Utlåtande i anledning af Kungl Maj:ts proposition angående ställande af viss kronoegendom under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanaloch vattenverk.
1906-04-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1906:107, Utlåtande i anledning af Kungl Maj:ts proposition angående ställande af viss kronoegendom under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanaloch vattenverk.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
23
N:o 107.
Ank. till Rikscl. kansli den 30 april 1906, kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning af Kungl Maj:ts proposition angående
ställande af viss kronoegendom under förvaltning af
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.
(I. A.)
I en till Riksdagen afbiten, till statsutskottets förberedande behandling
öfverlämnad proposition (n:o 96) af den 9 sistlidne mars har
Kungl. Maj :t,under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen medgifva,
att Trollhätte strömmar från och med Prästskedets fall till och
med Flottbergsströmmen, jämte däri belägna öar, i den mån de ej
genom skatteköp föryttrats, äfvensom kronolägenheterna Bockön n:r 1,
Grötön n:r 1, Korsön n:r 1, Kolon n:r 1, Sågareön n:r 1, Ljungön n:r
1, Löfön n:r 1 och Slottsön n:r 1, samt förra häradsskrifvarbostället
Stallbacka n:r 1 och förra regementsväbelsbostället Sylte n:r 3 kronogården
måtte ställas under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanaloch
vattenverk.
I detta ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Genom nådigt bref den 16 juni 1905 har Kungl. Maj:t, med godkännande
af Riksdagens i skrifvelse den 20 maj 1905 anmälda beslut
i anledning af Kungl. Maj:ts den 10 mars 1905 aflåtna proposition angående
förvaltningen af Trollhätte kanal- och vattenverk m. m., föreskrifvit
bland annat, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och kronan
genom köpekontrakt den 31 maj 1904 förvärfvat från Nya Trollhätte
kanalbolag, skulle, under benämning Kungl. Trollhätte kanal- och
vattenverk, stå under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk.
Angående
ställande af
vissa kronoegendomar
vid
Trollhättan
under förvaltning
af styrelsen
för
Trollhätte
kanal- och
vattenverk.
24
Statsutskottets Utlåtande JST:o 107.
Styrekens för
Troll häfte
kanal- och
vattenverk
skrifvelse den
20 december
1905.
Beträffande omfattningen af den egendom, som sålunda ställdes
under styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk förvaltning, tillåter
jag mig hänvisa till förutnämnda statsrådsprotokoll, som jämväl innehåller
redogörelse för huru de från kanalbolaget förvärfvade fastigheterna
voro disponerade.
Jämlikt den för styrelsen den 16 juni 1905 utfärdade nådiga instruktionen
åligger det styrelsen, bland annat, att i enlighet med instruktionen
och de öfriga föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, öfvervaka och
ombesörja rörelsen å Trollhätte kanal, uppbörden och redovisningen af
inflytande medel samt vården och vidmakthållandet af kanalverket och
för dess drift erforderlig fast och lös egendom, hvarjämte det tillkommer
styrelsen att i öfverensstämmelse med de föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar,
förvalta all kanal- och vattenverket tillhörande egendom äfvensom
att å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar tala och svara för den
egendom, som af styrelsen förvaltas.
Styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk har nu i en till
Kungl. Maj:t ställd skrift af den 20 december 1905 hemställt, att under
styrelsens förvaltning måtte ställas ytterligare kronan tillhörig egendom.
Därvid erinrar styrelsen till en början, att Kungl. Maj:t och kronan ägde
fastigheter af betydande värde vid Trollhättan förutom hvad som förvärfvats
från Nya Trollhätte kanalbolag.
I den förteckning öfver statens mera betydande vattenfall, som
tillhörde kommitténs för utredning beträffande vissa staten tillhöriga
vattenfall den 17 mars 1903 afgifna underdåniga betänkande, förekomme
därom, sedan antecknats, att den östra stranden vid Trollhättan
tillhörde Nya Trollhätte kanalbolag, samt den västra stranden Trollhättans
elektriska kraftaktiebolag, följande:
»Staten äger däremot öarne Spikön, Malgön, Gullön, Stora och Lilla
Toppön samt Önan i den mån de icke blifvit genom skatteköp föryttrade
(se Kungl. Maj:ts domar den 3U, 12 1899 [XXIX 108] , den 19/s
1901 [XXIX 109] och den 27/u 1901 [XXIX 1010]). Tvist pågår angående
omfånget för enskildes rätt å Malgön och Önan. Genom ofvan
åberopade domar är förklaradt, att Trollhätte strömmar med däri belägna
öar från och med Prästskedets fall till och med Flottbergs strömmar
äro kronans egendom, i den mån desamma icke genom skatteköp
föryttrats, hvarjämte enligt § 2 i privilegierna för Trollhätte kanaloch
slussverk af den 13/12 1793 förklarats, att Trollhätte strömmar
alltid skola vara under kronans ägo och förvaltning.))
