Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökad bredd af svängbrospannen ä järnvägsbron öfver Göta älf på statsbanan genom Bohuslän.

1906-05-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:145, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökad bredd af svängbrospannen ä järnvägsbron öfver Göta älf på statsbanan genom Bohuslän.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 145.

5

A:o 145.

Ank. till Riksd. kausli don 10 mai 1906, kl. 4 o. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökad

bredd af svängbrospannen ä järnvägsbron öfver Göta

älf på statsbanan genom Bohuslän.

I en den 27 nästlidne april till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 145) har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen medgifva, att järnvägsbron öfver Göta älf å statsbanan

genom Bohuslän finge byggas med en fri vattenöppning vid lågvattenstånd

under svängbrospannen af 18 meter samt en bottenbredd under

samma spann af 17,5 meter.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Enligt den af Kungl. Ma:jt den 7 augusti 1903 fastställda definitiva

plan för framdragande af statsbanan genom Bohuslän mellan Göteborg

och Skee å sträckan från Skafteröd till Olskroken skall järnvägen,

efter att från Tingstad hafva framdragits till Göta älf, öfvergå denna

älf dels på svängbro och dels på fast bro samt därefter föras öfver

Västergötland—Göteborgs järnväg för att därifrån provisoriskt inledas

på Olskrokens station.

Till denna brobyggnad hafva flere förslag förelegat. De ritningar,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 145.

som med den ursprungliga planen till järnvägen för Riksdagen framlades

och af järnvägsstyrelsen den 25 september 1903 ingåfvos till

Kung]. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län för fastställelse,

upptogo en brobyggnad å nu ifrågavarande ställe med 2

svängbrospann, hvardera med fria segelöppningar af 18 meter i vattenlinjen

och 17,5 meter i bottnen. Bron skulle enligt detta förslag anläggas

för ett djup under svängbrospannen af allenast 3 meter under

lägsta vattenytan. Kostnaden för denna bro var ursprungligen beräknad

till 331,500 kronor.

Då sedermera ifrågasattes, att detta djup borde blifva 6 meter

under, lägsta vattenytan, ansåg järnvägsstyrelsen, att för kostnadernas

nedbringande en. reduktion af bredden i svängbrospannen kunde i sammanhang

med djupets ökande vidtagas, helst som det då föreliggande

förslaget af väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen till ombyggnad af Trollhätte.

kanal för ett djup af 6 meter upptog en bredd i slussarnas portöppningar

af allenast 15,5 meter. I det nya brobyggnadsförslag, som

uPPgj°rdes för eR segeldjup i svängbrospannen af 6 meter, reducerades

därför bredden åt dessa spann till 15,8 meter i lågvattenytan och 15,4

meter i botten.

I statsverkspropositionen till 1905 års Riksdag erinrades, vid förslaget

om beviljande af ytterligare medel för statsbanan genom Bohuslän,

om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förenämnda förslag till ombygSnad

af trafikkanalen vid Trollhättan för fartyg om 6 meter djupgående

samt anmäldes, bland annat, dels att kostnaden för ifrågavarande.

bros uppförande enligt senast föreliggande förslag för ett

vattendjup af 6 meter under lågvattenytan i svängbrospannen beräknats

till 734,400 kronor, dels ock att Göteborgs stad, som lämnats tillfälle

yttra sig, huruvida staden ville bidraga till den ökade kostnaden för

ifrågavarande bros utförande enligt nyssberörda förslag, förklarat sig

icke hafva funnit anledning att lämna dylikt bidrag. Dåvarande chefen

för civildepartementet, som jämväl framhöll, att, äfven om trafikkanalen

icke komme att. byggas för större vattendjup än 3 meter eller något

däröfver, anledning förefunnes därtill, att älfven å den nedersta delen

närmast Göteborg behöfde hafva större djup än 3 meter, fann det klokt

och förtänksamt, om järnvägsbron byggdes för ett djup af 6 meter i

svängbrospannen, och förordade i följd häraf och med beräkning af

brokostnaden till 734,400 kronor, att'' af Riksdagen måtte för ifrågavarande

statsbana äskas ett belopp för år 1906 af 1,254,957 kronor

68 öre.

Riksdagens statsutskott fann emellertid i sitt utlåtande öfver stats
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 145,

7

verkspropositionen i förevarande del, att hänsynen till kanalens framtida

ombyggnad icke påkallade att uppföra ifrågavarande järnvägsbro för

större vattendjup än 4 meter vid lågvattenståud. I följd däraf och då

skillnaden i kostnad mellan en bro för 6 meters djup och 4 meters djup

i svängbrospannen utgjorde 194,400 kronor, hemställde utskottet, att

Riksdagen till fortsättande af statsbanan från Göteborg till Skee måtte

bevilja allenast 1,475,600 kronor.

