Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.
1906-02-06 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1906:22, Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
1
N:o 22.
Ank. till Riksd. kansli den 6 februari 1906, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,
som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes
fullmäktige i nämnda kontor.
(R. A.)
Sedan statsutskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år
1905 församlade revisorer afgifna berättelsen om granskning af riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till utskottet
remitterats och bland kamrarnas ledamöter i tryck utdelats, samt genomläst
de protokoll, hvilka blifvit hos fullmäktige i riksgäldskontoret förda
efter den 28 september 1905, med hvilken dag revisorernas protokollsgranskning
slutade, till och med den 18 januari 1906, hvilken dag
fullmäktiges berättelse till innevarande års Riksdag blifvit afgifven, får
utskottet nu meddela yttrande med anledning af berörda, sålunda verkställda
granskning.
l:o.
Angående skillnaden mellan statens utgifter för järnvägslån och
statens inkomster dels af behållna trafikmedel, dels af enskilda järnvägsaktiebolags
annuitetslikvider.
Till fullföljande af de i ofvan angifna afseende af föregående
Riksdagars statsutskott lämnade uppgifter får utskottet för det senast
tilländagångna året 1905 meddela följande siffror.
Bill, till Riksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 14 Höft. (N:o 22.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
Af riksgäldskontoret utbetald ränta å de
fonderade statslånen .....................................................
Med anledning däraf, att i denna post ingår ränta
å medel, som upplånats dels för nedan nämnda,
under statskontorets förvaltning stående fonder,
dels för utveckling af statens telefonväsende,
dels ock för beredande åt riksgäldskontoret af
kassareserver i utlandet till belopp af 15,000,000
kronor, bör från ofvan utförda räntepost afdragas:
af
statskontoret till riksgäldskontoret levererade
räntemedel
från odlingslånefonden...........
kr.
176,737: 82
„ eguahemslånefonden .....
11
85,274: 45
„ torfindustrifonden............
11
6,400: —
,, rederinäringsfonden .....
af telegrafstyrelsen betald ränta
å i riksgäldskontoret lyftade
medel för utveckling af statens
11
172,183: 89
telefonväsende ..........................
till riksgäldskontoret influtna
räntor å förberörda utländska
11
316,601: 25
kassareserver, omkring...........
ii
495,000: —
kronor 13,411,389: 42.
1,252,197: 41.
kronor 12,159,192: oi.
Däremot skall härtill läggas af riksgäldskontoret
utbetald ränta
dels å de af staten i följd af västkustbanans förvärfvande
öfvertagna kommun- och obligationslånen.
......................................... kr. 58,457:08
dels ock å den hos staten innestående
andelen af köpeskillingen
för bandelen Örebro—
Frövi............................................. „ 120,00°: — „ 178,457: os.
Utvisande dessa sammanlagda belopp en statens
ränteutgift å upplåningen för järnvägar af......kronor 12,337,649: 0 9.
Enligt gällande amorteringsplaner verkställd kapitalafbetalning
å de fonderade
statslånen....................................kr. 3,141,477:78.
transport kr. 3,141,477: 78 kronor 12,337,649:09.
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
3
transport kr. 3,141,477: 7 8 kronor 12,337,649: 09.
Stadgad afsättning till amortering
å dito................................ „ 397,633: 3 3.
Kapitalafbetalning å af staten
öfvertagna kommunlån............ „ 29,214: 7 3.
Slutbetalning af ett af staten
öfvertaget obligationslån ...... „ 1,131,000:— „ 4,699,325:84.
Statens hela utgift för järnvägslånen.................... kronor 17,036,974: 93.
Till statskontoret levererad behållning af trafikinkomster
å statens järnvägar kr. 13,700,000: —
Till riksgäldskontor inbetald
ränta å lånen till enskilda
järnvägar*) kr. 1,763,240: 14
amortering å
dit° .......... » 689,189:59 „ 2,452,429: 73 „ 16,152,429: 73.
Skillnad, som af andra statsmedel guldits............ kronor 884,545: 20.
Härvid är dock att märka, att å vissa lån till enskilda järnvägsanläggningar
för år 1905 upplupit ränta, med hvars erläggande anstånd
af Riksdagen medgifvits, men hvilken räntefordran i själfva verket
utgör ett riksgäldskontorets under året uppkomna tillgodohafvande hos
enskilda järnvägar. Detta räntebelopp uppgår till 157,989 kr. 23 öre.
