Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande af uppgjordt förslag i fråga om uppförande vid Göteborgs hospital för staden Göteborgs räkning af en upptagningsanstalt för sinnessjuka.

1906-05-04 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:121, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande af uppgjordt förslag i fråga om uppförande vid Göteborgs hospital för staden Göteborgs räkning af en upptagningsanstalt för sinnessjuka.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande 2\:o 191,

i

\:o iti,

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 190ö6, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

godkännande af uppgjordt förslag i fråga om uppförande

vid Göteborgs hospital för staden Göteborgs räkning af

en upptagningsanstalt för sinnessjuka.

(2:a U. A.)

Uti en till Riksdagen aflåten, den 24 april 1906 dagtecknad proposition

(n:o 134) liar Kungl. Maj:t — med förmälan att, på sätt propositionen

bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för

samma dag utvisade, stadsfullmäktige i Göteborg anhållit om Kungl.

Majits tillstånd att vid Göteborgs hospital, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med upprättade ritningar, anordna en upptagningsanstalt

för vård af sinnessjuka, samt att medicinalstyrelsen uppgjort förslag

till de närmare villkor och bestämmelser, som för det ifrågasatta medgifvandet

syntes böra uppställas — föreslagit Riksdagen att för sin del

medgifva, att uti förevarande ämne aftal, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med medicinalstyrelsens, i statsrådsprotokollet omförmälda förslag,

finge mellan staten, å ena, samt stadsfullmäktige i Göteborg, å

andra sidan, träffas.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen

yttrat följande:

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 69 Höft. (N''o 121.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 121.

stadsfuii- »Sedan ledamoten af stadsfullmäktige i Göteborg, medicine doktorn

*Mteborg M. Bergengren hos stadsfullmäktige väckt förslag om vidtagande af

underdåniga åtgärd för erhållande vid Göteborgs hospital på Hisingen af en uppT''Tämnet

y tagningsanstalt för akut sinnessjuka från Göteborg, hafva stadsfullmäktige,

jämlikt beslut vid sammanträde den 30 november 1905, hos Kungl.

Maj:t i underdånighet anhållit, dels att Göteborgs stad måtte, för vård

af staden tillhörande sinnessjuka i de fall, som omförmäldes i 46 § af

nådiga stadgan angående sinnessjuka den 14 juni 1901, medgifvas att,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ansökningen bilagda, af hofintendenten

Axel Kumlien uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, vid

Göteborgs hospital på Hisingen anordna en upptagningsanstalt samt

för sådant ändamål uppföra eu paviljong för ständig övervakning af

akut sjuka och två kolonivillor, enligt öppendörrsystemet, den ena för

manliga och den andra för kvinnliga konvalescenter, samtliga byggnaderna

inrymmande tillsammans 80 sjuksängar, hvaraf 5 reservsängar,

dels och att för upptagningsanstalten måtte föreskrifvas enahanda bestämmelser

som för dylika anstalter, tillhöriga vissa landstingsområden,

exempelvis Ålfsborgs läns, blifvit meddelade, med den ändring, att de

rättigheter och åligganden, hvilka enligt samma bestämmelser tillkomma

vederbörande lasarettsdirektion och lasarettsläkare, i stället tilldelades

hälsovårdsnämnden och förste stadsläkaren i Göteborg, hvilkas medgifvande

därtill lämnats.

Med underdånig skrifvelse den 29 december 1905 har Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län till Kungl. Maj:t insändt

berörda ansökning jämte magistratens i Göteborg däröfver afgifna tillstyrkande

yttrande, därvid Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillika meddelat,

att stadsfullmäktiges omförmälda beslut icke blifvit inom behörig

tid öfverklagadt.

Genom nådig remiss anbefalld att öfver denna framställning afgifva

underdånigt utlåtande, infordrade medicinalstyrelsen yttranden i ärendet

från direktionen för Göteborgs hospital samt från ingenjörerna H. Theorell

och T. Holmgren.

