Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag till en norrländsk ny odling sfond.

1906-05-07 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:132, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag till en norrländsk ny odling sfond.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

1

N:o 132.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1906, kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under nionde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag

till en norrländsk ny odling sfond.

(I. A.)

I den till Riksdagen den 13 sistlidne januari aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t i punkt 60:o)

under nionde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen,

dels att, till inrättande af en fond för befrämjande af uppodling

af jord i Norrland och Dalarne, benämnd norrländska ny odling sfonden

— från hvilken fond i mån af tillgång lån finge tilldelas landsting eller

hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd

till mindre jordbrukare för uppodling af till åker lämplig mark —

bevilja ett anslag af 300,000 kronor samt däraf å extra stat för år

1907 anvisa 100,000 kronor, äfvensom medgifva, att inflytande räntor

å de från fonden utlämnade lån finge ingå till fonden för att tillsammans

med fondens öfriga tillgångar användas för det med fonden afsedda

ändamål;

dels ock att godkänna de allmänna villkor och bestämmelser för

erhållande och tillgodonjutande af lån ur ifrågavarande fond, som i

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för ofvannänmda dag föreslagits.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 79 Höft. (N:o 132.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

Norrlands
kommittén.

Departementschefen har i detta ärende till berörde statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Den så kallade norrlandskommittén har i sitt förut omförmälda

betänkande af den 27 oktober 1904 uti punkten 14 gjort framställningom

inrättande af en särskild nyodlingsfond för befrämjande af uppodling

af jord i Norrland och Dalarne. Efter erinran hurusom den

nuvarande odlingslånefonden endast i mycket ringa grad kommit till

användning inom Norrland och Dalarne, samt hurusom myrarnas torrläggning

för odlingsändamål skulle blifva befrämjad genom inrättandet

af den af kommittén föreslagna dikningsfonden för de fyra nordligaste

norrländska länen, har kommittén vidare anfört: att, om utdikning af

vattensjuka marker genom dikningsfonden väsentligen underlättades

och möjlighet till odlingsföretag bereddes, vore samma fond däremot

icke afsedd att befordra själfva nyodlingsarbetet; att detta slags arbete

icke kräfde, att omfattande åtgärder vidtoges på en gång, såsom vid

vattenafledningsföretag, hvilka till följd däraf väl för de flesta mindre

jordbrukare framstode såsom omöjliga, därest de ej af staten genom

direkt anslag väsentligen understöddes; att nyodlingen däremot kunde

ske stycke för stycke och således icke erfordrade några större kapitalutlägg;

att några direkta anslag därför icke syntes böra i detta fall

ifrågasättas; att däremot det syntes vara lämpligt eller till och med

nödigt, därest äfven denna del af odlingsarbetet skulle kunna komma

till stånd, att bereda de mindre jordbrukarne tillfälle till erhållande

af nyodlingslån på fördelaktiga villkor; att lånets hufvudsakliga uppgift

i sådant fall blefve att gifva jordbrukaren existensmedel under

den tid, han med afstående från uppsökandet af biförtjänster å skogsarbete

och dylikt använde sin tid till att genom uppodling öka sitt

jordbruk, så att detta bättre än förut kunde gifva honom bärgning;

att det vore klart, att härvid stor försiktighet borde iakttagas och

sträng kontroll öfvas; att icke för stora lån borde beviljas och att det

borde öfvervakas, att jordbrukaren genom verkligt odlingsarbete gjorde

rätt för erhållet lån, så att detsamma ej användes till improduktiva

ändamål; att formerna för låns erhållande borde blifva så enkla som

möjligt, så att icke lånesökanden utsattes för en alltför invecklad och

följaktligen afskräckande procedur; samt att på grund däraf det syntes

vara lämpligast, att den direkta lånerörelsen stode under ledning af

någon ortsmyndighet, såsom hushållningssällskapen eller landstingen,

och att statens befattning med frågan skulle inskränka sig till att

förse dessa myndigheter med de penningmedel, som erfordrades för

rörelsens bedrifvande, samt att bestämma hufvudgrunderna för utlåningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

3

till de enskilda jordbrukarna. På grund häraf har kommittén hemställt,

att för befrämjande af uppodling af jord i Norrland och Dalarne måtte

inrättas en nyodlingsfond, från hvilken fond i mån af tillgång lån

skulle tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat sig

villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling

af till åker lämplig mark, samt att fonden måtte bildas och användas

enligt följande hufvudgrunder:

a) Under tre års tid beviljas till fonden ett årligt anslag af

100,000 kronor, och få inflytande räntor å de från fonden utlämnade

lån återgå till fonden för att tillsammans med dennas öfriga tillgångar

användas för det med fonden afsedda ändamålet.

b) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande

fond erhålla lån för att däraf utlämna låneunderstöd för ofvannämnda

ändamål, må därom före den 1 januari det år, då lånet är

afsedt att erhållas, till landtbruksstyrelsen ingifva skriftlig framställning,

innehållande jämväl uppgift å de odlingsföretag, för hvilka låneunderstöd

blifvit hos hushållningssällskapet eller landstinget sökta, samt

belopp och lånetid för hvarje särskildt låneunderstöd.

c) Landtbruksstyrelsen må efter pröfning af sålunda gjorda framställningar

bevilja hushållningssällskap eller landsting lån från fonden.

d) Från fonden beviljadt lån skall återbetalas inom högst tio år

med lika kapitalbelopp hvarje år jämte upplupen ränta. Finnes lånebelopp

vara af hushållningssällskap eller landsting disponeradt på annat

sätt än förevarande bestämmelser tillåta, skall detsamma, på yrkande

af landtbruksstyrelsen, af hushållningssällskapet eller landstinget omedelbart

återbetalas.

e) För hushållningssällskap eller landsting beviljadt lån från fonden

åtnjutes räntefrihet första året, under hvilket lånet innehafves, men

därefter erlägges 3 procent årlig ränta å oguldet kapitalbelopp, dock

med skyldighet för hushållningssällskap eller landsting att, därest förfallet

kapitalbelopp icke inom föreskrifven tid inbetalas å det förfallna

beloppet erlägga sex procent årlig ränta från förfallodagen, till dess

full betalning sker. De, som af hushållningssällskap eller landsting

erhållit låneunderstöd, skola åtnjuta enahanda räntefrihet, som nyss

är stadgad, och må af dem icke fordras högre ränta än i detta moment

bestämts.

f) Låneunderstöd, som af hushållningssällskap eller landsting meddelas,

må utgöra högst 500 kronor och under inga förhållanden uppgå

till mer än hälften af den uppskattade odlingskostnaden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

Utlåtanden

öfver kommitténs

förslag.

g) Vid beräkningen af denna kostnad upptages såväl själfva

odlingsarbetet som den erforderliga dikningen, försåvidt ej statsbidrag

erhållits till densamma.

h) Plan och kostnadsförslag för nyodlingen skall vara uppgjord

af landtbruksingenjör, länsagronom eller annan person, som hushållningssällskap

eller landsting därtill pröfvar kompetent, och skall denne

äfven afgifva yttrande om markens lämplighet till åker med afseende

på såväl dess beskaffenhet som läge.

i) Hushållningssällskap eller landsting äger bestämma de närmare

villkoren för åtnjutande af dylikt låneunderstöd liksom ock tillse, att

det med beviljadt låneunderstöd afsedda ändamålet vinnes.

j) Fonden förvaltas af statskontoret, som äger att till vederbörande

hushållningssällskap eller landsting utbetala beviljadt lån mot

hushållningsskapets eller landstingets förskrifning därå.

Af de underdåniga utlåtanden, Eders Kungl. Maj:t infordrat öfver

norrlandskommitténs ifrågavarande framställning, inhämtas i ämnet

hufvudsakligen följande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län, som

ansett förslaget vara beaktansvärdt, har dock hemställt huruvida icke

lån från fonden lämpligast borde lämnas till de föreslagna jordbrukskommissionerna.

Skulle något afsevärdt med åtgärden vinnas, syntes

maximibeloppet, 500 kronor, böra väsentligen höjas och icke för många

hämmande band i öfrigt läggas på lånerörelsen.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs län har

lämnat förslaget utan anmärkning.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Yästernorrlands län har

ansett, att den föreslagna fonden uppenbarligen skulle blifva det norrländska

jordbruket till stort gagn och därför förordat bifall till kommitténs

ifrågavarande förslag, med anmälan därjämte att Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande icke funnit anledning till erinran mot de

villkor, kommittén föreslagit för fondens användande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län har förklarat

sig anse, att förslaget skulle, om det genomfördes, bidraga till

jordbrukets främjande, och att det därför vore förtjänt af omsorgsfullt

beaktande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län har

på det lifligaste förordat bifall till kommitténs förslag angående låneunderstöd

för nyodling, enär sådan hjälp vore synnerligt ägnad att

kraftigt bidraga till höjande af intresset för det norrländska jordbruket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

