Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vissa af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för statens järnvägar.

1906-02-20 · 33 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:28, Utlåtande, i anledning af vissa af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för statens järnvägar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

1

N:o 28.

Ank. till Riksd. kansli den 20 febr. 1906, kl. 1,30 e. m.

Utlåtande, i anledning af vissa af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för statens

järnvägar.

(R. A.)

l:o.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. jgya byggnaMaj:t

föreslagit Riksdagen dér och an
dels

att för anläggning af en vagnreparationsverkstad i Örebro be- vill ^statens

vilja ett anslag af 700,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 järnvägar.

anvisa 300,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis

under år 1906 af tillgängliga medel utanordna 150,000 kronor,

dels ock till utförande af vissa öfriga nya byggnader och anläggningar

vid statens järnvägar likaledes på extra stat för år 1907 anvisa ett

belopp af 1,317,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis

under år 1906 af tillgängliga medel utanordna 180,000 kronor.

I anledning af Kungl. Maj:ts i första punkten här ofvan gjorda framställning

hafva herr N. Fosser i motionen n:o 17 i Första Kammaren och

herr C. F. Vahlquist i motionen n:r 39 i Andra Kammaren sammanstämmande

föreslagit, »att Riksdagen ville besluta att, på sätt i kungl. propositionen

i öfrigt framhålles, anslå 700,000 kronor för uppförandet af

en vagnreparationsverkstad vid Motala, eller, om ytterligare utredning

rörande förläggningsorten skulle anses vara af behofvet påkallad, att Riksdagen

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t. hemställa om sådan utredning.»

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. (N:o 28). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o. 28.

Bland de anläggningar, för hvilkas utförande Kungl. Maj:t i andra

punkten här ofvan begärt anslag, förekommer äfven anordnande vid Östansjö

å linjen Hallsberg—Vretstorp af en lastplats för en kostnad af 13,000

kronor. I anledning häraf har herr O. G. Erikson i Öfre Odensvi i en

inom Andra Kammaren väckt motion n:o 94 föreslagit, att Riksdagen måtte

besluta, att för anläggning af eu lastplats vid Östansjö eller Laggartorp å

linjen Hallsberg—Vretstorp bevilja ett anslag af 15,000 kronor och att det

måtte lämnas öppen rätt för kungl. järnvägsstyrelsen att närmare bestämma

om platsen.

Beträffande de särskilda ändamål, för hvilka de af Kungl. Maj:t äskade

medlen skulle användas, får utskottet från det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 13 januari 1906 meddela

följande redogörelse, åtföljd af den motivering, som järnvägsstyrelsen

i sin den 25 november 1905 till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse i ämnet

lämnat.

I distriktet.

Vid Hallsberg:

Utvidgning af spårsystemet in. in........kr. 150,000: —

Stationens betydelse såsom öfvergångsstation för

såväl resande och resgods som i all synnerhet styckegods,

hvars sortering och sammanföring för vidare

befordran till olika linjer och stationer i stor omfattning

försigginge därstädes, hade så ökats, att genomgående

ombyggnad och utvidgning af väsentliga delar af spårsystem,

personplattformar, godsmagasin och lastkaj

samt utförande af särskilda anordningar för godsomlastningsarbetet

nu måste utföras. För ändamålet erfordrades

det ofvan angifna beloppet utöfver ett sedan år

1902 för utvidgning af spårsystemet tillgängligt extra_

Transport kr. 150,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

3

Transport, kr.

anslag af 43,000 kronor, hvilket hittills icke kunnat

komma till användning, enär en i samband därmed

stående fråga om förflyttning af en lokomotivstallbyggnad

med tillhörande vändskifva icke kunnat förr än

under år 1905 utföras, efter det uppgörelse då träffats

rörande viss därför erforderlig mark.

Uppförande af kolbås och anordnande af upplagsplats

f§r kolbriketter jämte jordförvärf........»

Arliga kolkonsumtionen vid denna station uppginge

till ungefär 15,000 ton; befintliga kolbås rymde

endast omkring hälften af denna kvantitet.

Vid Gnesta:

Uppförande af nytt stationshus.........»

De allmänna lokalerna i nuvarande stationshuset,

särskildt de för expeditioner afsedda, vore synnerligen

små och otidsenliga och hade ej sedan lång tid tillbaka

utvidgats. Rörelsen å stationen hade under senaste åren

afsevärdt ökats. Sålunda hade godsrörelsen sedan år

1895 stigit med 52 procent och trafikinkomsterna med

31 procent.

Vid Albano, Örebro och Mariedam:

Utvidgning af spårsystemen..........»

Ifrågasatta anläggningar vore beräknade att kosta

3,000 kronor vid Albano, 7,700 kronor vid Örebro och

2,100 kronor vid Mariedam.

Vid Värtan:

Uppförande af ekonomihus...........»

Bryggstuga saknades till samtliga betjäningshus, som

uppförts i stationshusets närhet.

Utvidgning af spårsystemet för hamntrafiken ...»

Redan länge hade behofvet af förbättrade spåranordningar

vid och å den nordliga delen af hamnkajerna

Transport kr.

150,000: —

33,600: —

60,000: —

12,800: —

2,800: —

63,000: —

322,200: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

Transport kr.

vid Värtan gjort sig gällande. Svårigheter och tidsspillan

uppstode nämligen under nuvarande förhållanden

vid växlingar därstädes, särskildt på grund af att vagnar

ofta därvid måste skjutas med handkraft. I samband

med en under år 1905 mellan järnvägsstyrelsen

och Stockholms stad träffad öfverenskommelse om utbyte

af upplagsplatser för statens järnvägars stenkol, hvilken

öfverenskommelse af Kungl. Maj:t den 6 september 1905

gillats, hade äfven plan fastställts för utnyttjande af öfriga

platser för kolemottagning vid hamnen och anordnande

på gemensam bekostnad där af spår och elektriskt

drifna travers och spel, och vore den på statens

järnvägar därvid belöpande delen af kostnaden beräknad

till ofvan angifna belopp.

Anordnande af spår för kollossningskranar . ... >

Till anordningar för underlättande af kolemottagningen

vid vissa hamnplatser hade 1900 års Riksdag

beviljat ett belopp af 290,000 kronor, hvaraf 160,000

kronor afsetts för de maskinella inrättningarna med tillhörande

kranspår vid Värtan och det öfriga beloppet till

anläggningar vid andra hamnplatser. Tre särskilda alternativ

beträffande platsen för kole mottagningar och förutsättningarna

för anläggning vid Värtan hade då förslagsvis

förelegat. De underhandlingar därom, som därefter

förts mellan järnvägsstyrelsen och Stockholms stad, hade

resulterat i att öfverenskommelse under år 1905 träffats

och af Kungl. Maj:t gillats rörande upplåtande till

statens järnvägar af det område å och utmed Värtahamnens

norra kaj, som tillförene disponerats hufvudsakligast

för Stockholms gasverks behof. Området vore för statens

järnvägars behof det bäst belägna, och befintligheten af

kaj utmed 2 sidor af detsamma befriade statens järnvägar

från bekostandet af ny sådan, på sätt i ofvan

berörda trenne alternativ förutsatts. Kajplanet, hvarå

kranspåret skulle utläggas, hade emellertid icke den

bärighet, som erfordrades för de omkring 170 ton hvardera

vägande tvenne kollossningskranarna, utan måste för

undvikande af riskerna för sättningar i kranspåret och

Transport kr.

322,200

80,000

402,200

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

5

Transport kr.

därmed förbundna förskjutningar af hamnkajen beredas

fast underlag för samma spår. Sådant underlag, utfördt af

betonkonstruktion å betonpålar, hade beräknats kosta ofvan

angifna belopp, som redan år 1906 vore erforderligt, enär

de beställda kranarna då skulle levereras.

Vid Rotebro:

Uppförande af boställshus om ett rum och kök

jämte uthus och källare...............»

Bostad saknades i statens hus för eu vid stationen

tjänstgörande stationskarl och svårighet mötte att förhyra

sådan bostad i närheten af stationen.

II distriktet.

Vid Alingsås och Fagersanna:

Utvidgning af spårsystemen..........»

Kostnaderna vore beräknade till 3,800 kronor för

Alingsås och 3,500 kronor för Fagersanna.

Vid Odensberg:

Tillbyggnad af stationshuset..........»

Nuvarande expeditionslokaler och väntsalar vore

otillräckliga.

Vid Falköping—Ranten:

Uppförande af vägport............»

