Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af gjorda framställningar angående personalen vid statens järnvägar.

1906-02-20 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:29, Utlåtande i anledning af gjorda framställningar angående personalen vid statens järnvägar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

1

N:o 29.

Ank. till Kiksd. kansli den 20 februari kl. 1,30 e. m.

Utlåtande i anledning af gjorda framställningar angående

personalen vid statens järnvägar. (R. A.)

l:o.

1 propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden

för personal vid statens järnvägar uppfördes arfvode till ytterligare en

notarie inom järnvägsstyrelsen.

Detta Kungl. Maj:ts förslag grundar sig på en af järnvägsstyrelsen

i skrifvelse af den 1 december 1905 till Kungl. Maj:t gjord framställning,

och har styrelsen härvid, enligt hvad af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för den 13 sistlidne januari inhämtas, anfört följande.

Till en början hade järnvägsstyrelsen upplyst, att i den före

omorganisationen 1898 för styrelsen gällande instruktion af den 5

november 1875 föreskrifvits, att uti kansliet skulle tjänstgöra notarier

till det antal, fastställd stat för hvarje år bestämde. Dessa tjänstemän,

som haft till åliggande att biträda vid uppsättningar och kollationeringar

å kansliet samt att föra styrelsens protokoll, hade till en början varit två

till antalet. I följd af sedermera vidtagen inskränkning i protokollsföringen

hade från och med år 1885 den ena notarien indragits.

Vidare hade styrelsen erinrat, hurusom i fråga om antalet notarier å

kansliet 1893 års järnvägskommitté anfört, att, oaktadt kommittén med

anslutning till den uppfattning, Riksdagen i detta hänseende gjort gällande,

i sitt förslag förutsatt vidsträcktare protokollsföring särskildt under formen

af så kallade föredragningslistor, hade anledning icke förefunnits att

åtminstone under dåvarande förhållanden föreslå mera än en notarie å

Bill. till Eiksd. Prof. 1906i 4 Sami. 1 Afcl. 19 Raft. (N:o 29.) 1

Inrättande af

en notarietjänst

å järnvägsstyrelsens

administrativa

byrå.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

administrativa byrån, enär såväl protokollsföring som upprättande af

föredragningslistor skulle ske afdelningsvis och således notarien å

administrativa byrån endast fullgöra dessa åligganden, i hvad anginge

plenimål samt administrativa mål, som icke behandlades i plenum.

Kommittén hade därjämte ansett möjligt, att ifrågavarande notarie skulle

kunna, åtminstone tills vidare, tillika tjänstgöra såsom ombudsman, på

sätt, bland annat, en af de hos generalpoststyrelsen anställda notarierna

hade sig ålagdt. Denna kommitténs uppfattning hade äfven gjort sig

gällande vid nyssnämnda omorganisation.

Emellertid hade utvecklingen gått därhän, att fullgiltiga skäl nu

syntes styrelsen föreligga för anställande af en ny notarie å administrativa

byrån.

Enligt gällande instruktion hörde till administrativa afdelningens

handläggning: kameralärenden, revisionsärenden, kassaärenden med

därtill hörande inventeringar, statistiska och milkontrollärenden äfvensom

sjukvårds-, pensions- och understödsärenden; ärenden, som anginge

restaurationsväsendet; överenskommelser med främmande järnvägsförvaltningar

angående gemensamt begagnande af stationer; frågor om

ersättning på grund af gällande bestämmelser om ansvarighet för skada

i följd af järnvägs drift; ärenden, som anginge förvaltningen i allmänhet;

samt ärenden i öfrig!, Indika icke, enligt hvad särskildt föreskrifvits,

skulle af annan afdelning behandlas.

Det ålåge administrativa byrån: att tillhandagå öfverdirektören vid

beredningen af ärenden, som rörde administrativa afdelningen; att uppsätta

skrivelser och öfriga expeditioner i ärenden, som tillhörde omförmälda

afdelning eller som på annan afdelnings föredragning afgjorts

i plenum, i sistnämnda fall dock endast för såvidt icke koncept

från vederbörande afdelning aflämnats; att låta afsända alla skrivelser

och expeditioner i administrativa och plenimål; att föra protokoll i

dylika mål, då sådant enligt meddelade bestämmelser skulle hållas; att

föra diarier öfver alla till styrelsen inkommande ärenden; att vårda alla

kontrakt, borgensförbindelser och andra handlingar, som enligt arbetsordningen

skulle å byrån förvaras, äfvensom styrelsens boksamling;

livarjämte särskildt ålåge notarien, såsom styrelsens ombudsman, att i

rättegångar och andra mål efter erhållet uppdrag utföra styrelsens

talan samt att, då sådant påkallades, i mål angående tjänstefel, hvilka

af styrelsen handlades, verkställa utredning och afgifva utlåtande.

Å administrativa byrån vore för närvarande anställda följande

tjänstemän: 1 byrådirektör, tillika styrelsens sekreterare, 1 notarie och

ombudsman, 1 registrator och aktuarie samt kontorsskrifvare till det

antal, som i arfvodesstaten för hvarje år fastställdes.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

3

Ända från det den nya organisationen år 1898 trädde i kraft, hade

notarien och ombudsmannen hufvudsakligen tagits i anspråk för ombudsman

sgöromålen. Särskilt under de senaste aren hade han mast

så godt som uteslutande anlitas för nämnda göromål. Redan x sin

underdåniga skrifvelse den 28 maj 1902 med yttrande i löneregleringsfrågan

ifrågasatte ock styrelsen inrättande af en särskild ombudsmannabefattning

på grund däraf, att under de senaste därförixt gångna aren

rättegångsmålen och andra juridiska ärenden i synnerlig hög grad ökats.

Rörande rättegångsärendenas antal och beskaffenhet både styrelsen

låtit utarbeta följande tabell, utvisande de under femårsperioden 1900

—1904 anhängiggjorda rättegångar, i hvilka styrelsen varit kärande,

svarande eller målsägande.

liättegångsäreiulen under åren 1900—1904.

Beskaffenhet.

Antal

Ersättning för skada i följd af järnvägsdrift

Annan skadeersättning ..................................................

Öfriga ersättningskraf ...................................................

Yattenafledning.................................................................

Bättre rätt till fast egendom....................................

Expropriation ..................................................................

Brott mot 19 kap. 11, 12 eller 21 §§ strafflagen

Öfriga brottmål.................................................................

Konkursärenden ...............................................................

Diverse................................................................................

100

6

24

8

7

8

15

85

9

20

Summa 282

Medeltalet för år af dylika ärenden utgjorde alltså mellan 56 och

57 ärenden. Sammanlagda antalet fall, då det ålegat ombudsmannen

att under år 1904 iakttaga inställelse inför domstol, hade uppgått till

nämnare 200. Härvid voi-e äfven att märka, att ett flertal af rätte

gångarna varit af mycket vidlyftig och invecklad art samt till följd

däraf föranledt ej blott synnerligen tidsödande utredningar utan äfven

särskildt maktpåliggande arbete i öfrig!. Då härtill lades, att ombudsmannen

enligt instruktionen jämväl vore ålagd, bland annat, att i förekommande

fall verkställa utredning och afgifva utlåtande i mål rörande

förseelser i tjänsten, framginge oförtydbart, hurusom ombudsmannens

arbetsbörda icke annat än undantagsvis kunde medgifva hans användande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 29,

för notariegöromål å administrativa byrån. Ett annat, som det visat

sig, tidsödande arbete, livilket inginge i ombudsmannens åligganden,

vore erforderliga utredningar i och för afskrifning af osäkra fordringar.

Med den stora utveckling, statens järnvägar tagit, torde det ock ligga

i sakens natur, att styrelsen vore i behof af eu ordinarie tjänsteman

uteslutande för ombudsmannagöromål.

En jämförelse med dithörande förhållanden inom generalpoststyrelsen

visade ock att, enligt hvad meddelats, den i nämnda styrelse

anställda notarien och ombudsmannen numera måste uteslutande tagas

i anspråk för ombudsmannagöromålen, medan de två öfriga å kanslibyrån

anställda notarierna vore sysselsatta med egentliga notariegöromål.

Järnvägsstyrelsens administrativa byrås arbete hade äfven i öfrigt

under senare tiden tagit sådan utveckling, att ensamt detta förhållande,

enligt styrelsens förmenande, måste anses påkalla inrättandet af en ny

notarietjänst. Antalet af de under år 1904 inför styrelsen föredragna

administrativa ärenden utgjorde sammanlagdt 1,224. Dessa ärendens

närmare beskaffenhet framginge af nedan intagna tabell jämte förklaringar.

Administrativa ärenden år 1904.

Inför järnvägsstyrelsen föredragna ärenden.

Ärendenas beskaffenhet.*)

1) Kungl.

remisser.

2) Ersätt- ningsären- den.

I

3) Järnvägs-

läkar- och

sjukvårds- ärenden.

4) Bätte- gångsären- den.

5) Kameral- ärenden.

6) Bevisions-

ärenden.

7) Personal-

ärenden.

8) Förenings-

stations-

ärenden.

9) Öfriga

ärenden

rörande

enskilda

järnvägar.

10) Diverse

ärenden.

Summa.

40

176

331

123

75

128

117

40

88

106

1,224

*) Förklaringar:

Grupp 2) omfattar ärenden angående understöd och skadestånd åt järnvägspersonal och

andra personer, ersättningar för eldskada och

öfriga ersättningar i följd af järnvägsdrift.

> » jämvägsläkares antagande, tjänstledighet, entledi
gande,

järnvägsläkardistriktens ordnande, ersättning

för sjukvård i särskilda fall etc.

* räkenskaps- och kassaväsendet i allmänhet såsom

insättningar och uttagande af medel, förskott, likvider

etc.

" !> tjänstemäns antagande, förordnande, bestraffning,

afsked, aflöningsförhållanden m. m. samt reglementariska

och instruktiva bestämmelser,

besiktning och afsyning af enskild järnväg, fastställande

af tjänstgöringsreglemente, m. m.

3)

5)

7)

9)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

5

Motsvarande antal föredragna ärenden hade för år 1903 varit 1,128,

hvadan alltså en ökning i antalet af dessa ärenden endast för ett år

uppstått af närmare 100. De under år 1904 genom administrativa

byråns försorg expedierade skrifvelse!’ — oberäknadt expeditionerna i

do på annan afdelnings föredragning i plenum afgjorda ärenden, hvilka

expeditioner jämlikt instruktionen skulle afsändas af administrativa byrån

— nppginge till ett antal af 1,628, däraf öfver 100 underdåniga utlåtanden.

Motsvarande antal expedierade skrifvelse!’ för år 1903 utgjorde

1,371, utvisande sålunda en ökning af antalet expeditioner för år 1904

af öfver 250.

Ett stort antal af de till administrativa byråns handläggning hörande

ärenden vore af synnerlig vikt och omfattning, såsom ärenden

angående beviljande af koncession å enskilda järnvägsbyggnader

jämte dithörande frågor, i hvilka styrelsen på grund af kungl. remisser

hade att afgifva utlåtande, samt ärenden, som anginge den allmänna

förvaltningen af verket. En betydande arbetsbörda, som vore ålagd

administrativa byrån, vore arbetet med författningar och reglementen

i allmänhet. Om därtill lades granskningen och behandlingen af

samtliga revisionsanmärkningar äfvensom handhafvande! af statens

järnvägars ekonomiska förhållanden samt handläggningen af den stora

grupp ärenden af växlande beskaffenhet, hvilka såsom icke tillhörande

annan afdelnings behandling, skulle afgöras på administrativa afdelningens

föredragning, torde däraf framgå, hurusom de berednings- och

expeditionsgöromål, som ålåge administrativa byrån, vore af en betydande

omfattning.

För göromålens behöriga gång vore det ock, enligt hvad erfarenheten

gifvit vid handen, af ett trängande behof för styrelsen att å administrativa

byrån erhålla en ny notarietjänst; och kunde detta behof

icke utan högst afsevärda olägenheter längre låta sig afvisas.

Genom erhållandet af en ny tjänsteman å administrativa byrån af

notariegrad skulle därjämte ernås den fördel, hvaraf ett bestämdt behof

redan länge framträdt, att byrådirektören befriades från inseende,

närmast öfverdirektören, öfver vissa löpande ärenden af enklare beskaffenhet,

på det att byrådirektören, mera än dittills kunnat äga rum,

blefve i tillfälle att ägna sig åt behandlingen af de större och viktigare

ålrenden, som lämpligen borde tillhöra hans tjänstebefattning.

Under åberopande af ofvan återgifna skäl hade styrelsen föreslagit

inrättandet af ytterligare en notarietjänst å administrativa byrån

med fast arivode till enahanda belopp, som för öfriga styrelsens

notarie!’, eller 1,800 kronor i lön och 1,200 kronor i tjänstgörings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

Inrättande af

kvinnliga bokhåll

arbefattningar

inom

järnvägsstyrelsen.

penningar jämte två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, att utgå

efter 5, respektive 10 år.

För egen del liar statsrådet och chefen för civildepartementet i

detta ärende anfört följande.

»Det kan visserligen anses mindre lämpligt, att, under det frågorna om

en ny lönereglering och därmed möjligen sammanhängande omorganisation

af statens ämbetsverk bida sin lösning, inrätta nya ordinarie tjänster.

Hvad järnvägsstyrelsen till stöd för dess ofvan återgifna framställning

anfört, synes mig likväl vara så öfvertygande, att hvarje betänklighet

af den art, jag antydt, måste vika. Utan tvifvel är med den omfattande

utveckling, statens järnvägsnät så småningom tagit, ombudsmannens

tjänst så kräfvande, att det icke lämpligen låter sig göra att med

samma befattning förena jämväl en notarietjänst. Skötseln af endera

eller af båda dessa tjänster måste lida därpå. Då, såsom äfven styrelsen

påpekat, de rättegångar, däri styrelsen är invecklad, oftast äro

af ganska svårlöst beskaffenhet, är det af så mycket större vikt, att

ombudsmannens tid icke tages i anspråk för göromål, som äro främmande

för ombudsmannabefattningen.

