Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående inköp af de enskilda telefonanläggningarna i Stockholm med omnejd.

1906-05-08 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:142, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående inköp af de enskilda telefonanläggningarna i Stockholm med omnejd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

1

N:o 142.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1906, kl. 3,30 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående inköp af

de enskilda telefonanläggningarna i Stockholm med omnejd.

(R. A.)

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 128) af den 20 april

1906 har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af protokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att — med godkännande af ett mellan telegrafstyrelsen samt

styrelserna för Stockholms allmänna telefonaktiebolag och Stockholms

belltelefonaktiebolag den 8 mars 1906 träffadt aftal angående öfverlåtelse

till telegrafverket af bolagens samtliga telefonanläggningar i Stockholm

med omnejd m. m. — bemyndiga riksgäldskontor att tillhandahålla

telegrafstyrelsen det penningbelopp, som erfordras för köpeskillingens

erläggande enligt nämnda öfverlåtelseaftal, att af telegrafstyrelsen i

riksgäldskontor lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,

som genom beloppets öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas

riksgäldskontor, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas

medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna

tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen

för riksgäldskontor tillkännagifvas.

Bill. till Bihsd. Frat. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 87 Höft. (Ko 142.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

Ofvanberörda aftal är af följande lydelse:

Kontrakt.

Emellan Kungl. Telegrafstyrelsen, å ena sidan, samt Stockholms

Allmänna telefonaktiebolag och Stockholms Bell telefonaktiebolag, härnedan

kallade bolagen, å andra sidan, är slutadt följande aftal:

§ 1.

Bolagen försälja till Kungl. Telegrafverket på villkor, detta kontrakt

angifver, samtliga sina telefonanläggningar i Stockholm med omnejd

att af Kungl. Telegrafverket tillträdas och öfvert.agas den 1 juli

1906. Därjämte försäljer Allmänna telefonaktiebolaget till Kungl. Telegrafverket

fastigheterna nås 13 & 14 i kvarteret Åskslaget med adressnummer

28 och 30 vid Malmskillnadsgatan samt 25 och 27 vid Norra

Smedjegatan, äfvensom nås 11 & 12 i samma kvarter med adressnummer

26 vid Malmskillnadsgatan samt 23 vid Norra Smedjegatan,

allt Jakobs församling, Stockholm, att af Kungl. Telegrafverket tillträdas

den 1 juli 1906.

§ 2.

Köpeskillingen för telefonnäten, sådana de befinnas den 1 juli

1906, beräknas sålunda:

Näten i Stockholm med alla ledningar dubbéltrådiga af koppar- eller

fosforbronstråd.

a) Hufvudstationerna vid Malmskillnadsgatan, Svartmangatan och Hornsgatan

med växelbord, annan attiralj samt dit indragna abonnentledningar:
4,

756 stjärntelefoner mot årspris af

100 kronor å 480 kronor ..................... kr. 2,282,880: -—

1,980 apparater med direkt egen ledning,

årspris 80 kronor å 440 kronor » 871,200: -—

10,552 apparater med kombinerad ledning,

årspris 60 kronor å 400 kronor » 4,220,800: —

67 apparater för Allmänna bolagets

eget behof å 200 kronor ..................... » 13,400: —

Transport kr. 7,388,280: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

3

Transport kr. 7,388,280:

3,904 anknytningar och sidoapparater

å 150 kronor............................................. » 585,600:

b) Sekundärstationerna Brunkeberg,

Östermalm, Kungsholmen, Vasa,

Storkyrkan, Maria, Ersta, Tanto

och Djurgården med tillbehör:

13,983 apparater med begränsad! fri

samtalsrätt, årspris 36 ä 45 kronor

jämte afgift för öfversamtal, å 250

kronor ........................................................

58 anknytningar och sidoapparater å

150 kronor...................................................

Landsnätet.

Alla ledningar här likasom i Stockholm

dubbeltrådiga.

149 stjärntelefoner med direkt ledning

till centralstation i Stockholm

å 480 kronor............................................. » 71,520:

858 telefonapparater i Uppsala med

ledningar å 175 kronor........................ » 150,150:

1,307 apparater i Norrtälge, Vaxholm,

Södertälge, Trosa, Mariefred, Strängnäs,

Enköping, Sigtuna samt Gnesta

stationssamhälle å 150 kronor............ » 196,050:

3,741 telefonapparater å landsbygden

med ledningar intill 2 km. längd

samt andel i växelstation å 200

kronor............................................................ » 748,200:

2,220 km. abonnentledning bortom 2

km. från centralstationen å 120

kronor............................................................ » 266,400:

263 apparater med anknytningsleduingar

i ofvannämnda städer å 100

kronor.................................... »_ 26,300:

Transport kr. 1,458,620:

» 3,495,750:

» 8,700:

11,478,330: —

11,478,330: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

Transport kr. 1,458,620: — 11,478,330: —

382 telefonapparater med anknytnings
ledningar

å landet å 150 kronor ...... » 57,300: —

7,000 km. hufvudledningar af järntråd

n:r 11 å 120 kronor .............................. » 840,000 —

1,600 km. liufvudledningar af järntråd

n:o 8, koppartråd, bronstråd eller

bimetallisk tråd å 150 kronor............ » 240,000: —

138,354 meter sjökabelledning å 75 öre » 103,765: 50

krl 2^699,685: 50

Afgår öfverenskommen rabatt å lands
nätet.