Direktionen för Göteborgs hospital åberopade såsom eget utlåtande

ett från sysslomannen vid hospitalet L. Kjellin infordradt yttrande,

huruvida de nuvarande lokalerna för ekonomisk förvaltning med den

förändring, ifrågavarande förslag innebure, vore tillräckliga för den

ifrågasatta ökningen af antalet sjukplatser.

Sysslomannen anförde därvid följande. Beträffande först öfvorvakningspaviljongens

uppvärmning, vore den därför erforderliga ångan

afsedd att tagas från nuvarande ångpanneanläggningen, utan att denna

Yttrande

från hospitalsdirektionen

i

QOtehorg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 1H1.

3

senare skulle erhålla någon som helst utvidgning. Långt ifrån att

vilja förneka möjligheten af att ånga i fullt tillräcklig mängd kunde

med anstaltens nuvarande resurser för ändamålet erhållas, kunde han

likväl icke underlåta att framhålla, hurusom det ändamål, som afsetts

med den nuvarande tredje ångpannans befintlighet, eller tillgång till

en vid hvarjehanda tillfällen nyttig reservpanna, genom den föreslagna

anordningen gifvetsvis icke längre kunde tillgodoses.

I fråga om ångköksanläggningen hade sysslomannen väl icke den

uppfattningen, att anskaffandet af endast två nya ånggrytor skulle

kunna tillgodose de synnerligen ökade anspråk, som komme att ställas

på anstaltens för sitt nuvarande behof ej mer än tillräckliga ångkök,

men då det belopp, som beräknats för de föreslagna båda kokappararaternas

anskaffning, enligt hans mening, borde kunna räcka till för

inköp af ytterligare en eller annan ånggryta, särskildt om samma konstruktion,

som hittills kommit till användning vid Göteborgs hospital,

valdes, ansåge han sig icke böra påyrka någon förhöjning af nu berörda

anslagsbelopp.

Vidkommande därefter den elektriska belysningsanläggningen, ville

sysslomannen med afseende å nu föreslagna utvidgning påpeka hvad

som jämväl yttrats vid fråga om anordnande af första klass paviljonger

därstädes, nämligen att en tillökning af ackumulatorsbatteriet vore oundgängligen

erforderlig, men kunde kostnaden därför möjligen vara inbegripen

i de för elektrisk belysning i den underdåniga framställningen

beräknade belopp.

Då slutligen frågan om nytt boställshus för manlig ekonomibetjäning,

hvilken fråga vore föremål för särskild utredning, icke i handlingarna

berörts, syntes icke heller frågan om utvidgade bostäder för kvinnlig,

i ekonomibyggnaden inhyst ekonomibetjäning, hvilken fråga redan

med hospitalets nuvarande storlek vore trängande och kräfde sin lösning,

böra i detta sammanhang beröras.

Ingenjören Theorell, som anmodats yttra sig om huruvida den

nuvarande ångpannecentralen vid hospitalet vore nog kraftig att under

alla förhållanden kunna lämna erforderlig ånga äfven för värmeledning

uti en ny öfvervakningspaviljong, meddelade uti sitt yttrande, att den

nuvarande ångpannecentralen bestode af tre pannor med 40 kvadratmeters*

eldyta hvardera, och vore under alla förhållanden två af dessa

pannor tillräckliga att lämna all ånga, som för närvarande inom anstalten

erfordrades. Den tredje pannan stode sålunda som reserv. Den ökning

af ångbehofvet, som uppstode genom den nya öfvervakningspaviljongen,

kräfde en eldyta af 15 kvadratmeter, hvadan sålunda, om äfven den

Turande af

ingenjören

H. Theorell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 121.

Turande aj

ingenjören

T. Holmgren

tredje pannan anlitades, den nuvarande ångpanneanläggningen vore fullt

tillräcklig att lämna den ökade ångmängden. Äfven om detta maximibehof

af ånga mera sällan vid sträng köld ifrågakomme, kunde två

pannor fortfarande under vanliga förhållanden lämna hela det erforderliga

ångbehofvet.

