Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1906-05-17 · 85 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 84 av 85 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:4, Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

>’:o i.

Ank. till Riksd. kansli den 17 maj 1906, kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje

hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o) Sedan Kung!. Maj:t uti den till Riksdagen den 13 januari innevarande

år aflåta a propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

under tredje hufvudtiteln punkten 1 upptagit till bestridande af kabinetts- och

konsulskassornas utgifter år 1907 ett förslagsvis beräknadt belopp af 1,500,000

kronor, har Kungl. Maj:t uti en den 30 nästlidna april till Riksdagen aflåten

proposition (n:o 143), under åberopande af propositionen bifogadt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden för sistnämnda dag,

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna

förslag till aflöningsstat för utrikesdepartementet och dess tjänstemän, för beskickningar

och konsulat samt till villkor för löneförmånernas åtnjutande, bevilja

följande ordinarie anslag, nämligen

dels till departementschefen, ministern för utrikes ärendena 30,000 kronor;

dock att anslaget skulle till tiden för nuvarande departementschefens

frånträde från ämbetet utgå med hittills varande belopp, 24,000 kronor, samt

återstoden till statsverket inbesparas;

dels till utrikesdepartementet 95,100 kronor;

dels till beskickningar och konsulat 831,600 kronor;

dels till ålder stillägg ett förslagsanslag å 5,000 kronor;

dels ock till bidrag till vissa vicekonsulers aflönande ett förslagsanslag å

5,000 kronor.

Bill. till Riksd. JProt. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Iläft. (N:o 4.)

Ång. anslag

till departementschefen,

till utrikesdepartementet,

till beskickningar

och konsulat,

till ålderst/llägg

samt

till bidrag till

Hissa vicekonsulers

aflönande.

[1-5-]

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Tillsättande

af diplomatoch

konsulatkommittén.

Utlåtanden

öfver

kommitténs

betänkande.

Till åberopade statsrådsprotokollet har hans excellens herr ministern för

utrikes ärendena beträffande omförmälda framställning anfört följande:

»Till följd af unionens upplösning måste frågan om en ny organisation af

.diplomat- och konsulatväsendet tagas under öfvervägande. Den 17 sistlidne

november tillsatte äfven Kungl. Maj:t för ändamålet eu särskild kommitté.

I afbidan på fullgörandet af det kommittén förelagda arbetet kunde icke

vid statsverkspropositionen uppgörande något fullständigt förslag till reglering

af utgifterna under tredje hufvudtiteln framläggas, utan måste jag åtnöja

mig med att låta uppgöra en approximativ beräkning af de anslag för

utrikesdepartementet, diplomatien och konsulatväsendet, hvilka, såvidt det

kunde förutses, komme att kräfvas för de nya organisationerna. Denna

beräkning utvisade en slutsumma af 1,500,000 kronor, och i enlighet härmed

upptogs äfven för ifrågavarande ändamål under utgifterna å tredje hufvudtiteln

ett till nämnda belopp beräknadt anslag.

Kommittén, hvilken omedelbart efter dess tillsättande påbörjade sitt

arbete, har numera afslutat detsamma. Den 2 innevarande april öfverlämnade

nämligen kommittén till Kungl. Maj:t ett betänkande i ämnet; och

anhåller jag nu att inför Kungl. Maj:t få anmäla detsamma äfvensom att i

sammanhang härmed framlägga fullständigt förslag till reglering af utgifterna

under tredje hufvudtiteln.

Såväl kommerskollegium som statskontoret hafva erhållit föreläggande

att afgifva underdånigt utlåtande öfver kommitténs betänkande; och med

hänsyn till önskvärdheten att kunna redan för innevarande Riksdag framlägga

den nya organisationsplanen fingo nämnda båda ämbetsverk förständigande

att senast den 14 i denna månad inkomma med det underdåniga

utlåtandet; kommerskollegium likväl obetaget att, därest så lämpligt befunnes,

från utlåtandet undantaga sådana frågor, som icke stode i omedelbart sammanhang

med de af kommittén afgifna organisations- och löneförslag, hvilka

vore af beskaffenhet att skola för Riksdagen föreläggas; och skulle i sådant

fall kollegium senare afgifva särskild! underdånigt yttrande öfver dessa frågor.

De infordrade utlåtandena hafva äfven nämnda dag till Kungl. Maj:t

inkommit, och torde desamma jämte därvid fogade reservationer få biläggas

detta protokoll. Jag anser mig i följd häraf icke behöfva ingå i någon

redogörelse för innehållet af dessa utlåtanden utan kan inskränka mig till att

vid förekommande fall hänvisa till desamma.

Vidare har jag omedelbart efter kommittébetänkandets ingifvande låtit

tillställa detsamma Kungl. Maj:ts beskickningar äfvensom samtliga lönade

och äfven en del andra konsulattjänstemän, hvarjämte samtliga beskickningschefer

och lönade generalkonsuler i Europa erhöllo telegrafisk under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

rättelse att, därest de hade några erinringar att framställa mot förslaget,

de härmed borde snarast möjligt inkomma till utrikesdepartementet. Sådana

uttalanden hafva äfven från flertalet af nu nämnda ämbetsmän inkommit.

Såsom af det sagda framgår, har tiden för kommittéarbetets granskningvarit

knappt tillmätt. Uppenbarligen hade det såväl för den ena som den

andra af statsmakterna varit önskvärdt, om vid behandlingen af det viktiga

och genomgripande förslag, som af kommittén framlagts, tillfälle till längre

rådrum förefunnits. Vid sådant förhållande kunde ifrågasättas att till

en kommande Riksdag uppskjuta frågans behandling. Om jag det oaktadt

icke anser detta tillrådligt, är anledningen den, att förhållandena med nödvändighet

kräfva, det utrikesdepartementet så snart som möjligt erhåller ny

organisation och nya verksamhetsformer. Då nämligen den nuvarande organisationen

i väsentlig mån uppgjorts med hänsyn därtill, att utrikesdepartementet

och dess diplomatiska och konsulära tjänstemän ägde att företräda såväl

Sveriges som Norges intressen, är efter unionens upplösning behofvet af

en omorganisation trängande, och hänsyn bland annat till de många nu lediga

tjänsternas besättande samt till verkets lämpliga rekrytering gör det äfven

önskvärdt, att öfvergångstiden icke förlänges mer än hvad som är oundgängligen

nödvändigt. Vid sådant förhållande har jag ansett mig höra åsidosätta

de kraf, jag eljest kunnat äga på ett rikligen utmätt rådrum för frågans behandling.

Det behöfver väl knappast sägas, att skulden till frågans brådskande

behandling icke kan läggas kommittén till last, då denna tvärtom med erkännansvärd

raskhet fullgjort sitt arbete. Omständigheter, hvaröfver ingen

varit herre, hafva vållat arbetets forcerande.

Innan jag går vidare, torde det tillåtas mig att i korthet redogöra för

kommitténs förslag.

Enligt detsamma skall arbetet inom utrikesdepartementet vara fördeladt

mellan fyra afdelningar. Af dessa utgöres dock en hufvudsakligen af förvaltningen

af departementets arkiv, hvaremot med få undantag behandlingen

af de löpande ärendena tillkommer de tre andra afdelningarna, rättsafdelningen,

handelsafdelningen och personalafdelningen. För närvarande är som

bekant handläggningen af de löpande ärendena inom utrikesdepartementet likaledes

fördelad mellan tre afdelningar, men frånsedt denna yttre likhet företer

kommitténs förslag ganska väsentliga afvikelse!’ från den nuvarande ordningen.

Redan rättsafdelningens upprättande innebär en nyhet, då för närvarande hithörande

mål och ärenden ingå som en underordnad grupp under den s. k.

legationsafdelningen. Öfriga till denna hörande ärenden skulle däremot liksom

äfven de räkenskapsärenden, som nu behandlas af kameralafdelningen,

hänföras till personalafdelningen. Kameralafdelningen skulle fullständigt för
-

Önskvärdheten

af

frågans behandling

vid

innevarande

riksdag.

Redogörelse

för kommitténs

förslag.

Utrikesdepartementets

organisation

enligt

kommitténs

förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Sveriges

diplomatiska

representation

enligt

kommitténs

förslag.

Sveriges

konsulära

representation

enligt

kommittéförslaget.

svinna, och anföres som motiv härtill den väsentliga förenkling i räkenskapsväsendet,

som är en följd af unionens upplösning. Hvad åter angår den tredje

af de föreslagna byråerna eller handelsafdelningen motsvaras denna delvis af

den nuvarande konsulatafdelningen, men genom den djupt ingripande omorganisation

af konsulatväsendet, som af kommittén föreslås, och hvartill jag

senare återkommer, samt andra i sammanhang därmed stående reformförslag,

skulle denna afdelning få en väsentligt större betydelse för vårt näringslif

än nu är fallet. Slutligen skulle den nuvarande platsen såsom introduktör

för främmande sändebud, hvarmed i viss mån är förenad en afdelningschefs

ställning och befogenhet, bortfalla samt dennes rent departementala göromål

i stället öfvertagas af personal- och arkivafdelningarna.

A hvarje afdelning skulle tjänstgöra såsom afdelningschefens närmaste

man en förste sekreterare. Vidare skulle i departementet sex andre sekreterare

vara anställda.

A arkivafdelningen skulle anställas utom afdelningschefen en förste och

en andre arkivarie.

Beträffande Sveriges diplomatiska representation utomlands märkes först

och främst kommitténs förslag om indragning af beskickningen i Bryssel och

Haag samt om ersättande af de fyra ministerposterna i Konstantinopel, Madrid,

Rom och Wien med beskickningschefer af lägre rang och lön eller s. k.

chargés d’affaires. Beträffande beskickningen i Bryssel och Haag skulle dennas

göromål öfvertagas, hvad Belgien angår, af beskickningen i Paris samt beträffande

Holland af beskickningen i London. Om således kommittén föreslår

ganska betydande indragningar inom diplomatväsendet, hemställer kommittén

å andra sidan om upprättande af beskickningar i Japan, Mexiko och Argentina,

i de båda sistnämnda länderna dock under ledning af allenast chargés

d’affaires. Vid de fyra största beskickningarna, nämligen i Berlin, London,

Paris och S:t Petersburg, föreslås anställandet af legationsråd samt vid beskickningarna

i Kristiania, Köpenhamn och Washington af legationssekreterare.

I fråga om konsulatväsendet framlägger kommittén, såsom redan nämndt,

vidtomfattande förslag till förändrad organisation. Dessa förslag åsyfta framför

allt åvägabringande af enhet i fråga om förhållandet emellan centralförvaltningen

och konsulatväsendet samt detsammas ställande i närmare förbindelse

med diplomatväsendet. I det förra hänseendet har kommittén hemställt

om upphörande af den nuvarande ordningen, enligt hvilken konsulatväsendet

lyder under såväl utrikesdepartementet som kommerskollegium. En stor

del af de frågor, hvilka nu falla under kommerskollegii afgörande, skulle

således öfverflyttas till utrikesdepartementet, och beträffande öfriga märkes, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

för framtiden skriftväxlingen mellan konsulaten och kommerskollegium skulle

förmedlas genom utrikesdepartementet å enahanda sätt som i allmänhet är

fallet, då fråga är om skriftväxling mellan våra beskickningar eller konsulat

utomlands samt inländska ämbetsverk. Vinnande af enhet i ledningen af

samtliga utrikes ärenden har härmed åsyftats.

För åstadkommande af samverkan mellan diplomati och konsulatväsende

har föreslagits, att beskickningschefen skulle i det land, där han är anställd,

äfven utöfva ledningen af de konsulära ärendena. Då likväl genomförandet

häraf i vissa land, där de diplomatiska göromålen äro af mera maktpåliggande

beskaffenhet, medför sina svårigheter, har såsom rådgifvare vid beskickningschefens

sida ställts en s. k. handelsattaché. Denna institution är för vårt

land ny, och afses därmed att för en tid af tre eller högst fem år vid vissa

beskickningar eller konsulat anställa, såsom kommittén utlåter sig, »yngre men

erfarna köpmän», hvilka således, jämte det de äga tillfälle själfva till vidare

kommersiell utbildning, skola vara beskickningschefens eller generalkonsulns

rådgifvare i kommersiella ärenden. Den sålunda ifrågasatta närmare samverkan

mellan diplomati och konsulatväsende har i förening med den betydande

minskning i konsulära ärenden, som inträdt i följd af unionens upplösning,

medfört, att en hel del lönade generalkonsulat kunnat af kommittén

föreslås till indragning. Sålunda är fallet med generalkonsulaten i Archangel,

Köpenhamn, Lybeck, Hamburg, Havre, London, Barcelona, Genua, Quebec,

Rio de Janeiro och Kobe. Åtskilliga af dessa hafva dock ersatts af lönade

konsulat eller vicekonsulat. Å andra sidan föreslås nya lönade generalkonsulat

i Rotterdam och Kapstaden, hvarjemte äfven upprättandet af de nya

beskickningarna i Japan, Mexiko och Argentina medför skapandet af generalkonsulat

i nämnda länder. Äfven i fråga om de lönade konsulaten och vicekonsulaten

hafva ganska betydande ändringar vidtagits, i det somliga af de

nu befintliga, såsom Bilbao, Cardiff, Liverpool, Newcastle on lyne, föreslagits

till indragning samt å andra sidan upprättande af nya konsulat föreslagits å

åtskilliga orter, såsom Glasgow, Moskwa och Sydney. I öfrigt är i fråga om

konsulatväsendet att märka, att kommittén å vissa platser föreslår anställandet

af lönade vicekonsuler såsom biträden åt å platsen bosatta olönade konsuler.

Vidare har vid bestämmandet af platserna för konsulats upprättande kommittén

hufvudsakligen låtit leda sig af kommersiella hänsyn och särskildt af önskan att

kunna i möjligaste mån befordra landets export, medan åter konsulernas verksamhet

i afseende å sjöfarten tillmätts mindre betydelse.

Sådana äro i korthet hufvuddragen af det organisationsförslag kommittén

framlagt. För min del kan jag ej finna annat än att det erbjuder i mer än ett

afseende beaktansvärda uppslag. Särskildt skänker jag allt erkännande åt den

varma sträfvan, som genomgår detsamma att såvidt som möjligt är söka

Allmänt

uttalande om

kommittéförslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Den ifrågasatta

indragningen

eller

nedsättningen

af trissa

diplomatiska

ämbeten.

ställa vår utländska representation i handelns och näringarnas tjänst. Det är

uppenbart att, i samma män som den s. k. storpolitiken upphört att sysselsätta

de smärre staterna, föremålet för deras diplomati i väsentlig grad

måste blifva ett fruktbringande stödjande af inhemsk näring och handel. Vid

sådant förhållande synes mig kommitténs önskan att åstadkomma en närmare

samverkan mellan diplomati och konsulatväsende vara förtjänt af varmt understöd.

Denna min åsikt framgår för öfrigt redan af mitt uttalande till statsrådsprotokollet

vid tillfället för kommitténs tillsättande.

Ehuruväl jag således i väsentliga delar ansluter mig till de grundsatser,

som varit bestämmande för kommitténs förslag, kan jag dock ej vara fullt

ense med kommittén i fråga om det resultat, hvartill den i åtskilliga afseenden

kommit. Den skiljaktiga ståndpunkt, jag i ett och annat afseende

intager från kommitténs, har sin grund framför allt däri, att jag finner

kommittén med en från rent principiell synpunkt erkännansvärd konsekvens

icke hafva nog beaktat de förhandenvarande förhållandena, hvilka icke alltid

medgifva en sträng tillämpning af de af kommittén omfattade grundsatser.

Vid en organisation af diplomatien och konsulatväsendet måste man taga

hänsyn till eu mångfald af företeelser, växlande efter de olika staternas maktställning,

läge, ekonomiska utveckling och graden af deras förbindelser med

vårt land. Ett fullt konsekvent genomförande af något visst system kan

därför i verkligheten blifva ett fel i stället för en förtjänst. Kommittén

synes icke heller fullt hafva beaktat svårigheten att finna lämpliga personer

till de omfattande och olikartade uppgifter, som skulle ställas å innehafvarne

af vissa poster.

Jag öfvergår nu till att något närmare redogöra för de punkter, med

''afseende å hvilka jag intager en afvikande ståndpunkt från kommittén.

Kommittén har, såsom jag redan nämnt, föreslagit, att beskickningarna

i Konstantinopel, Madrid, Rom och Wien för framtiden endast skulle förestås

af chargés d’affaires. Denna förändring skulle betingas af tillämpningen af

vissa af kommittén omfattade grunder, i förevarande fall närmast den, att i de

länder, där de politiska intressena äro af ringare vikt men de ekonomiska afspänta,

samt i sådana länder, där särskilda förhållanden betinga anställandet

af representanter med diplomatisk befogenhet, böra anställas beskickningar, vid

hvilka chefen benämnes chargé d’affaires. Det är dock tydligt, att kommittén därjämte

ledts af en i öfrigt berömvärd sparsamhetstendens. De besparingar, som

i sådant hänseende åvägabragts, uppgå — frånsedt att vissa beskickningshus

delvis blefve öfverflödiga — till sammanlagdt 37,760 kronor åidigen.

Det återstår emellertid att tillse, huruvida den sålunda vunna besparingen

står i något förhållande till de olägenheter, som följa af kommitté
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

7

förslaget, och särskildt till deri förminskning i anseende, som Sverige däraf

tvifvelsutan komme att lida. Att detta är att befara synes mig nämligen i

hög grad påtagligt. Det är visserligen sant, som kommittén anmärker, att

det ytterst öfverallt är personligheten, som gör sig gällande, men denna måste,

icke minst när det gäller representerandet af ett land med begränsade makttillgångar,

uppbäras och understödjas af en viss yttre ställning, jämförlig med

den som intages af likställda makters representanter.

Jag har nyss antydt, att enligt kommitténs förslag vissa af våra beskickningar

icke skulle komma att intaga en ställning, motsvarande den, som tillkommer

med oss likställda makters diplomatiska representanter. Till närmare

utveckling häraf ber jag att få meddela följande: Det är bekant, att stormakterna

ömsesidigt hos hvarandra låta sig representeras af sändebud med

vissa särskilda företrädesrättigheter (ambassadörer). Närmast i ordningen

efter dessa komma envoyéerna, vanligen representerande hvad man kallar

makter af andra eller tredje ordningen. Endast undantagsvis förekomma

beskickningar af lägre rang, företrädda af chargés d''affaires. Det är i allmänhet

endast de syd- och mellanamerikanska republikerna, hvilka på detta

sätt låta företräda sig. Af de europeiska länderna är det i Italien endast

Grekland och Montenegro och i Österrike endast Montenegro, som icke äro

representerade genom beskickningschef med ministers värdighet. Visserligen

har Danmark sedan några år tillbaka i Rom endast en chargé d’affaires,

men denna anordning har alltid betecknats såsom provisorisk. Hvad Norge

angår, är dess minister i Berlin äfven ackrediterad i Rom och Wien.