Möjligheten att erhålla lån ur den ifrågasatta nyodlingsfonden skulle

vara af stort värde för de enskilda smärre jordbrukarna, som därigenom

skulle blifva mindre beroende af den synnerligt tidsödande och ofta

ovissa skörden å aflägsna utängar samt bättre än för närvarande komma

i tillfälle att ägna hemägor och härinvid belägna odlingsbara marker

det intensivare arbete, som för jordbrukets höjande vore af behofvet

påkalladt. Såsom det nu på många trakter åtminstone inom Västerbottens

län tillginge, toges en högst betydlig tid i anspråk för skördandet

af aflägsna utängsslåtter och för hemforsling vintertiden därifrån

af det till beskaffenheten föga värderika fodret. Inom fjällsocknarna,

där utängarna vore än mera aflägset belägna, skulle odlingslån,

nedlagda å hemägorna, med öfvergifvande af utängsslåttern, innebåira

ett uppsving af ofantlig betydelse för nybyggarna, och en af de

väsentligaste tvistepunkterna mellan bofaste och nomader skulle kunna

undanröjas genom att nybyggarna öfvergåfve utängarna, så att dessa

kunde utan stridigheter afstås till renbetesmarker. Det kunde enligt

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes åsikt måhända vid en sådan

successiv öfvergång från arbete å utängsslåtter till arbete vid hemjorden

medgifvas nybyggarna minskning i återbetalningsskyldighet å erhållet

odlingslån, i den mån uppodlingen af hemägor fortskrede och afkastning^

af utängar frånträddes, hvithet vore en säkerligen mindre dyrbar

åtgärd för att till nomadbefolkningen återvinna erforderliga renbetesmarker,

än den eljest ifrågasatta att med statsmedel till nomadbefolkningens

fromma inlösa vidsträckta nybyggesmarker. Då nybyggare

skulle beredas erforderliga odlingslån, kunde dock till säkerhet för lån

icke erhållas fastighetsinteckning, hvadan nödigt vore att på annat

sätt, som kunde anses tillräckligt betryggande, ordna dylika lån. Till

möjligheten af att, såsom ofvan ifrågaställts, någon del af lämnadt

lån under vissa omständigheter kunde efterskänkas mot frånträdande

af rätt till mark i fjällbygden, komme ock, syntes det, den omständigheten,

att förlust å lån uppenbarligen understundom måste uppstå,

därest icke utlämningen af odlingslån skulle begränsas till sådana

mera sällsynta fall, där ingen som helst risk kunde anses föreligga

eller under lånetiden uppkomma. Skulle emellertid, såsom förslaget

afsåge, hushållningssällskap eller landsting vara låneförmedlare och stå

hela risken, borde möjlighet för dessa institutioner att genom räntevinst

eller på annat sätt bilda någon tillräcklig riskfoncl beräknas,

enär det i motsatt fall måste befaras, att vid pröfning af låneansökningar

mera afseende komme att fästas vid risken än vid den nytta,

beviljande af lånet skulle bereda. Likaså syntes åtskilligt tala för att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

något särskild! anslag lämnades vederbörande institution för att betacka

de kostnader, som spridandet af kännedomen om fondens tillvaro, ändamål

och användning i glesa och vidsträckta bygder förorsakade, enär,

enligt hvad erfarenheten vid egnahemslånen redan visat, spridandet af

tryckta skrifter om saken och utseende af ombud i bygderna icke

räckte till för att göra allmogen förtrogen med frågan.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län har

såsom sin åsikt framhållit, att ett bifall till kommitténs ifrågavarande

framställning helt visst skulle säkert och kraftigt leda till det mål,

som åsyftats med kommitténs verksamhet. Ständigt återkommande

förfrågningar gjordes af länets mindre jordbrukare, huruvida icke lån

kunde erhållas för uppodling af goda odlingslägenheter, hvilka uppodlingar

icke kunde utföras af de mindre jordbrukarne på grund af deras

behof att bereda sig arbetsförtjänster för det dagliga lifvets nödtorft.

