Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående beviljande af medel till uppförande af nya byggnader för armén.
1906-05-07 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1906:127, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående beviljande af medel till uppförande af nya byggnader för armén.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
I
N:o 127.
Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1906 kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående beviljande af medel till uppförande af
nya byggnader för armén.
(l:a U. A.)
Uti eu den 23 mars innevarande år till Riksdagen aflåten, till
statsutskottet för förberedande behandling öfverlämnad proposition
(n:o 103) har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen närlagd!
utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden för nämnda dag, föreslagit
Riksdagen att till uppförande af nya byggnader för armén bevilja
21,744,000 kronor samt däraf för påbörjande af nya kasernetablissemang
till Lifregementets grenadjärer, Första och Ändra lifgrenadjärregementena,
Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,
Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Alfsborgs, Bohusläns,
Kalmar och Värmlands regementen samt Norra och Södra skånska
infanteriregementena för år 1907 anvisa det belopp af 4,400,000 kronor,
som af 1905 års lagtima Riksdag öfverföres till statsverkets kassaförlagsfond.
Beträffande denna framställning har departementschefen till åberopade
statsrådsprotokollet anfört följande:
»Uti den till nästlidet års lagtima Riksdag aflåtna statsverkspropositionen
föreslog Kungl. Magt Riksdagen, bland annat, att till uppförande
af nya byggnader för armén bevilja 19,700,000 kronor samt
däraf på extra stat för år 1906 anvisa 4,400,000 kronor till påbörjande
af nya kasernetablissemang för följande femton infanteriregementen,
nämligen: Lifregementets grenadjärer, Första och Andra
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 75 Höft. (N:o 127.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
lifgrenadj är regementena, Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente,
Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Alfsborgs,
Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen samt Norra och Södra
skånska infanteriregementena.
Efter förberedande behandling af detta ärende anförde Riksdagens
statsutskott, att utskottet, med hänsyn särskild! till de stora vid vissa
regementens öfningsplatser af stat eller kommun redan nedlagda kostnader,
funnit det böra tagas i noggrannt öfvervägande, huruvida ej
någon eller några af det icke garnisonerade infanteriets kasern etablissemang
kunde uppföras å de nuvarande öfningsplatserna, och att utskottet
med anledning däraf samt i betraktande jämväl af frågans stora
vikt ur strategiska och taktiska synpunkter föreställt sig, att, på sätt
i en inom Riksdagen väckt motion föreslagits, utredning rörande förläggningsorterna
för ifrågavarande regementens kasernetablissemang
borde verkställas och för Riksdagen framläggas, innan medel till dessa
kaserners uppförande beviljades. På grund häraf hemställde utskottet,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t låta verkställa och för Riksdagen framlägga utredning,
huruvida ej några af de nya kasernetablissemangen för det icke garnisonerade
infanteriet skulle kunna uppföras å de nuvarande öfningsplatserna.
Utskottets ifrågavarande hemställan blef af Andra Kammaren godkänd,
hvaremot Första Kammaren biföll Kungl. Maj:ts framställning.
Genom gemensam votering beslöt emellertid Riksdagen att afstå Kungl.
Maj:ts omförmälda förslag.
Med anledning af hvad sålunda förekommit anmodade jag i ämbetsskrifvelse
den 31 sistlidne augusti chefen för fortifikationen att till
Kungl. Maj:t inkomma med dels fullständiga planer och kostnadsberäkningar
till uppförandet å nuvarande mötesplatser af kasernetablissemang
för ofvan omförmälda femton infanteriregementen, under iakttagande
däraf att å dessa mötesplatser redan befintliga byggnader blefve
i den utsträckning, sådant lämpligen kunde ske, tillgodogjorda för de
nya etablissemangen, samt att, där förhållandena ej medgåfve möjlighet
för officerare och underofficerare att i närliggande stad eller tätare
bebyggd ort förhyra bostäder, härför erforderliga byggnader borde i
närheten af vederbörande etablissemang genom kronans försorg uppföras,
dels förslag till berörda mötesplatsers eventuella utvidgning, så
att tillräcklig och lämplig terräng för truppens öfningar måtte vinnas,
äfvensom beräkning af de med sådan utvidgning förenade kostnader,
där vederbörande kommun ej vore villig att kostnadsfritt till kronan
öfverlämna den för utvidgningen erforderliga marken.
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
3
Samma dag uppdrog jag åt cliefen för generalstaben samt cheferna
för Första, Andra, Tredje, Fjärde och Femte arméfördelningarna att, de
senare efter vederbörande regementschefers hörande, till Kung!. Maj:t
inkomma med utredning angående ifrågavarande femton infanteriregementens
nuvarande öfningsplatsers lämplighet såsom förläggningsorter
jämväl för framtiden för dessa truppförband, hvarvid utlåtande
äfven borde afgifvas rörande de hygieniska förhållandena å ifrågavarande
mötesplatser.
De sålunda infordrade utredningarna och förslagen hafva nu till
Kungl. Maj:t inkommit, men, innan jag öfvergår till att redogöra
för de däraf vunna resultaten, anhåller jag att, för vinnande af öfversikt
af kasernbyggnadsfrågan i dess helhet, få lämna en kortfattad
framställning af denna frågas tidigare behandling från och med år
1901.
Såsom framgår af statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet
anförande till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
den 11 januari 1901, hvilket finnes bifogadt statsverkspropositionen
under fjärde liufvudtiteln till samma års Riksdag, hade chefen för generalstaben
i samband med utarbetandet af förslaget till ny härordning
låtit verkställa en utredning af kostnaderna för de byggnadsarbeten,
som för det nya härordningsförslagets genomförande skulle blifva erforderliga.
Dessa kostnader beräknades uppgå till 47,991,750 kronor.
Uti en vid nämnda utredning fogad promemoria rörande de verkställda
beräkningarna anfördes hufvudsakligen, hurusom man, beträffande
härens förläggning i fredstid, tänkt sig denna så ordnad, att hvarje
regemente och kår i regeln skulle hafva en hufvudstation, där
truppförbandets expedition, förvaltning och skolor skulle vara förlagda
och dit dess värnpliktige inkallades till sin första utbildning, samt en
mötesplats, dit truppförbandet skulle sammandragas under repetitionsöfningarna.
Oaktadt ett sammanförande af hufvudstationen och
mötesplatsen till en och samma ort skulle medfört afsevärda fördelar
med hänsyn till såväl fredsöfningar som mobilisering, hade man för
flertalet regementen dock icke ansett sig kunna föreslå en sådan anordning,
emedan hufvudstationen alltid, där så ske kunde, för personalens
skull syntes böra förläggas till en stad eller ett större samhälle,
men i den omedelbara närheten af en dylik ort icke alltid för rimligt
pris stode att finna en terräng af sådan beskaffenhet, som erfordrades
för en mötesplats.
Uti det förslag till beredande af nya eller ökade lokaler för arméns
förläggning och utbildning, som lagts till grund för kostnadsberäknin
-
Kasernbyggnadsfrågan
vid 1901 års
Riksdag.
4
Statsutskottets Utlåtande N-''o 127.
garna, hade därför upptagits dels ett fullständigt kasernetablissemang å
truppförbandets hufvudstation — kompletteradt eller nyuppfördt, allt
eftersom regementet förut varit garnisoneradt å platsen eller icke —
dels ock, där så ansetts nödigt, en komplettering af byggnaderna ä truppförbandets
mötesplats.
Beträffande kasernetablissemangen hade man ansett, att dessa, allt
efter olika truppslags behof, borde utgöras af kanslibyggnad, kaserner
till erforderligt antal, arrestbyggnad, kokinrättning, sjukpaviljong, stallutrymme
för truppförbandets samtliga såväl officers- som nummerhästar
samt vid artilleriet och ingenjörtrupperna äfven sommarstall för legda
hästar, exercishus, ridhus samt åtskilliga andra byggnader såsom afträden
och gödselstäder, badinrättning, förrådsbyggnad, sjukstall, skosmedja
in. in.
Vid beräkningen af det utrymme, som erfordrades i olika byggnader,
hade man utgått från de föreskrifter, som alltsedan 1883" varit
fastställda för sådana byggnader, hvarvid dock gjorts mindre modifikationer,
som utan fara för tjänstgöringens behöriga gång eller truppens
välbefinnande ansetts kunna vidtagas till besparings vinnande. Särskild
kostnad för nya marketenterilokaler hade icke i förslaget upptagits, enär
man ansett, att dylika lokaler skulle kunna anordnas, på sätt hittills ägt
rum, å de indelta regementenas mötesplatser.
Angående kostnaderna för de erforderliga kasernbyggnaderna hade
det. icke varit möjligt att uppgöra någon detaljerad beräkning för hvarje
särskild byggnad och ort, utan beräkningarna hade gjorts efter vissa
normaltyper till de pris, som under de närmast föregående åren i medeltal
varit gällande för utförda byggnader af liknande slag. Vid deras
uppgörande hade man utgått från den förutsättningen, att nödig mark
för etablissemangen antingen kunde erhållas från kronan redan tillhöriga
egendomar, eller af härför intresserade kommuner skulle fritt ställas till
förfogande för ändamålet.
Af den beräknade bj^ggnadssumman, 47,991,750 kronor, ansågs
ungefär hälften eller närmare bestämdt 23,908,650 kronor erfordras för
de arbeten, som borde vara afslutade före utgången af de sex första
öfvergångsåren till den nya härordningen (första perioden). Återstoden,
24,083,100 kronor, skulle användas till öfriga i sammanhang med förslagets
fullständiga genomförande stående byggnadsarbeten (andra
perioden).
Uppförandet af samtliga erforderliga byggnader kräfde sålunda en
summa af i medeltal 4 miljoner kronor om året under den till 12 år
beräknade öfvergångstiden, men en jämn fördelning af kostnaderna
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
5
under hela denna tid ansågs icke vara den för ändamålet lämpligaste.
Tvärtom syntes det fördelaktigast, om tiden för byggnadernas utförande
kunde så mycket förkortas, som med god hushållning läte sig göra,
då man härigenom skulle kunna i väsentlig män undanrödja de svårigheter
med afseende å förläggningen, som eljest under öfvergångstiden
måste ställa sig hindrande för de värnpliktiges utbildning. Chefen för
generalstaben föreslog därför, att den för första perioden beräknade
summan skulle fördelas på 4 år, åren 1902—1905, med ett belopp
af i rundt tal 6,000,000 kronor för hvarje år.
Öfver hvad chefen för generalstaben sålunda föreslagit hade arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande samt därvid anfört, bland annat, (se 1901 års statsverksproposition
under fjärde hufvudtiteln, sid. 97), att mot det upprättade
kostnadsförslaget icke något af större betydenhet vore att erinra.
Hvad anginge fördelningen af byggnadsanslaget, var det enligt
arméförvaltningens mening tydligt, att detsamma i sin helhet måste
blifva tillgängligt inom en kortare tidrymd än som beräknats för härordningens
genomförande, på det att inkvarteringen skulle kunna, i den
mån härordningens utveckling framskrede, behörigen besörjas och lokaler
för öfningarna i rätt tid erhållas. Åtta år vore för sådant ändamål den
längsta byggnadsperiod, på hvilken anslaget borde fördelas, med 6,000,000
kronor årligen.
Vidare ville arméförvaltningen framhålla nödvändigheten häraf, att
byggnadsanslaget genast från första början bestämdes för en tillräcklig
följd af år, på det att, när uppförandet af ett etablissemang väl en
gång vore påbörjadt, arbetena å detsamma icke måtte blifva försenade
på grund af bristande tillgång på medel. Ett fördröjande af byggnadsarbetena
skulle icke allenast lända härordningens genomförande till men,
utan äfven kunna föranleda ökade utgifter, hvaraf åter eu rubbningaf
de beräknade kostnadssummorna otvifvelaktigt lätt kunde blifva
en följd.
Då detta ärende den 11 januari 1901 föredrogs för Kungl. Maj: t
anförde dåvarande
följande:
»Vid bestämmandet af de särskilda trupp förbandens förläggningsorter
tages naturligtvis i främsta rummet hänsyn till de militära fordringar,
som man på en sådan ort måste ställa. Men då dessa fordringar
för de flesta truppförbanden kunna tillfredsställande fyllas af flera
chefen för landtförsvarsdepartementet, bland annat,
6
Statsutskottets Utlåtande N;o 127.
orter, och då respektive kommuner icke lära förbise de ekonomiska fördelar,
som med truppförbandens förläggande inom desamma blifva förenade,
toi;de man vid förläggningsorternas bestämmande jämväl kunna
uppställa det villkor, att kommunerna — därest Kungl. Maj:t och kronan
icke redan äger för ändamålet passande områden — skola fritt lämna,
icke blott den mark, som erfordras för själfva kasernetablissemangets uppförande,
utan äfven den öfningsplats i närheten däraf, som kan anses vara
erforderlig för truppförbandets utbildning.
Att redan nu afgifva definitivt förslag till förläggningsorter för
truppförbanden torde därför icke låta sig göra, utan torde detta böra
ske först i den mån noggrannare undersökning af de påtänkta platserna
hunnit äga rum.»
Vidare yttrade departementschefen:
»Till alla delar instämmer jag i de åsikter, som uttalats beträffande
nödvändigheten af att byggnadsarbetena med sådan kraft bedrifvas, att
svårigheterna med ordnandet af truppernas förläggning under öfvergångstiden
må kunna i möjligaste mån öfvervinnas och de med en provisorisk
förläggning alltid förenade kostnaderna förminskas. Nämnda
svårigheter måste i synnerhet blifva högst afsevärda vid 7:de öfvergångsåret,
då de värnpliktiges vinterförläggning skall taga sin början,
därest icke byggnadsanslagen för 1—6 åren varit tillräckliga att bestrida
uppförandet af åtminstone större delen af de för kasernetablissemangen
erforderliga byggnaderna; och jag erkänner därför fullkomligt såväl det
berättigade uti de framställningar, som blifvit gjorda angående behofvet
af ett byggnadsanslag, beräknadt efter 6,000,000 kronor om året, som
äfven det från byggnadssynpunkt särdeles önskvärda däri, att dessa
anslag beviljades på en gång för de närmaste åren, för att sedan år
efter år anvisas. Men med hänsyn till öfriga stora och viktiga anslagsbehof
under första öfvergångsåret, nödgas jag likväl nu afstå från yrkande
härom och anser mig icke böra begära större byggnadsanslag
för 1902 än 4,000,000 kronor. Icke heller anser jag mig kunna begära
beviljandet på en gång af en större summa, afsedd att för ändamålet
utgå under en följd af år, innan den tid inträffat, då Riksdagen kan
disponera öfver ökade tillgångar jämväl från skattekällor, som
ännu ej kunna tagas i anspråk; men vill jag på samma gång hafva
framställt en oafvislig fordran därpå, att ifrågavarande byggnadsbehof
snarast möjligt måtte tillgodoses utöfver det nu begärda beloppet.»
Det ifrågasatta anslaget, 4,000,000 kronor, skulle enligt departementschefens
förslag användas till bestridande af kostnaderna för ändringsarbeten
samt till- och nybyggnader å infanteriregementenas mötesplat
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
7
ser äfvensom för uppförande af åtskilliga i första hand erforderliga b}rggnader
vid nya kasernetablissemang för Västmanlands och Hallands regementen,
Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, Lifregementets
husarer, Bodens ingenjörkår samt Svea och Göta trängkårer.
I öfvensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att
för uppförande af nya byggnader för armén på extra stat för år
1902 anvisa 4,000,000 kronor. Riksdagen, som ansåg, att ett belopp
af 230,200 kronor, motsvarande den för uppförande af vissa byggnader
för Västmanlands regemente beräknade kostnad, icke borde beviljas,
biföll Kungl. Majrts framställning i öfrig! samt anvisade alltså för
ändamålet 3,769,800 kronor, hvaraf 1,972,800 kronor voro afsedda för
ändringar samt till- och nybyggnad af baracker å infanteriregementenas
mötesplatser.