Likaledes förekomma i Ivontantantinopel och Madrid endast undantagsvis

beskickningar, företrädda af chargés d’affaires. Detta är i Konstantinopel

fallet allenast med Montenegro samt i Madrid med några mindre syd- eller

mellanamerikanska republiker.

Jag vill såsom bevis för den ställning chargés d’affaires intaga ytterligare

nämna, att å flera platser svårigheter beredas dem att direkt förhandla

med utrikesministern, utan hänvisas de till lägre tjänstemän inom vederbörande

departement. Det är tydligt, att detta måste i hög grad menligt

inverka på deras förmåga att tillvarataga sitt lands intressen.

Jag kan icke föreställa mig, att den allmänna meningen skulle känna

sig tillfreds att veta vårt fosterland vara i ett flertal europeiska hufvudstäder

och däribland hos två stormakter representeradt på ett sätt, som sålunda

liksom ställde det på en lägre plats än så godt som alla Europas öfriga

stater. Särskildt synes mig tidpunkten för en sådan anordning synnerligen

olämpligt vald. Skulle kommitténs förslag i denna del genomföras, torde det

svårligen kunna undvikas, att i utlandet framkallades den föreställningen,

att unionens nyligen timade upplösning haft en vida större återverkan på

vårt fosterlands ställning och betydelse än förhållandet verkligen är. Till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Upprättande

åt nya beskickningar.

skapandet af en dylik ogrundad föreställning kan jag för min del ej medverka.

I bestämd strid mot kommitténs uttalande (sid. 121) anser jag således

de föreslagna förändringarna i vissa beskickningars ställning verka nedsättande

på vårt lands anseende. Icke heller komma dessa förändringar att

väl upptagas å de platser, där desamma skulle komma till tillämpning. Och

jag skulle icke i nu berörda afseende hafva uttalat mig med sådan bestämdhet,

därest jag icke haft direkt och grundad anledning därtill.

Äfven af praktiska grunder finner jag ett skapande af chargé d’affairesposter

icke vara ändamålsenligt. Jag måste således i hvarje fall motsätta mig

detta förslag.

Till bedömande föreligger äfven en af två reservanter mot kommitténs

förslag (grefve von Rosen och herr Fallenius) gjord hemställan om en sammanslagning

af ministerposterna i Rom och Wien. Det kan naturligtvis äfven

ifrågasättas, huruvida icke möjligen någon af de andra poster, hvarom i detta

sammanhang är fråga, kunde förenas med någon annan ministerpost, såsom

exempelvis den i Madrid med den i Paris. En sådan förening af flere

ministerposter äger rum i ganska stor utsträckning; jag behöfver ju blott erinra

därom, att vi själfva i fråga om två ministerposter tillämpa detta system.

Huruvida det med fördel kan utsträckas, skall jag taga under skärskådan vid

granskning af representationen i hvart och ett land. Jag återkommer således

längre fram till denna fråga.

Jag skall vidare i detta sammanhang yttra mig rörande de af kommittén

föreslagna nya beskickningarna i Argentina, Mexiko och Japan. Det är företrädesvis,

åtminstone hvad de båda förstnämnda länderna angår, af kommersiella

skäl, upprättandet af dessa beskickningar föreslås och särskild! har därvid

hänsyn tagits till vår export, som kommittén anser på denna väg mäktigt

kunna främjas.

Jag har emellertid icke af hvad härom i kommittébetänkandet förekommit

funnit mig öfvertygad, att vår export på Mexiko vare sig nått eller

med säkerhet kan antagas i framtiden nå den utveckling, att staten verkligen

bör offra den afsevärda summa, som upprättande af en beskickning därstädes

skulle kosta.

Kommittén har emellertid för ifrågavarande förslag äfven anfört andra

synpunkter, hvarför det vore önskvärd! att hafva en beskickning i Mexiko.

Enligt kommitténs förslag borde den chargé d’affaires, som skulle i Mexiko

anställas, ackrediteras jämväl i åtskilliga af de centralamerikanska eller

i norra Sydamerika belägna republikerna, enär det visat sig, att i dessa

stater reklamationer af rätt allvarlig art förekommit, hvilkas fullföljande endast

kunnat ske på diplomatisk väg. Flertalet af dessa tvistigheter hafva dock

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

9

föranledts af den norska sjöfarten. Utvägar lära ej heller saknas att, därest

dylika tvister skulle uppkomma, på ett mindre kostbart sätt sörja för deras

lösande.

Icke heller ett annat af kommittén åberopadt skäl för en beskickning

i Mexiko eller att beskickningschefen skulle verka som inspektör öfver samtliga

konsulat i Centralamerika, Västindien och Norra Sydamerika synes mig

böra tillmätas någon afgörande betydelse. Att märka är äfven, att kommittén

i fråga om upprättande af en beskickning i Mexiko icke vant enig, i det att

två af dess ledamöter reserverat sig mot kommitténs beslut. Äfven i kommerskollegium

har detta förslag rönt gensagor.

Hvad åter Japan och Argentina angår, synas mig viktiga skäl tala för

upprättande af en beskickning i dessa land. Härigenom skulle man hafva

utsikt att bibehålla och ytterligare utvidga den redan vunna afsättningsmarknaden

för våra produkter. Med Argentina underhålla vi redan direkt

ångbåtsförbindelse, och utsikterna för lifligare handelsförbindelser med OstAsien

synas på senare tid betydligt hafva vuxit. I fråga om Japan, hvilket

land såsom bekant numera ryckt in i stormakternas led och kan förväntas

taga en verksam del i kommande politiska händelser, bör det äfven ur denna

synpunkt vara af vikt att vi äro därstädes representerade genom en särskild

beskickning. Något dylikt skäl kan naturligtvis icke anföras i fråga om

Argentina, men då numera ett icke obetydligt antal svenskar bosatt sig där,

kan en beskicknings bistånd ur denna synpunkt mången gång komma att

visa sig af nöden. Jag får på dessa och de i öfrigt af kommittén anförda

skäl tillstyrka upprättande af fasta beskickningar i Japan och Argentina.

Jag öfvergår nu till en annan del af kommitténs förslag, där jag äfven Anmärkningar

i viss mån företräder en skiljaktig ståndpunkt från den af kommittén om- ^n snörslag

fattade. / fråga om

Kommittén har föreslagit, att i de länder, där beskickningar jämväl anställas,

ledningen af konsulatärendena borde tillkomma beskickningschefen. organisation.

I och för sig själft har jag intet däremot att anmärka; denna organisation

har förut på åtskilliga håll med framgång tillämpats, och att den nu af

kommittén så starkt framhäfts, är endast ett uttryck för kommitténs förut

berörda, af mig äfven delade önskan om åstadkommande af en intim samverkan

mellan diplomati och konsulatväsende. Lika med kommittén tror

jag äfven att denna organisation i flertalet af de länder, där vi underhålla

beskickningar, med framgång låter sig genomföra. Men däremot tviflar

jag på att denna grundsats, åtminstone i den form, kommittén föreslagit,

öfverallt år genomförbar. Det sagda gäller särskild! Frankrike, Ryssland,

Storbritannien och Tyskland, i hvilka länder vi på en gång hafva viktiga

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

politiska intressen och därjämte vidsträckta handels- och sjöfartsförbindelser.

Enligt min fulla öfvertygelse skulle icke ministern nöjaktigt därstädes kunna,

enligt den af kommittén föreslagna anordningen, företräda både våra diplomatiska

och kommersiella intressen, utan skulle följden häraf blifva endera»

tillbakasättande.

Handels
attachéer.

Innan jag går vidare, önskar jag yttra några ord rörande de föreslagna

handelsattachéerna. Lika med kommittén tror jag anställandet af

dylika attachéer vara ett synnerligen lämpligt medel för befordran af vår

handel och industri. I hvarje fall bör det icke lämnas oförsökt. Men

däremot synes mig, då institutionen ännu är opröfvad, densamma icke böra

tillmätas den betydelse, kommittén tillagt densamma. I själfva verket hvilar

genomförbarheten af kommitténs förslag om beskickningschefens öfvertagande

af ledningen af jämväl de konsulära ärendena i väsentlig mån just på dessa

handelsattachéer. Kommittén har nämligen föreslagit, att i de fyra nyssnämnda

länder, där beskickningschefen öfvervägande tages i anspråk af politiska

eller administrativa göromål, böra anställas handelsattachéer med uppgift

att biträda vid de kommersiella intressenas bevakande. Det har icke

undgått kommitténs uppmärksamhet, att i dessa länder ministern icke kan

hafva så mycken tid öfrig för konsulatärenden. Men det synes mig väl kunna

dragas i tvifvelsmål, om ministern kan påräkna så synnerligt mycket stöd

af denne i administrativa göromål fullkomligt opröfvade man, hvilken därjämte

komme att ombytas hvart tredje eller hvart femte år. Åtminstone

innan erfarenheten gifvit sitt utslag till förmån för handelsattaohéernas verksamhet,

synes försiktigheten bjuda att icke alltför mycket bygga på dem.

Vidare kan jag icke finna annat än att det fasta anställandet af handelsattachéer

vid vissa på förhand bestämda beskickningar och konsulat icke lämpligen

motsvarar det syfte, som man genom dessa attachéer företrädesvis vill

vinna eller vägledande af vår inhemska industri och handel. Denna uppgift

synes mig i stället bäst tillgodogöras genom att möjlighet finnes att anknyta

handelsattaohéernas verksamhet vid sådana länder, hvarest för tillfället

behof af närmare kommersiella förbindelser gör sig gällande eller hvarifrån

särskiidt lifgifvande impulser kunna hämtas. Det är tydligt, att dessa länder

efter handelskonjunkturernas beskaffenhet eller andra omständigheter kunna

växla ganska betydligt, likasom äfven att man genom kommitténs förslag

mången gång afskär sig möjlighet att tillgodogöra sig någon genom för viss

ort särskiidt lämpliga egenskaper utmärkt man. Den största möjliga frihet

i val icke blott af personer utan äfven af verksamhetsfält måste vara hufvudbetingelsen,

för att handelsattachéerna skola kunna realisera de förhoppningar,

som ställas på dem. Jag ansluter mig därför till kommerskollegii uttalande

därom, att ett visst anslag bör ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, att an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

vändas till aflönande af handelsattachéer men med frihet för Kungl. Maj:t

att närmare bestämma dessas tjänstgöring. Om storleken af detta belopp

skall jag i annat sammanhang yttra mig.

Jag återgår härefter till ett bedömande af frågan, huru konsulatväsendet

lämpligast bör ordnas i fyra nyssnämnda länder. Om dem alla gäller, nandeiFrankatt

såväl de rent diplomatiska som kommersiella ärenden, hvilka vi därstädes ^ rike, Rysshafva

att bevaka, äro af den vikt, att ministern icke utan annat stöd än den ^annien^ch

sedvanliga legationspersonalen kan förvalta dem båda. Endera eller båda dessa Tyskland.

slag af ärenden skulle däraf lida.

Vid afgörandet af den lämpligaste formen för organisationen kan man

åter icke behandla dessa länder likformigt. Ur vissa nedan närmare angifna

synpunkter kunna de indelas i två olika grupper, å ena sidan Ryssland och

Storbritannien, å andra sidan Frankrike och Tyskland.

Hvad nu först Storbritannien angår, synes mig detta vara det land, /»”su/af- ^

som i fråga om valet af organisationsformer erbjuder minsta svårigheter, ^ande / storHär

äro såväl de rent diplomatiska som de konsulära ärendena af den vikt, britannien.

att de hvar för sig kräfva helt sin man. Nära till hands ligger således

att fortfarande bibehålla såväl en minister som en generalkonsul i London.

Och härtill är så mycket mer skäl, som ingen tvekan kan gifvas,

att äfven den konsulära ledningens säte är i London. Någon bättre plats

för »den kommersiella informationens» bedrifvande kan icke tänkas än här i

världshandelns midtpunkt; och äfven hänsyn till vår högst betydliga sjöfart

på London krafvel’ en särskild vårdare af våra redares och sjömäns intressen.

Genom bibehållande af den nuvarande organisationen komma således alla intressen

vederbörligen att tillvaratagas. Det undantag, som härmed göres från

kommitténs förslag om beskickningschefens öfvertagande af äfven de konsulära

ärendena, är betingadt allenast af förhållandenas makt. Jag hänvisar för öfrigt

till de mångahanda uttalanden, som under ärendets behandling framkommit

till stöd för bibehållandet af detta generalkonsulat.

I viss mån är förhållandet med Ryssland likartadt. Den man, som är v~s°ndetsörd

satt att i vårt mäktiga grannrike företräda våra politiska intressen, måste v^nde i I * * * SRyss
häri

se sin hufvuduppgift. Äfven är hufvudstaden liksom London en sjöstad, land.

hvarför jämväl i sjöfartens intresse påkallas i S:t Petersburg en konsulär representant.

Dock är S:t Petersburg icke i samma betydelse som London landets

kommersiella medelpunkt, likasom äfven vår sjöfart på Ryssland icke är så

betydlig som den å England och icke heller bestämdt har Sfi Petersburg till

hufvudmål. Således förefinnas vissa skiljaktigheter, värda att vid organisa
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

tionspianens uppgörande taga i betraktande. Men innan jag går vidare, torde

jag först böra något närmare beröra kommitténs förslag rörande vår konsulära

representation i Ryssland.

Kommittén har lifligt behjärtat önskvärdheten af en lifligare handelsförbindelse

med Ryssland och har därför ganska rikligt sörjt för de konsulära

intressenas tillvaratagande därstädes. Jämte det kommittén hemställer

om bibehållandet af det nuvarande lönade konsulatet i Riga, föreslår

kommittén således upprättande af ett likaledes lönadt konsulat i Moskva.

Hvad S:t Petersburg angår skulle därstädes, såsom jag redan nämnt, enligt kommitténs

förslag anställas en handelsattaché; och i anledning häraf har kommittén

icke ansett sig böra tillmötesgå de från handelns och industriens

målsmän framkomna önskningarna om upprättande af ett lönadt generalkonsulat

i S:t Petersburg.

Med kommittén delar jag lifligt önskan, att vårt land må träda i närmare

handelsförbindelser med Ryssland, likasom äfven tron på att landet

i flere afseenden däraf kan draga betydande gagn. Kommitténs förslag

om stärkande af vår konsulära representation i Ryssland synes mig därför

värdt allt understöd. Men då jag af skäl, som jag redan anfört, icke

anser en fast handelsattaché böra anställas i S:t Petersburg, måste denne

på något sätt ersättas; och därvid träder ånyo i förgrunden frågan om

upprättandet af ett lönadt generalkonsulat därstädes. För en dylik plan

— eller i hvarje fall för anställande af en lönad konsul i S:t Petersburg —

hafva bland andra så betydande korporationer som Sveriges exportförening,

Sveriges allmänna handelsförening, Stockholms handels- och sjöfartsnämnd,

Stockholms handelskammare, Börssällskapet i Göteborg m. fl. uttalat sig,

hvarjämte flera af de enskilda personer, som hörts inför kommittén, yttrat

sig i enahanda syfte. Äfven jag delar denna uppfattning. Jag tror således,

att i Ryssland liksom i England är den naturliga lösningen: de diplomatiska

och de konsulära ärendenas skiljande samt upprättande af ett generalkonsulat

i hufvudstaden, som på en gång kan utöfva den högsta konsulära och den

kommersiella ledningen — hvilket gifvetvis sker bäst i de administrativa och

politiska myndigheternas hufvudcentrum — samt äfven tillgodose vår sjöfarts

intressen. I detta sammanhang vill jag påpeka, att vår sjöfart å de tre förnämsta

ryska hamnarna — S:t Petersburg, Riga och Libau — ställer sig

ungefär lika, dock med öfvervikt för sistnämnda ort.

S:t Petersburg är emellertid icke i samma mån som London rikets

midtpunkt i kommersiellt hänseende. Det väldiga tsarriket äger i själfva

verket flera sådana. Häi’af följer, att medan vi i Storbritannien — jag

frånser här de utomeuropeiska brittiska besittningarna -— endast i obetydlig

grad behöfva lönade konsuler, det motsatta förhållandet råder i Ryssland.

Helsingfors krafvel’ sin själfständige konsulära representant. I Moskva

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsittskottets Utlåtande N:o 4.

13

anser jag i öfverensstämmelse med kommitténs uttalade åsikt ett lönadt konsulat

böra upprättas. Och slutligen torde äfven i Riga nu som tillförene

en utsänd konsulattjänsteman böra finnas.

Delvis af budgethänsyn anser jag emellertid vid sistnämnda konsulat

allenast böra anställas en lönad vicekonsul. Vår sjöfart i Riga är icke

så betydlig, att enkom för denna ett lönadt konsulat nödvändigt behöfver

bibehållas. Dessutom gäller det här som annorstädes, att en konsul i hufvudstaden

har mer förmåga att gagna än en i en provinsstad anställd. (Jfr

kommittébetänkandet B, sid. 34.) Förstärkandet af den konsulära representationen

i hufvudstaden är således en fråga af sådan vikt, att andra intressen

därför måste vika.

Jag öfvergår nu till frågan om konsulatväsendets ordnande i Frankrike. KonsutatDå

Paris icke är någon sjöstad, bör icke vara fråga om upprättande där-^sendetsordstädes

af ett lönadt generalkonsulat. Fråga uppkommer då, huruvida den rike.

högsta konsulära ledningen bör utöfvas från någon af Frankrikes sjöstäder. I

sådant hänseende har herr Fallenius uttalat sig för Havre, hvarest, såsom

bekant, vi hitintills haft en lönad generalkonsul. Kungl. Maj:ts minister i

Paris synes åter föredraga Rouen, och äfven andra röster hafva höjts till

förmån för denna stad. Nu är emellertid att märka, att ingen af dessa städer

liksom ej heller någon annan af Frankrikes sjöstäder kan anses bestämdt vara

medelpunkten i dess kommersiella Rf. Man kan således icke såsom skäl för

förläggande af ett generalkonsulat till någon fransk hamnstad åberopa hänsyn

till den kommersiella informationen. Det återstår att se, huruvida man

i sjöfartens intresse kan göra det.

Vid en dylik undersökning visar det sig emellertid, att vår sjöfart på

Frankrike, i sig själf icke särdeles betydlig, därjämte fördelar sig tämligen

lika på ett flertal af hamnar. Havre, Rouen, Dunkerque och Bordeaux täfla

i detta afseende med hvarandra. Icke heller ur denna synpunkt kan således

förordas upprättandet af ett lönadt generalkonsulat i någon af dessa städer.

Betecknande är också, att då två ledamöter af kommerskollegium ansett sig

böra uttala eu afvikande mening från kommittéförslaget i hvad det afser

konsulatväsendets ordnande i Frankrike, de likväl icke med hänsyn till nyssberörda

förhållande ansett sig kunna förorda upprättandet af ett generalkonsulat

i någon af de franska sjöstäderna utan fastmer stannat vid en hemställan

om två lönade konsulat, ett i Havre samt ett i södra Frankrike, vare

sig i Bordeaux eller Marseille.

