Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående beviljande af medel till uppförande af nya byggnader för armén.

1906-05-07 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:127, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående beviljande af medel till uppförande af nya byggnader för armén.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

I

N:o 127.

Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1906 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen

angående beviljande af medel till uppförande af

nya byggnader för armén.

(l:a U. A.)

Uti eu den 23 mars innevarande år till Riksdagen aflåten, till

statsutskottet för förberedande behandling öfverlämnad proposition

(n:o 103) har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen närlagd!

utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden för nämnda dag, föreslagit

Riksdagen att till uppförande af nya byggnader för armén bevilja

21,744,000 kronor samt däraf för påbörjande af nya kasernetablissemang

till Lifregementets grenadjärer, Första och Ändra lifgrenadjärregementena,

Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,

Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Alfsborgs, Bohusläns,

Kalmar och Värmlands regementen samt Norra och Södra skånska

infanteriregementena för år 1907 anvisa det belopp af 4,400,000 kronor,

som af 1905 års lagtima Riksdag öfverföres till statsverkets kassaförlagsfond.

Beträffande denna framställning har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Uti den till nästlidet års lagtima Riksdag aflåtna statsverkspropositionen

föreslog Kungl. Magt Riksdagen, bland annat, att till uppförande

af nya byggnader för armén bevilja 19,700,000 kronor samt

däraf på extra stat för år 1906 anvisa 4,400,000 kronor till påbörjande

af nya kasernetablissemang för följande femton infanteriregementen,

nämligen: Lifregementets grenadjärer, Första och Andra

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 75 Höft. (N:o 127.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

lifgrenadj är regementena, Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente,

Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Alfsborgs,

Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen samt Norra och Södra

skånska infanteriregementena.

Efter förberedande behandling af detta ärende anförde Riksdagens

statsutskott, att utskottet, med hänsyn särskild! till de stora vid vissa

regementens öfningsplatser af stat eller kommun redan nedlagda kostnader,

funnit det böra tagas i noggrannt öfvervägande, huruvida ej

någon eller några af det icke garnisonerade infanteriets kasern etablissemang

kunde uppföras å de nuvarande öfningsplatserna, och att utskottet

med anledning däraf samt i betraktande jämväl af frågans stora

vikt ur strategiska och taktiska synpunkter föreställt sig, att, på sätt

i en inom Riksdagen väckt motion föreslagits, utredning rörande förläggningsorterna

för ifrågavarande regementens kasernetablissemang

borde verkställas och för Riksdagen framläggas, innan medel till dessa

kaserners uppförande beviljades. På grund häraf hemställde utskottet,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta verkställa och för Riksdagen framlägga utredning,

huruvida ej några af de nya kasernetablissemangen för det icke garnisonerade

infanteriet skulle kunna uppföras å de nuvarande öfningsplatserna.

Utskottets ifrågavarande hemställan blef af Andra Kammaren godkänd,

hvaremot Första Kammaren biföll Kungl. Maj:ts framställning.

Genom gemensam votering beslöt emellertid Riksdagen att afstå Kungl.

Maj:ts omförmälda förslag.

Med anledning af hvad sålunda förekommit anmodade jag i ämbetsskrifvelse

den 31 sistlidne augusti chefen för fortifikationen att till

Kungl. Maj:t inkomma med dels fullständiga planer och kostnadsberäkningar

till uppförandet å nuvarande mötesplatser af kasernetablissemang

för ofvan omförmälda femton infanteriregementen, under iakttagande

däraf att å dessa mötesplatser redan befintliga byggnader blefve

i den utsträckning, sådant lämpligen kunde ske, tillgodogjorda för de

nya etablissemangen, samt att, där förhållandena ej medgåfve möjlighet

för officerare och underofficerare att i närliggande stad eller tätare

bebyggd ort förhyra bostäder, härför erforderliga byggnader borde i

närheten af vederbörande etablissemang genom kronans försorg uppföras,

dels förslag till berörda mötesplatsers eventuella utvidgning, så

att tillräcklig och lämplig terräng för truppens öfningar måtte vinnas,

äfvensom beräkning af de med sådan utvidgning förenade kostnader,

där vederbörande kommun ej vore villig att kostnadsfritt till kronan

öfverlämna den för utvidgningen erforderliga marken.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

3

Samma dag uppdrog jag åt cliefen för generalstaben samt cheferna

för Första, Andra, Tredje, Fjärde och Femte arméfördelningarna att, de

senare efter vederbörande regementschefers hörande, till Kung!. Maj:t

inkomma med utredning angående ifrågavarande femton infanteriregementens

nuvarande öfningsplatsers lämplighet såsom förläggningsorter

jämväl för framtiden för dessa truppförband, hvarvid utlåtande

äfven borde afgifvas rörande de hygieniska förhållandena å ifrågavarande

mötesplatser.

De sålunda infordrade utredningarna och förslagen hafva nu till

Kungl. Maj:t inkommit, men, innan jag öfvergår till att redogöra

för de däraf vunna resultaten, anhåller jag att, för vinnande af öfversikt

af kasernbyggnadsfrågan i dess helhet, få lämna en kortfattad

framställning af denna frågas tidigare behandling från och med år

1901.

Såsom framgår af statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet

anförande till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 11 januari 1901, hvilket finnes bifogadt statsverkspropositionen

under fjärde liufvudtiteln till samma års Riksdag, hade chefen för generalstaben

i samband med utarbetandet af förslaget till ny härordning

låtit verkställa en utredning af kostnaderna för de byggnadsarbeten,

som för det nya härordningsförslagets genomförande skulle blifva erforderliga.

Dessa kostnader beräknades uppgå till 47,991,750 kronor.

Uti en vid nämnda utredning fogad promemoria rörande de verkställda

beräkningarna anfördes hufvudsakligen, hurusom man, beträffande

härens förläggning i fredstid, tänkt sig denna så ordnad, att hvarje

regemente och kår i regeln skulle hafva en hufvudstation, där

truppförbandets expedition, förvaltning och skolor skulle vara förlagda

och dit dess värnpliktige inkallades till sin första utbildning, samt en

mötesplats, dit truppförbandet skulle sammandragas under repetitionsöfningarna.

Oaktadt ett sammanförande af hufvudstationen och

mötesplatsen till en och samma ort skulle medfört afsevärda fördelar

med hänsyn till såväl fredsöfningar som mobilisering, hade man för

flertalet regementen dock icke ansett sig kunna föreslå en sådan anordning,

emedan hufvudstationen alltid, där så ske kunde, för personalens

skull syntes böra förläggas till en stad eller ett större samhälle,

men i den omedelbara närheten af en dylik ort icke alltid för rimligt

pris stode att finna en terräng af sådan beskaffenhet, som erfordrades

för en mötesplats.

Uti det förslag till beredande af nya eller ökade lokaler för arméns

förläggning och utbildning, som lagts till grund för kostnadsberäknin
-

Kasernbyggnadsfrågan

vid 1901 års

Riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N-''o 127.

garna, hade därför upptagits dels ett fullständigt kasernetablissemang å

truppförbandets hufvudstation — kompletteradt eller nyuppfördt, allt

eftersom regementet förut varit garnisoneradt å platsen eller icke —

dels ock, där så ansetts nödigt, en komplettering af byggnaderna ä truppförbandets

mötesplats.

Beträffande kasernetablissemangen hade man ansett, att dessa, allt

efter olika truppslags behof, borde utgöras af kanslibyggnad, kaserner

till erforderligt antal, arrestbyggnad, kokinrättning, sjukpaviljong, stallutrymme

för truppförbandets samtliga såväl officers- som nummerhästar

samt vid artilleriet och ingenjörtrupperna äfven sommarstall för legda

hästar, exercishus, ridhus samt åtskilliga andra byggnader såsom afträden

och gödselstäder, badinrättning, förrådsbyggnad, sjukstall, skosmedja

in. in.

Vid beräkningen af det utrymme, som erfordrades i olika byggnader,

hade man utgått från de föreskrifter, som alltsedan 1883" varit

fastställda för sådana byggnader, hvarvid dock gjorts mindre modifikationer,

som utan fara för tjänstgöringens behöriga gång eller truppens

välbefinnande ansetts kunna vidtagas till besparings vinnande. Särskild

kostnad för nya marketenterilokaler hade icke i förslaget upptagits, enär

man ansett, att dylika lokaler skulle kunna anordnas, på sätt hittills ägt

rum, å de indelta regementenas mötesplatser.

Angående kostnaderna för de erforderliga kasernbyggnaderna hade

det. icke varit möjligt att uppgöra någon detaljerad beräkning för hvarje

särskild byggnad och ort, utan beräkningarna hade gjorts efter vissa

normaltyper till de pris, som under de närmast föregående åren i medeltal

varit gällande för utförda byggnader af liknande slag. Vid deras

uppgörande hade man utgått från den förutsättningen, att nödig mark

för etablissemangen antingen kunde erhållas från kronan redan tillhöriga

egendomar, eller af härför intresserade kommuner skulle fritt ställas till

förfogande för ändamålet.

Af den beräknade bj^ggnadssumman, 47,991,750 kronor, ansågs

ungefär hälften eller närmare bestämdt 23,908,650 kronor erfordras för

de arbeten, som borde vara afslutade före utgången af de sex första

öfvergångsåren till den nya härordningen (första perioden). Återstoden,

24,083,100 kronor, skulle användas till öfriga i sammanhang med förslagets

fullständiga genomförande stående byggnadsarbeten (andra

perioden).

Uppförandet af samtliga erforderliga byggnader kräfde sålunda en

summa af i medeltal 4 miljoner kronor om året under den till 12 år

beräknade öfvergångstiden, men en jämn fördelning af kostnaderna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

5

under hela denna tid ansågs icke vara den för ändamålet lämpligaste.

Tvärtom syntes det fördelaktigast, om tiden för byggnadernas utförande

kunde så mycket förkortas, som med god hushållning läte sig göra,

då man härigenom skulle kunna i väsentlig män undanrödja de svårigheter

med afseende å förläggningen, som eljest under öfvergångstiden

måste ställa sig hindrande för de värnpliktiges utbildning. Chefen för

generalstaben föreslog därför, att den för första perioden beräknade

summan skulle fördelas på 4 år, åren 1902—1905, med ett belopp

af i rundt tal 6,000,000 kronor för hvarje år.

Öfver hvad chefen för generalstaben sålunda föreslagit hade arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande samt därvid anfört, bland annat, (se 1901 års statsverksproposition

under fjärde hufvudtiteln, sid. 97), att mot det upprättade

kostnadsförslaget icke något af större betydenhet vore att erinra.

Hvad anginge fördelningen af byggnadsanslaget, var det enligt

arméförvaltningens mening tydligt, att detsamma i sin helhet måste

blifva tillgängligt inom en kortare tidrymd än som beräknats för härordningens

genomförande, på det att inkvarteringen skulle kunna, i den

mån härordningens utveckling framskrede, behörigen besörjas och lokaler

för öfningarna i rätt tid erhållas. Åtta år vore för sådant ändamål den

längsta byggnadsperiod, på hvilken anslaget borde fördelas, med 6,000,000

kronor årligen.

Vidare ville arméförvaltningen framhålla nödvändigheten häraf, att

byggnadsanslaget genast från första början bestämdes för en tillräcklig

följd af år, på det att, när uppförandet af ett etablissemang väl en

gång vore påbörjadt, arbetena å detsamma icke måtte blifva försenade

på grund af bristande tillgång på medel. Ett fördröjande af byggnadsarbetena

skulle icke allenast lända härordningens genomförande till men,

utan äfven kunna föranleda ökade utgifter, hvaraf åter eu rubbningaf

de beräknade kostnadssummorna otvifvelaktigt lätt kunde blifva

en följd.

Då detta ärende den 11 januari 1901 föredrogs för Kungl. Maj: t

anförde dåvarande

följande:

»Vid bestämmandet af de särskilda trupp förbandens förläggningsorter

tages naturligtvis i främsta rummet hänsyn till de militära fordringar,

som man på en sådan ort måste ställa. Men då dessa fordringar

för de flesta truppförbanden kunna tillfredsställande fyllas af flera

chefen för landtförsvarsdepartementet, bland annat,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N;o 127.

orter, och då respektive kommuner icke lära förbise de ekonomiska fördelar,

som med truppförbandens förläggande inom desamma blifva förenade,

toi;de man vid förläggningsorternas bestämmande jämväl kunna

uppställa det villkor, att kommunerna — därest Kungl. Maj:t och kronan

icke redan äger för ändamålet passande områden — skola fritt lämna,

icke blott den mark, som erfordras för själfva kasernetablissemangets uppförande,

utan äfven den öfningsplats i närheten däraf, som kan anses vara

erforderlig för truppförbandets utbildning.

Att redan nu afgifva definitivt förslag till förläggningsorter för

truppförbanden torde därför icke låta sig göra, utan torde detta böra

ske först i den mån noggrannare undersökning af de påtänkta platserna

hunnit äga rum.»

Vidare yttrade departementschefen:

»Till alla delar instämmer jag i de åsikter, som uttalats beträffande

nödvändigheten af att byggnadsarbetena med sådan kraft bedrifvas, att

svårigheterna med ordnandet af truppernas förläggning under öfvergångstiden

må kunna i möjligaste mån öfvervinnas och de med en provisorisk

förläggning alltid förenade kostnaderna förminskas. Nämnda

svårigheter måste i synnerhet blifva högst afsevärda vid 7:de öfvergångsåret,

då de värnpliktiges vinterförläggning skall taga sin början,

därest icke byggnadsanslagen för 1—6 åren varit tillräckliga att bestrida

uppförandet af åtminstone större delen af de för kasernetablissemangen

erforderliga byggnaderna; och jag erkänner därför fullkomligt såväl det

berättigade uti de framställningar, som blifvit gjorda angående behofvet

af ett byggnadsanslag, beräknadt efter 6,000,000 kronor om året, som

äfven det från byggnadssynpunkt särdeles önskvärda däri, att dessa

anslag beviljades på en gång för de närmaste åren, för att sedan år

efter år anvisas. Men med hänsyn till öfriga stora och viktiga anslagsbehof

under första öfvergångsåret, nödgas jag likväl nu afstå från yrkande

härom och anser mig icke böra begära större byggnadsanslag

för 1902 än 4,000,000 kronor. Icke heller anser jag mig kunna begära

beviljandet på en gång af en större summa, afsedd att för ändamålet

utgå under en följd af år, innan den tid inträffat, då Riksdagen kan

disponera öfver ökade tillgångar jämväl från skattekällor, som

ännu ej kunna tagas i anspråk; men vill jag på samma gång hafva

framställt en oafvislig fordran därpå, att ifrågavarande byggnadsbehof

snarast möjligt måtte tillgodoses utöfver det nu begärda beloppet.»

Det ifrågasatta anslaget, 4,000,000 kronor, skulle enligt departementschefens

förslag användas till bestridande af kostnaderna för ändringsarbeten

samt till- och nybyggnader å infanteriregementenas mötesplat
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

7

ser äfvensom för uppförande af åtskilliga i första hand erforderliga b}rggnader

vid nya kasernetablissemang för Västmanlands och Hallands regementen,

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, Lifregementets

husarer, Bodens ingenjörkår samt Svea och Göta trängkårer.

I öfvensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att

för uppförande af nya byggnader för armén på extra stat för år

1902 anvisa 4,000,000 kronor. Riksdagen, som ansåg, att ett belopp

af 230,200 kronor, motsvarande den för uppförande af vissa byggnader

för Västmanlands regemente beräknade kostnad, icke borde beviljas,

biföll Kungl. Majrts framställning i öfrig! samt anvisade alltså för

ändamålet 3,769,800 kronor, hvaraf 1,972,800 kronor voro afsedda för

ändringar samt till- och nybyggnad af baracker å infanteriregementenas

mötesplatser.