Sedan 1901 års Riksdags beslut angående ny härordning blifvit
godkändt af Kungl. Maj:t, uppdrog chefen för landtförsvarsdepartementet
åt chefen för fortifikationen att låta utarbeta detaljerade
förslag ej mindre till typer för nya kasernetablissemang åt de truppförband
af olika truppslag, hvilka antingen i och med den nya härordningen
komme att uppsättas eller, ehuru förut ingående i armén, icke ägt
kaserner, än ock till förändring och tillbyggnad af sådana redan befintliga
etablissemang, på hvilka den nya härordningen i afseende å utrymme
ställde större kraf än den gamla.
Med underdånig skrifvelse den 30 december 1901 öfverlämnade
chefen för fortifikationen till Kungl. Maj:t yttrande och förslag i
ämnet, åtföljdt af ritningar och kostnadsförslag till dels nya, fullständiga
kasernetablissemang för Karlskrona grenadjärregemente, Hallands,
Västmanlands och Norrbottens regementen, Vaxholms grenadjärregemente,
Gottlands infanteriregemente, Lifregementets husarer, Smålands
husarregemente, fem skvadroner af hvart och ett utaf Skånska husaroch
dragonregementena, fem batterier af Norrlands artilleriregemente,
Bodens ingenjörkår, fästningsingenjörkompanierna i Karlskrona och Vaxholm
äfvensom för trängkårerna, med undantag af Norrlands trängkår,
dels och utvidgnings- och förändringsarbeten å de redan befintliga
kasernetablissemangen för Svea och Göta lifgarden, Lifgardet till häst,
Skånska husar- och dragonregementena, Kronprinsens husarregemente,
Norrlands dragonregemente, de sex fältartilleriregementena, fälttelegrafkåren
och Norrlands trängkår. Kostnaderna för samtliga ifrågavarande
nybyggnads- och förändringsarbeten beräknades uppgå till 22,795,000
kronor.
Kasernbyggnadsfrågan
vid 1902 års
Riksdag.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Då sedermera föredragning af detta ärende skedde inför Kungl.
Maj:t, yttrade cliefen för landtförsvarsdepartementet (se 1902 års statsverksproposition
under fjärde hufvudtiteln, sid 86):
»De nya beräkningarna hafva beträffande totalkostnaderna lämnat ett
resultat, som icke i nämnvärd män afviker från resultatet af förut för
samma ändamål gjorda summariska beräkningar, om än i åtskilliga fall
öfverföring af en del utaf den för ett etablissemang beräknade summan
till kostnaden för ett annat varit nödvändig, såväl på grund af de ändringar,
Riksdagen beslutat i afseende å truppförbandens sammansättning,
som ock till följd af de olika material- och arbetspriserna å olika
orter in. in.
Beträffande byggnadsarbetenas fördelning mellan en första och en
andra byggnad,speriod, var denna i det af chefen för generalstaben år
1900 afgifna förslaget uppgjord endast med hänsyn till det olika behof
af byggnader, som för armén beräknades komma att göra sig gällande
dels före och dels efter den tidpunkt, då de värnpliktiges öfningar
skulle komma att utsträckas till hela den omfattning, det nya härordningsförslaget
afsåg.
Denna princip för byggnadsarbetenas fördelning bär äfven nu i
hufvudsak blifvit följd; men härvid har dock gjorts den ändring, att de
särskilda arbeten, som ansetts nödiga för fullbordande af ett och samma
etablissemang, ej vidare delats på olika perioder, utan i stället upptagits
blott på den ena, för att frågor om infordrande af entreprenadanbud
m. m. rörande hela etablissemanget må kunna i ett sammanhang
behandlas.
Hela kostnaden för de byggnadsarbeten, som erfordras i och för
arméns förläggning och utbildning intill den tidpunkt, då beväringsöfningarna
komma att utsträckas till full enlighet med det antagna härordningsförslaget,
uppgår, oberäknadt den summa af 1,972,800 kronor,
som 1901 års Riksdag beviljat för ändringar samt till- och nybyggnad
af baracker å infanteriregementenas mötesplatser, till ett belopp af 22,795,000
kronor, hvilket, såsom af chefen för fortifikationen angifvits, är afsedt
för tillgodoseendet af dels samtliga till specialvapnen hörande truppförbands
behof af nya eller utvidgade kasernetablissemang, med undantag
dock af etablissemang för Positionsartilleriregementet, hvilket under
uppsättningen, som redan under första öfvergångsperioden skall påbörjas,
kan tills vidare förläggas uti Lifgardets till häst förra kasern,
dels ock behofvet af dylika etablissemang för de infanteriregementen,
som genom den antagna härordningen blifvit nybildade, eller hvilkas
hittills använda sommaretablissemang icke, utan att därå nedläggas allt
Statsutskottets Utlåtande N:o 1.27.
9
för stora kostnader, kunna fylla behofvet ens under ifrågavarande öfver
gångsperiod, eller hvilkas nuvarande vinteretablissemang äro otillräckliga.
»
Sedan departementschefen därpå redogjort för de byggnadsarbeten,
som upptagits i fortifikationens förslag samt lämnat några upplysningar
angående de föreslagna etablissemangen, fortsatte han:
»Om från summan af samtliga nu beräknade kostnader, 22,795,000
kronor, dragés summan af de för påbörjande af kasernetablissemang
åt Lifregementets husarer, Bodens ingenjörhår, Första Göta och Första Svea
tr änghär er, Karlskrona och Vaxholms gr enadjär regementen samt Norrbottens
regemente redan af 1901 års Riksdag beviljade, ofvan omförmälda anslagen,
sammanlagdt 1,797,000 kronor, så erfordras för uppförande eller
utvidgning af de i förut nämnda förslag uppräknade kasernetablissemangen
ytterligare 20,998,000 kronor, eller i rundt tal 21 millioner kronor,
en summa som icke torde behöfva öfverskridas under antagande
likväl, att belopp, som möjligen kunna besparas å ett etablissemang, få
användas för uppförandet af ett annat, hvartill den beräknade summan
kan visa sig vara otillräcklig.»
Om beviljandet af sistnämnda belopp, 21,000,000 kronor, på
extra stat för åren 1903, 1904 och 1905 blef framställning gjord hos
Riksdagen.
Vid 1901 års Riksdag hade emellertid inom båda kamrarna framhållits
önskvärdheten däraf, att utlåtande öfver förslag till de för den
nya härordningens genomförande behöfliga nya etablissemangen före dessa
förslags slutliga pröfning afgåfves af personer, kvilka stode utanför den
militära myndighet, som uppgjort de planer och beräkningar, hvarpå
förslagen grundades. Med anledning häraf uppdrog Kungl. Maj:t
enligt nådigt bref den 8 november 1901 åt eu af fyra utaf Riksdagens
ledamöter sammansatt granskningsnämnd att afgifva utlåtande öfver
ofvan omförmälda, inom fortifikationen utarbetade planer med tillhörande
detaljritningar och kostnadsförslag. Nämnden afgaf i februari 1902
det begärda utlåtandet, hvilket, tillika med chefens för fortifikationen
yttrande i ärendet, öfverlämnades till 1902 års statsutskott, i hvars betänkande
n:o 76, sid. 23 och följande, det hufvudsakligaste af dessa
handlingars innehåll finnes återgifvet.
Med föranledande af granskningsnämndens förslag i fråga om normalplanerna
för kasernetablissemangen samt i enlighet med Riksdagens
uttalanden beträffande kostnaderna för byggnadsarbetena vid vissa särskilt
angifna truppförband, ansåg Riksdagen, att den för de i statsrådsprotokollet
omförmälda etablissemangen erforderliga anslagssumman
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 75 Raft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Kasernbyggnad
sfrågan
vid 1903,1904
och 1905 årens
riksdagar.
kunde nedsättas till 21,747,000 kronor. Då häraf vid föregående Riksdag
beviljats 1,797,000 kronor, erfordrades ytterligare 19,950,000 kronor,
som alltså af Riksdagen beviljades och hvaraf för år 1903 å extra stat
anvisades en tredjedel eller 6,650,000 kronor.
Uti den till 1903 års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen föreslog
Kung! Maj:t i punkten n:o 38 under fjärde liufvudtiteln, att af
det vid 1902 års Riksdag beviljade anslaget till nya byggnader för
armén skulle å extra stat för år 1904 anvisas ytterligare en tredjedel
eller 6,650,000 kronor, och denna framställning blef af Riksdagen bifallen.
För fortsättande af byggnadsarbetena under år 1905 enligt den
förut framlagda och af Riksdagen godkända planen äskade Kungl.
Maj:t af 1904 års Riksdag återstoden, eller 6,650,000 kronor, af det
beviljade anslaget, och jämväl denna framställning blef af Riksdagen
godkänd. Sedan de byggnadsarbeten, för hvilka Riksdagen därmed anvisat
medel, blifvit fullbordade, skulle återstå att uppföra kasernetablissemang
för tjugu icke garnisonerade infanteriregementen, Positionsartilleriregementet
samt Gottlands artillerikår, för hvilket, sistnämnda truppförband
etablissemang dock är under uppförande med användande af medel,
som 1905 års Riksdag på särskild framställning för ändamålet anvisat.
Då det emellertid befanns vara nödvändigt, att vid fem af dessa infanteriregementen,
nämligen Dalregementet, Hälsinge ochVästerbottens regementen,
Jämtlands fältjägarregemente och Västernorrlands regemente, byggnadsarbetena
så snart som möjligt toge sin början, alldenstund uppförandet
af etablissemangen, som borde vara fullt färdiga på nyåret
1909, på grund af klimatiska förhållanden kräfde längre tid än i sydligare
delar af riket, hemställde Kungl. Maj:t likaledes hos 1904 års
Riksdag om beviljande för ifrågavarande ändamål af 6,800,000 kronor,
hvaraf på extra stat för år 1905 skulle till påbörjande af kasernetablissemang
för sistnämnda fem regementen anvisas 500,000 kronor.
Riksdagen biföll denna framställning samt anvisade 500,000 kronor
att utgå från den af 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond
öfverförda summan, 6,500,000 kronor.
Hos 1905 års Riksdag gjorde Kungl. Maj:t förutom först omförmälda
hemställan om anslag till etablissemang för femton infanteriregementen
äfven framställning om anvisande af en tredjedel utaf det
återstående anslaget till etablissemang för nyss omförmälda fem regementen
eller 2,100,000 kronor, hvilken framställning af Riksdagen bifölls.
För de sålunda anvisade medlen hafva kasernbyggnadsarbeten påbörjats
vid fyra af de omförmälda regementena.
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
11
Såsom jag förut omförmält, hafva chefen för fortifikationen, chefen
för generalstaben samt cheferna för Första, Andra, Tredje, Fjärde och
Femte arméfördelningarna till Kungl. Maj:t inkommit med utredning
och förslag i fråga om förläggningen af de femton infanteriregementen,
för hvilka kasernetablissemang återstå att uppföra, till de nuvarande
mötesplatserna äfvensom beträffande kostnaderna för uppförande
därstädes af nja kasernetablissemang.
För verkställande af den från chefen för fortifikationen infordrade
utredningen hade denne anbefallt fortifikationsbefälhafvarna i vederbörande
fortifikationsområden att inkomma med förslag till dylika etablissemang
å mötesplatserna, hvarvid borde iakttagas, bland annat, att till
kaserntomt skulle utses ett område om 7—8 hektar med högt och
sundt läge, att erforderliga undersökningar skulle verkställas i fråga om
grundens beskaffenhet, äfvensom att, där det vore möjligt, sådan mark
borde väljas, att dyrbarare grundförstärkningar, större schaktnings- och
sprängningsarbeten samt mera omfattande planering undvekes. Beräkningarna
skulle uppgöras under den förutsättningen, att byggnaderna
komme att uppföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de normaltyper,
som legat till grund vid uppförandet af de nya kasernetablissemang,
som redan vore färdiga. Utredning skulle verkställas, i hvad mån de
å mötesplatserna redan befintliga byggnaderna kunde komma till användning
i de nya etablissemangen; dock finge af sanitära skäl träbyggnader
icke tagas i anspråk för ständig förläggning af manskap.
Särskilda uppgifter skulle lämnas om kostnaderna för inkvartering af
officerare med vederlikar. Härvid borde beräknas för samtliga regementsofficerare
lägenheter om 6 rum, jungfrukammare och kök jämte
tambur, serveringsrum m. in., för halfva antalet kaptener lägenheter
om 5 rum, jungfrukammare och kök o. s. v., för öfriga kaptener lägenheter
om 2 rum och för samtliga subalternofficerare 1 rum åt hvar och
eu. Vidare skulle beräkningar verkställas i fråga om kostnaderna för
vatten-, aflopps- och belysningsledningar i den mån nya sådana behöfde
anläggas. Till öfningsfält borde finnas ett område af omkring 200
hektar med terräng af omväxlande beskaffenhet. Där det nuvarande
öfningsfältet ej vore af erforderlig storlek, borde utredning verkställas,
huru fältet på lämpligaste sätt kunde utvidgas samt angående kostnaderna
därför. Det borde därvid, jämväl utredas, huruvida och i hvad
mån vederbörande kommuner vore villiga att utan kostnad för staten
lämna erforderlig mark, samt, därest kommunerna icke åtoge sig detta,
anbud å mark infordras från vederbörande jordägare. Vore befintliga
skjutbanor otillräckliga eller eljest olämpliga, borde utredning jämte
Utredning om
de nuvarande
mötesplatsernas
användande
till förläggningsorter.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Kronobergs
hed.
kostnadsförslag-, innefattande uppgift äfven å kostnaderna för möjligen
erforderligt markförvärf, upprättas för anläggning af nya banor. Skjutbana
borde anordnas så nära öfningsplatsen som möjligt samt i allmänhet
icke på större afstånd från kasernetablissemanget än 1 kilometer.
Den skulle anordnas för skjutning på ett afstånd af 600 meter.
Om det för öfningarnas ostörda bedrifvande vore nödvändigt, att viss
i skottriktningen liggande mark utrymdes under pågående skjutöfningar,
kunde detta undantagsvis ordnas på det sätt, att med ägarna af ifrågavarande
mark träffades aftal, gällande för all framtid, om rätt för
regementet att disponera marken under den tid nämnda öfningar
påginge.
De med ledning af dessa föreskrifter verkställda utredningarna
hafva lagts till grund för chefens för fortifikationen förslag och kostnadsberäkningar
i fråga om uppförande af nya etablissemang å de nuvarande
mötesplatserna.
Första arméfördelningen.
Kronobergs regementes mötesplats Kronobergs hed är belägen inom
Lekaryds socken och Kronobergs län 9 km. norr om Alfvesta och 4
km. söder om Moheda station å södra stambanan. Lägerplatsens nuvarande
areal utgör allenast 96,6 hektar, hvadan afsevärd utvidgning
af densamma anses vara erforderlig, om regementet där skall blifva
ständigt förlagat. Af fortifikationsbefälhafvaren har uppgjorts förslag
till sådan utvidgning, hvarigenom fältet skulle få en areal af 211,5
hektar. Kostnaderna för inköp af den härför erforderliga marken beräknas
till 130,000 kronor, men då Lekaryds kommun erbjudit sig att
bidraga med 25,000 kronor, skulle statsverket komma att vidkännas
105,000 kronor.
Emellertid har chefen för generalstaben uti sitt yttrande, beträffande
denna mötesplats, förklarat sig anse, att de af fortifikationsbefälhafvaren
föreslagna mark för värf ven icke äro tillfyllest för att möjliggöra
truppens utbildning enligt den nuvarande infanteritaktiken, samt
att mötesplatsens läge reser så stora hinder i vägen för dess omdaning
till ett modernt öfningsfält, att detta icke ens med högst betydliga
uppoffringar från statens sida skulle låta sig göra. Jämväl regementschefen
anser den ifrågasatta utvidgningen af fältet alltför liten, särskildt
med hänsyn därtill, att jordägarna i trakten äro föga villiga att tillåta
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
13
beträdandet af deras ägor under större taktiska öfningar. Så har t. ex.
inom en intill öfningsfältet belägen kommun utfärdats formligt förbud
mot användande för öfningsändamål af enskilde tillhörig mark.