Den föregående undersökningen har ledt mig därhän, att det synes mig

bäst att, hvad Frankrike angår, fasthålla kommittéförslagets grundtanke om

förening af ledningen af de diplomatiska och konsulära ärendena men på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Konsulatväsendets

ordnande

i Tyskland.

samma gång för möjliggörandet häraf förstärka beskickningspersonalen. Vid

sidan af ministern synes mig böra ställas eu konsulärt utbildad eller eljest

särskild! lämpad man med uppgift att biträda ministern vid utöfvande af

den högsta konsulära ledningen. Honom skulle det således tillkomma att

öfvervaka konsulernas ämbetsskötsel och inspektera konsulaten. Rätt utöfvad

synes mig hans verksamhet särskild! i rent kommersiellt hänseende kunna

blifva synnerligen värdefull, då han nämligen i kraft af sin ställning skulle

kunna erhålla vida bättre öfverblick öfver det kommersiella lifvet i Frankrike

och således i detta hänseende blifva till vida mer gagn än en generalkonsul

vare sig i Havre, Rouen eller någon annan sjöstad. Vid eventuella

underhandlingar med Frankrike om afslutande af en ny handelstraktat vore

säkerligen hans bistånd ovärderligt.

Denne ämbetsman, hvars titel lämpligen synes böra blifva konsulatråd,

bör hafva enahanda ställning och lön som ett legationsråd. Då vi af skäl,

som jag ofvan nämnt, i Frankrike icke torde behöfva någon lönad konsul,

är den af mig föreslagna organisationen billigare än herr Fallenius’ eller de

båda reservanternas i kommerskollegium. Den krafvel’ samma kostnad som

kommittéförslaget men är enligt min mening effektivare än detta. Den saknar

icke heller motsvarighet i det samtida konsulatväsendet.

En likartad organisation synes mig äfven lämpligen kunna komma till

tillämpning i Tyskland. Af samma skal, som anförts i fråga om Paris,

kan svårligen tänkas ifrågakomma upprättandet af ett särskild! lönadt generalkonsulat

i Berlin. Däremot finnes en skilnad från Frankrike däruti, att

det gifves åtminstone två tyska sjöstäder, nämligen Lybeck och Hamburg,

med hvilka vi underhålla så lifliga sjöfärtsförbindelser, att konsulär representant

i dessa svårligen kan undvaras. Af dessa har Hamburg sedan gammalt varit

säte för ett lönadt generalkonsulat. Kommittén har nu, under framhållande

af att våra sjöfartsintressen snarare äro större i Lybeck än i Hamburg, icke

velat tillerkänna sistnämnda stad i konsulärt hänseende något särskilt företräde.

Till denna mening kan jag dock icke sluta mig, utan synes mig

Hamburgs betydelse såsom centralpunkten för Tysklands utrikes handel vara

så stor, att i hvarje fall, icke minst ur den kommersiella informationens synpunkt,

ett lönadt konsulat därstädes bör upprätthållas. Däremot finner jag

det icke vara af nöden att bibehålla det nu befintliga lönade generalkonsulatet.

Såsom kommittén framhållit (sid. 15), pekar den moderna utvecklingen allt

mer i den riktningen, att de kommersiella intressena bäst tillgodoses genom

deras förläggande till hufvudstaden i hvarje land. Särskild^ gäller detta

Tyskland, där hufvudstaden i samband med den storartade tillväxt, den på

senare tider vunnit, i allt högre grad blifvit medelpunkten för det tyska

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

15

rikets handel och industri. Jag tror således, att i Tyskland liksom i Frankrike

våra kommersiella intressen bäst främjas genom att beskickningschefen

med hjälp af ett konsulatråd öfvertager ledningen af de konsulära ärendena.

Men med denna organisationsplan stämmer det icke väl öfverens att dessutom

hafva ett själfständigt generalkonsulat i Hamburg, utan synes ett

lönadt konsulat, på sätt äfven två reservanter inom kommerskollegium förordat,

vara till fyllest. Skulle man fästa sig vid, att därigenom vår representant

i Hamburg icke koinme att intaga en ställning motsvarande åtskilliga

andra länders, är detta lätt afhjälpt genom förlänandet af en personlig

generalkonsulstitel. I Lybeck anser jag anställandet af en lönad vicekonsul

vara tillfyllest.

Med sammanfattande af det föregående finner jag mig således böra för''- Sammanorda,

att i Ryssland och Storbritannien de diplomatiska och de konsulära fatfnw9- ärendena förblifva åtskilda samt att ledningen af de senare anförtros åt en

i hvartdera landets hufvudstad anställd lönad generalkonsul, men att däremot

i Frankrike och Tyskland ledningen af jämväl konsulatärendena anförtros

åt beskickningschefen, vid hvars sida anställes utom den öfriga legationspersonalen

ett konsulatråd med uppgift att särskilt biträda vid de konsulära

ärendenas handhafvande.

Jag öfvergår nu till en annan fråga, däld meningarna äfven varit Anställande af

tämligen delade. Kommitténs flertal har, såsom jag ofvan nämnt, föreslagit, ^onsuier^d

att å åtskilliga platser, där ärendenas omfattning eller beskaffenhet kan be- vissa olönade

räknas kräfva ständigt biträde af en med hemlandets förhållanden väl konsu,at

förtrogen person, måtte upprättas olönade konsulat men till biträde åt den

olönade konsuln anställas en aflönad vicekonsul. I detta fall åligger det

konsuln att hålla kanslilokal, i ersättning hvarför han åter äger att uppbära

vissa expeditionsafgifter. Häremot har likväl generalkonsul Fallenius starkt

opponerat sig, bland annat enär det borde befaras, att samarbetet mellan två

personer, som äro i så olika ställning och af hvilka oftast den underordnade måste

utföra allt arbete, icke kan förväntas blifva godt. Herr Fallenius föreslår därför,

att på ifrågavarande platser anställas antingen lönade konsuler eller vicekonsuler.

Häri har han äfven erhållit understöd af kommerskollegii samtliga ledamöter

med undantag af generaldirektören herr Lagerheim, hvilken fortfarande vidhållit

sin i kommittén uttalade mening. I fråga om de närmare skäl, som på ömse

sidor anförts, hänvisar jag till kommittébetänkandet (sid. 23 och 235 ff.)

samt kommerskollegii utlåtande och därvid fogad reservation.

Den af kommitténs flertal föreslagna anordningen kan i vissa afseenden

hafva sina företräden. Särskildt gäller detta, om man ser frågan från rent

ekonomisk synpunkt, ehuruväl företrädesvis endast i de fall, då en lönad

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

konsul skulle ersättas med en olönad sådan. I det fall åter att valet står

mellan upprättandet af ett lönadt vicekonsulat och ett olönadt konsulat med

biträde af lönad vicekonsul, kan väl den senare anordningen så till vida vara

billigare som vicekonsuln i detta fallet icke behöfver fullt så hög aflöning,

då han ju icke själf håller sig med kanslilokal samt intager en mera underordnad

ställning. Denna besparing uppväges likväl oftast däraf, att den olönade

konsuln äger rätt att uppbära expeditionsafgifter, Indika eljest inflyta till

statsverket. Men äfven ur andra synpunkter än den rent ekonomiska kan den

i kommittén föreslagna anordningen äga sina fördelar. På detta sätt möjliggöres

nämligen att å åtskilliga orter för våra intressen förvärfva stödet och

erfarenheten hos någon å platsen boende affärsman. Till ett obetingadt förkastande

af denna anordning kan jag således icke sluta mig. Det är mig ock

bekant,,, att densamma på åtskilliga ställen i utlandet med fördel tillämpats.

A andra sidan synas likväl de erfarenheter, den nederländska regeringen

gjort om samma system — att döma efter ett den norska konsulatkommittén

af år 1904 tillstånd! uttalande af den nederländske utrikesministern —

åtminstone icke obetingadt vara gynnsamma. Och likaledes synes mig den

föreslagna anordningen kunna hafva sina svagheter, liksom svårligen de

betänkligheter, generalkonsul Fallenius uttalat, helt och hållet böra underkännas.

Det kan tydligen mången gång vara svårt att åstadkomma ett godt samarbete

mellan tjänstemän af så olika ställning. Härvidlag beror mycket

för att icke säga allt på de båda tjänstemännen själfva. Således kan den af

kommittén förordade anordningen å en plats, där en duglig, intresserad och

äfven å karaktärens vägnar framstående man vill åtaga sig det olönade konsulsämbetet,

slå synnerligen väl ut, medan den samtidigt å annan plats, där

dessa förutsättningar icke äro för handen, lämnar ogynnsamma resultat. Min

åsikt i frågan är således den, att, därest en fullt lämplig kandidat till den

olönade konsulsposten kan erhållas, den af kommittén föreslagna anordningen

har företräde, men att däremot, där detta icke är fallet, densamma icke bör

komma till tillämpning.

Att på förhand åter bestämma, på hvilken plats den ena eller andra

anordningen har företräde, är uppenbarligen icke möjligt; och äfven om så

voi’e, växla förhållandena så snabbt, att ingen gifven regel kan uppställas

utan olägenheter. Dessa skäl leda mig därhän att förorda, att å ifrågavarande

platser Kungl. Maj:t må äga rätt att efter pröfning af förhanden varande omständigheter

bestämma, huruvida ett olönadt konsulat med biträde af en lönad

vicekonsul eller ett lönadt vicekonsulat bör upprättas. Då, såsom jag antydt,

vicekonsulerna böra åtnjuta olika löneförmåner, allteftersom det ena eller det

andra alternativet tillämpas, torde det vara nödvändigt att fastställa lönerna

för bådadera fallen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

17

Då ifrågavarande anordning likväl icke bör alltför mycket anlitas, har

jag ansett den böra komma till tillämpning endast å sådana platser, där jämförelsevis

mindre intressen äro att bevaka eller där den högste ledaren af

landets konsulatväsen har tillfälle att verksamt utöfva sin kontrollerande uppsikt.

Till ett närmare angifvande af dessa platser återkommer jag vid framställningen

af konsulatväsendets organisation i de olika länderna.

Jag öfvergår nu till ett detaljeradt skärskådande af kommitténs förslag, Detaljerad

i sammanhang hvarmed jag äfven ber att få framlägga det af mig på grund~ 9rpomm!ttensf

valen af kommitténs betänkande utarbetade förslag till ny organisations- och betänkande.

lönestat för utrikesdepartementet och därunder lydande tjänstemän.

Beträffande utrikesdepartementets organisation finner jag densamma utrikesdeparsådan

den af kommittén föreslagits synnerligen tillfredsställande; och an-teganisation''''

sluter jag mig i alla delar till hvad som i detta hänseende yttras å sid. 60—66

i kommittébetänkandet. Mot den nuvarande organisationen kan anmärkas,

dels att ärendenas fördelning å byråer sker efter föråldrade grunder, dels ock

att denna byråindelning icke är fullt genomförd. Den föreslagna byråindelningen

tager tillbörlig hänsyn till den stora betydelse såväl internationella

rättsfrågor som kommersiella ärenden å senare tider vunnit. Synnerligt lämpligt

är äfven, att å hvarje afdelning skall tjänstgöra en förste sekreterare,

hvilken således blir fullt förtrogen med afdelningens göromål, äfvensom vissa

andre sekreterare. Härmed blir byråindelningen, i öfverensstämmelse med

hvad som redan gäller inom andra departement, fullständigt genomförd, hvarigenom

de öfverordnade blifva i tillfälle att verksamt öfvervaka och leda de

underordnade tjänstemännens arbete.

Hvad chefen för rättsafdelningen angår, tillåter jag mig särskild t

påpeka önskvärdheten däraf, att till denna befattning utses en person, som

icke blott kan besörja de löpande ärendena utan äfven i fall af behof kan

erhålla uppdrag att bereda och för högsta domstolen föredraga lagstiftningsfrågor

inom den internationella rättens område. En välbehöflig minskning i

den arbetsbörda, som hvilar å byråchefen för lagärenden, skulle härigenom

beredas denne; och vidare vunnes, att vi på detta område af rättsvetenskapen,

hvarest mer än vanligt svårlösta problem möta, kunde påräkna att äga en

fullt erfaren och hemmastadd man. Lämpligen kunde äfven åt chefen för

rättsafdelningen uppdragas att representera Sverige vid de internationella

konferenser, där dylika spörsmål pläga behandlas. Visserligen skulle i följd

häraf en icke oväsentlig tillökning i denne tjänstemans åligganden uppkomma,

Bill. till Riksd. Prat. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Håft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

men fördelen af denna koncentration af arbetet inom den internationella

rätten synes mig så öfvervägande, att man bör bortse därifrån. Skulle det

visa sig, att arbetsbördan blefve för stor, kan detta lätt hjälpas genom

ökande af de arbetskrafter, som skola tjänstgöra å utrikesdepartementets

rättsafdelning. Då en icke ringa del af afdelningens uppgifter äro af mera

enkel beskaffenhet, skulle icke någon olägenhet härigenom uppkomma. I

betraktande af det jämförelsevis stora antal andre sekreterare, som af kommittén

föreslagits, finner jag mig dock icke härom böra göra någon hemställan.

Beträffande den öfverflyttning af en del ärenden från kommerskollegium

till utrikesdepartementet, hvarom, på sätt jag ofvan omnämnt, kommittén

hemställt, har jag intet att erinra. Kommitténs förslag härutinnan synes mig

synnerligen välbetänkt och ägnadt att åstadkomma en nödig centralisation i

dessa ärendens behandling. De betänkligheter statskontoret, ehuru endast i

förbigående, förklarat sig härvid hysa, kan jag för mitt vidkommande icke

dela. Kommittén har själf påpekat, att till den föreslagna anordningen redan

nu finnas vissa motstycken inom statsförvaltningen.

Löneförmåner Beträffande de löneförmåner, som af kommittén föreslagits till utrikes
departemen-

departementets ämbets- och tjänstemän, har jag intet af större vikt att

tets ämbets- erinra. Till utrikesministern har föreslagits en lön af 30,000 kronor, hvartill

°ChmänSte~ skulle komma fri belysning och uppvärmning af ministerbostaden. Den nuvarande

lönen, hvilken år 1858 fastställdes till 24,000 kronor, är tvifvelsutan

otillräcklig. Såväl den starka prisstegring, som sedan år 1858 inträdt, som

äfven den oundgängliga representation, utrikesministern måste vidkännas,

kräfva ökade löneförmåner. Den föreslagna lönen synes mig, under förutsättning

att ministern äfven erhåller rätt till kostnadsfri uppvärmning och

belysning af ministerhotellet, vara ganska väl afvägd efter behofvet. Om jag

således är ense med kommittén i nu ifrågavarande punkt, finner jag mig

dock böra föreslå, att den ifrågasatta löneförbättringen bör tillämpas först

vid närmaste ombyte af ämbetets innehafvare.

Innan jag går vidare, torde jag böra påpeka, att löneförmånerna enligt

kommitténs förslag för tjänstemännen såväl inom departementet som vid beskickningarna

och konsulaten fastställts efter ett bestämdt system, därvid den

egentliga lönen bestämts till lika belopp för hvarje tjänsteinnehafvare i samma

grad. Sålunda äro kabinettssekreterare, chargés d’affaires och generalkonsuler

upptagna i en och samma lönegrad; afdelningschefer, legationsråd och konsuler

i en annan samt förste sekreterare (arkivarier), legationssekreterare och

vicekonsuler i en tredje. Denna anordning har onekligen stora fördelar;

enkelhet och öfverskådlighet vinnes och äfven på befordringssystemet inverkar

densamma fördelaktigt. De förändringar, jag här och hvar ansett mig böra

föreslå i lönestaten, hafva äfven skett under hänsyn till önskvärdheten af att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

19

icke lönesystemet rubbas och hafva därför endast gått ut på en minskning

eller i enstaka fall en ökning af de särskilda slag af löneförmåner, som

utöfver den egentliga lönen tillagts tjänstemännen.

Till kabinettssekreteraren har föreslagits en aflöning i ett för allt af

10,200 kronor, däraf 6,600 kronor i lön och 3,600 i tjänstgöringspenningar.

Kabinettssekreterarens lön, hvilken nu utgår med 7,500 kronor, synes mig

onekligen vara i behof af ökning, icke minst af det skäl, att då till denna

plats ofta torde komma att tagas personer ur beskickningspersonalen, det

blefve för dem förenadt med kännbar ekonomisk uppoffring att mottaga kallelsen

till denna plats. Äfven måste lönen ordnas sålunda, att man kan äga

förhoppning att någon tid få behålla en duglig kabinettssekreterare i ämbetet.

Jag vill i detta afseende erinra om det allbekanta gagn, som ett af

våra närmaste grannländer haft genom att under en lång följd af år på denna

plats äga en man af stadgad erfarenhet och auktoritet. Jag anser mig

dock icke böra föreslå den ökning af lönen, som af kommittén ifrågasatts;

utan finner jag denna lämpligen kunna bestämmas till 6,600 kronor i

egentlig lön och 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar eller således tillhopa

till 9,600 kronor, samt kabinettssekreteraren därjämte berättigas tillgodonjuta

ett ålderstillägg å 600 kronor att åtnjutas efter fem års tjänstgöring.

I fråga om de föreslagna lönerna till afdelningscheferna samt förste och

andre sekreterarne äfvensom tjänstemännen å arkivafdelningen finner jag mig

böra helt instämma i hvad kommittén föreslagit. Likaledes synas mig de

föreslagna lönerna till departementets vaktmästare vara lämpligen afvägda;

och anser jag mig äfven på de af kommittén anförda skäl (sid. 60) böra uppföra

anslag till aflönande af eu portvakt vid utrikesministerhotellet.

Statskontoret har hemställt, att lönerna till utrikesdepartementets tjänstemän

måtte uppdelas, icke såsom kommittén föreslagit, i lön och tjänstgöringspenningar,

utan i lön, hyresbidrag och tjänstgöringspenningar. Detta

för vinnande af större öfverensstämmelse med hvad som föreslagits i fråga

om lönerna till de i utlandet anställda tjänstemännen. Detta skäl synes mig

dock vara af mindre vikt; och då hitintills icke en liknande uppdelning af

lönen gjorts beträffande inländska tjänstemän, saknar jag anledning att härutinnan

afvika från hvad kommittén föreslagit. Då alla tjänstemännen inom

utrikesdepartementet äro anställda å en och samma ort, har frågan för öfrigt

icke någon egentlig praktisk betydelse.

Däremot anser jag mig höra följa statskontorets anvisningar i en del

andra frågor. Kommittén har icke uppfört något ålderstillägg åt förste eller

andre sekreterarne, enär dessa befattningar antagas i regel blifva genomgångsposter.

Detta skäl äger tvifvelsutan sin riktighet, men däremot torde det, på

sätt statskontoret anmärkt, knappast kunna göras gällande beträffande de å arkivet

anställda tjänstemännen, hvilka skulle åtnjuta enahanda löneförmåner som

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Löner åt i

utlandet anställda

tjänstemän.

förste och andre sekreterarne. Jag anser därför, att ett ålderstillägg å 600

kronor bör uppföras åt såväl förste som andre arkivarien att utgå efter fem

års tjänstgöring.