Sedan 1901 års Riksdags beslut angående ny härordning blifvit

godkändt af Kungl. Maj:t, uppdrog chefen för landtförsvarsdepartementet

åt chefen för fortifikationen att låta utarbeta detaljerade

förslag ej mindre till typer för nya kasernetablissemang åt de truppförband

af olika truppslag, hvilka antingen i och med den nya härordningen

komme att uppsättas eller, ehuru förut ingående i armén, icke ägt

kaserner, än ock till förändring och tillbyggnad af sådana redan befintliga

etablissemang, på hvilka den nya härordningen i afseende å utrymme

ställde större kraf än den gamla.

Med underdånig skrifvelse den 30 december 1901 öfverlämnade

chefen för fortifikationen till Kungl. Maj:t yttrande och förslag i

ämnet, åtföljdt af ritningar och kostnadsförslag till dels nya, fullständiga

kasernetablissemang för Karlskrona grenadjärregemente, Hallands,

Västmanlands och Norrbottens regementen, Vaxholms grenadjärregemente,

Gottlands infanteriregemente, Lifregementets husarer, Smålands

husarregemente, fem skvadroner af hvart och ett utaf Skånska husaroch

dragonregementena, fem batterier af Norrlands artilleriregemente,

Bodens ingenjörkår, fästningsingenjörkompanierna i Karlskrona och Vaxholm

äfvensom för trängkårerna, med undantag af Norrlands trängkår,

dels och utvidgnings- och förändringsarbeten å de redan befintliga

kasernetablissemangen för Svea och Göta lifgarden, Lifgardet till häst,

Skånska husar- och dragonregementena, Kronprinsens husarregemente,

Norrlands dragonregemente, de sex fältartilleriregementena, fälttelegrafkåren

och Norrlands trängkår. Kostnaderna för samtliga ifrågavarande

nybyggnads- och förändringsarbeten beräknades uppgå till 22,795,000

kronor.

Kasernbyggnadsfrågan

vid 1902 års

Riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Då sedermera föredragning af detta ärende skedde inför Kungl.

Maj:t, yttrade cliefen för landtförsvarsdepartementet (se 1902 års statsverksproposition

under fjärde hufvudtiteln, sid 86):

»De nya beräkningarna hafva beträffande totalkostnaderna lämnat ett

resultat, som icke i nämnvärd män afviker från resultatet af förut för

samma ändamål gjorda summariska beräkningar, om än i åtskilliga fall

öfverföring af en del utaf den för ett etablissemang beräknade summan

till kostnaden för ett annat varit nödvändig, såväl på grund af de ändringar,

Riksdagen beslutat i afseende å truppförbandens sammansättning,

som ock till följd af de olika material- och arbetspriserna å olika

orter in. in.

Beträffande byggnadsarbetenas fördelning mellan en första och en

andra byggnad,speriod, var denna i det af chefen för generalstaben år

1900 afgifna förslaget uppgjord endast med hänsyn till det olika behof

af byggnader, som för armén beräknades komma att göra sig gällande

dels före och dels efter den tidpunkt, då de värnpliktiges öfningar

skulle komma att utsträckas till hela den omfattning, det nya härordningsförslaget

afsåg.

Denna princip för byggnadsarbetenas fördelning bär äfven nu i

hufvudsak blifvit följd; men härvid har dock gjorts den ändring, att de

särskilda arbeten, som ansetts nödiga för fullbordande af ett och samma

etablissemang, ej vidare delats på olika perioder, utan i stället upptagits

blott på den ena, för att frågor om infordrande af entreprenadanbud

m. m. rörande hela etablissemanget må kunna i ett sammanhang

behandlas.

Hela kostnaden för de byggnadsarbeten, som erfordras i och för

arméns förläggning och utbildning intill den tidpunkt, då beväringsöfningarna

komma att utsträckas till full enlighet med det antagna härordningsförslaget,

uppgår, oberäknadt den summa af 1,972,800 kronor,

som 1901 års Riksdag beviljat för ändringar samt till- och nybyggnad

af baracker å infanteriregementenas mötesplatser, till ett belopp af 22,795,000

kronor, hvilket, såsom af chefen för fortifikationen angifvits, är afsedt

för tillgodoseendet af dels samtliga till specialvapnen hörande truppförbands

behof af nya eller utvidgade kasernetablissemang, med undantag

dock af etablissemang för Positionsartilleriregementet, hvilket under

uppsättningen, som redan under första öfvergångsperioden skall påbörjas,

kan tills vidare förläggas uti Lifgardets till häst förra kasern,

dels ock behofvet af dylika etablissemang för de infanteriregementen,

som genom den antagna härordningen blifvit nybildade, eller hvilkas

hittills använda sommaretablissemang icke, utan att därå nedläggas allt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 1.27.

9

för stora kostnader, kunna fylla behofvet ens under ifrågavarande öfver

gångsperiod, eller hvilkas nuvarande vinteretablissemang äro otillräckliga.

»

Sedan departementschefen därpå redogjort för de byggnadsarbeten,

som upptagits i fortifikationens förslag samt lämnat några upplysningar

angående de föreslagna etablissemangen, fortsatte han:

»Om från summan af samtliga nu beräknade kostnader, 22,795,000

kronor, dragés summan af de för påbörjande af kasernetablissemang

åt Lifregementets husarer, Bodens ingenjörhår, Första Göta och Första Svea

tr änghär er, Karlskrona och Vaxholms gr enadjär regementen samt Norrbottens

regemente redan af 1901 års Riksdag beviljade, ofvan omförmälda anslagen,

sammanlagdt 1,797,000 kronor, så erfordras för uppförande eller

utvidgning af de i förut nämnda förslag uppräknade kasernetablissemangen

ytterligare 20,998,000 kronor, eller i rundt tal 21 millioner kronor,

en summa som icke torde behöfva öfverskridas under antagande

likväl, att belopp, som möjligen kunna besparas å ett etablissemang, få

användas för uppförandet af ett annat, hvartill den beräknade summan

kan visa sig vara otillräcklig.»

Om beviljandet af sistnämnda belopp, 21,000,000 kronor, på

extra stat för åren 1903, 1904 och 1905 blef framställning gjord hos

Riksdagen.

Vid 1901 års Riksdag hade emellertid inom båda kamrarna framhållits

önskvärdheten däraf, att utlåtande öfver förslag till de för den

nya härordningens genomförande behöfliga nya etablissemangen före dessa

förslags slutliga pröfning afgåfves af personer, kvilka stode utanför den

militära myndighet, som uppgjort de planer och beräkningar, hvarpå

förslagen grundades. Med anledning häraf uppdrog Kungl. Maj:t

enligt nådigt bref den 8 november 1901 åt eu af fyra utaf Riksdagens

ledamöter sammansatt granskningsnämnd att afgifva utlåtande öfver

ofvan omförmälda, inom fortifikationen utarbetade planer med tillhörande

detaljritningar och kostnadsförslag. Nämnden afgaf i februari 1902

det begärda utlåtandet, hvilket, tillika med chefens för fortifikationen

yttrande i ärendet, öfverlämnades till 1902 års statsutskott, i hvars betänkande

n:o 76, sid. 23 och följande, det hufvudsakligaste af dessa

handlingars innehåll finnes återgifvet.

Med föranledande af granskningsnämndens förslag i fråga om normalplanerna

för kasernetablissemangen samt i enlighet med Riksdagens

uttalanden beträffande kostnaderna för byggnadsarbetena vid vissa särskilt

angifna truppförband, ansåg Riksdagen, att den för de i statsrådsprotokollet

omförmälda etablissemangen erforderliga anslagssumman

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 75 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Kasernbyggnad

sfrågan

vid 1903,1904

och 1905 årens

riksdagar.

kunde nedsättas till 21,747,000 kronor. Då häraf vid föregående Riksdag

beviljats 1,797,000 kronor, erfordrades ytterligare 19,950,000 kronor,

som alltså af Riksdagen beviljades och hvaraf för år 1903 å extra stat

anvisades en tredjedel eller 6,650,000 kronor.

Uti den till 1903 års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen föreslog

Kung! Maj:t i punkten n:o 38 under fjärde liufvudtiteln, att af

det vid 1902 års Riksdag beviljade anslaget till nya byggnader för

armén skulle å extra stat för år 1904 anvisas ytterligare en tredjedel

eller 6,650,000 kronor, och denna framställning blef af Riksdagen bifallen.

För fortsättande af byggnadsarbetena under år 1905 enligt den

förut framlagda och af Riksdagen godkända planen äskade Kungl.

Maj:t af 1904 års Riksdag återstoden, eller 6,650,000 kronor, af det

beviljade anslaget, och jämväl denna framställning blef af Riksdagen

godkänd. Sedan de byggnadsarbeten, för hvilka Riksdagen därmed anvisat

medel, blifvit fullbordade, skulle återstå att uppföra kasernetablissemang

för tjugu icke garnisonerade infanteriregementen, Positionsartilleriregementet

samt Gottlands artillerikår, för hvilket, sistnämnda truppförband

etablissemang dock är under uppförande med användande af medel,

som 1905 års Riksdag på särskild framställning för ändamålet anvisat.

Då det emellertid befanns vara nödvändigt, att vid fem af dessa infanteriregementen,

nämligen Dalregementet, Hälsinge ochVästerbottens regementen,

Jämtlands fältjägarregemente och Västernorrlands regemente, byggnadsarbetena

så snart som möjligt toge sin början, alldenstund uppförandet

af etablissemangen, som borde vara fullt färdiga på nyåret

1909, på grund af klimatiska förhållanden kräfde längre tid än i sydligare

delar af riket, hemställde Kungl. Maj:t likaledes hos 1904 års

Riksdag om beviljande för ifrågavarande ändamål af 6,800,000 kronor,

hvaraf på extra stat för år 1905 skulle till påbörjande af kasernetablissemang

för sistnämnda fem regementen anvisas 500,000 kronor.

Riksdagen biföll denna framställning samt anvisade 500,000 kronor

att utgå från den af 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond

öfverförda summan, 6,500,000 kronor.

Hos 1905 års Riksdag gjorde Kungl. Maj:t förutom först omförmälda

hemställan om anslag till etablissemang för femton infanteriregementen

äfven framställning om anvisande af en tredjedel utaf det

återstående anslaget till etablissemang för nyss omförmälda fem regementen

eller 2,100,000 kronor, hvilken framställning af Riksdagen bifölls.

För de sålunda anvisade medlen hafva kasernbyggnadsarbeten påbörjats

vid fyra af de omförmälda regementena.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

11

Såsom jag förut omförmält, hafva chefen för fortifikationen, chefen

för generalstaben samt cheferna för Första, Andra, Tredje, Fjärde och

Femte arméfördelningarna till Kungl. Maj:t inkommit med utredning

och förslag i fråga om förläggningen af de femton infanteriregementen,

för hvilka kasernetablissemang återstå att uppföra, till de nuvarande

mötesplatserna äfvensom beträffande kostnaderna för uppförande

därstädes af nja kasernetablissemang.

För verkställande af den från chefen för fortifikationen infordrade

utredningen hade denne anbefallt fortifikationsbefälhafvarna i vederbörande

fortifikationsområden att inkomma med förslag till dylika etablissemang

å mötesplatserna, hvarvid borde iakttagas, bland annat, att till

kaserntomt skulle utses ett område om 7—8 hektar med högt och

sundt läge, att erforderliga undersökningar skulle verkställas i fråga om

grundens beskaffenhet, äfvensom att, där det vore möjligt, sådan mark

borde väljas, att dyrbarare grundförstärkningar, större schaktnings- och

sprängningsarbeten samt mera omfattande planering undvekes. Beräkningarna

skulle uppgöras under den förutsättningen, att byggnaderna

komme att uppföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de normaltyper,

som legat till grund vid uppförandet af de nya kasernetablissemang,

som redan vore färdiga. Utredning skulle verkställas, i hvad mån de

å mötesplatserna redan befintliga byggnaderna kunde komma till användning

i de nya etablissemangen; dock finge af sanitära skäl träbyggnader

icke tagas i anspråk för ständig förläggning af manskap.

Särskilda uppgifter skulle lämnas om kostnaderna för inkvartering af

officerare med vederlikar. Härvid borde beräknas för samtliga regementsofficerare

lägenheter om 6 rum, jungfrukammare och kök jämte

tambur, serveringsrum m. in., för halfva antalet kaptener lägenheter

om 5 rum, jungfrukammare och kök o. s. v., för öfriga kaptener lägenheter

om 2 rum och för samtliga subalternofficerare 1 rum åt hvar och

eu. Vidare skulle beräkningar verkställas i fråga om kostnaderna för

vatten-, aflopps- och belysningsledningar i den mån nya sådana behöfde

anläggas. Till öfningsfält borde finnas ett område af omkring 200

hektar med terräng af omväxlande beskaffenhet. Där det nuvarande

öfningsfältet ej vore af erforderlig storlek, borde utredning verkställas,

huru fältet på lämpligaste sätt kunde utvidgas samt angående kostnaderna

därför. Det borde därvid, jämväl utredas, huruvida och i hvad

mån vederbörande kommuner vore villiga att utan kostnad för staten

lämna erforderlig mark, samt, därest kommunerna icke åtoge sig detta,

anbud å mark infordras från vederbörande jordägare. Vore befintliga

skjutbanor otillräckliga eller eljest olämpliga, borde utredning jämte

Utredning om

de nuvarande

mötesplatsernas

användande

till förläggningsorter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Kronobergs

hed.

kostnadsförslag-, innefattande uppgift äfven å kostnaderna för möjligen

erforderligt markförvärf, upprättas för anläggning af nya banor. Skjutbana

borde anordnas så nära öfningsplatsen som möjligt samt i allmänhet

icke på större afstånd från kasernetablissemanget än 1 kilometer.

Den skulle anordnas för skjutning på ett afstånd af 600 meter.

Om det för öfningarnas ostörda bedrifvande vore nödvändigt, att viss

i skottriktningen liggande mark utrymdes under pågående skjutöfningar,

kunde detta undantagsvis ordnas på det sätt, att med ägarna af ifrågavarande

mark träffades aftal, gällande för all framtid, om rätt för

regementet att disponera marken under den tid nämnda öfningar

påginge.

De med ledning af dessa föreskrifter verkställda utredningarna

hafva lagts till grund för chefens för fortifikationen förslag och kostnadsberäkningar

i fråga om uppförande af nya etablissemang å de nuvarande

mötesplatserna.

Första arméfördelningen.

Kronobergs regementes mötesplats Kronobergs hed är belägen inom

Lekaryds socken och Kronobergs län 9 km. norr om Alfvesta och 4

km. söder om Moheda station å södra stambanan. Lägerplatsens nuvarande

areal utgör allenast 96,6 hektar, hvadan afsevärd utvidgning

af densamma anses vara erforderlig, om regementet där skall blifva

ständigt förlagat. Af fortifikationsbefälhafvaren har uppgjorts förslag

till sådan utvidgning, hvarigenom fältet skulle få en areal af 211,5

hektar. Kostnaderna för inköp af den härför erforderliga marken beräknas

till 130,000 kronor, men då Lekaryds kommun erbjudit sig att

bidraga med 25,000 kronor, skulle statsverket komma att vidkännas

105,000 kronor.

Emellertid har chefen för generalstaben uti sitt yttrande, beträffande

denna mötesplats, förklarat sig anse, att de af fortifikationsbefälhafvaren

föreslagna mark för värf ven icke äro tillfyllest för att möjliggöra

truppens utbildning enligt den nuvarande infanteritaktiken, samt

att mötesplatsens läge reser så stora hinder i vägen för dess omdaning

till ett modernt öfningsfält, att detta icke ens med högst betydliga

uppoffringar från statens sida skulle låta sig göra. Jämväl regementschefen

anser den ifrågasatta utvidgningen af fältet alltför liten, särskildt

med hänsyn därtill, att jordägarna i trakten äro föga villiga att tillåta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

13

beträdandet af deras ägor under större taktiska öfningar. Så har t. ex.

inom en intill öfningsfältet belägen kommun utfärdats formligt förbud

mot användande för öfningsändamål af enskilde tillhörig mark.