......................................................... » 610,015: 50 2,059,670: —

Summa kronor 13,538,000: —

Reserver:

I nätet inom Stockholm:

3,514 st. reservklaffar i hufvudstationen

vid Malmskillnadsgatan å 60 kronor kr. 210,840: —

22,789 km. ännu ej i bruk tagna ledningar

i under]ordskablar, indragna

i cementtrummor, å 65 kronor pr km.

dubbeltrådig kopparledning.................. » 1,481,285: —

"kr. 1,692,125: —

Afgår öfverenskommen rabatt.................. » 180,375: —

I nätet utom Stockholm:

2,250 st. reservklaffar i landsstationer

med inledningar å 25 kronor ............ » 56,250: —

1,025 km. reservledningar i luft- och

jordkablar å 60 kronor........................... » 61,500: —

8,75 km. dubbelledning i sjökabel å 400

kronor pr km.......................................... » 3,500: — 121,250: --

Summa kronor 1,633,000: —

^ . Skulle värdet af telefonnätet efter de i detta kontrakt angifna

a-pris den 1 juli 1906 understiga den här ofvan beräknade summan,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 142. 5

göres motsvarande afdrag, öfverstiger däremot värdet nämnda dag

det här ofvan upptagna, erlägges betalning för öfverskottet beträffande

apparater endast beräknadt efter dessas inköpspris samt beträffande

ledningar och nummer i växelbord enligt de under rubriken »Reserver»

angifna grunder, hvarvid särskildt iakttages, att i nätet inom Stockholm

ledning i jordkabel beräknas till kronor 38: 78, ledning i sjökabel till

400 kronor och ledning i luftkabel till 30 kronor, allt per kilometer

dubbelledning. Vid tillträdet sker äfven justering enligt enahanda

grunder af de under rubriken »Reserver» upptagna värden äfvensom

af längder och antal.

Utan särskild ersättning öfverlämnas till Kungl. Telegrafverket,

hvad af bolagens kabelcementtrummor och kabelrör med eu sträcklängd

af cirka 24,690 meter och eu piplängd af cirka 172,190 meter ännu ej

tagits i bruk, äfvensom i Stockholm alla reserver i sjö- och luftkablar

samt alla luftreservledningar med nedledningar och tillhörande telefonstativ.

Vidare alla föreningslinjer mellan de olika stationerna i Stockholm,

motsvarande en dubbeltrådig längd af cirka 2,780 kilometer, alla

föreningsbord (15 multipelbord med automatiska afkopplingssignaler)

samt reserver (cirka 3,000) i stationerna i Stockholm med undantag af

ofvan omnämnda reserver i hufvudstationen, landslinjestationen i Stockholm

med 11 växelbord, likasom all annan till näten börande egendom,

som ej i detta kontrakt särskildt upptagits.

§ 3.

Köpeskillingen för fastigheterna utgör:

för egendomen n:is 13 och 14 kvart. Åskslaget ...... kr. 1,040,000: —

» » » 11 och 12 » » ...... » 330,000: —

eller tillsammans kronor 1,370,000: —

§ 4.

Sådan materiel, som säljarne vid tillträdestiden inköpt eller kontrahera!,

men som vid samma tid ännu ej användts för anläggningarne,

öfvertages till inköpspris.

§ 5.

Säljarne tillhöriga möbler, verktyg och inventarier för telefonaffären

lösas af Kungl. Telegrafverket efter värdering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

§ 6.

Alla af någondera bolaget nu anställda tjänstemän samt andra biträden

för anläggningarne eller deras drift, med undantag af öfveringenjören

bos Allmänna bolaget samt bolagens styrelsemedlemmar och

revisorer, anses från den 1 juli 1906 anställde hos Rikstelefonen med

rätt att, så länge de till Kungl. Telegrafstyrelsens belåtenhet fullgöra

sina åligganden, åtnjuta samma löneförmåner, som nu tillkomma dem;

och skall härvid den del af aflöningen, hvilken utgår som tantiéme

eller annat särskilt arfvode, utgå med samma belopp som för år 1905.

§ 7.