Vidare har statskontoret anmärkt, att då icke inom andra verk lönerna

till kvinnliga renskrifvare äro uppförda å ordinarie stat, detsamma icke heller

lämpligen bör äga rum inom utrikesdepartementet, helst detta inverkar på

frågan om dessa biträdens pensionering. Denna fråga är utan tvifvel af beskaffenhet

att böra lika afgöras för alla ämbetsverk, och finner jag mig

därför böra ur lönestaten för utrikesdepartementet utesluta de till ifrågavarande

ändamål uppförda belopp.

Slutligen synes med anledning af ännu en statskontorets anmärkning

en mindre rättelse böra vidtagas. I fråga om ålderstilläggen har kommittén

föreslagit (sid. 63), att dessa skola fogas till tjänstgöringspenningarna; och är

skälet härtill det, att enligt kommitténs åsikt öfverensstämmelse bör äga rum

i afseende å grunderna för pensionering af såväl departementets tjänstemän

som diplomatiska och konsulära ämbetsmän. Till dessa senare skulle nämligen

enligt kommitténs förslag intet ålderstillägg utgå. Lades ålderstillägget till

lönen, skulle, då pensionens storlek bestämmes efter lönens, tjänstemännen i

hemlandet åtnjuta fördelaktigare pensionsvilkor än i samma lönegrad anställde

tjänstemän i utlandet. Förslaget leder emellertid till den af statskontoret

påpekade oegentligheten, att på storleken af de tjänstgöringspenningar, som

uppbäras af någon tillförordnad tjänsteman, komme att inverka den omständigheten,

huruvida tjänstens ordinarie innehafvare åtnjöte ålderstillägg eller

icke. Till förekommande häi’af synes i lönevillkoren för tjänstemännen inom

utrikesdepartementet böra intagas, att när tjänstemannen inom departementet

bestrider befattning i högre lönegrad och han till följd häraf äger uppbära

de för denna befattning anslagna tjänstgöringspenningar, han likväl icke äger

anspråk på ålderstillägg, intjänadt af den, hvars befattning han bestrider.

I öfrigt finner jag mig i allmänhet böra tillstyrka hvad kommittén

föreslagit beträffande villkoren för ifrågavarande tjänstemäns åtnjutande af de

föreslagna lönerna.

I detta sammanhang torde jag böra lämna en kort redogörelse för det

aflöningssystem, kommittén följt beträffande i utlandet anställda tjänstemän.

Kommittén har föreslagit lönernas uppdelande i lön, hyresbidrag och

ortstillägg. Lönen för hvarje befattning har bestärats till samma belopp som

den lön, hvilken utgår för tjänstemän i motsvarande befattningar i hemlandet.

»Ett särskilt hyresbidrag finner» — yttrar kommittén (sid. 34) — »sitt berättigande

däruti, att då under tjänstledighet utöfver semester eller under

långvarig sjukdom eller liknande förhållanden en tjänsteman bör afstå ortstillägget,

det skulle vara obilligt, om han måste afstå äfven hvad som mot
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

21

svarar kostnaden för bostad, hvilken han under sådana omständigheter icke

lärer kunna undgå att betala. Ortstillägget slutligen bör omfatta icke blott

tjänstgöringspenningar i egentlig mening utan ock, såsom namnet angifver,

ett särskildt i förhållande till de högre lefnadskostnaderna å hvarje ort beräknadt

tillägg i aflöningen.»

Statskontoret har anmärkt häremot, att det skulle medföra större reda, om

fördelningen af aflöningen i lön och tjänstgöringspenningar blefve mera konsekvent

genomförd och förty ortstillägget för de vid beskickningar och konsulat anställda

tjänstemän komme enbart att blifva uttryck för de växlande lefnadskostnaderna

å hvarje ort. Jag vill visserligen icke förneka, att hvad statskontoret anfört

kan hafva skäl för sig, men å andra sidan synes mig önskvärdt, att icke lönebeloppet

uppdelas i ett flertal olika underafdelningar, hvarigenom öfverskådligheten

förminskas. Utan tvingande nödvändighet synes man mig icke böra frångå

den af kommittén antagna uppdelningen; och någon sådan torde icke föreligga.

På sätt kommittén (sid. 32 f.) närmare omnämnt, uppbär för närvarande

legationssekreterare, förutom lönen, s. k. indemnitet, hvilken utgår af ministerns

traktamente. Då legationssekreteraren förordnas att under ministerns frånvaro

i egenskap af chargé d’affaires förestå beskickningen, erhåller han i stället för

indemniteten ett särskildt arfvode, som likaledes afdrages å ministerns traktamente.

Undantag från regeln att legationssekreterare uppbär indemnitet

äger rum endast med afseende å legationssekreteraren i Washington, hvars

hela aflöning utgår från ministerstaten såsom lön och tjänstgöringspenningar.

Kommittén har föreslagit, att de gällande bestämmelserna rörande

indemnitet och särskildt arfvode såsom chargé d’affaires skola upphäfvas. Med

full kännedom om de olägenheter, som medfölja det nuvarande systemet med

legationssekreterarnes aflönande till en del genom afdrag å ministrarnes traktamenten,

biträder jag obetingadt kommitténs förslag härutinnan.

Hvad kommittén hemställt rörande villkoren för de vid beskickningarna

och konsulaten anställda tjänstemännens rätt att åtnjuta de föreslagna lönerna

torde i allmänhet vara förtjänt af tillstyrkan. Det bör beaktas, att kommittén

föreslagit, att ortstillägget, hvilket i allmänhet utgör den ojämförligt största

andelen af ifrågavarande tjänstemäns löneförmåner, skall af dem afstås, ifall

de åtnjuta annan tjänstledighet än den stadgade semestertiden. Bestämmelsen

härom förefaller mig riktig. Beträffande den årliga semestern märkes, att

kommittén, som i allmänhet bestämt denna till en och en half månad, föreslagit

densammas utsträckande för tjänstemän i utlandet till två månader,

under villkor dock att minst en half månad däraf tillbringas i hemlandet.

Jag finner väl, lika med kommittén, det vara i hög grad önskligt, att de i

utlandet anställda tjänstemännen under sin ledighetstid ställa sig i personlig

förbindelse med utrikesministern samt genom besök i hemlandet bereda sig

tillfälle att noggrant följa utvecklingen därstädes. Men det kan å andra sidan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

icke förnekas, att den föreslagna bestämmelsen i enstaka fall kan verka onödigt

betungande. Jag finner således densamma böra utgå, och detta så mycket

hellre som jag är öfvertygad, att sådant i allt fall kommer att iakttagas, där

icke särskilda skäl ställa sig i vägen.

Särskilda Hvad lönerna angår, hafva de i allmänhet föreslagits till samma belopp,

^Beskattning'' hvarmed de nu faktiskt utgå. En bestämd löneförbättring skulle dock inträda

m- m. så till vida som kommittén hemställt, att kansliafgifter samt telefon och

prenumeration af tidningar m. m. skulle bestridas af staten. I hufvudsak

anser jag dessa bestämmelser riktiga; dock synas mig tillräckliga skäl, hvarför

staten skulle bekosta telefon åt ifrågavarande tjänstemän, icke föreligga.

Det har af kommittén påpekats (sid. 40) att genom den progressiva

inkomstbeskattningen icke obetydliga delar af ministrarnes löner återgå till

statsverket. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommittén finner äfven

jag förändrade grunder böra vidtagas beträffande samtliga nu ifrågavarande

tjänstemäns beskattning, så att, på sätt kommittén föreslagit, åtminstone en

del af hyresbidraget blir skattefritt. Jag anser det äfven böra tagas under

öfvervägande, huruvida icke skattefrihet jämväl bör åtnjutas för en del af

ortstillägget, hvilket ju närmast är att anse såsom representationspenningar.

Dock lärer tiden icke medgifva framläggande för innevarande Riksdag af

förslag i detta hänseende.

I fråga om aflöningen till konsulerna må det tillåtas mig att påpeka, att

kommittén föreslagit upphäfvande af nu gällande bestämmelser, enligt hvilka

en viss andel af de s. k. expeditionsafgifterna tillfaller de lönade konsulattjänstemännen;

enligt kommitténs förslag skulle dessa i sin helhet redovisas

till statsverket. Jag är fullt enig med kommittén härutinnan, men har ansett

mig böra fästa uppmärksamheten på denna omständighet, som vid bedömandet

af de föreslagna löneförmånerna icke bör alldeles lämnas å sido.

Pensionering Beträffande pensionering af den i utrikesdepartementet samt vid beskick
afmännen6''

ningarna och konsulaten anställda personalen anser jag mig, frånsedt en punkt,

hvartill jag genast återkommer, kunna i allt väsentligt förorda kommitténs

förslag. Onekligen är det en oegentlighet, som numera icke i någon mån

kan försvaras, att utrikesdepartementets tjänstemän icke i likhet med öfriga

statstjänare bidraga till sin pensionering, likasom äfven att icke några som

helst bestämmelser meddelats rörande pensionering af den vid konsulaten anställda

personalen. Dessa båda oegentligheter af hjälpas genom kommittéförslaget.

Kommittén har föreslagit, att under vissa närmare angifna förutsättningar

tjänsteman, som icke innehade de såsom villkor för pension i

allmänhet stadgade lefnads- och tjänsteåren, skulle äga rätt till af kortad

pension. Väl synes mig denna kommitténs hemställan mycket beaktansvärd,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

23

men, då icke liknande bestämmelser hitintills meddelats rörande pensionering

af någon annan klass af tjänstemän, har jag icke för närvarande i denna punkt

ansett mig kunna följa kommitténs förslag. I öfrigt stå de föreslagna villkoren

för pensionering likasom äfven pensionsafgifternas storlek i nära öfverensstämmelse

med hvad i detta afseende bestämts vid antagandet af de under

de senare åren fastställda lönestater.

Gentemot kommittén, som föreslagit likställighet såväl i löner som i

pensionshänseende mellan legationsråd, konsuler och afdelningschefer, har statskontoret

anmärkt, att sådan likställighet snarare borde eftersträfvas mellan

å olika stater uppförda, ungefärligen likställda tjänstemän, hvilka tjänstgöra

i hemorten. Jag anser dock, att den af kommittén föreslagna indelningen

af de under utrikesdepartementet hörande tjänstemän i vissa lönegrupper,

innefattande såväl tjänstemän vid departementet som i utlandet,

medför så väsentliga fördelar, att någon afgörande betydelse icke bör tilläggas

statskontorets nyssberörda anmärkning.

I detta sammanhang torde böra påpekas, hurusom kommittén föreslagit, Expektansatt,

ifall Kungl. Maj:t finner skäl återkalla någon vid beskickning eller kon- arfndensulat

anställd tjänsteman, utan att annan tjänst vare sig inom eller utom

landet tills vidare kan anvisas honom, Kungl. Maj:t bör äga rätt att tilldela

honom ett årligt expektansarfvode. I likhet med kommittén anser jag, att

en sådan rätt för Kungl. Maj:t är nödvändig, äfvensom att expektansarfvodet

lämpligen bör kunna fastställas till samma belopp som hel pension. Då för

närvarande inga sådana arfvoden utgå och väl få antagas mera sällan skola

förekomma, lärer icke, såsom statskontoret anmärkt, något särskildt anslag

för ändamålet erfordras eller böra i staten uppföras. I likhet med statskontorets

hemställan föreslår jag sålunda, att i afseende å dessa expektansarfvoden

må ordnas så, att desamma vid förekommande behof få afföras såsom

förskott att i vanlig ordning anmälas till ersättande.

Jag öfvergår härefter till en granskning för hvart och ett land särskildt

af den diplomatiska och konsulära representation, som därstädes bör anställas.

Belgien och Nederländerna.

Kommitténs flertal (herrar Lagerheim, Söderberg och Broström) har

föreslagit indragning af den hittillsvarande beskickningen i Bryssel och Haag,

hvaremot ett mindretal (herrar von Rosen och Fallenius) påyrkat dess bibehållande.

För min del ansluter jag mig till sistnämnda mening. Den framskjutna

ställning, dessa länder intaga såväl hvad industri och handel angår

som inom den internationella rättsvetenskapens område, gör det enligt min

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

åsikt synnerligen önskvärd!, att vi därstädes äro företrädda af en beskickningschef

bosatt inom något af dessa länder. Med hänsyn både till vikten af

de göromål, som tillkomma beskickningscheferna i Paris och London, samt

till afståndet särskild! mellan London och Haag är det föga troligt, att de i

Frankrike och Storbritannien ackrediterade ministrarne skulle med tillbörlig

omsorg eller framgång kunna handhafva äfven våra intressen i Belgien och

Nederländerna. Det är visserligen sant, såsom kommittén anmärker, att vi i

allmänhet vid de internationella konferenser, som pläga sammanträda tid efter

annan i Haag, äro representerade genom särskilda ombud, men det är af icke

mindre vikt, att vi äfven under tiden mellan dessa konferenser äga en person,

som noggrant kan aktgifva å de mellanfolkliga sträfvanden af skilda slag, för

hvilka Haag allt mer och mer synes blifva en medelpunkt. Äfven Bryssel

har på senare tider blifvit säte för flera viktiga internationella konferenser,

bland hvilka särskildt märkas de ofta återkommande sjörättskonferenserna,

vid hvilka Sverige alltid varit representeradt såväl af särskild sakkunnig som

af ministern på platsen. Vidare önskar jag särskildt framhålla ett af herr

Fallenius till stöd för hans åsikt om beskickningens bibehållande angifvet skäl

(sid. 248), eller vikten för Kungl. Maj:ts regering att genom en permanent

representant uti ifrågavarande med Sverige jämbördiga länder erfara, hvilken

ställning de intaga till större eller mindre internationella frågor af hvarjehanda

art, som stå på dagordningen. För min del är jag äfven benägen

antaga, att det för närvarande icke finnes många stater af andra rangen i

Europa, med hvilka det för oss är angelägnare att underhålla lifliga förbindelser

än just Belgien och Nederländerna. Jag kan i detta hänseende äfven

åberopa mig på innehållet af de af vår nuvarande och en vår förutvarande

minister i Bryssel och Haag afgifna utlåtanden, som äro bilagda kommitténs

betänkande.

Slutligen vill jag nämna, att den omständigheten att i Riksdagen år

1891 framkommit motioner om ifrågavarande ministerposts indragning numera

synes mig hafva förlorat sin betydelse. Under de 15 år, som sedan dess

förflutit, hafva Belgiens och Nederländernas internationella och kommersiella

betydelse varit i ständigt stigande; och någon önskan från Riksdagens sida

om platsens indragning har ej heller vidare försports. Äfven har under

denna tid beskickningens arbete ständigt ökats; och anhåller jag att i sådant

hänseende få åberopa en i utrikesdepartementet upprättad arbetsstatistik, som

jag torde få bilägga protokollet.

Kommittén har särskildt anfört, att det för våra kommersiella intressen

vore fördelaktigare att i hvartdera af ifrågavarande länder hafva en lönad

generalkonsul än endast en för båda länderna gemensam minister. Om jag

delade kommitténs åsikt härutinnan, skulle jag känna mig tveksam i frågan,

men icke heller härutinnan är jag ense med kommittén och vill till stöd för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

25

en motsatt mening åberopa hvad t. f. generalkonsuln i Antwerpen Berencreutz

anfört och hvilket yttrande finnes bilagdt kommitténs betänkande.

Herr Berencreutz utgår från den uppfattningen, att det för vården

af ett lands allmänna konsulära intressen i allmänhet är fördelaktigare, att

den högste konsuläre representanten är bosatt i landets hufvudstad än i någon

om än aldrig så betydande hamnstad. Kommittén har själf (sid. 15) gjort

ett af mig ofvan anfördt uttalande af ungefärligen samma innehåll; och äfven

jag delar, såsom af det föregående framgår, denna åsikt. Hvad nu Belgien

angår, ägna sig förhållandena därstädes synnerligen väl för den af kommittén

förordade sammanslagningen af minister- och generalkonsulsbefattningen. Det

korta afståndet mellan hufvudstaden och landets viktigaste sjöhamn Antwerpen

möjliggör, att ministern-generalkonsuln kan utöfva högsta ledningen öfver förvaltningen

af därvarande lokala konsulära intressen.

Det synes mig således af nu anförda skäl, som om ministerposten i

Bryssel och Haag borde bibehållas med skyldighet för ministern att samtidigt

vara generalkonsul i Belgien och Nederländerna samt att vara företrädesvis

bosatt i Bryssel. Vården af de konsulära intressena i Nederländerna lärer

äfven tillfredsställande kunna tillvaratagas på detta sätt. Att på ett fullt

ändamålsenligt och likväl billigt vis ordna vår konsulära representation i

detta land har för öfrigt sina svårigheter, i det att handels- och sjöfartsintressena

fördela sig på två hamnstäder — Amsterdam och Rotterdam 1— af hvilka

ingendera är sätet för landets regering eller förvaltande myndigheter.

Lönen till ministern i Bryssel och Haag utgår för närvarande med

20,000 kronor. Det har allmänt vitsordats, att denna lön är väl knappt tillmätt,

och framgår detta äfven af en jämförelse med hvad öfriga i Bryssel

anställda ministrar åtnjuta. Jag anser mig därför böra föreslå följande löneförmåner:

lön 9,000 kronor, hyresbidrag 4,800 kronor samt ortstillägg 10,200

kronor eller i ett för allt 24,000 kronor. Vidare torde vid beskickningen

särskildt med hänsyn till att ministern måste tidtals uppehålla sig i

Haag erfordras en kanslist med arfvode af 3,000 kronor jämte fyra ålderstillägg,

hvartdera å 300 kronor.

Genom ifrågavarande anordning blifva de föreslagna generalkonsulaten

i Antwerpen och Rotterdam öfverflödiga. Beträffande sättet för konsulatväsendets

ordnande i Belgien föreligga flera olika förslag. Först möter det

af kommitténs ledamot grefve von Rosen framställda, enligt hvilket ett olönadt

konsulat upprättas i Antwerpen, hvarjämte vid konsulatet anställes en

vicekonsul med lön af 6,000 kronor. I hufvudsak härmed öfverensstämmer

det af vår nuvarande minister i Bryssel och Haag i ärendet afgifna yttrande.

Herr Fallenius, hvilken, såsom ofvan framhållits, såsom en grundprincip motsatt

sig nyssberörda anordning, föreslår i stället upprättandet af ett lönadt

konsulat med lön för innehafvaren af 9,600 kronor. Slutligen har herr Be
Bili.

till Rilcsd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

rencreutz hemställt, att vården af de lokala konsulatärendena i Antwerpen

uppdrages åt en under ministern-generalkonsuln i Bryssel direkt lydande konsulattjänsteman

med lön af 5,000 kronor. Att märka är dock, att han tilllika

till kanslihjälp, bud och andra byråkostnader i Bryssel och Antwerpen

uppför ett särskildt anslag å 5,000 kronor, ehuruväl han icke närmare yttrat

sig om fördelningen af detta belopp.