Då därtill kommer, att äfven den administrativa byrån inom styrelsen

är väl i behof af ökade arbetskrafter för fullgörande af sitt

maktpåliggande och omfattande arbete, anser jag mig böra till Eders

Kung!. Maj:ts bifall förorda ifrågavarande framställning.»

Genom järnvägsstyrelsens utredning i detta ärende synes det utskottet

vara'' ådagalagdt, att den nu föreslagna nya tjänsten inom

styrelsen verkligen är af behofvet påkallad samt att med dess inrättande

icke utan afsevärda olägenheter längre kan anstå. Vid sådant förhållande

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förslag,

må medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden

för personal vid statens järnvägar uppföres arfvode

till ytterligare en notarie inom järnvägsstyrelsen.

2:o.

Vidare bär Kung!. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

medgifva, att bland tjänstemän inom järnvägsstyrelsen med

arfvode efter klass enligt den i 5 § af förnyade aflöningsreglementet

för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den 3 maj 1901 an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

7

gifna reglering upptoges. kvinnliga bokhållare med lägsta arfvode af

1,800 kronor och högsta arfvode af 2,400 kronor.

Med afseende å denna framställning har departementschefen till

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Uti ofvan anmärkta skrifvelse af den 1 december 1905 har järnvägsstyrelsen

vidare hemställt om inrättande af kvinnliga bokhållarbefattningar

inom styrelsen samt till stöd härför anfört följande:

1 det före omorganisationen gällande aflöningsreglemente af den

23 oktober 1874 hade bokhållare inom styrelsen upptagits endast vid

de till byråafdelningen hörande kassa-, statistiska och mil-kontoren. I

de årligen fastställda arfvodesstaterna hade emellertid Eders Kungl.

Maj:t tid efter annan medgifvit upptagande af dylika befattningar äfven

inom andra styrelsens kontor och expeditioner. Genom nådiga kungörelsen

den 30 december 1884 angående ändringar i den för styrelsen

för statens järnvägstrafik den 5 november 1875 utfärdade förnyade

instruktion stadgades därefter, att under ban-, maskin- och trafikafdelningarna

inom styrelsen skulle lyda bokhållare till det antal, fastställd

stat för hvarje år bestämde. Lägsta arfvodet hade utgått med 1,500

kronor och högsta arfvodet med 3,000 kronor. Vid omorganisationen

1898 hade den ändring vidtagits i afseende å lägsta arfvodet, att detta,

då förutvarande lägsta arfvodet ansetts icke vidare kunna tillämpas,

höjts till 2,400 kronor.

Ifrågavarande befattningar tilldelades endast manliga tjänsthafvare.

För närvarande vore inom styrelsen inrättade 43 bokhållarbefattningar,

nämligen

ä administrativa afdelning en:

2 å kammarkontoret,

2 » revisionskontor,

1 » kassakontoret,

3 » statistiska kontoret,

3 » milkontoret;

å masJcinafdelning en:

1 å förrådsbyrån;

å tv a fikaj''delning en:

5 å trafikbyrån,

3 » taxebyrån,

21 )> kontrollkontoret samt

2 » biljett- och blankettkontoret.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

Under senare åren både emellertid allt mer och mer framträdt

angelägenheten af att tilldela vissa kvinnliga tjänstliafvare bokhållargrad.

De enda ordinarie tjänster, som för närvarande inom centralförvaltningen

förefunnes för kvinnor, vore de kvinnliga kontorsskrifvarbefattningarna.

Antalet af desamma utgjorde enligt 1905 års stat

ä administrativa avdelningen:

2 å administrativa byrån,

1 » kammarkontoret,

3 » statistiska kontoret,

IG » milkontoret;

å maskinajdelning en:

3 å maskinbyrån,

1 )) förrådsbyrån;

ä traska/delning en:

3 å trafikbyrån,

1 » taxebyrån,

63 )) kontrollkontoret samt

2 » biljett- och blankettkontoret.

För de kvinnliga kontorsskrifvarna vore minimi- och maximiarfvodena

900, respektive 1,500 kronor. Minimiarfvodet utginge dock

enligt den för år 1905 fastställda staten med 960 kronor.

Erfarenheten hade gifvit vid handen, att en del själfständiga och

mera kräfvande göromål, som icke vore af beskaffenhet att lämpligen

böra i längden anförtros åt befattningshafvare af kontorsskrifvargrad,

med fördel kunnat uppdragas åt kvinnor. De af styrelsen i sådant

syfte vidtagna anordningar hade visat sig utfalla på ett fullt tillfredsställande

sätt. Å vissa af styrelsens byråer hade uppdrag lämnats åt

kvinnliga kontorsskrifvare att på eget ansvar föra byråernas diarier

med tillhörande register, hvarjämte en kvinnlig kontorsskrifvare anlitats

såsom biträde med själfständiga göromål åt regis trätorn vid fullgörandet

af dennes tjänsteåligganden. Sistnämnda kvinnliga kontorsskrifvare ombesörjde

ock all expedition af skrifvelser m. m. i pleni- och administrativa

ärenden. I berörda åligganden inginge äfven förandet af expeditions
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

9

listor samt verkställandet af förekommande delgifningar af styrelsens

beslut. Styrelsen hade jämväl gått i författning därom, att å vissa

andra byråer enahanda göromål uppdragits åt kvinnliga kontorsskrifvare.

Å två byråer har det befunnits ändamålsenligt att anlita kvinnlig

arbetskraft för biträde vid uppsättande af skrifvelse!- och expeditioner

i vissa ärenden.

För styrelsen, som stode i vidsträckt förbindelse med utländska

kommunikationsverk, vore det af vikt att äga tillgång på personer, som

vore i besittning af erforderlig språkkunskap. I den händelse en

kvinnlig befattningshafvare ägde nödiga kvalifikationer i sådant afseende

samt i öfrigt vore därtill lämplig, syntes naturligen hinder ej böra möta

för att anlita henne för öfversättningar såväl från som till främmande

språk. En dylik anordning hade med godt resultat ägt rum i ganska

stor omfattning å en af styrelsens byråer.

Det hade ock synts styrelsen önskvärdt, att inom några af de styrelsen

underlydande kontor, nämligen kontrollkontoret samt statistiska

och milkontoren, söka bereda möjlighet för kvinnlig tjänsthafvare, som

utöfvade förmanskap öfver de å respektive kontor eller kontorsafdelning

anställda öfriga kvinnliga arbetsbiträden och därmed ock tillsyn öfver

dessas arbete, att ernå bokhållarbefattning.

Förutom att det måste anses såsom en billig fordran från statstjänarnas

sida att af staten erhålla en aflöning, som stode i skäligt förhållande

till beskaffenheten af det arbete, hvilket af dem påfordrades,

ville styrelsen framhålla, att styrelsen i längden icke torde kunna af

kontorsskrifvare låta utföra sådant arbete, som till följd af sin art

rätteligen borde verkställas af befattningshafvare med bokhållargrad.

Helt visst skulle styrelsen, därest förändring därutinnan icke åstadkommes,

ganska snart stå inför den belägenhet, att för behöriga fullgörandet

af åtminstone en del af ofvan omförmälda göromål nödgas

göra framställning om erhållande af ökadt antal manliga bokhållarbefattningar.

Då det emellertid blifvit utrönt, att i vissa fall och i viss utsträckning

bokhållargöromål vore för kvinna passande, samt kvinnor visat sig äga

erforderliga kunskaper och duglighet till desammas skötande, ansåge

styrelsen fullgiltiga skäl tala för att i sådant hänseende utvidga området

för kvinnlig tjänsthafvares verksamhet. Från statens egen synpunkt

vore ju detta också ekonomiskt fördelaktigt, då, enligt styrelsens

mening, icke för de eventuella kvinnliga bokhållarbefattningarna torde

böra ifrågasättas lika höga arfvoden som för manliga dylika befattningar.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

Därest styrelsens nu ifrågavarande förslag vunne bifall, både styrelsen

tänkt sig att i sinom tid hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om

medgifvande till anställande vid styrelsens byråer af 5 kvinnliga bokhållare

och vid styrelsen underlydande kontor af 7 kvinnliga bokhållare.

Hvad viclkomme aflöningen, hade styrelsen ansett sig böra, i öfverensstämmelse

med hvad dittills tillämpats i fråga om andra befattningar,

som afsetts för såväl män som kvinnor, föreslå något lägre aflöning

för de kvinnliga än för de manliga bokhållarna; och hölle styrelsen

före, att arfvodet för de förra lämpligen borde i arfvodesskalan insättas

med begynnelsearfvode af 1,800 kronor och slutarfvode af 2,400 kronor.

Den ekonomiska innebörden af styrelsens nu förevarande förslag

vore jämförelsevis ganska ringa. Kostnadsökningen kunde beräknas

komma att uppgå till allenast omkring 4,000 kronor för år, då befattningarnas

innehafvare skulle komma att utses bland de kvinnliga kontorsskrifvare,

hvilkas befattningar i sådant fall torde kunna indragas. I

den mån de kvinnliga bokhållarna skulle blifva berättigade till löneförhöjning,

komme naturligen det uppgifna beloppet af 4,000 kronor

att ökas.

Ifrågavarande framställning synes mig väl förtjänt af bifall. De

göromål, som åligga bokhållare inom styrelsen, torde i allmänhet lika

väl kunna utföras af kvinnor som af män. Vid sådant förhållande bör

icke heller något hinder finnas för kvinnor att bekläda dessa befattningar,

helst de, efter hvad styrelsen vitsordar, redan en längre tid

förrättat samma arbete, som åligger de manliga bokhållarna inom styrelsen.

Det kan då ej heller anses annat än billigt, att de komma i

åtnjutande af högre, efter deras arbete lämpad aflöning.

Beträffande beloppet af den föreslagna aflöningen har jag icke

heller något att erinra. Det torde böra anmärkas, att i nu gällande

aflöningsstat är iakttaget, att de kvinnliga kontorsbiträdena åtnjuta

mindre såväl minimi- som maximilön än manliga tjänsthafvare af samma

grad.»

Då, enligt hvad järnvägsstyrelsen upplyst, kvinnor redan nu i flera

fall inom styrelsen användas att utföra arbete af den beskaffenhet, att

det egentligen tillhör befattningshafvande af bokhållaregrad, och då

denna anordning visat sig utfalla på ett fullt tillfredsställande sätt,

synes det utskottet ock vara billigt att för kvinnor öppnas tillträde

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

11

till ordinarie anställning såsom bokhållare inom styrelsen och därigenom

åt dem beredes en godtgörelse, som bättre motsvarar det arbete

de hafva att förrätta. Utskottet finner sig därför böra hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning, må medgifva, att bland tjänstemän

inom järnvägsstyrelsen med arfvode efter klass

enligt den i 5 § af förnyade aflöningsreglementet för

tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den 3

maj 1901 angifna reglering upptagas kvinnliga bokhållare

med lägsta arfvode af 1,800 kronor och högsta

arfvode af 2,400 kronor.

3:o.

Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen medgifva:

att ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, för år räknadt, finge

under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom järnvägsstyrelsen anställda

kontorsbiträden och de betjänte vid statens järnvägars distrikt

och ångfärja, som åtnjöte en aflöning af 1,080 kronor eller därunder,

med undantag dock af den personal, som på grund af Kungl. Maj:ts

bref den 22 juni 1904 uppflyttats i högre löneklass utan att, enligt de

för uppflyttning i löneklass gällande allmänna grunder, hafva varit från

och med år 1906 berättigad till dylik uppflyttning;

att därutöfver ett tillfälligt lönetillägg af ytterligare 60 kronor för

år finge under år 1906 af trafikmedel tilldelas de af ifrågavarande kontorsbiträden

och öfriga betjänte, som vore stationerade i Stockholm,

Liljeholmen, Karlberg, Tomteboda, Norrtull, Albano och Yärtan samt,

hvad banafdelningen anginge, jämväl bevakningspersonalen utmed linjen

mellan nämnda stationer;

att sistnämnda lönetillägg jämväl Ange tillkomma den i kungl.

brefvet den 22 juni 1904 omförmälda personal;

samt att båda nu ifrågavarande lönetillägg icke skulle utgöra hinder

för uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode eller aflöningsförbättring,

som enligt gällande bestämmelser kunde tillerkännas vissa

tjänsthafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas statens

tjänstemän och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvilket dock icke Ange

beräknas å förberörda lönetillägg.

