indika intagits i den af styrelsen åberopade nådiga kungörelsen den

29 mars 1899, i tillämpliga delar lända till efterrättelse, därvid de eljest

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillkommande åtgärder skulle öfverlämnas

åt styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 104.

9

Jämväl styrelsens hemställan, att till Trollhättans kommun måtte för

det blifvande vattenverkets behof utan afgift med nyttjanderätt upplåtas

två mindre områden, synes mig böra bifallas.

Enligt styrelsens förslag skulle staten i det blifvande kontraktet

med kommunen förbehålla sig rätt att efter två års uppsägning återtaga

de upplåtna områdena, men däremot förbinda sig att i sådant fall dels

inlösa de å ifrågavarande områden vid uppsågaingstillfället befintliga,

för vattenledningens drift erforderliga och kommunen tillhöriga anläggningar,

enligt värdering af skiljemän enligt lag, dels ock på liknande

villkor upplåta andra för ändamålet användbara områden. Visserligen

skulle staten genom dessa bestämmelser blifva tvungen att, om staten

framdeles behöfde återtaga de upplåtna områdena, betala ganska väsentliga

lösenbelopp. Men då kommunen erhåller områdena endast med

nyttjanderätt, kan man icke rimligen begära, att, om staten vid deras

återtagande ej lämnar ersättning för de å områdena befintliga anläggningarna,

kommunen skall å dem uppföra de dyrbara anläggningar,

hvarom här är fråga. Genom den af styrelsen ifrågasatta formen för

upplåtelsen vinnes för staten den fördelen framför en upplåtelse med

äganderätt, att, för den händelse områdena för statsändamål, som ej nu

kunna förutses, behöfva återtagas, staten icke blir tvungen betala det

ökade tomtvärde, som områdena med tiden utan tvifvel komma att få. Då

det emellertid kan tänkas blifva för staten fördelaktigare att flytta de å

ifrågavarande områden blifvande anläggningarna än att inlösa desamma,

torde varsamheten bjuda, att förbehåll om sådan rätt i kontraktet intages.

Enär styrelsens befogenhet att upplåta den utom stadsplanen belägna,

kronan tillhöriga mark till framdragande af ledningarna kan

ifrågasättas, synes äfven tillstånd härtill böra af Riksdagen äskas.»

Statsutskottet, som fått denna framställning för förberedande behandling

till sig remitterad, får, med anslutning till hvad departementschefen

i ärendet anfört, hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 30 april 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bill. till Biksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 63 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:109 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till anläggning af afloppsock vattenledningar vid Trollhättan m. m. s. 4 i texten