Alla de någotdera bolaget åliggande skyldigheter enligt upprättade

abonnemangskontrakt eller enligt aftal om rätt till fäste för telefonledningar

eller eljest angående telefondriften öfvertagas från den 1 juli

1906 af Kungl. Telegrafverket, som däremot från samma tid tillgodonjuter

alla de rättigheter, hvilka enligt samma kontrakt eller aftal tillkomma

bolagen eller något af dem.

§ 8.

Allmänna Telefonaktiebolaget afstår från öfverlåtelsedagen från den

genom nådiga resolutionen den 1 maj 1891 bolaget meddelade rätt att

anordna telefonledningar inom 70-kilometersområdet.

§ 9.

Betalning för de sålda näten likasom för fastigheterna, inventarier,

verktjg- och möbler skall å dag, som Kungl. Telegrafstyrelsen minst

en månad förut meddelar bolagen, erläggas före innevarande års slut

med tillägg af ränta efter 4 procent från den 1 juli 1906. Kungl.

Telegrafverket äger verkställa likviden genom öfverlämnande åt bolagen

till parikurs af Riksgäldskontorets obligationer, ställda att betalas

i kronor, pund sterling, francs och tyska riksmark, dock med skyldighet

för telegrafverket att ansvara, det bolagen å fordringen erhålla

ränta under de första tio åren efter fyra procent och sedermera, tills

betalning sker, efter tre och en half procent.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

7

Före tillträdesdagen åligger det säljaren att hafva till Kungl.

Telegrafstyrelsen öfverlämnat behöriga åtkomsthandlingar rörande fastigheterna.

Reserverna likvideras kontant med en fjärdedel af beloppet hvarje

2 januari 1907, 1908, 1909 och 1910.

§ io.

Allmänna bolagets styrelse skall ofördröjligen underställa detta

kontrakt samma bolags pröfning, och är kontraktet att anses såsom

förfallet, därest det ej godkännes af detta bolag å stämma senast tre

veckor härefter.

§ 11.

Detta kontrakt skall jämväl anses till alla delar förfallet, därest

icke Kungl. Maj:t och 1906 års Riksdag gilla detsamma.

Af detta kontrakt äro tre lika lydande exemplar upprättade och

utväxlade. Stockholm den 8 mars 1906.

(Underskrifter.)

För egen del har föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Då telegrafstyrelsen nu för tredje gången framlägger ett förslagtill

ordnande af telefonförhållandena i Stockholm med omnejd, har styrelsen

därtill föranledts af insikten om nödvändigheten att ändra det

otillfredsställande tillstånd, som för närvarande råder i detta afseende.

Det är, såsom telegrafstyrelsen äfven framhållit, hufvudsakligen

från tre synpunkter behofvet af en ändring därutinnan kan sägas hafva

tydligast framträdt.

Från allmänhetens synpunkt måste det först betecknas såsom en

ständigt kännbar olägenhet af stor innebörd, att rikstelefonnätets abonnenter,

hvilkas antal öfverstiger 85,000, icke kunna komma i direkt

telefonförbindelse med de enskilda nätens till ett antal af omkring

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

42,000 uppgående abonnenter. Likväl kan icke ifrågasättas, att telegrafstyrelsen

skall återgå till det gamla samtrafikskontraktet, som

numera efter det svenska telefonväsendets fullständiga omgestaltning

måste betraktas såsom otidsenligt och hvarigenom för öfrigt telegrafstyrelsen

skulle själf bidraga till att i hög grad hämma rikstelefonens

utveckling i hufvudstaden. Lika litet kan man lägga de enskilda telefonbolagen

till last, att icke dessa medgifvit samtrafiksafgiftens bortfallande

eller sänkning, då de ansett, att därigenom deras tillvaro

äfventyrades.

För telegrafverket hafva vidare genom det nuvarande tillståndet,

hvartill hör sammankopplingen af telegrafverkets rätt att nedlägga

underjordiska kabelrör i stadens gator med frågan om samtrafikens

ordnande mellan statens telefonnät och de enskilda, uppstått tekniska

svårigheter, som i mån af rikstelefonnätets utveckling ökats och nu

blifvit så hopade, att de snart faktiskt icke kunna öfvervinnas. Vid

sidan af dessa tekniska svårigheter ställer sig den ekonomiska förlust,

som åsamkas telegrafverket genom nödvändigheten att fortfarande anlägga

luftledningar. Dessa måste nämligen, när förhållandena en gång

blifvit ordnade, åter nedtagas och således kostnaderna för dessa ledningars

anläggning och rasering betraktas såsom en bortkastad utgift.

Men dessförutom har telegrafverket under tiden måst finna sig i att

till husägarna betala en årlig ersättning, för hvars oskäliga uppdrifvande

dessa väl förstått att begagna sig af telegrafstyrelsens tillfälliga

vanmakt.

Slutligen måste från nationalekonomisk synpunkt den nuvarande

anordningen med dubbla telefonnät öfver samma orter betraktas såsom

förkastlig.

