Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
1906-05-26 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1906:170, Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 170.
1
X:o 170.
Ank. till Riksd. kansli den 26 maj 1906.
Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i det
nya reglementet för riksgäldskontor et. (R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till de återstående stadgandena
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden afse:
under innevarande riksdag på riksgäldskontor! anvisade utgifter, samt riksgäldskontorets
upplåning.
De föreslagna §§ 21—BO grunda sig på Riksdagens beslut i anledning
af statsutskottets nedan angifna utlåtanden och memorial:
§ 21, angående beredande af lånemedel för fortsatt utveckling af statens
telefonväsende (utlåtandet n:o 76);
§ 22, angående anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar
(utlåtandet n:o 47 och memorialet n:o 167);
§ 28, angående inrättande af en lånefond för befrämjande af uppodling
af jord i Norrland och Dalarna (utlåtandet n:o 182);
§ 24, angående anslag till påbörjande af en kraftkanal vid Trollhättan
m. m. (utlåtandet n:o 125);
§ 25, angående anslag för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer (utlåtandet n:o 28 och memorialet
n:o 167);
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 111 Höft. (N:o 170.)
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 170.
§ 26, angående anslag till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar (sistnämnda utlåtande och memorial);
§ 27, angående inlösen till staten af Strömstad—Skee järnväg (utlåtandet
n:o 55 och memorialet n:o 167);
§ 28, angående förvärfvande åt staten af Örebro—Svartå järnväg (utlåtandet
n:o 141);
§ 29, angående förvärfvande åt statens järnvägar af ett Säfveåns aktiebolag
tillhörigt markområde (utlåtandet n:o 124); och
§ 30, angående inköp af enskilda tillhöriga vattenfall, lämpliga för elektrisk
drift å statens järnvägar (utlåtandet n:o 143 och memorialet n:o 154);
I § 56, angående riksgäldskontorets upplåning, har införts det lånebemyndigande,
som bör lämnas riksgäldskontoret i följd af Riksdagens bifall
till utskottets hemställan i memorialet n:o 167.
Den föreslagna § 112 är af samma innehåll som motsvarande paragraf
i nu gällande reglemente.
Utskottet hemställer,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 26 maj 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Statsutskottets Memorial N:o 170.
3
2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.
§ 21.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende
ett lånebelopp för år 1906 af 3,500,000 kronor att, i mån af behof och
sedan detta för hvarje gång blifvit af Kung! Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen
i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna
tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen
hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.
§ 22.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj: t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
4
Statsutskottets Memorial N:o 170.
bör utgöras af inbetala eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kung! Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och
d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta intilldess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
Statsutskottets Memorial N:o 170.
5
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att KuDgl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Kung! Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kung!. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt,
dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan
tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,
uppiåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar uppiåtes utan
annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i
nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötetpassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, uppiåtes utan
annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde under
den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att
för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än hvad som ofvan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förord
-
6
Statsutskottets Memorial N:o 170.
ningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kung!. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.
§ 23.
Innevarande års Riksdag har, i anledning af Kung! Maj:ts därom
gjorda framställning, beslutat, bland annat:
att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af
tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat
sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling
af till åker lämplig mark;
att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till
fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det
med fonden afsedda ändamål;
att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt
att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i
mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.
§ 24.
Innevarande års Riksdag har, med bifall till därom af Kung! Maj:t
i proposition n:o 130 gjord framställning, beslutat, bland annat:
att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften
i Trollhätte strömmar skall anläggas;
att till påbörjande af den för samma kraftstation erforderliga kraftkanalen,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk framlagdt, med ritning n:o 2 betecknadt förslag,
mellan de å ritningen med A och B betecknade punkter anvisa ett
belopp af 750,000 kronor;
att godkänna och antaga ett med propositionen framlagdt, den 13
märs 1906 upprättadt aftal med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående
förvärf för 2,500,000 kronor och öfriga villkor åt Kungl. Maj:t
och kronan af alla samma bolag tillhöriga, inom Vassända-Naglums och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 170.
1
Trollhättans socknar belägna fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, med
rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunna
finnas påkallade; samt
att bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla Kungl.
Maj:t de medel, tillhopa 3,250,000 kronor, som erfordras för kraftkanalens
påbörjande och fullgörande af likviden till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag.
§ 25.
Innevarande års Riksdag har, till fortsättande af arbetet med utläggning
af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,
för år 1907 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp
af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 26.
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1906 års Riksdag för år 1907 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas.
§ 27.