Några anmärkningar mot Kronobergs hed ur sanitär synpunkt hafva

icke framställts. Dess läge med hänsyn till regementets samling vid

mobilisering samt transporter till och från förläggningsorten är fördelaktigt.

Därest Kronobergs regemente komme att dit förläggas, skulle, enligt

chefens för fortifikationen förslag, af de nuvarande byggnaderna användas

endast några förrådshus samt gevärssmed]an äfvensom två af

barackerna, hvilka senare skulle förändras till marketenteri- och samlings- ,.

lokaler för underofficerare och manskap. Då tillfälle icke finnes för officerarne

att i trakten själfva förskaffa sig bostäder, har i förslaget upptagits

kostnaderna för uppförande af bostadsbyggnader åt dem genom

statens försorg. Kostnaderna för det nya etablissemanget, däri inbegripet

utgifterna för nämnda äldre byggnaders förändrande äfvensom

för markförvärf, skulle uppgå till 2,303,000 kronor, hvaraf 510,000

kronor för officersbyggnader och omkring 215,000 kronor för vattenoch

belysningsverk samt rörledningar.

Norra skånska infanteriregementets mötesplats Ljungby hed är be- Ljungby hed.

lägen invid stationen med samma namn å Klippan—Eslöfs järnväg samt

omfattar en areal af 490 hektar. Fältet är alltså till sin storlek fullt

tillräckligt för ett infanteriregementes öfningar, men dess fullkomligt

jämna och skoglösa yta är i sådant afseende synnerligen olämplig.

Fortifikation sbefälhaf varen har därför föreslagit, att med fältet skulle

införlifvas den angränsande kronoegendomen Herrevadskloster, hvilken

omfattar såväl mera kuperad mark som skogstrakter, och, under förutsättning

att regementet finge äfven detta område till sitt förfogande,

skulle fältet kunna användas till ort för regementets ständiga förläggning.

Häruti instämmer jämväl chefen för generalstaben, som dock

framhåller önskvärdheten af en sådan förläggning, att tillfälle till samöfning

med andra truppförband lättare kunde beredas och landtförläggningens

ogynnsamma verkningar icke behöfde befaras.

Genom Herrevadsklosters införlifvande med öfningsfältet skulle

ock erhållas en fördelaktig plats för kasernetablissemanget. Om detta

åter måste förläggas till samma ställe som det nuvarande, finge skjutbanorna

flyttas närmare etablissemanget. Kostnaderna skulle i hvarje

fall blifva desamma,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Iiefvinge

Några anmärkningar hafva icke mot fältet framställts med afseende

vare sig å sanitära förhållanden eller å dess läge för mobilisering och

transporter.

Skulle det nya kasernetablissemanget dit förläggas, kunde de nuvarande

förrådsbyggnaderna, gevärssmedjan, två baracker samt arrestoch

skolhusbyggnaderna komma till användning, delvis efter ombyggnad.

Kostnaderna för etablissemanget beräknas till 2,238,000 kronor, hvaraf

510,000 kronor för officersbyggnader och 219,000 kronor för vattenoch

belysningsverk samt afloppsledningar.

Södra skånska infanteriregementets mötesplats Refvinge är belägen

20 km. från Lund vid Refvingeheds station å Lund—Harlösa järnväg.

Fältet omfattar en areal af 160 hektar, hvilket områdes användbarhet

för öfningar dock något inskränkes dels genom skjutbanornas olämpliga

läge och dels därigenom, att järnvägen afskär en del af fältet.

En utvidgning af detsamma anses alltså erforderlig, och fortifikationsbefälhafvaren

föreslår, att ett ytterligare område om 56 hektar lägges

till öfningsplatsen. Refvinge kommun har å kommunalstämma förklarat

sig villig att kostnadsfritt tillhandahålla kronan erforderlig mark, men

något bestämdt erbjudande i detta hänseende har ännu icke kunnat erhållas,

hvadan kostnaderna för markens förvärfvande, 26,000 kronor, i

beräkningarna upptagits. Chefen för fortifikationen ifrågasätter, att

ytterligare ett område om 24 hektar inköpes för att förhindra uppkomsten

i etablissemangets omedelbara närhet af en s. k. kåkstad,

hvartill begynnelse redan finnes; dock skulle kostnaderna härför blifva

ganska afsevärda eller omkring 90,000 kronor.

Enligt chefens för generalstaben åsikt skulle äfven efter förvärfvandet

af dessa områden fältet vara olämpligt för taktisk utbildning

i större förband. Dess form lämnar nämligen icke tillfälle till

större trupprörelser mer än i en riktning, hvilken dessutom till följd af åtskilliga

omständigheter såsom järnvägens och den föreslagna kaserntomtens

läge är särdeles ogynnsam. Endast för den händelse ytterligare

betydande ägoområden kunde för kronan förvärfvas, skulle Refvinge

mötesplats kunna betraktas såsom något så när tillfredsställande

med hänsyn till den fältmässiga utbildningen af regementet.

Ur sanitär synpunkt har mot Refvinge anmärkts, att dess

läge är blåsigt, samt att närbelägenheten af kärrmarker inverkar

menligt på hälsotillståndet. Däremot är platsen synnerligen välbelägen

med hänsyn till regementets samling vid mobilisering och

transporter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

15

För anordnande å Refvinge af kasernetablissemang för Södra

skånska infanteriregementet hafva utarbetats två alternativa förslag,

hufvudsakligen skiljande sig därutinnan, att i ena fallet de nuvarande

byggnaderna, som å Refvinge äro af mera permanent beskaffenhet än

i allmänhet å mötesplatserna är förhållandet, skulle i större utsträckning

tagas i anspråk; än i det andra. Kostnaderna enligt förra alternativet

beräknas till 2,060,200 kronor och enligt det senare till 2,284,200

kronor. I båda beräkningarna ingå kostnader för officersbostäder

med 510,000 kronor, för vatten-, belysnings- och afloppsledningar med

240.000 kronor samt för markförvärf med 116,000 kronor. Chefen för

fortifikationen framhåller, att för nedbringande af kostnaderna enligt

förra alternativet man tänkt sig, att de nuvarande fem manskapsbarackerna

skulle genom till- och påbyggnader förändras till kaserner,

hvardera för två kompanier. De nuvarande träbjälklagen skulle bibehållas,

hvarvid dock borde anmärkas, att den för nyare kasernbyggnader

använda bjälklagskonstruktionen med järnbalkar och betong vore

af vida hållbarare samt jämväl ur sanitär synpunkt fördelaktigare beskaffenhet.

En annan olägenhet, som vidlådde detta alternativ, vore,

att logementen skulle, med det djup som åt dem måste gifvas, blifva

vida sämre belysta än i modernare kasernbyggnader. Barackernas konstruktion

medgåfve ej heller anordnandet af uppvärmning och ventilation

på sätt i nyare kaserner skedde, utan skulle man för uppvärmningen

blifva hänvisad till användande af kaminer och i fråga om ventilationen

hufvudsakligen få åtnöja sig med dylik genom fönster och dörrar,

hvithet under sommarmånaderna kunde vara tillfyllestgörande men om vintern

lämnade mycket öfrigt att önska. Några källare funnes ej anordnade

under Refvingebarackerna, hvithet vore en ganska afsevärd olägenhet, då

vid ett kasernetablissemang för ständig förläggning stora källarutrymmen

erfordrades för upplag af bränsle in. in. Vid nyare kaserner

hade följts den principen, att kompaniernas expeditionshafvande bodde

inom kompaniets våning, något som vore väl behöflig! med hänsyn

till upprätthållandet af ordningen inom kompaniet. Detta läte sig

emellertid ej här göra, då de nuvarande barackernas konstruktion svårligen

medgåfve en sådan anordning.

Skulle vid en om- och tillbyggnad af barackerna å Refvinge erforderliga

förändringar vidtagas i syfte att afhjälpa de antydda olägenheterna,

såsom beträffande bjälklagskonstruktionen, dagsljuset i rummen

samt uppvärmnings- och ventilationsförhållandena, så skulle sannolikt

icke blott den beräknade prisskillnaden mellan de båda alternativen,

224.000 kronor, bortfalla, utan det ock visa sig hafva varit ekonomiskt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Malmen,

fördelaktigare att uppföra ett nytt kasernetablissemang, i synnerhet

som i dylikt fall underhållskostnaderna blefve mindre och varaktigheten

större. Vid bedömandet af denna byggnadsfråga borde tillika

tagas i betraktande, att de nuvarande barackbyggnaderna under de

närmaste åren lcomme att tagas allt mer i anspråk för truppens förläggning

och att en om- och tillbyggnad af desamma i väsentlig grad

skulle under byggnadstiden verka hindrande och störande såväl å regementets

förläggning som ock å dess utbildning.

På grund af det sålunda anförda, ansåge chefen för fortifikationen

det senare alternativet obetingadt böra föredragas och hade därför upptagit

kostnaderna för detsamma i de summariska beräkningarna.

Andra arméfördelningen.

Första och Andra lifgrenadjärregementenas gemensamma mötesplats

Malmen är belägen omkring 6 km. från Linköping invid Malmslätts

station å östra stambanan. Ofningsfältet omfattar en areal

af omkring 162 hektar, däri inbegripet tomtmark för de nuvarande

etablissemangen, skjutbanor m. m. Den anses alltså icke för närvarande

tillräcklig ens för ett regemente, och fortifikationsbefälhafvaren

har därför föreslagit, att ett angränsande område om 320 hektar därmed

införlifvas. Då Kärna kommun, inom hvilken mötesplatsen är belägen,

å kommunalstämma icke blott förklarat sig icke vilja ikläda sig

någon som helst utgift för beredande af ökadt område åt regementena

utan jämväl uttalat sin bestämda önskan, att någon kasernering å Malmen

året om aldrig måtte förekomma, måste kronan gifvetvis själ! vidkännas

alla kostnader för öfningsfältets utvidgning. Dessa kostnader

skulle enligt fortifikationsbefälhafvarens beräkning uppgå till 160,000

kronor eller 80,000 kronor för hvardera regementet.

Chefen för generalstaben anser detta utvidgningsförslag med någon

ökning tillfredsställande samt framhåller fördelen ur taktisk synpunkt af

fortfarande gemensam förläggning för båda regementena med däraf följande

möjlighet till samöfningar. Åtskilliga i ärendet hörda myndigheter

hafva förklarat det vara högeligen önskvärdt, att till ofningsfältet

kunde läggas jämväl det område, som för närvarande upptages af Malmens

by. Denna by utgöres af en tät samling byggnader, uppförda

utan hänsyn till sanitära fordringar och stående utan annan hygienisk

kontroll än den i hvarje annat bysamhälle å landet förekommande, och

Lomme alltså i händelse af där utbrytande epidemi att innebära en fara

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

17

för de i grannskapet förlagda truppförbanden, hvarförutom närbelägenheten

till ett mindre samhälle utan verksam polisuppsikt skulle medföra

olägenheter och vådor af många slag. Kostnaderna för inköp jämväl

af detta område skulle dock blifva mycket betydande, enligt verkställd

beräkning ej understigande 325,000 kronor, och hafva därför icke

ansetts kunna inbegripas i beräkningarna.

Andra sanitära olägenheter än grannskapet till Malmens by förekomma

icke å fältet. Detsamma är för samling och transporter välbelägen
Vid

uppgörandet af kostnadsberäkningarna har tagits under öfvervägande,

huruvida öfningsplatsens föga betydande afstånd från Linköping

kunde föranleda uteslutandet ur förslaget af särskilda officersbyggnader.

Då emellertid hufvudvillkoret härför vore, att förbindelserna

mellan mötesplatsen och staden i hög grad förbättrades antingen

genom insättande af ett stort antal lokaltåg å statsbanan eller byggande

af en särskild elektrisk spårväg, samt utsikterna för vare sig den ena

eller andra åtgärdens vidtagande vore små, hade det ansetts nödigt

att föreslå uppförande af dylika byggnader. Vid sådant förhållande

och under förutsättning att en del af de nu befintliga byggnaderna

kunde användas till epidemisjukhus, varmbadhus, förråd och magasin

m. m., skulle uppförandet af nya etablissemang kräfva en kostnad af

1,967,000 kronor för Första och 1,993,000 kronor för Andra lifgrenadjärregementet.

I dessa kostnader ingå vid hvardera regementet 500,000

kronor för officersbyggnader, 94,000 kronor för vatten-, belysningsoch

afloppsledningar samt 80,000 kronor för markinköp.

Den till Jönköpings regemente upplåtna mötesplatsen Skillingaryd skiiiingaryd.

är belägen i Tofteryds socken och Jönköpings län invid Skillingaryds

station å Nässjö—Halmstads järnväg. Dess areal uppgår till 72,6 hektar,

hvaraf nära hälften upptages af det nuvarande etablissemanget och

skjutbanan. Det har ifrågasatts, huruvida icke det angränsande skjutfältet

för Smålands artilleriregemente skulle kunna tagas i anspråk

jämväl för Jönköpings regementes öfningar, men, enär det under större

delen af sommaren och hösten disponeras af artilleriregementet för

skarpskjutningar, kan det under denna tid icke vara till synnerlig nytta

för infanteriregementet. Fortifikationsbefälhafvaren har därför uppgjort

en af cheferna för generalstaben och fortifikationen gillad plan att utvidga

mötesfältet med ett område af 485 hektar. Att så stor areal

skulle behöfva förvärfvas, beror dels därpå, att tillräckligt omväxlande

terräng eljest ej kan erhållas, dels ock på nödvändigheten att an
Bih.

Ull Riksd. Prat. 1006. 4 Samt. 1 Afl. 75 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Hult sfred.

skaffa lämplig plats för anläggning af en ny skjutbana med naturlig

skyddsskärm i stället för den nu använda, redan för några år sedan

utdömda banan. Kostnaderna för markförvärfvet beräknas till 150,000

kronor, hvarifrån dock afgå 15,000 kronor, hvarmed Tofteryds kommun

förklarat sig vilja bidraga för detta ändamål.

Öfningsfältets läge i Lagaåns dalgång med omgifvande betydande

höjdpartier samt vidsträckta myrmarker medför en mycket låg medeltemperatur.

Frostnätter förekomma ej sällan fram i juni och börja

ofta åter redan i augusti. Besvärliga dimmor förekomma, synnerligen

höst och vår. Trakten kan sålunda icke anses fullt lämplig ur sanitär

synpunkt såsom ständig förläggningsort för ett regemente. Jämväl

närheten till Skillingaryds samhälle med dess outvecklade hälsovårdsförhållanden

har ansetts mindre fördelaktig.

Någon anmärkning mot öfningsfältets belägenhet med hänsyn till

mobilisering och transporter har icke framställts.

Af nu befintliga byggnader anser chefen för fortifikationen endast

sjukhuset samt en barack böra komma till användning i det nya etablissemanget.

Kostnaderna för detta beräknas till ett belopp af 2,185,000

kronor, hvaruti ingå, förutom nyss angifna utgifter för markinköp,

jämväl 17,000 kronor för anläggning af ny skjutbana, 134,955 kronor

för vattenverk samt belysnings- och afloppsledningar äfvensom 518,000

kronor för officersbyggnader.