I anledning af denna Kungl. Maj ds framställning hafva i Andra

Kammaren följande två motioner blifvit väckta, nämligen:

Tillfällig

förbättring i

aflöningen för

vissa betjänte

och tjänstemän.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

motionen n:o 24, af herr IJ. Lindqvist in. fl., hvilka hemställt, att

Riksdagen, med ändring af hvad Kungl. Maj:t i ärendet föreslagit, ville

besluta:

att ett tillfälligt lönetillägg af 120 kronor, för år räknadt, må

under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom järnvägsstyrelsen anställda

kontorsbiträden och de betjänte vid statens järnvägars distrikt och ångfärja,

som åtnjuta en aflöning af 1,200 kronor och därunder, detta gällande

jämväl den personal som på grund af Kungl. Maj:ts bref af den

22 juni 1904 uppflyttades i högre löneklass utan att, enligt de för

uppflyttning i löneklass gällande allmänna grunder, hafva varit från

och med år 1906 berättigad till dylik uppflyttning;

att därutöfver ett tillfälligt lönetillägg af ytterligare 60 kronor för

år må under år 1906 af trafikmedel tilldelas de af ifrågavarande kontorsbiträden

och öfriga betjänte, som äro stationerade i Stockholm, Liljeholmen,

Karlberg, Tomteboda, Norrtull, Albano, Värtan och stationerna

från och med Bräcke och norr därom, samt, hvad banafdelningen angår,

jämväl bevakningspersonalen utmed linjen mellan nämnda stationer

äfvensom de kontorsbiträden och öfriga betjänte, som äro stationerade i

Göteborg och Malmö;

att äfven sistnämnda lönetillägg må tillkomma den i kungl. brefvet

af den 22 juni 1904 omförmälda personal; samt

att båda nu ifrågavarande lönetillägg icke skola utgöra hinder för

uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode eller aflöningsförbättring,

som enligt gällande bestämmelser kan tillerkännas vissa tjänstliafvare,

eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas statens tjänstemän

och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvilket dock icke får beräknas

å förberörda lönetillägg;

samt motionen n:o 66, hvaruti herr F. O. Berg i Göteborg hemställt:

att Riksdagen, med ändring af hvad Kungl. Maj:t i ärendet föreslagit,

vilie medgifva, att ett tillfälligt lönetillägg af 120 kronor, för

år räknadt, finge under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom järnvägsstyrelsen

anställda kontorsbiträden och de betjänte vid statens järnvägars

distrikt och ångfärja, som åtnjöte en aflöning af 1,200 kronor

och därunder, med iakttagande af att den personal, som på grund af

Kungl. Maj:ts bref den 22 juni 1904 uppflyttats i högre löneklass utan

att, enligt de för uppflyttning i löneklass gällande allmänna grunder,

hafva varit berättigad till dylik uppflyttning, endast erhölle 60 kronor;

samt

att detta lönetillägg, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, icke skulle

utgöra hinder för uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode eller

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

13

aflöningsförbättring, som enligt gällande bestämmelser kunde tillerkännas

vissa tjänsteinnebafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle

tilldelas statens tjänstemän och betjänte, sådant dyrtidstillägg, livilket

dock icke finge beräknas å förberörda lönetillägg.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft jämväl

nedannämnda, likaledes i Andra Kammaren väckta motioner, nämligen:

motionen n:o 100, hvaruti herr E. A. Nilson i Örebro hemställt:

att Riksdagen behagade besluta att af järnvägstrafikmedel tilldela

vid statsbanorna anställda lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och

kolvakter ett beklädnadsbidrag för år 1906 af 60 kronor;

samt motionen n:o 87, i hvilken herrar E. L. Camitz och F. O. Berg

i Göteborg hemställt:

att Riksdagen måtte besluta, att, i afvaktan på den blifvande löneregleringen,

åt hvar och eu af statens järnvägars tjänstemän vid

distrikten, som enligt innevarande års ordinarie stat åtnjuta arfvode af

1,500 kronor och därunder, äfvensom åt hvar och en af de tjänstemän

i järnvägsstyrelsen, som uppbära arfvode af 1,800 kronor och därunder

— de sistnämnda tjänstemännen erhålla ej inkvarteringsersättning —

måtte för år 1906, förutom dyrtidstillägg, beviljas en särskild lönefyllnad

af 300 kronor.

Med afseende å Kungi. Maj:ts ifrågavarande framställning innehåller

statsrådsprotokollet följande.

»Med anledning af därom af Eders Kungl, Maj:t framställd proposition

fastställdes vid 1897 års riksdag lönereglering för personalen vid

statens järnvägar.

Redan den 14 december 1903 ingingo emellertid delegerade för

banvakterna, vagnsmörjarna, lokomotiv- och vagnputsarna, kolvakterna,

pumparna, sta tionskarls förmännen, stationskarlarna och kontors vakterna

vid statens järnvägar med en underdånig skrift till Eders Kungl. Maj:t,

däruti de, enär nämnda järnvägspersonal tillkommande aflöningsförmåner

vore alldeles otillräckliga samt flertalet af personalen, såsom innehafvande

fri bostad, icke kunde komma i åtnjutande af det utaf Riksdagen åt en

del tjänstemän och betjänte beviljade dyrtidstillägg, i underdånighet

anhöllo, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, för att, intill dess

ny lönereglering genomförts, behöflig! tillfälligt lönetillägg blefve dem

tilldeladt eller, om detta icke kunde medgifvas, dyrtidstillägg måtte be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

viljas jämväl de till omförmälda grupper hörande järnvägsbetjänte, h vilka

åtnjöto bostäder in natura. Öfver denna framställning afgaf järnvägsstyrelsen

ett den 29 december 1903 dagtecknadt underdånigt utlåtande;

men med hänsyn till tiden för detta utlåtandes inkommande till Eders

Kung]. Maj:t hann ärendet icke blifva föremål för Eders Kung!. Maj ds

pröfning, innan proposition angående statsverkets tillstånd och behof

till 1904 års Riksdag aflåtits. För att likväl redan under år 1904

bereda löneförbättring åt de svagast aftonade af den ifrågavarande personalen

fann Eders Kungl. Majd, på därom af järnvägsstyrelsen gjord

framställning, genom beslut den 22 juni 1904 godt medgifva sådan

ändring i de för år 1904 fastställda arfvodes- och kostnadsstater vid

statens järnvägar och för Örebro—Svärta järnväg, att den personal vid

dessa järnvägar, som enligt nämnda stater eljest skolat under år 1904

åtnjuta arfvode efter 17:de och 16:de klasserna, äfvensom de stationskarlar

å I—III klassens stationer och å öfriga stationer norr om Krylbo

samt de i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom norr om Krylbo

stationerade banvakter, lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och

kolvakter, hvilka eljest skolat under år 1904 åtnjuta arfvode efter 15:de

klassen, finge, räknadt från och med den 1 januari 1904, uppflyttas i

närmast högre löneklass.

Sedan järnvägsstyrelsen, till åtlydnad af Eders Kungl. Maj:ts i

nådigt bref den 11 mars 1904 meddelade befallning, den 28 november

1904 afgifvit utredning och förslag i fråga om tilldelande af extra lönetillägg

åt järnvägspersonalen, medgaf 1905 års Riksdag, på därom af

Eders Kungl. Maj:t gjord framställning, att ett tillfälligt lönetillägg af

60 kronor, för år räknadt, finge under år 1905 af trafikmedel tilldelas

de inom styrelsen anställda kontorsbi träd ena och de betjänte vid

statens järnvägars distrikt och ångfärja, som åtnjöte en aflöning af

960 kronor eller därunder, med undantag dock för den personal, som

på grund af Eders Kungl. Maj:ts nyssberörda nådiga beslut den 22

juni 1904 uppflyttats i högre löneklass utan att, enligt de för uppflyttning

i löneklass gällande allmänna grunder, varit från och med år 1905

berättigad till dylik uppflyttning, samt att detta lönetillägg icke utgjorde

hinder för uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode eller

afl önings förbättring, som enligt gällande bestämmelser kunde tillerkännas

vissa tjänsthafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas

statens tjänstemän och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvithet

dock icke finge beräknas å förberörda lönetillägg.

Beträffande innehållet i berörda af järnvägsstyrelsen förebragta utredning,

hvilken låg till grund för Eders Kungl. Maj:ts till 1905 års

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

15

Riksdag aflåtna framställning, anhåller jag att få hänvisa till statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 14 januari 1905, däri samma utredning

finnes återgifven; och har dåvarande departementschefen i sitt vid

ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t hållna anförande tillika

afgifvit en närmare redogörelse för järnvägspersonalens löneförmåner

enligt nu gällande stat, hvilken det likaledes må tillåtas mig att åberopa.

För egen del ber jag att få erinra allenast om följande hufvuddrag

af gällande bestämmelser härutinnan. Vissa lägre tjänstemän äfvensom

hela betjäningspersonalen åtnjuta arfvode efter klass; och utgår

arfvodet med följande årliga belopp: för första klassen med 3,000 kronor,

för enhvar af därpå följande intill den sjunde, hvilken åtnjuter

1,200 kronor, med 300 kronor mindre än närmast föregående, för den

åttonde och nionde klassen med respektive 1,080 och 960 kronor

samt för enhvar af därefter följande med sextio kronor lägre än närmast

föregående. Lägsta arfvodet uppbäres af den 18:de klassen med

420 kronor. För enhvar tjänste- eller betjäntbefattning är faststäldt

så väl det lägsta som det högsta arfvode, som kan tilldelas; och sker

uppflyttning i löneklass efter därom af styrelsen på befallning af Eders

Kungl. Maj:t fastställda allmänna grunder.

Uti en till Eders Kungl. Maj:t den 29 september 1905 ingifven

skrift hafva nu åtskilliga föreningar bland järn vägspersonalen, nämligen

Sveriges statsbanors banmästareförening, statsbanornas banvaktsförening,

svenska statsbanornas lokomotivförare- och eldareförening, Sveriges

statsbanors vägnförinansförening, Sveriges statsbanors vagnsmörjareförening,

statsbanornas vagns- och stallpersonalsförening, statsbanornas

konduktörsförening, statsbanornas kontorsbiträdesförbund samt Sveriges

statsbanors stationskarlsförmans-, stationskaris- och kontorsvaktsförening,

hemställt, det Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för utanordnande

af tillfälligt lönetillägg åt statsbanepersonalen från och med

innevarande års ingång och intill dess ny lönereglering för personalen

ägt rum och därvid taga i nådigt bepröfvande, dels huruvida icke

nu utgående belopp af 60 kronor för år kunde förhöjas, dels huruvida

den nuvarande gränsen för åtnjutandet däraf eller 960 kronors årligt

arfvode kunde i någon mån öfverskridas.

Såsom skäl för ifrågavarande framställning hafva föreningarna i

hufvudsak anfört den ovanligt snabba stegringen i lefnadskostnaderna,

som på senaste tid gjort sig gällande, hvaraf följden blifvit,

att det vid 1905 års riksdag beviljade lönetillägg visat sig icke vara

tillräckligt och i all synnerhet icke för dem, som vore stationerade å

de orter, hvit ka särskild! utmärkte sig för höga pris å lifsmedel och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutslcottets Utlåtande N:o 29.

bostäder. Då denna stegring i lefnadskostnaderna högst sannolikt

komme att än starkare göra sig gällande under kommande år, framträdde

ett oafvisligt behof af förbättrade inkomster äfven för dem,

hvilkas arfvode öfverstege 960 kronor om året. Med påpekande

däraf att det för närvarande svårligen torde kunna uppvisas någon

arbetsgrupp, som hade så knappt tillmätta årsinkomster som den lägre

järnvägspersonalen, bär vidare framhållits, hurusom den afsevärda

ökningen af trafiken för hvarje år ställde större fordringar på personalens

tjäns teförmåga, hvilken fullt ut toges i anspråk; och syntes vid

sådant förhållande ett afhjälpande af personalens ekonomiska svårigheter,

med åtföljande umbäranden och skuldsättningar, af behofvet påkalladt

jämväl för bevarandet af personalens fulla tjenstbarhet.

Prisuppgift å

Mjölk, skummad

medelpris i öre,

för liter

Smör, (lands-)

medelpris i öre

för kg.

Potatis, medel- pris i öre

för hl.

Ärter, gula,

medelpris i öre

för kg.

1904

1905

1904

1905

1904

1905*)

1904

1905

Stockholm, Norrmalm ...............

6

8

179

187

613

700

25

23

» Kungsholmen............

6

7

190

192

G50

700

23

23

» Södermalm...............

o

7

180

187

638

680

25

21

Uppsala....................................

5

5

149

164

312

600

17

26

Norrköping ..............................

6

5

166

182

513

620

23

25

Jönköping.............................

5

6

1G5

174

300

580

23

25

Malmö ...................................

5

5

169

193

444

600

SO

31

Hälsingborg ............................

5

5

158

172

418

580

31

30

Halmstad .................................

G

6

174

183

529

520

31

30

Göteborg ................................

G

7

177

185

477

560

32

32

Karlstad .................................

5

6

159

178

333

900

23

25

Örebro ....................................

5

5

166

172

368

420

24

22

Söderhamn ..............................

8

7

176

179

350

580

25

25

Sundsvalls stad........................

10

10

177

182

416

580

25

29

Luleå.......................................

9

8

178

169

500

760

28

28

Boden......................................

8

8

200

175

525

920

30

SO

Malmberget och Gellivare .........

12

12

190

182

560

600

29

28

Kiruna ....................................

11

188

186

450

420

29

28

Siffrorna för 1904, meddelade i underdånigt utlåtande den 28 november 1904, afse i hufvudsak

*) Beräknadt efter priset för 5 liter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

17

Öfver berörda framställning har järnvägsstyrelsen den 20 november

1905 afgifvit underdånigt yttrande; och har styrelsen till en början

erinrat, hurusom styrelsen i ofvanberörda utlåtande af den 28 november

1904 såsom sin åsikt uttalat, att det, oafsedt de ökade bostadshyrorna,

för hvilka det jämlikt Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens

beslut utgående dyrtidstillägget vore afsedt att utgöra ersättning, på

grund af de under senare tider allt mer och mer stegrade lefnadskostnader

vore med billighet förenadt, att staten lämnade den lägre järnvägsbetjäningen

ett välbehöfligt tillskott att utgå tills vidare och till

dess deras lön undergått reglering.

Härefter anför styrelsen: De af styrelsen uti förenämnda utlåtande

af den 28 november 1904 sålunda angifna skäl för tilldelande af till
-

lifsförnö denlieter.

Mjöl, råg-,

medelpris i öre

för lrg.

1

Nötkött, färskt,

medelpris i öre

för kg.

Fläsk, salt,

(svenskt) medel- pris i öre

för kg.

Sill, salt, medel- pris i öre

för kg.

Kaffe, Brasi- lianskt, medel- pris i öre

för kg.

Socker, hit-,

medelpris i öre

för kg.

1904

1905

1904

1905

1904

1905

1904

1905

1904

1905

1904

1905

20

19

97

94

120

138

45

45

107

112

59

69

20

20

100

94

120

135

30

40

103

113

59

69

20

19

99

93

125

130

38

39

125

108

59

69

16

17

92

82

100

100

30

33

95

no

60

70

21

21

93

97

115

121

33

34

100

in

60

70

20

21

81

77

101

103

45

34

100

105

58

70

21

20

96

94

118

125

43

38

108

114

60

70

17

18

85

84

no

114

40

37

112

106

60

70

18

19

85

87

106

115

39

45

112

109

60

70

18

18

86

92

118

115

39

39

138

148

60

70

18

18

77

88

120

120

35

33

95

no

58

72

19

18

88

90

106

117

30

28

95

105

59

69

18

17

93

88

123

119

37

39

94

112

60

70

18

18

99

100

114

109

26

37

101

105

60

74

20

20

95

82

123

119

36

38

113

115

61

73 j

20

1 20

93

80

120

120

30

39

125

118

60

75

1 20

1 20

96

96

125

117

28

35

121

128

61

76

20

1 21

no

108

| 123

| 121

35

38

140

139

60

74

juni månad 1904. De nya siffrorna för 1905 hänföra sig till samma månad 1905.