Jag har redan påpekat, att, hvad Nederländerna angår, handels- och

sjöfartsintressena fördela sig mellan de båda betydande städerna Amsterdam

och Rotterdam. Visserligen hafva röster höjts för att tyngdpunkten af vår

konsulära representation borde förläggas till förstnämnda stad; och bland andra

har Kungl. Maj:ts minister i Bryssel och Haag gjort sig till tolk för denna mening.

Kommittén har dock enhälligt föredragit Rotterdam; och särskildt i betraktande

af vår synnerligen lifliga sjöfart på denna stad synes mig kommitténs förslag böra

förordas. I fråga om beskaffenheten af denna representation förefinnes, hvad

kommittén och de båda ofvannämnda reservanterna angår, samma olika förslag

som i fråga om Antwerpen.

Under förutsättning att ministern uti ifrågavarande länder äfven upprätthåller

generalkonsulsbefattningen, anser jag, att i Antwerpen och Rotterdam

icke behöfva upprättas lönade konsulat utan antingen ett olönadt konsulat

med biträde af lönad vicekonsul eller ock enbart ett lönadt vicekonsulat.

Huruvida företräde bör skänkas den ena eller den andra organisationsformen

skulle, efter hvad jag ofvan föreslagit, bero på för handen varande omständigheter

och icke afgöras en gång för alla. Lönen för vicekonsulema i Antwerpen

och Rotterdam torde böra upptagas för vicekonsuln i Antwerpen till

3,600 kronor i lön, 1,200 kronor i hyresbidrag samt 1,200 kronor i ortstillägg

eller tillhopa till 6,000 kronor samt för samma befattningsinnehafvare i

Rotterdam till enahanda lön, men med hänsyn till de dyrare lefnadskostnaderna

i Nederländerna till 1,500 kronor i hyresbidrag och 2,100 kronor i

ortstillägg eller således tillhopa till 7,200 kronor. Därjämte bör en hvar af

dem, därest icke ett olönadt konsulat å platsen upprättas, tillerkännes ytterligare

1,200 kronor, däri inbegripet kostnad för kanslilokal.

Enligt nu framställda förslag skulle kostnaderna för vår representation uti

ifrågavarande båda länder blifva följande:

Ministern i Bryssel och Haag........

Kanslist.................

Vicekonsul i Antwerpen..........

Vicekonsul i Rotterdam..........

Kronor

24,000: —

3,000: —

6,000: —

7,200: —

40,200: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

27

Kanslisten skall därjämte uppbära fyra ålderstillägg, hvardera å 300

kronor, hvarförutom lönerna till vicekonsulerna i Antwerpen och Rotterdam

kunna, på sätt ofvan nämnts, ytterligare ökas med 2,400 kronor. Totalkostnaden

utgör således lägst 40,200 kronor och, frånsedt ålderstilläggen, högst

42,600 kronor.

Enligt kommitténs förslag uppgår totalkostnaden till 33,000 kronor;

och utgör således skillnaden mellan mitt och kommitténs förslag föga mer än

i ena fallet 7,000 och i andra fallet 9,000 kronor. Det är emellertid, såsom

jag redan framhållit, min fulla öfvertygelse, att det af mig förordade förslaget

i alla hänseenden, äfven i kommersiellt, lämnar ett bättre resultat.

Danmark.

1 fråga om ordnandet af den diplomatiska representationen i Danmark

är jag fullt ense med kommittén. Beträffande indragningen af det lönade

generalkonsulatet i Köpenhamn delar jag också kommitténs härutinnan enhälliga

mening.

Olika åsikter hafva framställts rörande organisationen af det lönade

vicekonsulat, som bör upprättas i Danmark. Äfven här återfinnes den flere

gånger berörda meningsskiljaktigheten mellan anhängarne af upprättandet af

olönadt konsulat med biträde af lönad vicekonsul och dem, som förfäkta denna

anordnings olämplighet.

Jag finner för min del förhållandena i Köpenhamn icke kräfva upprättandet

af något lönadt konsulat. Ett lönadt vicekonsulat eller ett olönadt

konsulat med biträde af lönad vicekonsul är allt, som torde erfordras.

I fråga om de af kommittén föreslagna lönebeloppen för ministern

och legationssekreteraren (för ministern lön: 9,000 kronor, hyresbidrag 6,600

kronor, ortstillägg 16,800 kronor eller i ett för allt 32,400 kronor samt för

legationssekreteraren lön: 3,600 kronor, hyresbidrag 1,500 kronor samt ortstiliägg

2,100 kronor eller tillhopa 7,200 kronor) har jag intet att erinra. För

närvarande utgör ministerns lön 36,000 kronor, men då härifrån bör frånräknas

den till legationssekreteraren utgående indemniteten (9 kronor om

dagen) samt chargé d’affaires-arfvode, hvithet allt det tillkommer ministern

att utgifva, torde hans behållna löneförmåner kunna beräknas uppgå till ungefär

det af kommittén föreslagna beloppet.

Legationssekreteraren åtnjuter för närvarande enligt staten lön af 5,000

kronor, hvartill kommer den till honom utgående indemnitet äfvensom chargé

d’affaires-arfvode, hvilka sistnämnda båda förmåner sammanlagdt kunna uppskattas

till något öfver 3,000 kronor för år. Kommitténs förslag innebär

således en minskning uti legationssekreterarens löneförmåner. Detta står

emellertid i samband därmed att enligt förslaget i stället för den nuva
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

rande legationssekreteraregraden skola träda tvenne skilda lönegrader, hvilkas

innehafvare komma att benämnas legationsråd och legationssekreterare, och att

till sistnämnda grad enligt regel yngre tjänstemän från utrikesdepartementet

komme att tagas.

Vicekonsulns lön har af kommittén föreslagits till 3,600 kronor samt

1,200 kronor i ortstillägg, hvaremot hyresbidrag på anförda skäl (se sid. 34)

icke tillerkänts honom. Äfven detta förslag torde böra vinna bifall; dock

att, därest ett olönadt konsulat icke skulle å platsen upprättas, ytterligare

1,200 kronor tillerkännes vicekonsuln.

Frankrike.

Jag har redan förut (sid. 13) redogjort för den organisationsform för

vår diplomatiska och konsulära representation i Frankrike, som synes mig

den lämpligaste. Vid sådant förhållande har jag icke mycket att i detta

sammanhang tillägga.

Frankrike är ett af de fyra länder, där kommittén på anförda skäl (sid.

49 i betänkandet) föreslagit anställandet af ett legationsråd. Jag begagnar

tillfället att i detta sammanhang uttala min fulla anslutning till detta förslag

i dess helhet.

Hvad lönerna beträffar utgår ministerns för närvarande med 60,000

kr., från hvilket belopp dock afgå dels 10,000 kr. i hyra för beskickningshotellet,

dels omkring 4,500 kronor i indemnitet och chargé d’affaires-arfvode

till legationssekreteraren, hvadan ministerns kontanta löneförmåner kunna i

rundt tal beräknas till 45,500 kronor. Kommittén, mot hvars förslag i förevarande

afseende jag icke har något att erinra, har fastställt lönen till ungefär

samma belopp eller till 45,600 kronor. Därjämte skulle ministern äfven

erhålla fri uppvärmning och belysning af beskickningshuset. Då år 1900

beslut fattades om inköp af beskickningshuset i Paris, ingick såsom en förutsättning,

att boställsinnehafvaren skulle erhålla ved och ljus fritt. Liknande

är förhållandet med beskickningshuset i Madrid. Skälet härtill är naturligtvis

det, att för belysning och uppvärmning af ett ministerhotell kräfves vida

större kostnad än enahanda utgift för en vanlig bostadsvåning. Jag anser,

att hvad beslutits i fråga om beskickningshuset i Paris och Madrid, är rätt

och billigt, så till vida att ministern bör för nämnda ändamål erhålla bidrag af

staten, och bör detta tillämpas äfven på öfriga beskickningshus. Dock böra

tydligen för iakttagande af nödig sparsamhet vissa belopp bestämmas, utöfver

hvilka kostnaderna för ifrågavarande ändamål icke må gå; och torde i sådant

hänseende böra bestämmas för beskickningshuset i Paris 2,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

29

Legationssekreteraren uppbär enligt nuvarande stat i lön 8,000 kronor,

hvartill kommer ofvannämnda belopp af omkring 4,500 kr. i indemnitet och

chargé d’affaires-arfvode, sålunda i rundt tal 12,500 kronor. Kommittén har

för legationsrådet föreslagit en lön af 13,200 kronor, och har jag mot denna

förhöjning af lönen, som måste anses väl betingad af förhållandena, intet

att anmärka.

Jag har redan förut omnämnt, att den nye tjänsteman, som enligt

mitt förslag under titel »konsulatråd» skulle anställas vid beskickningen, bör

åtnjuta samma löneförmåner som legationsrådet. Slutligen skulle vid beskickningen

finnas en kanslist med arfvode af 3,600 kronor jämte ålderstillägg.

Kostnaderna för vår diplomatiska och konsulära representation i Frankrike

skulle belöpa sig, med godkännande af de af mig nu tillstyrkta löner, till

75,600 kronor.

Italien.

Jag har redan uttalat mig mot anställandet af en chargé d’affaires

i Rom.

Til] bedömande föreligger utom kommitténs förslag äfven en af två

reservanter (grefve v. Rosen och generalkonsul Fallenius) gjord hemställan

om en sammanslagning af ministerposterna i Rom och Wien. Icke heller

detta förslag kan jag biträda. Jag finner nämligen, att våra politiska intressen

samt hänsyn till vårt lands mellanfolkliga anseende kräfva, att Sverige

är representeradt i enhvar af de europeiska stormakternas hufvudstäder. Till

en del, ehuru i mindre grad, drabbas detta förslag af samma anmärkningar,

som jag framställt mot majoritetens. Mig veterligen, är det af de europeiska

länderna endast Norge, som icke i en hvar af nu ifrågavarande stater är representeradt

genom en i hvardera landets hufvudstad boende beskickningschef.

Särskildt vill jag mot reservanternas förslag anmärka, att därigenom

våra intressen i Wien, hvarest ministern endast tillfälligtvis skulle uppehålla

sig, knappast blefve vederbörligen bevakade. Äfven blefve, på sätt jag

nedan skall visa, den uppkomna besparingen icke så synnerligen stor.

Lönen till ministern utgår för närvarande med 29,000 kronor, och anser

jag detta belopp allenast böra undergå den modifikation, som för tillämpningen

af de i öfrig! vidtagna löneprinciperna erfordras. Sålunda torde lönen i dess

helhet böra bestämmas till 28,800 kronor (däraf egentlig lön 9,000 kronor,

hyresbidrag 6,600 kronor samt ortstillägg 13,200 kronor).

Kommittén har hemställt om anställandet vid beskickningen af en i

italienska språket kunnig kanslist. Ministern har emellertid förklarat sig anse

någon dylik befattning icke vara af nöden, och torde densamma därför böra

ur förslaget utgå.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Mot hvad kommittén anfört rörande indragning af det lönade generalkonsulatet

i Genua har jag intet att erinra.

Kostnaden i ett för allt för vår representation i Italien skulle således

uppgå till 28,800 kronor eller till 7,200 kronor mer än enligt kommitténs

förslag. Beskickningen i Österrike-Ungern torde, på sätt jag närmare framdeles

kommer att utveckla, kräfva en kostnad af 31,800 kronor. Sammanlagdt

skulle således utgifterna för dessa båda beskickningar uppgå till 60,600

kronor. Enligt herrar von Rosens och Fallenius förslag, innefattande gemensam

minister för båda länderna med legationssekreterare i Wien, skulle kostnaden

belöpa sig till 49,800 kronor. Skillnaden är således i ett för allt 10,800

kronor.

Besparingen uppgår sålunda icke till något afsevärdt belopp och uppväger

säkerligen icke de väsentliga olägenheter, som på sätt jag förut omnämndt

skulle uppkomma genom ministerposternas sammanslagning.

Norge.

Kommittén har föreslagit anställandet af en minister med lön af 32,400

kronor, däraf 6,600 kronor i hyresbidrag, samt en legationssekreterare med

lön af 7,200 kronor. Häremot har jag ingen annan erinring att gorå än att,

då det vid kommittébetänkandets affattning ännu icke afslutade inköpet af

beskickningshus i Kristiania numera gått i fullbordan, ministerns hyresbidrag

bör bortfalla och lönen sålunda bestämmas till allenast 25,800 kronor, samt

att ministern af skäl, som ofvan under Frankrike anförts, bör hafva fri uppvärmning

och belysning af beskickningshuset intill visst belopp. Detta torde

lämpligen böra bestämmas till 1,200 kronor.

Lika med kommittén anser jag icke något lönadt konsulat eller vicekonsulat

erfordras i Norge.

Ryssland.

Jag har förut yttrat mig rörande ordnandet af vår diplomatiska och

konsulära representation i Ryssland. Något härutöfver har jag icke att tilllägga

utom i fråga om storleken af de löner, som föreslagits för våra i Ryssland

anställda ämbetsmän.

Lönen för ministern i S:t Petersburg utgår nu med 60,000 kronor och

torde, sedan hittills utgående indemnitet och chargé d’affaires-arfvode fråndragits,

den behållna inkomsten böra beräknas till omkring 55,500 kronor.

Således innebär kommitténs förslag en mindre löneförbättring. Jag anser med

hänsyn till de särskild! dyra] lefnadskostnaderna i S:t Petersburg denna till
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

31

ökning i lönen vara af behofvet väl påkallad och till och med endast motsvarande

de minsta fordringar, som i detta afseende böra uppställas.

I fråga om lönen till legationsrådet gäller hvad jag ofvan yttrat angående

motsvarande befattning i Frankrike.

Lönen till generalkonsuln i S:t Petersburg torde med hänsyn till de dyra

lefnadskostnaderna i denna stad icke kunna sättas lägre än till 18,000 kronor

(6,600 kronor i lön, 3,600 kronor i hyresbidrag, däri inberäknadt kostnaden

för kanslilokal, samt 7,800 kronor i ortstillägg). Vidare torde å generalkonsulatet

erfordras en kanslist med arfvode af 3,600 kronor och ålderstillägg

enligt vanliga bestämmelser för dylika tjänsteinnehafvare.

Hvad konsuln i Moskva angår, har lönen till denne föreslagits till 13,200

kronor. Såväl Kungl. Ma j ds nuvarande minister i Sd Petersburg som äfven

dennes närmaste företrädare hafva med hänsyn till de höga lefnadskostnaderna

i Moskva förordat lönens fastställande till 20,000 kronor. Det är mig äfven

bekant, att lefnadsomkostnaderna i Moskva äro särskildt höga. Enligt hvad

jag inhämtat åtnjuter en med oss ungefärlig jämförlig makts konsul i

Moskva för närvarande omkring 14,400 kronor i lön, och lär denne, efter

hvad för mig uppgifvits, upprepade gånger för sin regering framhållit lönens

otillräcklighet. De större makternas konsulära representanter i Moskva hafva

i allmänhet vida större löner. Med hänsyn härtill äfvensom till önskvärdheten

att å denna viktiga plats alltid erhålla dugliga personer anser jag lönen

icke kunna bestämmas lägre än till 15,000 kronor (5,400 kronor i egentlig

lön, 3,600 i hyresbidrag samt 6,000 kronor i ortstillägg).

I Riga skulle såsom förut nämndt antingen upprättas ett olönadt

konsulat med biträde af lönad vicekonsul eller ett lönadt vicekonsulat. Vicekonsuln

anser jag, om han anställes hos en olönad konsul, höra uppbära i

lön 7,200 kronor (3,600 kronor i lön, 1,500 kronor i hyresbidrag och 2,100

kronor i ortstillägg). Om olönadt konsulat ej upprättas, bör vicekonsuln erhålla

ytterligare 1,200 kronor, däri inbegripet äfven kostnaden för kanslilokal.

I likhet med kommittén anser jag Finlands särställning inom det ryska

riket fortfarande betinga bibehållande af ett lönadt generalkonsulat i Helsingfors.

Generalkonsuln åtnjuter för närvarande 15,000 kronor i lön jämte

kontorskostnader mot redovisningsskyldighet intill belopp af 4,000 kronor.

Kommittén har nu förordat, att lönen i ett för allt måtte bestämmas till 15,000

kronor; och finner jag mig häri böra instämma. Vid konsulatet torde äfven en

kanslist med ett arfvode af 2,400 kronor och vanligt ålderstillägg böra anställas.

Sammanlagdt uppgår kostnaden för diplomat- och konsulatväsendet i

Ryssland enligt nu föreliggande stat till 135,000 kronor, hvartill kommer

ytterligare 1,200 kronor till vicekonsuln i Riga, därest icke olönadt konsulat

upprättas å platsen. Kommitténs förslag med inberäknande af lön till en

handelsattaché i S:t Petersburg (13,200 kronor) slutar på 130,000 kronor. Men

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

för den ökade utgift, som enligt mitt förslag skulle uppstå, anser jag staten

hafva erhållit en fullgod ersättning genom den fasta organisation af såväl

diplomat- som konsulatväsendet, hvilken vunnits och som utgör en borgen för

ett omsorgsfullt vårdande af våra förbindelser med vårt stora grannrike.

Spanien och Portugal.

Sveriges intressen på den pyreneiska halfön kräfva enligt kommitténs

uppfattning icke längre bibehållandet af ministerposten i Madrid och Lissabon,

utan har kommittén föreslagit, att beskickningen skulle i stället förestås af

en chargé d’affaires. Jag har redan i det föregående uttalat mig mot denna

anordning såsom olämplig. A andra sidan anser jag lika väl som kommittén,

att vi icke utan allvarsamma olägenheter kunna undvara hvarje diplomatisk

förbindelse med den pyreneiska halföns båda länder. Jag vill i detta hänseende

utom hvad kommittén anfört erinra därom, att vi för närvarande befinna

oss i underhandlingar med Portugal angående en ny handelstraktat, och

att det med sannolikhet kan väntas, att liknande underhandlingar förestå med

Spanien, hvilket land nyligen antagit en ny tulltariff:. Det återstår således

intet annat än att antingen bibehålla vår representation väsentligen oförändrad

eller att hopslå beskickningen med den i Paris.

Sistnämnda alternativ har dock väsentliga olägenheter i betraktande

däraf att ministern i Paris, hvilken bör vara på sin post större delen af året,

skulle för att kunna uträtta något i Madrid eller Lissabon nödgas vara borta

en afsevärd del af året. Detta skulle vara till så mycket större olägenhet,

som ministern enligt det framlagda förslaget tillika skulle vara generalkonsul

i .Frankrike och således få sin ämbetsverksamhet betydligt utvidgad.

Det långa afståndet till Madrid och Lissabon utgör äfven ett väsentligt hinder.

Jag vill i detta sammanhang påpeka, att man väl i Norge i år beslutat

sig för en sammanslagning af ifrågavarande tre poster sålunda, att Norges

minister i Paris äfven är ackrediterad i Madrid och Lissabon, men undgick

denna anordning icke att framkalla ganska stora betänkligheter. Af hvad

som framgår af referatet öfver stortingets förhandlingar, synes den omständigheten,

att till minister i Paris var designerad en person, som genom sin föregående

verksamhet förvärfvat noggrann kännedom om förhållandena i Spanien

och Portugal, icke obetydligt hafva inverkat på beslutet i fråga.