Några anmärkningar mot Kronobergs hed ur sanitär synpunkt hafva
icke framställts. Dess läge med hänsyn till regementets samling vid
mobilisering samt transporter till och från förläggningsorten är fördelaktigt.
Därest Kronobergs regemente komme att dit förläggas, skulle, enligt
chefens för fortifikationen förslag, af de nuvarande byggnaderna användas
endast några förrådshus samt gevärssmed]an äfvensom två af
barackerna, hvilka senare skulle förändras till marketenteri- och samlings- ,.
lokaler för underofficerare och manskap. Då tillfälle icke finnes för officerarne
att i trakten själfva förskaffa sig bostäder, har i förslaget upptagits
kostnaderna för uppförande af bostadsbyggnader åt dem genom
statens försorg. Kostnaderna för det nya etablissemanget, däri inbegripet
utgifterna för nämnda äldre byggnaders förändrande äfvensom
för markförvärf, skulle uppgå till 2,303,000 kronor, hvaraf 510,000
kronor för officersbyggnader och omkring 215,000 kronor för vattenoch
belysningsverk samt rörledningar.
Norra skånska infanteriregementets mötesplats Ljungby hed är be- Ljungby hed.
lägen invid stationen med samma namn å Klippan—Eslöfs järnväg samt
omfattar en areal af 490 hektar. Fältet är alltså till sin storlek fullt
tillräckligt för ett infanteriregementes öfningar, men dess fullkomligt
jämna och skoglösa yta är i sådant afseende synnerligen olämplig.
Fortifikation sbefälhaf varen har därför föreslagit, att med fältet skulle
införlifvas den angränsande kronoegendomen Herrevadskloster, hvilken
omfattar såväl mera kuperad mark som skogstrakter, och, under förutsättning
att regementet finge äfven detta område till sitt förfogande,
skulle fältet kunna användas till ort för regementets ständiga förläggning.
Häruti instämmer jämväl chefen för generalstaben, som dock
framhåller önskvärdheten af en sådan förläggning, att tillfälle till samöfning
med andra truppförband lättare kunde beredas och landtförläggningens
ogynnsamma verkningar icke behöfde befaras.
Genom Herrevadsklosters införlifvande med öfningsfältet skulle
ock erhållas en fördelaktig plats för kasernetablissemanget. Om detta
åter måste förläggas till samma ställe som det nuvarande, finge skjutbanorna
flyttas närmare etablissemanget. Kostnaderna skulle i hvarje
fall blifva desamma,
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Iiefvinge
Några anmärkningar hafva icke mot fältet framställts med afseende
vare sig å sanitära förhållanden eller å dess läge för mobilisering och
transporter.
Skulle det nya kasernetablissemanget dit förläggas, kunde de nuvarande
förrådsbyggnaderna, gevärssmedjan, två baracker samt arrestoch
skolhusbyggnaderna komma till användning, delvis efter ombyggnad.
Kostnaderna för etablissemanget beräknas till 2,238,000 kronor, hvaraf
510,000 kronor för officersbyggnader och 219,000 kronor för vattenoch
belysningsverk samt afloppsledningar.
Södra skånska infanteriregementets mötesplats Refvinge är belägen
20 km. från Lund vid Refvingeheds station å Lund—Harlösa järnväg.
Fältet omfattar en areal af 160 hektar, hvilket områdes användbarhet
för öfningar dock något inskränkes dels genom skjutbanornas olämpliga
läge och dels därigenom, att järnvägen afskär en del af fältet.
En utvidgning af detsamma anses alltså erforderlig, och fortifikationsbefälhafvaren
föreslår, att ett ytterligare område om 56 hektar lägges
till öfningsplatsen. Refvinge kommun har å kommunalstämma förklarat
sig villig att kostnadsfritt tillhandahålla kronan erforderlig mark, men
något bestämdt erbjudande i detta hänseende har ännu icke kunnat erhållas,
hvadan kostnaderna för markens förvärfvande, 26,000 kronor, i
beräkningarna upptagits. Chefen för fortifikationen ifrågasätter, att
ytterligare ett område om 24 hektar inköpes för att förhindra uppkomsten
i etablissemangets omedelbara närhet af en s. k. kåkstad,
hvartill begynnelse redan finnes; dock skulle kostnaderna härför blifva
ganska afsevärda eller omkring 90,000 kronor.
Enligt chefens för generalstaben åsikt skulle äfven efter förvärfvandet
af dessa områden fältet vara olämpligt för taktisk utbildning
i större förband. Dess form lämnar nämligen icke tillfälle till
större trupprörelser mer än i en riktning, hvilken dessutom till följd af åtskilliga
omständigheter såsom järnvägens och den föreslagna kaserntomtens
läge är särdeles ogynnsam. Endast för den händelse ytterligare
betydande ägoområden kunde för kronan förvärfvas, skulle Refvinge
mötesplats kunna betraktas såsom något så när tillfredsställande
med hänsyn till den fältmässiga utbildningen af regementet.
Ur sanitär synpunkt har mot Refvinge anmärkts, att dess
läge är blåsigt, samt att närbelägenheten af kärrmarker inverkar
menligt på hälsotillståndet. Däremot är platsen synnerligen välbelägen
med hänsyn till regementets samling vid mobilisering och
transporter.
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
15
För anordnande å Refvinge af kasernetablissemang för Södra
skånska infanteriregementet hafva utarbetats två alternativa förslag,
hufvudsakligen skiljande sig därutinnan, att i ena fallet de nuvarande
byggnaderna, som å Refvinge äro af mera permanent beskaffenhet än
i allmänhet å mötesplatserna är förhållandet, skulle i större utsträckning
tagas i anspråk; än i det andra. Kostnaderna enligt förra alternativet
beräknas till 2,060,200 kronor och enligt det senare till 2,284,200
kronor. I båda beräkningarna ingå kostnader för officersbostäder
med 510,000 kronor, för vatten-, belysnings- och afloppsledningar med
240.000 kronor samt för markförvärf med 116,000 kronor. Chefen för
fortifikationen framhåller, att för nedbringande af kostnaderna enligt
förra alternativet man tänkt sig, att de nuvarande fem manskapsbarackerna
skulle genom till- och påbyggnader förändras till kaserner,
hvardera för två kompanier. De nuvarande träbjälklagen skulle bibehållas,
hvarvid dock borde anmärkas, att den för nyare kasernbyggnader
använda bjälklagskonstruktionen med järnbalkar och betong vore
af vida hållbarare samt jämväl ur sanitär synpunkt fördelaktigare beskaffenhet.
En annan olägenhet, som vidlådde detta alternativ, vore,
att logementen skulle, med det djup som åt dem måste gifvas, blifva
vida sämre belysta än i modernare kasernbyggnader. Barackernas konstruktion
medgåfve ej heller anordnandet af uppvärmning och ventilation
på sätt i nyare kaserner skedde, utan skulle man för uppvärmningen
blifva hänvisad till användande af kaminer och i fråga om ventilationen
hufvudsakligen få åtnöja sig med dylik genom fönster och dörrar,
hvithet under sommarmånaderna kunde vara tillfyllestgörande men om vintern
lämnade mycket öfrigt att önska. Några källare funnes ej anordnade
under Refvingebarackerna, hvithet vore en ganska afsevärd olägenhet, då
vid ett kasernetablissemang för ständig förläggning stora källarutrymmen
erfordrades för upplag af bränsle in. in. Vid nyare kaserner
hade följts den principen, att kompaniernas expeditionshafvande bodde
inom kompaniets våning, något som vore väl behöflig! med hänsyn
till upprätthållandet af ordningen inom kompaniet. Detta läte sig
emellertid ej här göra, då de nuvarande barackernas konstruktion svårligen
medgåfve en sådan anordning.
Skulle vid en om- och tillbyggnad af barackerna å Refvinge erforderliga
förändringar vidtagas i syfte att afhjälpa de antydda olägenheterna,
såsom beträffande bjälklagskonstruktionen, dagsljuset i rummen
samt uppvärmnings- och ventilationsförhållandena, så skulle sannolikt
icke blott den beräknade prisskillnaden mellan de båda alternativen,
224.000 kronor, bortfalla, utan det ock visa sig hafva varit ekonomiskt
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Malmen,
fördelaktigare att uppföra ett nytt kasernetablissemang, i synnerhet
som i dylikt fall underhållskostnaderna blefve mindre och varaktigheten
större. Vid bedömandet af denna byggnadsfråga borde tillika
tagas i betraktande, att de nuvarande barackbyggnaderna under de
närmaste åren lcomme att tagas allt mer i anspråk för truppens förläggning
och att en om- och tillbyggnad af desamma i väsentlig grad
skulle under byggnadstiden verka hindrande och störande såväl å regementets
förläggning som ock å dess utbildning.
På grund af det sålunda anförda, ansåge chefen för fortifikationen
det senare alternativet obetingadt böra föredragas och hade därför upptagit
kostnaderna för detsamma i de summariska beräkningarna.
Andra arméfördelningen.
Första och Andra lifgrenadjärregementenas gemensamma mötesplats
Malmen är belägen omkring 6 km. från Linköping invid Malmslätts
station å östra stambanan. Ofningsfältet omfattar en areal
af omkring 162 hektar, däri inbegripet tomtmark för de nuvarande
etablissemangen, skjutbanor m. m. Den anses alltså icke för närvarande
tillräcklig ens för ett regemente, och fortifikationsbefälhafvaren
har därför föreslagit, att ett angränsande område om 320 hektar därmed
införlifvas. Då Kärna kommun, inom hvilken mötesplatsen är belägen,
å kommunalstämma icke blott förklarat sig icke vilja ikläda sig
någon som helst utgift för beredande af ökadt område åt regementena
utan jämväl uttalat sin bestämda önskan, att någon kasernering å Malmen
året om aldrig måtte förekomma, måste kronan gifvetvis själ! vidkännas
alla kostnader för öfningsfältets utvidgning. Dessa kostnader
skulle enligt fortifikationsbefälhafvarens beräkning uppgå till 160,000
kronor eller 80,000 kronor för hvardera regementet.
Chefen för generalstaben anser detta utvidgningsförslag med någon
ökning tillfredsställande samt framhåller fördelen ur taktisk synpunkt af
fortfarande gemensam förläggning för båda regementena med däraf följande
möjlighet till samöfningar. Åtskilliga i ärendet hörda myndigheter
hafva förklarat det vara högeligen önskvärdt, att till ofningsfältet
kunde läggas jämväl det område, som för närvarande upptages af Malmens
by. Denna by utgöres af en tät samling byggnader, uppförda
utan hänsyn till sanitära fordringar och stående utan annan hygienisk
kontroll än den i hvarje annat bysamhälle å landet förekommande, och
Lomme alltså i händelse af där utbrytande epidemi att innebära en fara
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
17
för de i grannskapet förlagda truppförbanden, hvarförutom närbelägenheten
till ett mindre samhälle utan verksam polisuppsikt skulle medföra
olägenheter och vådor af många slag. Kostnaderna för inköp jämväl
af detta område skulle dock blifva mycket betydande, enligt verkställd
beräkning ej understigande 325,000 kronor, och hafva därför icke
ansetts kunna inbegripas i beräkningarna.
Andra sanitära olägenheter än grannskapet till Malmens by förekomma
icke å fältet. Detsamma är för samling och transporter välbelägen
Vid
uppgörandet af kostnadsberäkningarna har tagits under öfvervägande,
huruvida öfningsplatsens föga betydande afstånd från Linköping
kunde föranleda uteslutandet ur förslaget af särskilda officersbyggnader.
Då emellertid hufvudvillkoret härför vore, att förbindelserna
mellan mötesplatsen och staden i hög grad förbättrades antingen
genom insättande af ett stort antal lokaltåg å statsbanan eller byggande
af en särskild elektrisk spårväg, samt utsikterna för vare sig den ena
eller andra åtgärdens vidtagande vore små, hade det ansetts nödigt
att föreslå uppförande af dylika byggnader. Vid sådant förhållande
och under förutsättning att en del af de nu befintliga byggnaderna
kunde användas till epidemisjukhus, varmbadhus, förråd och magasin
m. m., skulle uppförandet af nya etablissemang kräfva en kostnad af
1,967,000 kronor för Första och 1,993,000 kronor för Andra lifgrenadjärregementet.
I dessa kostnader ingå vid hvardera regementet 500,000
kronor för officersbyggnader, 94,000 kronor för vatten-, belysningsoch
afloppsledningar samt 80,000 kronor för markinköp.
Den till Jönköpings regemente upplåtna mötesplatsen Skillingaryd skiiiingaryd.
är belägen i Tofteryds socken och Jönköpings län invid Skillingaryds
station å Nässjö—Halmstads järnväg. Dess areal uppgår till 72,6 hektar,
hvaraf nära hälften upptages af det nuvarande etablissemanget och
skjutbanan. Det har ifrågasatts, huruvida icke det angränsande skjutfältet
för Smålands artilleriregemente skulle kunna tagas i anspråk
jämväl för Jönköpings regementes öfningar, men, enär det under större
delen af sommaren och hösten disponeras af artilleriregementet för
skarpskjutningar, kan det under denna tid icke vara till synnerlig nytta
för infanteriregementet. Fortifikationsbefälhafvaren har därför uppgjort
en af cheferna för generalstaben och fortifikationen gillad plan att utvidga
mötesfältet med ett område af 485 hektar. Att så stor areal
skulle behöfva förvärfvas, beror dels därpå, att tillräckligt omväxlande
terräng eljest ej kan erhållas, dels ock på nödvändigheten att an
Bih.
Ull Riksd. Prat. 1006. 4 Samt. 1 Afl. 75 Haft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Hult sfred.
skaffa lämplig plats för anläggning af en ny skjutbana med naturlig
skyddsskärm i stället för den nu använda, redan för några år sedan
utdömda banan. Kostnaderna för markförvärfvet beräknas till 150,000
kronor, hvarifrån dock afgå 15,000 kronor, hvarmed Tofteryds kommun
förklarat sig vilja bidraga för detta ändamål.
Öfningsfältets läge i Lagaåns dalgång med omgifvande betydande
höjdpartier samt vidsträckta myrmarker medför en mycket låg medeltemperatur.
Frostnätter förekomma ej sällan fram i juni och börja
ofta åter redan i augusti. Besvärliga dimmor förekomma, synnerligen
höst och vår. Trakten kan sålunda icke anses fullt lämplig ur sanitär
synpunkt såsom ständig förläggningsort för ett regemente. Jämväl
närheten till Skillingaryds samhälle med dess outvecklade hälsovårdsförhållanden
har ansetts mindre fördelaktig.
Någon anmärkning mot öfningsfältets belägenhet med hänsyn till
mobilisering och transporter har icke framställts.
Af nu befintliga byggnader anser chefen för fortifikationen endast
sjukhuset samt en barack böra komma till användning i det nya etablissemanget.
Kostnaderna för detta beräknas till ett belopp af 2,185,000
kronor, hvaruti ingå, förutom nyss angifna utgifter för markinköp,
jämväl 17,000 kronor för anläggning af ny skjutbana, 134,955 kronor
för vattenverk samt belysnings- och afloppsledningar äfvensom 518,000
kronor för officersbyggnader.