Genom det ökade belysningsbehofvet uppkomme äfven någon

ökning af ångbehofvet, hvilken dock vore af ringa betydelse, då den i

detta maskineri använda ångan tillgodogjoides för uppvärmningsändamål.

Äfven om sålunda den nuvarande ångpanneanläggningen med

anlitande af alla tre pannorna utan ansträngning kunde lämna högsta

förekommande behof af ånga jämväl för den nya paviljongen, måste

man dock under sådant förhållande vid maximibehof af ånga afstå från

den afsedda fördelen att alltid äga en panna i reserv. För att bibehålla

denna fördel skulle sålunda ännu en (ehuru mindre) panna behöfva anläggas.

Då plats därför emellertid ej utan utvidgning af pannhuset

funnes, syntes det ändamålsenligare att öka anläggningens effekt på det

sätt, att en s. k. ekonomiser anskaffades, hvarför anordningar delvis

förut vidtagits. Därigenom skulle effekten af två pannor vid största

ångbehof så mycket ökas, att de blefve tillräckliga äfven för den nya

byggnaden, och en panna sålunda fortfarande alltid kunna stå som reserv,

hvarjemte äfven bränsleekonomien förbättrades.

Kostnaden för en sådan ekonomiser kunde beräknas till omkring

7,000 kronor, inklusive byggnadsarbete.

Beträffande frågan, huruvida den elektriska belysningsanläggningen

vid hospitalet vore tillräcklig för att förse äfven den nya upptagnings.

anstalten med erforderlig elektrisk ström, anförde ingenjören Holmgren

följande.

Maskineriet bestode af 2 ångmaskiner med tillhörande dynamos

om hvardera 26 effektiva hästkrafter och för nattbelysning och reserv

ett batteri för cirka 16 kilowatt i tre timmar.

Den nuvarande anläggningen omfattade installerade lampor till

sammanlagdt omkring 40 kilowatt. Det befintliga maskineriet vore sålunda

jämt afpassadt för en största användning på en gång af 80 °/0 af

de installerade lamporna.

I den blifvande upptagningsanstalten skulle behöfvas cirka 225

glödlampor, motsvarande cirka 11,5 kilowatt ökad belastning på maskinerist,

då 80 proc. samtidigt användes. Den ifrågasatta utvidgningen

utgjorde sålunda mer än eu tredjedel af den nuvarande anläggningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 121.

5

För att den nuvarande maskinanläggningen efter upptagningsanstaltens

anslutning icke skulle öfverbelastas, erfordrades att icke mer

än 63 proc. af installationen i sin helhet samtidigt användes. I allmänhet

koin me icke mer än 40 å 50 proc. till samtidig användning, men

vid exceptionella tillfällen kunde det inträffa, alt ett flertal lampor tändes.

I föreliggande fall kunde maskineriet tillfälligt öfverbelastas med

minst 15 proc., hvarför det icke innebure någon risk att ansluta upptagningsanstalten

utan ökning af maskineriet. Dock vore den möjligheten

icke utesluten, att det efter upptagningsanstaltens tagande i bruk

kunde komma att visa sig önskvärdt att utvidga maskineriet med ytterligare

en enhet å 26 hästkrafter, om nämligen den samtidiga användningen

i enstaka fall komme att öfverstiga 75 proc. eller smärre utvidgningar

företoges.

Den projekterade upptagningsanstaltens belysning kunde således

anslutas till den befintliga maskinstationen utan annan olägenhet, än att

hela anstaltens belysning vid enstaka tillfällen eventuellt kunde komma

att blifva något svag; men för ernåendet af full trygghet mot nämnda

olägenhet och för erhållande af samma reserv, som nu funnes, skulle

anläggningen behöfva utvidgas med ett maskinaggregat, af utrymmesskäl

lämpligast en ånglurbin, lika stort som de nuvarande, hvarför kostnaden

beräknades till 6,500 kronor.

Medicinalstyrelsen anförde för egen del i sitt underdåniga utlåtande J1/

följande. styrelsen.