Kalmar regementes mötesplats Hultsfred är belägen i Hvena socken

invid Hultsfreds station å Nässjö—Oskarshamns järnväg och innefattar

en areal af 130 hektar, hvaraf 40 hektar upptagas af det nuvarande

etablissemanget och skjutbanan. Fn del af mötesplatsen, som afskäres

af järnvägen, kan endast i ringa grad användas för öfningsändamål

och fältet i dess helhet är till följd af dess nästan fullständigt plana yta

föga lämpligt för sådant ändamål. Detsamma måste alltså utvidgas,

och i sådant afseende föreslår chefen för fortifikationen, att dels några

smärre områden norr och söder om fältet inköpas, och dels kronoegendomen

Kloster införlifvas med mötesplatsen, som i sådant fall

skulle erhålla en areal af 716 hektar. Nämnda kronoegendom är utarrenderad

till den 14 mars 1915, men arrendatorn har förklarat sig

villig afträda densamma den 14 mars 1909 mot eu ersättning af 1,000

kronor för hvarje återstående arrendeår. Hvad beträffar kostnaderna

för inköp af den i öfrigt erforderliga marken, hafva dessa måst beräknas

med ledning af i orten gängse pris, då några försäljningsanbud icke

kunnat erhållas. I beräkningarna hafva dessa markförvärf upptagits

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

19

till 58,000 kronor. Hyena kommun har förklarat sig icke vilja lämna

bidrag härtill. Chefen för generalstaben anser, att äfven efter den

föreslagna utvidgningen af fältet detsamma kommer att sakna tillräcklig

omväxling för öfningarna, då terrängens fria användande inskränkes

såväl af fältets form som af befintliga terrängafskärningar samt de

öfver området löpande järnvägarna.

Ur sanitär synpunkt anses platsen någorlunda tillfredsställande,

ehuru höst och vår förekommande dimmor från närbelägna vattendragvålla

obehag. Kommunikationerna äro fördelaktiga för samling vid

mobilisering och transporter.

Af de nuvarande byggnaderna skulle helt eller delvis fyra baracker,

sjukhuset, arrestbyggnaden, förrådsbyggnaderna samt lägerhyddorna

kunna användas vid det nya etablissemanget. Kostnaderna för detta

beräknas till 2,119,000 kronor, hvaruti ingå utgifterna för officersbyggnader

med 512,000 kronor, för vattenverk samt belysnings- och

afloppsledningar med 130,000 kronor samt för markförvärf ofvan angifna

58,000 kronor.

Tredje arméfördelningen.

Axvalls mötesplats, gemensam för Västgöta och Skaraborgs regementen,

är belägen omkring 9 km. från Skara vid Axvalls järnvägsstation

å Lidköping—Skara—Stenstorps samt Sköfde—Axvalls smalspåriga

järnvägar. Fältet, som omfattar en areal af 300 hektar, anses till

följd af sin jämna och till största delen skoglösa yta vara mindre lämpligt

såsom truppöfningsplats. Det har jämväl anmärkts, att de å området

befintliga skjutbanorna hafva ett synnerligen ogynnsamt läge och

behöfva flyttas, om mötesplatsen skall användas till ständig förläggningsort

för regementena. Till följd häraf har fortifikationsbefälhafvaren

föreslagit, att med fältet skulle införlifvas dels ett område

om 286 hektar af den angränsande kronoegendomen Skålltorp, dels

ock tre i enskild ägo varande mindre egendomar, hvilka tillsammans

omfatta omkring 60 hektar och anses komma att betinga en köpeskilling

af 74,000 kronor. De nödiga utgifterna för dessa gårdars

inköpande torde kronan själf få helt och hållet eller till största delen

vidkännas, då de i förläggningsfrågan intresserade kommunerna

Värnhem, Norra Lundby och Skårf, hvilka väl uttalat önskvärdheten

däraf, att regementena fortfarande blefve förlagda å Axvall,

dock förklarat sig icke vilja för detta ändamål göra några pekuniära

Ax vall.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

uppoffringar. Vings kommun kar däremot utfäst sig att bidraga med ett

mindre, till storleken icke uppgifvet belopp.

Förutsatt att den af fortifikationsbefälhafvaren föreslagna utvidgningen

af fältet — jämväl i fråga om förvärf af enskilde tillhörig

mark, så att skjutbanan kunde erhålla ett ändamålsenligare läge —

komme till stånd, anser chefen för generalstaben intet hinder ur

öfningssynpunkt möta mot Skaraborgs regementes förläggande till

Axvall. Hvad däremot beträffar Västgöta regemente skulle, därest

Axvall blefve förläggningsort äfven för detta, regementet ur mobiliseringssynpunkt

erhålla ett synnerligen ofördelaktigt läge i förhållande till dess

inskrifningsområde, hvadan chefen för generalstaben afstyrker förslaget

i detta hänseende.

Med afseende å Axvalls sanitära förhållanden hafva ogynnsamma

omdömen afgifvits af regementsläkarna vid de båda där förlagda regementena.

Sålunda framhålles, att stora delar af fältet äro så sankt belägna,

att de under höst, vinter och vår samt äfven våta somrar stå

mer eller mindre under vatten. Härifrån uppstiga under nätterna kalla

dimmor. En sannolik följd häraf anses vara de talrika reumatiska

muskel- och ledåkommor, som under mötestiderna förekomma. Om

platsen skall kunna användas till ständig förläggningsort för regementena,

måste därför en mycket gundlig afdikning och torrläggning företagas.

Af nu befintliga byggnader å mötesplatsen skulle för blifvande nya

etablissemang kunna användas: vid Västgöta regemente, sjukhuset, stall

och magasin, köksflygeln, »kommissariatshuset», »lektionshuset», tre

baracker m. ro., samt vid Skaraborgs regemente, förrådsbyggnader, tre

baracker, lägerhyddan o. s. v. Kostnaderna för etablissemangen beräknas

till följande belopp, nämligen: vid Västgöta regemente 2,057,000

kronor, däri inberäknadt 480,000 kronor för officersbyggnader och

122.000 kronor för vatten- och belysningsverk jämte afloppsledningar,

samt vid Skaraborgs regemente 2,138,000 kronor, däraf 520,000 kronor

för officersbyggnader och 122,000 kronor till vatten- och belysningsverk

med ledningar.

Fristad hed. Älfsborgs regementes mötesplats Fristad hed är belägen omkring

13 km. från Borås vid Fristads station å järnvägen Varberg—Borås—HerrIjunga.

Fältets område utgör för närvarande 150 hektar, men föreslås

af fortifikationsbefälhafvaren att utvidgas med 167 hektar af angränsande

egendomar. Utvidgningen af fältet beräknas kosta omkring

350.000 kronor, hvarvid anmärkts, att ett af Fristads socken lämnadt

erbjudande att utan ersättning till statsverket öfverlämna eu del

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

21

af socknens allmänning för fältets utvidgning ansetts oantagligt på grund

af det vid erbjudandet fästade villkor, att kronan skulle »hålla kommunen

skadelös för ansvar och risk i fråga om de å samma jordområde

befintliga, af kommunen utarrenderade jordlotter». Chefen för generalstaben

uttalar emellertid den uppfattningen, att äfven efter genomförandet

af den utaf fortifikationsbefälhafvaren föreslagna utvidgningen af fältet,

detsamma icke blir fullt lämpligt såsom plats för omväxlande och fältmässiga

öfningar.

Ur samlings- och transportsynpunkt har intet varit att erinra mot

mötesplatsen. Däremot anses densamma icke fullt tillfredsställande med

hänsyn till de sanitära förhållandena, då läget är sankt och dimmor ofta

förekomma.

Af nu befintliga byggnader skulle för ett nytt kasernetablissemang

kunna användas två baracker, förvaltarbostaden, det s. k. skolhuset

samt lägerhyddorna. Kostnaderna för etablissemanget beräknas till

2.570.000 kronor, däri inbegripet ofvan angifna utgifter för markinköp,

520.000 kronor för officer sbyggnad er och 184,000 kronor för vattenoch

belysningsverk med ledningar o. s. v.

Bohusläns regementes mötesplats Backamo är belägen omkring 22

km. söder om Uddevalla i en trakt, som för närvarande är i saknad af

nutida kommunikationer, men hvilken genomskäres af den under arbete

varande Bohuslänska längdbanan. Från själfva mötesplatsen torde

dock afstandel till närmaste station blifva ganska långt, antagligen

7—8 km. Mötesplatsens nuvarande areal utgör endast omkring 100

hektar, och på grund däraf föreslår fortifikationsbefälhafvaren, att

den utvidgas genom inköp, helt eller delvis, af angränsande egendomar.

Med den föreslagna utvidgningen skulle den sammanlagda

arealen blifva omkring 260 hektar. Kostnaderna för dessa inköp

beräknas till 90,000 kronor efter afdrag af ett belopp om 10,000

kronor, hvarmed Grinneröds kommun erbjudit sig att för ändamålet

bidraga.

I sanitärt afseende är mötesplatsen väl belägen. Mot dess läge

såsom samlingsort för regementet samt för transporter har anmärkts,

att det ganska betydliga afståndet till järnvägsstation i sådant afseende

lägger svårigheter i vägen samt föranleder ökade kostnader för anskaffning

af lifsmedel och materialer ro. m.

Af de nu befintliga byggnaderna skulle vid ett nytt etablissemang

komma till användning sjukhuset, två baracker, en förrådsbyggnad,

lägerhyddor m. in. Kostnaderna för uppförande af etablissemanget be
-

Backamo.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

räknas till 2,450,000 kronor, hvaraf 570,000 kronor till officersbyggnader

och 206,000 kronor för vatten- och belysningsverk samt afloppsiedningar

m. m.

Ej ärde arméfördel ningen.

Sanna hed. Lifregementets grenadjavers mötesplats Sanna hed är belägen i

Rumla socken och Örebro län omkring 5 km. från Hallsbergs station

å västra stambanan. Chefen för generalstaben anför beträffande detta

öfningsfält, att af infanteriets nuvarande mötesplatser få torde mindre

motsvara utbildningens kraf än detta. Fältet utgöres så godt som uteslutande

af slättmark, på alla sidor omgifvet af odlad jord eller inhägnade

gårdar, till följd hvaraf öfningarnas utsträckande till angränsande

områden förhindras. Fältets beskaffenhet har ock föranleda att skjutbanan

måst förses med sådana säkerhetsanordningar, att fältmässig

skjututbildning där svårligen kan bedrifvas.

För att söka afhjälpa en del af dessa olägenheter har fortifikationsbefälhafvaren

föreslagit, att det nuvarande öfningsområdet, innefattande

143 hektar, skulle utvidgas genom inköp af närliggande mark.

Ehuru detta förslag afser fältets utvidgande med icke mindre än 374

hektar, skulle emellertid, enligt de i ärendet hörda myndigheternas

sammanstämmande mening, öfningsplatsen icke kunna anses fullt lämplig.

Kostnaderna för denna utvidgning beräknas blifva högst betydliga.

Enligt de infordrade försäljningsanbuden skulle köpeskillingarna uppgå

till ett sammanlagdt belopp af 900,000 kronor, hvilken summa dock

anses kunna, om marken exproprieras, nedbringas till omkring 600,000

kronor. Rumla kommun har förklarat sig icke vilja för detta ändamål

ådraga sig några utgifter.

Enligt vederbörande läkares utlåtande är Sanna hed ej heller i

sanitärt afseende en lämplig förläggningsort. Redan nu förekomma

därstädes under öfningstiderna många sjukdomsfall, som troligen bero

på markens förorening samt de rådande klimatiska förhållandena.

För regementets samling och transporter medför däremot en förläggning

å Sanna hed inga nämnvärda svårigheter.

Af nu befintliga byggnader å mötesplatsen skulle fortfarande

kunna användas trossvagnsskjulet, förrådsbyggnaden, barackerna, officersbyggnaden

in. m. Kostnaderna för ett nytt etablissemang anses komma

att, uppgå till 2,750,500 kronor, hvaruti ingå förenämnda beräknade

utgift för det nya områdets exproprierande äfvensom 515,000 kronor för

officersbyggnader, 226,000 kronor för vatten- och belysningsverk med led
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

23

ningar samt 80,500 kronor för skjutbanans utvidgning och ombyggande.

Sistnämnda betydande kostnad anses erforderlig på grund af nödvändigheten

att uppföra höga skott- och skyddsvallar.

Malma hed, Södermanlands regementes mötesplats, är belägen invid

Malmköping, som kommer att erhålla station vid den under byggnad

varande järnvägen Skebokvarn—Malmköping—Stålboga. Af det nuvarande

öfningsfältet, 189 hektar i areal, tillhör omkring hälften staten,

hvaremot andra hälften arrenderas. Den blifvande järnvägen kommer

att afdela fältet i två skilda områden, af hvilka det östra anses icke

kunna användas för annat än skjutöfningar. Den västra delen skulle

till stor del upptagas af det nya kasernetablissemanget, om regementet

skulle ständigt förläggas dit. På grund häraf anses en betydlig utvidgning

af fältet erforderlig, och fortifikationsbefälhafvaren har föreslagit,

att för ändamålet eu del af länsmansbostället Malma n:o 1

skulle införlifvas med mötesplatsen samt några i enskild ägo varande

egendomar förvärfvas. För att erhålla samband mellan det nuvarande

mötesfältet och den för öfningar lämpligaste delen af det nya anses

en mellanliggande skogsmark höra inköpas, till följd hvaraf dels hela

området blifver ganska betydande — 620 hektar — dels köpeskillingen

jämförelsevis stor. Denna beräknas nämligen till 373,650 kronor, hvaraf

dock Malmköpings municipalsamhälle erbjudit sig att bestrida 75,000

kronor.

Mot öfningsfältets belägenhet i sanitärt afseende samt såsom samlingsort

för regementet har ingen anmärkning framställts.

Vid ett nytt kasernetablissemang anses kunna komma till användning

de nuvarande förrådsbyggnaderna, mathallarna, manskapsbarackerna

och sjukhuset m. m. Kostnaderna för etablissemanget beräknas till

2,197,650 kronor, däruti inbegripet 500,000 kronor för officersbyggnader.

Malmköping anses nämligen icke kunna lämna nödigt bostadsutrymme

åt regementets officerare. Några utgifter för vatten- och belysningsverk

erfordras icke här, då Malmköpings kommun erbjudit sig att kostnadsfritt

för kronan framdraga ledningar för vatten och belysning till

etablissemanget.

Femte arméfördelningen.

Upplands infanteriregementes mötesplats Polacksbacken invid Uppsala

omfattar en areal af endast 63,5 hektar, till följd hvaraf en utvidg
-

Malma hed.

Polacks
backen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 127.

ning af fältet erfordras. Fortifikationsbefälhafvaren har föreslagit, att

för sådant ändamål dels norra hälften af kronoparken Åsen dels ock

egendomen Rosendal läggas till mötesplatsen, som därigenom skulle

få ett område af tillhopa 209 hektar. Kostnaden för inköp af sistnämnda

egendom utgör 55,000 kronor, som kronan helt och hållet

torde få vidkännas, då något bidrag till detta köp icke lärer vara att

påräkna vare sig från Uppsala stad eller Bondkyrkoförsamlingen.

Chefen för generalstaben, som icke har något att erinra mot att

regementet ständigt förlägges till Polacksbacken, anser emellertid den

föreslagna utvidgningen af mötesplatsen vara för liten och förordar,

att dess norra hälft erhåller större bredd.

De hygieniska förhållandena å Polacksbacken anses vara fullt tillfredsställande.

Mötesplatsens läge är lämpligt jämväl ur samlings- och

transportsynpunkt.

Af de nu därstädes befintliga byggnaderna föreslås till användande

vid ett nytt etablissemang två manskapsbaracker, sjukhuset samt förrådsbyggnaderna.

Kostnaderna för etablissemanget beräknas till 1,423,000

kronor. Officersbyggnader erfordras ej, liksom ej heller särskildt vattenoch

belysningsverk. I kostnadssumman ingår köpeskillingen för egendomen

Rosendal med nyss angifvet belopp.