Kalmar regementes mötesplats Hultsfred är belägen i Hvena socken
invid Hultsfreds station å Nässjö—Oskarshamns järnväg och innefattar
en areal af 130 hektar, hvaraf 40 hektar upptagas af det nuvarande
etablissemanget och skjutbanan. Fn del af mötesplatsen, som afskäres
af järnvägen, kan endast i ringa grad användas för öfningsändamål
och fältet i dess helhet är till följd af dess nästan fullständigt plana yta
föga lämpligt för sådant ändamål. Detsamma måste alltså utvidgas,
och i sådant afseende föreslår chefen för fortifikationen, att dels några
smärre områden norr och söder om fältet inköpas, och dels kronoegendomen
Kloster införlifvas med mötesplatsen, som i sådant fall
skulle erhålla en areal af 716 hektar. Nämnda kronoegendom är utarrenderad
till den 14 mars 1915, men arrendatorn har förklarat sig
villig afträda densamma den 14 mars 1909 mot eu ersättning af 1,000
kronor för hvarje återstående arrendeår. Hvad beträffar kostnaderna
för inköp af den i öfrigt erforderliga marken, hafva dessa måst beräknas
med ledning af i orten gängse pris, då några försäljningsanbud icke
kunnat erhållas. I beräkningarna hafva dessa markförvärf upptagits
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
19
till 58,000 kronor. Hyena kommun har förklarat sig icke vilja lämna
bidrag härtill. Chefen för generalstaben anser, att äfven efter den
föreslagna utvidgningen af fältet detsamma kommer att sakna tillräcklig
omväxling för öfningarna, då terrängens fria användande inskränkes
såväl af fältets form som af befintliga terrängafskärningar samt de
öfver området löpande järnvägarna.
Ur sanitär synpunkt anses platsen någorlunda tillfredsställande,
ehuru höst och vår förekommande dimmor från närbelägna vattendragvålla
obehag. Kommunikationerna äro fördelaktiga för samling vid
mobilisering och transporter.
Af de nuvarande byggnaderna skulle helt eller delvis fyra baracker,
sjukhuset, arrestbyggnaden, förrådsbyggnaderna samt lägerhyddorna
kunna användas vid det nya etablissemanget. Kostnaderna för detta
beräknas till 2,119,000 kronor, hvaruti ingå utgifterna för officersbyggnader
med 512,000 kronor, för vattenverk samt belysnings- och
afloppsledningar med 130,000 kronor samt för markförvärf ofvan angifna
58,000 kronor.
Tredje arméfördelningen.
Axvalls mötesplats, gemensam för Västgöta och Skaraborgs regementen,
är belägen omkring 9 km. från Skara vid Axvalls järnvägsstation
å Lidköping—Skara—Stenstorps samt Sköfde—Axvalls smalspåriga
järnvägar. Fältet, som omfattar en areal af 300 hektar, anses till
följd af sin jämna och till största delen skoglösa yta vara mindre lämpligt
såsom truppöfningsplats. Det har jämväl anmärkts, att de å området
befintliga skjutbanorna hafva ett synnerligen ogynnsamt läge och
behöfva flyttas, om mötesplatsen skall användas till ständig förläggningsort
för regementena. Till följd häraf har fortifikationsbefälhafvaren
föreslagit, att med fältet skulle införlifvas dels ett område
om 286 hektar af den angränsande kronoegendomen Skålltorp, dels
ock tre i enskild ägo varande mindre egendomar, hvilka tillsammans
omfatta omkring 60 hektar och anses komma att betinga en köpeskilling
af 74,000 kronor. De nödiga utgifterna för dessa gårdars
inköpande torde kronan själf få helt och hållet eller till största delen
vidkännas, då de i förläggningsfrågan intresserade kommunerna
Värnhem, Norra Lundby och Skårf, hvilka väl uttalat önskvärdheten
däraf, att regementena fortfarande blefve förlagda å Axvall,
dock förklarat sig icke vilja för detta ändamål göra några pekuniära
Ax vall.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
uppoffringar. Vings kommun kar däremot utfäst sig att bidraga med ett
mindre, till storleken icke uppgifvet belopp.
Förutsatt att den af fortifikationsbefälhafvaren föreslagna utvidgningen
af fältet — jämväl i fråga om förvärf af enskilde tillhörig
mark, så att skjutbanan kunde erhålla ett ändamålsenligare läge —
komme till stånd, anser chefen för generalstaben intet hinder ur
öfningssynpunkt möta mot Skaraborgs regementes förläggande till
Axvall. Hvad däremot beträffar Västgöta regemente skulle, därest
Axvall blefve förläggningsort äfven för detta, regementet ur mobiliseringssynpunkt
erhålla ett synnerligen ofördelaktigt läge i förhållande till dess
inskrifningsområde, hvadan chefen för generalstaben afstyrker förslaget
i detta hänseende.
Med afseende å Axvalls sanitära förhållanden hafva ogynnsamma
omdömen afgifvits af regementsläkarna vid de båda där förlagda regementena.
Sålunda framhålles, att stora delar af fältet äro så sankt belägna,
att de under höst, vinter och vår samt äfven våta somrar stå
mer eller mindre under vatten. Härifrån uppstiga under nätterna kalla
dimmor. En sannolik följd häraf anses vara de talrika reumatiska
muskel- och ledåkommor, som under mötestiderna förekomma. Om
platsen skall kunna användas till ständig förläggningsort för regementena,
måste därför en mycket gundlig afdikning och torrläggning företagas.
Af nu befintliga byggnader å mötesplatsen skulle för blifvande nya
etablissemang kunna användas: vid Västgöta regemente, sjukhuset, stall
och magasin, köksflygeln, »kommissariatshuset», »lektionshuset», tre
baracker m. ro., samt vid Skaraborgs regemente, förrådsbyggnader, tre
baracker, lägerhyddan o. s. v. Kostnaderna för etablissemangen beräknas
till följande belopp, nämligen: vid Västgöta regemente 2,057,000
kronor, däri inberäknadt 480,000 kronor för officersbyggnader och
122.000 kronor för vatten- och belysningsverk jämte afloppsledningar,
samt vid Skaraborgs regemente 2,138,000 kronor, däraf 520,000 kronor
för officersbyggnader och 122,000 kronor till vatten- och belysningsverk
med ledningar.
Fristad hed. Älfsborgs regementes mötesplats Fristad hed är belägen omkring
13 km. från Borås vid Fristads station å järnvägen Varberg—Borås—HerrIjunga.
Fältets område utgör för närvarande 150 hektar, men föreslås
af fortifikationsbefälhafvaren att utvidgas med 167 hektar af angränsande
egendomar. Utvidgningen af fältet beräknas kosta omkring
350.000 kronor, hvarvid anmärkts, att ett af Fristads socken lämnadt
erbjudande att utan ersättning till statsverket öfverlämna eu del
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
21
af socknens allmänning för fältets utvidgning ansetts oantagligt på grund
af det vid erbjudandet fästade villkor, att kronan skulle »hålla kommunen
skadelös för ansvar och risk i fråga om de å samma jordområde
befintliga, af kommunen utarrenderade jordlotter». Chefen för generalstaben
uttalar emellertid den uppfattningen, att äfven efter genomförandet
af den utaf fortifikationsbefälhafvaren föreslagna utvidgningen af fältet,
detsamma icke blir fullt lämpligt såsom plats för omväxlande och fältmässiga
öfningar.
Ur samlings- och transportsynpunkt har intet varit att erinra mot
mötesplatsen. Däremot anses densamma icke fullt tillfredsställande med
hänsyn till de sanitära förhållandena, då läget är sankt och dimmor ofta
förekomma.
Af nu befintliga byggnader skulle för ett nytt kasernetablissemang
kunna användas två baracker, förvaltarbostaden, det s. k. skolhuset
samt lägerhyddorna. Kostnaderna för etablissemanget beräknas till
2.570.000 kronor, däri inbegripet ofvan angifna utgifter för markinköp,
520.000 kronor för officer sbyggnad er och 184,000 kronor för vattenoch
belysningsverk med ledningar o. s. v.
Bohusläns regementes mötesplats Backamo är belägen omkring 22
km. söder om Uddevalla i en trakt, som för närvarande är i saknad af
nutida kommunikationer, men hvilken genomskäres af den under arbete
varande Bohuslänska längdbanan. Från själfva mötesplatsen torde
dock afstandel till närmaste station blifva ganska långt, antagligen
7—8 km. Mötesplatsens nuvarande areal utgör endast omkring 100
hektar, och på grund däraf föreslår fortifikationsbefälhafvaren, att
den utvidgas genom inköp, helt eller delvis, af angränsande egendomar.
Med den föreslagna utvidgningen skulle den sammanlagda
arealen blifva omkring 260 hektar. Kostnaderna för dessa inköp
beräknas till 90,000 kronor efter afdrag af ett belopp om 10,000
kronor, hvarmed Grinneröds kommun erbjudit sig att för ändamålet
bidraga.
I sanitärt afseende är mötesplatsen väl belägen. Mot dess läge
såsom samlingsort för regementet samt för transporter har anmärkts,
att det ganska betydliga afståndet till järnvägsstation i sådant afseende
lägger svårigheter i vägen samt föranleder ökade kostnader för anskaffning
af lifsmedel och materialer ro. m.
Af de nu befintliga byggnaderna skulle vid ett nytt etablissemang
komma till användning sjukhuset, två baracker, en förrådsbyggnad,
lägerhyddor m. in. Kostnaderna för uppförande af etablissemanget be
-
Backamo.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
räknas till 2,450,000 kronor, hvaraf 570,000 kronor till officersbyggnader
och 206,000 kronor för vatten- och belysningsverk samt afloppsiedningar
m. m.
Ej ärde arméfördel ningen.
Sanna hed. Lifregementets grenadjavers mötesplats Sanna hed är belägen i
Rumla socken och Örebro län omkring 5 km. från Hallsbergs station
å västra stambanan. Chefen för generalstaben anför beträffande detta
öfningsfält, att af infanteriets nuvarande mötesplatser få torde mindre
motsvara utbildningens kraf än detta. Fältet utgöres så godt som uteslutande
af slättmark, på alla sidor omgifvet af odlad jord eller inhägnade
gårdar, till följd hvaraf öfningarnas utsträckande till angränsande
områden förhindras. Fältets beskaffenhet har ock föranleda att skjutbanan
måst förses med sådana säkerhetsanordningar, att fältmässig
skjututbildning där svårligen kan bedrifvas.
För att söka afhjälpa en del af dessa olägenheter har fortifikationsbefälhafvaren
föreslagit, att det nuvarande öfningsområdet, innefattande
143 hektar, skulle utvidgas genom inköp af närliggande mark.
Ehuru detta förslag afser fältets utvidgande med icke mindre än 374
hektar, skulle emellertid, enligt de i ärendet hörda myndigheternas
sammanstämmande mening, öfningsplatsen icke kunna anses fullt lämplig.
Kostnaderna för denna utvidgning beräknas blifva högst betydliga.
Enligt de infordrade försäljningsanbuden skulle köpeskillingarna uppgå
till ett sammanlagdt belopp af 900,000 kronor, hvilken summa dock
anses kunna, om marken exproprieras, nedbringas till omkring 600,000
kronor. Rumla kommun har förklarat sig icke vilja för detta ändamål
ådraga sig några utgifter.
Enligt vederbörande läkares utlåtande är Sanna hed ej heller i
sanitärt afseende en lämplig förläggningsort. Redan nu förekomma
därstädes under öfningstiderna många sjukdomsfall, som troligen bero
på markens förorening samt de rådande klimatiska förhållandena.
För regementets samling och transporter medför däremot en förläggning
å Sanna hed inga nämnvärda svårigheter.
Af nu befintliga byggnader å mötesplatsen skulle fortfarande
kunna användas trossvagnsskjulet, förrådsbyggnaden, barackerna, officersbyggnaden
in. m. Kostnaderna för ett nytt etablissemang anses komma
att, uppgå till 2,750,500 kronor, hvaruti ingå förenämnda beräknade
utgift för det nya områdets exproprierande äfvensom 515,000 kronor för
officersbyggnader, 226,000 kronor för vatten- och belysningsverk med led
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
23
ningar samt 80,500 kronor för skjutbanans utvidgning och ombyggande.
Sistnämnda betydande kostnad anses erforderlig på grund af nödvändigheten
att uppföra höga skott- och skyddsvallar.
Malma hed, Södermanlands regementes mötesplats, är belägen invid
Malmköping, som kommer att erhålla station vid den under byggnad
varande järnvägen Skebokvarn—Malmköping—Stålboga. Af det nuvarande
öfningsfältet, 189 hektar i areal, tillhör omkring hälften staten,
hvaremot andra hälften arrenderas. Den blifvande järnvägen kommer
att afdela fältet i två skilda områden, af hvilka det östra anses icke
kunna användas för annat än skjutöfningar. Den västra delen skulle
till stor del upptagas af det nya kasernetablissemanget, om regementet
skulle ständigt förläggas dit. På grund häraf anses en betydlig utvidgning
af fältet erforderlig, och fortifikationsbefälhafvaren har föreslagit,
att för ändamålet eu del af länsmansbostället Malma n:o 1
skulle införlifvas med mötesplatsen samt några i enskild ägo varande
egendomar förvärfvas. För att erhålla samband mellan det nuvarande
mötesfältet och den för öfningar lämpligaste delen af det nya anses
en mellanliggande skogsmark höra inköpas, till följd hvaraf dels hela
området blifver ganska betydande — 620 hektar — dels köpeskillingen
jämförelsevis stor. Denna beräknas nämligen till 373,650 kronor, hvaraf
dock Malmköpings municipalsamhälle erbjudit sig att bestrida 75,000
kronor.
Mot öfningsfältets belägenhet i sanitärt afseende samt såsom samlingsort
för regementet har ingen anmärkning framställts.
Vid ett nytt kasernetablissemang anses kunna komma till användning
de nuvarande förrådsbyggnaderna, mathallarna, manskapsbarackerna
och sjukhuset m. m. Kostnaderna för etablissemanget beräknas till
2,197,650 kronor, däruti inbegripet 500,000 kronor för officersbyggnader.
Malmköping anses nämligen icke kunna lämna nödigt bostadsutrymme
åt regementets officerare. Några utgifter för vatten- och belysningsverk
erfordras icke här, då Malmköpings kommun erbjudit sig att kostnadsfritt
för kronan framdraga ledningar för vatten och belysning till
etablissemanget.
Femte arméfördelningen.
Upplands infanteriregementes mötesplats Polacksbacken invid Uppsala
omfattar en areal af endast 63,5 hektar, till följd hvaraf en utvidg
-
Malma hed.
Polacks
backen.
24
StatsutsJcottets Utlåtande N:o 127.
ning af fältet erfordras. Fortifikationsbefälhafvaren har föreslagit, att
för sådant ändamål dels norra hälften af kronoparken Åsen dels ock
egendomen Rosendal läggas till mötesplatsen, som därigenom skulle
få ett område af tillhopa 209 hektar. Kostnaden för inköp af sistnämnda
egendom utgör 55,000 kronor, som kronan helt och hållet
torde få vidkännas, då något bidrag till detta köp icke lärer vara att
påräkna vare sig från Uppsala stad eller Bondkyrkoförsamlingen.
Chefen för generalstaben, som icke har något att erinra mot att
regementet ständigt förlägges till Polacksbacken, anser emellertid den
föreslagna utvidgningen af mötesplatsen vara för liten och förordar,
att dess norra hälft erhåller större bredd.
De hygieniska förhållandena å Polacksbacken anses vara fullt tillfredsställande.
Mötesplatsens läge är lämpligt jämväl ur samlings- och
transportsynpunkt.
Af de nu därstädes befintliga byggnaderna föreslås till användande
vid ett nytt etablissemang två manskapsbaracker, sjukhuset samt förrådsbyggnaderna.
Kostnaderna för etablissemanget beräknas till 1,423,000
kronor. Officersbyggnader erfordras ej, liksom ej heller särskildt vattenoch
belysningsverk. I kostnadssumman ingår köpeskillingen för egendomen
Rosendal med nyss angifvet belopp.
