Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående försäljning af till förra fänriksbostället Grimskulla n:o 1 i Älfsborgs län hörande andel i vattenkraft m. m.

1906-02-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:26, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående försäljning af till förra fänriksbostället Grimskulla n:o 1 i Älfsborgs län hörande andel i vattenkraft m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

N:o 26.

Ank. till Riksd. kansli, den 9 februari 1906, kl. 2,3 o e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående

försäljning af till förra fänriksbostället Grimskulla n:o 1

i Älfsborgs län hörande andel i vattenkraft m. m.

(I. A.)

1 en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 11) af den 30 december

1905 bar Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att

medgifva:

dels att den till förra fänriksbostället 5/8 mantal Grimskulla n:o 1 i

Kinnarumma socken och Marks härad i Älfsborgs län hörande andel i det

så kallade Häggårdafallet i Häggårdaån måtte tillika med en till egendomen

hörande, invid nämnda vattenfall belägen utäga om 14,5 kappland

från egendomen afsöndras och försäljas till ägarne af 1 * 3/i mantal Häggårda,

J. A. Brinell samt stärbhusdelägarne efter handlanden Mårten August

Strömqvist, mot köpeskilling, som skulle på köparnes bekostnad bestämmas

i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof vore föreskrifven i kungl. förordningen den 14 april 1866, under

iakttagande därvid, att köpeskillingen för statens andel i vattenfallet jämte

berörda utäga icke finge understiga 6,000 kronor, samt under villkor i

öfrigt:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

9

att, sedan köpeskillingen för berörda andel i vattenfallet äfvensom

för omförmälda utäga blifvit till landtränteriet i länet inbetalad, desamma

finge af köparne tagas i besittning vid utgången af nu löpande arrendeperiod

för egendomen 5/s mantal Grimskulla n:o 1 den 14 mars 1912

eller dessförinnan å tid, hvarom köparne kunde med arrendatorn af egendomen

öfverenskomma; samt

att, därest sådan öfverenskommelse träffades, köparne skulle, utan

något bidrag från kronan, till vederbörande arrendator erlägga den godtgörelse,

som borde arrendatorn tillkomma för mistning af andelen i vattenfallet

äfvensom af utägan;

dels och att köpeskillingen för ifrågavarande andel i vattenfallet äfvensom

för berörda utäga måtte, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda

mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af

skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.

I detta ärende har departementschefen till ofvannämnda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Häggårdaån, som är aflopp för den inom Kinnarumma socken och

Marks härad af Älfsborgs län belägna Erisjön, bildar nedom denna sjö

ett vattenfall, det så kallade Häggårdafallet, med en höjd af omkring 28

meter. Stränderna utefter ån vid nämnda fall tillhöra enskilda med undantag

för en mindre sträcka utefter fallets västra strand, hvilken upptages af en

till det för statsverkets räkning till den 14 mars 1912 utarrenderade förra

fänriksbostället 5/8 mantal Grimskulla n:o 1 i nämnda socken hörande,

från egendomen i öfrigt skild utäga om 14,5 kapplands areal. Vattenfallets

höjd utmed stranden af nämnda utäga, hvilken utgöres af bergig

och oländig mark, uppgår till 12,3 meter.

I en till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift hafva nu J. A. Brinell

samt sterbhusdelägarne efter handlanden Mårten August Strömqvist anhållit

om tillstånd att inköpa ofvan omförmälda utäga med därtill hörande andel

i Häggårdafallet.

Sökandena hafva därvid anfört, bland annat: att ägorna till det dem

tillhöriga hemmanet 8/4 mantal kronoskatte Häggårda i nämnda socken

genomflötes af Häggårdaån, som hufvudsakligen å detta hemmans grund

bildade förberörda vattenfall; att emellertid en mindre del af fallet ägdes

af staten utmed förut omnämnda utäga; att denna statens andel i fallet,

enär staten blott ägde mark å ena stranden, utgjorde allenast hälften af

det utanför utägan i Häggårdaån framgående vattnet; att statens andel

uti ifrågavarande vattenfall, hvars hela kraft kunde beräknas till 280

Bill. titt lliks d. Prof. 1906. 4. Sami. 1 Afd. 16 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

turbinhästkrafter, däraf sökandena ägde nära 80 procent, icke kunde med

ekonomisk fördel utnyttjas och bebyggas, hvaremot sökandena, därest

äganderätten till hela vattenkraften och förenämnda utäga komme i deras

hand, kunde blifva i tillfälle att för industrien fruktbargöra vattenfallet

och att på ett fullt rationellt sätt utföra erforderlig vattenverksanläggning;

samt att sökandena vore villiga att för statens andel i vattenfallet jämte

utägan erlägga en köpeskilling af 3,000 kronor.

Sökandena hafva vid skriften fogat, bland annat, ett af öfverstelöjtnanten

vid väg- och vattenbyggnadskåren B. Stafsing afgifvet utlåtande

rörande vattenfallets storlek och värde m. m., hvaraf inhämtas, att, sedan

den för flottningen erforderliga vattenmängden frånräknats, hela fallets för

industriella behof tillgängliga vattenmängd uppskattats till högst 1 kubikmeter

för sekund; att, då staten ägde att disponera hälften af hela vattenmängden

vid den sträcka af fallet, som vore belägen utmed stranden af

berörda utäga, staten kunde påräkna att tillgodogöra sig l/z kubikmeter

för sekund med 12,s meters fallhöjd, motsvarande omkring 60 turbinhästkrafter;

samt att för vattenfall, liknande det här ifrågavarande, årsarrendet

i allmänhet uppskattats till omkring 2 kronor för turbinhästkraft

eller för 60 hästkrafter 120 kronor för år, motsvarande efter 4 procents

ränta ett kapitalvärde af 3,000 kronor.