Dessa olägenheter, som med de olika nätens utvidgning framträdt

med allt större skärpa, göra sig nu gällande i så hög grad, att jag

för min del måste ansluta mig till telegrafstyrelsens uppfattning, att

någon utväg måste sökas för deras snara undanröjande. Då vidare

den år 1904 anlitade nödfallsutvägen med byte statens och de enskilda

bolagens abonnenter emellan icke vidare bör ifrågakomma, har jag

funnit det af telegrafstyrelsen framlagda förslaget till köp af de enskilda

telefonnäten vara den lösning af frågan, som synes mest tilltalande.

Af frågans föregående behandling i Riksdagen framgår, att det hufvudsakliga

skälet, hvarför 1901 års köpeförslag icke af Riksdagen antogs,

var det, att detta förslag ansågs vara för dyrt. Det nu föreliggande

kontraktsförslaget är byggdt på samma beräkningsgrunder som det sistnämnda,

men det har lyckats telegrafstyrelsen efter, såsom det synes,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

9

ganska stora ansträngningar att ej så obetydligt reducera priset. Den

jämförelse, som telegrafstju-elsen i sin förevarande framställning uppdragit

mellan köpevillkoren år 1902 och nu, visar nämligen

att hvad Stockholmsnäten beträffar medelpriset per apparat nu,

till följd af den nya centraltelefonstationens fullbordande, utgör 297

kronor mot 333 (eventuellt 325) kronor enligt 1901 års kontrakt,

att å priset på landsnätet gjorts en nedsättning af öfver 640,000

kronor, hvarigenom medelpriset per apparat nu skulle uppgå till 307

kronor i stället för 439 kronor enligt 1901 års kontrakt, samt

att priset å Stockholmsnätens reservledningar i underjordskablar

nedsatts från 100 kronor per kilometer dubbelledning år 1901 till 65

kronor, hvarjemte styrelsen å priset i det hela lyckats erhålla en rabatt

af tillsammans 180,375 kronor samt betalningsskyldighet endast successivt

under de fyra åren 1907—1910.

Dessa nu erhållna köpevillkor representera en nedsättning i 1901

års köpeskilling af i rundt tal 2,730,000 kronor. För att vinna en

ännu exaktare öfverblick af förhållandet mellan de båda förslagen, har

uträkning gjorts öfver den köpeskilling, som, därest 1902 års förslag

godkändts, skolat erläggas vid tillträdesdagen den 1 januari 1903 med

det antal apparater, som nämnda dag verkligen fanns i nätet. Jämförelsen,

därvid för fullständighetens skull i bruk varande centralstation

å ömse sidor måst medtagas, framgår af följande tabell:

Medel- inkomst

per apparat

7.

1903

V- 1906

Kronor

öre

Antal app.

Kronor

öre

Antal app.

Kronor

öre

Inom Stockholm:

Medelpris per apparat 355: 65 ...

57

12

27,140

9,652,328

—

—

—

—

» j » 325: 16 ...

56

52

—

—

—

35,300

11,478,330

—

Utom Stockholm:

Medelpris per apparat 428: 32 ...

50

16

4,982

2,133,765

—

—

—

—

» > » 307: 41 ...

50

80

—

—

—

6,700

2,059,670

—

Hela nätet:

Medelpris per apparat 366: 92 ...

56

03

32,122

11,786,093

—

—

—

—

» » » 322: 33 ...

55

60

—

—

—

42,000

13,538,000

—

Häraf framgår, att medelinkomsten per apparat inom Stockholm

till följd däraf, att antalet bostadstelefoner ökats proportionsvis mera

Bill. till liiksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 87 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 142

än öfriga abonnemang, sjunkit med 1,1 procent, under det inköpspriset

per apparat sjunkit med 8,g procent, att medelinkomsten per apparat

utom Stockholm stigit med 1,3 procent, under det inköpspriset per

apparat sjunkit med 28,2 procent, samt att medelinkomsten per apparat

för hela nätet sjunkit med 0,8 procent, under det att inköpspriset per

apparat sjunkit med 12,9 procent.

Jag tillåter mig här erinra om, att de år 1902 utsedda sakkunniga

såsom slutresultat af sin utredning funnit, att den redan då ifrågasatta,

jämförelsevis icke så obetydligt högre köpeskillingen, beräknad

såsom likvid för anläggningskostnaden, angåfve ett billigare pris per

abonnentapparat, än hvad motsvarande rikstelefonanläggningar kostat

staten, likaledes billigare än de pris, som i utlandet erlagts vid därstädes

af statsverket gjorda inköp af privata telefonnät, äfvensom billigare

än de pris, hvarför enskilda telefonnät i Sverige kunnat tidigare

af staten förvärfvas; samt att samma köpeskilling, betraktad såsom ett

kapital, placeradt i syfte att gifva eu tillfredsställande afkastning, måste

beräknas redan från början skola lämna en annuitet, tillräcklig till

kapitalets fulla förräntning och snabba amortering.

