Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen om godkännande af förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara— Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, ä andra sidan, angående viss gruf egendom m. to., dels ock i ämnet väckta motioner.

1906-05-08 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:162, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen om godkännande af förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara— Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, ä andra sidan, angående viss gruf egendom m. to., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

1

N:o 162.

Ank. till Riksd. kansli den 18 maj 1906, kl. 4,3 0 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till

Riksdagen om godkännande af förslag till öfverenskommelse

mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält

och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, ä andra

sidan, angående viss gruf egendom m. to., dels ock i ämnet

väckta motioner.

(R. A.)

I en till Riksdagen den 8 innevarande maj aflåten proposition

(n:o 158) har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för sin del godkänna

och antaga ett propositionen bilagdt, nämnda dag upprättadt

förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och

trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående

viss grufegendom m. m.

Detta förslag till öfverenskommelse är af följande lydelse:

»Mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund,

en för alla och alla för en, å andra sidan, är — med

iakttagande däraf att hvart särskildt af de tre bolagen dels ikläder sig

nedanstående förpliktelser och verkställer nedanstående rättsöfverlåtelser,

i hvad desamma ankomma på det särskilda bolaget, dels ock jämväl

ikläder sig ansvar såsom för egen skuld eller annan förpliktelse för af

de andra bolagen gjorda utfästelser — följande öfverenskommelse träffad.

Bih.. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 103 Haft. (N:0 162.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

§ 1.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att af all den

järnmalm, som innehålles i de bolaget nu tillhöriga grafkor och inmutade

områden i malmfälten i Syväjärvi, Nokutusvaara, Luossavaara,

Kiirunavaara och Haukivaara, icke bryta och tillgodogöra sig mera än

sammanlagdt etthundrafemtio (150) miljoner ton samt att, därest vid

den undersökning af de inom berörda malmfält befintliga malmförekomsters

utsträckning i fält och på djupet, hvarom närmare bestämmes

i § 2, skulle visa sig, att totalkvantiteten järnmalm, däri inbegripen den

under kontraktstiden brutna, ej uppgår till sjuhundrafemtio (750) miljoner

ton, icke bryta och tillgodogöra sig mera än eu femtedel af den

konstaterade totalkvantiteten.

Aktiebolaget Gellivare malmfält förbinder sig att af den järnmalm,

som innehålles i de detta bolag nu tillhöriga grufvor och inmutade områden

i Gellivare malmfält, icke bryta och tillgodogöra sig mera än

trettiosju miljoner femhundra tusen (37,500,000) ton, däri dock ej inräknad

nu befintlig eller under tiden för denna öfverenskommelses bestånd

vid graf brytningen fallande s. k. varpmalm. Med varpmalm förstås

sådant malmhaltigt berg, som faller vid brytningen af malmen eller

måste brytas för att göra malmen åtkomlig men är för fattigt att kunna

med fördel i oberedt skick exporteras.

§ 2.

Totalkvantiteten af den järnmalm, som innehålles i de uti § 1,

första stycket, omförmälda malmförekomster, skall med användande af

de praktiska och vetenskapliga hjälpmedel, som kunna stå till buds,

bestämmas af en af sakkunniga och ojäfviga, svenska eller utländska

ingenjörer eller geologer sammansatt nämnd, bestående af sju medlemmar,

af hvilka tre utses af Kungl. Maj:t, lika många af LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag och en af styrelsen för tekniska högskolan i

Stockholm. Till nämndens biträde äga Kungl. Maj:t och LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag att utse hvardera en juridiskt sakkunnig person.

Innan nämnd tillsättes för bestämmande af totalkvantiteten, skola

sådana förarbeten, som kunna finnas erforderliga för ett riktigt bedömande

af malmernas utsträckning i fält och mot djupet, hafva af

bolaget och på dess bekostnad utförts; dock må, i den mån bolaget

eller nämnden finner sådant önskligt, omförmälda arbeten fortsättas,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

3

intill dess nämndens utlåtande meddelas. Med afseende å berörda arbeten

skall beträffande Kiirunavaara iakttagas, att undersökningar skola

utföras till erforderligt djup från dagen och från tvärorter, hvilka skola

drifvas ifrån den utfraktstunnel, bolaget kommer att framföra nära

Luossajärvis nivå från norra till södra ändan af Kiirunavaara.

Nämndens tillsättande må ej påyrkas tidigare än under år 1922.

Har icke, sedan ena parten med uppgift om sitt val af ledamöter i

nämnden gjort framställning bos den andra parten om tillsättande å

dess sida af ledamöter i nämnden, sådan åtgärd ägt rum inom tre

månader, är förstnämnda part berättigad att utse ledamöter i den andras

ställe.

Nämndens utlåtande skall afgifvas senast under år 1924. Inför

nämnden må såväl staten som bolagen framställa och grunda sina anspråk

och påståenden. Nämndens beslut må ej öfverklagas. Stanna

nämndens ledamöter i olika meningar, gälle den mening, som de flesta

omfattat, såsom nämndens beslut.

Så snart nämnden konstaterat, att totalkvantiteten uppgår till 750

miljoner ton, skola nämndens arbeten upphöra. De för totalkvantitetens

bestämmande i angifna omfattning erforderliga kostnader bestridas

af bolaget.

Staten äger, sedan en totalkvantitet af 750 miljoner ton konstaterats,

på egen bekostnad fortsätta undersökningen, dock att sådant ej

må förorsaka hinder för bolagets grufdrift.

Skulle nämnden anse, att de för totalkvantitetens bestämmande utförda

förarbeten äro otillräckliga, och förty förklara sig ur stånd att

afgifva ett grundadt omdöme om totalkvantiteten, skall denna anses

uppgå till fyrahundra (400) miljoner ton eller den större myckenhet,

som nämnden trots undersökningens ofullständighet finner sig kunna på

giltiga grunder angifva.