De utgifter, som uppgörande af arbetsplaner för låns erhållande ur

odlingslånefonden medförde, vållade, att nämnda jordbrukare icke kunde

hänvisas till nämnda fond. I allmänhet syntes för utförande af ifrågavarande

nyodlingar icke behöfva kräfvas upprättande af fullständig

arbetsplan med ritningar, hvarför enklare former för erhållande af

nyodlingslån borde stadgas. Det af kommittén föreslagna sättet, att

landsting eller hushållningssällskap skulle förmedla lånerörelsen i dylika

fall, syntes vara synnerligen lämpligt och medgåfve en större frihet vid

dessa låns utlämnande. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ville

därför på det lifligaste tillstyrka, att Eders Kungl. Maj:t täcktes anskaffa

en nyodlingsfond för Norrland och Dalarne, från hvilken lån

skulle utlämnas på sätt och villkor, som af kommittén föreslagits.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen hafva

uti den 31 maj 1905 afgifvet gemensamt underdånigt utlåtande förklarat

sig anse, att genom inrättande af den af kommittén föreslagna

nyodlingsfonden för befrämjande af uppodling utaf jord i Norrland och

Dalarne skulle kunna vinnas stora fördelar för det af Riksdagen uttalade

önskemål, att den själfägande jordbrukande befolkningens ställning

i Norrland och Dalarne skulle vidmakthållas och stärkas samt jordbrukets

utveckling i nämnda landsdelar befrämjas. Enligt gällande

bestämmelser för odlingslånefonden kunde lån från densamma beviljas

endast till det belopp, hvartill enligt den fastställda arbetsplanen

kostnaden för vattenafledningen och afdikningen beräknats komma

att uppgå, med iakttagande att kostnaden för s. k. tegdikning eller

täckdikning därvid ej finge inräknas. Med afseende å den olikhet i

klimatiska äfvensom andra förhållanden, hvilken vore rådande mellan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

7

det nordliga Sverige, å ena sidan, samt de mellersta och sydliga

delarna af landet, å andra sidan, ansåge styrelserna det vara tydligt

att, medan odlingslånefonden kunde vara tillfyllest och komma till

användning inom de senare landsdelarna, den däremot inom Norrland

och Dalarne icke kommit till någon nämnvärd användning. För att

emellertid i högre grad än hittills framkalla odlingen inom det norra

Sverige syntes lämpligt vara att, förutom det tillfälle till erhållande

af anslag, som genom beviljandet af ett afdikningsanslag skulle beredas

innehafvare af jord inom de fyra nordligaste länen, det äfven bereddes

möjlighet för jordinnehafvare inom Dalarne och Norrland till lån

från, förutom odlingslånefonden till vattenafledningen och afdikningen,

äfven från andra medel till befrämjande af själfva odlingen och att

för sådant ändamål en fond bildades, på sätt kommittén föreslagit,

för att med landsting eller hushållningssällskap såsom låneförmedlare

och omedelbara låntagare, i likhet med hvad fallet vore beträffande

fonden för fiskerinäringens befrämjande, bereda möjlighet för jordinnehafvare

inom ifrågavarande landsdelar att på billiga villkor erhålla

lån för själfva uppodlingen af deras marker. Mot de föreslagna villkoren,

hvilka i det närmaste öfverensstämde med dem, som enligt

nådiga kungörelsen den 12 januari 1904 gällde för fonden för fiskerinäringens

befrämjande, hade styrelserna icke något att erinra.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hafva väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt landtbruksstyrelsen i underdånighet hemställt,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition,

att Riksdagen måtte dels, till inrättande af en fond för befrämjande

af uppodling utaf jord i Norrland och Dalarne, benämnd norrländska

odlingslånefonden — från hvilken fond i mån af tillgång lån finge

tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt

att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling af

till åker lämplig mark — anvisa ett anslag af 300,000 kronor, däraf

å extra stat för år 1907 100,000 kronor, samt medgifva, att inflytande

räntor å de från fonden utlämnade lån finge ingå till fonden för att

tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med fonden

afsedda ändamål; dels ock besluta att, i afseende å villkoren för erhållande

och tillgodonjutande af omförmälda lån, skulle gälla de af

norrlandskommittén i sådant afseende föreslagna bestämmelser.