Jag tror, att detta de sakkunnigas omdöme kan i stegrad mån

gälla om ifrågavarande lägre köpesumma, helst de enskilda nätens

nuvarande beskaffenhet måste anses fullt så tillfredsställande som 1902.

Enligt de uppgifter rörande dessa näts beskaffenhet, som jag ansett

mig böra infordra och hvilka genom telegrafstyrelsen kommit mig

tillhanda, hafva under åren 1902—1905 vidtagits åtskilliga förbättringar

inom dessa nät. Sålunda har det underjordiska Stockholmsnätet utvidgats,

så att trumlängden, som vid början af år 1902 utgjorde 21,100

meter med en piplängd af 341,450 meter, vid slutet af år 1905 uppgick

till 24,090 meter med en piplängd af 355,000 meter.

Vid 1902 års början voro inom Stockholm af hela linjelängden

24 procent blanka ledningar eller ledningar i luftkablar, hvaremot vid

utgången af år 1905 funnos endast 13,7 procent, som ej voro underjordiska.

Då erfarenheten visat, att felaktigheter synnerligen ofta uppstå å

den del af abonnentledning, som ligger mellan taknoeken i det hus,

där abonnenten bor, och fönstret, där ledningen införes till apparaten,

har allmänna bolaget under de tre senaste åren på ett flertal ställen

anordnat för hela egendomen gemensam centralinledning med blyarmerad

kabel till eu inom egendomen befintlig centralpunkt, hvarifrån sedan

utgrening till abonnenternas apparater sker medelst isolerade innerledningar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

11

Å allmänna bolagets hufvudstation bär under ifrågavarande tidsperiod

anordnats ett s. k. hjälpsystem med 20 expeditionsplatser, livilket

kan upptaga de anrop, som vid särskilda tillfallen ej hinna expedieras

af den ordinarie telefonisten, och hvarigenom väsentliga fördelar vunnits

i snabb expedition. Centralstationen i Vasastaden, till hvilken ingå

3,000 ledningar, är ombyggd så, att den nu arbetar med automatiska

signaler.

Äfven i landsnätet har anordnandet af underjordiska kablar fortgått,

så att då vid början af år 1902 af hela linjelängden utom Stockholm

8,G procent utgjordes af underjordiska ledningar, var vid 1905

års slut motsvarande siffra 12,0 procent.

Hvad beträffar de i näten varande apparaterna, har jag inhämtat,

att i allmänna bolagets nät såväl inom som utom Stockholm användas

uteslutande apparater af aktiebolaget L. M. Ericsson & C:os eller aktiebolaget

telefonfabrikens tillverkning. I bellbolagets nät äro jämväl

dylika apparater uppsatta hos alla abonnenter med undantag för 600,

hos livilka användas s. k. bellapparater, hvilka dock samtliga äro försedda

med kolkornsmikrofoner af samma slag som å de Ericssonska apparaterna,

samt i öfrigt af fullgod konstruktion. Under åren 1901 1905

hafva för användande i telefonnäten af bolagen inköpts omkring 13,200

nya apparater, livilket antal således motsvarar de under samma tid

nytillkomna abonnenternas. Hvarje apparat, som nedtages hos abonnenterna,

undergår å bolagets verkstad besiktning och erforderlig reparation,

därvid noga iakttages, att alla slitna delar utbytas och apparaten

noggrant justeras, innan den ånyo får utlämnas till uppsättning.

Därest apparat i nätet befinnes fungera mindre tillfredsställande, utbytes

densamma omedelbart mot annan fullgod och får icke ånyo tagas i

bruk, förrän fullständig reparation ägt rum. Vid flyttning intages alltid

apparaten för tillsyn och eventuell reparation, innan den ånyo uppsättes.

Enligt uppgift hafva under de tre sista åren reparerats 17,000

apparater, d. v. s. omkring 6,000 apparater årligen, livilket vid jämförelse

med telegrafverkets reparationer angifver, att underhållet långt

ifrån eftersatts.

Af hvad jag sålunda meddelat framgår således, att de enskilda

telefonnäten icke blott befinna sig i samma, af 1902 års sakkunniga

såsom fullgodt vitsordade skick, utan äfven, med afseende å det synnerligen

stora företräde, underjordiska kabelledningar äga framför luftledningar,

blifvit i ganska afsevärd grad förbättrade.

Med hänsyn därtill och då, såsom jag förut framhållit, köpeskillingen

blifvit i jämförelse med 1901 års förslag nedsatt med ett icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

obetydligt belopp, förefaller mig det nu ifrågasatta köpet af de enskilda

bolagens nät vara för staten fördelaktigt.