§ 3.

I händelse den enligt § 2 beräknade totalkvantiteten järnmalm befinnes

uppgå till 750 miljoner ton eller mera, och Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag alltså äger att bryta och tillgodogöra sig 150 miljoner

ton, skola följande bestämmelser gälla:

l:o. Bolaget skall bryta berörda 150 miljoner ton under tiden från

den 1 januari 1907 till den 1 januari 1957.

2:o. För att bolaget må kunna inom nyss sagda tid bryta och

försälja 150 miljoner ton järnmalm, tillförsäkrar staten bolaget att å

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

järnvägen Gellivare—Riksgränsen mot en afgift af två (2) kronor 64

öre per ton från Kiruna till Riksgränsen frakta

under år 1907

» » 1908

» » 1909

» » 1910

» » 1911

» » 1912

» » 1913

1.800.000 ton

2,000,000 ))

2.200.000 »

2.400.000 »

2.600.000 »

2,800,000 »

3,000,000 »

samt att därefter ntfrakta 3,000,000 ton per år ock så mycket därutöfver,

som erfordras till utjämning af livad under ett eller flera föregående

år brustit i sistnämnda kvantitet, dock ej något år mera än

3.200.000 ton, bolaget obetaget att efter år 1913 frakta ytterligare

100.000 ton per år under villkor, att bolaget liärför tillhandahåller erforderligt

antal vagnar mot vanlig vagnhyra.

Så framt ej bolaget själft vill ombestyra å dess spår och dess egen

bangård erforderlig vagnflyttning och växling, åtager sig staten att utföra

densamma, mot det att bolaget ersätter kostnaden för därför använda

växellokomotivs underhåll och materialieförbrukning samt för den

för vagnrörelsen erforderliga personalen äfvensom ränta och amortering

å anskaffningskostnaden för lokomotiven, beräknad till 7 procent, allt

ökadt med 10 procent.

Uppstå mellan staten och bolaget olika meningar om den fordrade

ersättningens storlek, skall saken hänskjutas till afgörande af tre skiljemän,

af hvilka parterna utse hvar sin och öfverståtkållarämbetet den

tredje.

Bolaget är pliktigt att betala vagnhyra för det antal dagar, hvarmed

en vagns omloppstid, från det densamma ställts till bolagets förfogande

för lastning till dess densamma efter skedd lossning återkommit

till Kiruna, öfverskrider fem dagar, så framt ej bolaget håller reservvagnar

till det antal, som svarar mot en långsammare omsättning än

fem dagar. I omloppstiden inräknas ej uppehåll, orsakadt af naturhinder

eller olyckshändelse.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag berättigas att af omförmälda

kvantiteter årligen frakta intill 1,200,000 ton malm från Kiruna till

Svartön mot en afgift af tre (3) kronor 48 öre per ton, däri inberäknad

ersättning för upplagsplats och begagnande af lastningsanordningar på

Svartön, i likhet med hvad som gäller för aktiebolaget Gellivare malmfält;

skolande Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, om det vill be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

5

gagna denna sin rättighet, därom hos järnvägsstyrelsen göra anmälan

minst ett år före ingången af det kalenderår, hvarunder fraktningen

från Kiruna till Svartön är afsedd att äga rum.

Staten fritager sig från ansvar för den minskning i den transporterade

malmmängden, som kan uppstå, därest icke bolaget med största

möjliga jämnhet fördelar malmafsändningen på årets särskilda månader

eller trafiken förhindras genom omständigheter, öfver hvilka förvaltningen

af statens järnvägar icke råder.

Det emellan Konungens befallningshafvande i Norrbottens län, å

statens vägnar, och bolaget den 9 september 1899 ingångna arrendekontrakt

angående kronan tillhörig mark vid Kiruna skall gälla, intill

dess bolagens i detta kontrakt afsedda egendom öfvergår till staten.

Härom skall arrendekontraktet förses med påteckning.

3:o. För hvarje år från och med 1911, intill dess jämlikt detta

kontrakt äganderätten till bolaget tillhörig egendom öfvergår till staten,

betalar bolaget till staten ett belopp, motsvarande en niondedel af hvad

för samma år utdelas till bolagets aktieägare och eventuellt afsättes till

andra fonder än reservfonden, denna senare beräknad till högst en

tiondedel utaf aktiekapitalet. Det staten sålunda för hvarje år tillkommande

belopp, hvilket till riktigheten skall bestyrkas af statens styrelseledamot

och dess revisor hos bolaget, skall inbetalas senast den 1

juli näst påföljande år.

Därest bolagets utdelning för något år skulle visas icke stå i skäligt

förhållande till de i marknaden vid tiden för respektive försäljningsaftals

afslutande gällande malmpris, skall bolaget vara skyldigt att i

stället för ofvanberörda kontanta belopp tillhandahålla staten en myckenhet

malm, motsvarande en tiondedel af den under det ifrågakomna

året uttagna och försålda malmen, mot det att staten återbetalar det

kontanta beloppet samt godtgör den på sagda tiondedel belöpande andel

af alla omkostnader för det ifrågavarande året, däri inbegripna alla

för året gjorda afskrifningar å de hos bolaget nu och framdeles bokförda

värden, hvilka afse sådan egendom, som jämlikt detta kontrakt

skall öfvergå till staten. Vill staten begagna sin omförmälda rätt, skall

staten därom tillsäga bolaget inom ett år från det utdelningen till staten

öfverlämnats.

Under tiden för detta kontrakts bestånd må icke någon bolagets

egendom, som jämlikt kontraktet skall öfvergå till staten, i bolagets

räkenskaper uppskrifvas utöfver dess i 1905 års balansräkning bokförda

värde med större belopp än som å samma egendom verkligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

nedlagts, ej heller må ny sådan egendom bokföras till högre belopp än

den kostnad, som därå användts.