Bill. till Rissel. Prof. 1906. 4 Sarnl. 1 Afd. 19 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

fälligt lönetillägg åt den lägst aflönade personalen hade, enligt styrelsens

förmenande, fortfarande sin fulla giltighet.

Hvad anginge bostadshyrorna, torde denna för ett hushåll stora

utgiftspost jämte kostnaderna för ved jämväl under år 1906 komma

att i genomsnitt å respektive platser utgå med fullt ut lika stora belopp,

som angifvits uti en berörda underdåniga utlåtande bifogad, af styrelsen

efter verkställd utredning upprättad tabell.

Beträffande lifsmedelsprisen inhämtades af nedan intagna sammandrag

ur de officiella meddelandena från kommerskollegii afdelning för

arbetsstatistik, huru förhållandena i detta afseende ställde sig i fråga

om vissa större stationer för juni månad år 1905, jämfördt med samma

månad 1904.

Af detta sammandrag syntes det styrelsen framgå, att prisen å

lifsförnödenheter icke företedde någon tendens till sänkning, utan snarare

att än ytterligare ökas.

Den tillökning i den lägst aflönade statsbanepersonalens aflöningsförmåner,

som under år 1905 genom statsmakternas beslut kommit

denna personal till del, syntes alltså, såsom nyss nämnts, jämväl under

år 1906 vara af de höga lefuadskostnaderna påkallad.

Beträffande storleken af det tillfälliga lönetillägget, hvilket torde

böra bestämmas att utgå för ett år i sänder, ansåge sig styrelsen i

hufvudsak böra vidhålla hvad styrelsen förut därutinnan anfört eller

att detta lönetillägg lämpligen icke borde utgå till så stort belopp, att

vid en blifvande allmän lönereglering svårighet kunde uppstå att fastställa

arfvodet för personalen i fråga till belopp, motsvarande hvad

densamma förut uppburit. Med hänsyn jämväl till de svårigheter, som

särskild! under nuvarande aflöningsförhållanden mötte för en fullt rättvis

gradering öfver hela statsbanenätet af det extra lönetillägget, och

hvarom närmare omförmälts i styrelsens underdåniga utlåtande af den

28 november 1904, torde därför lönetillägget böra äfven för år 1906

bestämmas att utgå med enahanda belopp som under år 1905, eller

sålunda med 60 kronor till enhvar tjänsthafvare af den personal,

som däraf ansåges böra komma i åtnjutande. Därvid hade dock

styrelsen, såsom nedan närmare förmälts, ansett sig böra föreslå ett af

särskilda förhållanden påkalladt undantag.

Då styrelsen därefter haft att taga i öfvervägande den från den

lägre statsbanepersonalens sida gjorda hemställan om någon höjning

af den gräns, hvartill den ifrågasatta löneförbättringen skulle utgå,

hade styrelsen låtit utreda, hvad kostnaden för en höjning af desnna

gräns med ytterligare en arfvodesklass skulle utgöra. Enligt under
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

19

dårligt förslag till 1906 års arfvodesstat skulle den personal, som genom

denna höjning af den förutvarande gränsen äfvenledes skulle tilldelas

tillfälligt lönetillägg, uppgå till ett antal af 469 personer, nämligen

90 banmästare, 155 lokomotivförare, 47 vagnförmän, 62 konduktörer,

55 stationsmästare, 47 manliga kontorsbiträden jämte 13 öfriga

betjänte, tillhörande andra kategorier; och skulle den ökade kostnaden

för utsträckning af lönetillägget till ifrågavarande arfvodesklass, 1,080

kronor, således belöpa sig till 28,140 kronor.

För sin del ansåge styrelsen, att förhållandena betingade utsträckning

af gränsen för det tillfälliga lönetilläggets utgående till arfvodesklassen

1,080 kronor.

Ehuruväl med skäl kunnat ifrågasättas, huruvida icke redan under

år 1905 statens järnvägars betjänte med en aflöning af nyssnämnda

belopp finge anses hafva vant i behof af ett extra lönetillägg, hade

styrelsen uti sitt underdåniga utlåtande den 28 november 1904 likväl

icke ansett sig under dåvarande förhållanden böra föreslå denna personal

till erhållande af extra lönetillägg. I betraktande af den prisstegring

å lifsförnödenheter, som, enligt hvad ofvan angifvits, emellertid

numera i vissa fall inträdt, ansåge styrelsen, att för ett behörigt

tillgodoseende af billighetens kraf jämväl nämnda personal .borde komma

i åtnjutande af statsmakternas understöd för lindrande af de ekonomiska

svårigheter, som blifvit eu gifven följd af de fördyrade lefnadsomkostnaderna.

Det kunde icke heller göras gällande, att den statens järnvägars

betjäningspersonal, som hade årsarfvode af 1,080 kronor, under

de för närvarande högt uppdrifna lefnadskostnaderna finge anses vara

i den ställning, att den icke vore i behof af särskildt lönetillägg för

att kunna utan näringsbekymmer och umbäranden nödtorfteligen hafva

sin bärgning för sig och familj. Styrelsen hade därför icke ansett

sig böra underlåta att förorda, att äfven betjäningspersonalen med

nämnda aflöning måtte för år 1906 tillerkännas ett tillfälligt lönetillägg

af 60 kronor.

I likhet med hvad som ägde rum beträffande samtlig betjäningspersonal

med aflöning af 960 kronor och därunder, hade styrelsen ansett

sig böra i följande tabell meddela uppgift om de olika lönevariationerna

beträffande hvarje särskild grupp af nu ifrågavarande personal med aflöning

af 1,080 kronor enligt statförslaget för år 1906.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:0 29.

Befattningshafvare.

An-

tal.

Arf-

vode

för

år.

Bostad

in

natura.

Hyres-

bidrag.

Bekläd- nad in

natura,

värde- rad till.

Bckläd-

nads-

ersätt-

ning.

Mil-

pen-

ningar.

Till-

läggs-

arf-

vode.

Sär-

skild

löneför-

bätt-

ring.

Summa.

Anmärka.

Styrelsen.

Kontorsbiträden, manliga

3

1,080

—

—

—

96

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,176

—

Distrikten.

Administrativa af del-

ningen.

Kontorsbiträden, manliga

1

1,080

in natura

96

1,176

—

+ bostad

Erm afdelning en.

Öfverbanmästare............

1

1,080

1,080

1,080

in natura

144

1,224

-f bostad

Banmästare..................

8

in natura

144

_

_

_

_

_

_

_

120

_

1,344

—

-f- bostad

2

in natura

—

—

144

—

—

—

—

—

—

60

—

1,284

—

+ bostad

80

1,080

in natura

—

—

144

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,224

—

+ bostad

Kontorsbiträden, manliga

1

1,080

—

216

—

96

—■

—

—

—

—

—

—

—

—

1,392

—

Maskinafdelning en.

Lokomotivförare *).........

12

1,080

1,080

216

400

240

1,936

*) Enär

4

—

216

—

—

—

—

—

400

—

—

—

120

—

1,816

—

lokomotiv- förare och

5

1,080

in natura

_

—

_

—

—

—

400

—

—

—

240

—

1,720

—

+ bostad

eldare blott

134

1,080

—

216

400

1,696

—

åtnjuta

mÖBsa och

2

1,080

__

216

1,296

—

för vintern

1,296

erforderliga

Materialvakter..............

1

1,080

—

216

—

pälsper-

1

1,080

in natura

_

_

_

_

_

—

—

—

—

—

120

—

1,200

—

+ bostad

sedlar i

1

1,080

in natura

—

1,080

—

+ bostad

beklädnad,

upptages

2

1,080

in natura

_

_

96

_

_

—

—

—

—

—

240

—

1,416

—

+ bostad

icke något

1,392

värde för

14

1,080

“

216

—

96

—

denna för-

2

1,080

in natura

_

_

96

_

_

—

—

—

—

—

120

—

1,296

—

bostad

mån, hvilken

5

1,080

in natura

—

—

96

—

—

—

--

—

—

—

60

—

1,236

—

-)- bostad

ej heller

uppgifves

24

1,080

in natura

—

—

96

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,176

—

+ bostad

till taxering.

6

1,080

1,080

_

216

_

_

_

_

_

276

—

—

—

—

—

1,572

—

Kontorsbiträden, manliga

2

—

216

—

96

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,392

—

Angfärj ep er sonat.

( Åtnjuter

8:dje styrman...............

1

1,080

_

216

_

96

_

_

—

—

—

—

—

—

—

1,392

—

< jämväl fri

y kost.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

21

Befattningskafvare.

An-

tal.

Arf-

vode

föi-

år.

Bostad

in

natura.

Hyres-

bidrag.

Bekläd- nad in

natura,

värde- rad till

Bekläd-

nads-

ersätt-

ning.

Mil-

pen-

ningar.

Till-

läggs-

arf-

vode.

Sär-

skild

löneför-

bätt-

ring.

Summa.

Anmärkn.

Trafikafdelningen.

Konduktörer.................

2

1,080

1,080

_

216

—

120

—

—

—

192

—

—

—

120

—

1,728

—

6

—

216

—

120

—

—

—

192

—

—

—

60

—

1,668

—

53

1,080

—

216

—

120

—

—

—

192

—

—

—

—

—

1,608

—

1

1,080

in natura

—

—

120

—

—

—

192

—

—

—

—

—

1,392

—

+ bostad

9

1,080

1,080

in natura

_

_

96

_

_

_

_

_

_

—

120

—

1,296

—

+ bostad

Stations-

8

in natura

—

__

96

—

—

—

—

—

—

—

60

—

1,236

—

+ bostad

mästare

åtnjuta där-

38

1,080

in natura

—

—

96

-

—

—

—

—

—

—

—

—

1,176

—

+bostad

jämte fel- räknings-

Kontorsbiträden, manliga

26

1,080

—

216

—

96

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,392

—

penningar

14

1,080

in natura

—

—

96

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,176

—

+ bostad

enligt fast- ställda

Summa|469

grunder.

Med afseende därå, att för en del af ifrågavarande personal, särskild!

tågpersonalen, aflöningen uppginge till jämförelsevis höga belopp,

ville styrelsen erinra om hvad styrelsen i ofvanberörda underdåniga

utlåtande af den 28 november 1904 i detta hänseende anfört eller att

tågpersonalen ofta vore placerad å orter, som utmärkte sig såsom

särskild! dyra, och att till tågpersonalen utgående milpenningar egentligen

vore att betrakta såsom ersättning för extra utgifter för måltider

m. m. under tjänstgöringsturer.

Beträffande regleringen af aflöningsförmånerna för lokomotivförare

och 3:e styrman å den statens järnvägar tillhöriga ångfärjan, för hvilka

kategorier af personal redogörelse i sådant hänseende ej i förut afgifna

utlåtanden lämnats, omförmälde styrelsen följande.

Arfvode! för lokomotivförarna, hvilka liksom all annan distriktspersonal

åtnjöte hyresbidrag eller, i undantagsfall, förmånen af fri bostad,

hade alltsedan 1874 års lönereglering utgått med lägst 960 och högst

1,800 kronor. Uppflyttning i högre löneklass ägde rum sålunda, att

lokomotivförare erhölle 1,080 kronor efter 2 år samt 1,200 kronor efter

ytterligare 2, 1,500 kronor efter ytterligare 3 och 1,800 kronor efter

ytterligare 5 år.

Beloppet af dem tillkommande milpenningar hade approximativt upptagits

till 400 kronor för år, hvilket torde få anses utgöra ungefärliga

medeltalet för lokomotivförare inom arfvodesklassen 1,080 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

Arfvodet för 3:e styrman hade bestämts till lägst 1,080 och högst

1,500 kronor för år. Uppflyttning ägde rum till 1,200 kronor efter 2

år samt till 1,500 kronor efter ytterligare 3 år.

Liksom afl annan ångfärjepersonal åtnjöte 3:e styrmannen hyresbidrag,

fri kost i enlighet med den för besättningar å svenska handelsfartyg

fastställda spisordning samt uniformspersedlar in natura enligt

reglemente, som af styrelsen fastställts, hvarförutom för honom, liksom

annan ångfärjepersonal, vore i öfrigt tillämpliga gällande aflöningsreglementes

bestämmelser för annan distriktspersonal.

Nedanstående tabell utvisade hela det antal af betjäningspersonalen

inom de olika kategorierna, som skulle komma i åtnjutande af det af

styrelsen nu föreslagna tillfälliga lönetillägget.

A

r f v

ode

s k 1 a s s e

r.

Styrelsen.

1,080

960

900

840

780

720

660

600

540

480

Administrativa af delningen.

Kontorsbiträden, manliga...

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

Trafikafdelning en.

Kontorsbiträden, manliga...

2

1

1

—

—

—

2

2

—

—

Distrikten.

Administrativa af delningen.

Kontorsbiträden, manliga...

1

—

—

—

—

—

—

2

—

—

Vaktmästare.....................

—

—

2

2

1

—

—

—

—

—

B ana fdelning en.

Ofverb anmästare...............

1

—

Trädgårdsmästare ............

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

Banmästare ...............

90

G

48

25

20

—

—

—

—

—

Kontorsbiträden, manliga...

1

—

—

—

—

1

—

—

—

Kontorsbiträden, kvinnliga.

—

—

—

1

—

—

—

—

—

Portvakter......................

—

—

—

1

—

—

—

—

—

_ J

Banvakter............

—

—

—

—

—

—

1,112

580

167

59 }

Transport

9G |

7

52

29

22

1

1,114

584

167

59 |

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

23

A

r f v

ode

s k 1 a

s s e

r.

1,080

960

900

840

780

720

660

600

540

480

Transport

96

7

52

29

22

1

1,114

584

167

59

Maskinafdelning en.

Lokomotivförare...............

155

—

—

—

—

—

—

_

_

_

Maskinister ....................

2

3

1

1

—

—

—

—

—

___

Materialvakter..................