Styrelsen hade på olika tider, med anledning af framställningar

från skilda landsting att få vid statens hospital uppföra så kallade upptagningsanstalter

för sinnessjuka, efter erhållen nådig befallning, vid

flera tillfällen uttalat sig om dylika anstalters betydelse för, å ena sidan,

hospitalen och, å den andra, sinnessjukvården i orterna. Senast hade

styrelsen i underdånig skrifvelse den 10 mars 1905 utlåtit sig om en

framställning i sådant syfte från Ålfsborgs läns landsting, hvilken, i

likhet med alla de föregående, på anförda skäl af styrelsen tillstyrkts

och äfven blifvit af Kung). Maj:t, efter Riksdagens hörande, bifallen.

Upptagningsanstalter

voro

sålunda uppförda eller

un

der

anläggning af

Malmöhus

län vid Lunds hospital

för

20

sjuka,

Värmlands

B

b Kristinehamns

B

B

20

» ,

Västernorrlands

B

b Hernösands

B

B

20

» ,

Uppsala

B

b Uppsala

B

B

24

» i

Kronobergs

n

b Växiö

B

B

40

B ,

Blekinge

Bl

t

Ålfsborgs

B

b Vänersborgs

B

B

30

» 1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 181.

Den nu föreliggande framställningen från stadsfullmäktige i Göteborg,

hvilken afsåge tillstånd att vid Göteborgs hospital på Hisingen

uppföra dels en öfvervakningspaviljong för 42 patienter, dels två kolonieller

konvalescentvillor för respektive 13 och 20 sängar, skilde sig icke

från de föregående i annan måtto, än att densamma afsåge ett väsentligen

större antal sjuka, nämligen tillsammans 75. Ur principiell synpunkt

hade styrelsen därför intet att erinra mot bifall, men anstaltens

omfattning manade så mycket mera till noggrant öfvervägande af dess

inflytande på hospitalet i dess skilda delar, som Göteborgs hospital

vore ett åt'' de mindre i riket. Tillökningen skulle där komma att utgöra

mera än 32 procent af det förutvarande, till 230 uppgående sängantalet

och nära fjärdedelen af anstaltens sjukplatser efter skedd utvidgning.

Hvad då först anginge de begärda nybyggnadernas inflytande på

sjukvårdens organisation, skulle hospitalet i sin helhet komma att

erhålla 88 sängar, eller 29 procent på öfvervakningsafdelningen, eller

ungefär samma proportion, som på de nya hospitalen i Säter och Västervik

blefve fallet. I kolonipaviljongerna skulle rymmas 33 patienter,

eller 11 procent af hela antalet. Mot denna fördelning funnes ingen

anledning till anmärkning.

Därefter hade medicinalstyrelsen haft att öfverväga, om tjänlig

plats på hospitalets område kunde beredas för stadens paviljonger utan

att olägenhet uppkomme för statens egna byggnader eller för den

utvidgning med första-klass-afdelningar, som allt ifrån Göteborgshospitalets

första anläggning varit afsedd, ehuru den allt dittills fått stå tillbaka

för andra, viktigare ansedda byggnadsbehof. För utredande af

denna fråga hade hospitalet nyligen besökts af styrelsens chef, generaldirektören

Linroth, som därvid funnit, att den största af de ifrågasatta

byggnaderna, öfvervakningsafdelningen, mycket väl kunde erhålla plats

ofvanför (öster om) de nuvarande byggnaderna och så, att dess uppvärmning

kunde besörjas från hospitalets ångpannehus, hvilket emellertid

med anledning däraf behöfde utvidgas. Åt de två mindre paviljongerna

kunde också lätteligen beredas tjänliga platser, åt den för

kvinnor strax norr om hospitalets hufvudbyggnad för samma kön och

åt den för män i närheten af trädgårdsanläggningarna, där patienterna

skulle få sin hufvudsakliga sysselsättning. Icke heller från denna synpunkt

funnes således någon betänklighet mot bifall till ansökningen.