Statskontoret har i underdånigt utlåtande den 1 augusti 1905

anfört, att då behofvet af särskilda åtgärder för vattenafledning och

odling inom de norrländska länen och Dalarne blifvit af såväl kommittén

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

Departementschefens

yttrande.

till fullo ådagalagdt och statskontoret för sin del funne de för lån

från nyodlingsfonden eller, såsom densamma i styrelsernas utlåtande

benämndes, norrländska odlingslånefonden, föreslagna grunder, hvilka

i allt väsentligt öfverensstämde med de genom nådiga kungörelsen den

12 januari 1904 för lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande

fastställda bestämmelser, vara lämpliga och ändamålsenliga, därvid

statskontoret, som enligt förslaget skulle förvalta fonden och utbetala

till hushållningssällskap eller landsting beviljade lån, förutsatte, att

det skulle åligga landtbruksstyrelsen att meddela statskontoret underrättelse

om beviljade lån, statskontoret funne sig böra tillstyrka, att,

i öfverensstämm else med hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

landtbruksstyrelsen i fråga om en särskild för Norrland och Dalarne

afsedd nyodlingslånefond föreslagit, nådig proposition i ämnet måtte

till Riksdagen afl åtas.

I likhet med norrlandskommittén och samtliga i detta ärende

hörda myndigheter och i öfverensstämmelse med hvad jag förut anfört

i fråga om inrättandet af ett särskildt norrländskt afdikningsanslag,

finner jag det vara särdeles önskligt, att uppodlandet af jord till åker

inom Norrland och Dalarne af staten befrämjas på ett kraftigare sätt,

än hittills skett. Behofvet af ett dylikt kraftigare ingripande visar sig,

bland annat, däraf, att den nuvarande odlingslånefonden blott i ytterst

ringa grad vunnit användning inom dessa landsdelar, hvarest likväl

klimat och andra förhållanden måste anses göra statshjälp till odlingsföretag

mer än eljest behöflig. Från sistnämnda fond erhålles lån

endast till det belopp, som motsvarar den beräknade kostnaden för

själfva vattenafledningen och afdikningen, hvarvid jämväl, till betryggande

af såväl statens som inteckningshafvarnes rätt, föreskrifvits, att

lånebeloppet ej må öfverstiga 70 procent af det genom vattenafledningen

och afdikningen uppkommande, beräknade förbättringsvärdet.

Sedan själfva torrläggningen utförts, återstå emellertid en mängd arbeten,

innan jorden bragts i skick att kunna bära skördar, och härvid kommer

främst själfva nyodlingsarbetet i beaktande. Kostnaderna för detta

arbete äro ofta mycket afsevärda, och det torde kunna antagas, att

många ifrågasatta företag gått om intet, enär man icke kunnat påräkna

att äga medel jämväl till detta arbetes utförande. Det nu

framställda förslaget innebär, att staten skulle i Norrland och Dalarne

utlämna lån till bestridande jämväl af halfva odlingskostnaden. Då

genom det afdikningsanslag, som jag förut i underdånighet tillstyrkt

Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen äska, anslag utan återbetalnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

9

skyldighet skulle, livad beträffar de fyra nordligaste länen i Norrland,

kunna lämnas till bestridande af viss andel af kostnaderna för sådana

myrutdikningar och vattenaftappningar, som hade till ändamål uppodling

af mark till åker och äng, hvarjämte naturligtvis odlingslånefonden

skulle, såsom hittills, kunna anlitas, samt genom den nu ifrågasatta

nyodlingsfonden därjämte skulle beredas mindre jordbrukare lånebidrag

till halfva kostnaden för markens uppodling till åker, synes detta sammanlagdt

böra blifva en kraftig häfstång för nyodlingsföretag uti dessa

landsändar. För Dalarne och Gräfleborgs län, hvarest jordbrukets möjligheter

äro afsevärdt gynnsammare än i de nordligaste länen, skulle,

såsom förut nämnts, anslag för torrläggningen afjord icke ifrågakomma

annat än, såsom nu, i ändamål af frostländighetens minskande för

närliggande bygd, och vid företag, som eljest afsåge jords uppodling,

skulle alltså kunna beviljas dels lån ur odlingslånefonden för torrläggningen

och dels lån ur nyodlingsfonden för odlingen. Dessa två

län skulle sålunda intaga en mellanställning mellan de norr därom

belägna länen, å ena sidan, och landets sydligare delar, å andra sidan,

i hvilka sistnämnda län endast den nuvarande odlingslånefonden skulle

kunna komma till användning vid rena odlingsföretag. Detta system

synes mig vara grundadt på en riktig uppskattning af förhållandena.