Trossnäs fält. Värmlands regementes mötesplats Trossnäs fält är belägen 3 km.
från Edsvalla station å Bergslagernas järnväg. Dess areal är för närvarande
53 hektar och utvidgning af densamma anses alltså erforderlig.
Fortifikationsbefälhafvaren har i sådant afseende uppgjort förslag till
inköp af angränsande områden, hvarigenom fältet skulle få en yta af omkring
212 hektar. Kostnaderna för denna utvidgning skulle, äfven under
förutsättning att Nors kommun, såsom ställts i utsikt, bidroge till inköpet
af en stor del af den erforderliga marken, dock, enligt hvad
fortifikationsbefälhafvaren beräknat, komma att uppgå till omkring
70,000 kronor för inlösen af byggnader m. m.
Såsom samlingsort för regementet har intet varit att erinra mot
mötesplatsen. Däremot framhålles, att transporterna dit och därifrån
försvåras därigenom, att förbindelserna mellan fältet och Edsvalla station
öfver Norsälfven äro i dåligt skick.
Hvad Trossnäs fälts hygieniska beskaffenhet beträffar, anses det
icke vara fullt tillfredsställande, åtminstone ej den del däraf, där det
nuvarande etablissemanget är beläget. I närheten finnas nämligen vidsträckta
mossmarker, som utsända kalla dimmor. Det har därför föreslagits,
att, om regementet skall dit ständigt förläggas, etablissemanget
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
25
flyttas till en annan del af fältet, som i sanitärt hänseende är fördelaktigare.
Bättre byggnadsgrund kan ock därstädes erhållas än å den
nuvarande platsen, hvarest undergrunden består af flyt- och jäslera.
Häraf föranledes dock, att af de nuvarande byggnaderna endast förrådsbyggnaden
och förvaltarbostaden kunna utan flyttning komma till användning
vid ett nytt etablissemang. Gevärsförrådsbyggnaden och två
manskapsbaracker anses böra flyttas till den nya kasernplatsen. Kostnaderna
för uppförande af nya byggnader, för flyttning af de nyssnämnda
samt för inköp af mark beräknas till 2,114,000 kronor. Däruti
ingå kostnaderna för officersbyggnader med 518,000 kronor samt för
vatten- och belysningsverk, rörledningar m. m. 134,000 kronor.
Såsom framgår af härvid fogade sammandrag (bil. 1) öfver de för ständig
förläggning å de nuvarande mötesplatserna af ifrågavarande femton
infanteriregementen uppkommande kostnader, skulle dessa belöpa sig
till 32,789,850 kronor, hvaraf:
för uppförande af själfva kasernetablissemangen med därtill hörande
anordningar för vatten, belysning och aflopp kronor 23,317,000: —
» uppförande af bostadsbyggnader åt officerare
med vederlikar...................................................... » 7,183,000: —
» markinköp ................................................................. » 2,137,850: —
» anläggning eller ändring af skjutbanor ......... » 151,500: —
Summa kronor 32,789,350: —
Enligt den af chefen för fortifikationen med underdånig skrifvelse
den 21 november 1904 till Kungl. Maj: t lämnade utredningen
rörande kostnaderna för uppförande i eller invid stadssamhällen af
kaserner för ifrågavarande femton infanteriregementen — hvilken
utredning låg till grund för Kungl. Maj:ts framställning i ämnet
till 1905 års lagtima Riksdag —- skulle dessa kostnader uppgå till
19,700,000 kronor.
Chefen för fortifikationen har emellertid uti underdånig skrifvelse
den 22 nästlidne februari anmält, att till följd af förändrade förhållanden
beräkningen omarbetats, hvaraf framgått, att kostnaderna för dessa
etablissemang skulle uppgå till 21,744,000 kronor.
Anledningarna till kostnadsökningen vore först och främst den
under senaste år inträffade prisstegringen å arbetslöner in. m., hvilken
föranledde, att de förut beräknade arbetskostnaderna borde höjas med
omkring 5 procent eller med 895,000 kronor.
Bill. till Eiksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 75 Haft.
Sammanfattning
af
kostnaderna.
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Vidare borde i beräkningen upptagas kostnader för marketenteriocb
samlingslokaler för manskapet med 590,000 kronor. Att så
hittills icke skett hade berott därpå, att man — såsom i det vid 1901
års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
den 11 januari samma år framhållits — ansett, att dylika
lokaler skulle kunna anordnas på sätt hittills å de indelta regementenas
mötesplatser ägt rum, d. v. s. genom anlitande af andra tillgängliga
medel. Förändrade förhållanden hade emellertid föranledt, att man icke
kunde påräkna att få dylika lokaler till stånd, utan att statsmedel för
ändamålet anvisades.
I de förut beräknade kostnaderna hade icke ingått utgifterna för
anordnande af skjutbanor. Under förutsättning att Upplands infanteriregementes
förläggningsort blefve densamma som för närvarande,
och att sålunda ny skjutbana icke skulle behöfva anläggas för detta
regemente, skulle kostnaderna för skjutbanorna uppgå till 504,000 kronor.
Slutligen borde till kostnadssumman läggas förut omförmälda post å
55,000 kronor för inköp af egendomen Rosendal till utvidgning af
Upplands infanteriregementes öfningsfält. Den sammanlagda kostnadsökningen
uppginge alltså till 2,044,000 kronor och hela kostnaden, såsom
förut är nämndt, till 21,744,000 kronor (bil. 2).
Enligt chefens för fortifikationen utredning skulle sålunda kostnaderna
för de ifrågavarande regementenas förläggning till mötesplatserna
öfverstiga dem, som föranleddes af förläggningen i eller
invid städer, med 11,045,350 kronor. Denna kostnadsökning uppkomme
hufvudsakligen af utgifterna för uppförande af officersbyggnader, för
vatten-, aflopps- och belysningsanläggningar, för väganläggningar samt
för markinköp.
Vid bedömandet af de uti förenämnda bilagor upptagna kostnadsberäkningarna
är att märka, att kostnaderna i bil. 1 upptagits enligt af
vederbörande fortifikationsbefälhafvare inom de särskilda fortifikationsområdena
(arméfördelningarna) lämnade prisuppgifter, samt att kostnaderna
i bil. 2 beräknats inom fortifikationen med ledning af uppgifter,
som inhämtats från privata fackmän i de olika orterna. Detta framgår
af en särskild från chefen för fortifikationen af mig infordrad skrifvelse
i ämnet, hvilken är af följande lydelse:
»De i bil. 1 upptagna kostnadsberäkningarna äro grundade på de
af vederbörande fortifikationsbefälhafvare under förra hösten inhämtade
å-pris vid de nuvarande mötesplatserna, under det att do i bil. 2 angifna
kostnaderna äro baserade på å-pris, som genom kungl. fortifika
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
27
tionens kasernbyggnadsafdelning infordrats från stadsingenjörer eller
stadsarkitekter i de städer, som kunnat ifrågasättas såsom förläggningsorter
för kär ifrågavarande truppförband. Dessa senare å-pris erhöllos
under år 1904 ock kafva med anledning af sedan dess inträffade föreningar
i arbetslöner in. m. nu ansetts böra höjas med omkring 5 %.
En jämförelse mellan de i bil. 1 och 2 upptagna kostnaderna för byggnads-
ock planeringsarbetena gifver emellertid vid handen, att dessa
kostnader likväl ställa sig i genomsnitt omkring 4 % högre i bil. 1 än
i bil. 2, hvadan sålunda de senare borde för att blifva fullt jämförbara
med de förra, ytterligare höjas med omkring 4 % eller omkring 770,000
kronor. Jag har emellertid grundad anledning att antaga, att, vid en
blifvande entreprenadauktion, de i bil. 2 beräknade kostnaderna skola
visa sig tillräckliga. Sannolikt är ock att de i bil. 1 upptagna byggnads-
och planeringskostnaderna skulle kunna nedsättas med motsvarande
4 % eller med i rundt tal 770,000 kronor.
Såsom af nämnda bilagor vidare framgår äro kostnaderna för arbetsledning
per regemente upptagna till 5,000 kronor högre i bil. 1 än
i bil. 2, detta af den orsak, att å mötesplatserna tillkomma en hel del
omkostnader för undersökningar och uppgörandet af förslag m. m. till
anläggning af vatten- och belysningsverk, kostnader för ritningar till
ändring af äldre byggnader, äfvensom dyrare omkostnader för kontrollen,
enär sådan gifvetvis kan i städerna erhållas billigare, då man i
många fall kan där anlita stads- och verkstadsingenjörer in. fl. personer,
som i staden hafva sin utkomst och såsom extra förtjänst kunna
åtaga sig kasernkontrollen.
De oförutsedda utgifterna äro likaledes beräknade efter en något
högre procent i bil. 1 än i bil. 2; i den förra omkring 4 % af den beräknade
kostnaden, detta beroende därpå, dels att å mötesplatser maskinella
anordningar erfordras till mycket större utsträckning än vid
stadsförläggning, där städernas vatten- och belysningsverk äro beräknade
att anlitas, och dels att användningen af äldre byggnader, hvilkas
reparationskostnader äro svåra att beräkna, likaledes föranleder en ökning
af posten för oförutsedda utgifter.
Slutligen må, vid det förhållandet att kostnaderna för uppförandet
af de olika etablissementen, isynnerhet enligt bilaga 1, beräknats blifva
ganska skiljaktiga, framhållas, att detta beror dels därpå att de äldre
byggnaderna i olika grad ansetts kunna komma till användning å de
olika mötesplatserna, dels på de för de skilda orterna rådande, ofta vidt
skilda prisen å materialier och arbete samt dels äfven, hvad en del
mötesplatser vidkommer, på dryga transportkostnader för materialier in. m.»
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Yttranden
angående förläggnings
frågan
i allmänhet.
Beträffande förläggningsfrågan i allmänhet har chefen för generalstaben
erinrat, att det icke garnisonerade infanteriets mötesplatser
tillkommit på en tid, då truppförbanden hvarken nådde den manskapsstyrka,
som efter genomförandet af 1901 års härordning komme
att blifva samlad under regementsöfningarna, eller hade behof af
större utrymme för bedrifvande af sina öfningar. Den slutna exercisens
länge förhärskande ställning på utbildningsprogrammen hade ock
föranledt, att vid val af öfningsplats det jämna fältet föredragits framför
mera bruten mark.
Med hänsyn till den nutida infanteritaktikens behof af stora stridsfronter
samt den för en fältmässig utbildning oeftergifliga fordran
på tillgång till omväxlande terräng ansåge chefen för generalstaben
alla förenämnda mötesplatser i sitt nuvarande skick olämpliga till
öfningsfält dels på grund af bristande utrymme och dels till följd af
terrängens enformiga beskaffenhet. I hvad män han funnit de af
vederbörande fortifikationsbefälhafvare föreslagna utvidgningarna tillräckliga
har förut angifvits. Det torde här böra anmärkas, att han
jämväl framhållit nödvändigheten däraf, att öfningsplatserna från början
erhölle tillfredsställande areal och form, ty fordran på utrymme komme
att stegras i samma mån, som öfningarna erhölle en allt mer fältmässig
prägel. Befolkningens obenägenhet att utan dryg ersättning
upplåta mark för truppernas öfningar syntes likaså vara i stigande.
Staten kunde alltså i en framtid se sig nödsakad att, om icke utbildningen
af de värnpliktige skulle återföras till en mera formell ståndpunkt,
till betydligt stegrade pris inköpa jordområden, livilka nu med
jämförelsevis mindre uppoffringar kunde förvärfvas.
I fråga om landtförläggningens inflytande på såväl befäl som trupp
hafva de militära myndigheterna i allmänhet uttalat allvarsamma farhågor.
Det framhålles, hurusom den genom regementenas förläggning
å landsbygden uppkommande isoleringen icke blott komme att försvåra
rekryteringen af befäl och fast anställdt manskap, utan ock lätt kunde
leda till uppkomsten af en ensidig militär kastanda, i hvilken det vore
olämpligt, att den värnpliktiga ungdomen uppfostrades. I närheten af
de å landsbygden förlagda etablissemangen komme utan tvifvel att
uppstå samhällen, som blefve tillhåll för allehanda löst folk, och där
regementets manskap ägde tillfällen till oädla nöjen, livilka blefve så
mycket farligare, som den i städerna förekommande polisbevakningen
och kontrollen i öfrigt här komme att saknas. Redan nu vore många
af lägerplatserna i sin närhet besvärade af lönkrogar och andra nästen,
och förhållandena skulle antagligen blifva än sämre under en ständig
förläggning.
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
29
Vidare har det framhållits, att kasernetablissemangens förläggande
till mötesplatserna i många fall skulle komma att medföra ökade kostnader
icke blott, såsom redan är antydt, till följd af nödvändigheten
att förse officerare och deras vederlikar med bostäder utan ock för
byggnadsunderhåll och reparationer äfvensom för truppens förplägnad
m. m. Beträffande byggnadsunderhållet erinrar chefen för fortifikationen
att i fråga om sådana arbeten, till hvilkas utförande särskild
yrkesskicklighet erfordrades, såsom vid reparationer af värmeledningar,
ångpanneanläggningar, kokapparater, anläggningar för vatten och belysning,
bad- och tvättinrättningar in. m., skulle till och med ganska
obetydliga arbeten kunna förorsaka afsevärda kostnader.
Sedan jag nu redogjort för hufvud innehållet af de uti den föreliggande
frågan infordrade utredningar och yttranden, torde det tillåtas
mig att något skärskåda densamma ur de synpunkter, som företrädesvis
synas böra göra sig gällande vid bestämmandet af förläggningsorter
för infanteritruppförband i allmänhet och således äfven för de femton
uti det föregående omförmälda infanteriregementena.
En orts ändamålsenlighet för den truppförläggning, hvarom här är
fråga, synes mig böra bedömas med hänsyn till hufvudsakligen följande
omständigheter, nämligen:
möjligheten att därstädes på ett tillfredsställande sätt bedrifva
truppens utbildning och öfningar;
möjligheten att under olika förekommande förhållanden och för
olika ändamål på ett snabbt och lämpligt sätt kunna samla, mobilisera
och transportera trupperna;
de hygieniska förhållandena och deras inflytande på ombesörjandet
af truppernas hälso- och sjukvård;
den fast anställda personalens rekrytering, dess medborgerliga uppfattning
och anda och de sociala förhållandena i allmänhet; samt
de med förläggningen förenade kostnaderna.
Ur utbildnings- och öfning ssynpunkt synes icke någon af de tretton
mötesplatser, i fråga om hvilka utredning föreligger, i sitt nuvarande
omfång vara fullt tillfredsställande. Flera af dem äro mindre tillfredsställande,
vissa till och med otillfredsställande. Samtliga äro i behof
af att i större eller mindre mån utvidgas för att bättre än hvad nu är
fallet kunna motsvara sitt ändamål. Det torde dock i detta sammanhang
böra framhållas, att de fordringar beträffande utrymme, växlande
Departementschefens
yttrande.
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
terräng, möjlighet att utföra olika slags skjutningar in. m., som i
militäriskt afseende uppställas på eu öfningsplats, i regeln icke —
åtminstone ej utan synnerligen stora kostnader — kunna fullständigt
ses till godo på någon plats. De ideala önskningsmålen härutinnan
torde endast i sällsynta undantagsfall kunna helt och hållet förverkligas.
1 valet mellan olika orter eller platser för förläggning
af ett eller flera truppförband måste man för den skull, då saken ses
ur utbildnings- och öfningssynpunkt, stanna vid den, som med hänsyn
till utsträckning, terrängens beskaffenhet och omväxling in. m. är den
gynnsammaste. Om man å andra orter än de nuvarande mötesplatserna
kan, utan ökade kostnader för statsverket eller till och med
för mindre kostnader än hvad bibehållandet af sådan plats såsom förläggningsort
skulle erfordra, erhålla bättre öfningsterräng, än dessa
mötesplatser erbjuda, komma de finansiella och de militära intressena
i detta afseende att sammanfalla. Hufvudsaken måste vara, att valet
träffas på sådant sätt och i sådant syfte, att truppens utbildning i möjligaste
män främjas. Dessutom bör afseende fästas vid möjligheten
att utan allt för stora penningutgifter kunna bereda olika truppförband
tillfälle till samöfningar.