På nu anförda skäl anser jag mig böra för närvarande tillstyrka

ministerpostens bibehållande under väsentligen oförändrade villkor.

Lönen utgör nu 32,000 kronor, hvaraf likväl 3 procent å inköpssumman

för beskickningshuset eller 6,840 kronor innehålles såsom hyresbidrag. Denna

lön torde, med hänsyn till postens minskade betydelse för vårt land, icke

oväsentligt höra nedsättas. Jag hemställer om lönens bestämmande i ett för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

33

allt till 20,400 kronor. Den skulle således utgöra endast 2,400 kronor mera,

än hvad af kommittén förordats för den chargé d’a£faires, som enligt dess

förslag skulle anställas i Madrid.

Vidare synes mig ministern böra erhålla fri belysning och uppeldning

af beskickningshuset intill 500 kronor.

Med hänsyn därtill, att ministern ofta nödgas uppehålla sig i Lissabon,

torde en kanslist i Madrid erfordras. Kommittén har till denne uppfört ett

arfvode af 3,600 kronor med sedvanligt ålderstillägg. Då bostad kan beredas

kanslisten i beskickningshuset, synes det ursprungliga arfvodet ej böra sättas

högre än till 3,000 kronor.

I fråga om indragningen af generalkonsulatet i Barcelona och konsulatet

i Bilbao har jag intet att erinra.

Storbritannien och. Irland.

Jag har redan uttalat mig emot föreningen af diplomatiska och konsulära

göromål, hvad Storbritannien angår, samt för bibehållandet af det lönade

generalkonsulatet i London.

I fråga om lönen till beskickningschefen anser jag mig böra förorda

en mindre förhöjning utöfver hvad kommittén föreslagit. Denna förhöjning

är betingad af de dyra lefnadskostnaderna i London samt af önskvärdheten

att vid val af minister till denna viktiga post icke behöfva taga hänsyn till

kandidatens förmögenhetsvillkor. Det torde vara bekant, att postens beklädande

vid ett föregående tillfälle mött svårigheter, just enär de personer, som

utsetts, ansett sig icke kunna mottaga posten, då de saknade tillräcklig egen

förmögenhet. Jag anser därför lönen höra bestämmas till jämt 60,000 kronor.

Då lönen för närvarande nominellt uppgår till detta belopp, motsvarar ökningen

den nu till legationssekreteraren utgående indemniteten äfvensom särskilt

chargé d’affaires-arfvode under ministerns frånvaro, hvilka belopp sammanlagdt

torde i allmänhet uppgått till omkring 4,500 kronor.

Af det föreslagna beloppet 60,000 kr. torde 9,000 kr. böra utgöra lön,

12,000 kr. hyresbidrag samt 39,000 kr. ortstillägg.

I fråga om lönen till det legationsråd, som jag anser vid beskickningen

böra anställas, gäller hvad jag ofvan yttrat angående motsvarande befattning

i Frankrike.

Beträffande de löneförmåner, som böra tillkomma generalkonsuln i

London, anser jag sammanlagda beloppet häraf böra på de af herr Fallenius

(sid. 253) åberopade skäl bestämmas till 21,000 kronor (6,600 kr. i lön, 4,200

kr. i hyresbidrag och 10,200 kr. i ortstillägg). Jämväl de två reservanterna

inom kommerskollegium, hvilka yttrat sig för generalkonsulatets bibehållande,

hafva tillstyrkt enahanda belopp. Personalen å konsulatet, hvilken förut ut
Bili.

till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

gjorts af en vicekonsul, en kanslist och tre kontorister, torde böra undergå

betydande minskning. Nuvarande generalkonsuln i London har föreslagit

uppförande af löner till en vicekonsul samt en förste och en andre sekreterare.

Herr Fallenius, hvilken själf en längre tid tjänstgjort å konsulatet

och sålunda måste anses äga erfarenhet om behofvet af arbetskrafter därstädes,

har med hänsyn till den minskning i arbetsbördan, som betecknas af

de norska ärendenas bortfallande, ansett en vicekonsul och en kanslist vara

för arbetet tillräckliga, detta dock under förutsättning att en attaché alltid

skall finnas anställd å konsulatet. Samma åsikt har jämväl omfattats af nyssnämnda

ledamöter af kommerskollegium. Jag saknar för min del anledning

att frångå hvad sålunda föreslagits; och jämväl de af herr Fallenius ifrågasatta

löner till nyssnämnda tjänstemän finner jag mig böra tillstyrka eller till

vicekonsuln 7,200 kronor samt till kanslisten 3,600 kronor.

I öfrigt hafva hitintills i Storbritannien funnits lönadt konsulat i Leith

samt lönade vicekonsulat i Cardiff, Liverpool och Newcastle on Tyne, förutom

en lönad kontoristbefattning i South Shields. Kommittén är enig om indragande

af alla dessa befattningar, hvilka väsentligen tillkommit i den norska

sjöfartens intresse. Äfven jag delar härutinnan kommitténs åsikt.

Vidare är kommittén enig om upprättande af en lönad konsulär befattning

i Glasgow, ehuruväl så till vida en skiljaktighet äger rum, att herr

Fallenius med hänsyn till sin uppfattning om nödvändigheten af bibehållandet

af generalkonsulatet i London föreslår allenast upprättandet af ett lönadt

vicekonsulat, hvaremot kommitténs flertal hemställer om upprättandet af ett

lönadt konsulat. Nuvarande generalkonsuln i London har äfven varmt förordat

upprättande af ett vicekonsulat i nyssnämnda stad. Af hvad i ärendet

framkommit rörande Glasgows betydelse för vår sjöfart samt särskild! de utvecklingsmöjligheter,

Skottland torde kunna erbjuda vår handel, finner jag

mig i hufvudsak böra biträda koinmitterades mening. Dock synes tillräckligt,

att i Glasgow upprättas antingen ett lönadt vicekonsulat eller ett olönadt

konsulat med biträde af en lönad vicekonsul, hvilkens lön bestämmes till

7,200 kronor (3,600 kr. i lön, 1,500 kr. i hyresbidrag, samt 2,100 kr. i ortstillägg).

Om olönadt konsulat ej upprättas, äger vicekonsuln att ytterligare

uppbära 1,200 kronor, däri inbegripet kostnader för kanslilokal.

Af nuvarande generalkonsuln i London likasom äfven af herr Fallenius

har ifrågasatts upprättandet af ett lönadt vicekonsulat i Hull. Denna åsikt

har dock icke i öfrigt vunnit understöd af i ärendet hörda myndigheter.

Jag anser äfven, att de till stöd för detta förslag framkomna skäl icke äro

fullt öfvertygande. Visserligen är vår sjöfart å Hull att döma efter de i

koinmittébetänkandet inryckta statistiska uppgifter å svensk ångbåtstrafik å

vissa utländska hamnar under år 1904 ganska betydlig, men det höga tontal,

som för Hull angifves, beror dock uppenbarligen till stor del på den regel
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o å.

35

bundna ångbåtstrafiken mellan Hull och Sverige, och torde sjöfarten å denna

trade icke kräfva något nämnvärdt, konsulärt biträde. Att åter upprätta ett

särskild! konsulat i de här förbipasserande svenska emigranternas intresse

torde icke låta försvara sig. Jag finner således icke något skäl att i denna

punkt frångå kommitténs förslag.

Turkiska riket.

Med anledning af kommitténs förslag om nedsättning af vår nuvarande

ministers i Konstantinopel ställning till chargé d’affaires har jag ansett mig

böra taga i noggrant öfvervägande, huruvida någon väsentligare minskning

af de nu till denna ministerpost utgående belopp eller postens fullständiga

indragning lämpligen kan äga rum.

De politiska förbindelser vi underhålla med Turkiet kunna ehuru af

gammalt datum icke numera anses vara af den betydelse, att någon särskild

beskickning enkom för deras vårdande erfordras. Möjligen skulle t. ex.

ministern i Wien äfven kunna representera oss i Konstantinopel. Men från

flere håll har med styrka framhållits — och kommittén har äfven gjort sig

till målsman för samma uppfattning, då den föreslår anställandet af en fast

handelsattaché i Konstantinopel — att de kommersiella förbindelser, som förena

oss med Turkiet, äro väl värda att bibehållas och äfven vidare utvecklas.

Men skall en beskickning i Turkiet kunna uträtta något till fromma för

svensk handel och industri, är det min lifliga på personlig erfarenhet grundade

öfvertygelse, både att beskickningschefen måste vara ständigt bosatt i

Konstantinopel och därstädes åtminstone icke intaga en väsentligt underlägsen

ställning mot öfriga beskickningschefers. Jag kan således icke förena mig

med kommittén i dess förslag; de belopp, som densamma anslår till beskickning

och generalkonsulat i Konstantinopel, skulle enligt min åsikt vara till

stor del bortkastade penningar, och jag skulle hellre förorda ministerpostens

sammanslagning med den i Wien.

Därtill kommer äfven en annan synpunkt. Den svenska staten är för

närvarande i besittning af en synnerligen värdefull tomt i Konstantinopel.

Värdet af densamma beror förnämligast därpå, att ena sidan af tomten vetter

utåt den s. k. Grande Rue de Pera — den förnämsta och lifligaste gatan i

det europeiska kvarteret i Konstantinopel och upptagen, utom af åtskilliga

ambassad- och beskickningshus, förnämligast af större bodar och handelslägenheter.

Tomten utgöres af en ganska stor trädgård, begränsad på ena

sidan af en smal gränd. Ungefär midt i trädgården ligger beskickningshuset,

vid sidan af detta utmed nyssnämnda gränd men med ingång från trädgårdssidan

ett mindre hus, upplåtet som bostad åt beskickningens dragoman, samt

slutligen längre in ett mindre kapell, hvarest luthersk gudstjänst äger rum.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Kommittén har nu, då tydligen denna stort anlagda bostad icke lämpar sig

för den chargé d’affaires, som enligt kommitténs förslag skulle förestå beskickningen,

hemställt om tomtens försäljning; dock att »en mindre del med

ett därå redan befintligt hus af passande storlek» — hvarmed tydligen afses

ofvanberörda åt dragomanen upplåtna bostad — skulle bibehållas. Alldeles

frånsedt att denna försäljningsplan förefaller mig föga tilltalande med hänsyn

därtill, att tomten i Konstantinopel inköpts för uppförande af en luthersk kyrka

och detta delvis genom medel, som hopsamlats genom äfven utanför Sverige

upptagna kollektör (jfr sid. 150 i kommitténs betänkande), anser jag ganska

stora betänkligheter möta för denna plans realiserande. Det mindre af kommittén

åsyftade huset saknar ingång annat än från trädgårdssidan, och med hänsyn

därtill att den gränd, hvarvid huset är beläget, är synnerligen smal, erbjuder

det bestämda svårigheter att förskaffa huset någon annan ingång. Afskildt

från den öfriga tomten är huset på grund af dess läge vid denna gränd

knappast ägnadt till bostad äfven åt en under aldrig så blygsamma förhållanden

lefvande beskickningschef. Vidare återstår svårigheten, huru med kapellet

skall förfaras. Endast åt en protestantisk makt, som förbunde sig att fortfarande

bibehålla kapellet för det därmed afsedda ändamålet, torde tomten

kunna försäljas, utan att den svenska statens anseende skulle lida skada, men

en sådan köpare är icke så lätt att finna.

Därtill kommer äfven en annan omständighet. Tomtens större värde

beror som jag nämnde förnämligast på dess läge vid Grande Rue de Pera.

Utmed denna gata äro nu uppförda två envåningshus skilda genom en gallerport,

hvarigenom inträdet sker till ministerträdgården. I dessa hus äro inrymda

bodar, hvaraf hyran redan nu ganska betydande ingår till den s. k.

Perafonden. Utan att nämnvärdt minska ministerbostadens utseende torde

sistberörda hus kunna påbyggas med två å tre våningar. Plan och kostnadsförslag

härtill hafva redan 1892 uppgjorts af sakkunnig arkitekt, och beräknas

enligt detta kostnaden för påbyggnaden till 187,500 kronor samt nettobehållningen

af hyresinkomsterna till inemot 40,000 kronor.

Det är min afsikt att söka så snart som möjligt framlägga förslag om

tomtens bebyggande, på sätt jag nu utvecklat. I sammanhang därmed torde

äfven den förändring böra vidtagas, att de s. k. Peramedlen böra direkt inflyta

till statsverket. Sedan väl kostnaderna för husets tillbyggnad amorterats,

skulle härigenom en inkomst beredas statsverket, tillräckligt stor för underhåll

af hela beskickningen i Konstantinopel. Denna utväg synes mig lämpligare

och värdigare än den af kommittén ifrågasatta.

På dessa skäl kan jag icke annat än tillstyrka den nuvarande beskickningens

bibehållande under oförändrade villkor.

Till beskickningschefen utgår för närvarande en lön af 20,000 kronor.

Beloppet måste för att bringas i öfverensstämmelse med kommitténs, af mig äfven

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

37

följda löneprinciper något jämkas; och torde lönen, då densamma är ganska

knappt tillmätt och därför icke tål någon minskning, lämpligen böra bestämmas

till 20,400 kronor (däraf 9,000 kronor i lön och 11,400 kronor i ortstillägg).

Därtill bör komma fri uppvärmning och belysning af ministerbostaden intill

visst belopp, hvilket, i likhet med hvad i fråga om Madrid föreslagits, lämpligen

bör bestämmas till 500 kronor.

Vid beskickningen torde en dragoman böra anställas. Kommittén har

visserligen ansett, att förbindelserna med de turkiska myndigheterna skulle kunna

förmedlas genom en på platsen bosatt person. Jag finner dock lämpligare

bibehålla den nuvarande anordningen, hvaraf väsentliga fördelar tillskyndats.

Dragomanen, som åtnjuter fri bostad, torde böra uppbära samma lön som en

legationssekreterare (3,600 kronor) äfvensom ett ortstillägg af 3,000 kronor.

Tyskland.

Lönen till beskickningschefen utgår nu med 48,000 kronor, hvarifrån

dock afgår indemnitet och arfvode till chargé d’affaires till ungefärligt belopp

af omkring 3,500 kronor. Kommitténs förslag om lönens bestämmande till

48.000 kronor utgör således, då nyssnämnda afdrag bortfalla, en afsevärd

löneförbättring. Jag anser denna, med hänsyn till den prisstegring, som

framkallats i sammanhang med den snabba utveckling, Berlin i våra dagar

vunnit, vara väl af behofvet påkallad.

Legationssekreterarens lön är nu 6,000 kronor, hvartill kommer nyss omförmälda

särskilda tillägg. I ett för allt utgöres således hans lön af omkring

9.000 kronor. Kommittén har nu föreslagit, att i Berlin skall anställas ett

legationsråd med lön af 10,800 kronor. Den föreslagna förändringen i såväl

ifrågavarande tjänstemans ställning som lönevillkor synes mig af kommittén

väl motiverad.

Såsom jag redan ojnnämnt, skulle enligt mitt förslag ett konsulatråd

tillika anställas vid beskickningen med enahanda ställning och lönevillkor som

legationsrådet.

Lönen för konsuln i Hamburg torde icke behöfva sättas högre än till

12.000 kronor (5,400 kr. i egentlig lön, 3,300 kr., innefattande kostnad för

kanslilokal, hyresbidrag samt 3,300 kr. i ortstillägg). Vid lönens bestämmande

har jag närmast följt hvad för legationsrådet i Berlin föreslagits,

ehuruväl konsuln med hänsyn till kostnaderna för kanslilokals hållande bör

tillerkännas högre hyresbidrag.

Hvad Lubeck angår, anser jag härstädes lämpligen böra upprättas antingen

ett olönadt konsulat med biträde af lönad vicekonsul eller ett lönadt

vice-konsulat med samma lönevillkor för vicekonsuln, som jag ofvan föreslagit

rörande vicekonsuln i Antwerpen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Österrike-Ungern.

Jag har redan förut uttalat mig emot den föreslagna förändringen i

beskickningschefens ställning. Den lön, som för närvarande utgår till denne,

belöper sig till 32,000 kronor. Med i hufvudsak bibehållna bestämmelser

härom föreslår jag lönen till 31,800 kronor (9,000 kronor i lön, 6,600 kronor

i hyresbidrag samt 16,200 kronor i ortstillägg).

Något arfvode till kanslibiträde anser jag ej erfordras.

Amerikas Förenta Stater.

För närvarande uppbär Kungl. Maj:ts minister i Washington, hvilken

tillika är generalkonsul, en sammanlagd lön af 40,000 kronor, samt legationssekreteraren

10,000 kronor. Lönen för ministern måste, med hänsyn till

lefnadskostnaderna i Washington anses otillräcklig; och i enlighet med kommitténs

förslag föreslår jag lönens bestämmande för ministern till 45,000

kronor. Legationssekreteraren torde, på sätt kommittén förordar, böra åtnjuta

10,200 kronor.

Mot hvad kommittén i öfrigt föreslagit har jag ingen annan erinran att

göra än att de af mig ofvan uttalade grunder rörande anordnande af lönade

vicekonsulat tydligen böra komma till tillämpning äfven i fråga om det föreslagna

vice-konsulatet i NewYork. Herr Fallenius har visserligen ansett, att

den stora vikten af de svenska intressen, som i NewYork måste bevakas,

betinga bibehållandet af en själfständig lönad konsulsbefattning i denna stad.

Med hänsyn till obetydligheten af den svenska sjöfarten på Nordamerika har

jag dock icke kunnat härom öfvertyga mig. Vicekonsuln torde, på sätt kommittén

föreslagit, böra åtnjuta i lön 3,600 kronor, i hyresbidrag 1,800 kronor

samt i ortstillägg 3,600 kronor, eller tillhopa 9,000 kronor samt, därest olönadt

konsulat icke å platsen upprättas, ytterligare 2,100 kronor, däri inbegripet

kostnad för kanslilokal. På grund af de särskilda höga lefnadskostnaderna i

denna stad torde lönen icke kunna sättas lägre.

Argentina.

Jag har redan nämnt, att jag lika med kommittén anser ett lönadt

generalkonsulat böra upprättas i Buenos Aires, äfvensom att generalkonsuln

tillika bör hafva diplomatisk ställning och befogenhet. Hans titel synes mig

böra blifva ministerresident; och torde lönen höra, på sätt kommittén föreslagit,

bestämmas till 21,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

39

Kapkolonien.

I fråga om Kapkolonien har kommittén med hänsyn till den afsättning

af svenska produkter, som redan därstädes vunnits, samt den ytterligare

ökning häraf, som på grund af den direkta ångbåtsförbindelsen från Sverige

kan väntas blifva en följd, föreslagit upprättandet af ett lönadt generalkonsulat

i Kapstaden. Tanken härom har, att döma af de inför kommittén

afgifna uttalanden, vunnit liflig anslutning inom affärskretsar; och äfven jag

ber att få förorda densamma.