På grund häraf och med hänsyn till hvad i öfrig! i ämnet anförts

får jag därför tillstyrka, att för Norrland och Dalarne måtte inrättas

en särskild fond, benämnd »norrländska nyodlingsfonden». Denna benämning

synes vara att föredraga, enär den tydligt skiljer sig från

namnet på den nuvarande »odlingslånefonden».

Det föreslagna sättet för lånens utdelande medelst landsting eller

hushållningssällskap såsom lånförmedlare och omedelbara låntagare

finner jag vara särdeles ändamålsenligt och detsamma har sedan många

år med framgång tillämpats i fråga om lån från fonden till fiskerinäringens

understöd samt vunnit användning jämväl beträffande lån

från egnahemslånefonden.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län har

ifrågasatt, att lånförmedlarne skulle beredas någon räntevinst till

mötande af eventuella förluster samt något anslag till vissa förvaltningskostnader.

I fråga om egnahemslånerörelsen är visserligen för dessa

ändamål ett statsbidrag af 1/2 % å oguldna kapitalskulden tillförsäkradt

lånförmedlarne. Vid lånerörelsen ur fiskerifonden förekommer däremot

icke dylikt bidrag. Hvad den nu ifrågasatta lånförmedlingen ur den

norrländska nyodlingsfonden angår, kan jag icke finna dylik ersättning,

Bih. till Riksd. Prof, 1906. 4 Sami. 1 Afd. 79 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

vare sig i form af räntevinst eller såsom direkt bidrag, vara erforderlig

eller lämplig. Det med nyodlingsfonden afsedda ändamål sammanhänger

så nära med de uppgifter, hvilka hushållningssällskapen hafva

till syfte att befrämja, att jag icke kan finna det oberättigadt att

förutsätta, att sällskapen skola vara villiga att för ändamålet vidkännas

vissa kostnader och måhända äfven någon risk, ehuruväl denna

icke torde blifva särdeles betydande. Enahanda betraktelsesätt kan

i allt väsentligt tillämpas jämväl i fråga om landstingen. Denna lånerörelse

skulle också ske i mindre omfattning och under enklare former

än egnahemslånerörelsen.

Lånens maximibelopp finner jag böra begränsas till 500 kronor,

såsom kommittén föreslagit. Detta belopp torde, åtminstone tillsvidare,

vara fullt tillräckligt, då lånen ju äro afsedda att tillkomma endast

mindre jordbrukare, hvilka väl sällan hafva medel att på en gång

företaga särdeles stora odlingsarbeten.

Någon »tyst förmånsrätt» komme naturligtvis icke att äga rum

för dessa nyodlingslån, hvilka icke skulle antecknas i jordeboken.

Mot de föreslagna villkoren för lånen med af statskontoret gjordt

tillägg har jag icke funnit anledning till annan erinran, än att det

äfven synes böra, i likhet med hvad som gäller för fiskerifonden, stadgas,

att statskontoret skall hafva att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning

icke i rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Eders

Kungl. Maj:t, som då torde vilja bestämma, huruvida oguldet lånebelopp

jämte ränta skall före den fastställda amorteringstidens slut

återbetalas.

En synnerligen viktig sak är, att vederbörande lånförmedlare,

som skola äga bestämma om lånens utdelning och fastställa de närmare

villkoren för lånens åtnjutande, omsorgsfullt tillse, att lånen blifva

ändamålsenligt använda, samt att den till odling afsedda marken är

därtill lämplig i afseende å såväl beskaffenhet som läge. Det kan eljest

lätt hända, att resultatet blir en visserligen ökad, men också föga

bördig eller på ett olämpligt sätt spridd åkerareal, samt att den ökade

arealen blir dåligt skött och gifver otillfredsställande afkastning till

lön för dyr arbetskostnad, då det i stället kanske hade varit fördelaktigare

att nedlägga arbete på ett intensivare bruk af den redan

odlade jorden.

Hvad Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län

anfört i fråga om eventuellt efterskänkande af någon del af lånen, därest

efter verkställd odling vid hemägorna utängar afstodes till renbetesland,

sammanhänger med frågan om beredande af bättre existensvillkor

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

11

för lappbefolkningen, hvilken fråga ännu är under utredning. Jag anser

därför tiden icke nu vara inne att vidare yttra mig angående detta

förslag.