Efter erhållen nådig remiss har domänstyrelsen med underdånigt

utlåtande af den 31 mars innevarande år öfverlämnat öfver berörda ansökning

afgifna yttranden af arrendatorn utaf egendomen 5/8 mantal Grimskulla

n:o 1 samt af domänintendenten och Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande

i länet.

Arrendatorn har, med hänsyn därtill att ifrågavande utäga vore

tämligen aflägset belägen från större samhälle och å en plats, som vore

mindre väl lottad i afseende på kommunikationer, samt då såväl utägan

som därtill hörande andel af vattenfallet vore för egendomen utan värde,

förklarat sig icke hafva något emot ansökningen att erinra.

Såväl domänintendenten som Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande

och domänstyrelsen hafva tillstyrkt bifall till ansökningen, därvid domänstyrelsen

hemställt, att köpeskillingen måtte bestämmas på sätt i fråga om

ersättning för exproprierad mark stadgades i nådiga förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866.

På grund af nådig remiss har härefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 20 april innevarande år i ärendet

afgifvit utlåtande och därvid, då ifrågavarande, staten tillhöriga vattenkraft

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

11

uppginge till ett så ringa kraftbelopp, att den icke lämpligen kunde tagas

i anspråk vare sig för statens järnvägsdrift eller för annat statsändamål,

då statens andel i vattenkraften icke syntes kunna med fördel ensamt för

sig tillgodogöras, utan lämpligast kunde nyttiggöras i samband med den

sökandena tillhöriga vattenkraften, och då det icke syntes vara att förorda,

att staten skulle ingå som meddelägare i industriellt företag på grund af

ett jämförelsevis så ringa intresse som äganderätten till 60 effektiva hästkrafter,

samt på i öfrigt anförda skäl förklarat sig anse, att några vägande

skäl icke förelåge för bibehållandet i kronans ägo af ifrågavarande utäga

och vattenfallsandel. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare anfört

följande. Då vattenfallet vore beläget i en landsdel, där industrien syntes

hafva användning för all till buds stående vattenkraft, och då afståndet

från vattenfallet till Borås stad ej uppginge till mer än 12 till 13 kilometer,

och sålunda afsättningsmöjligheterna för kraften icke vore ogynnsamma,

funne styrelsen för sin del, att värdets bestämmande efter en årlig

arrendeafgift af endast 2 kronor för hästkraft i detta fall gåfve för lågt belopp.

Med ledning af de i handlingarne förefintliga uppgifter angående

vattenfallets fallförhållanden och vattenmängd samt öfriga å anläggningskostnaden

inverkande omständigheter å platsen, hade styrelsen genom approximativ

beräkning af anläggningskostnaden för tillgodogörande af vattenfallet i

dess helhet funnit, att under förhandenvarande förhållanden en årlig afgäld

af 4 kronor för hästkraft å turbinaxeln eller ett inköp efter 100 kronor för

turbinhästkraft för statens andel i vattenkraften icke skulle varda betungande

för en industriell verksamhet, som afsåge vattenfallets rationella

utnyttjande å platsen eller öfverförande af dess kraft till Borås stad, utan

skulle en dylik ersättning ändock medgifva en god affärsvinst utöfver

kostnaderna för verkets skötsel samt ränta och amortering å dess anläggningskostnad.

Att emellertid sätta försäljningspriset ännu högre än 100

kronor för turbinhästkraft kunde enligt styrelsens åsikt uti förevarande

fall icke vara skäligt, då det icke borde förbises, dels att, enligt i ärendet

framkomna uppgifter, staten ensam icke syntes kunna med fördel tillgodogöra

sig sin ringa andel i vattenfallet, dels att det för sökandena funnes

möjlighet att själfständigt tillgodogöra sig sin nära fyra gånger större

andel, ehuruväl det vore för dem billigast och förmånligast att kunna

utnyttja vattenfallets hela krafttillgång, samt dels slutligen och icke minst

att synpunkten, huru stor kostnad för förvärfvandet af statens andel i

vattenkraften, affären i fråga möjligen kunde tåla utan att skäligt betungas,

icke syntes böra vara afgörande, så länge som obegagnade, lika välbelägna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

vattenfall med än större krafttillgång kunde af enskilde ägare, som af ena

eller andra anledningen icke själfva vore benägna att anlägga ock drifva

kraftstationer, tillhandahållas för mångenstädes vida mindre försäljningspris

än 100 kronor för turbinhästkraft, hvilket ingalunda varit ovanligt

äfven under allra senaste åren. På grund häraf har styrelsen hemställt,

att försäljningspriset för statens andel i vattenfallet jämte förenämnda utäga

måtte bestämmas till 6,000 kronor.»

Då departementschefen ansåge angeläget vara, att den staten tillhöriga

vattenkraft, som icke lämpligen kunde för något statens eget ändamål

begagnas, komme till användning i industriens tjänst, och då departementschefen

på skäl, som i ärendet anförts, icke funne någon betänklighet möta

mot upplåtande med äganderätt af statens andel uti ifrågavarande vattenfall

jämte omförmälda utäga på det sätt domänstyrelsen föreslagit och med

iakttagande, bland annat, att köpeskillingen för nämnda andel i vattenfallet

jämte utägan icke finge understiga det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

åsätta värdet, 6,000 kronor, hemställde departementschefen alltså

om aflåtande af nu ifrågavarande proposition.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit

remitteradt, har icke haft något att emot framställningen erinra, hvadan

utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 9 februari 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Victor Pettersone Å.-B. tryckeri, Stockholm 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:23 Riksdagens Skrifvelse N:o 23 s. 17 i texten