Med ett par undantag synes med hänsyn till truppernas samling
och transport läget af de nu ifrågavarande mötesplatserna vara i det
stora hela tillfredsställande. Att andra orter dock kunna i detta afseende
erbjuda lika stora, om ej större fördelar torde icke behöfva särskildt
framhållas. Hvad åter angår bedrifvandet af organisations- och
utrustningsgöromålen vid mobilisering samt truppernas inkvartering och
underhåll vid sådant tillfälle, ligger det i sakens natur, att en folkrikare
ort med större tillgång på allmänna byggnader, förnödenheter af olika
slag, samfärdsmedel m. m. är i detta hänseende förmånligare än en
glesare bebyggd ort.
De hygieniska förhållandena å en del af mötesplatserna lämna åtskilligt
öfrigt att önska. De åtgärder, som äro behöfliga för deras förbättrande,
äro beroende af de olika platsernas läge, närmaste omgifningar
och möjligheten att erhålla godt dricksvatten. Åro läget och
omgifningarna i hygieniskt afseende mindre gynnsamma, blifver det
svårare och med större kostnader förenadt än under motsatta förhållanden
att ordna och upprätthålla hälso- och sjukvården på ett
fullt nöjaktigt sätt. Ur nu berörda synpunkt torde man böra fästa
afseende äfven vid den omständigheten, att mindre samhällen, där
sådana ej redan finnas, sannolikt komma att uppstå i närheten af
mötesplatserna efter ständig trupp förläggning därstädes, och att dessa
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
31
samhällen medföra samma fara för smittosamma sjukdomars uppkomst
och spridande, som alltid medföljer tätt bebyggda orter, utan att i dessa
samhällen, åtminstone under en afsevärd tid framåt, erforderliga anordningar
i hälsovårdsafseende komma att finnas till förebyggande och bekämpande
af dylika sjukdomar.
Det har uti den föreliggande utredningen framhållits, att rekryteringen
af såväl manskap som befäl komme att försvåras genom förläggning
af truppförbanden till en del af de nuvarande mötesplatserna
med deras i allmänhet isolerade läge. Det är naturligtvis svårt att på
förhand med bestämdhet uttala sig i förevarande afseende, då på rekryteringen
åtskilliga andra faktorer torde inverka. I fråga härom bör
man icke förbise, att det för befälspersonalen ställer sig svårare i en
mindre än i en större ort att bereda barnen undervisning vid högre
skolor.
Af ännu högre betydelse synes mig den frågan vara, huruvida det
kan vara lämpligt att, där så icke oundgängligen är erforderligt, skapa
så godt som uteslutande militärsamhällen. Häraf kan en ensidig militärisk
kastanda uppstå, hvarigenom den medborgerliga andan inom
armén kommer att gå tillbaka.
I diskussionen om den militära förläggnings frågan har man stundom
sett framhållas de större faror i socialt afseende, som förläggningen i
en större ort skulle medföra i jämförelse med förläggningen å t. ex. de
nuvarande mötesplatserna. Å andra sidan göres emellertid gällande,
att dessa farhågor äro öfverdrifna eller utan grund. I detta afseende
synes mig det sätt, hvarpå utbildningen bedrifves och manstukten up2>
rätthålles, vara af en särskild och ingripande betydelse. Men vid
öfvervägandet af hithörande förhållanden synes man dock icke böra
förbise, att de olägenheter i socialt afseende, som med rätt eller orätt
tilläggas den större förläggningsorten, kunna uti större grad göra sig
gällande i den mindre, hvarest resurserna för upprätthållande af allmän
ordning med hvad mera därtill hör äro mindre.
Hvad slutligen angår kostnaderna för uppförande af kasernetablissemangen
(själfva byggnaderna) — frånsedt officersbostäderna — torde de
i stort sedt blifva desamma, vare sig etablissemangen förläggas till de
nuvarande mötesplatserna eller till andra orter. Nära till hands ligger
det emellertid att framställa den frågan, huruvida icke vissa af de nuvarande
byggnaderna å mötesplatserna skulle tillfälligtvis eller för en kortare
tid kunna användas i något större utsträckning än som blifvit föreslaget,
hvarigenom nybyggnadskostnaderna för närvarande i någon mån kunde
nedbringas. Sålunda skulle lägerhyddorna måhända kunna ändras till
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 127-
provisoriska exercishus samt å en del mötesplatser vissa byggnader,
utom de af chefen för fortifikationen föreslagna, användas till förråd,
stall o. d. Spörsmål i sådant syfte har jag låtit tillställa nämnda chef,
som uti skrifvelse den 26 sistlidne februari därå afgifvit svar. Af detta
framgår, att den minskning i kostnaderna, som af en sådan åtgärd
skulle föranledas, sannolikt icke komme att uppgå till något större
belopp och därför icke bör tillmätas afgörande betydelse, allra helst
uppförandet af nya sådana byggnader inom en jämförelsevis kort tid
skulle blifva behöfligt samt ändringarna och underhållet af ifrågavarande
byggnader under tiden uppginge till ganska dryga belopp.
Olämpligheten af att använda de nuvarande träbarackerna till permanent
förläggning af trupp synes mig vara uppenbar. Härutinnan
styrkes jag äfven af hvad Riksdagen uti skrifvelse till Kungl. Maj:t
den 1 juni 1901 anfört beträffande ett då föreliggande förslag att använda
en träbarack till inkvartering af kustartilleriets värnpliktiga manskap
i Karlskrona. Riksdagen yttrade då, att denna barack borde utbytas
mot en kasernbyggnad af sten, dels på grund däraf att en förläggning
under vintertid af en så stor kontingent som den härvarande
i träbarack medförde alltför betydlig eldfara, dels emedan de värnpliktige
genom en sådan anordning skulle beredas en sundare och bekvämligare
inkvartering, dels ock med hänsyn därtill, att en kasernbyggnad
af sten gifvetvis droge väsentligt lägre underhållskostnad än en träbarack
af den storlek hvarom vore fråga och följaktligen i längden
stälde sig ekonomiskt fördelaktigare. Det skulle för öfrigt, enligt min
uppfattning, icke vara tillrådligt att anordna ifrågavarande regementens
manskapsförläggning på ett mindre tillfredsställande sätt än vid öfriga
truppförband. Likställighet i detta afseende torde vara oundgängligen
nödvändig.
Skillnaden i kostnaderna för ordnandet af ett truppförbands
förläggning i dess helhet på det ena eller andra sättet torde
hufvudsakligen blifva beroende dels af de uppoffringar i fråga om
tillhandahållande af mark för kaserntomter och öfningsfält, som
vederbörande kommuner kunna vilja göra, dels af den omständigheten,
huruvida det blifver nödvändigt att genom statens försorg
uppföra officersbostäder eller icke. Vid förläggning af ett truppförband
till en ort, där tillgång på lägenheter, lämpliga till bostäder
åt officerspersonalen, icke finnes, lärer staten icke kunna undandraga
sig att uppföra officersbostäder, likasom enligt de af Riksdagen godkända
normaltyperna för kasernetablissemang inom dessa numera beredas
bostäder för samtliga underofficerare och deras vederlikar. De
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
33
i chefens för fortifikationen kostnadsberäkningar följda grunder för de
med beredande af bostäder åt officerarne förenade utgifter äro desamma,
som tillämpats vid uppgörandet af förslag till officersbyggnader för
fästningsinfanteriet. Därvid är att märka, att bostäder för gifta officerare
beräknats så, att endast halfva antalet kaptener och inga
subalternofficerare däraf skulle komma i åtnjutande, ehuru erfarenheten
visat, att äktenskapsfrekvensen inom officerskårerna är vida större.
Skulle hela bostadsbehofvet fyllas genom kronans försorg, komme
kostnaderna för uppförandet af officersbostäderna att ökas i högst
väsentlig grad. Om man än kan vänta, att genom enskild företagsamhet
åtskilliga bostadshus komma att för uthyrning uppföras i närheten
af de mötesplatser, som utses till förläggningsorter för vederbörande
regementen, torde det dock ej kunna beräknas, att hela beliofvet
därigenom skall tillgodoses med bostäder, som fylla skäliga
anspråk. Åtminstone torde icke så blifva händelsen inom den närmaste
tiden.
Det lärer icke behöfva särskildt framhållas, att genom uppförande
af officersbostäder de kontanta inkvarteringskostnaderna vid armén
komme att minskas.
Hvad angår de årliga kostnaderna för underhåll af byggnader, för
erforderliga transporter, för truppens förplägnad m. m., synes det
mig icke vara möjligt att bestämma, i hvad mån dessa komma att
blifva större på ena eller andra orten. Någon erfarenhet, grundad på
tillförlitligt statistiskt material, finnes nämligen icke i detta afseende.
Från de nu anförda synpunkterna bör enligt min uppfattning den
föreliggande frågan hufvudsakligen ses och bedömas. Vid jämförelse
mellan olika orter och platser, som kunna ifrågakomma för förläggning
af omförmälda femton regementen, gäller det att i hvarje särskildt fall
taga under omsorgsfullt öfvervägande, hvilken af dem bäst tillgodoser
försvarets verkliga intressen och sålunda erbjuder de största allmänna
fördelarna. Detta är af desto större vikt, som här afses en permanent
förläggning för lång framtid. Möjlighet till en jämförelse af sådan art
föreligger emellertid icke för närvarande. Det skulle för öfrigt af flere
skäl icke vara lämpligt att redan nu angifva eller på förhand fastslå
vissa förläggningsorter, utan det lärer böra tillkomma Kungl. Maj:t att,
såsom nyss framhållits, i hvarje särskildt fall undersöka samtliga de
omständigheter, som i ekonomiskt och militäriskt afseende böra hafva
inverkan på frågans lösning, att därvid pröfva fördelar och olägenheter
samt att träffa valet med hänsyn till statens bästa och försvarets kraf.
Bill. till Rikad. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 75 Häft. 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
PA
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Bestämmandet af förläggning-sort för hvarje särskild! regemente
bör sålunda föregås af en omsorgsfull jämförelse beträffande den öfningsterräng,
som kan erhållas, kostnaderna för etablissemangets uppförande,
läget af de ifrågakommande platserna m. m. Vid sådant förhållande
kan för närvarande den slutliga kostnadssumman icke definitivt bedömas,
men under inga förhållanden kan den sättas lägre än beräkningarna
i bil. 2 angifva eller 21,744,000 kronor. I detta belopp ingå
äfven kostnaderna för anläggande af nya skjutbanor för fjorton af if rågavarande
femton regementen. Ehuru det icke nu kan afgöras, huruvida
de härför beräknade medlen komma att i sin helhet tagas i anspråk
för detta ändamål, synes mig dock slutsumman af denna anledning icke
böra eller kunna minskas.
Beträffande fördelningen på vissa år af dessa medel föreslog
Kungl. Maj:t uti sin till 1905 års lagtima Riksdag aflåtna framställning
i detta ämne, att det då äskade anslaget skulle fördelas på åren 1906—
1909. Af flera skäl skulle det visserligen vara önskvärd!, att byggnadsarbetena
kunde så bedrifvas, att etablissemangen kunde fullbordas
till hösten 1909, men då stora svårigheter härför säkerligen nu skulle
möta, och dessutom oförutsedda omständigheter lätt kunna komma att
fördröja arbetena, synes mig byggnadstiden fortfarande icke böra beräknas
kortare än fyra år. Med anledning däraf torde det ifrågavarande
anslaget böra så fördelas att 4,400,000 kronor utgå under hvart och ett
af åren 1907 och 1908, då anslag äfven erfordras till fullbordandet af
de fem nordligast belägna, för fältinfanteriet afsedda etablissemangen,
och återstoden ungefär lika fördelas mellan åren 1909 och 1910.
Såväl vid 1901 års Riksdag som sedermera har uttalats önskvärdheten
däraf, att för bestridande af kostnader af nu ifrågavarande art kunde
•tagas i anspråk medel, som inflöte genom försäljning af kronan tillhörande,
icke inkomstbringande fastigheter. Åtgärder i sådant syfte hafva
jämväl vidtagits, och Riksdagen har medgifvit, att två områden af Norra
Djurgården finge afyttras samt däraf inflytande inkomster tillgodoföras
landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål. Den
kommission, åt hvilken Kungl. Maj:t uppdragit verkställigheten af
ifrågavarande försäljning, har i infordradt yttrande meddelat, att tillföljd
af såväl de tidsödande arbetena med uppgörande af förslag till
stadsplan för dessa områden samt granskningen och fastställandet af
sådant förslag som ock åtskilliga för tomtrealisationens snara begynnande
hindrande omständigheter i själfva terrängens beskaffenhet och
de ändamål, hvartill delar af densamma för närvarande användas, utsik
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
35
terna att under de tre till fyra närmaste åren häraf erhålla medel, som
skulle kunna användas till nu ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten, icke
äro stora. Kommissionen har emellertid ifrågasatt, att af Norra Djurgården
skulle till försäljning upplåtas ytterligare några närmare angifna områden,
hvilkas terrängbeskaffenhet och läge vore sådana, att sannolikhet
till hastigare inflytande försäljningsmedel än af de nu upplåtna områdena
förefunnes, och jag ärnar anmoda kommissionen att i denna
fråga inkomma med fullständig utredning och förslag.
Kommissionen, som erinrat att, enligt förut verkställda beräkningar,
ett belopp af omkring 4,000,000 kronor antagits återstå af de inflytande
köpeskillingarna för de redan till försäljning upplåtna områdena,
sedan kostnaderna för gatureglering, inköp af nytt öfningsfält för
Stockholms trupper m. in. däraf blifvit bestridda, har ställt i utsikt,
att bruttoinkomsten af försäljning utaf de delar af Norra Djurgården,
hvilkas afyttrande nu blifvit af kommissionen ifrågasatt, skulle komma
att belöpa sig till 18 å 19 miljoner kronor. Därjämte har kommissionen
meddelat, att för Lifgardets till häst förra kasernområde, hvilket för
närvarande disponerades af Vaxholms grenadjärregemente och Positionsartilleriregementet,
men enligt Kungl. Maj:ts med Riksdagen fattade
beslut skulle försäljas, så snart det icke vidare vore för förläggning af
truppförband erforderligt, kunde beräknas i köpeskilling inflyta minst
3 V3 t\ 4 miljoner kronor.
Ganska betydande inkomster för statsverket äro alltså efter några
års förlopp att påräkna, därest de af kommissionen omförmälda tomtförsäljningarna
i deras helhet komma till stånd, men till följd af antydda
omständigheter kunna de icke beräknas inflyta så tidigt, att de
kunna direkt tagas i anspråk för bestridande af kostnaderna för de nya
kasernbyggnadsarbeten, hvarom nu är fråga.»
Departementschefen har slutligen erinrat, hurusom Riksdagen i
skrifvelse den 20 maj 1905, angående statsregleringen för år 1906 och
sättet för anvisande af vissa anslagsbelopp, under punkt 3:o anfört, att
för beredande af tillgång till bestridande af de under kommande år förestående
kostnaderna för kasernbyggnader och då i riksstaten för år 1906
sparats ett af Kungl. Maj:t för berörda ändamål äskadt belopp af 4,400,000
kronor, men denna utgift endast blifvit för tillfället undanskjuten för
vinnande af närmare utredning rörande förläggningsorterna för de ifrågasatta
kasernetablissemangen, Riksdagen beslutat att i riksstaten för år
1906 uppföra ett belopp af 4,400,000 kronor, att öfverföras till statsverkets
kassaförlagsfond, dock med bibehållande af rätt för Riksdagen
att framdeles öfver detta belopp på annat sätt förfoga.
