Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1906-05-18 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:161, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161

1

ST:o 161.

Ank. till Biksd. kansli den 18 maj 1906 kl. 2 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in

föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadgande»

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: återstående

utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; från riksgäldskontoret

utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter

m. m.; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna;

samt fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

Ur reglementets § 35 har uteslutits stadgandet om underhåll och tillsyn

af riksgäldskontorets hus, hvilket numera står under öfverintendentsämhetets

förvaltning. Sista stycket af nämnda §, innehållande förut meddelade

och intill utgången af innevarande år gällande bestämmelser om

aflöning m. m. för vaktmästaren vid Riksdagens hus, har införts i den

föreslagna § 36, hvilken § jämväl innehåller de från och med år 1907

gällande bestämmelser rörande aflöning m. m. för öfvervaktmästaren vid Riksdagens

hus, som af innevarande års Riksdag med bifall till utskottets memorial

n:o 80 meddelats.

Den föreslagna § 42 angående dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen

grundar sig på Riksdagens bifall till utskottets

i memorial n:o 12 under punkten III gjorda hemställan.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 102 Höft. (N;o 161).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 161.

I § 43 har det till bestridande af justitieombudsmansexpeditionens och

tryckfrihetskommitténs expenser anvisade beloppet blifvit höjdt på sätt Riksdagen

genom bifall till utskottets memorial n:o 79 beslutat.

Till § 54, angående disposition af influtna köpeskillingar för försålda

mindre kronoegendomar, har gjorts det tillägg, som påkallas af Riksdagens

bifall till utskottets hemställan i utlåtandet n:o 119.

De föreslagna nya §§ 93 och 94, angående anordnande af täflan

beträffande viss dekorering i riksdagshusets plenisalar samt angående uppförande

af en stenbarriär för begränsning mot Norrbro af platsen framför

riksdagshuset, grunda sig på Riksdagens bifall till utskottets memorial

n:is 81 och 126.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 13, 21, 22,

23, 25 och 28, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda.

_ Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 18 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

3

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Biksdagen bär år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfver lämnas medel till så stort belopp, som

jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en milbon kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 9.

Riksdagen har år 1903 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels

öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 10. ,

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens

understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt

framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse

med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet

i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å

de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908

tilläggas fonden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 161.

§ 11.

Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas

för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontor

att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

tio millioner kronor; hvarjemte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontor

skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom

berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels

ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade

lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

§ 12.

Riksdagen bar år 1905, under de villkor och bestämmelser, som i

fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande

stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande

dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden

utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver det till samma

fond år 1908 anvisade belopp af 5,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla

statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor.

§ 13.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

5

2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens ut''

förande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så

stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år,- dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till

staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetelikviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfäres så

länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 161.

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innebar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfvigt alla de

villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå

upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är

om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med

gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara

disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 14.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

7

kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år aovisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser

:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontroll undersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan åter betalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostaadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet

godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande

fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets

skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg

med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos

bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad

;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla

de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;,

samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

9

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t

så prötvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse

afo den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som

står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord

eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten

kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande

expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 15.

Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse

den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar

beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000

kronor ma, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade

villkor, ^åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den

redan pabörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas

ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under

vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,

s°m _ af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel

för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för

bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens

fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla

bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill

ett belopp af 250,000 kronor, dels ock att, därest från statsverkets sida

påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del

däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet

bestämmes af gode män, pa sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning

meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning

skulle senare ifrågakomma.

§ 16.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,

af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afl. 102 Haft. (N:o 161). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 161.

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen

Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande

af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret

att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra

likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 17.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning

af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i

Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning

för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling

efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om

densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den

genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia

Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,

som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag

fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent

ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må

vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till

större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt

fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses

räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation

eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för

densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande

försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda

årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna

för stiftelsens räkning förekomma.

§ 18.

Riksdagen har år 1908, till bestridande af vissa kostnader för en

expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld

och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishafvet,

anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas

för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och åligger

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

11

det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet

anvisa.

§ 19.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

järnvägar har 1905 års Riksdag för år 1906 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts

disposition utbetalas.

§ 20.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1905 års

Riksdag för år 1906 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

1,475,600 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.

§ 34.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels

framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,

må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade

verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 35.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda

fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers

underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,

i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 161.

§ 36.

Riksdagen har år 1901 beslutat, att för vaktmästaren vid Riksdagens

hus skola beträffande aflöning samt i fråga om pensions erhållande gälla

samma bestämmelser, som för vaktmästare vid riksgäldskontoret finnas upptagna

i riksgäldskontorets aflöningsstat och reglemente, äfvensom att för

vaktmästaren vid Riksdagens hus må i den tjänstgöringstid, som för erhållande

af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl den tid, under

hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning vid Riksdagen

eller dess verk; skolande aflöning och pension till bemälde vaktmästare i

räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för Riksdagens hus.

1906 års Riksdag har, med bestämmande att vaktmästaren vid Riksdagens

hus skall benämnas öfvervaktmästare vid Riksdagens hus, dels för

honom fastställt följande aflöningsförmåner att från och med år 1907 utgå,

nämligen

lön........................................................................... kronor 1,400: —

tjänstgöringspenningar ....................................... j> 600: —

kronor 2,000: —

samt fri bostad med nödigt bränsle och elektriskt ljus, dock med en strömförbrukning

af högst 75 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad,

dels oclc föreskrifvit, att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions

erhållande skola för öfvervaktmästaren vid Riksdagens hus gälla samma

bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästare

vid detta verk angifna, samt att aflöning och pension till bemälde öfvervaktmästare

skola i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras och utbetalas

såsom kostnad af Riksdagens hus.

