Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående pension åt aflidne lokomotivmästaren Carl Gustaf Nordströms änka.

1906-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:144, Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående pension åt aflidne lokomotivmästaren Carl Gustaf Nordströms änka.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 144.

1

ft:o 144.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1906, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående

pension åt aflidne lokomotivmästaren Carl Gustaf Nordströms

änka.

(B. A.)

I en den 24 nästlidne april till Riksdagen afbiten proposition

(n:o 133) bär Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen medgifva, att till aflidne lokomotivmästaren Carl

Gustaf Nordströms änka Albertina Nordström, född Andersson, finge af

trafikmedel utbetalas pension till ett årligt belopp af 550 kronor, att

utgå från och med den 1 juni 1905 i enlighet med de grunder, som i

7 § af gällande reglemente för statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa

stadgades rörande pensioner till änkor efter delägare i nämnda

kassa.

Åberopade statsrådsprotokollet innehåller följande anförande af

statsrådet och chefen för civildepartementet:

»Uti skrifvelse den 19 april 1906 bar järnvägsstyrelsen anmält,

att sedan lokomotivmästaren Carl Gustaf Nordström, hvilken innehaft

anställning vid Malmö—Billesholms järnväg och, då nämnda järnväg

öfvertogs af statsverket, öfvergått i statens järnvägars tjänst, numera

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd, 89 Käft. (Nds 144 o. 145.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 144.

aflidit, hade hans änka Albertina Nordström, född Andersson, uti eu

till järnvägsstyrelsen ställd skrift, med förmälan att hennes bemälda

man icke varit delägare i enskilda järnvägarnas pensionskassa, anhållit,

att genom styrelsens försorg pension af trafikmedel måtte åt henne

utverkas.

Järnvägsstyrelsen anförde vidare, att af skrifvelsen bifogade dödsattest

för Nordström samt rörande honom af vederbörande befäl utfärdade

intyg äfvensom präst- och läkarbetyg för sökanden inhämtades,

att Nordström den 20 november 1891 antagits till lokomotivförarförman

och maskinmästare vid Malmö—Billesholms järnväg och därefter

tjänstgjort vid nämnda järnväg till den 1 januari 1896, då han,

samtidigt med statens förvärfvande af denna järnväg, inträdde i statens

järnvägars tjänst; att Nordström, som afled den 2 maj 1905, städse

med goda vitsord fullgjort sina åligganden; och att sökanden, som

vore född den 6 januari 1851, lede af magkatarr och blodbrist samt

vore oförmögen att genom arbete fullständigt försörja sig.

Angående sökandens förmögenhetsförhållanden meddelade styrelsen,

att, enligt i afskrift företedt arfskiftesinstrument, sökanden af behållningen

i boet tillskiftats ett belopp af 672 kronor 39 öre, under

det att återstående behållningen, 608 kronor 32 öre, lika fördelats

mellan tre till myndig ålder komna söner till makarna Nordström samt

en deras fosterdotter.

Nordströms aflöningsförmåner vid statens järnvägar hade, för år

räknadt, utgjort under år 1896 2,050 kronor, under 1897—1899 2,100

kronor samt från och med år 1900 2,400 kronor jämte hyresbidrag

eller fri bostad; och hade Nordström, hvilken icke varit delägare i enskilda

järnvägarnas pensionskassa, på grund af sin ålder vid öfvergång

i statens järnvägars tjänst icke heller kunnat beredas inträde i statens

järnvägstrafiks pensionsinrättning.

_ Då genom beslut af Kungl. Maj:t och 1902 års Riksdag pensioner

blifvit tillförsäkrade den personal, som vid västkustbanans inköp öfvergått

i statens järnvägars tjänst och icke tillhörde någon pensionsinrättning,

syntes i förekommande fall, då särskilda skäl därtill törelåge,

pension jämväl böra beredas änkor och barn efter befattningshafvare,

tillhörande denna personal; och erinrade järnvägsstyrelsen om, att Kungl.