Innevarande års Riksdag har dels beslutat att för en köpeskilling af
600,000 kronor till staten inlösa Strömstad—Skee järnväg med allt hvad
därtill hör, att af staten tillträdas den 1 januari 1907 på de villkor i
öfrigt, Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, dels ock till utgående från
riksgäldskontoret anvisat nämnda köpeskillingsbelopp 600,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj-.ts disposition utbetalas.
§ 28.
Innevarande års Riksdag har, med bifall till Kungl. Maj :ts i proposition
n:o 106 gjord framställning, bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret,
att, på det Kungl. Maj:t må blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfvensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 30 mars 1906
angifna grunder åt staten förvärfva Örebro—Svartå järnväg, till Kungl.
Maj:t efter ingången af år 1907 på rekvisition utanordna de medel, som
erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant till järnvägens
ägare utbetalas, äfvensom fullgöra räntelikvider och kapitalafbetalnin
-
8
Statsutskottets Memorial N:o 170.
gar å det i järnvägen intecknade obligationslån samt eventuellt andra i
järnvägen intecknade lån, hvilka af staten i följd af järnvägens förvärfvande
öfvertagas.
§ 29.
Innevarande års Riksdag har beslutat att — med godkännande af ett
mellan järnvägsstyrelsen och Säfveåns aktiebolag den 23 februari 1906
upprättadt aftal angående förvärf för statens järnvägar af ett bolaget tillhörigt,
i aftalet närmare angifvet markområde omfattande tillsammans
346,918,1 kvadratmeter — bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla
järnvägsstyrelsen det penningbelopp, som erfordras för köpeskillingens
erläggande enligt nämnda aftal.
§ so.
Riksdagen har år 1906
dels medgifvit, att'' inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att
för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kung! Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,
samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret
för att redovisas under titel extra uppbörd;
dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af
behof, enligt Kung!. Maj;ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga
medel intill nämnda summa.
§ 56.
Riksdagen har åren 1898 och 1903 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, oupp
-
Statsutskottets Memorial N:o 170.
9
siigbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.
Riksgäldskontoret äger att till betäckande af dels det af 1902 års
Riksdag till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande
anvisade belopp af högst 1,500,000 kronor, dels ock det af 1904 års
Riksdag till bildande åt en egnahemslånefond anvisade belopp af högst
10,000,000 kronor försälja statsobligationer till erforderligt belopp.
Riksdagen har år 1905 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst förförsäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning
af dels 500,000 kronor, anslag för år 1906 till utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, dels 4,000,000
kronor, anslag för samma år till anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade järnvägar, dels 1,475,600 kronor, anslag för
samma år till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels
5,364,730 kronor, af 1905 års Riksdag anvisade medel till betäckande
af vissa, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för inköp af fastigheter
för bangårdsanordningar i Stockholm m. in., dels 1,500,000 kronor,
för år 1906 beviljade medel af 1901 års fond till låneunderstöd för
enskilda järnvägar, dels ock 5,000,000 kronor, år 1905 anvisade medel till
ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande.
Riksdagen bär år 1906 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 500,000 kronor, anslag för år 1907 till fortsättande af arbetet med
utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,
dels 4,000,000 kronor, anslag för samma år till anskaffande
af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, dels 600,000
kronor för inlösen till staten af Strömstad—Skee järnväg, dels 1,500,000
kronor, för år 1907 beviljade medel af 1906 års fond till låneunderstöd
för enskilda järnvägar, dels 8,500,000 kronor, år 1906 beviljadt lån till
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels 3,250,000
kronor till påbörjande af en kraftkanal vid Trollhättan samt för fullgörande
af likvid till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag enligt ett af
Riksdagen godkändt aftal, dels 5,000,000 kronor för inköp af enskilda
tillhöriga vattenfall, lämpliga för elektrisk drift å statens järnvägar, dels
100,000 kronor för inrättande af en lånefond till befrämjande af uppodling
af jord i Norrland och Dalarna, dels erforderliga medel till inköp från
Bil). till JRiksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afl. 111 Häft. 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 170.
Säfveåns aktiebolag, enligt ett åt Riksdagen godkändt aftal, af viss mark
till bangårdsanordningar i Göteborg, dels ock de medel, som erfordras för
gäldande af hvad för förvärfvande åt staten af Örebro—Svärta järnväg
skall kontant till järnvägens ägare utbetalas.
För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.
För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Härjämte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdade, fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande
af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering
inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå
till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige
användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning
eller obligationsinköp tid efter annan.
Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande
fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna
eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa
obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.
§ H2.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 190 6.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.