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
25
I berörda tvist angående omfånget för enskildes rätt å Malgön
både Flundre, Vane och Bjärke häradsrätt genom ett den 6 juni 1905
meddeladt utslag i mål emellan kronan, kärande, och ingenjören Ernst
Stridsberg, svarande, hvilket utslag vunnit laga kraft, förklarat, att, i
likhet med den uppfattning käranden genom stämningen i målet gjort
gällande och till hvilken jämväl svaranden i målet slutligen kommit,
häradsrätten funne, att med de i stämningen omförmälda, af svaranden
förvärfvade skatteköpta verken, hvilka numera benämndes sågverken n:r 3,
4 och 5 Trollhättan, icke vore förenad rätt till mera land eller vatten vid
Malgön än som varit behöfligt för drifvande af nämnda verk å ön till
den omfattning, som vid deras skattläggning afsetts, och att svaranden
och blifvande ägare af samma verk sålunda ägde rätt allenast till så
stort utmål å Malgön och så mycket vatten därinvid, som varit behöfligt
för de äldre skatteköpta verkens drift i skick och till omfattning,
som förut nämnts.
Beträffande den vattenmängd och storleken af det utmål, som sålunda
skulle tillkomma nämnda verk, hade svaranden under villkor,
som i utslaget närmare angåfves, för verken tillerkänts en vattenmängd
af 20, högst 22 kubikmeter per sekund samt såsom utmål för
verken hela det område af västra Malgön, som af honom innehades,
med rätt dock för kronan att därå anlägga dammfäste samt vidtaga andra
åtgärder, som erfordrades för tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft
vid Trollhättan.
Hvad anginge tvisten om enskilds rätt till Önan, så påginge därom
vid häradsrätten ännu rättegång emellan kronan och Trollhättans elektriska
kraftaktiebolag, i hvilken rättegång kronan framställt påståenden
af enahanda beskaffenhet som i målet angående Malgön mot ingenjören
Stridsberg.
Det syntes ligga i öppen dag, att styrelsen för Trollhätte kanaloch
vattenverk lämpligen äfven borde förvalta all berörda kronan tillhöriga
egendom vid Trollhättan, hvilken måste tagas i anspråk för eller
på det närmaste beröras af de anläggningar, som kunde komma att
utföras för tillgodogörande af den kronan tillhöriga vattenkraften vid
Trollhättan samt för ändring eller ombyggnad af kanalen därstädes.
Äfven med afseende å den ännu pågående rättegången angående
Önan och de åtgärder, som måste vidtagas för att i enlighet med
förordningen den 30 december 1880 angående jordägares rätt öfver
vattnet å hans grund erhålla laga tillstånd till utförande af de anläggningar,
som erfordrades för tillgodogörandet af kronans vattenkraft
vid Trollhättan, syntes det för undvikande af omgång och tids
Bih.
till Biksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 63 Käft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
utdräkt vara mest ändamålsenligt, att nämnda styrelse uttryckligen tillerkännes
befogenhet att äfven för denna egendom å Kung!. Maj:ts och
kronans vägnar tala och svara.
Någon annan myndighet syntes ej heller kunna förutsättas äga
den noggranna kännedom om berörda egendom eller vara i tillfälle att
med afseende å densamma så kunna bevaka kronans rätt och intressen,
som styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk, hvars verkställande
direktör och tjänstemän vore boende på platsen.
Förutom nyss berörda egendom ägde emellertid Kungl. Magt och
kronan invid Trollhättan jämväl dels förra häradsskrifvarbostället ett
mantal krono Stallbacka i Västra Tunhems socken samt Va mantal krono
Sylte kronogården i Gerdhems socken och Väne härad af Ålfsborgs län,
af hvilka Stallbacka vore beläget invid Göta älf och Trollhätte kanal
intill de under styrelsens förvaltning redan stående hemmanen Hjulkvarn
och Stafvered samt Sylte begränsades af hemmanen Åker och
Stora Hoijum, hvilka äfven redan stode under styrelsens förvaltning.
Enligt den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess den 15 februari
1902 afgifna underdåniga betänkande rörande förslag till förbättrad
farled mellan Vänern och Kattegat förordade plan för ombyggnad af
Trollhätte kanal skulle en del af hemmanet Stallbacka för sådant ändamål
behöfva tagas i anspråk.