Beträffande de i köpekontraktet jämväl upptagna fastigheterna är

priset för de jämväl i 1901 års förslag ingående egendomarna n:r 13

och 14 i kvarteret Askslaget beräknadt till fastigheternas år 1900 bokförda

värde, jämte hvad bolaget visat sig hafva efter ingången af år

1901 kontant utbetalt för fullbordande af egendomarnas bebyggandeDå

särskildt den ena fastigheten af bolaget förvärfvats på en tid, då

såväl tomtvärdet som byggnadskostnaderna varit betydligt lägre än nu,

samt fastigheterna efter sakkunnig besiktning befunnits väl underhållna

och i godt stånd, kan någon anmärkning mot köpeskillingen för dem

icke med fog göras.

De skäl, som telegrafstyrelsen anfört för förvärfvandet redan nu

af de närgränsande fastigheterna n:r 11 och 12 i kvarteret Åskslaget,

synas mig i och för sig vara välgrundade och vinna obetingadt i styrka

med hänsyn till det jämförelsevis billiga pris för dessa fastigheter,

hvarom telegrafstyrelsen slutligen lyckats träffa öfverenskommelse. I

betraktande af deras läge och nu gällande tomtpriser i närheten måste

nämligen deras öfvertagande för endast taxeringsvärdet anses vara för

staten mycket förmånligt.

I sammanhang med fastigheternas öfvertagande anser jag mig

böra omnämna, att, efter hvad jag inhämtat, för telegrafverket skulle

genom deras disponerande komma att besparas hvad som nu utbetalas

i hyror för lokaler till rikstelefonbyrån, linjedistriktsbyrån och hufvudförrådet

med ett sammanlagdt årligt belopp af 9,150 kronor.

För bedömande af den ifrågasatta affärens räntabilitet i statens

hand, äfvensom möjligeten för telegrafverket att under sedvanlig tjuguårig

amorteringstid förränta och återbetala det för affärens afslutande

erforderliga lånebeloppet, har telegrafstyrelsen uppgjort detaljerade beräkningar,

som synas mig vara gjorda med all nödig förtänksamhet

och försiktighet. Resultatet visar eu nettobehållning på köpeskillingen

af 7,25 procent och ställer utom allt tvifvel, att det nedlagda kapitalet

skall kunna till fullo återbetalas inom tjugu år. Jag har icke heller

kunnat finna någon erinran att göra mot dessa beräkningar. T stället

torde böra särskildt beaktas, att telegrafstyrelsen i desamma icke tillgodoräknat

sig de besparingar i utgifter, som måste uppkomma genom

statens öfvertagande af de enskilda näten och den därigenom möjliggjorda

gemensamheten i förvaltning. Dessa besparingar uppgå likväl

till ett rätt betydligt belopp. Efter hvad genom en i sådant afseende

nu företagen undersökning kan beräknas, skulle dylika besparingar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

13

kunna göras dels beträffande personalen å nummerbyrån, katalogen in. m.

med 10,560 kronor, å landsstationerna med 2,500 kronor, för telefonombud

med 30,000 kronor och för linjebefäl, förmän m. m. med 39,590

kronor eller tillhopa 82,650 kronor, dels i hyror med, såsom jag förut

angifvit, 9,150 kronor, dels ock i kostnaderna för katalogens redigering,

tryckning, inbindning in. m. med 17,600 kronor, allt för år. Till dessa

poster, tillhopa 109,400 kronor, komma dock ytterligare bolagets utgifter

för arfvode!! åt verkställande direktör, styrelse och revisorer

samt för utskylder med tillhopa något öfver 80,000 kronor. Således

kan i själfva verket å utgiftssidan beräknas en årlig minskning med

närmare 200,000 kronor, hvilket belopp ännu mera säkerställer telegrafstyrelsens

kalkyler.

Likaledes anser jag mig böra betona, att telegrafstyrelsen, ehuru

de enskilda bolagens abonnemangsantal ökats med omkring 2,600 stycken

om året, i sin amorteringskalkyl icke medtagit denna alltjämt fortgående

utvidgning af näten, utan styrelsen har så till vida bibehållit den vid

tillträdesdagen beräknade abonnentstammen af 42,000 abonnenter, att

endast de till ett antal af 3,000 antagna s. k. dubbelabonnenter, som

väntas skola afgå, beräknats blifva under de två första åren ersatta af

ett lika antal nytillkomma abonnenter och i öfrigt nytillkomna abonnenter

medräknats endast i den mån de behöfvas för att fylla platserna

efter afgående abonnenter.

Ehuru frågan om dubbelabonnemangen i sig själf knappast torde

vara af någon stor betydelse, tillåter jag mig här något beröra densamma,

enär den synes hafva blifvit af allmänheten i viss mån uppmärksammad.