Det stora tillskottet af sjuksängar för akut sjuka kräfde oundgängligen,

att ännu en underordnad läkare anställdes vid Göteborgs

hospital. För en sådan läkare funnes för närvarande ingen bostad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 121.

7

Det syntes därför styrelsen vara i sin ordning, att Göteborgs stad anskaffade

bostad. Detta både också ingått i planen, i det att en lägenhet

för en ogift läkare anordnats i kolonipaviljongen för män, och hade

styrelsen intet att erinra mot denna bostads läge och beskaffenhet.

För sjukvårdsbetjäningen funnes nödiga rum på de skilda sjukafdelningarna.

Men äfven hospitalets ekonomibetjäning måste gifvetvis

ökas vid ett så stort tillskott af nya sjukplatser, och för sistnämnda

personal behöfdes således en del bostadsrum, hvilka staden alltså borde

bekosta. Förslag förelåge redan, med anledning af yppadt behof, till

uppförande vid Göteborgs hospital af ett hus af trä med 11 rum och

3 kök för ekonomibetjäning, hvithet efter gjorda beräkningar skulle

kunna rymma äfven de nya funktionärerna. Kostnaden för huset hade

af medicinalstyrelsens arkitekt beräknats till 18,400 kronor. Då Göteborgs

stads sjuka skulle utgöra vid pass fjärdededelen af hela sjukantalet,

ansåge medicinalstyrelsen, att 4,600 kronor af byggnadskostnaden

borde af staden ersättas.

En annan byggnadskostnad, som likaledes syntes böra drabba

staden och äfven upptagits i dess egen kostnadsberäkning, vore den af

10,000 kronor för flyttning af stall, vagns- och vedbod, hvilka gamla

träbyggnaders flyttning redan förut varit ifrågasatt, då de med sitt nuvarande

läge nära intill sjukhusbyggnaderna ansetts eldfarliga, och

hvilkas undanröjande syntes än mera angeläget, om ännu eu större

bj^ggnad för sjuka skulle uppföras i deras närhet.

För den största af de nya sjukpaviljongernas uppvärmning vore

afsikten att taga ånga från hospitalets maskinhus. Af ingenjören Theorells

yttrande framginge visserligen, att de nuvarande tre ångpannorna

kunde lämna nödig ånga äfven för den nya öfvervakningsafdelningen,

men, såsom äfven hospitalets syssloman uti sitt af hospitaldirektionen

åberopade yttrande i ärendet erinrat, skulle anstalten därigenom gå förlustig

fördelen af eu reservångpanna. Ingenjören Theorell föresloge,

alldenstund plats för eu ytterligare ångpanna icke funnes utan utvidgning

af pannhuset, att Göteborgs stad skulle anskaffa en så kallad

ekonomiser för att öka de nuvarande ångpannornas effekt. Medicinalstyrelsen,

som emellertid genom förenämnda inspektion öfvertygat sig

om, att en utvidgning af nämnda hus för eu ny ångpanna mycket väl

kunde utföras, ansåge eu sådan åtgärd mera betryggande och ville så

mycket hellre förorda densamma, som kostnaden därför, inklusive en

ny ångpanna, icke syntes blifva större än den af ingenjören Theorell

för eu ekonomiser med tillhörande byggnad beräknade (omkring 7,000

kronor).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets ^Utlåtande N:o 121.

Elektrisk belysning för de nya byggnaderna kunde äfven fås från

hospitalets förutvarande anläggning för samma ändamål, men denna

måste likaledes, jämlikt ingenjören Holmgrens yttrande, förstärkas med

ett nytt maskinaggregat, beräknadt att kosta 6,500 kronor. Under förutsättning

att äfven denna kostnad bestredes af Göteborgs stad, syntes

däremot intet vara att erinra.

För öfrigt behöfde endast kokapparaterna i hospitalets kök tillökas

i antal eller storlek, för att den ifrågasatta utvidgningen med 75 nya

sjuksängar skulle kunna försiggå, och för sådant ändamål vore en

summa af 3,200 kronor upptagen i Göteborgs stads, handlingarna åtföljande

kostnadsberäkning, hvilken summa syntes medicinalstyrelsen

tillräcklig.