Trossnäs fält. Värmlands regementes mötesplats Trossnäs fält är belägen 3 km.

från Edsvalla station å Bergslagernas järnväg. Dess areal är för närvarande

53 hektar och utvidgning af densamma anses alltså erforderlig.

Fortifikationsbefälhafvaren har i sådant afseende uppgjort förslag till

inköp af angränsande områden, hvarigenom fältet skulle få en yta af omkring

212 hektar. Kostnaderna för denna utvidgning skulle, äfven under

förutsättning att Nors kommun, såsom ställts i utsikt, bidroge till inköpet

af en stor del af den erforderliga marken, dock, enligt hvad

fortifikationsbefälhafvaren beräknat, komma att uppgå till omkring

70,000 kronor för inlösen af byggnader m. m.

Såsom samlingsort för regementet har intet varit att erinra mot

mötesplatsen. Däremot framhålles, att transporterna dit och därifrån

försvåras därigenom, att förbindelserna mellan fältet och Edsvalla station

öfver Norsälfven äro i dåligt skick.

Hvad Trossnäs fälts hygieniska beskaffenhet beträffar, anses det

icke vara fullt tillfredsställande, åtminstone ej den del däraf, där det

nuvarande etablissemanget är beläget. I närheten finnas nämligen vidsträckta

mossmarker, som utsända kalla dimmor. Det har därför föreslagits,

att, om regementet skall dit ständigt förläggas, etablissemanget

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

25

flyttas till en annan del af fältet, som i sanitärt hänseende är fördelaktigare.

Bättre byggnadsgrund kan ock därstädes erhållas än å den

nuvarande platsen, hvarest undergrunden består af flyt- och jäslera.

Häraf föranledes dock, att af de nuvarande byggnaderna endast förrådsbyggnaden

och förvaltarbostaden kunna utan flyttning komma till användning

vid ett nytt etablissemang. Gevärsförrådsbyggnaden och två

manskapsbaracker anses böra flyttas till den nya kasernplatsen. Kostnaderna

för uppförande af nya byggnader, för flyttning af de nyssnämnda

samt för inköp af mark beräknas till 2,114,000 kronor. Däruti

ingå kostnaderna för officersbyggnader med 518,000 kronor samt för

vatten- och belysningsverk, rörledningar m. m. 134,000 kronor.

Såsom framgår af härvid fogade sammandrag (bil. 1) öfver de för ständig

förläggning å de nuvarande mötesplatserna af ifrågavarande femton

infanteriregementen uppkommande kostnader, skulle dessa belöpa sig

till 32,789,850 kronor, hvaraf:

för uppförande af själfva kasernetablissemangen med därtill hörande

anordningar för vatten, belysning och aflopp kronor 23,317,000: —

» uppförande af bostadsbyggnader åt officerare

med vederlikar...................................................... » 7,183,000: —

» markinköp ................................................................. » 2,137,850: —

» anläggning eller ändring af skjutbanor ......... » 151,500: —

Summa kronor 32,789,350: —

Enligt den af chefen för fortifikationen med underdånig skrifvelse

den 21 november 1904 till Kungl. Maj: t lämnade utredningen

rörande kostnaderna för uppförande i eller invid stadssamhällen af

kaserner för ifrågavarande femton infanteriregementen — hvilken

utredning låg till grund för Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

till 1905 års lagtima Riksdag —- skulle dessa kostnader uppgå till

19,700,000 kronor.

Chefen för fortifikationen har emellertid uti underdånig skrifvelse

den 22 nästlidne februari anmält, att till följd af förändrade förhållanden

beräkningen omarbetats, hvaraf framgått, att kostnaderna för dessa

etablissemang skulle uppgå till 21,744,000 kronor.

Anledningarna till kostnadsökningen vore först och främst den

under senaste år inträffade prisstegringen å arbetslöner in. m., hvilken

föranledde, att de förut beräknade arbetskostnaderna borde höjas med

omkring 5 procent eller med 895,000 kronor.

Bill. till Eiksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 75 Haft.

Sammanfattning

af

kostnaderna.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Vidare borde i beräkningen upptagas kostnader för marketenteriocb

samlingslokaler för manskapet med 590,000 kronor. Att så

hittills icke skett hade berott därpå, att man — såsom i det vid 1901

års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 11 januari samma år framhållits — ansett, att dylika

lokaler skulle kunna anordnas på sätt hittills å de indelta regementenas

mötesplatser ägt rum, d. v. s. genom anlitande af andra tillgängliga

medel. Förändrade förhållanden hade emellertid föranledt, att man icke

kunde påräkna att få dylika lokaler till stånd, utan att statsmedel för

ändamålet anvisades.

I de förut beräknade kostnaderna hade icke ingått utgifterna för

anordnande af skjutbanor. Under förutsättning att Upplands infanteriregementes

förläggningsort blefve densamma som för närvarande,

och att sålunda ny skjutbana icke skulle behöfva anläggas för detta

regemente, skulle kostnaderna för skjutbanorna uppgå till 504,000 kronor.

Slutligen borde till kostnadssumman läggas förut omförmälda post å

55,000 kronor för inköp af egendomen Rosendal till utvidgning af

Upplands infanteriregementes öfningsfält. Den sammanlagda kostnadsökningen

uppginge alltså till 2,044,000 kronor och hela kostnaden, såsom

förut är nämndt, till 21,744,000 kronor (bil. 2).

Enligt chefens för fortifikationen utredning skulle sålunda kostnaderna

för de ifrågavarande regementenas förläggning till mötesplatserna

öfverstiga dem, som föranleddes af förläggningen i eller

invid städer, med 11,045,350 kronor. Denna kostnadsökning uppkomme

hufvudsakligen af utgifterna för uppförande af officersbyggnader, för

vatten-, aflopps- och belysningsanläggningar, för väganläggningar samt

för markinköp.

Vid bedömandet af de uti förenämnda bilagor upptagna kostnadsberäkningarna

är att märka, att kostnaderna i bil. 1 upptagits enligt af

vederbörande fortifikationsbefälhafvare inom de särskilda fortifikationsområdena

(arméfördelningarna) lämnade prisuppgifter, samt att kostnaderna

i bil. 2 beräknats inom fortifikationen med ledning af uppgifter,

som inhämtats från privata fackmän i de olika orterna. Detta framgår

af en särskild från chefen för fortifikationen af mig infordrad skrifvelse

i ämnet, hvilken är af följande lydelse:

»De i bil. 1 upptagna kostnadsberäkningarna äro grundade på de

af vederbörande fortifikationsbefälhafvare under förra hösten inhämtade

å-pris vid de nuvarande mötesplatserna, under det att do i bil. 2 angifna

kostnaderna äro baserade på å-pris, som genom kungl. fortifika
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

27

tionens kasernbyggnadsafdelning infordrats från stadsingenjörer eller

stadsarkitekter i de städer, som kunnat ifrågasättas såsom förläggningsorter

för kär ifrågavarande truppförband. Dessa senare å-pris erhöllos

under år 1904 ock kafva med anledning af sedan dess inträffade föreningar

i arbetslöner in. m. nu ansetts böra höjas med omkring 5 %.

En jämförelse mellan de i bil. 1 och 2 upptagna kostnaderna för byggnads-

ock planeringsarbetena gifver emellertid vid handen, att dessa

kostnader likväl ställa sig i genomsnitt omkring 4 % högre i bil. 1 än

i bil. 2, hvadan sålunda de senare borde för att blifva fullt jämförbara

med de förra, ytterligare höjas med omkring 4 % eller omkring 770,000

kronor. Jag har emellertid grundad anledning att antaga, att, vid en

blifvande entreprenadauktion, de i bil. 2 beräknade kostnaderna skola

visa sig tillräckliga. Sannolikt är ock att de i bil. 1 upptagna byggnads-

och planeringskostnaderna skulle kunna nedsättas med motsvarande

4 % eller med i rundt tal 770,000 kronor.

Såsom af nämnda bilagor vidare framgår äro kostnaderna för arbetsledning

per regemente upptagna till 5,000 kronor högre i bil. 1 än

i bil. 2, detta af den orsak, att å mötesplatserna tillkomma en hel del

omkostnader för undersökningar och uppgörandet af förslag m. m. till

anläggning af vatten- och belysningsverk, kostnader för ritningar till

ändring af äldre byggnader, äfvensom dyrare omkostnader för kontrollen,

enär sådan gifvetvis kan i städerna erhållas billigare, då man i

många fall kan där anlita stads- och verkstadsingenjörer in. fl. personer,

som i staden hafva sin utkomst och såsom extra förtjänst kunna

åtaga sig kasernkontrollen.

De oförutsedda utgifterna äro likaledes beräknade efter en något

högre procent i bil. 1 än i bil. 2; i den förra omkring 4 % af den beräknade

kostnaden, detta beroende därpå, dels att å mötesplatser maskinella

anordningar erfordras till mycket större utsträckning än vid

stadsförläggning, där städernas vatten- och belysningsverk äro beräknade

att anlitas, och dels att användningen af äldre byggnader, hvilkas

reparationskostnader äro svåra att beräkna, likaledes föranleder en ökning

af posten för oförutsedda utgifter.

Slutligen må, vid det förhållandet att kostnaderna för uppförandet

af de olika etablissementen, isynnerhet enligt bilaga 1, beräknats blifva

ganska skiljaktiga, framhållas, att detta beror dels därpå att de äldre

byggnaderna i olika grad ansetts kunna komma till användning å de

olika mötesplatserna, dels på de för de skilda orterna rådande, ofta vidt

skilda prisen å materialier och arbete samt dels äfven, hvad en del

mötesplatser vidkommer, på dryga transportkostnader för materialier in. m.»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Yttranden

angående förläggnings

frågan

i allmänhet.

Beträffande förläggningsfrågan i allmänhet har chefen för generalstaben

erinrat, att det icke garnisonerade infanteriets mötesplatser

tillkommit på en tid, då truppförbanden hvarken nådde den manskapsstyrka,

som efter genomförandet af 1901 års härordning komme

att blifva samlad under regementsöfningarna, eller hade behof af

större utrymme för bedrifvande af sina öfningar. Den slutna exercisens

länge förhärskande ställning på utbildningsprogrammen hade ock

föranledt, att vid val af öfningsplats det jämna fältet föredragits framför

mera bruten mark.

Med hänsyn till den nutida infanteritaktikens behof af stora stridsfronter

samt den för en fältmässig utbildning oeftergifliga fordran

på tillgång till omväxlande terräng ansåge chefen för generalstaben

alla förenämnda mötesplatser i sitt nuvarande skick olämpliga till

öfningsfält dels på grund af bristande utrymme och dels till följd af

terrängens enformiga beskaffenhet. I hvad män han funnit de af

vederbörande fortifikationsbefälhafvare föreslagna utvidgningarna tillräckliga

har förut angifvits. Det torde här böra anmärkas, att han

jämväl framhållit nödvändigheten däraf, att öfningsplatserna från början

erhölle tillfredsställande areal och form, ty fordran på utrymme komme

att stegras i samma mån, som öfningarna erhölle en allt mer fältmässig

prägel. Befolkningens obenägenhet att utan dryg ersättning

upplåta mark för truppernas öfningar syntes likaså vara i stigande.

Staten kunde alltså i en framtid se sig nödsakad att, om icke utbildningen

af de värnpliktige skulle återföras till en mera formell ståndpunkt,

till betydligt stegrade pris inköpa jordområden, livilka nu med

jämförelsevis mindre uppoffringar kunde förvärfvas.

I fråga om landtförläggningens inflytande på såväl befäl som trupp

hafva de militära myndigheterna i allmänhet uttalat allvarsamma farhågor.

Det framhålles, hurusom den genom regementenas förläggning

å landsbygden uppkommande isoleringen icke blott komme att försvåra

rekryteringen af befäl och fast anställdt manskap, utan ock lätt kunde

leda till uppkomsten af en ensidig militär kastanda, i hvilken det vore

olämpligt, att den värnpliktiga ungdomen uppfostrades. I närheten af

de å landsbygden förlagda etablissemangen komme utan tvifvel att

uppstå samhällen, som blefve tillhåll för allehanda löst folk, och där

regementets manskap ägde tillfällen till oädla nöjen, livilka blefve så

mycket farligare, som den i städerna förekommande polisbevakningen

och kontrollen i öfrigt här komme att saknas. Redan nu vore många

af lägerplatserna i sin närhet besvärade af lönkrogar och andra nästen,

och förhållandena skulle antagligen blifva än sämre under en ständig

förläggning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

29

Vidare har det framhållits, att kasernetablissemangens förläggande

till mötesplatserna i många fall skulle komma att medföra ökade kostnader

icke blott, såsom redan är antydt, till följd af nödvändigheten

att förse officerare och deras vederlikar med bostäder utan ock för

byggnadsunderhåll och reparationer äfvensom för truppens förplägnad

m. m. Beträffande byggnadsunderhållet erinrar chefen för fortifikationen

att i fråga om sådana arbeten, till hvilkas utförande särskild

yrkesskicklighet erfordrades, såsom vid reparationer af värmeledningar,

ångpanneanläggningar, kokapparater, anläggningar för vatten och belysning,

bad- och tvättinrättningar in. m., skulle till och med ganska

obetydliga arbeten kunna förorsaka afsevärda kostnader.

Sedan jag nu redogjort för hufvud innehållet af de uti den föreliggande

frågan infordrade utredningar och yttranden, torde det tillåtas

mig att något skärskåda densamma ur de synpunkter, som företrädesvis

synas böra göra sig gällande vid bestämmandet af förläggningsorter

för infanteritruppförband i allmänhet och således äfven för de femton

uti det föregående omförmälda infanteriregementena.

En orts ändamålsenlighet för den truppförläggning, hvarom här är

fråga, synes mig böra bedömas med hänsyn till hufvudsakligen följande

omständigheter, nämligen:

möjligheten att därstädes på ett tillfredsställande sätt bedrifva

truppens utbildning och öfningar;

möjligheten att under olika förekommande förhållanden och för

olika ändamål på ett snabbt och lämpligt sätt kunna samla, mobilisera

och transportera trupperna;

de hygieniska förhållandena och deras inflytande på ombesörjandet

af truppernas hälso- och sjukvård;

den fast anställda personalens rekrytering, dess medborgerliga uppfattning

och anda och de sociala förhållandena i allmänhet; samt

de med förläggningen förenade kostnaderna.

Ur utbildnings- och öfning ssynpunkt synes icke någon af de tretton

mötesplatser, i fråga om hvilka utredning föreligger, i sitt nuvarande

omfång vara fullt tillfredsställande. Flera af dem äro mindre tillfredsställande,

vissa till och med otillfredsställande. Samtliga äro i behof

af att i större eller mindre mån utvidgas för att bättre än hvad nu är

fallet kunna motsvara sitt ändamål. Det torde dock i detta sammanhang

böra framhållas, att de fordringar beträffande utrymme, växlande

Departementschefens

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

terräng, möjlighet att utföra olika slags skjutningar in. m., som i

militäriskt afseende uppställas på eu öfningsplats, i regeln icke —

åtminstone ej utan synnerligen stora kostnader — kunna fullständigt

ses till godo på någon plats. De ideala önskningsmålen härutinnan

torde endast i sällsynta undantagsfall kunna helt och hållet förverkligas.

1 valet mellan olika orter eller platser för förläggning

af ett eller flera truppförband måste man för den skull, då saken ses

ur utbildnings- och öfningssynpunkt, stanna vid den, som med hänsyn

till utsträckning, terrängens beskaffenhet och omväxling in. m. är den

gynnsammaste. Om man å andra orter än de nuvarande mötesplatserna

kan, utan ökade kostnader för statsverket eller till och med

för mindre kostnader än hvad bibehållandet af sådan plats såsom förläggningsort

skulle erfordra, erhålla bättre öfningsterräng, än dessa

mötesplatser erbjuda, komma de finansiella och de militära intressena

i detta afseende att sammanfalla. Hufvudsaken måste vara, att valet

träffas på sådant sätt och i sådant syfte, att truppens utbildning i möjligaste

män främjas. Dessutom bör afseende fästas vid möjligheten

att utan allt för stora penningutgifter kunna bereda olika truppförband

tillfälle till samöfningar.