Denna anläggning vore afsedd att till lika delar bekostas

af statens järnvägar och Västra centralbanan och

utföras i samband med de förändringar och utvidgningar

af stationen, som för nämnda banas inledande därstädes

skulle af densamma i sin helhet bekostas enligt öfverenskommelse

af den 23 oktober/3 november 1905.

402,200: —■

5,000: —

7,300: —

4,500: —

20,000: —

Transport kr. 439,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

Transport kr.

Utvidgning af anordningar för kol- och torfupplag

jämte därför erforderligt jordförvärf.........»

Utrymme för dessa nödvändiga utvidgningar saknades

inom nuvarande bangårdsområdet, men skulle enligt

nyss åberopade öfverenskommelse anskaffas genom Västra

centralbanans försorg mot godtgörelse från statens järnvägar

för därmed förbundna kostnader.

Vid Laxå:

Uppförande af boställshus med 8 lägenheter om ett

rum och kök jämte källare och uthus.........»

Dessa lägenheter erfordrades för stationsbetjänte, för

hvilka bostäder saknades i statens hus.

Vid Ostansjö å linjen Hallsberg—Vret storp:

Anordnande af en lastplats..........

En tågmötesplats syntes inom ej alltför aflägsen tid

komma att behöfvas å denna plats, och tillfälle erbjödes

nu att utan lösen få för eu mindre station erforderligt

område, därest på statens bekostnad därstädes nu anordnades

en lastplats. Den 700 meter längre västerut belägna

hållplatsen Laggaretorp skulle i samband därmed

indragas, och därvarande anordningar för trafikens besörjande

förflyttas på enskild bekostnad till Östansjö.

III distriktet.

Vid Åby:

Tillbyggnad af godsmagasinet.........»

Den ökade styckegodstrafiken fordrade större magasinsutrymme.

_

439,000: —

15,500: —

27,000: —

13,000: —

2,800: —

Transport kr. 497,300: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

7

Transport kr.

Vid Norrköping:

Uppförande af vägbro öfver järnvägen utanför bangårdens

västra ände................»

Den mycket lifliga järnvägs- och vägtrafiken å den

i banans plan befintliga vägöfvergången vid stadens Norrtull

och behofvet af sådana anordningar därstädes, att

järnvägstrafiken och vägtrafiken blefve oberoende af hvarandra,

hade föranledt upprepade framställningar från platsbefolkningen

och därpå följande förhandlingar mellan järnvägsstyrelsen

och stadsfullmäktige. Ursprungligen hade

afsetts att få vägbron till stånd på statens järnvägars och

stadens gemensamma bekostnad på sådant sätt, att statens

järnvägars bidrag, beräknadt till 20,000 kronor, skulle

motsvara den kapitaliserade årliga omkostnaden för vägbevakningen,

och staden skulle bestrida den öfriga kostnaden

af omkring 30,000 kronor. Sedermera och i samband

med under år 1905 förda förhandlingar om upplåtelse

till statens järnvägar af staden tillhörig mark för

bangårdens ifrågasatta utvidgning och hamnspårets förändrade

anslutning till bangården hade staden utfäst sig

att upplåta ifrågavarande mark till statens järnvägar att

användas för angifvet ändamål, så länge den därför behöfdes,

emot skyldighet för statens järnvägar att ersätta

arrendatorerna af marken den förlust, de kunde komma

att lida genom markens afstående före arrendetidens utgång,

äfvensom att antingen bekosta uppförandet, i enlighet

med ett af stadens byggnadskontor upprättadt och af järnvägsstyrelsen

redan den 30 november 1901 för dess del

gilladt förslag, af en gatubro öfver järnvägen i Norra

Kungsgatans förlängning eller ock till staden betala en

årlig hyresafgift af 30 öre för kvadratmeter. Med tillämpning

af det senare alternativa villkoret skulle årliga

hyresafgiften till staden, sedan hela det omhandlade 35,300

kvadratmeter stora området tagits i anspråk för statens

järnvägar, uppgå till ej mindre än omkring 10,500 kronor;

hvarför det förra alternativet, som jämväl befriade statens

Transport kr.

497,300: —

50,000: —

547,300: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

Transport kr.

järnvägar från den alltid stora risken för olyckshändelse

vid trafikerandet af den befintliga vägöfvergången i plan

vid Norrtull, enligt järnvägsstyrelsens mening borde föredragas.

Vid Okna:

Uppförande af boställshus med en lägenhet om ett

rum och kök jämte uthus och källare.........»

Bostad i statens hus saknades för en vid stationen

tjänstgörande stationskarl.

Vid Nässjö:

Utvidgning af spårsystemet och anordnande af särskilt

omlastningsskjul med mera...........»

Frånsedt att nya spåranordningar vid denna station

utförts för utnyttjande af de utanför bangårdens norra

ände förlagda nya lokomotivstallarna och kolbåsen samt

upplagsplatserna för kolbriketter, hade under de senaste

25 åren nämnvärda förändringar eller utvidgningar af

spårsystemet icke skett. 1 den mån ökning skett af tågens

antal och därmed äfven af sortering och fördelning

de olika från stationen utgående banlinjerna emellan af

styckegods och vagnar, hade behofvet af större spårutrymmen

och särskilda anordningar för den mycket stora godsomlastningen

gjort sig gällande.

Omfattande förändring och utvidgning af bangårdens

olika delar vore därför nu behöfliga.

Vid Elmliult:

Utvidgning af spårsystemet jämte därför erforderligt

jordförvärf .................... »

För spåranordningar till underlättande af transporterna

till och från statens järnvägars vid stationen förlagda

kolbriketteringsverk samt för anordnande af uppställningsplats

för statens järnvägars ambulerande slipersimpregneringsapparat

och upplagsplatser för kol, sliprar

Transport kr.

547,300: —

4,500: —

100,000: —

23,000: —

674,800: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

9

Transport kr.

och tjära med mera erfordrades ofvan angifna belopp,

hvari inberäknats äfven inköp af ett jordområde af omkring

2,5 har intill stationens södra ände.

Vid Flädie och Kågeröd:

Tillbyggnad af stationshusen..... »

Dessa stationers tjänstelokaler vore för trånga.

Afsedda utvidgningar af dem vore beräknade kosta

5,000 kronor vid hvardera stationen.

Vid 0 daler a:

Nedläggning af vagnvåg............»

Vagnvåg funnes icke förut vid stationen.

IT distriktet.

Vid Storvik:

Jordförvärf för stationens utvidgning......»

Efter öfverenskommelse med Gäfle—Dala järnväg

hade genom dess försorg vederbörligt aftal träffats om

jordförvärf för stationens behof af utvidgning för afsevärd

tid framåt. Af kostnaden för detta jordförvärf, som inalles

betingat 25,454 kronor, ankomme på statens järnvägar

ofvan angifna belopp.

Anordnande af kolbås jämte kollossningsspår ...»

Genom ofvan nämnda jordförvärf vore nu möjlighet

beredd jämväl för anordnandet af erforderliga kolbåsutrymmen

för ytterligare 5,200 ton och utläggning af lika

erforderliga kolaflastningsspår, hvilka anordningar beräknats

kosta respektive 10,700 och 10,400 kronor.

o

Vid Ashammar:

Utvidgning af spårsystemet jämte därför erforderligt

jordförvärf .................. »

Transport kr.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 18 Håft.

674,800: —

10,000: —

5,000: —

19,300: —

21,100: —

8,000: —

738,200: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

Transport kr.

Den stora träkolstrafiken kräfde större utrymmen

för kolbryggor och upplag jämte lastspår. Godstrafiken

hade under senaste tio åren ökats från 5,267 till 13,779

ton.

Vid Bollnäs och Bräcke:

Tillbyggnad af lokomotivstallen med 2 stallrum vid

hvardera stationen.................

Behofvet af dessa tillbyggnader, som beräknats

kosta vid Bollnäs 18,000 kronor och vid Bräcke 15,000

kronor, hade länge förefunnits. Särskild! vintertiden, då

nästan dagligen extra godståg måste anordnas i dessa

trakter, hade synnerligen stora olägenheter uppstått af,

att dessa tågs lokomotiv måst stå ute nattetid.

Vid Bollnäs:

Uppförande af kontorsbyggnad för lokomotivstationens

och reparationsverkstadens behof . . • . • . . .