Telegrafstyrelsens beräkning, att af 6,300 nuvarande

dubbelabonnemang 3,000 skulle efter sammanslagningen upphöra, kan

icke anses vara för sangvinisk, då i allmänhet dessa slags abonnenter

torde komma att finna det obekvämt att, oafsedt fri samtrafik, afstå

från den ena af de båda apparaterna. För öfrigt kan ett godt stöd

för denna uppfattning hämtas af erfarenheten från Göteborg, som i detta

afseende erbjuder den närmaste jämförelsen. Då telegrafverket inköpte

allmänna telefonföreningens nät därstädes, var det af 620 dubbelabonnenter

endast 28, som upphörde att hafva dubbla apparater. Köpeskillingen

för ledningarna till de dubbelabonnenter, som komma att åtnöjas

med endast en apparat, är emellertid i alla fall icke bortkastad,

ty ledningarna, apparaterna och klaffarna i växelborden finnas kvar.

När en dubbelabonnent slutar, flyttas apparaten till en nytillkommen

abonnent, och därför har ock i styrelsens kalkyl upptagits kostnaden

för sådan flyttning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

Då jag för min del anser den mycket omordade konkurrensen i

allmänhet icke äga någon afgörande betydelse för statens sätt att behörigen

fullgöra sina funktioner, kan jag bär så mycket hellre lämna

frågan därom å sido, som telegrafstyrelsen i sin verksamhet äfven på

områden, där all konkurrens ständigt varit utesluten, icke visat någon

benägenhet vare sig att åsidosätta den trafikerande allmänhetens skäliga

fordringar eller att försöka höja de i jämförelse med förhållandet

i andra länder betydligt låga afgifterna.

I afseende på de förändrade förhållanden, som det ifrågasatta

öfvertagandet af de enskilda telefonnäten skulle medföra, torde jag här

få nämna, att meningen är, att, samtidigt med tillträdet, alla abonnenter

i båda näten skola erhålla afgiftsfri samtrafik. Det skulle visserligen

kunna ifrågasättas, att, då abonnemangsafgifterna växla mellan

så vidt skilda belopp, som här är fallet, den stora förmån, som den

fria samtrafiken erbjuder, rättvisligen borde tillkomma företrädesvis de

abonnenter, hvilka erlade de högre årsafgifterna, men det synes från

synpunkten af önskvärdheten att vinna enhetlighet och system i förhållandena

vara obetingadt lämpligast, att vid samlandet i statens hand

af hela det svenska telefonnätet alla dess abonnenter tillerkännas enahanda

förmåner i afseende på rätt till förbindelse med hvarandra. Ur

samma synpunkt och då för öfrigt köpet är grundadt på de af bolagen

hittills använda afgifterna, torde dessa böra bibehållas och efter hand

tillämpas äfven på nuvarande rikstelefonabonnenter. Allteftersom telefonen

trängt in i vidare kretsar hos den stora allmänheten, har nämligen

mera tydligt framträdt den stora olikheten i behofvet af dess användande.

Det kan då icke längre anses rättvist, att t. ex. en privatperson

för sina jämförelsevis få samtal får vidkännas samma årsafgift

som affärsmannen, hvars kontorstelefon upprepade gånger dagligen tager

expeditionen i anspråk. Att uppgöra en för alla växlande förhållanden

fullt exakt abonnemangsskala är dock icke möjligt. Emellertid hafva

de af telefonbolagen under eu lång tid tillämpade olika afgifterna visat

sig synnerligen väl träffa allmänhetens olika behof i detta afseende,

såsom beredande eu hvar tillfälle att mellan flera välja det slags telefonabonnemang,

som bäst motsvarar hans förhållanden. Dessa årsafgifter

— 36 eller 60 kronor för bostadsabonnemang och 45 eller 80

(100) kronor för affärsabonnemang — hålla sig äfven å ömse sidor om

rikstelefonens för alla abonnemang lika medelafgift 50 kronor. Efter

sammanslagningen af näten skulle således rikstelefonabonnenterna äga

att, allt efter som deras kontrakt utlöpa, teckna nya kontrakt på bo
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

15

lagens nuvarande villkor. Någon skyldighet härtill skulle således icke

uppställas såsom förutsättning för erhållande af afgiftsfri samtrafik. Ej

heller skulle de få rätt att före kontraktstidens utgång öfvergå till ett

förmånligare abonnemang enligt de nya villkoren, enär samtrafiken måste

betraktas såsom ett utom kontraktet medgifvet tillägg i förmåner.

För dubbelabonnenterna skulle dock göras det undantag, att rikstelefonkontraktet

finge, därest detsamma gällt i tre kalenderår, upphöra

vid årets slut.