2:o.
Fullmäktige hafva å sid. 10—16 af sin till Riksdagen afgifna, i
statsutskottets memorial n:o 1 intagna berättelse meddelat, hvilka då
till betalning förfallna annuitetsbelopp å de från riksgäldskontoret till
kanal- och järnvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna
lån icke vid nämnda tid blifvit af vederbörande gäldade. Enligt hvad
utskottet inhämtat, har efter berättelsens afgifvande icke inträffat annan
förändring i berörda hänseende, än att direktionen för högre lärarinneseminarium
i Stockholm erlagt förfallen annuitet å lånet för inköp af
byggnad åt seminariet samt att i afräkning å förfallen ränta för det
till förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara
beviljade lånet inbetalts 400 kronor.
*) Den för år 1905 debiterade räntan utgjorde 2,000,778 kr. 27 öre.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
Till jämförelse mellan förhållandena under de senast förflutna
åren vill utskottet här meddela, att riksgäldskontor fordran för förfallna,
men icke verkställda inbetalningar å utgifna lån för enskil&a
järnvägar, kanal- och slussanläggningar m. m. uppgått till följande
''belopp (oberäknadt upplupna s. k. öfverräntor å förfallna annuiteter),
nämligen:
vid början
af
år
11
11
ii
ii
11
11
ii
ii
11
11
ii
ii
11
11
ii
ii
11
11
ii
ii
11
11
ii
ii
11
11
ii
ii
11
11
ii
ii
11
11
ii
ii
1897 ........................ kronor 2,486,682: 8 5.
1898 ....................... „ 2,336,180: 09.
1899 ........................ „ 1,909,558: 7 3.
1900 ...................... „ 2,031,872: 33.
1901 ....................... „ 2,184,776:46.
1902 ..................... „ 2,471,279: 06.
1903 ........................ „ 2,593,918:77.
1904 ........................ „ 2,978,329:88.
1905 ........................ „ 2,414,023:8 9.0
1906 ..................... „ 2,044,888:65.0
3:o.
Angående afskrifning af riksgäldskontorets återstående skuld för det
mot så kallade lottsedlar upptagna lånet till Trollhätte slussverks byggnad.
(Rev. ber. sid. 49, 50 och 340.)
I denna fråga hafva Riksdagens revisorer anfört följande.
Bland riksgäldskontorets inom linjen förda skulder har år för år
sedan lång tid tillbaka balanserats ett belopp af 3,536 kronor 88 öre,
uto-örande återstoden af skulden lör riksgäldskontorets den 1 mars 1750
upptagna lån mot sa kallade lottsedlar till Trollhätte slussverks byggnad.
Enligt lottsedlarnes ordalydelse skulle å tillskjutna beloppen, 1,000
å 500 daler silfvermynt, åtnjutas årligen 6 procent under de första tre
åren och sedermera under 100 år 12 procent. Vid utgången af nämnda
tid befanns riksgäld skontoret icke villigt att utgifva dessa sedlars
1) Jämlikt Riksdagens särskilda beslut bär dels af Vislanda-Bolmons järnvägsaktiebolags
lån ett förfallet räntebelopp af 542,356 kronor 32 öre blifvit vid 1904 års
slut i riksgäldskontorets räkenskaper fördt inom linjen och sedermera afskrifvet, dels
ock af Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags lån ett förfallet rånte- och kapitalbelopp
af 649,198 kronor 97 öre år 1905 afskrifvits. Dessa afskrifningar hafva föranledt den
minskning i summan af riksgäldskontorets förfallna fordringar, som de för åren 1905
och 1906 här ofvan angifna siffrorna utvisa.
5
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
kapitalbelopp; men efter af åtskilliga sedelhafvare anställd rättegång
blef det riksgäldskontoret ålagdt att utbetala kapitalbeloppen med 6
procent ränta från den 1 mars 1853. Sedan denna betalningsrätt utsträckts
att tillämpas för alla sedlarne, vare sig deras innehafvare deltagit
i rättegången eller ej, samt tillkännagifvande därom införts i allmänna
tidningarne med anmodan till innehafvare af sådana sedlar att
förete desamma till inlösen, blefve inom närmaste tiden därefter samtliga
sedlar mod undantag af nio företedda och inlösta..