I Bollnäs vore sedano lång tid tillbaka maskiningenjören

för linjen Krylbo—Ange med sidolinjer till Söderhamn

och Hudiksvall stationerad. Där funnes äfven reparationsverkstad

för lokomotiv och vagnar samt verkstad

för tillverkning af spårväxlar med tillsammans en

arbetsstyrka af 347 man. Maskiningenjören hade till sin

hjälp en maskininspektor, två underingenjörer och eu

kontorsskrifvare. Tjänstelokalerna för denna personal utgjordes

för närvarande af två rum i ett lokomotivstall

och två små kontor i verkstaden.

Vid Löräng, Skästra och Hemman:

Uppförande af boställshus för 3 stationsbetjänte vid

hvar och en af dessa stationer............»

Kostnaden för hvarje hus med tillhörande källare

och uthus hade beräknats till 9,500 kronor. _

738,200: —

33,000: —

15,500: —

28,500: —

Transport kr. 815,200: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

11

Transport kr. 815,200: —

T distriktet.

Vid Vännäs:

Tillbyggnad af restaurationsbyggnaden.....» 3,500: —

Utrymmet i IT klassens matsal måste ökas.

Vid Umeå:

Nedläggning af vagnvåg........• ...» 5,000:

Vagnvåg funnes icke förut vid stationen.

Vid Svartön:

Anordnande af kaj för kollossning och upplagsplats

för kol......................* 255,000:

Anordningarna vid Svartön för mottagande och

uppläggning af stenkol för maskinafdelningen vore af en

synnerligen otillfredsställande beskaffenhet, i följd hvaraf

kolens blossning ur fartygen blefve synnerligen tidsödande

och dyrbar. Då det väsentligaste utrymmet måst

tagas i anspråk för malmupplag och anordningar för utskeppning

af malm, hade för stenkolen hittills endast

provisoriska strandskoningar och upplagsplatser anordnats.

Soin de senare läge på betydligt afstånd från de förra,

måste kolens transport ske i skottkärror på landgångar,

som voro upplagda på höga bockar. För utlossningen

ur fartygen funnes inga andra hjälpmedel än dessas

vinschar. En mängd arbetsfolk kräfdes för lossningen under

sommarmånaderna, och af dessa arbetare kunde endast ett

fåtal skaffa sig sysselsättning om vintern. Man hänvisades

därför ofta till anskaffande af folk från de sydliga

landskapen och måste då bekosta detsamma fria resor

fram och åter. Under tider med lifaktighet i affärer

blefve denna anskaffning af arbetskraft vansklig, och de_

Transport kr. 1,078,700: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

Transport kr. 1,078,700

redan nu höga arbetslönerna måste ytterligare höjas.

Kostnaden för blossning och uppläggning af statens järnvågars

stenkol hade under de senare åren utgjort 1 krona

20 öre för ton, hvaraf på statsbanans del komme 60 öre

och på fartygets del 60 öre; men att äfven denna senare

del drabbade statsbanorna i form af högre kolpris vore

själfklart. Då statens järnvägar under de senaste åren

intagit ända till 50,000 ton stenkol årligen vid Svartön,

vore ock årliga kostnaden för mottagningen 60,000 kronor.

Vid brist på arbetsfolk kunde denna kostnad komma

att betydligt ökas genom liggedagsersättning till kolångarna,

hvilken plägade beräknas till 400 ä 500 kronor

för dag. För att nedbringa lossningskostnaderna erfordrades

anordnandet af en välbelägen och solid kajanläggning

med tillräckligt djup ränna för stora kolångare

och omedelbart vid kajen belägen kol upplagsplats.

Dessa anläggningar hade beräknats betinga, då kajen lämnade

tilläggsplats för 2 ångare samtidigt, en kostnad af

325,000 kronor, men därmed blefve det också möjligt att

nedbringa lossningskostnaden till en fjärdedel af de nuvarande,

så att 45,000 kronor skulle årligen besparas och

anläggningen således kunna förräntas och amorteras på

kort tid. Riksdagen hade år 1899 beviljat 49,200 kronor

och för år 1900 100,000 kronor till terrassering för koloch

malmupplag samt kajanläggning vid Svartön, och

hade däraf användts 78,476 kronor för maimupplagsplatser,

under det att åtgärder för kollossningens underlättande

hittills icke vidtagits, enär styrelsen funnit, att

det tillgängliga beloppet varit för litet för att möjliggöra

åtgärder af någon ingripande betydelse. Efter nu verkställda

noggranna undersökningar och förda underhandlingar

med Luleå stad om rätt att göra utfyllningar och

företaga uppmuddring inom viss del af stadens vattenområde

invid Svartön förelåge nu ett förslag till en permanent

kajanläggning med spår och terrasserad plan för

ett kolupplag åt 30,000 ton. Detta förslag betingade,

som sagdt, en kostnad af inalles 325,000 kronor, hvadan,

då omkring 70,000 kronor återstode af förut omnämnda

Transport kr. 1,078,700:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

13

Transport kr.

anslag för dylikt ändamål, ytterligare anslag af 255,000

kronor erfordrades. Anläggningens utförande beräknades

kräfva 2 år och borde påbörjas redan under år 1906, i

anledning hvaraf ock 100,000 kronor vore under sagda år

behöfliga.

Vid Luleå, Polcirkeln och Iioskivara:

Utvidgning af spårsystemen..........

Spåren, som vore afsedda för uppställning af reservvagnar

med mera, beräknades kosta

vid Luleå............ 3,000 kronor,

vid Porcirkeln.......... 3,700 »

vid Koskivara.......... 3,700 »

Vid Gransjö och Gullträsk:

Tillbyggnad af hållplatsstugorna........

Med tillbyggnaderna vore afsedt att erhålla särskilda

resgodsrum samt större väntrum, och vore kostnaderna

beräknade till 3,100 kronor för hvardera hållplatsen.

Vid Sun der by:

Tillbyggnad af stationshuset..........

Utrymmet i väntsal och resgodsrum vore otillräckligt.

Fullföljande af anordningar för växeiförregling och

förbättrade signalapparater vid stationer ........

Till följd af overksamheten inom verkstadsindustrien

hade under år 1905 blott en del af det för dessa ändamål

beviljade anslag, 150,000 kronor, kommit till användning,

hvarför järnvägsstyrelsen ansåge sig böra

ifrågasätta något mindre anslagsbelopp för år 1907 än

tillförne under en följd af år ifrågakommit.

1,078,700: —

10,400: —

6,200: —

4,000: —

100,000:

Transport kr. 1,199,300:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

Transport kr. 1,199,300: —

Diverse arbeten ................» 118,200: —

I betraktande af statsbanenätets och trafikens utveckling

måste det anses vara af nöden att för diverse

arbeten hafva erforderliga medel tillgängliga för tillgodoseendet

af sådana behof, som icke kunde längre tid i

förväg förutses, men dock måste utan uppskof fyllas;

hvarjämte det vore afsedt att af angifna beloppet bestrida

kostnaderna för förekommande behöfiiga nya byggnader

och anläggningar af mindre omfattning. __

Summa kr. 1,317,500: —

Såsom ofvan nämnts borde af det sålunda äskade anslaget följande

belopp enligt järnvägsstyrelsens förslag redan under år 1906 komma till

användning, nämligen:

till kranspår vid Värtan............kr. 80,000: —

» kollossningskaj vid Svartön......... » 100,000: —

fggry kr. 180,000: —

I fråga om uppförande af vagnreparationsverkstad i Örebro, för

hvilket ändamål järnvägsstyrelsen hos Kungl. Maj:t hemställt om utverkande

af ett extra anslag å 700,000 kronor, har styrelsen, enligt hvad

af statsrådsprotokollet inhämtas, anfört följande:

För underhållet af statens järnvägars vagnpark förelåge nu ett

oafvisligt kraf på ökadt verkstadsutrymme. Af Riksdagen beviljades för

år 1897 ett belopp af 155,000 kronor till påbörjande af en verkstadsanläggning

vid Tomteboda, hufvudsakligen afsedd för underhåll af personboggivagnar,

och för åren 1896, 1897 och 1902 ett sammanlagdt belopp

af 103,500 kronor för utvidgning af verkstaden i Östersund med särskilda

byggnader för underhåll af vagnar i allmänhet, likasom äfven af

de för åren 1896, 1900—1902 till ett sammanlagdt belopp af 259,000

kronor anvisade medlen för en verkstadsanläggning vid Boden och densammas

utvidgning en summa af omkring 60,000 kronor användes till

uppförande af en vagnverkstad därstädes. Däremot hade en år 1896

gjord framställning om ett anslag af 115,000 kronor för fortsättning af

verkstadsanläggningen vid Tomteboda icke föranledt till någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

De medel, om tillhopa 640,500 kronor, som af Riksdagen vid olika

tider beviljats att utgå under åren 1900, 1901, 1904 och 1906 för an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

15

läggning af en centralverkstad vid Örebro, hade — såsom af de vid styrelsens

framställningar fogade förslagen framginge — icke afsett uppförandet

af någon reparationsverkstad för vagnar.

