Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

1906-02-06 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:22, Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

1

N:o 22.

Ank. till Riksd. kansli den 6 februari 1906, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,

som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes

fullmäktige i nämnda kontor.

(R. A.)

Sedan statsutskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år

1905 församlade revisorer afgifna berättelsen om granskning af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till utskottet

remitterats och bland kamrarnas ledamöter i tryck utdelats, samt genomläst

de protokoll, hvilka blifvit hos fullmäktige i riksgäldskontoret förda

efter den 28 september 1905, med hvilken dag revisorernas protokollsgranskning

slutade, till och med den 18 januari 1906, hvilken dag

fullmäktiges berättelse till innevarande års Riksdag blifvit afgifven, får

utskottet nu meddela yttrande med anledning af berörda, sålunda verkställda

granskning.

l:o.

Angående skillnaden mellan statens utgifter för järnvägslån och

statens inkomster dels af behållna trafikmedel, dels af enskilda järnvägsaktiebolags

annuitetslikvider.

Till fullföljande af de i ofvan angifna afseende af föregående

Riksdagars statsutskott lämnade uppgifter får utskottet för det senast

tilländagångna året 1905 meddela följande siffror.

Bill, till Riksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 14 Höft. (N:o 22.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

Af riksgäldskontoret utbetald ränta å de

fonderade statslånen .....................................................

Med anledning däraf, att i denna post ingår ränta

å medel, som upplånats dels för nedan nämnda,

under statskontorets förvaltning stående fonder,

dels för utveckling af statens telefonväsende,

dels ock för beredande åt riksgäldskontoret af

kassareserver i utlandet till belopp af 15,000,000

kronor, bör från ofvan utförda räntepost afdragas:
af

statskontoret till riksgäldskontoret levererade

räntemedel

från odlingslånefonden...........

kr.

176,737: 82

„ eguahemslånefonden .....

11

85,274: 45

„ torfindustrifonden............

11

6,400: —

,, rederinäringsfonden .....

af telegrafstyrelsen betald ränta

å i riksgäldskontoret lyftade

medel för utveckling af statens

11

172,183: 89

telefonväsende ..........................

till riksgäldskontoret influtna

räntor å förberörda utländska

11

316,601: 25

kassareserver, omkring...........

ii

495,000: —

kronor 13,411,389: 42.

1,252,197: 41.

kronor 12,159,192: oi.

Däremot skall härtill läggas af riksgäldskontoret

utbetald ränta

dels å de af staten i följd af västkustbanans förvärfvande

öfvertagna kommun- och obligationslånen.

......................................... kr. 58,457:08

dels ock å den hos staten innestående

andelen af köpeskillingen

för bandelen Örebro—

Frövi............................................. „ 120,00°: — „ 178,457: os.

Utvisande dessa sammanlagda belopp en statens

ränteutgift å upplåningen för järnvägar af......kronor 12,337,649: 0 9.

Enligt gällande amorteringsplaner verkställd kapitalafbetalning

å de fonderade

statslånen....................................kr. 3,141,477:78.

transport kr. 3,141,477: 78 kronor 12,337,649:09.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

3

transport kr. 3,141,477: 7 8 kronor 12,337,649: 09.

Stadgad afsättning till amortering

å dito................................ „ 397,633: 3 3.

Kapitalafbetalning å af staten

öfvertagna kommunlån............ „ 29,214: 7 3.

Slutbetalning af ett af staten

öfvertaget obligationslån ...... „ 1,131,000:— „ 4,699,325:84.

Statens hela utgift för järnvägslånen.................... kronor 17,036,974: 93.

Till statskontoret levererad behållning af trafikinkomster

å statens järnvägar kr. 13,700,000: —

Till riksgäldskontor inbetald

ränta å lånen till enskilda

järnvägar*) kr. 1,763,240: 14

amortering å

dit° .......... » 689,189:59 „ 2,452,429: 73 „ 16,152,429: 73.

Skillnad, som af andra statsmedel guldits............ kronor 884,545: 20.

Härvid är dock att märka, att å vissa lån till enskilda järnvägsanläggningar

för år 1905 upplupit ränta, med hvars erläggande anstånd

af Riksdagen medgifvits, men hvilken räntefordran i själfva verket

utgör ett riksgäldskontorets under året uppkomna tillgodohafvande hos

enskilda järnvägar. Detta räntebelopp uppgår till 157,989 kr. 23 öre.