3

7

7

12

—

—

—

—

—

_

Vagnförmän.....................

47

6

3

2

—

—

—

—

—

—

Eldare.............................

6

24

334

161

146

178

—

—

—

—

Kontorsbiträden, manliga...

2

4

1

—

7

O

. O

4

5

—

—

Kontorsbiträden, kvinnliga.

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

Portvakter.......................

—

2

2

—

4

—

—

—

—

—

Vaktmästare.....................

—

—

—

2

—

2

1

2

—

—

Vagnsmörjare .................

—

—

—

—

146

8

6

21

8

—

Lokomotivputsare ...........

—

—

—

—

99

33

47

46

28

—

Vagnputsare.....................

—

—

—

—

36

21

34

24

13

—

Pumpare och kolvakter ...

—

—

■-

—

100

26

62

41

16

—

Kontorsvakt.....................

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

Angfärjepersonal.

3:dje styrman...................

1

-----

—

—

—

—

—

—

—

—

Förhandseldare...........

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

Rorgängare...................

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

Timmerman......................

—

—

—

—

—

1

—

—

_

_

Eldare..............................

—

—

—

—

—

2

8

—

_

_

Matroser....................

Trafikafdelningen.

4

2

Konduktörer.....................

62

69

69

6

—

—

_

—

—

—

Paekmästare.....................

—

2

8

in

68

32

—

—

—

—

Stationsmästare................

55

39

6

3

—

—

—

—

—

—

Kontorsbiträden, manliga...

40

32

41

88

129

119

86

49

—

—

» kvinnliga.

—

1

—

14

1

4

3

—

—

—

Stationskarlsförmän...........

—

94

56

115

113

53

5

—

—

—

Portvakter........................

—

1

—

2

4

9

2

1

3

—

Maskinist.........................

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

Stationskarlar ..................

—

—

—

—

—

662

1,122

491

485

62

Kontorsvakter..................

—

—

—

—

—

—

—

8

—

—

Summa

469

292

581

547

877

1,155

2,498

1,275

720

121

Totalantal 8,535.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

Totalkostnaden för beredande af det föreslagna lönetillägget skulle

alltså uppgå till 512,100 kronor. Från detta belopp borde emellertid,

i anslutning till hvad under år 1905 ägt rum, afdrag ske för den

personal, hvilken på grund af nådiga brefvet den 22 juni 1904 uppflyttats

i högre löneklass och hvilken icke heller under år 1906 enligt

allmänt gällande grunder varit berättigad till dylik uppflyttning.

Antalet af ifrågavarande personal uppginge till 291, fördeladt på

följande sätt:

Arfvode.

660 600 540

9 43 33

15 —

6 — —

17 — —

146 17 —

— 5 —

Summa 193 65 33

Antalet personal, för hvilken afdrag ägde rum år 1905, beräknades

utgöra 1,390, i afseende hvarå anmärktes, att, då den extra uppfiyttningen

ägt rum från och med år 1904, ojämförligt största delen

af dessa extra uppflyttade skulle enligt vanliga grunder varit från och

med år 1906 berättigade till uppflyttning i nu innehafvande, genom

den extra uppflyttningen redan uppnådda löneklass och således nu med

samma års ingång böra tillerkännas tillfälligt lönetillägg i likhet med

annan personal. Då nu ifrågavarande afdrag för omförmälda 291 tjänsthafvare

uppginge till 17,460 kronor, hvilket alltså borde frånräknas

ofvannämnda beräknade kostnad, 512,100 kronor, skulle hela kostnaden

uppgå till 494,640 kronor.

Om än, såsom ofvan framhållits, styrelsen ansett sig icke kunna

tillstyrka den af personalen gjorda begäran om höjning, hvad hela nu

ifrågavarande personal beträffade, af det tillfälliga lönetillägget, hade

dock styrelsen, såsom ofvan antydts, funnit särskilda förhållanden påkalla

ett undantag i detta afseende.

Beträffande hufvudstaden med närmaste omnejd hade det nämligen

synts styrelsen, som om de därstädes under de senaste åren i högre grad

än annorstädes inom landet alltjämt stigande lefnadskostnaderna borde

utgöra fullgiltig anledning till förhöjning af ofvan föreslagna tillfälliga

lönetillägg för betjänte med arfvode af 1,080 kronor eller därunder.

Banvakter...........................

Lokomotivputsare.............

Vagnputsare ......................

Pumpare och kolvaktare

Stationskarlar ...................

Kontorsvakter ................

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

25

Väl visade den detaljerade utredning, som styrelsen lämnat i sitt underdåniga

utlåtande den 28 november 1904, att en betydande olikhet i

bostadshyror samt ved- och lifsmedelspris förefunnes å såväl närbelägna

som vidt skilda orter inom landet, hvadan ock, bland annat, af denna

grund svårighet skulle möta för en fullt rättvis gradering af lönetillägget

för ifrågavarande personal inom det vidt utgrenade statsbanenätet.

Prisstegringen inom hufvudstaden med omnejd hade dock under de senaste

åren visat sig vara af sådan art, att den med fog syntes påkalla särskilda

undantagsåtgärder. Denna stegring gällde särskild! hyrorna. Vid sammanställning

af den i berörda utlåtande af den 28 november 1904 verkställda

värdesättningen af ett. rum och kök jämte vedbrand visade det

sig, att — med bortseende från Kiruna — de dyraste platserna vore

Tomteboda, Karlberg, Norrtull och Stockholm. Siffrorna för dessa orter

utgjorde respektive 447, 441 och 418 samt beträffande Stockholms olika

stationer 417 och 387 kronor. Äfven torde icke kunna jäfvas, att

lifsmedelsprisen i genomsnitt vore högre inom hufvudstaden än å öfriga

orter. I detta hänseende hänvisade styrelsen till ofvan intagna sammandrag

öfver prisen å lifsförnödenheter å vissa större stationer. Till stöd

för styrelsens uttalande uti ifrågavarande afseende åberopade styrelsen

jämväl nedan intagna tablå, äfven hämtad ur de officiella meddelandena

från kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik och innehållande uppgift

beträffande en del stationer å pris i medeltal för vecka å privat

måltidsinackordering för arbetare.

Uppgift å pris i medeltal för vecka å privat måltidsinackordering för

arbetare (3 måltider) under år 1905.

Stockholm, Norrmalm.....................

............ kronor

9: 95

» Kungsholmen ............

.......... )>

10: 05

» Södermalm ..................

............ »

8: 80

Norrköping .......................................

............ >->

7: 66

Jönköping.........................................

............ b

7: 53

Malmö...................................................

............ )>

6: 96

Hälsingborg.......................................

............ B

6: 60

Halmstad.............................................

............ B

6: 85

Göteborg.............................................

............ B

7: 01

Örebro ..............................................

............ B

6: 29

Söderhamn.........................................

............ B

8: 01

Bill. till Riksd. Prat. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

I likhet med hvad som ägt rum beträffande de inom statens järnvägars

femte distrikt stationerade tjänsthafvare, hvilka, oberoende af de

för hela statsbaneförvaltningen i öfrigt fastställda egentliga löneförmåner,

tillerkänts eu af speciella ortförhållanden härflytande förbättring i existensmöjligheter,

ansåge järnvägsstyrelsen på grund af det anförda, att de

förhöjda lefnadsomkostnader, som numera inträdt i Stockholm och närmaste

trakten däromkring, nödvändiggjorde en särskild aflöningsförbättring

för nu ifrågavarande personal; och torde denna aflöningsförbättring

under nuvarande förhållanden lämpligen böra utgå i form af höjning af

det tillfälliga lönetillägget.

Ett ytterligare stöd för denna höjning af lönetillägget hade styrelsen

hämtat härutaf, att i den efter långvariga förhandlingar numera för

biläggande af arbetskonfhkten inom verkstadsindustrien träffade öfverenskommelsen

mellan Sveriges verkstadsförening och vederbörande fackförbund

angående, bland annat, bestämmelser om minimilön samtliga

arbetsplatser för fastställande af minimilönernas storlek indelats i

tre grupper, däraf under grupp 1 hänförts verkstäderna i Stockholm

med omnejd, under det att grupp 2 omfattade verkstäderna i Göteborg,

Malmö jämte 31 öfriga platser samt grupp 3 verkstäderna å 10 andra

platser. De på närmare angifvet sätt fastställda minimilönerna hade

bestämts skola utgöra för grupp 1 36, respektive 32, öre i timmen,

hvaremot de för grupp 2 bestämts till 30, respektive 26, öre och för

grupp 3 till 28, respektive 25, öre i timmen.

Rörande storleken af den nu ifrågaställda höjningen af lönetillägget

för betjäntpersonalen i Stockholm med omnejd eller närmare bestämdt

Stockholms olika stationer jämte Liljeholmen, Karlberg, Tomteboda,

Norrtull, Albano och Värtan samt, hvad banafdelningen anginge, jämväl

bevakningspersonal utmed linjen mellan nämnda stationer, ville styrelsen

föreslå, att denna ökning bestämdes till 60 kronor för år för

hvarje betjänt, hvilken således genom lönetillägg skulle få ett tillskott

i aflöningsförmåner af 120 kronor för år, dock med undantag af de

under år 1904, enligt nådiga brefvet den 22 juni samma år, extra uppflyttade,

hvilka icke med 1906 års ingång skulle enligt vanliga grunder

uppflyttas i högre löneklass. För dessa sistnämnda, hvilka uppginge till

ett antal af 21, skulle naturligen endast ifrågakomma tilldelande af det

ökade lönetillägget å 60 kronor för enhvar tjänsthafvare.

Det vore naturligen afsedt, att det ökade lönetillägget, hvars fastställande

icke kunde betraktas såsom en lönereglering i egentlig mening,

skulle af vederbörande betjänt afstås vid förflyttning till annan ort.

Såvidt nu kunde beräknas, komrne, på sätt efterföljande tabell utvisade,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:0 29.

27

vid början af år 1906 att i Stockholm med omnejd vara stationerade

sammanlagdt 694 betjänte med årsarfvode af 1,080 kronor och därunder.

A r 1

v o d

esk

las

e r

O

CO

o

960

900

840

780

720

660

600

540

Styreis en:

!

j Kontorsbiträden manliga............

3

1

1

_

1

—

2

2

—

Distrikten:

; Lokomotivförare ........................

19

Konduktörer..............................

8

9

9

—

—

—

—

—

—

Stationsmästare ........................

1

—

—

—

—

—

—

—

—

Maskinister ..............................

1

1

—

—

—

—

—

—

—

Materialvakter ...........................

—

2

4

i

—

—

—

—

—

Vagnförmän...............................

4

—

1

—

—

—

—

—

—

Banmästare .............................

2

—

1

—

—

—

—

—

—

Eldare .......................................

1

—

40

31

9

5

—

—

—

Kontorsbiträden, manliga............

8

2

4

11

14

10

16

4

—

Packmästare ..............................

—

—

—

12

7

6

—

—

—

Stationskarlsförmän ..................

—

19

4

13

12

3

1

—

—

Portvakter.................................

—

—

—

2

5

—

—

—

—

Vaktmästare ..............................

—

—

3

2

1

—

—

2

—■

Kontorsbiträden, kvinnliga .........

—

—

1

3

1

2

—

—

—

Vagnsmörjare ...........................

—

—

—

—

15

1

2

—

—

Lokomotivputsare .....................

—

—

—

—

12

3

4

—

—

Vagnputsare ..............................

—

—

—

—

3

3

4

1

—

Pumpare och kolvakter..............

—

—

—

—

5

1

—

—

—

Stationskarlar ...........................

—

—

—

—

—

80

104

45

62

Banvakter .................................

—

—

—

. —

—

—

18

2

—

Kontorsvakter...........................

—

—

1 —

—

■—

—

—

2

—

Summa

47

| 34

| 68

! 75

| 85

114

151

| 58

62

Den ökade kostnaden för beredande åt nämnda personal af en ytterligare

löneförbättring af 60 kronor för år skulle alltså, enligt omförmälda

beräkning, uppgå till 41,640 kronor. Då emellertid innehafvare af en

del nyinrättade befattningar torde kunna antagas komma att placeras i

Stockholm med omnejd, samt transport från den ena stationen till den

andra oupphörligen förekomme, hvarjämte förändringar uppstode

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

genom befattningshafvares befordran eller afgång, vore, såsom ock läge

i sakens natur, de nu meddelade siffrorna icke att anse såsom annat

än approximativa.

Detsamma gällde naturligen äfven beträffande de ofvan gjorda

beräkningarna rörande det ifrågasatta lönetillägget af 60 kronor

för den öfriga personalen.

Sammanlagda utgiften för statsverket för beviljande enligt styrelsens

förslag af tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, eller samma

belopp som under innevarande år, till enhvar af de inom järnvägsstyrelsen

anställda kontorsbiträden ocb de betjänte vid statens järnvägars

distrikt ocb ångfärja, som åtnjöte en aflöning af 1,080 kronor

eller därunder, med ofvan anförda undantag rörande vissa extra uppuppflyttade,

samt därutöfver 60 kronor till enbvar betjänt med nyss

nämnda aflöningsvillkor inom Stockholm med omnejd, hvilket sistnämnda

tillägg jämväl skulle i förekommande fall tilldelas samma extra

uppflyttade, skulle alltså enligt gjorda beräkningar komma att uppgå

till 536,280 kronor.