4:o. Efter det jämlikt §13 i detta kontrakt äganderätten till

bolagen tillhörig egendom öfvergått till staten, betalar staten årligen

under hvarje närmast följande år till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

ett belopp, motsvarande hvad af bolagets utdelningar eller afsättningar

till andra fonder än den på ofvan angifna sätt begränsade reservfonden

för de senaste tio åren närmast före äganderättens öfvergång till

staten i medeltal för år belöper å försålda en och en half miljon ton

järnmalm, intill dess bolaget sålunda erhållit vinst å en malmkvantitet,

uppgående till en tiondedel af hvad bolaget brutit och försålt från och

med år 1911 intill äganderättens öfvergång till staten.

§ 4.

I händelse den enligt § 2 beräknade totalkvantiteten järnmalm befinnes

icke uppgå till sjuhundrafemtio miljoner ton, och den malmkvantitet,

bolaget äger bryta och tillgodogöra sig, således icke uppgår

till etthundrafemtio miljoner ton, skola bestämmelserna i § 3 likväl

lända till efterrättelse med iakttagande, att den tid, efter hvilkens förlopp

staten skall erhålla äganderätt till bolaget tillhörig egendom, nedsättes

från 50 år i samma proportion, som den malmkvantitet, bolaget

äger bryta och tillgodogöra sig, minskats från etthundrafemtio miljoner

ton, samt att, om efter denna norm äganderättens öfvergång till staten

skulle inträffa på annan dag än den 31 december, bolaget ändock behåller

äganderätten till årets slut.

§ 5.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att icke till utlandet

exportera s. k. A-malm från utmålen n:r 16, 17 och 27 (Vaktmästarens

kulle) i Kiirunavaara utöfver den kvantitet (omkr. 750,000 ton),

som redan blifvit enligt ingångna kontrakt försåld för leverans från

och med år 1907.

§ 6-

l:o. Aktiebolaget Gellivare malmfält skall bryta ofvan omförmälda

37,500,000 ton järnmalm under tiden från den 1 januari 1907 till den

1 januari 1957 med omkring 750,000 ton per år, s. k. varpmalm däri

ej inberäknad, dock att, därest Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag

tillhörig egendom, på sätt i § 4 sägs, skall före sistnämnda tidpunkt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

7

med äganderätt öfvergå till staten, jämväl den aktiebolaget Gellivare

malmfält tillhöriga, i detta kontrakt afsedda egendom skall samtidigt

med äganderätt öfvergå till staten, utan att bolaget i sådant fall äger

anspråk på ersättning för den malmkvantitet, som bolaget då ännu ej

hunnit bryta.

2:o. Staten tillförsäkrar bolaget att få frakta nyssberörda malmkvantitet

från Gellivare till Svartön mot en afgift af två (2) kronor 75

öre per ton och under de bestämmelser i öfrigt, som innefattas i kungl.

brefvet den 1 juli 1898.

Det emellan Konungens befallningshafvande i Norrbottens län, å

statens vägnar, och bolaget den 9 september 1899 ingångna arrendekontrakt

angående kronan tillhörig mark i Gellivare skall gälla, intill

dess bolagens i detta kontrakt afsedda egendom öfvergår till staten;

och skall kontraktet förses med påteckning härom. Enahanda bestämmelser

gälla beträffande de emellan staten och bolaget upprättade kontrakt

afseende Tingvalls kulle och Välkomman.

§ 7.

l:o. Därest det fraktbelopp, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolagliar

att jämlikt i § 3 mom. 2 stadgad grund till staten erlägga, för

transport å järnvägen Gellivare—Riksgränsen något år ej skulle uppgå

till sammanlagda beloppet af kostnaden för nämnda järnvägs drift

och underhåll jämte fyra och fem tiondedels (4,5) procent å nuvarande

och blifvande anläggningskostnad för samma järnväg, skall bolaget

i allt fall för sådant år betala en summa, som motsvarar detta

sammanlagda belopp. I driftkostnaden må dock ej inräknas utgift, som,

enligt hvad af järnvägens räkenskaper utrönes, föranledts allenast af

persontrafik, postbefordran och transport af annat gods än bolagets.

Om staten för annans räkning än bolagets fraktar malm från Kiruna

till Riksgränsen till sammanlagd myckenhet af minst 300,000 ton

för år, skall, i stället för nyssnämnda garantibestämmelse, gälla följande.

Om något år fraktinkomsterna på järnvägen Gellivare—Riksgränsen ej

skulle uppgå till sammanlagda beloppet af kostnaden för järnvägens

drift och underhåll jämte 4,5 procent å nuvarande och blifvande anläggningskostnad

för samma järnväg, skall bolaget i allt fall för sådant år

betala, med inberäkning af fraktafgiften för transporterad malmkvantitet,

en summa motsvarande den på bolagets transportkvantitet i förhållande

till hela transportmängden på banan (person-, post- och godstrafik)

proportionellt enligt vid statens järnvägar tillämpade fördelningsgrunder

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

belöpande andel af ofvannämnda sammanlagda kostnads- och procentbelopp.

Skulle ett sådant år bolagets transportmängd icke uppgå till

den i § 3 mom. 2 för året angifna kvantitet (respektive 1,800,000 upp

till 3,000,000 ton), skall vid beräkning af bolagets andel i nämnda kostnads-

och procentbelopp bolagets transportmängd i allt fall beräknas

hafva utgjort den i § 3 mom. 2 angifna kvantitet.