Sedan Första Kammaren bifallit Kungl. Maj:ts förslag rörande det

högre anslagsbeloppet, men Andra Kammaren däremot anvisat det lägre

beloppet, anslöt sig Riksdagen vid gemensam votering till det af Andra

Kammaren fattade beslutet.

I följd af detta Riksdagens beslut uppgjordes i järnvägsstyrelsen

nytt förslag till ifrågavarande järnvägsbro, enligt bvilket, med ett vattendjup

af 4 meter under lågvattenytan i svängbrospannen, den fria

bredden i vattenytan under dessa spann skulle blifva 15,7 meter vid

lägsta vattenstånd och bottenbredden utgöra 15,4 meter. Detta förslag

är af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län

godkändt genom resolution den 19 december 1905.

Emellertid hade styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk i

underdånig skrifvelse af den 25 oktober 1905 framhållit, att det för

storindustriens utveckling måste anses vara af största betydelse, att

äfven större fartyg, hvilka med fördel kunde förmedla trafik till längre

bort belägna handelsplatser, icke hindrades att inlöpa i den stora,

naturliga hamnbassäng, som bildas af Göta älfs nedre lopp, och detta

alldeles oafsedt hvilket djup Trollhätte kanal ofvanför nyssnämnda

del af älfven kunde komma att i framtiden erhålla; och då styrelsen

ansåge sig böra verka för att möjligheterna för en hela landet gynnande

afsättning af de vid Trollhättan tillgängliga stora kraftbeloppen

på intet sätt inskränktes, hade styrelsen funnit sättet för den ifrågavarande

brobyggnadens utförande vara af sådan betydelse för det verk,

styrelsen tillsatts att förvalta, att styrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t

måtte besluta, att svängbroöppningen i Bohusbanans bro öfver Göta älf

skulle utföras för framsläppande af fullt lastade fartyg af den storlek,

som erfordrades för uppehållande af fraktfai’t ej allenast till Ostersjöoch

Nordsjöhamnar utan äfven till längre bort belägna handelsplatser.

Med förmälan att, enligt hvad för styrelsen uppgifvits, arbetena med

bron icke fortskridit längre, än att det sålunda framställda önskningsmålet

skulle kunna förverkligas utan afsevärd kostnad för ändring af

redan utfördt arbete, om blott beslut i sådant afseende utan dröjsmål

fattades, hade styrelsen, i afseende på sättet för gäldande af den ökade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 145.

kostnad, som brons anordning för ett större segeldjup i svängbrospannet

kräfde, förklarat, att styrelsen, med hänsyn till de fördelar, som

därigenom vunnes för Trollhätte kanal- och vattenverk, icke skulle hafva

tvekat att föreslå, att denna kostnad fått utgå af verkets medel, därest

sådana funnits tillgängliga; men då så ej vore förhållandet, utan kanaloch

vattenverkets öfverskott skulle öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,

föresloge styrelsen, att det för ändamålet erforderliga beloppet

finge ur nämnda fond anvisas; tilläggande styrelsen, att, därest Kungl.

Maj:t skulle, anse, att de mera indirekta fördelarna af broöppningens

fördjupning icke tillräckligt motsvarade detta belopp, styrelsen ville påpeka,

att handels- och sjöfartsfonden kunde beredas direkt ersättning

för det föreslagna utlägget genom bestämmande af en särskild broafgift,

att erläggas af de fartyg, som hade större djupgående än det, för hvilket

bron nu byggdes.

Såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som statskontoret hafva i

häröfver afgifna yttranden tillstyrkt kanalstyrelsens framställning. Järnvägsstyrelsen

meddelade, att det belopp, som, utöfver förut anvisade

medel, erfordrades för att bygga järnvägsbron för 6 meters vatten under

lågvattenytan, uppginge till 342,400 kronor eller eventuellt 366,400

kronor.

Vid föredragning af kanalstyrelsens framställning fann Kungl. Maj:t

emellertid genom beslut den 16 mars 1906, med hänsyn särskild! till

Riksdagens förr omförmälda beslut, kanalstyrelsens framställning icke

till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Fråga har emellertid sedermera uppkommit, huruvida icke den

fria vattenöppningen i svängbrospannen borde ökas till den i järnvägsstyrelsens

ursprungliga broförslag upptagna bredd af 18 meter. Det har

nämligen ansetts, att häraf åtskilliga fördelar för sjöfarten vore att hämta.