För ökning af vagnparken hade under åren 1896—1906 af extra

anslagsmedel disponerats ett sammanlagdt belopp af 30,657,780 kronor.

Under samma tidrymd hade statsbanenätets längd, som vid slutet af år

1895 utgjorde 3,269 kilometer, ökats med 536 kilometer nyanlagda banor

och 401 kilometer inköpta enskilda järnvägar. Antalet vagnar hade under

samma tidsperiod ökats:

person-, post-, fång- och resgodsvagnar från 1,236 stycken till

1,436 stycken och

godsvagnar från 11,194 stycken till 18,467 stycken.

Att den ökning af vagnverkstädernas utrymme, som utförts med

ofvannämnda anslag af tillsammans 318,000 kronor, icke motsvarade

den störa ökningen i vagnparken, vore af det anförda påtagligt. Trots

den ansträngning, som gjorts att utnyttja de befintliga resurserna för

vagnreparationer, hade ett rationellt underhåll af vagnarna icke kunnat

vinnas. Särskild! vore detta fallet med personvagnarna och därmed

likartade vagnar, som ej allenast måste så vidmakthållas, att trafiksäkerheten

fullt betryggades, utan därjämte skulle såväl till sitt yttre som inre

hällas i ett tilltalande och prydligt skick. Förutom den revision, hvarje

personvagn på bestämda tider måste undergå för uppfyllande af trafiksäkerhetens

fordringar, kräfdes, att den skulle senast hvart tredje år intagas

å verkstad för eu grundlig undersökning och reparation. Uppfylldes

icke detta kraf, komme vagnen att hastigt förfalla och dess iståndsättande

medförde sedermera betydligt ökade utgifter. Samma vore förhållandet,

ehuru i mindre grad, med öfriga vagnar. Gjorda undersökningar

hade ådagalagt, att underhållsarbetena, särskild! å personvagnar,

blifvit i betänklig grad eftersatta, och detta hade sin väsentliga orsak i

bristande verkstadsresurser.

För att råda bot på detta missförhållande ansåge sig styrelsen pliktig

föreslå anläggandet af en ny verkstad, afsedd hufvudsakligen för

större reparationer å personvagnar och därmed likartade vagnar. Styrelsen

hade därvid först pröfva!, huruvida denna verkstad skulle med

fördel kunna utföras såsom en utvidgning af redan befintliga verkstäder

för vagnreparationer. Därvid hade styrelsen funnit, att sådant icke kunde

ske vid de gamla hufvudverkstäderna vid Liljeholmen, i Göteborg och

i Malmö, enär å dessa platser hvarje möjlighet till utvidgning saknades

på grund af de lokala förhållandena, och hvad särskildt platserna Göteborg

och Malmö beträffade, af det ytterligare skäl, att där befintliga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

verkstäder snart måste lämna rum för nödvändiga bangårdsutvidgningar.

Beträffande vagnverkstaden vid Tomteboda både styrelsen vid den tidpunkt

— år 1891 — när planen för densamma uppgjordes, visserligen

tänkt sig möjligheten och lämpligheten af att kunna utvidga denna anläggning,

så att en väsentlig del af personvagnparken och speciellt

boggivagnarna skulle där kunna repareras. Särskild! talade för denna

anläggning den omständigheten, att det öfvervägande antalet af boggivagnar

cirkulerade i tåg, som berörde hufvudstaden, hvarigenom tillförseln

till Tomte? odaverkstaden af reparationsrnässiga vagnar skulle i

hufvudsak kunna ske utan långa tomgångstransporter. Vid berörda

tidpunkt hade emellertid frågan om ordnandet af bangårdsförhållandena

i och omkring hufvudstaden ännu icke kommit på tal och styrelsen

hade därför ansett sig kunna å vid Tomteboda befintlig kronomark

beräkna utrymme för en vidsträckt verkstadsanläggning med därtill

erforderliga spår. I detta afseende hade som bekant förhållandena

sedan dess betydligt ändrats, och, ehuruväl det, såvidt man nu kunde

bedöma, ännu funnes plats för utvidgning af den verkstadsanläggning,

som där blifvit utförd, syntes det likväl styrelsen nu vara klokt att

reservera det område, som där ännu vore disponibelt, för anläggning

af en verkstad, där revision af hjul, lager, boggier in. m. å personvagnar,

som uttoges ur de hufvudstaden berörande tågen, kunde verkställas

med minsta tidsutdräkt, så att vagnarna snart kunde åter utgå

i trafik. Med den utveckling, persontrafiken på hufvudstaden företett,

syntes det inom kort blifva för Tomtebodaverkstaden full sysselsättning

att ombesörja denna särskilda del af vagnsunderhållet, Eu omständighet,

som numera talade emot anläggningen vid Tomteboda af en verkstad,

där i stor utsträckning dyrbara reparationer af personvagnar skulle

verkställas, vore den stegring i arbetslöner, som inträffat i Stockholm

och som alldeles särskildt kännetecknade de yrken, som fordrade arbetsskicklighet,

såsom snickare, tapetserare, målare m. fl. I jämförelse med

de kostnader, som härigenom skulle drabba vagnsunderhållet, vore kostnaderna

för transport af eu personvagn från det tåg, i hvilket densamma

tjänstgjorde, till en centralt belägen reparationsverkstad af ringa

betydelse och likaså den kostnad, som representerades af de dagar,

transporten toge i anspråk. En del af denna transport kunde i alla

fall hänföras till den profkörning, som hvarje personvagn skulle underkastas,

innan densamma efter undergången reparation åter toges i bruk

för allmänheten. Af de sålunda anförda skälen och då förläggandet af

en större personvagnverkstad till någon nordligare del af landet icke

ansetts kunna ifrågakomma, hölle styrelsen för riktigast, att den behöfliga

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

17

vagnverkstaden förlädes till Örebro för att blifva en del af den centralverkstad,

till hvilken början redan vore gjord genom en lokomotivreparationsverkstad.

A kronolägenheten Alnängarna, som genom Riksdagens

beslut år 1898 upplåtits till statens järnvägar för anläggande af

en centralverkstad, funnes tillgång på utrymme för såväl den nu föreslagna

anläggningen som ock för framtida utvidgning af densamma,

utan att andra statsbehof kunde däraf blifva berörda. Terrängen och

byggnadsgrunden vore äfven lämpliga, och byggnadskostnaderna vore

i Örebro ej så högt uppdrifna som å andra välbelägna orter.

Hvad styrelsen sålunda anfört rörande underhållet af statens järnvägars

vagnpark och särskildt därtill hörande personvagnar, visade, enligt

styrelsens åsikt, tillfyllest, att ett synnerligen stort behof förefunnes af

ökadt verkstadsutrymme, och måste detta behof tillgodoses utan uppskof,

därest denna dyrbara del af statens egendom skulle bevaras från förfall.

Kostnaderna för omhandlade anläggande af en vagnverkstad å Alnängarna

invid Örebro hade beräknats till ett belopp af 700,000 kronor, hvaraf

300,000 kronor syntes böra ställas till styrelsens förfogande redan

år 1906.

För egen del har departementschefen förklarat sig icke hafva något

att erinra mot de af järnvägsstyrelsen ifrågasatta nya byggnader och anläggningar,

hvilka här ofvan blifvit angifna. Vidkommande det mest

omfattande af dessa företag, nämligen anläggning af en vagnreparationsverkstad

i Örebro, har departementschefen yttrat, att det vore hans öfvertygelse,

att tillgång till en dylik verkstad nödvändigt behöfdes, därest icke

underhållet af statens dyrbara och alltjämt ökade vagnmateriel skulle åsidosättas,

hvilket ingalunda vore med en klok ekonomi förenligt. Den af järnvägsstyrelsen

föreslagna platsen för den ifrågasatta verkstaden syntes departementschefen

äfven lämplig, särskildt med hänsyn till grannskapet till den

redan uppförda lokomotivverkstaden. Mot de kostnadsförslag och ritningar,

som af vederbörande föredragande företetts för departementschefen, hade

denne ej heller haft något att anmärka. Då under år 1906 hufvudsakligen

endast förberedande arbeten påkallades, ansåge emellertid departementschefen

det belopp, som redan innevarande år för företaget erfordrades,

icke böra sättas högre än till 150,000 kronor.

