Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till elfte internationella antialkoliollcongressen i Stockholm år 1907.

1906-05-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:152, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till elfte internationella antialkoliollcongressen i Stockholm år 1907.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Uttåtande N:o 1S2.

X:o 153.

Ank. till Riksd. kansli den 11 maj 1906, kl. 9 f. m
Utlåtande,

i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till elfte internationella antialkoliollcongressen i

Stockholm år 1907. (2:a U. A.)

Uti en till Riksdagen den 4 maj 1906 aflåten proposition (n:o 155)

har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver civilärenden för gamma dag, föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för den elfte internationella

antialkoholkongressens hållande i Stockholm år 1907 bevilja ett anslag

af 15,000 kronor.

Till förenämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Från kommittén för ordnande af den elfte internationella antialkoholkongressen

i Stockholm år 1907 genom direktören Ernst Beckman,

biskopen K. H. Gez. von Schéele, direktören Edv. Wavrinsky, professorn

Curt Wallis, friherre Josef Hermelin, medicine doktorn Knut Kjellberg

och fabrikören A. Forssell har den 2 innevarande maj till Kungl. Maj:t

inkommit en så lydande framställning:

»Den tionde internationella kongressen mot alkoholmissbruket beslöt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 152.

21

förra året i Budapest att mottaga den dåvarande svenska regeringens inbjudning

att låta nästa kongress äga rum i Stockholm sommaren 1907.

Dessa internationella kongresser började år 1885 i Antwerpen och

hafva sedan dess sammanträdt 9 gånger, nämligen 1887 i Ziirich, 1890

i Kristiania, 1893 i Haag, 1895 i Basel, 1897 i Brilssel, 1899 i Paris,

1901 i Wien, 1903 i Bremen och 1905 i Budapest. Kongressernas ändamål

har varit att till sakkunniga och utredande debatter sammanföra

personer från olika länder och ur olika samhällsklasser, intresserade för

frågan att motverka de svåra samhällsolyckor, som resultera ur det vidt

spridda missbruket af rusdryckerna. Kongresserna hafva alltmera antagit

en rent saklig och med vetenskapens medel utredande metod att

studera de alkoholfrågan berörande och af densamma berörda många viktiga

samhällsspörsmålen, och i samma mån har anslutningen till dem

blifvit lifligare och deltagarnas intresse för förhandlingarna ökats. Dessa

kongresser ha i hög grad gagnat genom att bidraga till att i vida kretsar

sprida kunskapen om den moderna alkohologiens resultat. De ha

gjort viktiga inlägg i debatterna om det större eller mindre värdet af

de åtgärder, hvilka af enskilda, kommuner eller regeringar vidtagits för

att stäfja alkoholmissbruket, och de ha visat sig synnerligen verksamma

att härigenom i länder, där sträfvandena att motverka alkoholmissbruket

varit föga lifskraftiga, väcka dessa sträfvanden till lifligare verksamhet

och på ställen, där striden mot rusdrycksmissbruket redan varit ganska

kraftig, förläna densamma större djup och styrka.

Att förhandlingarna vid kongresserna varit rikhaltiga och värdefulla

bevisas af innehållet i de stora publikationer af dessa förhandlingar, som

af hvarje kongress ombesörjts och som för de senare kongresserna uppgå

till volymer om 600—1,200 sidors storlek och hvartill flera högt stående

vetenskapsmän bidragit. Att kongresserna omfattats med allt större intresse

framgår af de stigande medlemssiffrorna. Medan de första kongresserna

bevistades af blott några hundra medlemmar, hafva de sista

fem besökts hvardera af 1,000—2,200 personer.

Äfven regeringarna hafva i allt högre grad skänkt uppmärksamhet

åt kongressernas arbete. Sålunda deltog i Brussel Belgiens statsminister

Le Jeune i förhandlingarna, i Wien öppnade den österrikiska ministerpresidenten

v. Körber förhandlingarna med ett tal, som visade hans behjärtande

af kongressernas arbete, i Bremen talade den tyske civilministern

grefve von Posadowsky i hälsningstalet varmhjärtadt och förstående för

kongressernas syfte, och i Budapest höll undervisningsministern Lucacz ett

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 152.

hälsningstal, som visade hvilket stort värde den ungerska regeringen satte

på kongressens möte i Budapest.