2:o. Därest något år fraktinkomsterna på järnvägen Gellivare

(Malmberget)—Svartön ej skulle uppgå till sammanlagda beloppet af

kostnaden för järnvägens drift och underhåll jämte fyra och fem tiondedels

(4,5) procent å nuvarande och blifvande anläggningskostnad för

samma järnväg, innefattande jämväl alla statens upplags-, lossnings- och

lastningsanordningar å Svartön, skola Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

och aktiebolaget Gellivare malmfält i allt fall för sådant år betala,

med inberäkning af fraktafgiften för å denna handel transporterad

malmkvantitet, den på bolagens transportkvantiteter i förhållande till

hela transportmängden på banan (person-, post- och godstrafik) proportionellt

enligt vid statens järnvägar tillämpade fördelningsgrunder belöpande

andel af ofvannämnda sammanlagda kostnads- och procentbelopp.

Skulle ett sådant år Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag icke frakta en

så stor malmkvantitet denna väg, som bolaget enligt § 3 mom. 2

anmält till befordran, eller aktiebolaget Gellivare malmfält icke frakta

den i § 6 här ofvan omförmälda årskvantitet, skola vid beräkning af

bolagens andel i nämnda kostnads- och procentbelopp bolagens transportmängder

i allt fall beräknas hafva utgjort den en gång anmälda

kvantiteten från Kiruna till Svartön och den i § 6 omförmälda kvantiteten

från Malmberget till Svartön.

§ 8.

Såväl Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag som aktiebolaget Gellivare

malmfält förbinda sig att af disponibla malmtillgångar i främsta

rummet i mån af efterfrågan leverera hvad som för järn- eller ståltillverkning

inom Sverige kan komma att åstundas.

Bolagen, hvilka icke må undandraga sig nu stadgade skyldighet

gent emot dylik köpare, som för fullgörande af sina förpliktelser lämnar

tillfredsställande bankgaranti, äga icke åsätta malmen högre pris än

som är efter det vid köpet i allmänhet gällande prisläge skäligt. Uppstå

emellan bolag och köpare olika meningar om huruvida det af bolaget

fordrade pris är skäligt, är bolaget pliktigt att, därest Kungl.

Maj:t sådant påfordrar, underkasta sig afgörande af tre skiljemän, af

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

9

Indika bolaget och köparen utse hvar sin och fullmäktige i Sveriges riks''

bank den tredje.

§ »•

Bolagen förbinda sig att sörja för en i allo rationell malmbrytning

såväl vid Luossavaara-Kiirunavaara och Gellivare malmfält som ock vid

det eller de öfriga i § 1 omförmälta malmfält, som må komma att af

bolagen bearbetas, samt för sådant ändamål vidtaga lämpliga anstalter

och nedlägga erforderliga kostnader. Bolagen förbinda sig jämväl

att hålla all i detta kontrakt afsedd, för rörelsen erforderlig egendom

i godt skick.

§ io.

Bolagen förbinda sig att, på sätt i Grängesberg och i Kiruna redan

ägt rum, äfven i Gellivare, där den med staten pågående rättegången

hittills lagt hinder i vägen för förverkligande af bolagets afsikter, vidtaga

åtgärder för beredande af tjänliga bostäder åt arbetarna samt för

öfrigt, i hvad på bolagen ankommer, söka sörja för deras trefnad.

§ 11-

Skulle under den tid, detta aftal äger bestånd, exporttull eller annan

pålaga eller afgift, af hvad slag det vara må, påläggas järnmalm,

som brytes eller exporteras, förbinder sig staten att under förra

hälften af nästpåföljande kalenderår godtgöra bolagen hvad de af sagda

grund måst slutligen vidkännas för malm, som brutits i någon uti denna

öfverenskommelse afsedd fyndighet.

Därest under sagda tid något af de tre bolagen måst vidkännas

direkt beskattning, af hvad slag det vara må, efter annan eller högre

grund än som gäller för bolag med årlig inkomst af en och en half

miljon kronor eller förmögenhet af trettio miljoner kronor, skall staten

under loppet af nästpåföljande kalenderår godtgöra detta bolag ej mindre

hvad bolaget nödgats utgifva utöfver hvad det bort utgifva, därest dess

beskattning utgått efter samma grunder som för bolag med ofvan sagda

inkomst eller förmögenhet, än äfven ränta å skillnadsbeloppet efter fyra

procent om året.

§ 12-

Staten förbinder sig att under den tid, denna öfverenskommelse

varar, icke låta annan frakta för export afsedd järnmalm å järnvägen

Luleå—Riksgränsen mot billigare afgifter än dem, som medgifvits bolagen.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 103 Saft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

§ 13.

l:o. Den 1 januari 1957 eller å clen tidigare dag, som med tillämpning

af § 4 här ofvan kan ifrågakomma, öfverlåter Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag utan ersättning med full äganderätt till staten

den bolaget tillhöriga, inom Norrbottens län befintliga fasta egendomen

241,16 hektar mark i Juckasjärvi socken, afsöndrad från kronopark vid

Kiruna.

Samtidigt öfverlåter aktiebolaget Gellivare malmfält utan ersättning

med full äganderätt till staten samtliga detta bolag tillhöriga, inom

Norrbottens län befintliga fastigheter, nämligen:

I Gellivare socken:

Fjällnäs

5 / 3 2

mantal frälse Robsahm

n:o 1

f1 11/ 32

D

Wassara n:o 4

eller Gellivare n:o

5

<6 tunnland

inägor afsöndrade från Vs mantal Wassara

eller Gellivare n:o 5

3/64

mantal

Petersberg n:o

1

21/512 »

Wassara n:o 4

eller Gellivare n:o

5

1/128

»

d:o

» d:o

V128

»

d:o

» d:o

V 64

»

d:o

» Gellivare n:o

6

764

Wuortnuvuoma

n:o 1

1 / 32

»

Björkudden n:o

1

I Öfver-Luleå socken:

Holmfors såg

*7128 mantal Buddbyn n:o 4

13/i28 » d:o n:o 7

732 » Legoträsk n:o 1

V 64 )> d:o n:o 1

V 6i )) d:o n:o 1

19/i28 » Alternäs n:o 1

19/128 )> d:o n:o 1

V6 » Kopparberg n:o 1

13/32 )) Bläslandet n:o 1

11 /1024 » Buddbyn n:o 31

”/2B60 » d:o n:o 51 skogsskiften

39Aob6 ).) d:o n:o 7j

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

11

I Råned socken:

9 / 3 2 mantal Rör viken n:o 1

3/is » Hedträsk n:o 1

I Heder-Luleå socken:

k Svartön: Bältet n:o 3 om 10,3873 hektar, afsöndrad från Vie mantal

Björsbyn n:o 5

Bältet n:o 4 om 8,4397 hektar, afsöndrad från 13/ase mantal

Björsbyn n:o 5

En lägenhet om 73,7990 hektar, afsöndrad från 37/i28 mantal

Björsbyn n:o 6

Ett område om 3,8630 hektar på Svartöberget.

Vid samma tidpunkt öfvergå utan ersättning med full äganderätt

till staten samtliga de båda bolagen tillhöriga grufvor och inmutade

områden inom Norrbottens län jämte alla för fyndigheternas tillgodogörande

eller administrerande därstädes anordnade anstalter, byggnader,

järnvägar och annat, likasom maskiner, redskap och rullande materiel,

skolande härunder inbegripas all för grufrörelsen afsedd eller

använd fast och lös egendom af hvad slag den vara må, dock icke

penningar, värdepapper, fordringar eller vid kontraktstidens utgång

osåld järnmalm, ej heller järnvägsvagnar, som gå i trafik å statsbanan

eller för malmtransport särskildt byggda ångfartyg.

Jämväl all egendom af den här förut i denna § angifna beskaffenhet,

som de tre bolagen må inom ofvannämnda län förvärfva före ofvanberörda

tidpunkt, skall då, med iakttagande af nyssnämnda undantag,

utan ersättning med äganderätt tillfalla staten.

Bolagen fritaga sig från ersättningsskyldighet för det fall, att före

fastigheternas afstående till staten desamma eller någon eller några af

dem skulle utan bolagens förvållande lagligen frånvinnas bolagen, äfvensom

från annan hemulsskyldighet än öfverlämnande af nuvarande

äganderättshandlingar och lagfartsbevis. Likaledes fritaga sig bolagen

från skyldighet att försvara sådana grufvor och inmutade områden,

hvilka vid bristande försvar omedelbart tillfalla staten såsom jordägare.

2:o. Bolagen ansvara för, att den i mom. l:o afsedda egendom vid

tiden för dess öfverlämnande till staten icke besväras af andra inteckningar

än dem, som nu äro beviljade eller omnämnas i mom. 3 af denna §.

3: o. Bolagen förbinda sig att till staten öfverlämna äganderättshandlingarna

till samtliga ifrågakomna grufvor och inmutningar jämte

de i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags eller aktiebolagets Gellivare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

malmfält förlagsinteckningsbara egendom nu fastställda inteckningar,

så. snart och i den mån berörda handlingar frigöras från å dem nu

hvilande pantförbindelser. Vid kontraktets underskrifvande å statens

vägnar öfverlämna bolagen vidare såsom säkerhet för öfverlåtandet till

staten af de i mom. 1 här ofvan omförmälda fastigheter skuldebref å

sammanlagdt en miljon kronor med inteckningsrätt i fastigheterna.

Därest den i denna § afsedda egendom eller del däraf genom konkurs

skulle frångå det bolag, den nu tillhör, är staten berättigad att af

bolaget erhålla skadestånd till belopp motsvarande fem (5) kronor per

ton af all den järnmalm, som återstår obruten, därvid till grund för

myckenhetens bestämmande skall, hvad Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

angår, i första rummet läggas den uppskattning, som jämlikt § 2

må hafva ägt rum. Har denna uppskattning enligt nämndens förklaring

omfattat all befintlig malm, skall samma uppskattning gälla. Har ej

uppskattningen omfattat all befintlig malm eller bär nämnden ännu ej

blifvit tillsatt eller icke afgifvit utlåtande, äge staten förebringa annan

utredning angående malmtillgångens storlek, dock att denna skall anses

utgöra minst fyrahundra miljoner ton. Aktiebolagets Gellivare malmfält

malmtillgång skall i nu afsedda fall anses utgöra en tiondedel af den

myckenhet, som Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags malmfält innehålla.

Hvad nu är sagdt om konkurs gälle ock, därest egendom genom

utmätning frångår något af sistnämnda tvenne bolag, dock ej där denna

egendom för exekutiv auktion saluvärderats till mindre än ett hundra

tusen kronor, i hvilket fall skadeståndet skall utgöra tre gånger det belopp,

hvartill den utmätta egendomen saluvärderats.

§ 14-

l:o. Under år 1925 äger staten rätt att, därest den det vill, tillsäga

bolagen om inlösen af all i detta kontrakt afsedd egendom, och

skall tillträdet i så fall äga rum den 31 december året därefter. Lösen

skall gifvas enligt följande grunder. Af den malmkvantitet, som bolagen

enligt § 1 äga bryta och tillgodogöra sig, skall den del, som vid

tidpunkten för inlösningen återstår obruten, med tillägg af en tiondedel

af hvad Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag brutit och försålt från och

med år 1911 till dess inlösen äger rum, lika fördelas på de år, som

återstå af den i §§ 3 och 4 bestämda tidsperiod med tillägg af fem år

där utöfver. Därefter beräknas den nettovinst för hvart och ett af dessa

år, hvarom bolagen genom statens tidigare tillträde komma att gå

miste. Beräkningen af sagda nettovinster verkställes af nio ojäfvige

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

13

gode män, af hvilka tre utses af staten, tre af bolagen, en af magistraten

i Stockholm, en af magistraten i Göteborg och en af styrelsen för

tekniska högskolan i Stockholm. Vid beräkningen skola gode männen,

för hvilka bolagens böcker och öfriga handlingar skola hållas tillgängliga,

träffa sitt afgörande med hänsyn såväl till malmpris och brytningskostnader

under den föregående tiden af bolagens verksamhet som till

befintliga kontrakt och alla andra på bedömandet inverkande omständigheter.