Fartygstekniken sträfvar alltmera efter att kunna framföra största möjliga

last på minsta djupgående, hvilket påkallar en ökning af fartygens bredd.

Sveriges för närvarande största lastångare lärer visserligen allenast hafva

en bredd af 15,95 meter, men all sannolikhet skall tala för att vi i

Sverige snart fa lastangare med en bredd af 17—18 meter. Trafiken

med sjögående pråmar är också under utveckling och det kan antagas,

att densamma i framtiden får allt större omfattning. Då dessa pråmar

i allmänhet byggas mycket breda, vore det till gagn för transporten å

våra inre vattenvägar, om farledernas bredd medgåfve dylika breda men

grunda pråmars framförande i så stor utsträckning som möjligt. Visserligen

kan det ej antagas, att farleden i sin helhet i Göta älf kan eller

bör ordnas för framförande af fartyg med en bredd af 17—18 meter,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 145.

9

och det så mycket mindre som, efter järnvägsbrons öfver Göta älf anläggande

för 4 meters vattendjup, eu ombyggnad af nuvarande trafikkanalen

vid Trollhättan icke lärer kunna under den närmare framtiden

vidtagas till större vattendjup än 4 meter under lågvattenytan. Däremot

kan det vara af betydelse, att vid nedersta delen af Göta älf, där

industriella anläggningar företrädesvis torde komma att uppstå, och

hvilka anläggningars tillkomst måste vara af betydelse för afyttrande af

den elektriska energi, som kronan säkerligen kommer att tillhandahålla

från kraftstationen vid Trollhättan, möjlighet beredes för stora fartyg att

uppkomma. Genom en ökning af bredden i svängbrospannen skulle

störa djupgående fartyg kunna passera bron vid högt vattenstånd eller

vid mindre nedlastning af fartygen. Då det särskildt lärer vara att

förmoda, att en skeppsbyggnadsindustri så småningom skall uppblomstra

vid nedre delen af Göta älf, skulle det vara till nytta, om mycket stora

fartyg kunde byggas å dessa varf, hvilket, enär dessa fartyg blott

olastade behöfde passera bron, möjliggjordes genom en ökning af bredden

i svängbrospannen.

Då jag i följd häraf ansett, att åtskilligt vore att vinna, om bredden

af svängbrospannens fria vattenöppning ökades, därest så kunde ske

utan någon afsevärdare kostnad, har jag satt mig i förbindelse med

järnvägsstyrelsen och därvid af öfveringenjören Sundbergs skrifvelse

den 27 mars 1906 inhämtat, dels att, sedan genom verkställd belastning

af pålar uti det redan anordnade pålknippet för den under utförande

varande pelaren A för ifrågavarande bro utrönts, att vid brostället en

belastning af 10 ton per påle bör kunna tillåtas, den hufvudsakligaste

kostnadsökningen hänför sig till öfverbyggnaden, samt att kostnadsökningen

i sin helhet beräknas blifva för 17 och 18 meters fri öppning

vid lägsta vattenstånd respektive 8,000 och 12,000 kronor, dels

att bottenbredden blir ungefär densamma som fria öppningen i lägsta

vattenytan, dels ock slutligen att järnvägsstyrelsen ännu icke gått i författning

om anskaffande af öfverbyggnaden till ifrågavarande bro.

Den åsyftade ändringen i planen för brobyggnaden kan således

vinnas för en jämförelsevis ringa ökad kostnad, som icke kan spela

någon afgörande roll vid ett så omfattande brobyggnadsföretag. Brons

öfverbyggnad torde först i början af sommaren komma att beställas.

Då emellertid Riksdagen vid anvisning af medel till ifrågavarande statsbana

haft sig förelagdt ett broförslag, som upptager en mindre bredd

af svängbrospannen än den jag anser önskvärd, torde Riksdagens medgifvande

till antydd förändring, som medför något ökade kostnader för

brobyggnaden, böra inhämtas.

Bih, till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 89 Hclft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N;o 145.

Som ännu är ovisst, huruvida icke förut angifna belopp, 12,000

kronor, för ökning af svängbrospannens bredd kan till större eller

mindre del utgå ur redan beviljade medel till ifrågavarande järnvägsföretag,

anser jag icke hemställan nu behöfva göras bos Riksdagen om

anvisande af medel för den ökade kostnad, som uppkommer genom

en förändring af bredden i svängbroöppningarna.))

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende blifvit

anfördt, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 10 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTR. TRYCKERI. 190G.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:166 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående ökad bredd af svängbrospannen å järnvägsbron öfver Göta älf på statsbanan genom Bolms a1 i texten