Med ett par undantag synes med hänsyn till truppernas samling

och transport läget af de nu ifrågavarande mötesplatserna vara i det

stora hela tillfredsställande. Att andra orter dock kunna i detta afseende

erbjuda lika stora, om ej större fördelar torde icke behöfva särskildt

framhållas. Hvad åter angår bedrifvandet af organisations- och

utrustningsgöromålen vid mobilisering samt truppernas inkvartering och

underhåll vid sådant tillfälle, ligger det i sakens natur, att en folkrikare

ort med större tillgång på allmänna byggnader, förnödenheter af olika

slag, samfärdsmedel m. m. är i detta hänseende förmånligare än en

glesare bebyggd ort.

De hygieniska förhållandena å en del af mötesplatserna lämna åtskilligt

öfrigt att önska. De åtgärder, som äro behöfliga för deras förbättrande,

äro beroende af de olika platsernas läge, närmaste omgifningar

och möjligheten att erhålla godt dricksvatten. Åro läget och

omgifningarna i hygieniskt afseende mindre gynnsamma, blifver det

svårare och med större kostnader förenadt än under motsatta förhållanden

att ordna och upprätthålla hälso- och sjukvården på ett

fullt nöjaktigt sätt. Ur nu berörda synpunkt torde man böra fästa

afseende äfven vid den omständigheten, att mindre samhällen, där

sådana ej redan finnas, sannolikt komma att uppstå i närheten af

mötesplatserna efter ständig trupp förläggning därstädes, och att dessa

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

31

samhällen medföra samma fara för smittosamma sjukdomars uppkomst

och spridande, som alltid medföljer tätt bebyggda orter, utan att i dessa

samhällen, åtminstone under en afsevärd tid framåt, erforderliga anordningar

i hälsovårdsafseende komma att finnas till förebyggande och bekämpande

af dylika sjukdomar.

Det har uti den föreliggande utredningen framhållits, att rekryteringen

af såväl manskap som befäl komme att försvåras genom förläggning

af truppförbanden till en del af de nuvarande mötesplatserna

med deras i allmänhet isolerade läge. Det är naturligtvis svårt att på

förhand med bestämdhet uttala sig i förevarande afseende, då på rekryteringen

åtskilliga andra faktorer torde inverka. I fråga härom bör

man icke förbise, att det för befälspersonalen ställer sig svårare i en

mindre än i en större ort att bereda barnen undervisning vid högre

skolor.

Af ännu högre betydelse synes mig den frågan vara, huruvida det

kan vara lämpligt att, där så icke oundgängligen är erforderligt, skapa

så godt som uteslutande militärsamhällen. Häraf kan en ensidig militärisk

kastanda uppstå, hvarigenom den medborgerliga andan inom

armén kommer att gå tillbaka.

I diskussionen om den militära förläggnings frågan har man stundom

sett framhållas de större faror i socialt afseende, som förläggningen i

en större ort skulle medföra i jämförelse med förläggningen å t. ex. de

nuvarande mötesplatserna. Å andra sidan göres emellertid gällande,

att dessa farhågor äro öfverdrifna eller utan grund. I detta afseende

synes mig det sätt, hvarpå utbildningen bedrifves och manstukten up2>

rätthålles, vara af en särskild och ingripande betydelse. Men vid

öfvervägandet af hithörande förhållanden synes man dock icke böra

förbise, att de olägenheter i socialt afseende, som med rätt eller orätt

tilläggas den större förläggningsorten, kunna uti större grad göra sig

gällande i den mindre, hvarest resurserna för upprätthållande af allmän

ordning med hvad mera därtill hör äro mindre.

Hvad slutligen angår kostnaderna för uppförande af kasernetablissemangen

(själfva byggnaderna) — frånsedt officersbostäderna — torde de

i stort sedt blifva desamma, vare sig etablissemangen förläggas till de

nuvarande mötesplatserna eller till andra orter. Nära till hands ligger

det emellertid att framställa den frågan, huruvida icke vissa af de nuvarande

byggnaderna å mötesplatserna skulle tillfälligtvis eller för en kortare

tid kunna användas i något större utsträckning än som blifvit föreslaget,

hvarigenom nybyggnadskostnaderna för närvarande i någon mån kunde

nedbringas. Sålunda skulle lägerhyddorna måhända kunna ändras till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 127-

provisoriska exercishus samt å en del mötesplatser vissa byggnader,

utom de af chefen för fortifikationen föreslagna, användas till förråd,

stall o. d. Spörsmål i sådant syfte har jag låtit tillställa nämnda chef,

som uti skrifvelse den 26 sistlidne februari därå afgifvit svar. Af detta

framgår, att den minskning i kostnaderna, som af en sådan åtgärd

skulle föranledas, sannolikt icke komme att uppgå till något större

belopp och därför icke bör tillmätas afgörande betydelse, allra helst

uppförandet af nya sådana byggnader inom en jämförelsevis kort tid

skulle blifva behöfligt samt ändringarna och underhållet af ifrågavarande

byggnader under tiden uppginge till ganska dryga belopp.

Olämpligheten af att använda de nuvarande träbarackerna till permanent

förläggning af trupp synes mig vara uppenbar. Härutinnan

styrkes jag äfven af hvad Riksdagen uti skrifvelse till Kungl. Maj:t

den 1 juni 1901 anfört beträffande ett då föreliggande förslag att använda

en träbarack till inkvartering af kustartilleriets värnpliktiga manskap

i Karlskrona. Riksdagen yttrade då, att denna barack borde utbytas

mot en kasernbyggnad af sten, dels på grund däraf att en förläggning

under vintertid af en så stor kontingent som den härvarande

i träbarack medförde alltför betydlig eldfara, dels emedan de värnpliktige

genom en sådan anordning skulle beredas en sundare och bekvämligare

inkvartering, dels ock med hänsyn därtill, att en kasernbyggnad

af sten gifvetvis droge väsentligt lägre underhållskostnad än en träbarack

af den storlek hvarom vore fråga och följaktligen i längden

stälde sig ekonomiskt fördelaktigare. Det skulle för öfrigt, enligt min

uppfattning, icke vara tillrådligt att anordna ifrågavarande regementens

manskapsförläggning på ett mindre tillfredsställande sätt än vid öfriga

truppförband. Likställighet i detta afseende torde vara oundgängligen

nödvändig.

Skillnaden i kostnaderna för ordnandet af ett truppförbands

förläggning i dess helhet på det ena eller andra sättet torde

hufvudsakligen blifva beroende dels af de uppoffringar i fråga om

tillhandahållande af mark för kaserntomter och öfningsfält, som

vederbörande kommuner kunna vilja göra, dels af den omständigheten,

huruvida det blifver nödvändigt att genom statens försorg

uppföra officersbostäder eller icke. Vid förläggning af ett truppförband

till en ort, där tillgång på lägenheter, lämpliga till bostäder

åt officerspersonalen, icke finnes, lärer staten icke kunna undandraga

sig att uppföra officersbostäder, likasom enligt de af Riksdagen godkända

normaltyperna för kasernetablissemang inom dessa numera beredas

bostäder för samtliga underofficerare och deras vederlikar. De

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

33

i chefens för fortifikationen kostnadsberäkningar följda grunder för de

med beredande af bostäder åt officerarne förenade utgifter äro desamma,

som tillämpats vid uppgörandet af förslag till officersbyggnader för

fästningsinfanteriet. Därvid är att märka, att bostäder för gifta officerare

beräknats så, att endast halfva antalet kaptener och inga

subalternofficerare däraf skulle komma i åtnjutande, ehuru erfarenheten

visat, att äktenskapsfrekvensen inom officerskårerna är vida större.

Skulle hela bostadsbehofvet fyllas genom kronans försorg, komme

kostnaderna för uppförandet af officersbostäderna att ökas i högst

väsentlig grad. Om man än kan vänta, att genom enskild företagsamhet

åtskilliga bostadshus komma att för uthyrning uppföras i närheten

af de mötesplatser, som utses till förläggningsorter för vederbörande

regementen, torde det dock ej kunna beräknas, att hela beliofvet

därigenom skall tillgodoses med bostäder, som fylla skäliga

anspråk. Åtminstone torde icke så blifva händelsen inom den närmaste

tiden.

Det lärer icke behöfva särskildt framhållas, att genom uppförande

af officersbostäder de kontanta inkvarteringskostnaderna vid armén

komme att minskas.

Hvad angår de årliga kostnaderna för underhåll af byggnader, för

erforderliga transporter, för truppens förplägnad m. m., synes det

mig icke vara möjligt att bestämma, i hvad mån dessa komma att

blifva större på ena eller andra orten. Någon erfarenhet, grundad på

tillförlitligt statistiskt material, finnes nämligen icke i detta afseende.

Från de nu anförda synpunkterna bör enligt min uppfattning den

föreliggande frågan hufvudsakligen ses och bedömas. Vid jämförelse

mellan olika orter och platser, som kunna ifrågakomma för förläggning

af omförmälda femton regementen, gäller det att i hvarje särskildt fall

taga under omsorgsfullt öfvervägande, hvilken af dem bäst tillgodoser

försvarets verkliga intressen och sålunda erbjuder de största allmänna

fördelarna. Detta är af desto större vikt, som här afses en permanent

förläggning för lång framtid. Möjlighet till en jämförelse af sådan art

föreligger emellertid icke för närvarande. Det skulle för öfrigt af flere

skäl icke vara lämpligt att redan nu angifva eller på förhand fastslå

vissa förläggningsorter, utan det lärer böra tillkomma Kungl. Maj:t att,

såsom nyss framhållits, i hvarje särskildt fall undersöka samtliga de

omständigheter, som i ekonomiskt och militäriskt afseende böra hafva

inverkan på frågans lösning, att därvid pröfva fördelar och olägenheter

samt att träffa valet med hänsyn till statens bästa och försvarets kraf.

Bill. till Rikad. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 75 Häft. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

PA

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Bestämmandet af förläggning-sort för hvarje särskild! regemente

bör sålunda föregås af en omsorgsfull jämförelse beträffande den öfningsterräng,

som kan erhållas, kostnaderna för etablissemangets uppförande,

läget af de ifrågakommande platserna m. m. Vid sådant förhållande

kan för närvarande den slutliga kostnadssumman icke definitivt bedömas,

men under inga förhållanden kan den sättas lägre än beräkningarna

i bil. 2 angifva eller 21,744,000 kronor. I detta belopp ingå

äfven kostnaderna för anläggande af nya skjutbanor för fjorton af if rågavarande

femton regementen. Ehuru det icke nu kan afgöras, huruvida

de härför beräknade medlen komma att i sin helhet tagas i anspråk

för detta ändamål, synes mig dock slutsumman af denna anledning icke

böra eller kunna minskas.

Beträffande fördelningen på vissa år af dessa medel föreslog

Kungl. Maj:t uti sin till 1905 års lagtima Riksdag aflåtna framställning

i detta ämne, att det då äskade anslaget skulle fördelas på åren 1906—

1909. Af flera skäl skulle det visserligen vara önskvärd!, att byggnadsarbetena

kunde så bedrifvas, att etablissemangen kunde fullbordas

till hösten 1909, men då stora svårigheter härför säkerligen nu skulle

möta, och dessutom oförutsedda omständigheter lätt kunna komma att

fördröja arbetena, synes mig byggnadstiden fortfarande icke böra beräknas

kortare än fyra år. Med anledning däraf torde det ifrågavarande

anslaget böra så fördelas att 4,400,000 kronor utgå under hvart och ett

af åren 1907 och 1908, då anslag äfven erfordras till fullbordandet af

de fem nordligast belägna, för fältinfanteriet afsedda etablissemangen,

och återstoden ungefär lika fördelas mellan åren 1909 och 1910.

Såväl vid 1901 års Riksdag som sedermera har uttalats önskvärdheten

däraf, att för bestridande af kostnader af nu ifrågavarande art kunde

•tagas i anspråk medel, som inflöte genom försäljning af kronan tillhörande,

icke inkomstbringande fastigheter. Åtgärder i sådant syfte hafva

jämväl vidtagits, och Riksdagen har medgifvit, att två områden af Norra

Djurgården finge afyttras samt däraf inflytande inkomster tillgodoföras

landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål. Den

kommission, åt hvilken Kungl. Maj:t uppdragit verkställigheten af

ifrågavarande försäljning, har i infordradt yttrande meddelat, att tillföljd

af såväl de tidsödande arbetena med uppgörande af förslag till

stadsplan för dessa områden samt granskningen och fastställandet af

sådant förslag som ock åtskilliga för tomtrealisationens snara begynnande

hindrande omständigheter i själfva terrängens beskaffenhet och

de ändamål, hvartill delar af densamma för närvarande användas, utsik
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

35

terna att under de tre till fyra närmaste åren häraf erhålla medel, som

skulle kunna användas till nu ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten, icke

äro stora. Kommissionen har emellertid ifrågasatt, att af Norra Djurgården

skulle till försäljning upplåtas ytterligare några närmare angifna områden,

hvilkas terrängbeskaffenhet och läge vore sådana, att sannolikhet

till hastigare inflytande försäljningsmedel än af de nu upplåtna områdena

förefunnes, och jag ärnar anmoda kommissionen att i denna

fråga inkomma med fullständig utredning och förslag.

Kommissionen, som erinrat att, enligt förut verkställda beräkningar,

ett belopp af omkring 4,000,000 kronor antagits återstå af de inflytande

köpeskillingarna för de redan till försäljning upplåtna områdena,

sedan kostnaderna för gatureglering, inköp af nytt öfningsfält för

Stockholms trupper m. in. däraf blifvit bestridda, har ställt i utsikt,

att bruttoinkomsten af försäljning utaf de delar af Norra Djurgården,

hvilkas afyttrande nu blifvit af kommissionen ifrågasatt, skulle komma

att belöpa sig till 18 å 19 miljoner kronor. Därjämte har kommissionen

meddelat, att för Lifgardets till häst förra kasernområde, hvilket för

närvarande disponerades af Vaxholms grenadjärregemente och Positionsartilleriregementet,

men enligt Kungl. Maj:ts med Riksdagen fattade

beslut skulle försäljas, så snart det icke vidare vore för förläggning af

truppförband erforderligt, kunde beräknas i köpeskilling inflyta minst

3 V3 t\ 4 miljoner kronor.

Ganska betydande inkomster för statsverket äro alltså efter några

års förlopp att påräkna, därest de af kommissionen omförmälda tomtförsäljningarna

i deras helhet komma till stånd, men till följd af antydda

omständigheter kunna de icke beräknas inflyta så tidigt, att de

kunna direkt tagas i anspråk för bestridande af kostnaderna för de nya

kasernbyggnadsarbeten, hvarom nu är fråga.»

Departementschefen har slutligen erinrat, hurusom Riksdagen i

skrifvelse den 20 maj 1905, angående statsregleringen för år 1906 och

sättet för anvisande af vissa anslagsbelopp, under punkt 3:o anfört, att

för beredande af tillgång till bestridande af de under kommande år förestående

kostnaderna för kasernbyggnader och då i riksstaten för år 1906

sparats ett af Kungl. Maj:t för berörda ändamål äskadt belopp af 4,400,000

kronor, men denna utgift endast blifvit för tillfället undanskjuten för

vinnande af närmare utredning rörande förläggningsorterna för de ifrågasatta

kasernetablissemangen, Riksdagen beslutat att i riksstaten för år

1906 uppföra ett belopp af 4,400,000 kronor, att öfverföras till statsverkets

kassaförlagsfond, dock med bibehållande af rätt för Riksdagen

att framdeles öfver detta belopp på annat sätt förfoga.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Samman
-

öfver kostnaderna för uppförandet å de nuvarande mötesplatserna af kasernetablissemang

Truppförband

Uppförandet af officersbyggnader

Offioers-

byggnade

r

Kasemetablissemang jämte

Byggnadsarbeten

V atten,

aflopps- och.

belysnings- anordningar

samt åsk- ledare

Nybygg-

nader

Ändring af

äldre bygg- nader

Kronor

I. Arméfördelningen.

Kronobergs regemente..............