§ 37.

Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl

Gustaf Oskar Nilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från

och med månaden näst efter den, under hvilken Nilsson af fullmäktige i

riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans

återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N;o 161.

13:

§ 38.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontor disposition anvisat

ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901

bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen

fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas

den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen

att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket

utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill börande bihang, än äfven andra tryckta

handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets

förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;

börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara

skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,

som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland

riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga

antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,

äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning

hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda

förenade.

§ 39.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år

1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

och tjänstgöringspenningar..................

............... * 1,500: —

kronor 4,500: —

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas

med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets

reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 161.

att bibliotekarien äger, när sådant utan binder för göromålens behöriga

gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta

semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma

;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontor äga att vid Riksdagens

bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för

denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning

må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna

med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare,

som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid

detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;

och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid

Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50

öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans

ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor

ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande för beredande

åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt,

af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande

göromål.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att

under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa

en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af ena
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

15

hända arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens

kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige

pröfva skälig.

§ 40.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem

fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,

kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,

böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 41.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda

kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen

för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering

kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,

som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot

justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är

skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen med

följande årliga belopp, nämligen:

för sekreteraren med 4,500 kronor;

i> eu kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med 3,000 kronor; b vilka två löner dock kunna höjas efter fem

år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 161.

målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.

använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för

medlens användning redovisa; samt

för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års

innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,

gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt,

dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets

stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda

aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen

vid enahanda fall.

§ 42.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid

justitieombudsmansexpeditionen, för år 1906 anvisat 600 kronor att af

riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg

skola gälla följande grunder:

1:°) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 300 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån

in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af

arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;

3:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller

arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen

för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer

än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;

samt

4:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

17

§ 43.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontor

uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition bör årligen från och med år 1906 ett belopp

af 1,000 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret

till justitieombudsmannen utbetalas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser

jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den

därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt

redovisas.

§ 44.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt

hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom

fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till

och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,

som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,

som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor

till andre deputeraden.

§ 45.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda af

löningsstat, hvilken icke får öfverskridas.

Bih till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 102 Höft. (N:o 161).

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 161.

§ 46.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda

8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke

behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.

För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret

hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten

och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 47.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera

en summa af högst 225 kronor.

§ 48.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets

medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma

för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,

och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning

af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda

belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän

samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver eu

fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid

detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.

generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda kontors

tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad

och vederbörligen inbetald.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

19

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 49.

De till riksgäldskontoret körande ock dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med kvad villkor som kelst, därifrån ryckas

eller användas till andra kekof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Ock

må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 50.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, kvilka kunna inflyta

vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål

anvisade.

§ 51.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens uppkörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock kvad nedan

nämnda verk angår med följande villkor ock förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman ock lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

k) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut

till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; ock

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 161.

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under bvilket de uppfyllt de

ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för

sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp,

hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret

inbetalas.

§ 52.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande

anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 53.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1906 och 1907 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående

från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader

samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningär å

statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret

med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras

det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret

utgått.

§ 54,

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att

där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 161.

21

den män tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifva försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven

dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,

som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag

medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den

18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,

af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra

mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens

inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet

den 18 inaj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven

den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till

och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med

utgången af år 1903.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge

försäljas, dock under samma villkor i fråga om försälj ningsmedlens användande

och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret

och bokföring därstädes, som, enligt hvad bär ofvan nämnts,

af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 161.

för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Eiksdags medgifvande

beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, Unge för

inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t

disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna

ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta

skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut

jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23

maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har

denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontor att, på Kungl. Maj:ts

rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade

försäljningsmedel.

§ 55.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas

till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess

rekvisitioner tillhandahålla.

§ 50.

(Kommer att innehålla Riksdagens beslut om riksgäldskontorets upplåning)

§ 57.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta

likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna

kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 58.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i

riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N''-o 161.

23

beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel

hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade

i främmande staters skuldförbindelser.

Biksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så

länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,

insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras

räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för

sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som

anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek

åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,

lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande

lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl

penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 59.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst eu million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse

§ 60.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga

medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller

begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande

fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning

åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets

skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till

inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret

verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med

hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lämnar Biksdagen särskilda föreskrifter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 161.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 93.

Riksdagen Lar år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontor

att, för utrönande huruvida lämpliga konstverk kunna erhållas för

dekorering af de härtill afsedda större fälten i riksdagshusets plenisalar,

anordna en täflan mellan konstnärer samt därefter jämte framläggande af

det vunna resultatet till Riksdagen gorå den framställning, hvartill förhållandena

föranleda, dels oclc bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget

till riksdagskostnader i mån af behof använda ett belopp af 10,000 kronor

till bestridande af kostnaden för berörda täflan.

§ 94.

Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontor

att för begränsning af platsen framför riksdagshuset låta mot Norrbro

uppföra en barriär af sten med erforderliga öppningar för trafiken, dels oclc

bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader i mån

af behof för nämnda ändamål använda ett belopp af 26,000 kronor.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 190 6.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.