Lönen har af kommittén föreslagits till 21,000 kronor. Det synes mig

dock som om densamma lämpligen borde bestämmas till samma belopp som

lönen till generalkonsuln i S:t Petersburg, hvilken af mig föreslagits till 18,000

kronor. Några särskilda förhållanden, som skulle betinga en högre lön, synas

mig icke föreligga.

Kina.

Beträffande Kina har kommittén på närmare anförda skäl föreslagit,

att en främmande makt borde anmodas att representera oss härstädes. Jag

finner denna tanke vara förtjänt af bifall, och skall jag beträffande kostnaden

härom yttra mig i annat sammanhang.

Lika med kommittén anser jag generalkonsulatet i Shanghai böra bibehållas.

Lönen utgår nu med 24,000 kronor men har af kommittén föreslagits

till 21,000 kronor. Jag anser mig icke kunna ifrågasätta någon ytterligare

sänkning, då lefnadskostnaderna å orten lära vara höga, samt dessutom

generalkonsuln i denna stad på grund af sin befattning med domstolsvärf

intager en viss särställning. Af de upplysningar jag inhämtat rörande aflöningen

till andra makters konsulära representanter i Shanghai framgår, att

dessa genomgående äro icke oväsentligt högre än exempelvis lönerna till

motsvarande befattningsinnehafvare i Kapstaden.

Japan.

Jag har redan förut uttalat mig för upprättande af en beskickning i

Japan. Att denna i enlighet med kommitténs hemställan bör förestås af en

minister, därom synes ingen tvekan kunna förefinnas. Till lön för ministern

föreslår jag i enlighet med kommitténs hemställan 39,000 kronor.

Vidare har kommittén till ministerns medhjälpare föreslagit icke en

legationssekreterare utan en vicekonsul — ett förslag, hvilket äfven af mig

biträdes. Därjämte skulle vid beskickningen anställas en japansk tolk.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

För vicekonsuln uppföres en lön af 9,000 kronor. Så snart vicekonsuln

styrker sig behärska det japanska språket och behofvet af särskild tolk

sålunda upphör, skulle dennes arfvode, 1,200 kronor, tillkomma vicekonsuln

såsom tillägg till lönen. Vidare har kommittén med hänsyn till önskvärdheten,

att denne tjänsteman må under en längre tid kvarblifva på platsen,

föreslagit den bestämmelsen, att i fall sådan vicekonsul i öfrigt har

den kompetens och visar de egenskaper, att han bör befordras till konsul,

sådan befordran må ske på platsen och att hans egentliga lön då höjes från

3,600 kronor till 5,400 kronor. Fn dylik konsul skulle sålunda, om han

fortfarande uppbure det arfvode, han såsom vicekonsul erhållit på grund af

sin kännedom om det japanska språket, småningom kunna uppnå en sammanlagd

löneinkomst af 12,000 kr.

Hvad kommittén härutinnan föreslagit synes mig välbetänkt.

Australien.

För att främja och underlätta Sveriges handelsförbindelser med Australien

har kommittén ansett att ett lönadt konsulat bör upprättas i detta land,

där vi hittills endast varit, representerade af olönade konsuler, dill stöd för

sitt förslag framhåller kommittén de svårigheter i afseende på sjöfarten, med

hvilka främmande makter hafva att kämpa på grund af lagstiftningen i

Australien, som på senare tiden visat stark benägenhet att kringskära utlänningars

rätt. Kommittén föreslår därför upprättandet af ett lönadt konsulat

i Sydney med en aflöning af 13,200 kronor jämte särskildt anslag för renskrift.

Vid detta kommitténs förslag har jag intet att erinra.

Afiöningsstat Sedan jag nu genomgått kommitténs betänkande i hvad detsamma rör

Zartémet ny organisations- och lönestat för utrikesdepartementet och dess underlydande

tet tjänstemän, anhåller jag att få framlägga följande förslag till

Afiöningsstat för utrikesdepartementet.

Tjänst-

Lön.

görings-

penningar.

1

kabinettssekreterare

6,600

3,000

1

af delnings chef . .

5,400

2,400

3

d:o . .

16,200

7,200

1

förste sekreterare .

3,600

1,800

2

d:o

7,200

3,600

Summa

kronor.

9,600]

7,800

23,400]

5,400

10,800

57,000

tjänstgöringspenningarna kunna efter 5

år höjas med 600 kr.

Transport

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

41

Lön.

1

Transport

förste arkivarie . .

3,600

1

andre sekreterare .

2,400

5

d:o

12,000

1

andre arkivarie . .

2,400

1

förste vaktmästare .

900

1

vaktmästare . . .

600

o

O

d:o . . .

1,800

1 portvakt .....

600

Tjänst
görings
penningar.

1,800

1,200

6.000

1,200

600

600

1,800

600

Summa

kronor.

57.000

5,400{

3,600

18.000

3,600{

1,500

1,200)

3,600)

1,200

tjänstgöringspenningarna kunna efter

5 år höjas med 600 kronor.

tjänstgöringspenningarna kunna efter

5 år höjas med 600 kronor,

jämte fri bostad.

lönen kan efter fem år höjas med 150

kr. och efter ytterligare fem år likaledes

med 150 kr.

jämte fri bostad.

Summa kronor 95,100

Följande villkor och förbehåll torde böra meddelas för aflöningarnas åtnjutande:
l:o)

tjänsteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller de jämkningar i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af utrikesdepartementet eller eljest kunna varda stadgade;

2:o) tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den som tjänsten förrättat;

3:o) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära

hela lönen; men den, som eljest undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

tjänstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

4:o) tjänsteman skall vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande

af semester, vara skyldig, dock ej under längre tid än tre månader

af ett kalenderår, att bestrida befattning i högre lönegrad i departementet,

samt i likställd eller högre lönegrad vid beskickning eller konsulat, mot åtnjutande

i stället för egna tjänstgöringspenningar af de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar, ålderstillägg däri dock icke Oberäknad!, eller

af ortstillägg eller af däremot svarande belopp;

5:o) där förhöjning af lönen eller tjänstgöringspenningarna efter viss tids

fortsatt innehafvande af samma tjänst är enligt stat medgifven, inträder tidpunkten

för förhöjningen efter det i staten bestämda antal år, under villkor

att innehafvaren under minst fyra femtedelar af denna tid själf med godt

vitsord bestridt egen eller på grund af förordnande annan statens tjänst, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, samt

att förhöjningen ej får inträda förrän vid början af kalenderåret näst efter

det, då den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande tjänsteinnehafvare

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

därvid tillgodoräknas ej mindre den tid, han före den nya statens utfärdande

bestridt innehafvande tjänst å den gamla staten, än äfven den tid, han inom

samma eller motsvarande lönegrad tjänstgjort inom utrikesdepartementet eller

annat departement eller i annat statens ämbetsverk eller ock varit anställd i

motsvarande befattning vid beskickning eller konsulat;

6:o) tjänsteman skall hafva rättighet och skyldighet att med pension

från allmänna indragningsstaten afgå från tjänsten vid uppnådda 65 lefnadsår

och 35 tjänsteår, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,

därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna; likväl skall tjänsteman, som varit

anställd vid beskickning eller konsulat i Ostasien minst tio år, äga rätt till

pension redan vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänsteår;

7:o) pension skall utgöra oafkortad lön med den begränsning, att den

icke i något fall må öfverstiga 6,000 kronor;

8:o) tjänsteman skall vara skyldig att vid inträde på den nya lönestaten

underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna

varda stadgade;

9:o) intill dess ny allmän författning angående civila tjänsteinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, skall å löneförmånerna för enhvar tjänsteman

afgå och åt statsverket besparas följande belopp för år räknadt, nämligen:

för

kabinettssekreterare..........

360

kronor.

»

afdelningschef............

290

förste sekreterare ...........

125

»

»

förste arkivarie...........

125

»

»

andre sekreterare...........

70

»

andre arkivarie...........

70

»

»

förste vaktmästare..........

25

»

»

vaktmästare i första lönegraden ....

15

»

»

» » andra » ....

20

»

»

» » tredje » ....

25

»

»

portvakt ..............

20

»

10:o) med befattning inom departementet må ej förenas annan tjänst å

rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjänstgöringen

inom departementet, dock att tjänsteman, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjänst utom departementet, må d en sam m a" bibehålla,

så länge den icke är för tjänstgöring i departementet hinderlig; samt

ll:o) i fråga om lönegrad skola mot hvarandra svara: ministerresident

och generalkonsul mot kabinettssekreterare, legationsråd och konsul mot afdelningschef,

samt legationssekreterare och vice konsul mot förste sekreterare.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

43

Vidare får lag under åberopande af hvad lag förut anfört framlägga Afiöningsstat

följande förslag till "

Afiöningsstat för beskickningar och konsulat. konsulat.

Lön.

Hyres-

Orts-

Summa

Europa.

Belgien (och Nederländerna).

Bryssel.

bidrag.

tillägg.

kronor.

Minister och generalkonsul.....

9,000

4,800*

10,200

24,000

* innefattar kostnaden för

Kanslist, arfvode..........

_

_

3,000

kanslilokal.

kan hvart tredje år höjas

Antverpen.

med 300 kronor, intill

4,200 kronor.

Olönad konsul.

Vice konsul............

3,600

1,200*

1,200

6,000

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

—

—

—

33,000

platsen upprättas, äger

vice konsuln uppbära

Danmark.

ytterligare 1,200 kronor,

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

Köpenhamn.

Minister och generalkonsul.....

9,000

6,600*

16,800

32,400

* innefattar kostnaden för

Legationssekreterare.........

3,600

1,500

2,100

7,200

kanslilokal.

Olönad konsul.

Vice konsul............

3,600

_*

1,200

4,800

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

—

—

—

44,400

platsen upprättas, äger

vicekonsuln uppbära

Frankrike.

Paris.

Minister och generalkonsul.....

9,000

fri hostad

36,600

45,600

ytterligare 1,200 kronor,

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

(ministern åtnjuter därjämte

) fri uppvärmning och be- \ lysning af beskicknings-

Legationsråd............

5,400

2,700

5,100

13,200

{ huset intill 2,000 kronor.

Konsulatråd............

5,400

2,700

5,100

13,200

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

Summa kronor

—

—

—

75,600

med 300 kronor, intill

4,800 kronor.

Italien.

Rom.

Minister och generalkonsul.....

9,000

6,600

13,200

28,800

Summa kronor

—

—

—

28,800

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Lön.

Hyres-

Orts-

Summa

Nederländerna (se Belgien).

bidrag.

tillägg.

kronor.

Rotterdam.

Olönad konsul.

Lönad vicekonsul..........

3,600

1,500

2,100

7,200

om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

Norge.

Kristiania.

7,200

platsen upprättas, äger

vicekonsuln uppbära

ytterligare 1,200 kronor,

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

(ministern åtnjuter därjämte

Minister och generalkonsul.....

9,000

fri bostad

16,800

25,800

J fri uppvärmning och be-

Legationssekreterare.........

3,600

1,500

2,100

7.200

! lysning af beskicknings- 1 huset intill 1,200 kronor.

Summa kronor

—

—

—

33,000

Ryssland.

S:t Petersburg.

Minister..............

9,000

11,400*

36,600

57,000

* innefattar kostnaden för

Legationsråd............

5,400

2,700

5,100

13,200

kanslilokal.

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

med 300 kr., intill 4,800

kr.

Generalkonsul...........

6,600

3,600*

7,800

18,000

* innefattar kostnaden för

Kanslist..............

kanslilokal.

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

Helsingfors.

med 300 kr., intill 4,800

kr.

Generalkonsul...........

6,600

3,000*

5,400

15,000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

2,400

kan hvart tredje år höjas

Moskva.

med 300 kr., intill 3,600

kr.

Konsul...............

5,400

3,600*

6,000

15,000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Riga.

Olönad konsul.

Vice konsul............

3.600

1,500*

2,100

7,200

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

Spanien och Portugal.

—

—

—

135,000

platsen upprättas, äger

vicekonsuln ytterligare

uppbära 1,200 kronor,

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

Madrid.

(ministern åtnjuter därjämte

( fri uppvärmning och be-

Minister och generalkonsul.....

9,000

fri bostad

11,400

20,400

lysning af beskicknings- [ huset intill 500 kronor.

Kanslist, arfvode..........

—

•-

—

3,000

kan hvart tredje år höjas

med 800 kr., intill 4,200

Summa kronor

—

—

—

23,400

kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

45

Lön.

Hyres-

Orts-

Summa

Storbritannien och Irland.

bidrag.

tillägg.

kronor.

London.

Minister..............

9,000

12,000*

39,400

60,000

* innefattar kostnaden för

Legationsråd............

5,400

2,700

5,100

13,200

kanslilokal.

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

med 300 kr., intill 4,800

kr.

Generalkonsul...........

6,600

4,200

10,200

21,000

Yicekonsnl .............

3,600

1,500

2,100

7,200

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

med ''300 kr., intill 4,800

Glasgow.

kr.

Olönad konsul.

Vice konsul............

3,600

1,500*

2,100

7,200

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

—

—

—

115,800

platsen upprättas, äger

vicekonsuln ytterligare

uppbära 1,200 kronor,

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

Konstantinopel.

(ministern åtnjuter därjämte

Minister och generalkonsul.....

9,000

fri bostad

11,400

20,400

1 fri uppvärmning och be- 1 lysning af beskicknings-

Dragoman.............

3,600

3,000

6,600

i huset intill 500 kronor.

Summa kronor

—

—

—

27,000

Tysta riket.

Berlin.

Minister och generalkonsul.....

9,000

9,600*

29,400

48,000

* innefattar kostnaden för

Legationsråd............

5,400

2,100

3,300

10,800

kanslilokal.

Konsulatråd............

5,400

2,100

3,300

10,800

Kanslist, arfvode..........

—

—

--

3,600

kan hvart tredje år höjas

med 300 kr., intill 4,800

Hamburg.

kr.

Konsul...............

5,400

3,300*

3,300

12,000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Lybeck.

Olönad konsul,

Vice konsul............

3,600

1,200*

1,200

6,000

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

—

—

—

91,200

platsen upprättas, äger

vicekonsuln ytterligare

uppbära 1,200 kronor,

Österrike-Ungere.

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

Wien.

Minister och generalkonsul.....

9,000

6,600

16,200

31,800

Summa kronor

—

—

—

31,800

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Afrika.

Lön.

Hyres-

bidrag.

Orts-

tillägg.

Summa

kronor.

Brittiska Sydafrika.

Kapstaden.

Generalkonsul...........

6,600

3,600*

7,800

18,000

* innefattar kostnaden för

Summa kronor

—

—

—

18,000

kanslilokal.

Amerika.

Nordamerikas förenade stater.

Washington.

Minister och generalkonsul.....

Legationssekreterare.........

9,000

3,600

9,000*

2,100

27,000

4,500

45,000

10,200

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Newyork.

Olönad konsul.

Yicekonsnl.............

3,600

1,800*

3,600

9,000

* om olönadt konsulat ej å

platsen upprättas, äger

vicekonsuln ytterligare

uppbära 2,100 kronor i

hyresbidrag, däri inbe- räknadt äfven kostnad

för kanslilokal.

Summa kronor

Argentinska republiken.

Buenos Ayres.

64,200

Ministerresident och generalkonsul . .

6,600

4,200*

10,200

21,000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Summa kronor

—

-

—

21,000

Asien.

Kina.

Shanghai.

Generalkonsul...........

6,600

4,200*

10,200

21,000

* innefattar kostnaden för

Summa kronor

—

—

—

21,000

kanslilokal.

Japan.

Toltio.

Minister och generalkonsul.....

9,000

7,800*

22,200

39,000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Yicekonsnl .............

3,600

1,800

3,600

9,000

därest vicekonsuln behär-

Summa kronor

Australien.

Sydney.

48,000

skar japanska språket,

uppbär han ett arfvode

af 1,200 kronor. Sådan

vicekonsul kan befordras

till konsul på platsen, i

hvilket fall lönen höjes

till 5,400 kronor.

Konsul...............

5,400

2,700*

5,100

13,200

* innefattar kostnaden för

Summa kronor

—

—

—

13,200

kanslilokal.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

47

Följande villkor och förbehåll torde böra meddelas för aflöningarnas

åtnjutande:

l:o) tjänsteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller de jämkningar i åligganden, som vid möjligen inträdande

förändrad organisation af rikets representation i utlandet eller eljest kunna

varda stadgade;

2:o) ortstillägg får uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skall för den tid, han eljest

varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat, med det

undantag, att af ministers ortstillägg endast V3 får uppbäras af den honom

företrädande chargé d’aff''airs men återstående 2h besparas åt statsverket;

3:o) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära

hela lönen, men den, som eljest undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpliktas att under ledigheten,

utöfver sitt ortstillägg, afstå så mycket af lönen, som pröfvas skäligt;

4:o) tjänsteman skall, när det erfordras för beredande af semester, vara

skyldig att bestrida befattning i likställd eller högre lönegrad i departementet,

vid beskickning eller konsulat: därest han är anställd vid samma beskickning

eller konsulat, utan särskild godtgörelse; i annat fall mot åtnjutande af ett

mot de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar eller ortstillägg svarande

belopp, med afstående af eget ortstillägg, dock att den, som under

ministers semester, förordnas att som chargé d’affaires förestå beskickning,

icke må åtnjuta högre belopp än som motsvarar V3 af ministers ortstillägg;

5:o) tjänsteman skall vid sjukdomsfall vara skyldig att bestrida befattning

i likställd eller högre grad i departementet, vid beskickning eller konsulat,

mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar

eller ortstillägg i stället för eget ortstillägg, dock att den, som under ministers

sjukdom förordnas att såsom chargé d’affaires förestå beskickning, icke må

åtnjuta högre belopp än som motsvarar V3 af ministers ortstillägg;

6:0) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära

det tjänsten tillagda hyresbidrag; den, som för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag undfår ledighet, äger likaledes under

ledigheten åtnjuta hyresbidraget i högst 6 månader, semester inräknad, men

kan, därest ledigheten vidare utsträckes, förpliktas att afstå hela hyresbidraget

eller så stor del däraf, som pröfvas skäligt;

7:o) tjänsteman, som förordnas att bestrida befattning vid beskickning

eller konsulat på annan ort, än där han är anställd, äger att, mot afstående

af det till egen tjänst anslagna hyresbidrag, därest sådant utgår, åtnjuta det

befattningen tillagda hyresbidrag eller ett däremot svarande belopp;

8:0) tjänsteman skall hafva rättighet och skyldighet att med pension

från allmänna indragningsstaten afgå från tjänsten vid uppnådda 65

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Behöfligheten

af ett förslagsanslag

för bestridande

af

ålderstillägg.

lefnadsår och 35 tjänsteår, Kung!. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet

anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna; likväl skall tjänsteman,

som varit anställd vid beskickning eller konsulat i Ostasien minst tio år, äga

rätt till pension redan vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänsteår;

9:o) pension skall utgöra oafkortad lön, dock med den. begränsning, att

den icke i något fall må öfverstiga 6,000 kronor;

10:o) tjänsteman skall vara skyldig att vid inträde på den nya lönestaten

underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna

varda stadgade;

ll:o) intill dess ny allmän författning angående civila tjänsteinnehafvares

rätt till pension träd! i kraft, skall ä löneförmånerna till enhvar tjänsteman

afgå och åt statsverket besparas följande belopp för år räknadt, nämligen:

för minister och ministerresident...... 360 kronor

» generalkonsul ............ 360 »

» legationsråd ............. 290 »

» konsul..... 290 »

» legationssekreterare..... 125 »

» vice konsul ..... ........ 125 »

12:o) med befattning vid beskickning eller konsulat må ej förenas annan

tjänst; icke heller må tjänsteman drifva handel eller annat näringsyrke;

13:o) ifråga om lönegrad skola mot hvarandra svara: ministerresident

och generalkonsul mot kabinettssekreterare, legationsråd och konsul mot afdelningschef,

samt legationssekreterare och vice konsul mot förste sekreterare.