510,000

—

1,269,000

—

27,000

—

1,296,000

—

215,791

36

Norra Skånska infanteriregementet........

510,000

—

1,272,500

-

37,000

—

1,309,500

—

219,164

16

Södra » » ........

510,000

—

1,219,500

—

25,500

—

1,245,000

—

240,254

50

II. Arméfördelningen.

Första lifgrenadjärregementet..........

500,000

—

1,096,000

—

45,000

—

1,141,000

—

94,075

—

Andra » ..........

500,000

—

1,146,000

—

31,000

—

1,177,000

—

94,075

—

Jönköpings regemente..............

518,000

—

1,194,500

—

18,000

—

1,212,500

—

134,955

—

Kalmar » ..............

512,000

—

1,244,000

—

35,000

—

1,279,000

—

129,655

—

III. Arméfördelningen.

Västgöta regemente..............

480,000

—

1,201,000

—

47,750

—

1,248,750

—

122,000

—

Skaraborgs » ..............

520,000

—

1,231,000

—

58,000

—

1,289,000

—

122,000

—

Älfsborgs » ..............

520,000

—

1,298,000

—

42,000

—

1,340,000

—

184,000

—

Bohusläns » ..............

570,000

—

1,301,000

—

53,000

—

1,354,000

—

206,000

—

IV. Arméfördelningen.

Lifregementets grenadjärer............

515,000

—

1,144,000

—

47,500

—

1,191,500

—

226,000

—

Södermanlands regemente............

500,000

—

1,151,000

—

37,000

—

1,188,000

—

64,000

—

V. Arméfördelningen.

Upplands infanteriregemente...........

—

—

1,127,500

—

53,000

—

1,180,500

—

69,000

—

Värmlands regemente..............

518,000

—

1,201,800

—

37,000

—

1,238,800

—

134,150

—

7,183,000

—

18,096,800

—

593,750

—

18,690,550

—

2,255,120

02

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

37

Bil. 1.

drag

m. m. för nedanstående femton infanteriregementen. (Utarbetadt inom fortifikationen).

och kasernetablissemang

Öfriga kostnader

Summa

summarum

Kronor

tillhörande anläggningar m. m.

Kronor

Planering,

grnsning,

stensättning,

inhägnader

och vägar

m. m.

Arbetsledning

och ritningar

Oförutsedda

utgifter

Kronor

Markinköp

Skjutbanor

Kronor

67,000

30,000

79,208

64

1,688,000

2,198,000

105,000

105,000

2,303,000

70,000

—

30,000

—

79,335

84

1,708,000

—

2,218,000

—

20,000

—

—-

—

20,000

—

2,238,000

—

65,000

—

30,000

—

77,745

50

1,658,000

—

2,168,000

—

116,200

—

—

—

116,200

—

2,284,200

—

55,100

30,000

_

66,825

_

1,387,000

_

1,887,000

80,000

_

__

_

80,000

_

1,967,000

_

44,500

—

30,000

—

67,425

—

1,413,000

—

1,913,000

—

80.000

—

—

—

80,000

—

1,993,000

—

67,100

—

30,000

—

70,445

—

1,515,000

—

2,033,000

—

135,000

—

17,000

—

152,000

—

2,185,000

—

30,437

—

30,000

—

73,908

—

1,543,000

—

2,055,000

—

64,000

—

—

—

64,000

—

2,119,000

—

50,000

30,000

_

74,250

_

1,525,000

2,005,000

_

37,000

_

15,000

_

52,000

_

2,057,000

_

50,000

—

30,000

—

75,000

—

1,566,000

—

2,086,000

—

37,000

—

15,000

—

52,000

—

2,138,000

—

55,000

—

35,000

—

81,000

—

1,695,000

—

2,215,000

—

350,000

—

5,000

—

355,000

—

2,570,000

—

j 105,000

—

35,000

—

85,000

—

1,785,000

—

2,355,000

—

90,000

—

5,000

—

95,000

—

2,450,000

—

35,200

30,000

_

72,300

_

1,555,000

_

2,070,000

_

600,000

_

80,500

_

680,500

_

2,750,500

_

38,000

—

30,000

—

65,000

—

1,385,000

—

1,885,000

—

298,650

—

14,000

—

312,650

—

2,197,650

—

40,000

_

25,000

_

53,500

_

1,368,000

_

1,368,000

_

55,000

_

_

_

55,000

_

1,423,000

_

50,000

—

30,000

—

73,050

—

1,526,000

—

2,044,000

—

70,000

—

—

—

70,000

—

2.114,000

—

822,337

—

455,000

_

1,093,992

98

23,317,000

|30,500,000

—

| 2,137,850

—

151,500

2 289,350

—

82,789,350

—

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Samman
-

öfver kostnaderna för uppförandet af kasernetablissemang i eller invid städer eller större

Kasernetablissemang

Truppförband

Byggnads-

arbeten

Vatten-,

afiopps- och

belysnings- ledningar

samt åsk- ledare

I. Arméfördelningen.

Kronobergs regemente...........................

1,168,900

—

69,000

—

Norra Skånska infanteriregementet.....................

1,244,700

—

69,000

—

Södra » » .....................

1,283,200

—

69,000

—

II. Arméfördelningen.

Första lifgrenadjärregementet.......................

1,217,900

—

69,000

—

Andra » .......................

1,180,200

—

69,000

—

Jönköpings regemente...........................

1,256,800

—

69,000

—

Kalmar » ...........................

1,213,400

—

69,000

—

III. Arméfördelningen.

Västgöta regemente...........................

1,252,900

—

69,000

—

Skaraborgs s ...........................

1,269,200

—

69,000

—

Älfsborgs > ...........................

1,189,700

—

69,000

—

Bohusläns » ...........................

1,244,200

—

69,000

—

IV. Arméfördelningen.

Lifregementets grenadjärer.........................

1,184,200

69,000

Södermanlands regemente.........................

1,236,600

—

69,000

—

V. Arméfördelningen.

Upplands infanteriregemente........................

1,180,500

69,000

Värmlands regemente...........................

1,155,100

—

69.000

—

18,277,500

—

1,035,000

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

39

Bil. 2.

drag

orter för nedannämnda femton infanteriregementen. (Utarbetadt inom fortifikationen.)

jämte tillgörande anläggningar

Öfriga kostnader

Summa

Summarum

Ivronor

Planering,

gräsning,

stensättning

och stängsel

Arbetsledning

och

ritningar

Oförutsedda

utgifter

Summa

Kronor

Markinköp

Skjutbanor

Summa

Kronor

45,000

25,000

53,100

1,361,000

36,000

36,000

1,397,000

45,000

—

25,000

—

56,300

—

1,440,000

—

—

—

36,000

—

36,000

—

1,476,000

—

45,000

—

25,000

—

56,800

—

1,479,000

—

—

—

36,000

—

36,000

—

1,515,000

—

45,000

25,000

_

55,100

_

1,412,000

_

__

-

36,000

_

36,000

—

1,448,000

_

45,000

—

25,000

—

53,800

—

1,373,000

—

—

36,000

—

36,000

—

1,409,000

—

45,000

—

25,000

—

56,200

—

1,452,000

—

—

-

36,000

—

36,000

—

1,488,000

—

45,000

—

25,000

—

55,600

—

1,408,000

—

—

—

36,000

—

36,000

—

1,444,000

—

45,000

25,000

56,100

_

1,448,000

_

__

_

36,000

_

36,000

_

1,484,000

_

45,000

—

25.000

—

56,800

—

1,465,000

—

—

—

36,000

—

36,000

—

1,501,000

—

45,000

—

25,000

—

54,300

—

1,383,000

—

■—•

—

36,000

—

36,000

—

1,419,000

—

45,000

—

25,000

—

55,800

—

1,439,000

—

—

—

36,000

—

36,000

—

1,475,000

—

45,000

25,000

53,800

1,377,000

_

_

_

36,000

_

36,000

_

1,413,000

_

45,000

—

25,000

—

56,400

—

1,432,000

—

—

—

36,000

—

36,000

—

1,468,000

—

40,000

25,000

53,500

_

1,368,000

_

55,000

_

___

_

55,000

_

1,423,000

_

45,000

—

25,000

—

53,900

—

1,348,000

—

—

—

36,000

—

36,000

—

1,384,000

—

670,000

375,000

|-

827,500

|-

21,185,000

559,000

1-

[ 21,744,000

—

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Utskottets

yttrande.

I sammanhang med Kung!. Maj:ts omförmälda framställning liar

utskottet till behandling förehaft tre inom Andra Kammaren väckta

motioner, däruti hemställts

af herr J. Larsson i Presstorp m. fl. (motionen n:o 157), att Riksdagen,

med afslag å Kungl. Maj:ts förslag om beviljande af 21,744,000

kronor till uppförande af nya kasernetablissemang, måtte i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa förnyade

utredningar, med inhämtande af äfven civila sakkunnigas utlåtanden

angående kostnaderna och de lämpligaste förläggningsorterna

för de nya kasernetablissemangen, samt därefter framlägga för Riksdagen

de förslag, hvilka en sådan förnyad pröfning af hela frågan kan föranleda;
af

herr P. Nilsson i Bonarp (motionen n:o 158), att därest Riksdagen

skulle med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 103 bevilja

det till uppförande af nya byggnader för armén äskade anslaget, detta

måtte ske under villkor, att ett af de skånska infanteriregementena

förlädes till Ljungbyhed, samt

af herr Jöns Åkesson (motionen n:o 159) att Riksdagen i sammanhang

med bifall till Kung!. Maj:ts proposition n:o 103 måtte göra det

uttalande, att Refvinge lägerplats måtte anordnas att fortfarande vara

förläggningsplats för Södra skånska infanteriregementet.

I fråga om de skäl, som uti enhvar af förenämnda tre motioner

anförts till stöd för däri gjordt förslag, tillåter sig utskottet hänvisa

till själfva motionerna.

Vid afgifvande af utlåtande öfver de föreliggande förslagen utgår

utskottet från den uppfattning, att beviljande af nödiga medel för uppförande

af kaserner för ifrågavarande 15 infanteriregementen nu icke

kan längre uppskjutas utan svåra olägenheter för de värnpliktige,

hvilka från och med år 1909 få sina öfningar förlagda äfven till vintern.

Såsom af ofvanintagna utdrag af statsrådsprotokollet och de därvid

fogade bilagorna framgår, har vederbörande militära myndighet beräknat

kostnaderna för anordnande af dessa kaserner till 32,789,350

kronor, därest för samtliga 15 regementen kasernetablissemangen uppföras

å dessa regementens nuvarande mötesplatser samt till 21,744,000

kronor, därest kasernerna uppföras i eller invid städer eller större

orter. På sätt i herr J. Larssons in. fl. motion framhållits, kan det

förefalla egendomligt, att kostnaden för kasernernas förläggande å

mötesplatserna, där dock en hel del byggnader redan finnas uppförda,

beräknats uppgå till ett belopp, som med mer än 11,000,000 kronor

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

41

öfverstiger den för respektive etablissements uppförande vid stad beräknade

kostnaden. Eu närmare granskning af de inom fortifikationen

uti ifrågavarande afseende utförda beräkningarna torde emellertid gifva

en förklaring, huru detta är möjligt.

Hvad därvid först beträffar kostnadssummorna för byggnadsarbeten,

frånsedt sådana för ofhcersbyggnader, framgår af åberopade statsrådsprotokollet,

att den för byggnadsarbeten vid stadsförläggning beräknade

summan 18,277,500 kronor bör höjas med 4 procent eller till

19,006,600 kronor för att blifva fullt jämförbar med den för motsvarande

arbeten vid förläggning å mötesplatserna beräknade kostnaden,

utgörande för nybyggnader 18,096,800 kronor och för ändring af äldre

byggnader 593,750 kronor, eller tillhopa 18,690,550 kronor. Sålunda

visar sig byggnadskostnaden blifva vid stadsförläggning omkring 300,000

kronor högre än vid regementenas förläggning å mötesplatserna.

Af enahanda anledning bör den för planering och grusning in. in.

vid stadsförläggning upptagna kostnaden, 670,000 kronor, höjas till

696,800 kronor. Visserligen understiger detta belopp den för sistberörda

ändamål vid förläggning å mötesplatserna beräknade kostnaden

med omkring 125,000 kronor, men torde detta hafva sin förklaring uti

de tvifvelsutan mera omfattande vägarbeten, och längre stängsellinjer,

som föranledas af truppernas förläggning å de gamla mötesplatserna.

Hvad angår kostnaderna för vatten-, aflopps- in. fl. ledningar, förefinnes

en skillnad mellan den vid stadsförläggning beräknade kostnaden

1.035.000 kronor och samma kostnader vid förläggning å mötesplatserna,

eller 2,255,120 kronor, af mer än 1,200,000 kronor, hvilket emellertid

torde förklaras däraf att, för eventuell förläggning vid städer, de därstädes

redan befintliga rörledningsnäten beräknats kunna efter utvidgning

användas äfven för kasernerna, hvilket emellertid icke torde medföra

någon verklig besparing, därest icke do årliga vattenafgifterna till

vederbörande stadsförvaltning kunna nedbringas till endast ersättningför

verkliga driftkostnaden.

Den ökning af 80,000 kronor i kostnaderna för arbetsledning in in.,

som beräknats uppstå vid kasernernas förläggande å mötesplatserna,

torde föranledas af för arbetsledarne nödiga resor till eller bosättning

vid arbetsplatsen.

Att för oförutsedda utgifter beräknats icke mindre än omkring

265.000 kronor mera vid förläggning å landsbygden än vid stadsförläggning

är utan tvifvel beroende på att beloppen för dylika utgifter

upptagits efter vissa procent å de beräknade anläggningskostnaderna

i hvarje fall.

Bill. till Rifad. Prot. 1006. i Sami. 1 Afd. 75 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Kostnad för skjutbanor är däremot vid stadsförläggning uppskattad

till ett omkring 400,000 kronor högre belopp än motsvarande kostnad

vid förläggning å mötesplatserna, där ju redan befintliga skjutbanor

kunna komma till användning.

Den hufvudsakliga skillnaden mellan de båda beräknade slutsummorna

för kasernbyggnadskostnaderna ligger emellertid uti de ökade

kostnaderna dels för officersbyggnader med 7,183,000 kronor, dels oek

för markinköp med 2,137,850, det senare beloppet dock med afdrag af

55,000 kronor, som beräknats för utvidgning af Upplands infanteriregementes

mötesplats och blifvande förläggningsort, Polacksbacken.

I betraktande af att en eventuell förläggning af trupperna på landsbygden

med nödvändighet medför beliofvet af särskilda anordningar

från statens sida för beredande af bostäder jämväl för officerarne samt

att, enligt hvad utskottet inhämtat, de städer, vid bvilka förläggning

af nu omförmälda truppförband kan komma i fråga, förbundit sig att

utan ersättning till staten upplåta lämpliga öfningsplatser af tillräcklig

storlek, under det att samma truppförbands nuvarande mötesplatser

visat sig icke fylla de moderna trafven på öfningsterräng, vare sig

i fråga om beskaffenhet eller areal, framgår således, att truppernas förläggning

å de nuvarande mötesplatserna kommer att med kostnaderna

för officersbyggnader samt nödiga markförvärf förutom kostnader

för vatten-, aflopps- och belysningsledningar öfverstiga den vid

kasernernas förläggande vid städer beräknade summan.