Hvad patientafgiften beträffade, hade Kungl. Maj:t genom nådigt

bref den 6 juni 1902 anbefallt medicinalstyrelsen att vid afgifvande af

underdånigt förslag till afgifter för upptagningsanstalter vid rikets hospital

taga under öfvervägande, huruvida icke nedsättning i det då utgående

belopp (2 kronor 50 öre för sjuk och dag) af samma afgifter måtte

kunna göras. Kungl. Maj:t hade sedermera, i enlighet med medicinalstyrelsens

underdåniga förslag, vid fastställelse af nämnda afgifter bestämt

dem till 2 kronor för sjuk och dag. Ehuru denna afgift endast

obetydligt öfverstege medelkostnaden för hvarje sjuk per dag vid Göteborgs

hospital, hvilken kostnad under år 1904 uppgått till 1 krona

93 öre, och hvilken vid den tid, då nu ifrågavarande anstalt blefve färdig

att beläggas, möjligen kunde blifva ännu något högre, ansåge medicinalstyrelsen

dock, att afgiften för Göteborgs stads anstalt för likformighetens

skull borde sättas till 2 kronor för de första 5 åren, hvarefter

förhöjning, om så ansåges erforderligt, kunde ske.

Utom de nu angifna byggnadsbidragen syntes för bifall till Göteborgs

stads begäran böra fordras samma villkor, som förut uppställts

för de landsting, som medgifvits att vid andra statens hospital anlägga

upptagningsanstalter. Medicinalstyrelsen hemställde alltså om ansökningens

bifallande på följande villkor:

för mottagande vid Göteborgs hospital af sinnessjuka från Göteborgs

stad i sådana fall, som omförmäldes i 46 § af förnyade nådiga

stadgan angående sinnessjuka den 14 juni 1901, skulle staden berättigas

att å staten tillhörigt område vid Göteborgs hospital och på

platser, som af medicinalstyrelsen bestämdes, samt i enlighet med ritningar,

som af styrelsen godkändes, uppföra tre sjukpaviljonger, nämligen

en öfvervakningspaviljong för 42 patienter, hälften af hvartdera

könet, en koloni- eller konvaleseentpaviljong för 20 manliga patienter

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.o 121.

9

och med bostadslägenhet för läkare samt en dylik paviljong för 13

kvinnliga patienter;

Göteborgs stad skulle vidkännas kostnaden ej mindre för byggnadernas

uppförande med dithörande stadig grundläggning, promenadgårdar,

ledningar för värme, vatten och aflopp samt belysning än

äfven för all annan fast inredning m. m., som erfordrades för byggnadernas

begagnande, hvarjämte staden för framtiden skulle bestrida

underhållskostnaden därför;

Göteborgs stad skulle ytterligare dels, i enlighet med af medicinalstyrelsen

godkända ritningar och plan, bekosta såväl utvidgning af

hospitalets ångpannehus för en ny, af staden anskaffad ångpanna som

äfven ett nytt maskinaggregat för hospitalets elektriska belysning, dels

ock till medicinalstyrelsen kontant erlägga:

1) som bidrag till ett bostadshus för ekonomibetjäning 4,600 kronor,

2) för flyttning af stall, vagnsskjul och vedbod ............... 10,000 » ,

3) till anskaffning och uppsättning af kokapparater 3,200 » ;

staten skulle anskaffa och underhålla all den lösa utredning samt

ombesörja och bekosta allt hvad för de sjukas vård i öfrigt erfordrades;

stadens anstalt skulle införlifvas med hospitalets öfriga, för sjukvården

afsedda afdelningar, hvarjämte hospitalets styrelse skulle berättigas

att fritt förfoga öfver den nya anstalten och använda densamma

för vård af sinnessjuka, utan afseende på om dessa tillhörde Göteborgs

stad eller annan del af riket, dock med villkor, att för sinnessjuka i

de fall, som omförmäides i 46 § af nådiga stadgan angående sinnessjuka

den 14 juni 1901, 75 platser, 41 för män och 34 för kvinnor,

alltid och utan invändning funnes disponibla till upptagning endast för

sjuka från Göteborgs stad, och att en fullgod vård bereddes dessa;