På grund af det nu ifrågaställda tillfälliga lönetilläggets natur

torde detsamma, enligt styrelsens åsikt, böra, i öfverensstämmelse med

hvad som ägde rum beträffande dyrtidstillägget, anses tillhöra lönen.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt har järnvägsstyrelsen i

underdånighet föreslagit, att ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, för

år räknadt, måtte under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom styrelsen

anställda kontorsbiträden och de betjänte vid statens järnvägars

distrikt och ångfärja, som åtnjöte en aflöning af 1,080 kronor eller

därunder, med undantag dock af den personal, som på grund af Eders

Ivungl. Maj:ts nådiga bref den 22 juni 1904 uppflyttats i högre löneklass

utan att, enligt de för uppflyttning i löneklass gällande allmänna

grunder, hafva varit från och med år 1906 berättigad till dylik uppflyttning,

samt

att ett tillfälligt lönetillägg af ytterligare 60 kronor för år måtte

för år 1906 af trafikmedel tilldelas de af ifrågavarande kontorsbiträden

och öfriga betjänte, som vore stationerade i Stockholm, Liljeholmen,

Karlberg, Tomteboda, Norrtull, Albano och Värtan, samt, livad banafdelningen

anginge, jämväl bevakningspersonal utmed linjen mellan

nämnda stationer, af hvilket sistnämnda lönetillägg jämväl ifrågakommande,

i nådiga brefvet den 22 juni 1904 omförmälda personal måtte

komma i åtnjutande, äfvensom att dessa lönetillägg, i enlighet med

hvad rörande lönetillägget under år 1905 ägt rum, icke skulle utgöra

hinder för uppbärande af vare sig särskild!; tilläggsarfvode eller aflö
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

29

ningsförbättring, som enligt gällande bestämmelser kunde tillerkännas

vissa tjänsthafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas

statens tjänstemän och betjente, sådant dyrtidstillägg, hvithet dock icke

finge beräknas å förberörda lönetillägg.

Slutligen vill jag för Eders Kungl. Maj:t omnämna, att den 9 innevarande

månad inkommit en underdånig framställning från föreningar

bland statsbanornas personal, att, i afbidan på en fullständig lönereglering,

såsom tillfällig löneförbättring måtte till alla dem, hvilka enligt

gällande stat åtnjuta ett årligt arfvode af 1,200 kronor eller därunder,

utgå ett årligt lönetillägg af 180 kronor.

Beviljandet af ett särskildt lönetillägg åt den svagast aflönade Departementajärnvägspersonalen

är motiveradt af de å senare tider stegrade pris å chrfaennd8eytt''

bostäder och lifsmedel. Järnvägsstyrelsen har i båda dessa hänseenden

företett en ganska omfattande utredning. Då likväl denna utredning,

hvad lifsmedelsprisen angår, endast berör en och samma månad under

åren 1904 och 1905, har jag för att borttaga hvarje tvekan därom, att

resultatet skulle med ett mera omfattande statistiskt material blifvit ett

annat, låtit i kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik utarbeta en

sammanställning af ungefärligen samma innehåll som den af järnvägsstyrelsen

företedda, men omfattande hela tiden från juli 1904 till september

1905. Innan jag går att framlägga densamma inför Eders Kungl.

Maj:t, ber jag att emellertid därom få förutskicka några förklarande ord.

De i nedanstående tabell meddelade lifsmedelspriser å vissa viktigare

orter i skilda delar af riket äro sammanställda efter de uppgifter,

som å respektive orter regelbundet för hvarje vecka införskaffas'' genom

kommerskollegii platsombud och efter hand publiceras i den arbetsstatistiska

afdelningens »Meddelanden». Då prisuppgifterna för de särskilda

orterna, framför allt på grund af ombudens olika uppfattning

af begreppet »ordinär vara», icke alltid torde vara med hvarandra fullt

jämförbara, hafva här endast upptagits medelprisen för ifrågavarande

26 orter tillsammantagna äfvensom särskildt för Stockholm; och torde

dessa uppgifter kunna anses gifva ett fullt korrekt uttryck för det allmänna

prisläget å rikets viktigare platser och speciellt hufvudstaden

under de 15 månader (juli 1904 till och med september 1905), som

prisuppgifterna omfatta.

Sled hänvisande till att de lifsförnödenheter, hvarå prisuppgifter

meddelas, äro desamma, som afses i den af järnvägsstyrelsen företedda

tablå samt väl få anses utgöra de varor, som för den mindre bemedlade

befolkningen äro af den väsentligaste betydelsen, anhåller jag nu att

få för Eders Kungl. Maj:t förelägga den gjorda utredningen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

Lifemedelspriser å vissa

Medelpris

O 0

År och. manad

Mjölk, skummad

(för liter)

Smör, lands- (för kg.)

Mjöl, råg- dör kg.)

Potatis

(för 5 liter)

Samtliga

orter

Stock-

holm

Samtliga

orter

Stock-

holm

Samtliga

orter

Stock-

holm

Samtliga

orter

Stock-

holm

1904.

Juli.....................................

7

6

171

183

18

19

—

—

Augusti...............................

7

7

182

193

18

20

—

—

September............................

7

7

192

207

18

20

—

—

Oktober..............................

6

7

195

213

18

20

—

—

November...................... ......

7

7

198

205

19

20

—

—

December............................

7

7

196

207

18

20

—

—

1905.

Januari................................

6

7

190

197

18

20

30

37

Februari..............................

6

7

184

190

18

19

31

36

Mars.....................................

7

7

183

187

18

19

31

35

April...................................

7

7

181

190

18

19

32

35

Maj.....................................

7

7

178

184

19

20

32

35

Juni....................................

7

7

175

187

19

19

31

35

Juli ..................................

7

7

180

202

19

20

30

32

Augusti...............................

7

7

195

217

19

20

29

31

September............................

7

7

200

220

19

20

24

27

Juli 1904—September 1905......

7

7

187

199

18

20

30

34

Juli—September 1904.............

7

7

182

194

18

20

—

—

» 1905.............

7

7

192

213

19

20

28

30

*) Stockholm, Uppsala, Eskilstuna, Norrköping, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, HälsingSundsvall,

Luleå, Boden, Malmberget, Gellivare och Kiruna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

31

riktigare orter i riket1).

(i öre).

Ärter, gula

(för kg.)

Nötkött, färskt,

stek

(för kg.)

Fläsk, salt,

svenskt

(för kg.)

Sill, salt

(för kg.)

Kaffe, obrändt,

brasilianskt

(för kg.)

Socker, bit- ter kg.)

Samtliga

orter

Stock-

holm

Samtliga

orter

Stock-

holm

Samtliga

orter

Stock-

holm

Samtliga

orter

Stock-

holm

Samtliga

orter

Stock-

holm

Samtliga

orter

Stock-

holm

26

23

93

89

114

12G

34

37

no

in

60

59

27

24

92

88

114

106

35

39

no

115

60

59

27

24

91

90

115

119

36

41

in

113

60

59

28

25

89

91

113

119

36

44

in

114

60

59

27

25

87

90

112

119

37

47

112

115

64

66

27

24

86

87

in

117

37

43

113

117

67

66

28

24

85

88

in

117

36

44

114

117

69

69

27

24

85

86

in

120

37

46

113

114

70

69

27

24

84

87

in

121

36

46

114

116

70

69

27

25

88

90

108

118

36

44

113

112

70

69

27

22

89

89

114

129

36

45

113

112

70

69

27

23

90

94

115

133

36

44

114

112

70

69

27

23

91

94

117

131

37

47

114

113

70

69

27

23

92

95

119

133

38

46

115

116

70

69

27

24

91

89

122

138

38

46

116

118

68

67

27

24

89

90

114

123

36

44

113

114

67

66

27

23

92

89

114

117

35

39

no

113

60

59

27

23

91

93

119

134

38

46

115

116

69

68

borg, Halmstad, Göteborg, Vänersborg, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Domnarfvet, Gäfle, Söderhamn,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

Med den nu förelagda statistiska utredningen för ögonen torde,

om därjämte hänsyn tages till den i statsrådsprotokollet för den 14

januari 1905 lämnade utredning om bostadsprisen, hvilken väl alltjämt

bör tillerkännas vitsord, icke någon tvekan förefinnas, att icke det

på Eders Ivungl. Maj:ts framställning af 1905 års Riksdag beviljade

lönetillägg äfven för innevarande år bör utgå. Om man nämligen jämför

prisen å ofvan upptagna lifsmedel under juli—september 1904 med

motsvarande pris under samma månader år 1905, visar det sig, att

prisen å skummjölk, ärter och nötkött öfver hufvud bibehållit sig

i det närmaste oförändrade, hvaremot för samtliga öfriga lifsförnödenheter

en bestämd prisstegring ägt rum. Att anförda prisstegring icke

är af tillfällig natur, framgår med all önskvärd tydlighet af den meddelade

tabellen, hvarest, såsom Eders Kungl. Maj:t behagade finna,

uppgifter lämnats för hvarje särskild månad under omförmälda period.

Enligt hvad till mig uppgifvits, lär det äfven af de hittills till kommerskollegii

afdelning för arbetsstatistik inkomna uppgifter för oktober

—december 1905 framgå, att, frånsedt allenast pris å socker, hvilket

är något i fallande, prisen å öfriga här omförmälda lifsmedel i allmänhet

antingen bibehålla sig å samma höjd som förut eller ock fortfarande

stiga.

De skäl, som år 1905 talade för framläggande af Eders Kungl.

Maj:ts, af Riksdagen äfven bifallna proposition om särskildt lönetilläggtill

den lägst aflönade järnvägsbetjäningen, återkomma således i år med

förnyad styrka.

Järnvägsstyrelsen har ''emellertid med hänsyn härtill icke inskränkt

sig till att framlägga berörda förslag, utan bär därjämte i två olika

hänseenden framställt nya önskningsmål. Styrelsen har nämligen hemställt,

dels att den löneförbättring, som vid 1905 års riksdag beslöts

och som då inskränktes till att afse den del af järnvägspersonalen,

hvilken åtnjuter en aflöning af 960 kronor eller därunder, i år jämväl

måtte komma dem till godo, som befinna sig i närmast högre arfvodesklass

och som således hafva 1,080 kronor i årlig lön, dels ock att,

med afseende å de särskildt stegrade lefnadsomkostnaderna i Stockholm

och närmaste omnejd, den därstädes stationerade personalen måtte, utöfver

den öfriga järnvägsbetjänte tillkommande löneförbättringen af

60 kronor om året, erhålla ytterligare 60 kronor eller således i ett för

allt 120 kronor.

Hvad nu förstberörda hemställan angår, synes mig den otvetydiga

stegring af prisen å lifsförnödenheter, som under år 1905 ägt rum, väl

motivera utsträckningen af den i fjol beviljade löneförbättringen till

ännu en arfvodesklass. Äfven en person, som åtnjuter en lön af 1,080

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

33

kronor torde, jämväl om sedvanligt dyrtidstillägg tillkommer, med nu rådande

pris å alla nödvändighetsvaror, särskild! om han har familj att försörja,

endast med stor svårighet och omtanke kunna skaffa sig och de sina

en nödtorftig bärgning. Vid sådant förhållande och då den föreslagna

löneförbättringen afser en i hög grad plikttrogen och nitisk tjänstepersonal,

som på grund af beskaffenheten af det densamma åliggande arbetet

i allmänhet är utesluten från hvarje möjlighet till biförtjänst, måste

styrelsens hemställan i nu berörda del vara förtjänt af kraftigt understöd.

Styrelsen har vidare hemställt om en särskild löneförbättring åt den

i Stockholm med omnejd anställda järnvägspersonalen. Motiveringen

härtill stöder sig, på sätt jag förut omförmält, på de i förhållande till rikets

öfriga delar särskild! dyra lefnadskostnaderna i Stockholm med omnejd.

Eders Kungl. Maj:t behagade erinra sig, att, då Eders Kungl. Maj:t

i nådigt bref den 11 mars 1904 uppdrog åt järnvägsstyrelsen att verkställa

utredning, huruvida och i hvad mån, utöfver gällande stat,

särskild! lönetillägg borde tillkomma järnvägspersonalen, Eders Kungl.

Maj:t tillika föreskref, att styrelsen vid afgifvande af detta yttrande

skulle taga i öfvervägande, huruvida icke det lönetillägg, som kunde

ifrågakomma, borde med hänsyn till det olika värde, förmånen af fri

bostad och vedbrand i skilda orter uppskattas, sättas till olika belopp

för olika orter. Järnvägsstyrelsen ansåg sig emellertid, oaktadt det

enligt dess åsikt principiellt riktiga i en gradering af lönetillägget, icke

kunna, på grund af de med eu dylik gradering förenade svårigheter,

förorda tillämpandet häraf, helst det obetydliga beloppet af det lönetillägg,

som kunde ifrågakomma, icke medgåfve någon verksam gradering,

och blef tanken härom icke heller i det af Eders Kungl. Magt

för 1905 års Riksdag framlagda förslag upptagen. I viss mån kan det

af järnvägsstyrelsen nu framställda förslag sägas innebära ett återupptagande

af samma tanke, ehuru i starkt begränsad omfattning.

Det synes mig af den utredning, som i ärendet lämnats, otvetydigt

framgå, att järnvägspersonalen i Stockholm, med hänsyn till härstädes

rådande pris å bostäder och lifsförnödenheter, är för sin bärgning i mera

ogynsam ställning än personalen i allmänhet å andra orter inom landet.

För flertalet af de varuslag, hvarom utredning förebragts, ställa sig

prisen i Stockholm afgjordt högre än i landsorten. Ännu mera framträdande

blefve detta förhållande, om jämförelsen med Stockholm gällde

endast orterna i södra och mellersta Sverige. Att medelprisen för

samtliga orter i den af mig företedda tabellen blifvit så höga, beror nämligen

just på inverkan af prisen i Stockholm och de norrländska orterna.

Att tilldela personalen å eu viss ort en löneförbättring framför

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

personal i samma ställning å andra orter, kan visserligen i ett och

annat specielt fall medföra ojämnhet i villkor mellan eljest likställda

personer; men såsom en nödfallsutväg synes en dylik åtgärd kunna

försvaras, när det gäller att tillfälligt bereda något förbättrade lefnadsvillkor

åt vissa medlemmar af en svagt aflönad tjänstemannakår, hvilka i

allmänhet framför sina kamrater å andra orter tryckas af synnerligen

höga lefnad skostnader. Att i någon mån afpassa lönen efter lefnadskostnaderna

har förut tillämpats just beträffande järn vägspersonal.

Såsom jag vid anmälan af nästa ärende får tillfälle att närmare beröra,

har Riksdagen, på framställning af Eders Kungl. Maj:t, allt sedan år

1903, bland annat med hänsyn till de stegrade lefnadskostuaderna,

beviljat den i femte distriktet, d. v. s. öfre Norrland, stationerade järnvägspersonalen

visst särskildt lönetillägg. Ett något liknande förfarande

äger också i vissa fäll rum vid telegrafverket, där i samma

tjänst olika lönegrader finnas, i det att den högre lönegraden i allmänhet

åtnjutes å de orter, där lefnadskostnaderna äro särskildt höga.