Med afseende å kostnaderna för officersbostäders uppförande torde

emellertid böra beaktas, att den officerarne hittills tillkommande inkvarteringsersättniagen,

som för ett infanteriregemente uppgår till 18,600

kronor och sålunda för 14 nu ifrågavarande infanteriregementen (för

Upplands infanteriregementes förläggning å den gamla mötesplatsen invid

Uppsala erfordras ej uppförande af särskilda officersbostäder) till

260,400 kronor årligen, komma att bortfalla beträffande dem, som erhålla

bostad i kronans hus. Dock synes det ej utskottet nödigt, att staten

genast från början uppför bostäder för hela officerskåren vid hvarje å

landsbygden förlagdt regemente, då nämligen med all säkerhet en -del

officerare finna med sin fördel och trefnad förenligt, att sjelfva skaffa

sig bostäder och fortfarande uppbära inkvarteringsbidraget.

Till belysning af det förhållande att, oaktadt å hvarje mötesplats

finnas uppförda en stor mängd för truppernas hittillsvarande behof afsedda

byggnader, nu så betydande kostnader måste nedläggas å kasernetablissement,

äfven om dessa förläggas å de gamla mötesplatserna,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

43

tillåter isig utskottet lxär i hithörande delar anföra följande yttrande af

en utaf de i förevarande ärende hörda militära myndigheterna:

»Våra mötesplatsers tillvaro sammanhänger väsentligen med det

yngre indelningsverkets införande. Möjligen har någon, till exempel

Salbohed från 1681, eller några få af de nuvarande öfningsplatserna

begagnats såsom sådana från tiden kort efter det ständiga knekthållets

införande, men för de flesta regementena hafva de en eller

flera gånger blifvit ombytta. I alla fall bestämdes under de närmaste

åren därefter vissa mötesplatser för korpralskap, kompanier, bataljoner

och regementen dels för likvidationsmöten och dels för de vapenöfningar,

som enligt plan årligen skulle förekomma. Huru som helst

voro samtliga dessa möten mycket kortvariga och kunde oftast räknas

blott i dagar, till exempel enligt 1724 års föreskrifter årligen ett regementsmöte

på 10 dagar och två kompanimöten, hvartdera å 2 dagar,

förutom de, som ägde rum enligt något senare utfärdade bestämmelser

om, att dels officerare och dels allt befäl »skulle inbeordras någon viss

tid för att samfäldt öfvas».1) Ofta nog inställdes vissa möten alldeles.

De ursprungliga krafven på mötesplatserna voro förnämligast, att de

skulle ligga centralt i förhållande till den afdelnings förläggningsområde,

som till dem skulle samlas, i synnerhet som såväl vapen och beklädnad

som underhåll skulle af truppen eller för dess räkning af rotehållarne

med-(dit-)föras, till följd hvaraf ej heller särskilda byggnader

synas hafva varit erforderliga, om ej för sjukvården, hvilken dock sannolikt

var ganska primitiv. Under det att från början till mötesplatser

synts hafva valts krono- eller kungsängar, hvilka icke fingo för ändamålet

användas förr än efter bärgnings- och betestidens slut, alltså på

hösten, anskaffades, sedan man börjat anse detta olämpligt, sådana

platser, som kunde begagnas vårtiden och under försommaren, hvartill,

ifall kronan ej förut hade tillgång till sådana, valdes lämpliga lägenheter

eller jordområden i allmänhet å hedar eller andra utmarker.2)

Till följd af allmänna beväringens införande och långsamt ökade

öfningar blefvo emellertid en del förråd efter hand nödvändiga på

mötesplatserna för beväringens vapen och beklädnad. Stamtruppens

vapen, beklädnad, remtyg och utredning förvarades dels hos soldaten,

dels hos rust- och roteliållarne; trossfordon och persedlar i allmänhet

i kompanitrossbodarne, delvis i de så kallade beväringsförråden.

’) De flesta uppgifterna äro hämtade från:

Anteckningar rörande »Det svenska indelta infanteriets uppkomst och utveckling från

äldsta tider» af Alfred Fredenberg, f. d. Kapten vid Kungl. Västmanlands regemente. Stockholm,

Militärlitteraturföreningens förlag 1883.

2) Fredenberg: Anteckningar etc.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

Befälet, officerare såväl som underofficerare, uppförde i allmänhet

åt sig matsalsbyggnader, ofta af mycket enkel beskaffenhet. Truppen

kokade och intog sin föda under bar himmel.

Förläggningen för såväl befäl som trupp var i regeln i tältläger.

De enda byggnader, som uppförts, voro länge nog beväringsförråd,

tämligen primitiva, ofta därtill af andra hus apterade sjukhusbyggnader

samt officers- och underofficerspaviljonger.

Förhållandena ändrades småningom, och man torde kunna säga,

att ännu på 1860- och 1870-talen desamma voro sådana, att de ej

ställde särdeles stora kraf på mötesplatsernas läge och beskaffenhet.

Förläggningen för hvarje gång var dessutom därför alltför kortvarig.

Hvarken stamrekryternas eller beväringens utbildning hann fram till tillämpningsstadiet,

regementsöfningarna voro också mest formella förutom en

kort fälttj än stötning med ett utförande, som mycket väl kunde nöja sig

med den öfningsterräng, som fanns i mötesplatsernas närhet. Fältskjutningar

voro ännu ej hos oss införda. Befälsmötenas öfningar riktades

mest på gevärsexercis, gymnastik och bajonettfäktning, formell bataljonsexercis

samt reglementens och instruktioners tolkning m. m. och

utfördes sällan eller aldrig utanför mötesplatsen, hvarför, då någon

gång af en mera framstående chef taktiska (fält-) öfningar anordnades,

marken i trakten oftast kunde anses äga nyhetens behag. De hygieniska

förhållandena, som under de kortvariga öfningarna icke kunnat

hinna att göra sig ogynnsamt gällande, började emellertid att ådraga

sig mera uppmärksamhet, i den mån öfningstiden utsträcktes, och föranledde

dels mötesplatsernas täckdikning, där de voro fuktiga, dels

uppförandet af ordentliga sjukhusbyggnader samt, enär förläggningen

i tältläger tidigt på våren var hälsovådlig, äfven af baracker (»rekrytbaracker»).

Emellertid var allt riktadt på sommarförläggning, och man hade

ej anledning till annat, då försvarsfrågans läge var så obestämdt och

tills vidare mera tydde på ett stillastående än på en lösning i riktning

af effektiv allmän värnplikt. —--—--—------

Då likväl modernare uppfattning i allmänhet och verkningarna af

öfningarnas efter hand skeende förlängning framkallade ökade kraf på

förläggningsplatsernas hygien och bekvämlighet, tillkommo från midten

af 1870-talet så att säga årligen nya byggnader och anordningar:

baracker, tvätthus," bättre afträden, badhus, kokhus, mathallar, mera

ordnade marketenteri er, läsestugor, gymnastikattiraljer, gevärsförråd,

arrestlokaler, beklädnadsbodar, trängfordonsförråd, ammunitionsförråd,

skjutbanor i modernare bemärkelse m. m.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

45

Samtidigt gjorde sig också behofvet för officerarne gällande att

skaffa sig andra bostäder än tält (underofficerarue förlädes i barackerna)

och för dem samt underofficerarne att ordna köks- och matsalsförhållandena

på ett annat sätt än tillförene.

Emedan behofven framträdde efter hand, hafva de också efter hand

blifvit tillgodosedda, och en mängd olika byggnader hufvudsakligen för

sommarbruk hafva uppstått, under det att, om man med visshet kunnat

helt eller närmelsevis förutse den utveckling, som de militära förhållandena

tagit under de sista tvenne årtiondena, mycket, ehuru visserligen

med större kostnad för tillfället, kunnat ordnas på ett mera

systematiskt, gediget och i stort sedt billigare sätt, än som nu skett,

hvarvid sedan tidigare förläggning till städerna kunnat påbörjas och

steg för steg genomföras. Häraf synes utvecklingens allmänna gång

samt orsaken till de jämförelsevis stora kostnader, som nu nedlagts

på våra mötesplatser, utan att därför anordningarna därstädes blifvit

sådana, att desamma, utan att i det närmaste göras om, kunna medgifva

en tillfredsställande vinterförläggning därstädes.»

Uti den vid herr J. Larssons m. fl. ofvanberörda motion fogade

bilaga n:o 2 har med hänvisning till förhållandena å Malma hed ifrågasatts

att, med användande af å mötesplatsen redan befintliga logements-

och lägerhyddor, ytterligare där uppföra endast en kasern,

nämligen för den årsklass, som skall vapenöfvas under den kalla årstiden.

Då emellertid enligt den nya härordningen hvarje af ett infanteriregementes

tolf kompanier beräknas komma att omfatta 24 man stampersonal

och omkring 60 man värnpliktige, för hvilken styrka i de föreliggande

kasernförslagen afses jämnt en våning i eu af de för hvarje

regemente föreslagna, fyra våningar höga manskapskasernerna, finner

man, att för vinterförläggningen af ett regemente erfordras tre dylika

kaserner. Dessa afse också att under de kortvariga repetitionsöfningarna

å hösten, då fordringarna på utrymme och bekvämlighet vid förläggningen

torde kunna utan afsevärda olägenheter sänkas, inrymma

hela den då samlade styrkan, omkring 175 man å hvarje kompani.

Under dessa förhållanden blifva, äfven vid förläggning å mötesplatserna,

de därstädes befintliga, till vinterförläggning odugliga barackerna öfverflödiga,

och skulle för öfrigt deras användande under repetitionsöfningarna

försvåra förläggning efter de taktiska enheterna.

Med afseende å frågan om de nuvarande mötesplatsernas fortsatta

användbarhet för deras ändamål får utskottet vidare anföra, hurusom

fordringarna på öfningsfältens beskaffenhet och omfång numera äro helt

andra än ännu för ett tiotal år sedan. De under senaste åren förda

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

krigen, med den derunder i vida liögre grad än någonsin tillförene

vunna erfarenheten om de moderna eldvapnens under vissa förhållanden

rent af förintande verkningar, hafva åstadkommit, att man börjat

fästa allt mindre vikt vid formell exercis i sluten ordning — hvartill

de gamla och släta, i allmänhet skoglösa exercishedarna väl lämpat sig

— utan i stället lagt hufvudvikten af utbildningen vid öfningar i att

med skickligt begagnande af det skydd, terrängen kan erbjuda, föra

fram stridsformationer äfven med långa, glesa skyttelinjer till afstånd

för verksam eld. Under det att alltså förr den bästa öfningsplatsen

var den, hvilken erbjöd den jämnaste och friaste ytan, är numera eftersträfvansvärdt

att äga tillgång till ett område, som erbjuder så stor

omväxling i terrängen som möjligt och därigenom lämnar tillfälle till

en mångfald olikartade taktiska uppgifter. För sådant ändamål anses

minst 200 hektar vara erforderligt för hvarje infanteriregemente, en

storlek, som de flesta af våra mötesplatser icke på långt när besitta,

hvarför de måste betydligt utvidgas för att kunna fortfarande användas

såsom öfningsfält. Vissa af dessa mötesplatser med därå befintliga, för

sommarbruk afsedda byggnader kunna dock komma till nytta vid kortvariga

sommaröfningar för respektive skolor, för ombyte af öfningsterräng

m. m.

Väl finner utskottet, att några af de nuvarande mötesplatserna

kunna ifrågakomma såsom förläggningsorter äfven för framtiden, men

då många olika omständigheter måste tagas i betraktande vid afgörandet

af frågan om truppförbandens förläggning, har utskottet, under förvissning

om att Kungl. Maj:t vid bestämmande af hvarje särskildt truppförbands

förläggningsort i främsta rummet har sin uppmärksamhet riktad

på statens bästa och försvarets kraf, ansett, att Riksdagen vid beviljande

af medel till kaserner för ifrågavarande regementen icke bör, på

sätt af motionärerna yrkats, fästa villkor om förläggningsorterna, utan

öfverlämna till Kungl. Maj:t att bestämma desamma.

I betraktande af frågans synnerligen stora vikt ej blott i militäriskt

utan äfven i såväl ekonomiskt som socialt hänseende synes det emellertid

utskottet vara af förhållandena påkalladt, att den särskilda utredning,

som, enligt hvad departementschefen framhållit, bör föregå bestämmandet

af förläggningsort för hvarje särskildt regemente, uppdrages

åt en kommission, bestående såväl af militära ledamöter som äfven

af helst för hvarje särskild arméfördelning’tillkallade, med de lokala förhållandena

förtrogna civila personer.

I detta sammanhang vill utskottet tillika, under hänvisning till det

i Riksdagens skrifvelse n:o 87 angående 1905 års statsrevisorers berät
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

47

telse gjorda uttalande i fråga om öfverskridande af anslagen för uppförande

af kasernetablissement in. fl. byggnader för Vaxholms kustartillerioch

grenadjärregementen, framhålla nödvändigheten af att, för nedbringande

af kostnaderna vid kasernbyggnadsarbetena, entreprenadsystemet

såvidt möjligt vid dessa arbeten tillämpas, äfvensom att såväl vid

kostnadsberäkningars upprättande som vid kontrollens utöfvande jämväl

civila element i större utsträckning än hittills skett anlitas.

På grund af hvad ofvan anförts, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må, med bifall till Kung!. Majds

därom gjorda framställning, till uppförande af nya byggnader

för armen bevilja 21,744,000 kronor samt däraf

för påbörjande af nya kasernetablissement till Lifregementets

grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena,

Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente,

Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs,

Jönköpings, Ålfsborgs, Bohusläns, Kalmar och Värmlands

regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena

för år 1907 anvisa det belopp af

4,400,000 kronor, som af 1905 års lagtima Riksdag

öfverfördes till statsverkets kassaförlagsfond; samt

b) att herrar J. Larssons m. fl., P. Nilssons och

J. Åkessons förenämnda motioner må anses vara genom

hvad i mom. a) föreslagits besvarade.

Stockholm den 7 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservation

af herrar P. Pehrson, S. O. Nyländer, II. Andersson, P. Olsson, A. Wiklund,

J. A. Sjö, C. G. Johansson, G. Lindgren, C. J. Ödman och C.

H. Wallentin, hvilka ansett utskottet böra hemställa:

a) att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl.

Maj ds ifrågavarande framställning, att Riksdagen till

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 127.

uppförande af nya byggnader för armén beviljar

21,744,000 kronor samt däraf för påbörjande af nya

kasernetablissement till Lifregementets grenadjärer,

Första och Andra Lifgrenadjärregementena, Västgöta

regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,

Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Ålfsborgs,

Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen samt

Norra och Södra skånska infanteriregementena för

år 1907 anvisar det belopp af 4,400,000 kronor, som

af 1905 års lagtima Riksdag öfverfördes till statsverkets

kassaförlagsfond; dock under förutsättning, att

Kungl. Maj:t för hvarje arméfördelning, inom hvilken

uppförande af nya kasernbyggnader nu ifrågasättes,

ej mindre utser en kommission, bestående af dels

militära dels civila ledamöter, med uppdrag att utreda

och föreslå, hvilka förläggningsorter må i såväl militäriskt

som ekonomiskt och socialt afseende vara lämpligast,

än äfven vidtager åtgärder, på sätt här ofvan

antydts, för vinnande af skärpt kontroll vid uppförande

af ifrågavarande byggnader;

b) att herrar J. Larssons in. fl., P. Nilssons och

J. Åkessons förevarande motioner må anses vara

genom hvad i mom. a) föreslagits besvarade.

Det skulle här antecknas, att herrar E. Hammarlund och K. Stavbäck

icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.,1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:195 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående beviljande af medel till uppförande af nya byggnader för armén. s. 12 i texten