2:o.

Fullmäktige hafva å sid. 10—16 af sin till Riksdagen afgifna, i

statsutskottets memorial n:o 1 intagna berättelse meddelat, hvilka då

till betalning förfallna annuitetsbelopp å de från riksgäldskontoret till

kanal- och järnvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna

lån icke vid nämnda tid blifvit af vederbörande gäldade. Enligt hvad

utskottet inhämtat, har efter berättelsens afgifvande icke inträffat annan

förändring i berörda hänseende, än att direktionen för högre lärarinneseminarium

i Stockholm erlagt förfallen annuitet å lånet för inköp af

byggnad åt seminariet samt att i afräkning å förfallen ränta för det

till förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara

beviljade lånet inbetalts 400 kronor.

*) Den för år 1905 debiterade räntan utgjorde 2,000,778 kr. 27 öre.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

Till jämförelse mellan förhållandena under de senast förflutna

åren vill utskottet här meddela, att riksgäldskontor fordran för förfallna,

men icke verkställda inbetalningar å utgifna lån för enskil&a

järnvägar, kanal- och slussanläggningar m. m. uppgått till följande

''belopp (oberäknadt upplupna s. k. öfverräntor å förfallna annuiteter),

nämligen:

vid början

af

år

11

11

ii

ii

11

11

ii

ii

11

11

ii

ii

11

11

ii

ii

11

11

ii

ii

11

11

ii

ii

11

11

ii

ii

11

11

ii

ii

11

11

ii

ii

1897 ........................ kronor 2,486,682: 8 5.

1898 ....................... „ 2,336,180: 09.

1899 ........................ „ 1,909,558: 7 3.

1900 ...................... „ 2,031,872: 33.

1901 ....................... „ 2,184,776:46.

1902 ..................... „ 2,471,279: 06.

1903 ........................ „ 2,593,918:77.

1904 ........................ „ 2,978,329:88.

1905 ........................ „ 2,414,023:8 9.0

1906 ..................... „ 2,044,888:65.0

3:o.

Angående afskrifning af riksgäldskontorets återstående skuld för det

mot så kallade lottsedlar upptagna lånet till Trollhätte slussverks byggnad.

(Rev. ber. sid. 49, 50 och 340.)

I denna fråga hafva Riksdagens revisorer anfört följande.

Bland riksgäldskontorets inom linjen förda skulder har år för år

sedan lång tid tillbaka balanserats ett belopp af 3,536 kronor 88 öre,

uto-örande återstoden af skulden lör riksgäldskontorets den 1 mars 1750

upptagna lån mot sa kallade lottsedlar till Trollhätte slussverks byggnad.

Enligt lottsedlarnes ordalydelse skulle å tillskjutna beloppen, 1,000

å 500 daler silfvermynt, åtnjutas årligen 6 procent under de första tre

åren och sedermera under 100 år 12 procent. Vid utgången af nämnda

tid befanns riksgäld skontoret icke villigt att utgifva dessa sedlars

1) Jämlikt Riksdagens särskilda beslut bär dels af Vislanda-Bolmons järnvägsaktiebolags

lån ett förfallet räntebelopp af 542,356 kronor 32 öre blifvit vid 1904 års

slut i riksgäldskontorets räkenskaper fördt inom linjen och sedermera afskrifvet, dels

ock af Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags lån ett förfallet rånte- och kapitalbelopp

af 649,198 kronor 97 öre år 1905 afskrifvits. Dessa afskrifningar hafva föranledt den

minskning i summan af riksgäldskontorets förfallna fordringar, som de för åren 1905

och 1906 här ofvan angifna siffrorna utvisa.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

kapitalbelopp; men efter af åtskilliga sedelhafvare anställd rättegång

blef det riksgäldskontoret ålagdt att utbetala kapitalbeloppen med 6

procent ränta från den 1 mars 1853. Sedan denna betalningsrätt utsträckts

att tillämpas för alla sedlarne, vare sig deras innehafvare deltagit

i rättegången eller ej, samt tillkännagifvande därom införts i allmänna

tidningarne med anmodan till innehafvare af sådana sedlar att

förete desamma till inlösen, blefve inom närmaste tiden därefter samtliga

sedlar mod undantag af nio företedda och inlösta..