Hvad angår den föreslagna nya vagnreparationsverkstaden hafva

herrar Fosser och Vahlquist i sina ofvannämnda, i allo lika lydande motioner

erinrat, hurusom järnvägsstyrelsen, på sätt af dess i statsrådsprotokollet

intagna skrifvelse i ämnet framginge, funnit utvidgning af någon

Bill. till Iliksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

af de äldre verkstäderna vara tänkbar endast med afseende å verkstaden

vid Tomteboda, men att styrelsen på anförda skäl ansett detta icke vara

ekonomiskt utan föranlåtits föreslå förläggandet af den behöfliga vagnverkstaden

till Örebro för att blifva en del af den centralverkstad, till

hvilken början redan vore gjord genom lokomotivreparationsverkstaden

därstädes. Motionärerna hafva vidare erinrat, att, då vid 1899 års riksdag

beslut fattades om anläggning af sistnämnda verkstad, det äfven varit

ifrågasatt att förlägga densamma till Motala. Hvad som afgjorde förläggningsfrågan

till förmån för Örebro hade varit — yttra motionärerna —

dels saknaden af färdig elektrisk kraft i Motala, hvilken redan funnits

tillgänglig i Örebro, dels ock att militära skäl talade för Örebro. Numera

funnes emellertid enligt motionärernas uppgift färdig elektrisk kraft

till billigt pris att tillgå i Motala och, såsom en utredning, bifogad handlingarna

rörande centralverkstadsfrågan vid 1899 års riksdag, visade, ägde

staten tillräckliga vattenfall vid Motala för egen kraftstations anläggande.

Vidare hafva motionärerna framhållit, att äfven vid Motala statens järnvägar

ägde en mindre reparationsverkstad, att afkastningen af statens

jordar vid Motala vore synnerligen ringa, endast 5 kronor för tunnland,

att lefnads- och arbetskostnaderna vore billigare i Motala än i Örebro, och

att hyrorna i Motala vore synnerligen låga. Några billigare förvaltningskostnader

skulle enligt motionärernas förmenande ej blifva följden af verkstadens

förläggande till Örebro, då vagnreparationsverkstaden komme att

sortera under trafikafdelningen, men lokomotivreparationsverkstaden däremot

sorterade under maskinafdelningen.

På grund af det anförda ansågo motionärerna, att tungt vägande

ekonomiska skäl talade för vagnreparationsverkstadens förläggande till

Motala.

Enligt hvad utskottet inhämtat, har järnvägsstyrelsen den 6 innevarande

februari till Kungl. Maj:t afgifvit utlåtande öfver en af Motala

stad och Motala socken gjord framställning, att Kungl. Maj:t ville låta

anställa en grundlig och på sakkunskap stödd utredning angående hvilken

ort, Motala eller Örebro, kunde anses lämpligast såsom förläggningsort

för den ifrågasatta nya vagnreparationsverkstaden. Då järnvägsstyrelsen

i detta utlåtande till bemötande upptagit väsentligen samma skäl, som

anförts till stöd för de af herrar Fosser och Vahlquist väckta motionerna,

får utskottet från berörda utlåtande meddela följande.

Till en början har järnvägsstyrelsen påpekat, hurusom de skäl, som

styrelsen anfört i sin den 21 november 1898 till Kungl. Maj:t gjorda

framställning om medel till anläggning å kronolägenheten Alnängarna in
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

19

vid Örebro af en centralverkstad för reparation af lokomotiv, blifvit, icke

minst.i afseende på valet af plats för anläggningen, ingående pröfvade af

1899 års Riksdags statsutskott, som förklarade sig icke tveka att förorda

bifall till Kungl. Maj:ts på järnvägsstyrelsens hemställan grundade proposition

i ämnet. Denna sin tillstyrkan stödde statutskottet ej mindre på de

upplysningar, som vunnits af den af ingenjören Gustaf Richert gjorda utredningen

angående tillgodogörande af statens vattenkraft i Motala ström

invid Motala och särskildt rörande dess användning för drifvande af den

föreslagna reparationsverkstaden, än äfven därpå att den för verkstadsanläggningen

föreslagna platsen vid Örebro i flera afseenden hade afgjordt företräde

framför det staten tillhöriga område vid Motala, som ansetts kunna

ifrågakomma. Af statsutskottets vid nämnda riksdag afgifna utlåtande

framginge, att valet af Alnängarna vid Örebro i stället för Motala såsom

plats för lokomotivverkstaden underkastats en genomgående pröfning. När

1899 års Riksdag bifallit Kungl. Maj:ts proposition om anslag till verkstadsanläggning

å Alnängarna, kunde enligt järnvägsstyrelsens uppfattning

principfrågan om Motalas lämplighet eller olämplighet i detta afseende få

anses vara afgjord af statsmakterna.

Beträffande den nu föreslagna vagnreparationsverkstaden hade järnvägsstyrelsen,

såsom framgår af dess i statsrådsprotokollet intagna skrifvelse

af den 25 november 1905, först pröfva!, om icke det förefintliga

behofvet skulle kunna med fördel tillgodoses genom utvidgning af redan

befintliga verkstäder för vagnreparationer invid Stockholm, i Göteborg och

i Malmö, och då detta på anförda skäl icke kunde förverkligas, hade såsom

en följdriktig tanke föreslagits att utvidga centralverkstaden i Örebro

med en afdelning för vagnreparationer, alldenstund genom anslutning till

den därstädes befintliga verkstadsanläggningen skulle vinnas, bland annat,- fördelarna af gemensam förvaltning, gemensamt förråd, riklig tillgång på

billig drifkraft, befintliga svarfvar-, bleckslagar- och segelsömmarverkstäder

samt smedja, af hvilka fördelar ingen enda stode att vinna, om

vagnverkstaden förlädes till Motala. Visserligen ägde statens järnvägar

redan nu en reparationsverkstad vid Motala, men detta vore en oansenlig

verkstad för revisioners utförande, som sysselsatte 23 man under lokomotivmästarens

på platsen befäl och icke det ringaste kunde bidraga till

att stödja en stor vagnverkstadsanläggning. Man hade äfven framhållit,

att staten ägde stora jordområden invid Motala stads och Motala verkstads

järnvägsstationer, men dessa områdens olämplighet i afseende på läge,

terräng m. in. hade framgått redan af de undersökningar, som gjorts, när

år 1899 fråga varit om en reparationsverkstad för lokomotiv, och då en

vagnreparationsverkstad kräfde ännu större utrymme, kunde de ifråga
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

varande uområdena än mindre anses lämpliga för nu ifrågavarande anläggning.

A Alnängarna, som helt och hållet upplåtits för statens järnvägars

räkning, funnes däremot rikligt utrymme och lämplig terräng för icke

blott hvad som redan vore utfördt och hvad som nu föreslagits, utan

äfven för betydliga utvidgningar i framtiden.

Man hade äfven velat göra troligt, att en särskild administration

skulle blifva lika väl behöflig för den föreslagna vagn verks tadel!, om den

förlädes till Örebro, som om den komme att anläggas vid Motala,

emedan vagnarna tillhörde trafikafdelningen, under det att lokomotiven,

för hvilkas reparation centralverkstaden i Örebro vore anlagd, tillhörde

maskinafdelningen. Uti instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande

distriktsförvaltningar föreskrefves emellertid, att maskinafdelningen

skulle vårda och underhålla den rullande materielen och omhänderhafva

verkstädernas förvaltning. Såsom järnvägsstyrelsen redan anfört

skulle vagnverkstaden, om den förlädes till Örebro, erhålla gemensam förvaltning

med därvarande lokomotivverkstad, hvilkens ledning vore anförtrodd

åt en särskild maskindirektör.