. granskning af ansökningshandlingarna om tillfällig hospitalsvård åt

däraf i behof varande sinnessjuka från Göteborgs stad skulle ske i den

ordning, att ifrågavarande patienter af förste stadsläkaren i Göteborg

remitterades till stadens afdelning å Göteborgs hospital för att där vårdas,

till dess för deras hospitalsvård föreskrifna intyg och ansvarsförbindelser

genom hälsovårdsnämndens försorg anskaffats, hvarefter

dessa sjuka, såvidt de pröfvades vara till hospitalsvård berättigade,

borde vinna inträde å hospitalet i alldeles samma ordning som andra

sinnessjuka och utan något som helst företräde för dem såsom tillhörande

Göteborgs stad;

för hvarje patient skulle erläggas afgift till. staten, hvilken afgift

för de första’ fem åren, efter det anstalten tagits i bruk, skulle utgå

Bih. Ull Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afä. 69 Saft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande No 121.

Departe
mentschefens
yttrande.

Utskottets

yttrande.

med 2 kronor för dag ock därefter för fem år i sänder bestämmas af

Kungl. Maj:t på medicinalstyrelsens förslag och efter Göteborgs stadsfullmäktiges

hörande;

afgiften skulle betalas kvartalsvis af hälsovårdsnämnden;

ett minimibelopp af 8,000 kronor i patientafgifter för hvarje år

skulle emellertid till staten utgöras;

så snart någon å anstalten intagen sinnessjuk därifrån utskrefves

eller blefve å hospital eller asyl intagen, skulle stadens betalningsskyldighet

för samma patient upphöra, hvarför underrättelse därom

genom hospitalets syssloman utan dröjsmål borde lämnas hälsovårdsnämnden

med uppgift tillika om den tid, hvarunder patienten varit å

anstalten vårdad;

staten, å ena, och staden, å andra sidan, skulle förbehållas ömsesidig

rätt till uppsägning af öfverenskommelsen att upphöra två år efter

uppsägningen, med skyldighet för staten att ersätta staden kostnaden

för byggnaderna, därest uppsägningen skedde af staten, med det belopp,

som bestämdes af fem gode män, af hvilka staten och staden

utsåge två hvardera och de sålunda valda den femte, dock att värdet

ej finge öfverskrida verkliga kostnaden för byggnadernas uppförande,

samt, därest uppsägningen skedde af staden, med två tredjedelar af

det på förenämnda sätt bestämda värdet.

Förevarande framställning från Göteborgs stadsfullmäktige synes

mig böra under de villkor, medicinalstyrelsen uppställt, af Kungl. Maj :t

bifallas. Mot de bestämmelser, som för bifall till framställningen föreslagits

af medicinalstyrelsen, och hvilka, med de af särskilda förhållanden

betingade modifikationer, hufvudsakligen öfverensstämma med de

villkor och bestämmelser, som fästats vid tidigare medgifvanden för

vissa landsting att vid hospitalen anordna upptagningsanstalter för sinnessjuka,

har jag icke funnit anledning till erinran.»

På grund af hvad sålunda anförts hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu förevarande framställning.

Mot hvad Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har

utskottet icke funnit anledning till annan erinran, än att den af Kungl.

Maj:t ifrågasatta skyldigheten för Göteborgs stad att bekosta utvidgning

af hospitalets ångpannehus för inrymmande af en ny, af staden anskaffad

ångpanna synts utskottet jämväl böra innefatta skyldighet för

staden att bekosta den nya ångpannans uppsättande i ångpannehuset.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 121. 11

Under åberopande af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:172 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Majds proposition angående godkännande af uppgjordt förslag i fråga om uppförande vid Göteborgs hospital för stad s. 5 i texten