Det förhållande att en del af den järnvägspersonal i Stockholm

och dess omnejd, som skulle komma i åtnjutande af särskildt lönetillägg,

åtnjuter fri bostad, synes mig icke böra medföra någon ändring i järnvägsstyrelsens

föreliggande förslag. Hufvudsynpunkten vid denna frågas

bedömande är tydligen den, huruvida personalen härstädes i förhållando

till sina annorstädes stationerade kamrater är särskildt utsatt för trycket

af de dåliga tiderna. Af underordnad vikt är däremot, om denna tyngd

hvilar ojämnt äfven på personalen i Stockholm. Den ofvanberörda tillfälliga

naturen af ifrågavarande lönetillägg är också ett skäl att icke undandraga

detsamma någon personal inom de löneklasser, hvarom här är fråga.

Ett lönetillägg af tillhopa 120 kronor medför, att personalen i 8:de

klassen eller den, som åtnjuter 1,080 kronor i aflöning, blifver i löneförmåner

likställd med personalen i närmast högre löneklass, hvadan den inbördes

ordningen mellan dessa klasser sålunda delvis upphäfves. Då

emellertid, på sätt järnvägsstyrelsens utredning utvisar, det i 8:de

löneklassen finnes allenast 47 personer, som skulle erhålla rätt till det

nu ifrågavarande särskilda lönetillägget, torde denna invändning icke

böra tillmätas någon betydelse.

Jag finner mig således i allo böra biträda järnvägsstyrelsens föreliggande

förslag, äfven i hvad det afser beviljande af löneförbättringar

för viss personal utöfver hvad vid 1905 års Riksdag medgafs; och jaggör

detta i den fulla öfvertygelsen, att en dylik löneförbättring är oundgänglig

för att afhjälpa åtminstone de mest trängande existensbekymren

för de statstjänare, hvarom här är fråga. Däremot har jag icke ansett

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

35

mig kunna, i enlighet med livad personalen i sin förberörda skrifvelse

den 9 januari 1906 begärt, föreslå ännu större lönetillägg för innevarande

år. Skälet härtill är emellertid ingalunda, att jag anser den

lägre järnvägspersonalen med styrelsens förslag, som likväl för en

stor del af densamma innebär ökade förmåner i jämförelse med

hvad som under fjolåret utgått, hafva erhållit en löneförbättring, som

kan för någon tid anses tillfredsställande, utan den omständigheten,

att en fullständig lönereglering snarast möjligt och redan vid nästa

riksdag torde kunna föreligga, vid hvilket förhållande allenast de mest

trängande behofven under form af tillfälligt lönetillägg nu synas böra

tillgodoses. Den lägre järnvägspersonalens skäliga anspråk på löneförbättring,

motsvarande deras trägna och ansvarsfulla arbete, kunna nämligen

icke längre undanskjutas. Visserligen ägde en allmän lönereglering

rum så sent som år 1897, men under den tid af ej fullt 10 år, som

sedan dess förflutit, hafva dock förhållandena i vårt land med afseende

å lifsmedel- och arbetspris undergått en högst betydande förändring.

Då staten står i spetsen för en industri, sådan som dess järnvägsförvaltning,

måste, vid fråga om denna personals aflönande, äfven uppmärksammas de

förändringar i aflöningsförhållanden, som under tiden ägt rum på likartade

arbetsfält; och med hänsyn härtill innebär det intet förvånansvärd!, att en

för omkring 10 år sedan fastställd lönereglering redan delvis är föråldrad

och otillfredsställande. Att år från år söka bättra på vissa löntagares

villkor genom tillfälliga bidrag kan i längden icke vara tjänligt. Först

och främst medför det för personalen icke samma nytta som en verklig

lönereglering. Vid ett dylikt tillägg, hvars åtnjutande är beroende på Eders

Kungl. Maj:ts och Riksdagens för hvart år förnyade pröfning, låder

alltid något osäkert. En familj, som lefver i små existensvillkor, har

mera än andra behof af att på förhand kunna beräkna sina inkomster,

och ur denna synpunkt är ett dylikt tillfälligt lönetillägg föga tillfredsställande.

Vidare är det äfven ur löngifvarens, här statens, synpunkt

otjänligt, att, då det gäller löner till en större kår, icke kunna räkna

med, så vidt möjligt är, gifna siffror. Äfven utsättes den en gång

fastställda lönestaten för faran att mista ordning, reda och sammanhang.

Slutligen kan det icke undvikas, att, all omsorg till trots, en dylik tillfällig

löneförbättring allt för mycket bär spår af att just vara tillfällighetens

verk. Man måste i viss mån nöja sig med att afhjälpa de mest i

ögonen fallande missförhållandena utan att kunna tillse, huruvida andra,

kanske i det närmaste lika betänkliga, lämnas orubbade.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N-.o 29.

Med hänsyn till hvad jag således anfört, anser jag icke frågan om

ny lönestat för järnvägspersonalen kunna anstå, till dess den allmänna,

nu pågående utredningen om förändrade lönevillkor för statstjänare nått

sin fullbordan, utan är det min afsikt att med det snaraste tillstyrka

Eders Kungl. Maj:t att tillsätta eu. särskild kommitté med uppgift att

omhändertaga järnvägspersonalens lönefråga; och skall jag, därest Eders

Kungl. ° Maj:t skulle vilja skänka bifall åt denna min tanke, sedan

söka påskynda det kommittén förelagda arbete, så att en framställning

i ärendet redan under nästkommande år kan varda Riksdagen förelagd.

De betänkligheter, som kunna hysas mot det föreliggande förslaget

i ett eller annat afseende, synas mig äfven i väsentlig mån förringas,

därest åtgärder i tid vidtagas för att, efter en allsidig och omfattande

utredning af frågan om järnvägspersonalens lönevillkor, resultatet

häraf må snarast möjligt kunna tillgodogöras.»

Med afseende å de skäl, som anförts till stöd för de i ofvan omförmälda

motioner framställda särskilda förslagen, tillåter sig utskottet

att hänvisa till själfva motionerna.

Beträffande den betjäningspersonal, som enligt järnvägsstyrelsens

statförslag för år 1906 har ett årsarfvode af 1,080 kronor, har i statsrådsprotokollet

här ofvan meddelats en tabell, utvisande de till denna

personal hörande särskilda gruppernas olika aflöningsförmåner, bland

Indika dock icke upptagits det hittills utgående dyrtidstillägget. Då

det emellertid för frågans bedömande synts utskottet önskvärdt att få

en fullständig sammanfattning af ifrågavarande personals förmåner,

under den förutsättning att jämväl för innevarande år dyrtidstillägg

kommer att utgå enligt samma grunder som förut, har utskottet låtit

i berörda hänseende komplettera nämnda tabell, hvilken härigenom

kommit att utvisa följande siffror.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

37

Befattningsliafvare.

An-

tal.

Arf-

vode

för

år.

Bostad

in

natura.

Hyres-

bidrag.

Bekläd- nad in

natura,

värde- rad till.

Bekläd.

nads-

ersält-

ning.

Mil-

pen-

ningar.

Sär-

skild

löneför-

bätt-

ring.

Dyr-

tids-

tillägg.

Summa.

Styrelsen

Kontorsbiträden, manliga

3

1,080

—

—

—

96

—

—

—

—

—

—

—

108

—

i,m

—

Distrikten.

Administrativa afdel-

ningen.

Kontorsbiträden, manliga

1

1,080

in natura

—

—

96

—

-

—

—

—

—

—

—

—

1,176

—

+ bostad

Banafdelningen.

Öfverbanmästare...........

1

1,080

in natura

—

—

144

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,224

—

+ bostad

Banmästare...........

8

1,080

in natura

144

120

1 Qyfyf

. . ,

2

1,080

in natura

—

—

144

—

—

—

—

—

60

—

—

—

1,284

—

+ bostad

80

1,080

in natura

—

—

144

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,224

—

+ bostad

Kontorsbiträden, manliga

1

1,080

—

216

—

96

—

—

—

—

—

—

—

129

60

1,521

60

Maskmatdelning en.

Lokomotivförare *).........

12

1,080

—

216

400

—

240

—

129

60

2,065

60

4

1,080

—

216

—

—

—

—

—

400

—

120

—

129

60

1,945

60

5

1,080

in natura

—

—

—

—

—

—

400

—

240

—

—

—

1,720

—

-f bostad

134

1,080

—

216

—

—

—

—

—

400

—

—

—

129

60

1,825

60

Maskinister..................

2

1,080

—

216

—

—

—

—

—

—

—

—

—

129

60

1,425

60

Materialvakter..............

1

1,080

—

216

—

—

—

—

—

—

—

—

—

129

60

1,425

60

1

1.080

in natura

—

—

—

—

—

—

—

—

120

—

—

—

1,200

—

+ bostad

1

1,080

in natura

1,080

—

+ bostad

Vagnförmän................

2

1,080

in natura

—

—

96

—

—

—

—

—

240

—

—

—

1.416

—

+ bostad

14

1,080

—

216

—

96

129

60

1,521

60

2

1,080

in natura

—

—

96

—

—

—

—

—

120

—

—

—

1,296

—

+ bostad

5

1,080

in natura

—

—

96

—

-

—

—

—

60

—

—

—

1,236

—

+ bostad

24

1,080

in natura

96

1,176

—

+ bostad

Eldaro *).....................

6

1,080

-

216

—

—

—

—

—

276

—

—

—

129

60

1,701

60

Kontorsbiträden, manliga

2

1,080

—

216

—

96

—

—

—

—

—

—

—

129

60

1,521

60

Ång/ärj epersonat.

3:dje styrman

1

1,080

216

96

129

60

1 KOI

Anmär kn.

*) Enär

lokomotivförare

och

eldaro blott

åtnjuta

mössa och

för vintern

erforderliga

pälspersedlar

i

beklädnad,

upptages

icke något

värde för

denna förmån,

hvilken

ej heller

uppgifves

till taxering.

( Åtnjuter

< jämväl fri

\ kost.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

Befattningshafvare.

An-

tal.

Arf-

vode

föi-

år.

Bostad

in

natura.

Hyres-

bidrag.

Bekläd- nad in

natura,

värde- rad till.

Bekläd-

nads-

ersätt-

ning.

Mil-

pen-

ningar.

Sär-

skild

löneför-

bätt-

ring.

Dyr-

tids-

tillägg.

Summa.

Anmärka.

Trafikafdelningen.

Konduktörer.................

2

1,080

—

216

—

120

—

—

—

192

—

120

—

129

60

1.857

60

6

1,080

—

216

—

120

—

—

—

192

—

60

—

129

60

1,797

60

53

1,080

—

216

—

120

—

—

—

192

—

—

—

129

60

1,737

60

1

1,080

in natura

—

—

120

—

—

—

192

—

—

—

—

1,392

—

+ bostad

Stationsmästare............

9

1,080

in natura

_

__

96

_

_

_

_

_

120

-

_

—

1,296

_

+ bostad

Stations-

mästare

8

1,080

in natura

—

—

96

—

—

—

—

—

60

—

—

—

1,236

—

+ bostad

åtnjuta där-

38

1.080

in natura

_

_

96

__

__

_

_

_

_

_

_

1,176

_

4- bostad

jämto fel-

räknings-

Kontors biträden, manliga

26

1,080

—

216

—

96

—

—

—

—

—

—

—

129

60

1,521

60

penningar

14

1,080

in natura

_

_

96

_

_

_

_

_

_

_

_

_

1,176

_

+ bostad

enligt fast-

ställda

Summa

469

grunder.

Med bifall till därom af Kungl. Maj:t, gjord framställning beviljade

1905 års Riksdag för samma år ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor

att, med undantag beträffande viss personal, utgå till de järnvägsbetjänte,

som åtnjöto en fast aflöning af 960 kronor och därunder. Nu

har Kungl. Majit föreslagit, att för innevarande år ej blott nyss nämnda

järnvägsbetjänte utan äfven de, som uppbära aflöning i närmast högre

arfvodesklass eller med 1,080 kronor, skulle komma i åtnjutande af ett

lönetillägg å 60 kronor samt att dessutom den del af ifrågavarande

personal, som är stationerad i Stockholm och dess närmaste omnäjd,

skulle erhålla en särskild ytterligare löneförbättring för år 1906 af

likaledes 60 kronor. De inom Riksdagen väckta motionerna i ämnet

afse att i än vidare utsträckning och med större belopp bereda vissa

lägre befattningshafvare vid statens järnvägar en tillfällig löneförbättring

för innevarande år. Att sålunda år efter år, än för den ena än för den

andra klassen af järnvägspersonalen, vidtaga tillfälliga ändringar och förbättringar

i atlöningsvillkoren måste dock enligt utskottets mening anses

synnerligen olämpligt. På sätt ock i statsrådsprotokollet framhållits,

utsattes härigenom den fastställda lönestaten för faran att mista ordning,

reda och sammanhang. Och härtill kommer, att den egenskap af stadga,

som en lönestat dock bör äga, går i löntagarnes uppfattning helt och

hållet förlorad, då de se, huru gång på gång nya ändringar i aflöningsvillkoren

kunna utverkas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

39

Nu har emellertid i statsrådsprotokollet ställts i utsikt, att förslagtill

eu fullständig lönereglering för järnvägspersonalen skall efter en

allsidig och omfattande utredning af frågan föreligga redan vid nästa

riksdag, och i öfverensstämmelse härmed har, enligt hvad utskottet

inhämtat, Kungl. Maj:t den 30 nästlidne januari tillsatt eu särskild

kommitté med uppdrag att »afgifva yttrande och förslag till reglering

af löneförhållandena vid järnvägsstyrelsen och järnvägsstaten i öfrigt,

att, jämte af kommittén upprättadt löneförslag för år 1907, kunna för

nämnda års Riksdag framläggas».