Vidare meddelade järnvägsstyrelsen, att, under det frågan om tillgodogörande

af kronans tillgång på vattenkraft vid Motala stode på samma

punkt, som då numera professorn Richert år 1899 uttalade sig, statens

järnvägar för centralverkstadens i Örebro dritt träffat aftal om elektrisk

drifkraft med tvenne leverantörer: nämligen med Örebro elektriska aktiebolag

om 60 hästkrafter till ett pris af 70 kronor per år och hästkraft

samt med en godsägare i trakten om minst 40 och högst 120 hästkrafter

till ett pris af 65 kronor per år och hästkraft. Sistnämnde leverantör

hade dessutom förklarat sig villig att, därest järnvägsstyrelsen träffade

uppgörelse senast den 30 nästkommande juni, öka den kontraherade energimängden

med 200 hästkrafter mot samma ersättning af 65 kronor per år

och hästkraft, och syntes därigenom behofvet af billig drifkraft för centralverkstaden

äfven med den föreslagna utvidgningen vara för lång tid framåt

tillgodosedt.

I betraktande af de betydelsefulla skäl, som talade för vagnverkstadens

förläggande till Örebro, måste sådana omständigheter, som de fördelar

Motala sades erbjuda i låga kommunalskatter, billigare hyror och

lifsförnödenheter, anses vara af mindre vikt, helst det vore sannolikt, att i

Motala, likaväl som å andra smärre platser, en hastig ökning i inflyttningen

skulle komma att medföra väsentliga höjningar i samtliga uppräknade

utgiftsposter. Hvad särskild! bostadsfrågan beträffade, vore arbetarna vid

Örebro verkstad en icke hänvisade uteslutande till Örebro stad, ty billiga

bostäder erhölles utom staden i hängbro socken i omedelbar närhet af

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

21

Alnängarna, af hvilket tillfälle äfven ett stort antal af arbetarna begagnat

sig. På den intill Alnängarna gränsande kronolägenheten Rynninge skulle

tillfälle erbjuda sig att genom statsmakternas mellankomst bereda de gifta

verkstadsarbetarna egna hem.

Såsom en sammanfattning af det föregående hade järnvägsstyrelsen

framhållit, att frågan om Alnängarnas lämplighet som plats för en centralverkstad

afgjordes genom 1899 års Riksdags bifall till Kungl. Maj:ts proposition

om beviljande af 500,000 kronor till en reparationsverkstad för

lokomotiv och upplåtande af kronolägenheten Alnängarna för denna anläggning,

samt att det genom nämnda beslut måste anses vara gifvet att, om

framdeles behof af en central verkstadsanläggning för reparation af personvagnar

skulle uppstå, en sådan skulle, därest inga särdeles viktiga motskäl

förefunnes, jämväl förläggas till Alnängarna, hvarest utom för densamma

äfven för högst betydande utvidgningar rikligt utrymme funnes samt

gemensam förvaltning, gemensamt förråd och gemensamma specialverkstäder

erhölles.

Beträffande det pris, till hvilket elektrisk drifkraft skulle kunna erhållas

i Motala, har utskottet inhämtat, att Motalaströms kraftaktiebolag

erbjudit sig att, i händelse vagnverkstaden koinme att förläggas till nämnda

ort, leverera kraft till densamma för ett pris af 85 kronor per år och

hästkraft, ett pris som sålunda med 15 å 20 kronor per år och hästkraft

öfverstiger det, till hvilket enligt järnvägsstyrelsens upplysning erforderlig

kraft för verkstaden kan erhållas i Örebro.

Hvad järnvägsstyrelsen i sitt omförmälda utlåtande anfört synes utskottet

på ett fullt öfvertygande sätt ådagalägga, att Örebro afgjordt är

att föredraga framför Motala såsom förläggningsort för den ifrågasatta nya

vagnreparationsverkstaden samt att förstnämnda plats på det hela får anses

väl ägna sig för detta ändamål. Vid detta förhållande och då behofvet

af berörda verkstadsanläggning synes utskottet vara styrkt, anser

sig utskottet böra förorda bifall till Kungl. Maj:ts härom gjorda framställning.

Med afseende å järnvägsstyrelsens af Kungl. Maj:ts upptagna förslag

om anor dnande af en lastplats vid Östansjö å linjen Hallsberg—Vretstorp,

i sammanhang hvarmed den 700 meter längre västerut belägna hållplatsen

Laggaretorp skulle indragas, har herr O. G. Erikson i sin ofvannämnda

motion anfört, att ortens behof skulle i mycket högre grad blifva tillgodosedt,

om den ifrågasatta lastplatsen anordnades vid Laggaretorp. Genom

förflyttningen till Östansjö skulle nämligen enligt motionärens uppgift af
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

ståndet till lastplatsen förlängas för flertalet af dem, för hvilka lastplatsen

kunde komma till användning för resor, godsförsändelser och postgång;

och har motionären på dessa och i öfrigt anförda skäl ansett, att det

borde lämnas öppet för järnvägsstyrelsen att företaga närmare undersökningar

och därefter bestämma platsen. Då det emellertid ställde sig något

dyrare att anlägga en lastplats vid Laggaretorp än vid Östansjö, har motionären

föreslagit en höjning af det begärda anslaget med 2,000 kronor,

hvilket han ansåg skulle blifva för ändamålet fullt tillräckligt.

. Enligt hvad utskottet från järnvägsstyrelsen inhämtat, hafva såväl

för Östansjö som för Laggaretorp upprättats förslag till anordnande af

lastplats, hvarvid man i båda fallen beräknat anläggningen så, att ett

mötesspår — hvilket inom en ej aflägsen tid anses blifva behöfligt —

skulle kunna utläggas utan vidare ändring af hufvudspåret. För en sålunda

anordnad lastplats vid Laggaretorp hafva kostnaderna beräknats till

30,000 kronor, under det att de för samma anordning vid Östansjö komma

att uppgå till endast 13,000 kronor. I dessa belopp ingå icke kostnader

för markanskaffning, flyttning af väntkur och plattform samt väganläggningar,

hvilka kostnader i båda fallen beräknats åligga intressenterna.

Kostnaden för sedermera erforderlig terrassering för mötesspår skulle vid

båda platserna blifva densamma eller omkring 1,500 kronor. Vid Laggaretorp

tillkomme emellertid vid mötesspårets utläggning flyttning af vaktstuga

och uthus för en beräknad kostnad af 2,000 kronor.

Med hänsyn till den betydligt högre kostnad, som anordnandet af

en lastplats vid Laggaretorp sålunda skulle medföra i jämförelse med dylik

anläggning vid Östansjö, har järnvägsstyrelsen ansett sistnämnda plats

afgjordt vara att föredraga; och då afståndet mellan de båda platserna

icke är längre än 700 meter, synes den föreslagna förflyttningen af hållplatsen

åtminstone icke medföra någon större olägenhet för orten.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst anser sig utskottet hafva

giltiga skäl tillstyrka hvad Kung!. Maj:t i denna fråga föreslagit.

Beträffande öfriga af Kung!. Maj:t föreslagna nya byggnader och

anläggningar har utskottet icke haft något att erinra.

I enlighet med det anförda får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med afslag å herrar Fossers och Vahlquists

i ämnet väckta motioner, må för anläggning af en vagnreparationsverkstad

i Örebro bevilja ett anslag af 700,000

kronor och häraf på extra stat för år 1907 anvisa

300,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

9.3

skottsvis under år 1906 af tillgängliga medel utanordna

150,000 kronor; samt

b) att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts

därom gjorda framställning och med afslag å herr Eriksons

ofvan omförmälda motion, må för utförande af

öfriga enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den

13 januari 1906 föreslagna nya byggnader och anläggningar

vid statens järnvägar på extra stat för år 1907

anvisa ett belopp af 1,317,500 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under år 1906 af tillgängliga

medel utanordna 180,000 kronor.

2:o.

Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Riks- Fortsättning

dagen att till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till

Lappträsk samt landsvägen från Boden till Morjärv och vidare från Mor-Morjärv och

järv till Lappträsk för år 1907 bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarna Lappträsk

a/ I i O /yyi /yyt

ett anslag af 500,000 kronor.

I en af herr G. A. E. Kronlund m. fl. inom Andra Kammaren väckt

motion n:r 14 har föreslagits, att Riksdagen till fortsättning af statsbanan

från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt landsvägen från Boden

till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk ville för år 1907 å

riksstaten utom hufvudtitlarna bevilja utöfver det af Kungl. Maj:t äskade

belopp, 500,000 kronor, ytterligare ett belopp af 500,000 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande framställning innehåller det

vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet följande:

»Med anledning af en af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen gjord

framställning om anläggning af dels en statsbana från Morjärv till Karungi

by dels landsväg från Boden öfver Morjärv till Lappträsk har 1904 års

Riksdag, under förbehåll af vissa numera fullgjorda villkor, beslutit

dels anläggning af en statsbana från Morjärv öfver Storträsk till

Lappträsk för en beräknad kostnad af 3,984,846 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen hade att

genomgå,

dels ock i sammanhang därmed anläggning af landsväg från Boden

till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk för en beräknad kost
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

nåd beträffande den förra sträckningen af 615,000 kronor och vidkommande

den senare af 628,000 kronor,

äfvensom för påbörjande af nämnda anläggningar å riksstaten utom

hufvudtitlarna för år 1905 anvisat 500,000 kronor.