Sedan nettovinsten för hvart af de följande åren sålunda

bestämts, uträknas det värde, som hvarje årsvinst har vid tidpunkten

för inlösen, på det sätt att sagda värde med tillägg af ränta och ränta

på ränta efter fyra procent för år från tillträdesdagen till ifrågavarande

vinstårs utgång skall uppgå till samma belopp som den enligt ofvan

angifna grunder beräknade nettovinsten för samma år.

Summan af årsvinsternas sålunda uträknade värden vid tidpunkten

för tillträdet utgör inlösningsbeloppet. Det sålunda bestämda beloppet

skall staten erlägga kontant å tillträdesdagen.

Inför gode männen må såväl staten som bolagen framställa och

grunda sina anspråk och påståenden. Gode männens beslut må ej

öfverklagas. Stanna de i olika meningar, gälle den mening, som de

flesta omfattat såsom gode männens beslut. Lagen om skiljemän äger

ej tillämpning i fråga om det i detta inom. afsedda förfarande. Angående

påföljd af parts underlåtenhet att utse gode män gälle hvad i

§ 2 är för där afsedt fall stadgadt.

Begagnar staten icke sin lösningsrätt vid ofvan angifna tidpunkt,

må densamma sedan ej göras gällande förrän tio år därefter samt ytterligare

efter en period af tio år.

2:o. Skulle bolagen eller något af dem i väsentlig grad brista

i fullgörandet af de i § 3 mom. 3, §§ 7 eller 9 stadgade åtaganden,

och rättelse ej ske inom sex månader efter tillsägelse från statens sida,

skall, i händelse staten sådant påfordrar, statens lösningsrätt till den i

detta kontrakt afsedda egendom inträda. För sådant fall skola de i

förestående mom. stadgade bestämmelser om lösen gälla, dock med den

skillnaden att staten endast skall erlägga åttio procent af det inlösningsbelopp,

som med tillämpning af mom. 1 skulle hafva utgått.

3:o. Därest förevarande paragraf träder i tillämpning, skall staten

samtidigt med öfvertagande af egendomen jämväl öfvertaga LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolags samt aktiebolagets Gellivare malmfält förpliktelser

jämte motsvarande rättigheter enligt sådana kontrakt angående

leverans af järnmalm, hvilka äro upprättade, innan tillsägelse om inlösen

enligt mom. 1 skett, eller, i fall tillträdet sker på grund af hvad i mom.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

2 stadgas, innan staten framställt anspråk på inlösen; dock under förutsättning

att icke något af de tre bolagen afhändt sig någon bolaget

tillhörig malmångare, i förra fallet efter det staten tillsagt om inlösen,

och i senare fallet efter det anspråk på inlösen framställts.

§ 15-

År vid den tidpunkt, då staten tillträder egendomen, malm, som

af Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält

brutits inom den i detta kontrakt stadgade begränsning, osåld, äga

bolagen utfrakta densamma på i detta kontrakt stadgade villkor.

§ 16-

Staten utfäster sig att vid tillträdet af bolagens ifrågakomma egendom,

i den mån sådant lämpligen kan ske, öfvertaga den hos Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält anställda

personal äfvensom att svara för fortsatt utbetalning af då utgående,

till beloppet rimliga pensioner och understöd åt tjänstemän

och arbetare, som varit anställda vid nämnda båda bolag.

§ 17-

Därest staten före utgången af år 1953 tillträder den i detta kontrakt

afsedda egendom, förbinder sig staten att till G. E. Broms’ rättsinnehafvare

utbetala den royalty, som enligt aftal af den 11 februari och

den 20 maj 1903 häftar vid den egendom, staten sålunda förvärfvat.

§ 18-

Den mellan kronan, å ena, och aktiebolaget Gellivare malmfält m. fl.,

å andra sidan, anhängiga rättegång angående rätt till vissa inmutningar,

i hvilken rättegång Svea hofrätt gifvit dom den 23 februari 1906, nedlägges

till alla delar, och parterna bära hvar sina kostnader för samma

rättegång.

§ 19.

Därest bolagen eller något af dem vid statens tillträde af den i

detta kontrakt afsedda egendom, vare sig detta sker i enlighet med §

13 eller § 14, äger för malmtransport särskildt byggda ångfartyg, skall

staten vara berättigad och skyldig inlösa dessa fartyg till pris, som bestämmes

af skiljemän, af hvilka hvardera kontrahenten utser en och de

två sålunda utsedda eller, i fall de icke kunna ena sig, öfverståthållarämbetet

den tredje.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

15

§ 20.

Genom detta kontrakt upphäfves den emellan staten, å ena, och

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag-, å andra sidan, den 2 juli 1898 ingångna

öfverenskommelse. Till ytterligare säkerhet för uppfyllande af

bolagets förbindelser enligt förevarande kontrakt skola hos staten kvarblifva

såväl det intecknade skuldebref å två miljoner kronor, som af

bolaget öfverlämnats till staten såsom säkerhet för ett i sagda öfverenskommelse

stadgadt vite, som ock de såsom pant för samma öfverenskommelse

till staten aflämnade depositionsbevis, dock med rätt för bolaget,

så länge det fullgör sina förbindelser enligt förevarande kontrakt,

att uppbära ränta å bevisen.