I fråga om erhållande och tillgodonjutande af lån ur sagda fond

anser jag alltså, att följande allmänna villkor och bestämmelser böra

blifva gällande:

l:o) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande

fond erhålla lån för att däraf utlämna låneunderstöd för ofvannämnda

ändamål, må därom före den 1 januari det år, då lånet är

afsedt att erhållas, till landtbruksstyrelsen ingifva skriftlig framställning,

innehållande jämväl uppgift å de odlingsföretag, för hvilka låneunderstöd

blifvit hos hushållningssällskapet eller landstinget sökta, samt

belopp och lånetid för hvarje särskildt låneunderstöd.

2:o) Landtbruksstyrelsen må efter pröfning af sålunda gjorda

framställningar bevilja hushållningssällskap eller landsting lån från

fonden; åliggande det landtbruksstyrelsen attom bevilja de lån meddela

uppgift till statskontoret.

3:o) Från fonden beviljadt lån skall återbetalas inom högst tio år

med lika kapitalbelopp hvarje år jämte upplupen ränta. Finnes lånebelopp

vara af hushållningssällskap eller landsting disponeradt på annat

sätt än förevarande bestämmelser tillåta, skall detsamma, på yrkande

af landtbruksstyrelsen, af hushållningssällskap eller landstinget omedelbart

återbetalas.

4:o) För hushållningssällskap eller landsting beviljadt lån från

fonden åtnjutes räntefrihet första året, under hvilket lånet inneliafves,

men därefter erlägges 3 procent årlig ränta å oguldet kapitalbelopp,

dock med skyldighet för hushållningssällskap eller landsting att, därest

förfallet kapitalbelopp icke inom föreskrifven tid inbetalas, å det förfallna

beloppet erlägga sex procent årlig ränta från förfallodagen, till

dess inbetalning sker. De, som af hushållningssällskap eller landsting

erhållit låneunderstöd, skola åtnjuta enahanda räntefrihet, som nyss

är stadgad, och må af dem icke fordras högre ränta än i detta moment

bestämts.

5:o) Låneunderstöd, som af hushållningssällskap eller landstingmeddelas,

må utgöra högst 500 kronor och under inga förhållanden

uppgå till mer än hälften af den uppskattade odlingskostnaden.

6:o) Vid beräkningen af denna kostnad upptagas såväl själfva

odlingsarbetet som den erforderliga dikningen, för så vidt ej statsbidrag

erhållits till densamma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

Utskottets

yttrande.

7:o) Plan och kostnadsförslag för nyodlingen skola vara uppgjorda

af landtbruksingenjör, länsagronom eller annan person, som

hushållningssällskap eller landsting därtill pröfvar kompetent, och skall

denne äfven afgifva yttrande om markens lämplighet till åker med

afseende på såväl dess beskaffenhet som läge.

8:o) Hushållningssällskap eller landsting äger bestämma de närmare

villkoren för åtnjutande af dylikt låneunderstöd liksom ock tillse,

att det med beviljadt låneunderstöd afsedda ändamål vinnes.

9:o) Fonden förvaltas af statskontoret, som äger att till vederbörande

hushållningssällskap eller landsting utbetala beviljadt lån mot

hushållningssällskapets eller landstingets förskrifning därå.

10:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning

icke i rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos KungL

Maj:t, som då vill bestämma, huruvida ognldet lånebelopp jämte ränta

skall före den fastställda amorteringstidens slut återbetalas.»

Emot Kungl. Maj:ts förslag om inrättande af eu fond under namn

af norrländska nyodlingsfonden för befrämjande af uppodling af jord

i Norrland och Dalarne har utskottet icke haft något att erinra, och

hafva ej heller de af Kungl. Maj:t föreslagna villkor för erhållande

och tillgodonjutande af lån ur denna fond gifvit anledning till anmärkning

från utskottets sida. I ett afseende skiljer sig dock utskottet från

den af Kungl. Maj:t i detta ärende omfattade mening, nämligen i fråga

om sättet för beredande af medel till fondens bildande, i det att utskottet

icke anser dessa medel böra å extra stat å nionde hufvudtiteln

beviljas utan håller före, att de böra anvisas att utgå från Riksgäldskontoret.