Genom nådigt beslut den 16 december 1904 har Eders Kungl. Maj:t

gillat den af järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 24 november

1904 föreslagna planen för bedrifvande af arbetena under år 1905 å ifrågavarande

statsbana och landsväg, enligt hvilken plan förenämnda anslagsbelopp,

500,000 kronor, skulle sålunda användas:

200.000 till terrasserings- med flera arbeten för landsväg mellan

Boden och Morjärv,

50.000 kronor till enahanda arbeten för landsväg mellan Morjärv

och Granträsket,

30.000 kronor till definitiv utstakning af järnvägslinjen mellan Morjärv

och Lappträsk, utarbetande af plan och profilritningar samt påbörjande

af förrådshus’ och arbetarbostäders uppförande,

170.000 kronor till grundläggnings- och murningsarbeten för järnvägsbroarna

öfver Stryckån och Kalix älf samt

50.000 kronor till terrasseringsarbeten å bansträckan Morjärv—- Lappträsk.

I enlighet med därom af järnvägsstyrelsen gjord hemställan föreslog

Eders Kungl. Maj:t 1905 års Riksdag att till fortsättning af ifrågavarande

järnvägs- och landsvägsanläggningar för år 1906 bevilja 1,000,000

kronor; men fann Riksdagen skäligt för ändamålet bevilja allenast ett anslag

af 500,000 kronor.

Genom beslut den 2 juni 1905 har därefter Eders Kungl. Maj:t,

med ändring af ofvanberörda den 16 december 1904 fastställda arbetsplan,

förordnat, att de i planen för en beräknad kostnad af 30,000 kronor upptagna

arbetena med definitiv uppställning af järnvägslinjen mellan Morjärv

och Lappträsk, utarbetande af plan och profilritningar samt påbörjande af

förrådshus’ och arbetarbostäders uppförande äfvensom de till 50,000 kronor

beräknade terrasseringsarbetena å bansträckan Morjärv—Lappträsk icke

skulle under år 1905 utföras, utan nämnda belopp, tillhopa 80,000 kronor,

i stället användas till motsvarande utsträckning af de i planen till 200,000

kronor beräknade terrasserings- med flera arbeten för landsväg mellan

Boden och Morjärv.

Slutligen torde det tillåtas mig att erinra, hurusom Eders Kungl.

Maj:t genom beslut den 8 december 1905 fastställt af järnvägsstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 17 november 1905 föreslagen plan för bedrif
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

25

vande af arbetena under år 1906. Enligt denna plan skulle det för

nämnda år beviljade anslag, 500,000 kronor, sålunda användas:

335.000 kronor till fullbordande af landsvägen Boden—Morjärv,

95.000 kronor till terrasserings-, trum- och broarbeten å landsvägen

Morjärv—Lappträsk,

10.000 kronor till uppstakning af järnvägslinjen Morjärv—Lappträsk

samt

60.000 kronor till terrassering och utläggning af arbetsspår å bandelen

Morjärv—Kalix älf.

Järnvägsstyrelsen har nu uti underdånig skrifvelse den 29 november

1905 hemställt, att för 1907 års arbeten å statsbanan Morjärv—Lappträsk

och landsvägen mellan samma platser måtte af Riksdagen äskas 1,000,000

kronor, samt till stöd härför i hufvudsak anfört följande:

På det att hinder icke måtte uppstå för rälsläggnings- och ballastningsarbetena

å järnvägen öster om Kalix älf, vore det nödvändigt att

under år 1907 uppsätta öfverbyggnaden till statsbanans bro öfver nämnda

älf, och af kostnadshänsyn borde samtidigt uppsättas öfverbyggnaden till

den omedelbart invid berörda bro liggande bron för landsvägen Morjärv—

Lappträsk. Vidare borde under år 1907 landsvägsarbetena öster om Kalix

älf bedrifvas till den omfattning, att med fäst afseende å den totala bristen

på vägar mellan öfre Morjärv och Storträsk transportväg erhölles för de

arbetsredskap, materialier med mera, som behöfdes för banbyggnaden.

För dessa landsvägsarbetens utförande erfordrades omkring 200,000

kronor.

Skulle för år 1907, i likhet med hvad som skett för åren 1905 och

1906, icke beviljas mer än 500,000 kronor, kunde således endast omkring

300,000 kronor disponeras för banbyggnaden, hvilket, enär vissa administrationsutgiftex’

blefve i det allra närmaste oberörda af anslagens storlek

inom vissa gränser, enligt styrelsens förmenande vore ekonomiskt ofördelaktigt.

Såsom ytterligare skäl för att högre anslag än hittills lämnats borde

för anläggningarna i fråga från och med år 1907 anvisas, anförde styrelsen

vidare, att med ett årsanslag af endast 500,000 kronor järnvägs- och

landsvägsanläggningarna öster om Morjärv, hvilka, utöfver hvad som redan

beviljats, beräknats kräfva ett belopp af 4,227,846 kronor, icke skulle

kunna nå sin fullbordan förrän under år 1915.

På grund af hvad sålunda anförts, ansåge styrelsen, att för är 1907

borde anvisas ett större belopp än 500,000 kronor, och funne styrelsen

ett anslag på 1,000,000 kronor vara lämpligt, hvilket anslag enligt styrelsens

mening borde användas sålunda:

Bill. till Riksd. Prof, 1906. 4 Sami. 1 Afd. 18 Fläft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

För statsbanan Morjärv—Lappträsk.

315.000 kronor till terrasseringsarbeten,

340.000 kronor till anläggning af broar och afloppstrammor,

35.000 kronor till fortsättning af banans definitiva uppstakning samt

till uppförande af förrådshus och arbetarbostäder med mera och

100.000 kronor till inlösning af vissa statens trafikerade järnvägar

tillhöriga arbetsredskap och effekter, samt

för landsvägen Morjärv—Lappträsk.

80.000 kronor till terrasserings- med flera arbeten och

130.000 kronor till anläggning af broar med mera.

Slutligen har styrelsen beträffande ofvannämnda inlösning af arbetsredskap

och effekter, hvilka statens trafikerade järnvägar dels öfvertagit

af statsbanan Boden—Morjärv och dels inlöst från statsbanan Gellivare

Riksgränsen för att öfverlåta till nu ifrågavarande banbyggnad, förklarat,

att, om anslaget för år 1907 blefve afsevärdt mindre än 1,000,000

kronor, sådan inlösning icke borde äga rum under år 1907.»

Slutligen har föredragande departementschefen yttrat, att det visserligen

syntes honom vara önskvärd!, om arbetet å ifrågavarande statsbana och

landsväg kunde bedrifvas något skyndsammare än omständigheterna hitintills

medgifvit. Då emellertid savål 1904 som 1905 års Riksdagar

allenast anvisat, för hvarje af åren 1905 och 1906, 500,000 kronor, och

hänsyn maste tagas äfven till andra statsverkets behof, har departementschefen

funnit sig böra tillstyrka en framställning om beviljande äfven för

år 1907 af enahanda belopp, 500,000 kronor.

Beträffande de skäl, som blifvit anförda till stöd för det i ofvannämnda

motion föreställda yrkandet, tillåter sig utskottet att hänvisa till

själfva motionen.

Pa sätt. hittills skett och äfven nu blifvit föreslaget, torde kostnaderna

för ifrågavarande järnvägs- och landsvägsanläggningar, hvilka

knappast toide kunna beräknas komma att lämna någon inkomst, lämpligen

böra bestridas med anslagsmedel- Vid detta förhållande och då stora anspråk

för närvarande ställas å statsregleringen, anser sig utskottet icke

böra tillstyrka, att för ändamålet nu anvisas större belopp än det af Kungl.

Maj:t föreslagna eller 500,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

27

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

och med afslag å den af herr Kronlund in. fl.

i ämnet väckta motionen, må till fortsättning af statsbanan

från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt

landsvägen från Boden till Morjärv och vidare från

Morjärv till Lappträsk för år 1907 bevilja å riksstaten

utom hufvudtitlarna ett anslag af 500,000 kronor.