I anledning af väckt fråga om afskrifning af åtskilliga i riksgäldskontorets

räkenskaper balanserade skulder och fordringar anförde statsutskottet

vid 1867 års riksdag beträffande återstående skulden för omförmälda

lån, att det vore sannolikt, att utelöpande nio stycken lottsedlar

under tidens längd förstörts eller förlorats; att det vore ändamålslöst

att genom tilläggande af den därå årligen upplöpande räntan öka riksgäldskontorets

för dem bokförda skuld, men att dessa obligationer, med

afseende å innehållet af 33 § af då gällande reglemente för riksgäldskontoret,

dock icke syntes böra helt och hållet ur räkenskaperna afskrifvas;

och hemställde utskottet därför, att de nio lottsedlarnes i

hufvudboken för år 1865 utbalanserade, sammanlagda kapital- och räntebelopp,

5,142 riksdaler 18 öre, måtte i kontorets räkenskaper föras

inom linjen. Hvad utskottet sålunda hemställt blef af Riksdagen bifallet.

Under närmaste därpå följande åren företeddes och inlöstes ännu

ett par af dessa lottsedlar; men alltsedan år 1869 har riksgäld skontorets

skuld för ifrågavarande lån balanserats med nu i räkenskaperna upptagna

beloppet, 3,536 kronor 88 öre.

Den af 1867 års statsutskott såsom skäl mot fullständig afskrifning

af nämnda skuld åberopade § 33 i då gällande reglemente för riksgäldskontoret

återfinnes i kontorets senast fastställda reglemente under § 2,

som i förevarande afseende innehåller följande stadgande: »Där preskriptionstid

i afseende på någon särskild del af riksgäld skontorets skulder

icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas,

att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den tid, inom

hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.»

På grund häraf — yttra revisorerna vidare — kunde det visserligen

synas, som om samma skäl mot fullständig afskrifning ai ifrågavarande

skuldbelopp fortfarande kvarstode, men då det med hänsyn

till den långa tid, som förflutit från det att sedelhafvarne genom tillkännagifvande

i allmänna tidningarne underrättats om sedlarnes inlösande,

utan att nu ifrågavarande sedlar företetts, torde få anses visst, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

desamma ej komrne att företes för inlösen, samt i allt fall, därest mot

förmodan någon sådan sedel härefter skulle till inlösen, i riksgäldskontor!

inlämnas, sedelhafvarens rätt att utbekomma inlösningsbeloppet

icke torde minskas genom dess afförande ur riksgäldskontorets räkenskaper,

hafva revisorerna ifrågasatt, huruvida icke omförmälda, bland

riksgäldskontorets skulder inom linjen nu upptagna belopp, 3,536 kronor

88 öre, lämpligen borde helt och hållet ur kontorets räkenskaper afskrift^.

I anledning af detta revisorernas förslag hafva fullmäktige i riksgäldskontoret

i skrifvelse af den 4 januari detta år yttrat följande.

Jämlikt 15 § i det vid 1865—1866 års riksdag för riksgäldskontoret

utfärdade reglementet vore riksgäldskontoret skyldigt att inlösa

de för omförmälda lån utfärdade lottsedlar, som för ändamålet hos

kontoret företeddes. Denna riksgäldskontorets skyldighet kvarstode

gifvetvis, äfven om ifrågavarande skuldbelopp afskrefves ur räkenskaperna.

Vid detta förhållande och då det syntes vara föga sannolikt,

att någon af de ännu utelöpande sex lottsedlarne i fråga komme att

företes för inlösen, syntes det fullmäktige ej vara något att erinra mot

revisorernas omförmälda förslag om beloppets afskrifning.

På grund af hvad i detta ärende förekommit får statsutskottet

hemställa,

att Riksdagen må besluta, att det bland riksgäldskontorets

skulder inom linjen uppförda beloppet,

3,536 kronor 88 öre, utgörande återstod af skulden

för det mot så kallade lottsedlar upptagna lånet till

Trollhätte slussverks byggnad, afskrifves ur riksgäldskontorets

räkenskaper.

4:o.

Angående bokföringen i riksgäldskontorets räkenskaper af köpeskillingen

för Trollhätte kanalverk.

(Rev. ber. sid. 50, 51, 340 och 341.)''

Jämlikt bemyndigande af 1904 års Riksdag har riksgäldskontoret,

i öfverensstämmelse med upprättadt kontrakt om förvärfvande för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

7

Kung].. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte kanalverk och viss

annan Nya Trollhätte kanalbolags egendom, till bolaget erlagt köpeskillingen

för berörda egendom med 5,721,726 kronor 70 öre. Detta

belopp har i riksgäldskontorets räkenskaper blifvit upptaget bland

kontorets tillgångar.