Den omständigheten, att frågan om en fullständig lönereglering

nu är så nära förestående, utgör enligt utskottets mening ett bestämdt

skäl emot vidtagande vid denna riksdag af sådana tillfälliga jämkningar

i aflöningsförhållandena, som nu äro i fråga. Den stegring i prisen

på vissa födoämnen, som enligt den i statsrådsprotokollet meddelade

redogörelsen inträdt under tiden från sommaren 1904 till hösten 1905,

är ock så föga betydande, att den ingalunda synes utskottet påkalla

åtgärder i berörda hänseende. I betraktande häraf anser sig utskottet

icke böra för innevarande år tillstyrka beviljande af tillfällig löneförbättring

för järnvägspersonalen i vidare utsträckning eller med högre

belopp, än som vid nästlidet års riksdag medgafs i och genom det då

beslutade tillfälliga lönetillägget.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl.

Maj:ts förevarande framställning äfvensom den af herr

Lindqvist in. fl. väckta motionen n:o 24 och herr

Bergs motion n:o 66, att Riksdagen medgifver, att

ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, för år räknadt,

må under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom

järnvägsstyrelsen anställda kontorsbiträden och de

betjänte vid statens järnvägars distrikt och ångfärja,

som åtnjuta en aflöning af 960 kronor eller därunder,

med undantag dock af den personal, som på grund

af Kungl. Maj:ts bref den 22 juni 1904 uppflyttats

i högre löneklass utan att, enligt de för uppflyttning

i löneklass gällande allmänna grunder, hafva varit

från och med år 1906 berättigad till dylik uppflyttning,

samt att detta lönetillägg icke skall utgöra hinder

för uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode

eller aflöningsförbättring, som enligt gällande bestäm
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

JStatsutsTcottets Utlåtande N-.o 29.

Lönetillägg åt

clen till banafdelningen

hörande, å

banlinjen

Abisko—

Riksgränsen

tjänstgörande

personalen.

meker kan tillerkännas vissa tjänsthafvare, eller, därest

allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas statens tjänstemän

och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvilket dock

icke får beräknas å förberörda lönetillägg;

b) att herr Nilsons motion n:o 100 icke må af

Riksdagen bifallas; samt

c) att den af herrar Camitz och Berg väckta

motionen n:o 87 icke heller må vinna Riksdagens

bifall.

4:o.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

medgifva, att det lönetillägg, som jämlikt Kungl. Maj:ts bref den 26

juni 1903 finge tilldelas den inom statens järnvägars femte distrikt

stationerade tjänstepersonal, finge från och med år 1906 af järnvägsstyrelsen,

efter särskildt bepröfvande i hvarje fall, bestämmas att till

enhvar tjänsthafvare af den till banafdelningen hörande, å banlinjen

Abisko—Riksgränsen tjänstgörande personal utgå med högst 30 kronor

i månaden.

Till statsrådsprotokollet i förevarande ärende har statsrådet och

chefen för civildepartementet till en början erinrat, hurusom, sedan

med hänsyn till lefnadskostnaderna i öfre Norrland, Indika i allmänhet

vore väsentligt högre än å landsbygden inom det öfriga Sverige, äfvensom

till de olägenheter, som följde af det hårda klimatet därstädes,

vissa särskilda förmåner under åtskilliga år beredts den i dessa delar

af riket anställda järnvägsbetjäningen, 1903 års Riksdag med anledning

af en af Kungl. Maj:t i ärendet afbiten proposition, medgifvit, att från

och med år 1903 särskild aflöningsförbättring finge tilldelas inom

statens järnvägars femte distrikt stationerad tjänsthafvare med belopp,

som efter järnvägsstyrelsens bepröfvande i hvarje fall bestämdes: för

tjänsthafvare å bandelen Gellivare—Riksgränsen till högst 20 kronor,

för tjänsthafvare å bandelarna i öfrigt norr om Jörn till högst 10

kronor och för tjänsthafvare å bandelarna från och med Jörn till

Långsele till högst 5 kronor, allt för månad räknadt, äfvensom att

denna aflöningsförbättring icke skulle utgöra hinder för uppbärande af

dyrtidstillägg, hvilket dock icke finge beräknas å berörda särskilda

aflöningsförbättring. Bestämmelserna därom funnes intagna i Kungl.

Maj:ts bref den 26 juni 1903.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

41

Enligt livad departementschefen vidare meddelat, hade järnvägsstyrelsen

i ofvan anmärkta skrifvelse den 1 december 1905 till Kungl.

Maj:t gjort framställning om höjande af ifrågavarande lönetillägg, i

hvad detsamma afsåge banafdelningens personal å bansträckan Abisko—

Riksgränsen; och hade styrelsen i sådant hänseende hemställt, att från

och med år 1906 särskild aflöningsförbättring måtte kunna beredas

nämnda personal med ett belopp af 30 kronor för månad.

Till stöd för denna framställning hade styrelsen till en början erinrat,

att styrelsen i sin underdåniga skrifvelse den 24 november 1902,

hvilken legat till grund för Kungl. Maj:ts ofvanberörda proposition

till 1903 års Riksdag, framhållit, att den i dessa nordliga landsändar

anställda personalen utan tvifvel hade vida större svårigheter att draga

sig fram än i de flesta fall den i det öfriga Sverige anställda, enär

banan genom öfre Norrland, med undantag endast beträffande vissa

större orter, genomginge glest befolkade trakter, där lefnadskostnaderna,

enligt hvad styrelsen inhämtat, vore väsentligt högre än i allmänhet

å landsbygden inom det öfriga Sverige, hvartill komme de särskilda

olägenheter, som följde af det hårda klimatet i öfre Norrland med dess

långa vintrar. Styrelsen hade vidare i denna skrifvelse anfört, bland

annat, följande. De antydda svårigheterna framträdde allt mer och mer,

ju längre norrut man komme; och särskildt beträffande den n}m bandelen

Gellivare—Riksgränsen, hvilken framginge genom en fullständig

ödemark, dit de enklaste förnödenhetsvaror, såsom smör, mjölk in. m.,

måste anskaffas från långt aflägsna orter, visade det sig vara alldeles

nödvändigt att bereda personalen bättre existensvillkor. Erfarenheten

hade nämligen redan gifvit vid handen, att i konkurrensen med de höga

arbetsprisen vid gruffälten däruppe de största svårigheter i särdeles

många fall mötte att förvärfva dugande och pålitlig ordinarie personal

för trafikens ombesörjande å denna i och för sig ingalunda lättskötta

handel, därest icke personalen kunde erbjudas större förmåner än hvad

enligt gällande bestämmelser eljest tillkomme ordinarie tjänsthafvare.

Efter att hafva återgifvit det hufvudsakliga innehållet i berörda

skrifvelse af den 24 november 1902 fortsatte styrelsen:

De särskilda förhållanden, hvarunder banafdelningens personal å

linjen norr om Abisko hade att fullgöra sina tjänsteåligganden, syntes

rimligen påkalla en förhöjning af det belopp, hvarmed den särskilda

aflöningsförbättringen för denna personal nu utginge.

När, efter riksgränsbanans tillkomst, storleken af de belopp, hvarmed

ifrågavarande aflöningsförbättring skulle utgå, voro under öfvervägande,

hade tagits i beräkning, bland annat, lönevillkoren för den

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

extra personalen under den provisoriska trafiktiden eller tiden från den

15 november 1902. Med stöd af den erfarenhet, som sedermera vunnits

under det första egentliga trafikåret, eller år 1903, uttalades af distriktsbefälet

farhåga, att det för bandelen Gellivare—Riksgränsen fastslagna

beloppet af tjugu kronor i månaden skulle komma att visa sig

otillräckligt för upprätthållande genom verkligt dugande, stadigvarande

ordinarie personal af den svårskötta trafiken å denna handel. Erfarenheten

från de två senaste åren hade gifvit ytterligare stöd därför.

Särskildt vore tjänstgöringen för banpersonalen å öfverstå delen af

26:te bansektionen eller utefter linjen Abisko—Riksgränsen, där nu funnes

stationerade två banmästare och tretton banvakter, utan jämförelse af

mera ansträngande art än för öfrig personal å riksgränsbanan. De svåra

snö- och vindförhållandena under större delen af året å denna banlinje

med däraf åtföljande rubbningar i trafiken gjorde tjänstgöringen mödosam.

Särskildt vid de häftiga snöstormar, stundom af orkanliknande art,

som tid efter annan rasade i dessa trakter, måste denna banpersonal utstå

stora kroppsliga ansträngningar. De forcerade arbetena för snömassornas

undanskaffande och banans bringande i trafikabelt skick nödvändiggjorde

nämligen ofta nog en öfver höfvan förlängd tjänstgöring, ej sällan

under häftiga temperaturväxlingar, som kunde medföra menlig inverkan

å hälsan. Att banpersonalen å ifrågavarande sträcka städse hvarje vinter

hade att förvänta dylikt forceradt arbete för fullgörandet af sina tjänsteåligganden,

framginge ock uppenbart af erfarenheten från de nu gångna

åren. Enligt ett under februari månad 1905 af vederbörande baningenjör

lämnadt meddelande hade sålunda denna personals tjänstgöring varit i höggrad

ansträngande och besvärlig i följd af snöyra och häftiga stormar

under år 1903: den 13, 20, 21 och 25 februari, den 16, 18, 19, 24,

25 och 26 mars samt den 1, 4 och 14 april, under år 1904: den 10,

14, 15, 20, 25 och 26 februari samt den 8 november och under år 1905:

den 3, 4, 9, 10, 29 och 30 januari. Under vissa vindriktningar hopades

äfven af stormen snömassorna utefter fjällväggarna mot banan; och

inträdde så en hastig temperaturhöjning, inträffade stundom på vissa

ställen efter linjen våldsamma snöskred, innebärande en fara för den

inspekterande banpersonalen.

Styrelsen hade funnit det vara så mycket mera angeläget, att

ifrågavarande personal bereddes i någon mån förbättrade aflöningsvillkor,

som synnerlig svårighet nu mötte att anskaffa lämpliga personer

för bevakningen å denna linje, eu svårighet, som ständigt syntes återkomma

på grund däraf, att den ordinarie personalen, så snart tillfälle

gåfves, sökte transport till mindre ansträngande befattningar å andra

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

43

orter. Grenom bifall till styrelsens förslag skulle däremot större möjlighet

vinnas för erhållande af stadigvarande, dugande ordinarie personal

för banbevakningens behöriga upprätthållande å denna svårskötta handel;

och ansåge styrelsen, att för vinnande af detta syftemål den ifrågasatta

förhöjningen borde inträda redan med år 1906.

Under det den särskilda aflöningsförbättringen till all personal inom

femte distriktet väl hufvudsakligen torde hafva bestämts för beredande

åt denna personal af förbättrade lefnadsmöjligheter, skulle den ersättning,

hvarom nu vore fråga, vara afsedd att utgöra godtgörelse

för ofvanberörda svårigheter vid tjänstens utöfvande; och funne

styrelsen för sin del, att denna ersättning skäligen borde utgå med

femtio procent af den ifrågavarande banpersonal nu tilldelade särskilda

aflöningsförbättring, hvilken således skulle komina att utgå med

ett till trettio kronor, för månad räknadt, förhöjdt belopp för enhvar

af denna banpersonal.

Den ökade kostnad, som däraf skulle föranledas, hade beräknats

för år 1906 till 1,800 kronor, hvilket belopp i hvarje fall skulle kontraktsenligt,

liksom öfrig driftkostnad för bandelen Gellivare—Riksgränsen,

ersättes af Luossavaara—Kirunavaara aktiebolag.

För egen del har föredragande departementschefen yttrat, att hvad

järnvägsstyrelsen anfört uppenbarligen ådagalade, att banafdelningspersonalen

å ifrågavarande järnvägs sträcka till följd af klimatets hårdhet vore

underkastad en synnerligen sträng och profvande tjänstgöring, hvilken

måste i hög grad anstränga personalens krafter och vid vissa tillfällen till

och med kunde vara förbunden med lifsfara. Vid sådant förhållande

syntes det departementschefen icke mer än billigt, att denna personal

erhölle särskild! lönetillägg utöfver hvad järnvägsbetjäningen i öfre

Norrland eljest åtnjöte. Beviljandet däraf syntes äfven, på sätt styrelsen

anmärkt, vara nödvändigt för att till ifrågavarande befattningar erhålla

dugligt och pålitligt folk.

Mot storleken af den ifrågasatta löneförbättringen hade departementschefen

intet annat att erinra än att, för vinnande af likformighet

med ofvanberörda bestämmelse rörande det i öfrig! till järnvägspersonalen

i öfre Norrland utgående särskilda lönetillägg, äfven den nu

föreslagna löneförbättringen borde bestämmas att, efter järnvägsstyrelsens

bepröfvande i hvarje fall utgå med högst 30 kronor i månaden.

Då enligt nu vunnen erfarenhet tjänstgöringen för banpersonalen

å linjen Abisko—Riksgränsen är betydligt mera mödosam och ansträngande

än den, som åligger annan järnvägspersonal i öfre Norrland,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

och då i följd häraf synnerliga svårigheter möta att för bevakningen

af nämnda linje mot den nu bestämda godtgörelsen förvärfva och under

någon längre tid behålla lämpligt folk, synes det utskottet vara fullt

befogadt och med hänsyn till trafiksäkerheten nödvändigt, att åt ifrågavarande

banpersonal beredes en förhöjd aflöning. Emot det förslag,

Kungl. Maj:t nu i sådant hänseende framställt, har utskottet icke haft

något att erinra, och får utskottet därför hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgifva, att det lönetillägg,

som jämlikt Kungl. Maj:ts bref den 26 juni 1903 må

tilldelas den inom statens järnvägars femte distrikt

stationerade tjänstepersonalen, må från och med år

1906 af järnvägsstyrelsen, efter särskildt bepröfvande

i hvarje fall, bestämmas att till enhvar tjänstehafvare

af den till banafdelningen hörande, å banlinjen Abisko

—Riksgränsen tjänstgörande personalen utgå med högst

30 kronor i månaden.

Stockholm den 20 februari 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Herrar grefve C. O. Taube, H. Andersson, P. Olsson och D. Persson

hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående ärendens

behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:59 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående personalen vid statens järnvägar. s. 1 i texten