Genom ett antagande af föreliggande köpekontrakt skulle den nu

förefintliga, i många afseenden synnerligen besvärande dualismen inom

liufvudstadens telefonförhållanden nå ett slut, som allmänhetens helt

naturliga intressen länge gjort ensidigt och på samma gång statsekonomiska

hänsyn påkalla. På grund häraf och då de öfverenskomna köpevillkoren,

i sig själfva förmånliga för statsverket, innebära ett billigare

pris än förut föreslagna, finner jag mig hafva grundad anledning att

tillstyrka Kungl. Maj:t att godkänna det nu underställda kontraktet.

För köpeskillingens gäldande förutsättes, att telegrafverket beredes

lån af statsmedel. Det är således här fråga om en länk i det system,

som redan länge följts inom statstelefonens område, eller att staten

genom amorteringslån åt telegrafverket befrämjar telefonväsendets enhetliga

utveckling. Lånebeloppet är i detta fall visserligen af en mera

betydande storlek, men å andra sidan äro de fördelar, som genom

köpet beredas såväl allmänheten som telegrafverket, i motsvarande

mån afsevärda, hvarjämte det ej råder tvifvel därom, att telegrafstyrelsen

skall kunna på den för telegrafverkets nyaste lån fastställda

amorteringstiden af tjugu år återbetala det erhållna lånebeloppet,

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret anser jag det lämpligt,

att åt desse lämnas öppet att framdeles efter föreliggande omständigheter

afgöra, hvilkendera af de alternativa formerna för likviden

— kontant eller genom öfverlämnande af riksgäldskontorets obligationer

— bör väljas, äfvensom att, inom den begränsning kontraktet medgifver,

bestämma tidpunkten för likvidens verkställande.»

De skäl, som anförts till stöd för det nu föreslagna inköpet, hafva

synts utskottet öfvertygande. Olägenheterna af det nuvarande tillståndet

med utbredning af dubbla telefonnät i Stockholm och dess omgif
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

ningar hafva, i mån som näten tillväxt, framträdt allt skarpare, och

det måste synas mer och mer angeläget, att dessa samfärdsmedel med

det snaraste ordnas på ett sätt, som ej blott bättre än det nuvarande

tillgodoser den telefonerande allmänhetens intressen, utan äfven ur teknisk

och nationalekonomisk synpunkt är mera tillfredsställande. De

stora olägenheter och brister, som i berörda hänseenden äro förenade

med de rådande telefonförhållandena i hufvudstaden med omnejd, hafva

närmare påvisats af telegrafstyrelsen och departementschefen. Utskottet

vill här särskild! framhålla den nationalekonomiska förlust till ej ringa belopp,

som förorsakas genom de många af nuvarande förhållanden betingade,

men eljest obehöfliga dubbla telefonledningarna i kabel och på stolpar,

de dubbla stationerna med betjäning samt de skilda förvaltningarna

jämte eu mångfald härmed sammanhängande utgifter, som vid ett enhetligt

ordnande af telefonväsendet skulle kunna väsentligt minskas.

Den bästa utvägen för lösning af denna fråga synes utskottet

otvifvelaktigt vara, att staten genom köp förvärfva!’ de enskilda telefonnäten.

Med afseende härå och då på ett, såvidt utskottet kunnat finna,

fullt tillförlitligt sätt blifvit ådagalagdt, att den köpeskilling, som betingats

i den nu förslagsvis träffade uppgörelsen, skulle kunna af telegrafverket

förräntas och återbetalas inom en jämförelsevis kort tid,

anser sig utskottet hafva giltiga skäl tillstyrka godkännande af det

föreliggande köpeaftalet.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen — med godkännande af det mellan

telegrafstyrelsen samt styrelserna för Stockholms allmänna

telefonaktiebolag och Stockholms belltelefonaktiebolag

den 8 mars 1906 träffade aftal angående

öfverlåtelse till telegrafverket af bolagens samtliga

telefonanläggningar i Stockholm med omnejd m. m.—

må bemyndiga riksgäldskont.oret att tillhandahålla

telegrafstyrelsen det penningbelopp, som erfordras för

köpeskillingens erläggande enligt nämnda öfverlåtelseaftal,

att af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyfta s och

jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom

beloppets öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas

riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen

återgäldas medelst afbetalningar, i den mån

telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 142.

17

att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen

för riksgäldskontor tillkännagifvas.

Stockholm den 8 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservation

af herrar F. E. Pettersson, grefve K. A. Posse, K. E. Bohnstedt, P.

Pehrson, S. O. Nyländer, A. Wiklund, J. A. Sjö, G. G. Johansson, G. Lindgren,

O. Anderson och G. J. Ödman, hvilka ansett, att utskottet bort

hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke

måtte vinna Riksdagens bifall.

Herr K. Starbäck har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Likså. Prat. 1906. 4 Sami 1 Afd. 87 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:196 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungi. Maj ds proposition angående inköp af de enskilda telefonanläggningarna i Stockholm med omnejd. s. 1 i texten