Nämnda hemman, som inbegrepes i det område, för hvithet enligt
uppgjord t förslag stad srättigheter skulle förvärfvas, erbjöde dessutom
synnerligen lämpliga tomter för sådana industriella anläggningar, som
behöfde direkta lastningsanordningar invid vattendraget samtidigt med
järnvägsspår in på fabriksområdena.
De invid Åkersjö belägna områdena skulle äfven lämpa sig för
fabrikstomter af nyss berörda slag, därest dessa kunde sättas i förbindelse
med Bergslagernas järnväg, men för detta ändamål erfordrades, att
järnvägsspår framdroges öfver hemmanet Sylte, hvilket för öfrigt genom
sitt läge erbjöde möjlighet till passande afrundning och utvidgning
af de områden, som redan vore lagda under styrelsens förvaltning.
Styrelsen, som ansåge sig, med hänsyn till den stora industri, som
efter vattenkraftens tillgodogörande vid Trollhättan därstädes kunde
väntas uppstå, i god tid böra vidtaga åtgärder för att lämpliga tomter
för industriella ändamål därstädes kunde af styrelsen upplåtas, vore
därför af den uppfattningen, att äfven de kronan tillhöriga hemmanen
Stallbacka och Sylte borde ställas under styrelsens förvaltning.
Af berörda hemman vore Stallbacka utarrenderadt till den 14 mars
1907 och Sylte till den 14 mars 1915, och syntes under alla förhållan
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
27
den sådana åtgärder böra vidtagas, att desamma vid arrendetidernas utgång
icke upplätes på sådant sätt, att de ej kunde kort tid efter uppsägning
blifva för kronan tillgängliga.
På grund af hvad sålunda anförts hemställde därför styrelsen i
underdånighet, att ej mindre Trollhätte strömmar med däri belägna
öar, i den mån de ej genom skatteköp föryttrats, än äfven hemmanen
Stallbacka och Sylte måtte ställas under förvaltning af styrelsen för
Trollhätte kanal- och vattenverk.
Öfver denna framställning har domänstyrelsen, till följd af nådig
remiss, den 3 mars 1906 afgifvit underdånigt utlåtande och därvid tilllika
öfverlämnat underdåniga yttranden af ene löftesmannen för numera
aflidne arrendatorn af hemmanet Stallbacka n:r 1, arrendatorn
af hemmanet Sylte n:r 3 kronogården, arrendatorn af kronolägenheten
»åtta holmar i Göta älf» samt t. f. domänintendenten och
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län, äfvensom en den
26 februari 1906 dagtecknad underdånig skrifvelse från verkställande
direktören i styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.
T. f. domänintendenten har, då nämnda strömmar, öar och hemman
numera icke utnyttjades för något särskildt ändamål af kronan
och de af sistnämnda styrelse anförda skäl för framställningen syntes
vara mycket goda, tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen; och
har Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande, under åberopande af
t. f. domänintendentens utlåtande, jämväl hemställt om bifall till framställningen.
Uti sistberörda skrifvelse har verkställande direktören i styrelsen
för Trollhätte kanal- och vattenverk å kanal- och vattenverkets vägnar,
under åberopande af de i förstnämnda framställning anförda skäl, i
underdånighet anhållit, att under styrelsens förvaltning måtte ställas
jämväl åtta holmar i Göta älf nämligen Bockön eller Bäckön, Grothult
eller Grötholmen, Korsön, Kulön, Ljufön, Ljungön, Lofön och Slottsholrnen,
Indika holmar — belägna invid segelleden i Göta älf och
Stallbacka kanal — komme att beröras af en blifvande ombyggnad af
kanalen, men, ehuru tillhörande Kungl. Maj:t och kronan, icke vore
hänförliga till de hemman och lägenheter, hvilka styrelsen i sin underdåniga
skrifvelse den 20 december 1905 hemställt måtte ställas under
styrelsens förvaltning, utan vore särskildt upptagna i jordeboken.
Domänstyrelsen, som ansett det icke tillkomma styrelsen att afgifva
utlåtande i ärendet i vidare mån än hvad anginge det ifrågasatta
öfverflyttandet af de under domänstyrelsens vård och förvaltning nu
ställda hemmanen förra häradsskrifvarbostället Stallbacka n:r 1 och
Domänstyrelsens
yttranden
den 3 mars
1906.