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Samman
-
öfver kostnaderna för uppförandet å de nuvarande mötesplatserna af kasernetablissemang
Truppförband
Uppförandet af officersbyggnader
Offioers-
byggnade
r
Kasemetablissemang jämte
Byggnadsarbeten
V atten,
aflopps- och.
belysnings- anordningar
samt åsk- ledare
Nybygg-
nader
Ändring af
äldre bygg- nader
Kronor
I. Arméfördelningen.
Kronobergs regemente..............
510,000
—
1,269,000
—
27,000
—
1,296,000
—
215,791
36
Norra Skånska infanteriregementet........
510,000
—
1,272,500
-
37,000
—
1,309,500
—
219,164
16
Södra » » ........
510,000
—
1,219,500
—
25,500
—
1,245,000
—
240,254
50
II. Arméfördelningen.
Första lifgrenadjärregementet..........
500,000
—
1,096,000
—
45,000
—
1,141,000
—
94,075
—
Andra » ..........
500,000
—
1,146,000
—
31,000
—
1,177,000
—
94,075
—
Jönköpings regemente..............
518,000
—
1,194,500
—
18,000
—
1,212,500
—
134,955
—
Kalmar » ..............
512,000
—
1,244,000
—
35,000
—
1,279,000
—
129,655
—
III. Arméfördelningen.
Västgöta regemente..............
480,000
—
1,201,000
—
47,750
—
1,248,750
—
122,000
—
Skaraborgs » ..............
520,000
—
1,231,000
—
58,000
—
1,289,000
—
122,000
—
Älfsborgs » ..............
520,000
—
1,298,000
—
42,000
—
1,340,000
—
184,000
—
Bohusläns » ..............
570,000
—
1,301,000
—
53,000
—
1,354,000
—
206,000
—
IV. Arméfördelningen.
Lifregementets grenadjärer............
515,000
—
1,144,000
—
47,500
—
1,191,500
—
226,000
—
Södermanlands regemente............
500,000
—
1,151,000
—
37,000
—
1,188,000
—
64,000
—
V. Arméfördelningen.
Upplands infanteriregemente...........
—
—
1,127,500
—
53,000
—
1,180,500
—
69,000
—
Värmlands regemente..............
518,000
—
1,201,800
—
37,000
—
1,238,800
—
134,150
—
7,183,000
—
18,096,800
—
593,750
—
18,690,550
—
2,255,120
02
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
37
Bil. 1.
drag
m. m. för nedanstående femton infanteriregementen. (Utarbetadt inom fortifikationen).
och kasernetablissemang
Öfriga kostnader
Summa
summarum
Kronor
tillhörande anläggningar m. m.
Kronor
Planering,
grnsning,
stensättning,
inhägnader
och vägar
m. m.
Arbetsledning
och ritningar
Oförutsedda
utgifter
Kronor
Markinköp
Skjutbanor
Kronor
67,000
30,000
79,208
64
1,688,000
2,198,000
105,000
105,000
2,303,000
70,000
—
30,000
—
79,335
84
1,708,000
—
2,218,000
—
20,000
—
—-
—
20,000
—
2,238,000
—
65,000
—
30,000
—
77,745
50
1,658,000
—
2,168,000
—
116,200
—
—
—
116,200
—
2,284,200
—
55,100
30,000
_
66,825
_
1,387,000
_
1,887,000
80,000
_
__
_
80,000
_
1,967,000
_
44,500
—
30,000
—
67,425
—
1,413,000
—
1,913,000
—
80.000
—
—
—
80,000
—
1,993,000
—
67,100
—
30,000
—
70,445
—
1,515,000
—
2,033,000
—
135,000
—
17,000
—
152,000
—
2,185,000
—
30,437
—
30,000
—
73,908
—
1,543,000
—
2,055,000
—
64,000
—
—
—
64,000
—
2,119,000
—
50,000
30,000
_
74,250
_
1,525,000
2,005,000
_
37,000
_
15,000
_
52,000
_
2,057,000
_
50,000
—
30,000
—
75,000
—
1,566,000
—
2,086,000
—
37,000
—
15,000
—
52,000
—
2,138,000
—
55,000
—
35,000
—
81,000
—
1,695,000
—
2,215,000
—
350,000
—
5,000
—
355,000
—
2,570,000
—
j 105,000
—
35,000
—
85,000
—
1,785,000
—
2,355,000
—
90,000
—
5,000
—
95,000
—
2,450,000
—
35,200
30,000
_
72,300
_
1,555,000
_
2,070,000
_
600,000
_
80,500
_
680,500
_
2,750,500
_
38,000
—
30,000
—
65,000
—
1,385,000
—
1,885,000
—
298,650
—
14,000
—
312,650
—
2,197,650
—
40,000
_
25,000
_
53,500
_
1,368,000
_
1,368,000
_
55,000
_
_
_
55,000
_
1,423,000
_
50,000
—
30,000
—
73,050
—
1,526,000
—
2,044,000
—
70,000
—
—
—
70,000
—
2.114,000
—
822,337
—
455,000
_
1,093,992
98
23,317,000
|30,500,000
—
| 2,137,850
—
151,500
2 289,350
—
82,789,350
—
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Samman
-
öfver kostnaderna för uppförandet af kasernetablissemang i eller invid städer eller större
Kasernetablissemang
Truppförband
Byggnads-
arbeten
Vatten-,
afiopps- och
belysnings- ledningar
samt åsk- ledare
I. Arméfördelningen.
Kronobergs regemente...........................
1,168,900
—
69,000
—
Norra Skånska infanteriregementet.....................
1,244,700
—
69,000
—
Södra » » .....................
1,283,200
—
69,000
—
II. Arméfördelningen.
Första lifgrenadjärregementet.......................
1,217,900
—
69,000
—
Andra » .......................
1,180,200
—
69,000
—
Jönköpings regemente...........................
1,256,800
—
69,000
—
Kalmar » ...........................
1,213,400
—
69,000
—
III. Arméfördelningen.
Västgöta regemente...........................
1,252,900
—
69,000
—
Skaraborgs s ...........................
1,269,200
—
69,000
—
Älfsborgs > ...........................
1,189,700
—
69,000
—
Bohusläns » ...........................
1,244,200
—
69,000
—
IV. Arméfördelningen.
Lifregementets grenadjärer.........................
1,184,200
69,000
Södermanlands regemente.........................
1,236,600
—
69,000
—
V. Arméfördelningen.
Upplands infanteriregemente........................
1,180,500
69,000
Värmlands regemente...........................
1,155,100
—
69.000
—
18,277,500
—
1,035,000
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
39
Bil. 2.
drag
orter för nedannämnda femton infanteriregementen. (Utarbetadt inom fortifikationen.)
jämte tillgörande anläggningar
Öfriga kostnader
Summa
Summarum
Ivronor
Planering,
gräsning,
stensättning
och stängsel
Arbetsledning
och
ritningar
Oförutsedda
utgifter
Summa
Kronor
Markinköp
Skjutbanor
Summa
Kronor
45,000
25,000
53,100
1,361,000
36,000
36,000
1,397,000
45,000
—
25,000
—
56,300
—
1,440,000
—
—
—
36,000
—
36,000
—
1,476,000
—
45,000
—
25,000
—
56,800
—
1,479,000
—
—
—
36,000
—
36,000
—
1,515,000
—
45,000
25,000
_
55,100
_
1,412,000
_
__
-
36,000
_
36,000
—
1,448,000
_
45,000
—
25,000
—
53,800
—
1,373,000
—
—
36,000
—
36,000
—
1,409,000
—
45,000
—
25,000
—
56,200
—
1,452,000
—
—
-
36,000
—
36,000
—
1,488,000
—
45,000
—
25,000
—
55,600
—
1,408,000
—
—
—
36,000
—
36,000
—
1,444,000
—
45,000
25,000
56,100
_
1,448,000
_
__
_
36,000
_
36,000
_
1,484,000
_
45,000
—
25.000
—
56,800
—
1,465,000
—
—
—
36,000
—
36,000
—
1,501,000
—
45,000
—
25,000
—
54,300
—
1,383,000
—
■—•
—
36,000
—
36,000
—
1,419,000
—
45,000
—
25,000
—
55,800
—
1,439,000
—
—
—
36,000
—
36,000
—
1,475,000
—
45,000
25,000
53,800
1,377,000
_
_
_
36,000
_
36,000
_
1,413,000
_
45,000
—
25,000
—
56,400
—
1,432,000
—
—
—
36,000
—
36,000
—
1,468,000
—
40,000
25,000
53,500
_
1,368,000
_
55,000
_
___
_
55,000
_
1,423,000
_
45,000
—
25,000
—
53,900
—
1,348,000
—
—
—
36,000
—
36,000
—
1,384,000
—
670,000
375,000
|-
827,500
|-
21,185,000
559,000
1-
[ 21,744,000
—
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Utskottets
yttrande.
I sammanhang med Kung!. Maj:ts omförmälda framställning liar
utskottet till behandling förehaft tre inom Andra Kammaren väckta
motioner, däruti hemställts
af herr J. Larsson i Presstorp m. fl. (motionen n:o 157), att Riksdagen,
med afslag å Kungl. Maj:ts förslag om beviljande af 21,744,000
kronor till uppförande af nya kasernetablissemang, måtte i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa förnyade
utredningar, med inhämtande af äfven civila sakkunnigas utlåtanden
angående kostnaderna och de lämpligaste förläggningsorterna
för de nya kasernetablissemangen, samt därefter framlägga för Riksdagen
de förslag, hvilka en sådan förnyad pröfning af hela frågan kan föranleda;
af
herr P. Nilsson i Bonarp (motionen n:o 158), att därest Riksdagen
skulle med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 103 bevilja
det till uppförande af nya byggnader för armén äskade anslaget, detta
måtte ske under villkor, att ett af de skånska infanteriregementena
förlädes till Ljungbyhed, samt
af herr Jöns Åkesson (motionen n:o 159) att Riksdagen i sammanhang
med bifall till Kung!. Maj:ts proposition n:o 103 måtte göra det
uttalande, att Refvinge lägerplats måtte anordnas att fortfarande vara
förläggningsplats för Södra skånska infanteriregementet.
I fråga om de skäl, som uti enhvar af förenämnda tre motioner
anförts till stöd för däri gjordt förslag, tillåter sig utskottet hänvisa
till själfva motionerna.
Vid afgifvande af utlåtande öfver de föreliggande förslagen utgår
utskottet från den uppfattning, att beviljande af nödiga medel för uppförande
af kaserner för ifrågavarande 15 infanteriregementen nu icke
kan längre uppskjutas utan svåra olägenheter för de värnpliktige,
hvilka från och med år 1909 få sina öfningar förlagda äfven till vintern.
Såsom af ofvanintagna utdrag af statsrådsprotokollet och de därvid
fogade bilagorna framgår, har vederbörande militära myndighet beräknat
kostnaderna för anordnande af dessa kaserner till 32,789,350
kronor, därest för samtliga 15 regementen kasernetablissemangen uppföras
å dessa regementens nuvarande mötesplatser samt till 21,744,000
kronor, därest kasernerna uppföras i eller invid städer eller större
orter. På sätt i herr J. Larssons in. fl. motion framhållits, kan det
förefalla egendomligt, att kostnaden för kasernernas förläggande å
mötesplatserna, där dock en hel del byggnader redan finnas uppförda,
beräknats uppgå till ett belopp, som med mer än 11,000,000 kronor
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
41
öfverstiger den för respektive etablissements uppförande vid stad beräknade
kostnaden. Eu närmare granskning af de inom fortifikationen
uti ifrågavarande afseende utförda beräkningarna torde emellertid gifva
en förklaring, huru detta är möjligt.
Hvad därvid först beträffar kostnadssummorna för byggnadsarbeten,
frånsedt sådana för ofhcersbyggnader, framgår af åberopade statsrådsprotokollet,
att den för byggnadsarbeten vid stadsförläggning beräknade
summan 18,277,500 kronor bör höjas med 4 procent eller till
19,006,600 kronor för att blifva fullt jämförbar med den för motsvarande
arbeten vid förläggning å mötesplatserna beräknade kostnaden,
utgörande för nybyggnader 18,096,800 kronor och för ändring af äldre
byggnader 593,750 kronor, eller tillhopa 18,690,550 kronor. Sålunda
visar sig byggnadskostnaden blifva vid stadsförläggning omkring 300,000
kronor högre än vid regementenas förläggning å mötesplatserna.
Af enahanda anledning bör den för planering och grusning in. in.
vid stadsförläggning upptagna kostnaden, 670,000 kronor, höjas till
696,800 kronor. Visserligen understiger detta belopp den för sistberörda
ändamål vid förläggning å mötesplatserna beräknade kostnaden
med omkring 125,000 kronor, men torde detta hafva sin förklaring uti
de tvifvelsutan mera omfattande vägarbeten, och längre stängsellinjer,
som föranledas af truppernas förläggning å de gamla mötesplatserna.
Hvad angår kostnaderna för vatten-, aflopps- in. fl. ledningar, förefinnes
en skillnad mellan den vid stadsförläggning beräknade kostnaden
1.035.000 kronor och samma kostnader vid förläggning å mötesplatserna,
eller 2,255,120 kronor, af mer än 1,200,000 kronor, hvilket emellertid
torde förklaras däraf att, för eventuell förläggning vid städer, de därstädes
redan befintliga rörledningsnäten beräknats kunna efter utvidgning
användas äfven för kasernerna, hvilket emellertid icke torde medföra
någon verklig besparing, därest icke do årliga vattenafgifterna till
vederbörande stadsförvaltning kunna nedbringas till endast ersättningför
verkliga driftkostnaden.
Den ökning af 80,000 kronor i kostnaderna för arbetsledning in in.,
som beräknats uppstå vid kasernernas förläggande å mötesplatserna,
torde föranledas af för arbetsledarne nödiga resor till eller bosättning
vid arbetsplatsen.
Att för oförutsedda utgifter beräknats icke mindre än omkring
265.000 kronor mera vid förläggning å landsbygden än vid stadsförläggning
är utan tvifvel beroende på att beloppen för dylika utgifter
upptagits efter vissa procent å de beräknade anläggningskostnaderna
i hvarje fall.
Bill. till Rifad. Prot. 1006. i Sami. 1 Afd. 75 Häft.
6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Kostnad för skjutbanor är däremot vid stadsförläggning uppskattad
till ett omkring 400,000 kronor högre belopp än motsvarande kostnad
vid förläggning å mötesplatserna, där ju redan befintliga skjutbanor
kunna komma till användning.
Den hufvudsakliga skillnaden mellan de båda beräknade slutsummorna
för kasernbyggnadskostnaderna ligger emellertid uti de ökade
kostnaderna dels för officersbyggnader med 7,183,000 kronor, dels oek
för markinköp med 2,137,850, det senare beloppet dock med afdrag af
55,000 kronor, som beräknats för utvidgning af Upplands infanteriregementes
mötesplats och blifvande förläggningsort, Polacksbacken.
I betraktande af att en eventuell förläggning af trupperna på landsbygden
med nödvändighet medför beliofvet af särskilda anordningar
från statens sida för beredande af bostäder jämväl för officerarne samt
att, enligt hvad utskottet inhämtat, de städer, vid bvilka förläggning
af nu omförmälda truppförband kan komma i fråga, förbundit sig att
utan ersättning till staten upplåta lämpliga öfningsplatser af tillräcklig
storlek, under det att samma truppförbands nuvarande mötesplatser
visat sig icke fylla de moderna trafven på öfningsterräng, vare sig
i fråga om beskaffenhet eller areal, framgår således, att truppernas förläggning
å de nuvarande mötesplatserna kommer att med kostnaderna
för officersbyggnader samt nödiga markförvärf förutom kostnader
för vatten-, aflopps- och belysningsledningar öfverstiga den vid
kasernernas förläggande vid städer beräknade summan.