Maj:ts i sådant hänseende till 1903 och 1905 årens Riksdagar aflåtna

särskilda nådiga propositioner rörande änkor och barn efter vid Landskrona—

Ängelholms järnväg före år 1896 och sedermera i statens järnvägars

tjänst anställda stationskarlen Anders Nilsson och stationsmästaren

Per Mårtensson, hvilka i likhet med öfriga befattningshafvare vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 144.

3

nämnda järnväg icke tillhört någon pensionsinrättning, blifvit af Riksdagen

bifallna.

I anledning af det anförda hemställde styrelsen, att åt sökanden

måtte beredas pension att utgå från och med den 1 juni 1905 i enlighet

med de grunder, som i § 7 af gällande reglemente för statens

järnvägstrafiks änke- och pupillkassa stadgades rörande pensioner till

änkor och barn efter delägare i nämnda kassa. Beträffande pensionens

storlek föreslog styrelsen, att densamma måtte, i anslutning till de

principer, som angifvits i Kungl. Maj:ts förenämnda nådiga proposition

till 1905 års Riksdag angående pension åt stationsmästaren Mårtenssons

änka och barn, bestämmas till ett årligt belopp af femhundrafemtio

kronor, motsvarande i afrundadt tal tjugu procent af sökandens aflidna

mam;, enligt stadgandet i § 3 af berörda reglemente, till 2,760 kronor

beräknade årsaflöning.

Genom Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut rörande förbättrade

pensionsförmåner för den personal, som i anledning af västkustbanans

inköp öfvergått i statens järnvägars tjänst, hafva dels förhöjda pensioner

beredts ej mindre de till denna personal hörande tjänstemän och betjänte,

hvilka vid öfvergången i statens järnvägars tjänst tillhörde enskilda

järnvägarnas pensionskassa, än äfven änkor och barn efter dessa befattningshafvare,

dels ock pension vid afskedstagandet tillförsäkrats den del

af samma personal, som icke tillhörde någon pensionsinrättning. Såsom

vid aflåtandet af propositionerna till 1903 och 1905 årens Riksdagar

i fråga om pensioner åt stationskarlen Nilssons samt stationsmästaren

Mårtenssons änkor och barn af dåvarande departementschefen, äfvensom

af mig vid aflåtandet af propositionen till innevarande års Riksdag angående

pension åt aflidna banvakterna Johannes Nilssons och Jöns Perssons

änkor framhållits, förefinnas skäl att, i den mån sådant visar sig

erforderligt, bereda pensioner jämväl åt änkor och barn efter tjänstemän

och betjänte, tillhörande sistnämnda grupp af ifrågavarande personal.

Beträffande beloppet af den pension, som bör tillkomma sökanden,

tillåter jag mig hänvisa till hvad vid aflåtandet af propositionen n:o 9

till 1905 års Riksdag angående pension åt stationsmästaren Mårtenssons

änka och barn anfördes i fråga om pensionsbeloppet. Af då anförda

skäl ansågs, att beloppet af pension åt stärbhusdelägare efter tjänstemän

och betjänte, tillhörande ifrågavarande grupp af järnvägspersonalen,

borde fastställas till viss skälig procent af tjänstehafvarens enligt pensionsreglementet

beräknade aflöning, och att denna procent, på det att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 144.

pensionen måtte blifva till någon hjälp för änka och barn, icke borde

sättas lägre än tjugu procent af berörda aflöning.

Det af järnvägsstyrelsen i nu förevarande fall till 550 kronor föreslagna

pensionsbeloppet är äfven beräknadt i enlighet med berörda

grunder.»

Utskottet, som mot denna Kungl. Maj:ts framställning icke haft

något att erinra, får hemställa,

att hvad Kungl. Maj:t i förevarande proposition

föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 10 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.