Med förmälan härom hafva Riksdagens revisorer vidare erinrat,

hurusom 1904 års Riksdag i sammanhang med sitt beslut om Trollhätte

kanalverks förvärfvande för statens räkning jämväl besluta, att sedan

af kanalverkets inkomster guldits såväl förvaltningskostnader med högst

120,000 kronor om året som ock utgifterna för kanalverkets underhåll

med hvad därmed ägde sammanhang, skulle af samma inkomster till

riksgäldskontoret öfverlämnas 3,6 % af den i svenska statens 3,6 %

obligationer erlagda köpeskillingen, samt att återstoden af den årliga

inkomsten af kanalverket skulle öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.

Riksgäldskontoret äger alltså — yttra revisorerna — att på det

utgifna köpeskillingsbeloppet uppbära årlig ränta, hvaremot någon

amortering af detsamma ej är ifrågasatt; och ej heller på annat sätt

torde godtgörelse för ifrågavarande utbetalning vara för riksgäldskontoret

att påräkna.

Vid sådant förhållande har det synts revisorerna mindre lämpligt

att på sätt som skett upptaga ifrågavarande köpeskilling bland riksgäldskontorets

egentliga, på dess ställning inverkande tillgångar. Revisorerna,

som, med hänsyn därtill, att riksgäldskontoret äger åtnjuta

ränta å beloppet, ansåge, att detsamma icke borde helt och hållet ur

räkenskapen afföras, hafva därför ifrågasatt, huruvida icke nu omförmälda,

af riksgäldskontoret utbetalta köpeskillingsbelopp lämpligen borde

i riksgäldskontorets räkenskaper upptagas bland kontorets inom linjen

förda tillgångar, med anteckning att riksgäldskontoret äger därå af

Trollhätte kanalverks inkomster åtnjuta 3,6 % årlig ränta.

I häröfver afgifvet yttrande hafva fullmäktige i riksgäldskontoret

anfört, att, ehuru den i riksgäldskontoret nu iakttagna bokföringen af

ifrågavarande köpeskillingsbelopp syntes fullmäktige kunna anses befogad

på den grund, att riksgäldskontoret ägde uppbära ränta å beloppet,

fullmäktige dock icke hade någon erinran att framställa mot det af

revisorerna förordade, förändrade bokföringssättet.

Då det synes utskottet, att revisorerna anfört giltiga skäl för sitt

ifrågavarande förslag, får utskottet hemställa,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

att Riksdagen må besluta, att den af riksgäldskontoret

erlagda köpeskillingen för Trollhare kanalverk

5,721,726 kronor 70 öre, skall i riksgäldskontorets

räkenskaper upptagas bland kontorets inom linjen

förda tillgångar, med anteckning att riksgäldskontor^

äger därå af Trollbatte kanalverks inkomster åtnjuta

3,6 procent årlig ränta.

5:o.

Hvad i revisorernas berättelse om granskning af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning eljest blifvit anmärkt eller anfordt bär utskottet

funnit dels vara genom vederbörandes utlåtande nöjaktigt förklara ,

dels icke vara af beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något

varande- och har utskottet funnit hvad vid läsningen af fullmakt g

protokoll förekommit ej böra föranleda någon utskottets anmälan eller

hemställan.

6:o.

Granskningen af fullmäktiges i riksgäldskonloret gemensamt med

fullmäktige i riksbanken vidtagna åtgärder for utförande af det den

gemensamt lämnade uppdraget i fråga om uppförande a fMgea

holmen af riksdags- och riksbankshus har ofverlamnats till behandlr g

af sammansatt stats- och bankoutskott.

7:o.

Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.

Hå utskottet vid den nu verkställda granskningen af riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i namnda kontor

hafva med nit och omsorg uppfyllt sitt viktiga och ansvarsfulla kall,

tillstyrker utskottet,

att fullmäktige i riksgäldskonloret °må tillerkännas

full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

som finnas antecknade i deras protokoll från den 19

januari 1905 till och med den 18 januari 1906.

Stockholm den 6 februari 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bih. till Riksd. Prof. 1906.

4 Sami.

1 Afd. 14 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:10 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, i anledning af verkställd granskning af riksgäldskontorets förvaltning. s. 7 i texten