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
Kammarkollegiets
yttrande
den 22 mars
1906.
förra regementsväbelsbostället Sylte n:r 3 kronogården samt kronolägenheten
»åtta bolmar i Göta älf», har meddelat följande. Hemmanet
Stallbacken n:r 1 vore genom styrelsens kontrakt den 10 september
1886 och transportresolution den 25 september 1903 för tiden till
den 14 mars 1907 utarrenderadt åt F. W. Ryrberg mot årligt arrende
af 1,650 kronor, och hemmanet Sylte n:r 3 kronogården innehades, jämlikt
styrelsens kontrakt den 4 oktober 1894, på arrende för tiden till
den 14 mars 1915 af A. L. Appelgren mot årligt arrende af 700
kronor. Enligt hvardera arrendekontraktet tillförsäkrades arrendator,
som funnits hafva väl skött egendomen, optionsrätt i händelse
af egendomens förnyade utarrendering. Med underdånig skrifvelse den
17 november 1905 både styrelsen underställt Kungl. Maj:ts pröfning
väckt förslag om afsöndring från hemmanet Stallbacka n:r 1 af vissa
områden, i bvilket afseende styrelsen hemställt, att endast en å sockenallmänningen
Nordkroken befintlig utäga måtte från egendomen afsöndras
och försäljas. Kronolägenheten »åtta holmar i Göta älf»,
hvilken utgjordes af förberörda åtta bolmar, vore genom Kungl. Maj:ts
befallningsliafvandes kontrakt den 31 november 1896 och transportresolution
den 5 november 1903 tillsvidare utarrenderad åt löjtnanten
E. Berggren mot årligt arrende af 60 kronor.
Mot öfverflyttningen till styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
af förvaltningen utaf berörda hemman och lägenhet förklarade
sig domänstyrelsen ej hafva något att erinra.
Kammarkollegium har uti infordradt, den 22 mars 1906 afgifvet
underdånigt utlåtande meddelat, att i gällande jordebok för Ålfsborgs
län funnes bland kronoegendomar under allmän disposition upptagna
inom Västra Tunhems socken ett mantal Stallbacka n:r 1 jämte lägenheterna
Bäckön n:r 1, Grothult eller Bön n:r 1, Korsön n:r 1, Kulön
n:r 1, Ljufön n:r 1, Ljungön n:r 1, Lofön n:r 1 och Slottsholmen n:r
1 samt inom Gärdhems socken Vs mantal Sylte kronogården n:r 3; att
enligt kollegii beslut den 20 nästlidna februari namnen förändrats å
Bäckön till Bockön, å Grotliult eller Bön till Grötön, å Kulön till Kolon,
å Ljufön till Sågareön, å Lofön till Löfön och å Slottsholmen till
Slottsön; samt att Trollhätte strömmar eller de däri inom förut angifna
gränser belägna öar icke funnes i jordeboken införda. Vidare har
kammarkollegium anfört, att kollegium icke hade något att erinra däremot,
att den del af ifrågakomma kronoegendom, som hörde under
kollegii inseende och vård, eller således Trollhätte strömmar från och
med Prästskedets fall till och med Flottbergsströmmen, jämte däri belägna
öar, i den mån de ej genom skatteköp föryttrats, ställdes under
förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.
Statsutskottets Utlåtande N:o 107.
29
För egen del får jag anföra följande: Departements
Uppenbart
bör en öfverflyttning af nu ifrågavarande kronoegendomars
och lägenheters förvaltning till styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk äga rum, enär allenast därmed nämnda egendomar kunna
på lämpligast möjliga sätt tillgodogöras af kronan och för öfrigt all
den Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga, vid Trollhättan belägna egendom
bör stå under samma förvaltning. Huruvida, om, efter vederbörligt
medgifvande, markförsäljningar komma att äga rum från hemmanen
Stallbacka och Sylte, köpeskillingarna skola slutligt tillkomma kanaloch
vattenverket eller tilläfventyrs delvis öfverlämnas till annan förvaltningsmyndighet,
torde nu icke böra blifva föremål för pröfning. För
närvarande är hufvudsaken, att förvaltningen af dessa egendomar öfverflyttas
på kanalverkets styrelse.
Jag tillåter mig vidare erinra, att Kungl. Maj:t genom nådig proposition
den 9 februari innevarande år föreslagit Riksdagen medgifva afsöndringen
från hemmanet Stallbacka af förut berörda utäga, samt att
Riksdagen den 7 innevarande mars härtill lämnat sitt bifall.»
Utskottet, som förutsätter, att, därest markförsäljningar från hemmannen
Stallbacka och Sylte varda i vederbörlig ordning beslutade,
dispositionen af de därigenom inflytande köpeskillingarna varder i sammanhang
med försäljningsfrågan underställd Riksdagens pröfning, hemställer,
att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.
Stockholm den 30 april 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Bill. till Bilesd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 63 Höft.
5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.