Med afseende å kostnaderna för officersbostäders uppförande torde
emellertid böra beaktas, att den officerarne hittills tillkommande inkvarteringsersättniagen,
som för ett infanteriregemente uppgår till 18,600
kronor och sålunda för 14 nu ifrågavarande infanteriregementen (för
Upplands infanteriregementes förläggning å den gamla mötesplatsen invid
Uppsala erfordras ej uppförande af särskilda officersbostäder) till
260,400 kronor årligen, komma att bortfalla beträffande dem, som erhålla
bostad i kronans hus. Dock synes det ej utskottet nödigt, att staten
genast från början uppför bostäder för hela officerskåren vid hvarje å
landsbygden förlagdt regemente, då nämligen med all säkerhet en -del
officerare finna med sin fördel och trefnad förenligt, att sjelfva skaffa
sig bostäder och fortfarande uppbära inkvarteringsbidraget.
Till belysning af det förhållande att, oaktadt å hvarje mötesplats
finnas uppförda en stor mängd för truppernas hittillsvarande behof afsedda
byggnader, nu så betydande kostnader måste nedläggas å kasernetablissement,
äfven om dessa förläggas å de gamla mötesplatserna,
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
43
tillåter isig utskottet lxär i hithörande delar anföra följande yttrande af
en utaf de i förevarande ärende hörda militära myndigheterna:
»Våra mötesplatsers tillvaro sammanhänger väsentligen med det
yngre indelningsverkets införande. Möjligen har någon, till exempel
Salbohed från 1681, eller några få af de nuvarande öfningsplatserna
begagnats såsom sådana från tiden kort efter det ständiga knekthållets
införande, men för de flesta regementena hafva de en eller
flera gånger blifvit ombytta. I alla fall bestämdes under de närmaste
åren därefter vissa mötesplatser för korpralskap, kompanier, bataljoner
och regementen dels för likvidationsmöten och dels för de vapenöfningar,
som enligt plan årligen skulle förekomma. Huru som helst
voro samtliga dessa möten mycket kortvariga och kunde oftast räknas
blott i dagar, till exempel enligt 1724 års föreskrifter årligen ett regementsmöte
på 10 dagar och två kompanimöten, hvartdera å 2 dagar,
förutom de, som ägde rum enligt något senare utfärdade bestämmelser
om, att dels officerare och dels allt befäl »skulle inbeordras någon viss
tid för att samfäldt öfvas».1) Ofta nog inställdes vissa möten alldeles.
De ursprungliga krafven på mötesplatserna voro förnämligast, att de
skulle ligga centralt i förhållande till den afdelnings förläggningsområde,
som till dem skulle samlas, i synnerhet som såväl vapen och beklädnad
som underhåll skulle af truppen eller för dess räkning af rotehållarne
med-(dit-)föras, till följd hvaraf ej heller särskilda byggnader
synas hafva varit erforderliga, om ej för sjukvården, hvilken dock sannolikt
var ganska primitiv. Under det att från början till mötesplatser
synts hafva valts krono- eller kungsängar, hvilka icke fingo för ändamålet
användas förr än efter bärgnings- och betestidens slut, alltså på
hösten, anskaffades, sedan man börjat anse detta olämpligt, sådana
platser, som kunde begagnas vårtiden och under försommaren, hvartill,
ifall kronan ej förut hade tillgång till sådana, valdes lämpliga lägenheter
eller jordområden i allmänhet å hedar eller andra utmarker.2)
Till följd af allmänna beväringens införande och långsamt ökade
öfningar blefvo emellertid en del förråd efter hand nödvändiga på
mötesplatserna för beväringens vapen och beklädnad. Stamtruppens
vapen, beklädnad, remtyg och utredning förvarades dels hos soldaten,
dels hos rust- och roteliållarne; trossfordon och persedlar i allmänhet
i kompanitrossbodarne, delvis i de så kallade beväringsförråden.
’) De flesta uppgifterna äro hämtade från:
Anteckningar rörande »Det svenska indelta infanteriets uppkomst och utveckling från
äldsta tider» af Alfred Fredenberg, f. d. Kapten vid Kungl. Västmanlands regemente. Stockholm,
Militärlitteraturföreningens förlag 1883.
2) Fredenberg: Anteckningar etc.
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
Befälet, officerare såväl som underofficerare, uppförde i allmänhet
åt sig matsalsbyggnader, ofta af mycket enkel beskaffenhet. Truppen
kokade och intog sin föda under bar himmel.
Förläggningen för såväl befäl som trupp var i regeln i tältläger.
De enda byggnader, som uppförts, voro länge nog beväringsförråd,
tämligen primitiva, ofta därtill af andra hus apterade sjukhusbyggnader
samt officers- och underofficerspaviljonger.
Förhållandena ändrades småningom, och man torde kunna säga,
att ännu på 1860- och 1870-talen desamma voro sådana, att de ej
ställde särdeles stora kraf på mötesplatsernas läge och beskaffenhet.
Förläggningen för hvarje gång var dessutom därför alltför kortvarig.
Hvarken stamrekryternas eller beväringens utbildning hann fram till tillämpningsstadiet,
regementsöfningarna voro också mest formella förutom en
kort fälttj än stötning med ett utförande, som mycket väl kunde nöja sig
med den öfningsterräng, som fanns i mötesplatsernas närhet. Fältskjutningar
voro ännu ej hos oss införda. Befälsmötenas öfningar riktades
mest på gevärsexercis, gymnastik och bajonettfäktning, formell bataljonsexercis
samt reglementens och instruktioners tolkning m. m. och
utfördes sällan eller aldrig utanför mötesplatsen, hvarför, då någon
gång af en mera framstående chef taktiska (fält-) öfningar anordnades,
marken i trakten oftast kunde anses äga nyhetens behag. De hygieniska
förhållandena, som under de kortvariga öfningarna icke kunnat
hinna att göra sig ogynnsamt gällande, började emellertid att ådraga
sig mera uppmärksamhet, i den mån öfningstiden utsträcktes, och föranledde
dels mötesplatsernas täckdikning, där de voro fuktiga, dels
uppförandet af ordentliga sjukhusbyggnader samt, enär förläggningen
i tältläger tidigt på våren var hälsovådlig, äfven af baracker (»rekrytbaracker»).
Emellertid var allt riktadt på sommarförläggning, och man hade
ej anledning till annat, då försvarsfrågans läge var så obestämdt och
tills vidare mera tydde på ett stillastående än på en lösning i riktning
af effektiv allmän värnplikt. —--—--—------
Då likväl modernare uppfattning i allmänhet och verkningarna af
öfningarnas efter hand skeende förlängning framkallade ökade kraf på
förläggningsplatsernas hygien och bekvämlighet, tillkommo från midten
af 1870-talet så att säga årligen nya byggnader och anordningar:
baracker, tvätthus," bättre afträden, badhus, kokhus, mathallar, mera
ordnade marketenteri er, läsestugor, gymnastikattiraljer, gevärsförråd,
arrestlokaler, beklädnadsbodar, trängfordonsförråd, ammunitionsförråd,
skjutbanor i modernare bemärkelse m. m.
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
45
Samtidigt gjorde sig också behofvet för officerarne gällande att
skaffa sig andra bostäder än tält (underofficerarue förlädes i barackerna)
och för dem samt underofficerarne att ordna köks- och matsalsförhållandena
på ett annat sätt än tillförene.
Emedan behofven framträdde efter hand, hafva de också efter hand
blifvit tillgodosedda, och en mängd olika byggnader hufvudsakligen för
sommarbruk hafva uppstått, under det att, om man med visshet kunnat
helt eller närmelsevis förutse den utveckling, som de militära förhållandena
tagit under de sista tvenne årtiondena, mycket, ehuru visserligen
med större kostnad för tillfället, kunnat ordnas på ett mera
systematiskt, gediget och i stort sedt billigare sätt, än som nu skett,
hvarvid sedan tidigare förläggning till städerna kunnat påbörjas och
steg för steg genomföras. Häraf synes utvecklingens allmänna gång
samt orsaken till de jämförelsevis stora kostnader, som nu nedlagts
på våra mötesplatser, utan att därför anordningarna därstädes blifvit
sådana, att desamma, utan att i det närmaste göras om, kunna medgifva
en tillfredsställande vinterförläggning därstädes.»
Uti den vid herr J. Larssons m. fl. ofvanberörda motion fogade
bilaga n:o 2 har med hänvisning till förhållandena å Malma hed ifrågasatts
att, med användande af å mötesplatsen redan befintliga logements-
och lägerhyddor, ytterligare där uppföra endast en kasern,
nämligen för den årsklass, som skall vapenöfvas under den kalla årstiden.
Då emellertid enligt den nya härordningen hvarje af ett infanteriregementes
tolf kompanier beräknas komma att omfatta 24 man stampersonal
och omkring 60 man värnpliktige, för hvilken styrka i de föreliggande
kasernförslagen afses jämnt en våning i eu af de för hvarje
regemente föreslagna, fyra våningar höga manskapskasernerna, finner
man, att för vinterförläggningen af ett regemente erfordras tre dylika
kaserner. Dessa afse också att under de kortvariga repetitionsöfningarna
å hösten, då fordringarna på utrymme och bekvämlighet vid förläggningen
torde kunna utan afsevärda olägenheter sänkas, inrymma
hela den då samlade styrkan, omkring 175 man å hvarje kompani.
Under dessa förhållanden blifva, äfven vid förläggning å mötesplatserna,
de därstädes befintliga, till vinterförläggning odugliga barackerna öfverflödiga,
och skulle för öfrigt deras användande under repetitionsöfningarna
försvåra förläggning efter de taktiska enheterna.
Med afseende å frågan om de nuvarande mötesplatsernas fortsatta
användbarhet för deras ändamål får utskottet vidare anföra, hurusom
fordringarna på öfningsfältens beskaffenhet och omfång numera äro helt
andra än ännu för ett tiotal år sedan. De under senaste åren förda
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
krigen, med den derunder i vida liögre grad än någonsin tillförene
vunna erfarenheten om de moderna eldvapnens under vissa förhållanden
rent af förintande verkningar, hafva åstadkommit, att man börjat
fästa allt mindre vikt vid formell exercis i sluten ordning — hvartill
de gamla och släta, i allmänhet skoglösa exercishedarna väl lämpat sig
— utan i stället lagt hufvudvikten af utbildningen vid öfningar i att
med skickligt begagnande af det skydd, terrängen kan erbjuda, föra
fram stridsformationer äfven med långa, glesa skyttelinjer till afstånd
för verksam eld. Under det att alltså förr den bästa öfningsplatsen
var den, hvilken erbjöd den jämnaste och friaste ytan, är numera eftersträfvansvärdt
att äga tillgång till ett område, som erbjuder så stor
omväxling i terrängen som möjligt och därigenom lämnar tillfälle till
en mångfald olikartade taktiska uppgifter. För sådant ändamål anses
minst 200 hektar vara erforderligt för hvarje infanteriregemente, en
storlek, som de flesta af våra mötesplatser icke på långt när besitta,
hvarför de måste betydligt utvidgas för att kunna fortfarande användas
såsom öfningsfält. Vissa af dessa mötesplatser med därå befintliga, för
sommarbruk afsedda byggnader kunna dock komma till nytta vid kortvariga
sommaröfningar för respektive skolor, för ombyte af öfningsterräng
m. m.
Väl finner utskottet, att några af de nuvarande mötesplatserna
kunna ifrågakomma såsom förläggningsorter äfven för framtiden, men
då många olika omständigheter måste tagas i betraktande vid afgörandet
af frågan om truppförbandens förläggning, har utskottet, under förvissning
om att Kungl. Maj:t vid bestämmande af hvarje särskildt truppförbands
förläggningsort i främsta rummet har sin uppmärksamhet riktad
på statens bästa och försvarets kraf, ansett, att Riksdagen vid beviljande
af medel till kaserner för ifrågavarande regementen icke bör, på
sätt af motionärerna yrkats, fästa villkor om förläggningsorterna, utan
öfverlämna till Kungl. Maj:t att bestämma desamma.
I betraktande af frågans synnerligen stora vikt ej blott i militäriskt
utan äfven i såväl ekonomiskt som socialt hänseende synes det emellertid
utskottet vara af förhållandena påkalladt, att den särskilda utredning,
som, enligt hvad departementschefen framhållit, bör föregå bestämmandet
af förläggningsort för hvarje särskildt regemente, uppdrages
åt en kommission, bestående såväl af militära ledamöter som äfven
af helst för hvarje särskild arméfördelning’tillkallade, med de lokala förhållandena
förtrogna civila personer.
I detta sammanhang vill utskottet tillika, under hänvisning till det
i Riksdagens skrifvelse n:o 87 angående 1905 års statsrevisorers berät
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
47
telse gjorda uttalande i fråga om öfverskridande af anslagen för uppförande
af kasernetablissement in. fl. byggnader för Vaxholms kustartillerioch
grenadjärregementen, framhålla nödvändigheten af att, för nedbringande
af kostnaderna vid kasernbyggnadsarbetena, entreprenadsystemet
såvidt möjligt vid dessa arbeten tillämpas, äfvensom att såväl vid
kostnadsberäkningars upprättande som vid kontrollens utöfvande jämväl
civila element i större utsträckning än hittills skett anlitas.
På grund af hvad ofvan anförts, får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen må, med bifall till Kung!. Majds
därom gjorda framställning, till uppförande af nya byggnader
för armen bevilja 21,744,000 kronor samt däraf
för påbörjande af nya kasernetablissement till Lifregementets
grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena,
Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente,
Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs,
Jönköpings, Ålfsborgs, Bohusläns, Kalmar och Värmlands
regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena
för år 1907 anvisa det belopp af
4,400,000 kronor, som af 1905 års lagtima Riksdag
öfverfördes till statsverkets kassaförlagsfond; samt
b) att herrar J. Larssons m. fl., P. Nilssons och
J. Åkessons förenämnda motioner må anses vara genom
hvad i mom. a) föreslagits besvarade.
Stockholm den 7 maj 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Reservation
af herrar P. Pehrson, S. O. Nyländer, II. Andersson, P. Olsson, A. Wiklund,
J. A. Sjö, C. G. Johansson, G. Lindgren, C. J. Ödman och C.
H. Wallentin, hvilka ansett utskottet böra hemställa:
a) att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl.
Maj ds ifrågavarande framställning, att Riksdagen till
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 127.
uppförande af nya byggnader för armén beviljar
21,744,000 kronor samt däraf för påbörjande af nya
kasernetablissement till Lifregementets grenadjärer,
Första och Andra Lifgrenadjärregementena, Västgöta
regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,
Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Ålfsborgs,
Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen samt
Norra och Södra skånska infanteriregementena för
år 1907 anvisar det belopp af 4,400,000 kronor, som
af 1905 års lagtima Riksdag öfverfördes till statsverkets
kassaförlagsfond; dock under förutsättning, att
Kungl. Maj:t för hvarje arméfördelning, inom hvilken
uppförande af nya kasernbyggnader nu ifrågasättes,
ej mindre utser en kommission, bestående af dels
militära dels civila ledamöter, med uppdrag att utreda
och föreslå, hvilka förläggningsorter må i såväl militäriskt
som ekonomiskt och socialt afseende vara lämpligast,
än äfven vidtager åtgärder, på sätt här ofvan
antydts, för vinnande af skärpt kontroll vid uppförande
af ifrågavarande byggnader;
b) att herrar J. Larssons in. fl., P. Nilssons och
J. Åkessons förevarande motioner må anses vara
genom hvad i mom. a) föreslagits besvarade.
Det skulle här antecknas, att herrar E. Hammarlund och K. Stavbäck
icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.,1906.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1906:195 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående beviljande af medel till uppförande af nya byggnader för armén. s. 12 i texten