Då här är fråga om beredande af tillgångar till utlåning,

synas skattemedel icke lämpligen böra för ändamålet tagas i anspråk,

utan hellre utvägen att tillgodose behofvet genom upplåning anlitas,

på sätt ägt rum exempelvis vid bildande år 1902 af lånefonden för

torfindustriens understödjande. Också anser utskottet, att den af Riksdagen

beslutade form för sistnämnda fonds utgående från riksgäldskontor

bör i tillämpliga delar iakttagas i afseende å den nu ifrågavarande,

dock att inflytande räntor icke skola inlevereras till riksgäldskontor

utan på sätt Kungl. Maj:t föreslagit ingå till fonden.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

må på det sätt bifallas, att Riksdagen beslutar,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

13

A. att en särskild fond å 300,000 kronor skall

inrättas för befrämjande af uppodling af jord i Norrland

och Dalarne, från hvilken fond i mån af tillgång

lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd till

mindre jordbrukare för uppodling af till åker lämplig

mark;

B. att inflytande räntor å de från fonden utlämnade

lån må ingå till fonden för att tillsammans

med fondens öfriga tillgångar användas för det med

fonden afsedda ändamål;

C. att fonden skall af statskontoret förvaltas;

D. att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet

under år 1907 i mån af behof tillhandahålla

statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor;

E. att i fråga om erhållande och tillgodonjutande

af lån ur fonden skola gälla följande allmänna villkor

och bestämmelser:

l:o) Hushållningssällskap eller landsting, som

önskar från ifrågavarande fond erhålla lån för

att däraf utlämna låneunderstöd för ofvannämnda

ändamål, må därom före den 1 januari det år, då

lånet är afsedt att erhållas, till landtbruksstyrelsen

ingifva skriftlig framställning, innehållande jämväl

uppgift å de odlingsföretag, för hvilka låneunderstöd

blifvit hos hushållningssällskapet eller landstinget sökta,

samt belopp och lånetid för hvarje särskildt låneunderstöd.

2:6) Landtbruksstyrelsen må efter pröfning af

sålunda gjorda framställningar bevilja hushållningssällskap

eller landsting lån från fonden; åliggande det

landtbruksstyrelsen att om beviljade lån meddela uppgift

till statskontoret.

3:o) Från fonden beviljadt lån skall återbetalas

inom högst tio år med lika kapitalbelopp hvarje år

jämte upplupen ränta. Finnes lånebelopp vara af hushållningssällskap

eller landsting disponeradt på annat

sätt än förevarande bestämmelser tillåta, skall detsamma,

på yrkande af landtbruksstyrelsen, af hus
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

hållningssällskapet eller landstinget omedelbart återbetalas.

4:o) För hushållningssällskap eller landsting beviljadt

lån från fonden åtnjutes räntefrihet första året,

under hvilket lånet innehafves, men därefter erlägges

3 procent årlig ränta å oguldet kapitalbelopp, dock

med skyldighet för hushållningssällskap eller landsting

att, därest förfallet kapitalbelopp icke inom föreskrifven

tid inbetalas, å det förfallna beloppet erlägga

sex procent årlig ränta från förfallodagen, till dess

inbetalning sker. De, som af hushållningssällskap

eller landsting erhållit låneunderstöd, skola åtnjuta

enahanda räntefrihet, som nyss är stadgad, och må

af dem icke fordras högre ränta än i detta moment

bestämts.

5:o) Låneunderstöd, som af hushållningssällskap

eller landsting meddelas, må utgöra högst 500 kronor

och under inga förhållanden uppgå till mer än hälften

af den uppskattade odlingskostnaden.

6: o) Vid beräkningen af denna kostnad upptagas

såväl själfva odlingsarbetet som den erforderliga dikningen,

för så vidt ej statsbidrag erhållits till densamma.

7:o) Plan och kostnadsförslag för nyodlingen

skola vara uppgjorda af landtbruksingenjör, länsagronom

eller annan person, som hushållningssällskap eller

landsting därtill pröfvar kompetent, och skall denne

äfven afgifva yttrande om markens lämplighet till

åker med afseende på såväl dess beskaffenhet som

läge.

8:o) Hushållningssällskap eller landsting äger

bestämma de närmare villkoren för åtnjutande af dylikt

låneunderstöd liksom ock tillse, att det med beviljadt

låneunderstöd afsedda ändamål vinnes.

9:o) Statskontoret äger att till vederbörande

hushållningssällskap eller landsting utbetala beviljadt

lån mot hushållningssällskapets eller landstingets förskrifning

därå.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

15

10:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapital-

eller räntebetalning icke i rätt tid fullgöres, därom

göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som då vill bestämma,

huruvida oguldet lånebelopp jämte ränta skall före

den fastställda amorteringstidens slut återbetalas.

Stockholm den 7 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.