Regeringarna ha också uppmärksammat kongresserna genom att till

dem sända delegerade med uppdrag att följa och tillgodogöra sig kongressernas

arbete, och statsmakterna i de länder, där kongresserna ägt rum,

hafva lämnat kongresserna sitt ekonomiska stöd.

Kongressen sammanträder 1907 för första gången i Sverige, och

detta med anledning af det af de svenska delegerade vid kongressen i

Budapest, biskop K. H. Gez. v. Schéele och professor Curt Wallis, till kongressen

i bref från dåvarande civilministern, statsrådet. Johan Widén, lämnade

meddelandet, »att den svenska regeringen gärna ser, att Stockholm

utses till samlingsort för härnäst år 1907 infallande antialkoholkongress».

Redan vid kongressen i Bremen år 1903 uttalades af många kongressmedlemmar

önskan, att följande kongress skulle sammanträda i Sveriges

hufvudstad, men då ingen inbjudning från Sverige förelåg och däremot

den ungerska regeringen inbjudit|kongressen till Budapest, valdes1 det senare

stället.

Vid kongressen i Budapest föranledde det ofvan citerade meddelandet

från den svenska regeringen kongressen att med stor majoritet utse Stockholm

till samlingsplats för nästa kongress, oaktadt en samtidigt gjord inbjudning

till London förelåg, till kongressen inlämnad från de stora engelska

nykterhetsorganisationerna, och torde alla i Sverige för nykterhetsarbetet

intresserade med oblandad tacksamhet och glädje hafva förnummit

denna den svenska regeringens åtgärd.

Vid sammanträde den 2 mars d. å. konstituerades på uppdrag af

kongressernas permanenskommitté eu kommitté för ordnandet af den elfte

internationella antialkoholkongressen i Stockholm. Kommittén utgöres af

följande personer: byråchefen V. Almqvist, direktör E. Beckman, lektor

J. Bergman, kassör C. Ekman, fabrikör A. Forssell, friherre J. Hermelin,

doktor K. Kjellberg, fattigvårdsinspektören A. Lindblom, redaktör E.

Ljunggren, general A. Rappe, f. d. polismästaren S. Rubenson, professor

W. Rudin, biskop K. H. G. von Schéele, professor F. von Schéele, fabrikör

C. J. Svanfeldt, lektor P. Waldenström, professor Curt Wallis,

direktör E. Wavrinsky, generaldirektör S. Wieselgren och doktorinnan E.

Wretlind. Denna kommitté valde till ordförande direktör E. Beckman,

till vice ordförande biskop von Schéele och direktör Wavrinsky samt till

sekreterare professor Wallis, hvilka jämte friherre Hermelin, doktor Kjellberg

och fabrikör Forssell skulle bilda ett verkställande utskott, hvilket

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 152.

23

utskott bland andra uppdrag äfven fick det att hos regeringen anhålla

om kungl. proposition till Riksdagen för erhållandet af det statsbidrag,

som kunde anses nödvändigt att trygga kongressens ekonomi.

Detta utskott har att i ärendet anföra hufvudsakligen följande:

Kongressmedlemmarna hafva vid alla hittillsvarande kongresser utgjorts

af personer ur olika samhällsklasser, och flertalet hafva tillhört de

mindre bemedlade, nämligen folkskollärare kåren. Medlemsafgifterna hafva

därför alltid satts lågt; de uppgingo vid kongressen i Bremen till 5 riksmark,

vid kongressen i Budapest till 6 öster, kronor, alltså vid hvardera

kongressen till omkring i 1/i svenska kronor. Häraf har följden blifvit,

att kongresserna nödgats vädja till de respektive ländernas statsmakters

ekonomiska hjälp, alldenstund utgifterna för så stora kongresser blifva

ganska dryga, särskildt genom den värdefulla, men också dyra publikationen

af kongressernas förhandlingar, hvilka kostnadsfritt tillhandahållas

medlemmarna för att dessa förhandlingar skola kunna göra den största

möjliga nytta. Till kongressen i Bremen lämnade tyska regeringen 10,000

rmk., till kongressen i Budapest lämnade ungerska staten 30,000 österrikiska

kronor. Statsbidragets storlek beror väsentligen på storleken af det

medlemsantal, som vid en kongress kan påräknas. I Bremen uppgick

antalet till 2,200 personer, hvarigenom kongressen hade att förfoga öfver

11,000 rmk i ledamotsafgifter, hvilka jämte statsbidraget, 10,000 rmk.,

enligt uppgift i det närmaste räckt till kongresskostnadernas betäckande.

1 Budapest, såsom varande en mera aflägsen plats, kunde man ej beräkna

samma stora medlemsantal som i Bremen, Wien eller Paris — antalet

uppgick endast till något öfver 1,000 personer — och därför nödgades

man i högre grad anlita statens bistånd. 1 Stockholm torde förhållandena

gestalta sig närmast i likhet med i Budapest. Stockholms mera aflägsna

lä^e torde hindra, att ett lika stort antal medlemmar, som förekommit

vid kongresserna å mera centrala platser i Europa, infinner sig från utlandet,

och de vid dessa kongresser använda utländska språken torde

hindra, att så många svenskar i kongressen deltaga, att medlemsantalet

sväller ut till det, som i Bremen förekom. Snarare torde ett medlemsantal

af omkring 1,000 personer — detsamma som i Budapest — kunna

antagas blifva Stockholmskongressens, och då skulle det statsanslag, som

för kongressens hållande i Stockholm blir erforderligt, uppgå till en summa

af 15,000 kronor. Kongressens kostnader kunna nämligen anslås till

ungefär desamma som Bremenkongressens. Dessa uppgingo enligt inhämtade

upplysningar till något öfver 20,000 kronor och fördelade sig dels

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 152.

på kongressens organisation (trycksaker, såsom program, cirkulär m. m.,

upplysnings- och inkvarteringsbyrå, hyror och administration af den utställning

af åskådningsmateriel, statistiskt-grafiska framställningar etc., som

vid kongresserna bildat en värdefull länk i deras upplysningsarbete, hyror

för samlingslokalerna m. m.), dels på utgifvandet i tryck af kongressens

vidlyftiga förhandlingar.

Då Stockholmskongressens inkomster af medlemsafgifter icke torde

kunna uppskattas till mer än 4,000—5,000 kronor, synes ett statsanslag

af 15,000 kronor vara erforderligt för att betrygga dess ekonomi.

Under hänvisning till ofvanstående framställning och på grund af

det oss lämnade uppdraget våga vi till Eders Kungl. Maj:t framföra organisationskommitténs

underdåniga anhållan om ett statsbidrag till den elfte

internationella antialkoholkongressen i Stockholm 1907 af 15,000 kronor.»

I häröfver afgifvet yttrande har medicinalstyrelsen, under framhållande

af kongressens betydelse, förordat framställningen.

De skäl, som anförts för framställningen om statsanslag för ifrågavarande

kongress, synas mig i allo behjärtansvärda. Riksdagen har också

vid flera tillfällen beviljat medel till internationella eller skandinaviska

kongressers hållande i Stockholm.»

Då det i och för vidtagande af erforderliga förberedelser vore nödigt,

att frågan om anslag till förevarande kongress, ehuru så sent väckt,

komme till afgörande vid innevarande riksdag, hemställde departementschefen,

på grund af hvad i ärendet förekommit och uttalats, att Kungl.

Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu förevarande framställning.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna för den elfte internationella antialkoholkongressens

hållande i Stockholm år 1907 bevilja ett

anslag af 15,000 kronor.

Stockholm den 10 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.