§ 21.

De rättigheter, som på grund af detta kontrakt tillkomma bolagen,

må icke utan statens samtycke å annan öfverlåtas.

Förestående aftal antages härmed, under förutsättning af vederbörande

bolagsstämmors godkännande inom nästkommande juni månads

utgång, men upphör att vara för bolagen bindande, därest det icke af

staten inom samma tid godkännes.

Stockholm den 8 maj 1906.

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

Vollrath Tham.

Aktiebolaget Gellivare Malmfält

Vollrath Tham.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

Vollrath Tham.

Brukspatron Vollrath Thams egenhändiga namnteckning

bevittna:

G. S. Byström. L. Lagerhjelm.»

I anledning af denna Kungl. Maj:ts framställning hafva inom Andra

Kammaren följande motioner blifvit väckta:

n:o 166 af herr C. J. ödman, hvilken hemställt, att Kiksdagen,

för den händelse kungl. propositionen n:o 158 i sin helhet eller med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N-.o 162.

modifikationer i (ifrigt bifölles, måtte besluta, att i kontrakten mellan

svenska staten, å ena sidan, samt trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund,

aktiebolaget Gellivare malmfält och Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, å den andra, skulle efter kontraktsförslagets 8 § införas en

bestämmelse af följande hufvudsakliga innebörd och nedanstående ordalydelse,

hvilken borde af vederbörande utskott erhålla den förändrade

formulering, som möjligen kunde tarfvas:

»Bolagen förbinda sig att för sin malmexport med andras uteslutande

använda fartyg, tillhörande svenska rederier, i den mån sådant

möjliggöres genom upphörandet af nu gällande transportkontrakt samt

svenska rederier anmäla sig för öfvertagande af transporten eller del

häraf.

Bolagen, Indika icke må undandraga sig nu stadgade skyldighet

gentemot svenskt rederi, som för fullgörande af sina förpliktelser lämnar

tillfredsställande garanti, äga icke påfordra lägre fraktsatser, än

som äro efter det vid fraktaftalets upjDgörande i allmänhet gällande

prisläge skäliga. Uppstå mellan bolag och rederi olika meningar om

huruvida föreslagen fraktsats är skälig, är bolaget pliktigt att, därest

Kung], Maj:t sådant påfordrar, underkasta sig afgörande af tre skiljemän,

af hvilka bolaget och rederiet välja hvar sin samt kungl. kommerskollegium

den tredje»;

n:o 167 af herr S. Nordström, som hemställt, att Riksdagen behagade

i skrifvelse till Konungen anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes, efter

vederbörlig utredning, för nästkommande års Riksdag framlägga sådana

förslag till öfverenskommelse med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, att

staten med det snaraste måtte komma till full ägande- och dispositionsrätt

af malmfälten i fråga:

samt n:o 168 af herr K. 11. Branting, hvilken hemställt, att Riksdagen,

under förklarande att Kungl. Maj:ts proposition n:o 158 angående

uppgörelse mellan staten och vissa malmfältsbolag icke kunnat i

nu föreliggande form godkännas, ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att en närmare undersökning måtte med första ske af malmtillgångarna

i Norrbotten och att i samband därmed Kungl. Maj:t måtte

med vederbörande ägare inleda förhandlingar i syfte att återvinna på

för båda parterna antagliga villkor dessa naturtillgångar åt staten, samt

att de förslag, som med anledning häraf kunde blifva uppgjorda, måtte

föreläggas om möjligt redan nästkommande Riksdag till pröfning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

17

Då statsutskottet först den 12 innevarande maj fått till förberedande

behandling mottaga Kungl. Maj ds förevarande proposition, har

det icke varit för utskottet möjligt att under den korta tid, som kunnat

ägnas åt denna vidtomfattande fråga, fullständigt intränga i densamma,

så att utskottet med säkerhet kan bedöma hela innebörden af den föreslagna

uppgörelsen och dess konsekvenser i ekonomiskt, statsfinansiellt

och politiskt hänseende. Denna fråga är emellertid för vårt land af så

stor och på skilda områden ingripande betydelse, att det måste

synas betänkligt, om utan grundlig pröfning från Riksdagens sida ett

beslut skulle fattas, hvarigenom hithörande förhållanden blefve definitivt

eller för en så lång framtid som femtio år reglerade.

Vid detta förhållande och då det från statens synpunkt icke kan

anses vara af omständigheterna påkalladt, att en sådan reglering nu

omedelbart kommer till stånd, synes det utskottet med afseende å den

långt framskridna tiden på riksdagen vara mest tillrådligt, att ej någon

åtgärd i denna fråga nu beslutas. Ej heller synes det vara lämpligt,

att Riksdagen, på sätt i särskilda motioner föreslagits, nu i skrifvelse

till Kungl. Maj:t uttalar sig angående ifrågavarande grufegendoms förvärfvande

åt staten på vissa angifna villkor.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning''

icke må vinna Riksdagens bifall;

b) att herr Ödmans i ämnet väckta motion må

anses besvarad genom Riksdagens bifall till utskottets

hemställan under a);

c) att herr Nordströms ifrågavarande motion icke

må af Riksdagen bifallas; samt

d) att herr Brantings omförmälda motion ej heller

må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 18 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bil. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 103 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

Reservation

af herrar H. P. P. Tamm, grefve C. O. Taube, K. E. Bohnstedt, friherre

N. A. H. Palmstierna, C. J. G. Swartz, D. Persson, K. StarbäcJc, Ä. H.

Hammarskjöld, och E. Hammarlund, hvilka ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort hafva följande lydelse:

»Utskottet anser sig till en början böra, till förekommande af missuppfattning

utaf hvad som anförts i det propositionen bifogade statsrådsprotokollet,

sid. 8, göra en erinran angående innebörden af 1898

års Riksdags beslut beträffande transport af järnmalm för LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolags räkning å järnvägen Gellivare—Riksgränsen.