3:o.

Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till fortsättande af utläggning

arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och af yjjeX}1''

Uppsala järnvägsstationer för år 1907 anvisa ett belopp af 500,000 kronor,9 vägsspår1

med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af j^£l^noch

tillgängliga medel utanordna nämnda belopp. Uppsala.

I anledning af en af Kungl. Maj:t därom gjord framställning

beviljade 1905 års Riksdag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår

mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer ett anslag å 1,920,000 kronor

och anvisade däraf för år 1906 500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att låta förskottsvis under år 1905 af tillgängliga medel utanordna sistnämnda

belopp. Detta belopp anvisades af Riksdagen till utgående från

riksgäldskontoret.

Af statsrådsprotokollet inhämtas nu, att järnvägsstyrelsen i skrifvelse

af den 25 november 1905 till Kungl. Maj:t gjort framställning om anvisande

för år 1907 af 500,000 kronor till fortsättning af ifrågavarande arbete;

och hade styrelsen därvid tillika anfört, att, då, med anledning af Kungl.

Maj:ts tillstånd att redan år 1905 lyfta och använda det för år 1906 beviljade

begynnelseanslaget, 500,000 kronor, spårutläggningsarbetet så bedrifvits,

att dubbelbantrafik kunnat från början af oktober 1905 anordnas å

bandelen Järfva—Rotebro, det vore för arbetenas riktiga fortsättande utan

afbrott nödigt, att det nu begärda anslaget blefve för styrelsen tillgängligt

redan under år 1906.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

må till fortsättande af arbetet med utläggning af

ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

järnvägsstationer för år 1907 anvisa ett belopp af

500,000 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att låta förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna

detta belopp.

Angående sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.

4:o.

Ny rörlig Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1907 till anskaf
mateneÅ

vid fallde af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar bevilja

"3T''ett anslag af 4,000,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet grundar sig detta Kungl. Maj:ts förslag

på en af järnvägsstyrelsen i skrifvelse af den 25 november 1905 gjord, af

föredragande departementschefen tillstyrkt framställning i förevarande

syfte.

Till stöd för denna framställning hade järnvägsstyrelsen i hufvudsak

anfört följande:

Ehuru rörelsen på statsbanorna under år 1905 till följd af de

politiska förhållandena och den långvariga arbetsinställelsen inom verkstadsindustrien

icke haft att uppvisa något stort uppsving, hade dock en

tillväxt i såväl person- som godstrafiken konstaterats, medförande en i

jämförelse med år 1904 ökad inkomst för tiden januari—september månader

1905 af 878,700 kronor, å hvilket belopp dock borde afgå en, som man

måste antaga, tillfällig minskning för oktober månad 1905 i jämförelse

med samma månad för år 1904. Många tecken, särskild! stigningen å

världsmarknaden af priserna å de större förbrukningsvarorna och den ökade

järnvägstrafiken å kontinenten, tydde på ett uppsving, som syntes komma

att inverka lifaktigt på våra förhållanden. I betraktande däraf och då den

nuvarande tillgången å rullande materiel vid vissa tider icke motsvarade

det nuvarande behofvet, funne sig styrelsen pliktig att hos Kungl. Maj:t

framhålla vikten af, att medel bereddes för att möjliggöra de ökade transporter,

som med stor sannolikhet förestode.

Dragkraften behöfde förstärkas med lokomotiv för blandade tåg och

godståg, för lokaltåg och växlingstjänst, och beräknades därför ett belopp

af 1,000,000 kronor, för hvilket omkring 20 lokomotiv torde kunna anskaffas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

29

För persontrafiken vore det af synnerlig vikt, att särskild! 2:dra och

3:dje klass personvagnar anskaffades. Vidare förefunnes ett starkt kraf på

tillhandahållande af sjuktransportvagnar, och hade styrelsen därför låtit

utarbeta förslag till sådana. För användning i godstågen erfordrades ett

nytt slag af kombinerade 8:dje klass- och konduktörsvagnar, hvilka vintertid

kunde värmas med kaminer, så att den dryga kostnaden för medförandet

af så kallade ångfinkor kunde undvikas. För dessa behof beräknades

ett belopp af 1,300,000 kronor, för hvilket omkring 100 vagnar borde

kunna erhållas.

I fråga om godsvagnar hade det visat sig, att krafvet på vissa speciella

vagnslag nästan ständigt vore mycket större än tillgången. Bland

sådana vagnslag märktes täckta vagnar, vidare vagnar för transport af

kalk, hufvudsakligen för jordbrukets behof, och vore efterfrågan å sådana

vagnar i stigande, beroende på att med nya järnvägar de områden vidgades,

till hvilka kalk kunde forslas, utan att de enskilda järnvägarna bidroge

med uppsättande af något nämnvärdt antal kalkvagnar.

För träkoltransport hade genom relativt ringa ökning af den döda

vikten under senaste tiden införts en ny vagnsmodell med större lastdryghet

än de äldre. Efterfrågan på sådana vagnar vore stor, och i den män

de så kallade kollämmarna, som uppsattes å virkesvagnar, försletes, vore

det styrelsens af sikt att öka antalet träkolsvagnar af den nva modellen.

Vidare vore att nämna, att för de viktiga smörtransporterna större

och mera tidsenligt inrättade kylvagnar än de hittills använda erfordrades,

och vore därför nya ritningar till dylika vagnar utarbetade. Ivylvagnarna

af den äldsta modellen, som numera vore alltför litet rymmande, skulle

ombyggas till andra vagnsslag, i den mån deras korg befunnes vara försliten,

och kylvagnarna af den näst äldsta modellen vunne alltmer användning

för köttransporter. För smörtransport måste därför nya vagnar anskaffas.

Vagnar för transport af virke, järn, stenkol, betor och andra jordbruksalster

behöfde också anskaffas, så långt beviljade medel därtill försloge.

Styrelsen ansåge sig dock böra begränsa anslagskrafvet i denna del

till 1,700,000 kronor, för hvilket belopp 500 va gnar torde kunna erhållas.

På grund af hvad sålunda anförts, hade järnvägsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till 1906 års Riksdag aflåta proposition om anvisande

för år 1907 af ett extra anslag å 4,000,000 kronor att användas till

inköp från inhemska verkstäder af nedanstående rullande materiel för statens

redan trafikerade järnvägar:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

20 st. lokomotiv för omkring . . .

100 » personvagnar för » . . .

500 » godsvagnar » » . . .

...... » 1,300,000: —

...... » 1,700,000: —

Summa kronor 4,000,000: —

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende blifvit anfördt,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning,

må till anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade järnvägar för år 1907 bevilja

4,000,000 kronor.

Angående sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.

Stockholm den 20 februari 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservation

vid punkten l:o a), angående anslag för anläggning af en vagnreparationsverkstad,

af friherre J. G. Beck-Friis, som anfört:

»Då med all sannolikhet framtida driften af ifrågavarande verkstad

skulle komma att ställa sig billigare om drifkraft tillgodogjordes från

statens vattenfall i Motala ström, än om, såsom är nödvändigt om verkstaden

förlägges till Örebro, man för all framtid gör sig beroende af

drifkrafts förhyrande från enskilda leverantörer, torde frågan om lämpligaste

platsen för vagnreparationsverkstadens förläggande tagas i förnyad

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

31

ompröfning, sedan fullständig utredning vunnits angående förenämnda

förhållande, och har jag därför ansett att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen, med afslag å Kung!. Maj:ts föreliggande

förslag, må med anledning af herrar Fossers

och Wahlquists förenämnda motioner besluta, att i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t

täcktes låta verkställa förnyad utredning, huruvida den

föreslagna vagnreparationsverkstaden ej borde, för beredande

af dels billigare och dels fullt själfständig

drifkraft, förläggas vid Motala, och därefter till Riksdagen

inkomma med den framställning, hvartill förhållandena

kunna föranleda»,

samt af grefve Ph. O. L. Kling spor.

Herrar grefve C. 0. Taube, H. Andersson, P. Olsson och D. Persson

hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående ärendens

behandling inom utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Sid. 55 råd 15 uppifrån, står: i punkten 25:o) här ofvan

läs: i punkten 35:o) här ofvan

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Sid. 56 råd 12 nedifrån, står: lefnads- och tjänsteålder

läs: lefnadsålder

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:62 Skrifvelse till Konungen i anledning af vissa af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för statens järnvägar. a1 i texten