I anledning af väckt fråga om afskrifning af åtskilliga i riksgäldskontorets
räkenskaper balanserade skulder och fordringar anförde statsutskottet
vid 1867 års riksdag beträffande återstående skulden för omförmälda
lån, att det vore sannolikt, att utelöpande nio stycken lottsedlar
under tidens längd förstörts eller förlorats; att det vore ändamålslöst
att genom tilläggande af den därå årligen upplöpande räntan öka riksgäldskontorets
för dem bokförda skuld, men att dessa obligationer, med
afseende å innehållet af 33 § af då gällande reglemente för riksgäldskontoret,
dock icke syntes böra helt och hållet ur räkenskaperna afskrifvas;
och hemställde utskottet därför, att de nio lottsedlarnes i
hufvudboken för år 1865 utbalanserade, sammanlagda kapital- och räntebelopp,
5,142 riksdaler 18 öre, måtte i kontorets räkenskaper föras
inom linjen. Hvad utskottet sålunda hemställt blef af Riksdagen bifallet.
Under närmaste därpå följande åren företeddes och inlöstes ännu
ett par af dessa lottsedlar; men alltsedan år 1869 har riksgäld skontorets
skuld för ifrågavarande lån balanserats med nu i räkenskaperna upptagna
beloppet, 3,536 kronor 88 öre.
Den af 1867 års statsutskott såsom skäl mot fullständig afskrifning
af nämnda skuld åberopade § 33 i då gällande reglemente för riksgäldskontoret
återfinnes i kontorets senast fastställda reglemente under § 2,
som i förevarande afseende innehåller följande stadgande: »Där preskriptionstid
i afseende på någon särskild del af riksgäld skontorets skulder
icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas,
att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den tid, inom
hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.»
På grund häraf — yttra revisorerna vidare — kunde det visserligen
synas, som om samma skäl mot fullständig afskrifning ai ifrågavarande
skuldbelopp fortfarande kvarstode, men då det med hänsyn
till den långa tid, som förflutit från det att sedelhafvarne genom tillkännagifvande
i allmänna tidningarne underrättats om sedlarnes inlösande,
utan att nu ifrågavarande sedlar företetts, torde få anses visst, att
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
desamma ej komrne att företes för inlösen, samt i allt fall, därest mot
förmodan någon sådan sedel härefter skulle till inlösen, i riksgäldskontor!
inlämnas, sedelhafvarens rätt att utbekomma inlösningsbeloppet
icke torde minskas genom dess afförande ur riksgäldskontorets räkenskaper,
hafva revisorerna ifrågasatt, huruvida icke omförmälda, bland
riksgäldskontorets skulder inom linjen nu upptagna belopp, 3,536 kronor
88 öre, lämpligen borde helt och hållet ur kontorets räkenskaper afskrift^.
I anledning af detta revisorernas förslag hafva fullmäktige i riksgäldskontoret
i skrifvelse af den 4 januari detta år yttrat följande.
Jämlikt 15 § i det vid 1865—1866 års riksdag för riksgäldskontoret
utfärdade reglementet vore riksgäldskontoret skyldigt att inlösa
de för omförmälda lån utfärdade lottsedlar, som för ändamålet hos
kontoret företeddes. Denna riksgäldskontorets skyldighet kvarstode
gifvetvis, äfven om ifrågavarande skuldbelopp afskrefves ur räkenskaperna.
Vid detta förhållande och då det syntes vara föga sannolikt,
att någon af de ännu utelöpande sex lottsedlarne i fråga komme att
företes för inlösen, syntes det fullmäktige ej vara något att erinra mot
revisorernas omförmälda förslag om beloppets afskrifning.
På grund af hvad i detta ärende förekommit får statsutskottet
hemställa,
att Riksdagen må besluta, att det bland riksgäldskontorets
skulder inom linjen uppförda beloppet,
3,536 kronor 88 öre, utgörande återstod af skulden
för det mot så kallade lottsedlar upptagna lånet till
Trollhätte slussverks byggnad, afskrifves ur riksgäldskontorets
räkenskaper.
4:o.
Angående bokföringen i riksgäldskontorets räkenskaper af köpeskillingen
för Trollhätte kanalverk.
(Rev. ber. sid. 50, 51, 340 och 341.)''
Jämlikt bemyndigande af 1904 års Riksdag har riksgäldskontoret,
i öfverensstämmelse med upprättadt kontrakt om förvärfvande för
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
7
Kung].. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte kanalverk och viss
annan Nya Trollhätte kanalbolags egendom, till bolaget erlagt köpeskillingen
för berörda egendom med 5,721,726 kronor 70 öre. Detta
belopp har i riksgäldskontorets räkenskaper blifvit upptaget bland
kontorets tillgångar.