Riksdagens beslut, liksom det på grundval däraf upprättade kontraktet

af den 2 juli 1898, innebär, att bolaget skulle äga frakta 1,200,000 ton

malm på de i kontraktet angifna betalningsvillkor, men beslutet innebär

ingalunda något hinder mot att järnvägen utöfver dessa 1,200,000 ton

besörjer ytterligare malmtransport mot särskild afgift.

Det i förevarande proposition framlagda kontraktsförslaget synes

utskottet uppenbarligen innefatta afsevärda ekonomiska fördelar för staten,

och då genom ingåendet af en sådan öfverenskommelse den sedan

lång tid sväfvande frågan om de stora norrbottniska malmfälten och

deras tillgodogörande skulle vinna en enligt utskottets mening för vårt

land tillfredsställande lösning, anser sig utskottet böra i hufvudsak förorda

bifall till den kung!, propositionen.

Hvad angår kontraktsförslagets detaljbestämmelser har utskottet

icke haft annat att erinra, än att i ett par punkter förslagets affattning

icke synes innebära fullt betryggande garanti mot möjligheten att genom

kringgående eller misstolkning omintetgöra uppnåendet af det resultat,

man velat vinna. Så är fallet med bestämmelsen i första punkten af

§ 3 mom. 3. För att trygga staten den tillförsäkrade årliga andelen

af bolagets vinst är här stadgadt, att vid andelens beräknande hänsyn

skall tagas såväl till hvad som utdelas till aktieägarne som till hvad som

afsättes till fonder, dock att härvid göres undantag beträffande afsättningar

till reservfonden, hvilka ej skola tagas i beräkning, så länge

reservfonden ej uppgår till en tiondedel af aktiekapitalet. Detta stadgande

synes lämna en utväg att obehörigt minska den staten tillkommande

andelen på det sätt, att bolaget ökar aktiekapitalet och därigenom

bereder sig rätt att öka afsättningen till reservfonden, hvarigenom staten

skulle gå miste om andel i hvad som sålunda afsättes. För att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

19

förekomma att i en framtid en sådan utväg skulle anlitas, synes det

nödvändigt att bestämma att reservfonden uti ifrågavarande hänseende

ej får beräknas högre än till en tiondedel af det nuvarande aktiekapitalet.

I § 8 stadgas, att bolagen äro skyldiga att under vissa villkor

lämna företrädesrätt till erhållande af malm åt köpare, som åstunda

sådan för järn- eller ståltillverkning inom Sverige. Denna företrädesrätt

är enligt paragrafens affattning begränsad till »disponibla malmtillgångar».

Då stadgandet, sålunda affattadt, torde kunna gifva anledning

till olika tolkningar och måhända göra den åsyftade företrädesrätten

illusorisk, har utskottet ansett, att en annan affattning bör väljas,

som klart och tydligt angifver, hvad en köpare har att iakttaga för att

vara tillförsäkrad en åstundad leverans. Utskottet vill i sådant hänseende

föreslå en bestämmelse, som utskottet har anledning tro vara

antaglig äfven för bolagen, nämligen att bolagen ej må undandraga sig

ifrågavarande leveransskyldighet, om köparen, da det är fråga om större

årsleverans än 100,000 ton, gör framställning därom minst tre år före

det, då leveransen skall äga rum.

Utskottet — som icke funnit skäl att såsom villkor för kontraktets

antagande uppställa, att i detsamma intages det i herr Ödmans motion

föreslagna tilläggsstadgandet — får på grund af det anförda hemställa,

att Riksdagen, med afslag å de af herr Ödman,

herr Nordström och herr Bran ting i ämnet väckta

motionerna, må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen för sin del godkänner

och antager det vid statsrådsprotokollet öfver

civilärenden den 8 maj 1906 fogade förslaget till kontrakt

mellan svenska staten, å ena, samt LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält

och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, å

andra sidan, dock under förutsättning att i första

punkten af kontraktets § 3 mom. 3 framför ordet

»aktiekapitalet» insättas orden »det nuvarande» samt

att kontraktets § 8 erhåller följande ändrade lydelse:

»§ 8.

Såväl Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag som

aktiebolaget Gellivare malmfält förbinda sig att af

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

den malm, som brytes, i främsta rummet i män af

efterfrågan leverera hvad som för järn- eller ståltillverkning

inom Sverige kan komma att åstundas.

Bolagen mä icke undandraga sig nu stadgade

skyldighet gent emot dylik köpare, som för fullgörande

af sina förpliktelser lämnar tillfredsställande

bankgaranti samt, där fråga är om större årsleverans

än etthundratusen ton, gör framställning därom minst

tre år före det, då leveransen skall äga rum; ej heller

må bolagen åsätta malmen högre pris än som är

efter det vid köpet i allmänhet gällande prisläge skäligt.

Uppstå emellan bolag och köpare olika meningar

om huruvida det af bolaget fordrade pris är skäligt,

är bolaget pliktigt att, därest Kung!. Maj:t sådant

påfordrar, underkasta sig afgörande af tre skiljemän,

af hvilka bolaget och köparen utse hvar sin och

fullmäktige i Sveriges riksbank den tredje.»

Herrar H. Andersson, P. Olsson, A. Wiklund och L. Eriksson hafva

begärt få antecknadt, att de icke deltagit i detta ärendes behandling

inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:198 Skrifvelse till Konungen i anledning af Rungl. Maj:ts proposition till Riksdagen om godkännande af förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, s a1 i texten