Med förmälan härom hafva Riksdagens revisorer vidare erinrat,
hurusom 1904 års Riksdag i sammanhang med sitt beslut om Trollhätte
kanalverks förvärfvande för statens räkning jämväl besluta, att sedan
af kanalverkets inkomster guldits såväl förvaltningskostnader med högst
120,000 kronor om året som ock utgifterna för kanalverkets underhåll
med hvad därmed ägde sammanhang, skulle af samma inkomster till
riksgäldskontoret öfverlämnas 3,6 % af den i svenska statens 3,6 %
obligationer erlagda köpeskillingen, samt att återstoden af den årliga
inkomsten af kanalverket skulle öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.
Riksgäldskontoret äger alltså — yttra revisorerna — att på det
utgifna köpeskillingsbeloppet uppbära årlig ränta, hvaremot någon
amortering af detsamma ej är ifrågasatt; och ej heller på annat sätt
torde godtgörelse för ifrågavarande utbetalning vara för riksgäldskontoret
att påräkna.
Vid sådant förhållande har det synts revisorerna mindre lämpligt
att på sätt som skett upptaga ifrågavarande köpeskilling bland riksgäldskontorets
egentliga, på dess ställning inverkande tillgångar. Revisorerna,
som, med hänsyn därtill, att riksgäldskontoret äger åtnjuta
ränta å beloppet, ansåge, att detsamma icke borde helt och hållet ur
räkenskapen afföras, hafva därför ifrågasatt, huruvida icke nu omförmälda,
af riksgäldskontoret utbetalta köpeskillingsbelopp lämpligen borde
i riksgäldskontorets räkenskaper upptagas bland kontorets inom linjen
förda tillgångar, med anteckning att riksgäldskontoret äger därå af
Trollhätte kanalverks inkomster åtnjuta 3,6 % årlig ränta.
I häröfver afgifvet yttrande hafva fullmäktige i riksgäldskontoret
anfört, att, ehuru den i riksgäldskontoret nu iakttagna bokföringen af
ifrågavarande köpeskillingsbelopp syntes fullmäktige kunna anses befogad
på den grund, att riksgäldskontoret ägde uppbära ränta å beloppet,
fullmäktige dock icke hade någon erinran att framställa mot det af
revisorerna förordade, förändrade bokföringssättet.
Då det synes utskottet, att revisorerna anfört giltiga skäl för sitt
ifrågavarande förslag, får utskottet hemställa,
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
att Riksdagen må besluta, att den af riksgäldskontoret
erlagda köpeskillingen för Trollhare kanalverk
5,721,726 kronor 70 öre, skall i riksgäldskontorets
räkenskaper upptagas bland kontorets inom linjen
förda tillgångar, med anteckning att riksgäldskontor^
äger därå af Trollbatte kanalverks inkomster åtnjuta
3,6 procent årlig ränta.
5:o.
Hvad i revisorernas berättelse om granskning af riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning eljest blifvit anmärkt eller anfordt bär utskottet
funnit dels vara genom vederbörandes utlåtande nöjaktigt förklara ,
dels icke vara af beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något
varande- och har utskottet funnit hvad vid läsningen af fullmakt g
protokoll förekommit ej böra föranleda någon utskottets anmälan eller
hemställan.
6:o.
Granskningen af fullmäktiges i riksgäldskonloret gemensamt med
fullmäktige i riksbanken vidtagna åtgärder for utförande af det den
gemensamt lämnade uppdraget i fråga om uppförande a fMgea
holmen af riksdags- och riksbankshus har ofverlamnats till behandlr g
af sammansatt stats- och bankoutskott.
7:o.
Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.
Hå utskottet vid den nu verkställda granskningen af riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i namnda kontor
hafva med nit och omsorg uppfyllt sitt viktiga och ansvarsfulla kall,
tillstyrker utskottet,
att fullmäktige i riksgäldskonloret °må tillerkännas
full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 22.
som finnas antecknade i deras protokoll från den 19
januari 1905 till och med den 18 januari 1906.
Stockholm den 6 februari 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Bih. till Riksd. Prof. 1906.
4 Sami.
1 Afd. 14 Höft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1906:10 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, i anledning af verkställd granskning af riksgäldskontorets förvaltning. s. 7 i texten