På sätt statskontoret anmärkt har kommittén i sitt »förslag till tredje

hufvudtiteln» icke inberäknat ålderstilläggen vare sig i anslaget till utrikesdepartementet

eller i anslaget till »beskickningar och konsulat» och ej heller

för ändamålet upptagit särskilda anslag utan endast i noter anmärkt, att,

därest samtliga beräknade ålderstillägg komme att utgå, anslaget till utrikesdepartementet

ökades med 5,400 kronor och anslaget till beskickningar och

konsulat med 8,400 kronor. Då det emellertid vore nödvändigt att uppföra

ålderstilläggen inom hufvudtitelns ram, har statskontoret hemställt, att för

desamma måtte uppföras ett särskilt förslagsanslag å 10,000 kronor.

Denna statskontorets anmärkning är tydligen riktig. Efter de ändringar,

jag föreslagit i afseende å ålderstilläggen, skulle, om samtliga dylika komme

att utgå, årliga utgiften uppgå för utrikesdepartementet till 5,400 kronor

och för beskickningarna till 10,800 kronor. 1 betraktande af att under de

närmaste åren endast mycket få ålderstillägg skulle komma att utgå, anser

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

49

jag, att för närvarande ett anslag af 5,000 kronor för ändamålet bör vara

tillräckligt.

Såsom af det föregående framgår, skulle den föreslagna anordningen af Behöfligheten

alternativt olönadt konsulat med biträde af lönad vicekonsul eller lönadt vicekonsulat

tillämpas på sju olika ställen, nämligen i Köpenhamn, Lubeck, Riga, för bestriAntwerpen,

Rotterdam, Glasgow och New York. Därest beträffande alla dessa ^tn/Jssa

platser Kungl. Maj:t bestämde sig för sistnämnda alternativ, skulle utöfver de å vicekonsuters

stat uppförda lönerna erfordras ett belopp af 9,300 kronor. Sannolikt är väl icke, afl°nandeatt

hela detta belopp kommer att tagas i anspråk. Jag anser det till fyllest,

om för ändamålet ett förslagsanslag å 5,000 kronor ställes till Kungl. Maj:ts

förfogande. Ur samma anslag synas mig äfven böra utgå de båda särskilda

lönetillökningar, som på sätt jag ofvan nämnt skulle kunna tilldelas vicekonsuln

i Toldo. Då emellertid "dessa belopp icke under den närmaste tiden

torde komma att tagas i anspråk, behöfver ifrågavarande anslag ej för detta

ändamål höjas.

Den nu föreslagna organisationen synes mig, såvidt det är möjligt att siutanmärkbedöma,

väl kunna uppfylla de kraf, som på vår utrikes representation höra mnäarkunna

ställas. Vården om våra förbindelser med utrikes makter anser jag

härigenom varda tillgodosedda och intet intresse, hvarken diplomatiskt eller

merkantilt, röna fara att eftersättas eller försummas. En själfklar sak är emellertid,

att, hvilken organisationsform än väljes, det ytterst kommer an på tjänstemännen

själfva, huruvida denna nya verksamhetsform för utrikesdepartementet

kommer att motsvara de kraf och förhoppningar, som landet anser sig

därå kunna ställa.

Kommittén har närmare utvecklat de grunder, som efter dess förmenande

böra tillämpas vid antagande af tjänstemän inom utrikesdepartementet.

Ehuru denna fråga egentligen faller utanför ramen af de förslag, som jag nu

står i begrepp att inför Kungl. Maj:t framlägga, önskar jag dock med hänsyn

till det nära samband, som denna fråga äger med departementets organisation,

äfven därom yttra några ord. Kommittén har framlagt åtskilliga synpunkter,

väl förtjänta att uppmärksammas. Dock kan jag ej undertrycka den

meningen, att kommittén något väl starkt lagt hufvudvikten på en merkantil

utbildning af de blifvande konsulerna och diplomaterna. Det är dock påtagligt,

att dessa tjänstemän för att rätt kunna fylla sin uppgift måste äga förutsättningar

äfven för andra sidor af deras verksamhet än den, som sammanhänger

med handelslifvet.

Jag kan icke nu närmare ingå på de fordringar, som böra uppställas

för inträde i utrikesdepartementets tjänst, men vill dock framhålla, att det

synes förtjänt att allvarligt tagas under ompröfning, huruvida det icke vid

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Motioner.

våra universitet kunde inrättas en statsvetenskaplig examen, omfattande pröfning

i språk, historia, geografi, handels- och nationalekonomi samt de grenar

af rättsvetenskapen, som närmast falla inom diplomatens eller konsulns verksamhetsfält,

såsom stats- och folkrätt, internationell privaträtt och sjörätt

äfvensom en öfverblick af allmännare grunder å vissa öfriga af rättsvetenskapens

områden. Hittills har för inträde i 0departementets tjänst i allmänhet

fordrats afläggande af juridisk examen. A viktiga områden af de ämnen,

som häri ingå, har diplomaten eller konsuln dock i allmänhet icke behof af

någon djupare, mera detaljerad insikt och får ej heller tillfälle att i det

praktiska lifvet pröfva dessa sina kunskaper. Men kunskaper, som icke användas,

blifva lätt döda och värdelösa.

Hvad de unga aspiivinternas vidare utbildning angår, anser jag det i

likhet med kommittén vara nödvändigt äfven för dem, som skola företrädesvis

ägna sig åt den diplomatiska banan, att under någon ej för kort tid

tjänstgöra å konsulat. En efterpröfning, sådan som af kommittén (sid. 111)

och äfven från annat sakkunnigt håll föreslagits (betänkandet B sid. 209 f.),

torde äfven böra ifrågasättas.

Då jag nu berör frågan rörande personalens rekrytering, vill jag ej

underlåta att påpeka, hurusom genom den större möjlighet, som genom det

framlagda förslaget öppnas för konsulattjänstemän att öfvergå till den rent

diplomatiska banan, utsikterna för ett lämpligt besättande af de högre

diplomatiska posterna måste, därigenom att urvalet blir större, så småningom

ökas.»

I sammanhang med behandlingen af Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

har utskottet förehaft till pröfning dels en af herr T). Broström inom

Andra Kammaren väckt motion (n:o 164), däruti motionären hemställt, att

Riksdagen ville besluta följande ändringar uti Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsstat

för beskickningar och konsulat.

Ryssland.

S:t Petersburg. Summa kronor.

Minister.......................... 57,000

Legationsråd........................13,200

Konsulatråd, arfvode....................13,200

Kanslist, arfvode...................... 3,600

Helsingfors.

Generalkonsul.......................15,000

Kanslist, arfvode...................... 2,400

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

51

MoskvCl. Summa kronor.

Konsul..........................15,000

Riga.

Vice konsul........................ 7,200

Storbritannien och Irland.

London.

Minister.......................... 57,000

Legationsråd................. 13,200

Konsulatråd, arfvode....................13,200

Kanslist, arfvode........ 3,600

Konsul............. 13,200

Vice konsul..... 7,200

Glasgow.

Olönad konsul ....................... —

Vice konsul.........•.............. 7,200

Japan.

Tokio.

Anslag till kanslikostnader................. 2,500

äfvensom att det föreslagna reservationsanslaget för handelsattachéer måtte

minskas till 24,000 kronor,

dels ock en af herr .7. H. E. Dieden inom Första Kammaren väckt

motion (n:o 44), däruti föreslagits att Riksdagen måtte besluta, att ett med

den svenska legationen i Berlin samarbetande svenskt generalkonsulat upprättas

i Hamburg med en aflöningsstat, öfverensstämmande med den som i

Kungl. Maj:ts proposition angifvits för Helsingfors.

I afseende å de skäl, som i hvardera motionen anförts till stöd för

däri framställdt förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till själfva motionerna.

Ehuru tiden varit alltför knappt tillmätt för att kunna fullständigt och

i detalj pröfva det af Kungl. Maj:t nu för Riksdagen framlagda, omfattande

förslaget till ny organisation af vårt lands diplomat- och konsulatväsende,

har utskottet, som lika med departementschefen anser, att det nuvarande

provisoriet i Sveriges utrikes representation icke bör få fortfara längre än

som af förhållandena med nödvändighet påkallas, funnit sig böra tillstyrka

Utskottets

yttrande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Riksdagen att, med afslag af de i ämnet väckta motionerna, antaga, i hufvudsak

oförändradt, Kung!. Maj:ts ifrågavarande förslag, som synes vara

ägnadt såväl att häfda Sveriges anseende bland öfriga makter som att blifva

till verkligt gagn för vårt lands ekonomiska lif. Det förefaller som om den

af Kungl. Maj:t med stöd af kommitténs uttalanden föreslagna koncentreringen

till utrikesdepartementet af behandlingen utaf konsulatärenden och det i

förslaget afsedda intima sambandet mellan diplomati och konsulatväsen kan

komma att lämna vår utrikes handel verksamt stöd. Att, såsom kommittén

ifrågasatt, indraga åtskilliga beskickningar samt ersätta flera af de nuvarande

ministersposterna med beskickningschefer af lägre rang och i följd däraf mindre

betydenhet i det officiella uppträdandet, synes däremot icke, åtminstone under

nuvarande förhållanden, stå väl tillsammans med ett rätt tillvaratagande af

Sveriges sanna intressen.

Hvad den nya organisations- och lönestaten för utrikesdepartementet

beträffar, har utskottet väl icke något att erinra i fråga om de föreslagna

förändringarna med afseende å departementets personal och ärendenas fördelning

å de olika afdelningarna inom departementet, men finner däremot,

att en höjning, såsom i förslaget ifrågasatts, af personalens löner icke bör

verkställas annat än i samband med eu pröfning af de grunder för bestämmande

af ämbets- och tjänstemäns aflöning, som af 1902 års löneregleringskommitté

redan föreslagits, och Indika torde kunna väntas blifva för nästa

års Riksdag framlagda.

Utskottet får af denna anledning föreslå, att den omorganiserade departementspersonalens

löner för år 1907 må bestämmas till enahanda belopp,

som för motsvarande befattningar inom departementet nu utgå, därvid dock

det för introduktören för främmande sändebud nu upptagna arfvodet af

2,600 kronor bör, såsom saknande motsvarighet i den föreslagna nya staten,

bortfalla, hvadan summan af departementets stat för år 1907 skulle komma

att sluta å 73,050 kronor i stället för af Kungl. Maj:t föreslagna 95,100

kronor. Då sålunda någon lönereglering för utrikesdepartementets ämbetsoch

tjänstemän samt betjänte nu icke synes böra ifrågakomma, anser utskottet

samtliga i Kungl. Maj:ts förslag upptagna villkor och förbehåll för

aflöningarnas inom departementet åtnjutande böra uteslutas och nuvarande

villkor för lönernas åtnjutande fortfarande gälla.

Jämväl departementschefens lön har utskottet af enahanda anledning

ansett böra nu upptagas till dess förutvarande belopp, 24,000 kronor.

Mot den af Kungl. Maj:ts föreslagna nya aflöningsstaten för beskickningar

och konsulat med däri intagna villkor och förbehåll för aflöningarnas

åtnjutande har utskottet icke något annat att erinra, än att det under 13:o)

upptagna villkoret om motsvarighet i lönegraden mellan staten för beskickningar

och konsulat å ena sidan samt staten för utrikesdepartementet å den

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

53

andra bör med anledning af hvad ofvan föreslagits i fråga om sistnämnda

stat bortfalla.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslag till ålderstillägg samt bidrag

till aflönande af vissa konsuler hafva icke gifvit anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

T. att Riksdagen må, med afslag å Kungl. Maj ds

framställning om höjning af ministerns för utrikes ärendena

lön, i riksstaten för år 1907 under tredje hufvudtiteln å

ordinarie stat uppföra anslaget till »departementschefen,

ministern för utrikes ärendena» med dess nuvarande belopp,

24,000 kronor;

II. att Riksdagen må, i anledning af Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och med afslag å herrar Broströms

och Diedens i ämnet väckta motioner,

a) godkänna

dels följande aflöningsstat för utrikesdepartementet:

Tjänst-

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

Aflöning.

1 kabinettssekreterare, expeditionschef,

(Af detta arfvode anses

arfvode ..............

—

''

7,500

''> 2,500 kronor motsvara

| tjänstgöringspenningar.

1 afdelningschef.......... .

4,400

—

2,000

—

6,400

—

| Lönen kan efter 5 års

> tjänstgöring höjas med

3 d:o................

13,200

—

6,000

—

19,200

—

J 600 kronor.

1 förste sekreterare .........

2,500

—

1,500

—

4,000

—

Lönen kan efter 5 års

2 d-o ...........

5,000

3,000

_

8,000

_

tjänstgöring höjas med

500 kronor och efter 10

1 förste arkivarie..........

2,500

—

1,500

—

4,000

—

års tjänstgöring med yt-

1 andre » ..........

1,800

—

1,200

—

3,000

—

terligare 500 kronor.

1 andre sekreterare.........

1,800

-

1,200

—

3,000

—

3 d:o................

5,400

—

3,600

—

9,000

—

1 andre sekreterare.........

1,200

—

800

—

2,000

—

1 d:o................

1,200

—

800

—

2,000

—

1 förste vaktmästare.........

650

—

300

—

950

—

Därjämte fri bostad.

1 vaktmästare............

500

300

_

800

_

| Lönen kan efter 5 års

900

2,400

> tjänstgöring höi as med

3 d:o................

1,500

—

—

—

) 100 kronor.

1 portvakt.............

500

—

300

|—

800

—

Därjämte fri bostad.

Summa

—

—

—

I-

73,050

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

dels följande aflöningsstat för beskickningar och

konsulat:

Europa.

Lön.

Hyres-

bidrag.

Orts-

tillägg.

Summa

kronor.

Belgien (och Nederländerna).

Bryssel.

Minister och generalkonsul.....

Kanslist, arfvode..........

Antiverpen.

Olönad konsul.

9,000

4,S00*

10,200

24,000

3,000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

kan hvart tredje år höjas

med £00 kronor, intill

4,200 kronor.

Vicekonsul.............

3,600

1,200*

1,200

6,000

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

Danmark.

Köpenhamn.

33,000

platsen upprättas, äger

vicekonsuln uppbära

ytterligare 1,200 kronor,

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

Minister och generalkonsul.....

9,000

6,600*

16,800

32,400

* innefattar kostnaden för

Legationssekreterare.........

Olönad konsul.

3,600

1,500

2,100

7,200

kanslilokal.

Yicekonsul.............

3,600

_*

1,200

4,800

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

Frankrike.

44,400

platsen upprättas, äger

vicekonsuln uppbära

ytterligare 1,200 kronor,

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

Paris.

Minister och generalkonsul.....

Legationsråd............

9,000

5,400

fri bostad

2,700

36,600

5,100

45,600

13,200

(ministern åtnjuter därjämte

j fri uppvärmning och be- j lysning af beskicknings- ( huset intill 2,000 kronor.

Konsulatråd............

5,400

2,700

5,100

13,200

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

Summa kronor

—

—

—

75,600

med 300 kronor, intill

4,800 kronor.

Italien.

Bom.

Minister och generalkonsul.....

9,000

6,600

13,200

28,800

Summa kronor

—

- 1

—

28,800

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

55

Lön.

Hyres-

Orts-

Summa

bidrag.

tillägg.

kronor.

Nederländerna (se Belgien).

Rotterdam.

Olönad konsul.

Lönad vicekonsul..........

3.600

1,500*

2,100

7,200

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

—

—

—

7,200

platsen upprättas, äger

vicekonsuln uppbära

ytterligare 1,200 kronor,

Norge.

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

Kristiania.

Iministern åtnjuter därjämte

Minister och generalkonsul.....

9,000

fri bostad

16,800

25,800

1 fri-uppvärmning och be- j lysning af beskicknings-

Legationssekreterare.........

3,600

1,500

2,100

7,200

[ huset intill 1,200 kronor.

Summa kronor

—

—

—

38,000

Ryssland.

S:t Petersburg.

Minister..............

9,000

11,400*

36,600

57,000

* innefattar kostnaden för

Legationsråd............

5,400

2,700

5,100

13,200

kanslilokal.

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

med 300 kr., intill 4,800

kronor.

Generalkonsul ...........

6,600

3,600*

7,800

18.000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Kanslist..............

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

med 300 kr., intill 4,800

Helsingfors.

kronor.

Generalkonsul ...........

6,600

3,000*

5,400

15,000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Kanslist, arfvode ..........

—

—

—

2.400

kan hvart tredje år höjas

med 300 kr., intill 3,600

Moskva.

kronor.

Konsul..............

5,400

3,600*

6,000

15,000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Riga.

Olönad konsul.

Yicekonsul.............

3,600

1,500*

2,100

7,200

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

—

—

—

135,000

platsen upprättas, äger

vicekonsuln ytterligare

uppbära 1,200 kronor,

Spanien och Portugal.

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

Madricl.

(ministern åtnjuter därjämte

Minister och generalkonsul.....

9,000

fri bostad

11,400

20,400

J fri uppvärmning och be-

j lysning af beskicknings- [ huset intill 500 kronor.

Kanslist, arfvode.........

—

—

—

3,000

kan hvart tredje år höj as med

Summa kronor

23,400

300 kr., intill 4,200 kr.

—

—

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Lön.

Hyres-

Orts-

Summa

Storbritannien och Irland.

bidrag.

tillägg.

kronor.

London.

Minister..............

9,000

12,000*

39.400

60,000

* innefattar kostnaden för

Legationsråd............

5,400

2,700

5,100

13,200

kanslilokal.

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

3,600

..kan hvart tredje år höjas

Generalkonsul...........

6,600

4,200

10,200

21,000

med 300 kronor, intill

4,800 kronor.

Yicekonsul.............

3,600

1,500

2,100

7,200

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

Glasgorv.

Olönad konsul.

Vice konsul ............

3,600

1,500*

2,100

7,200

med 300 kronor, intill

4,800 kronor.

•

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

—

—

—

115,800

platsen upprättas, äger

vicekonsuln ytterligare

Turkiet.

Konstantinopel.

Minister och generalkonsul.....

9,000

fri bostad

11,400

20,400

uppbära 1,200 kronor,

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

[ministern åtnjuter därjämte

1 fri uppvärmning och be- | lysning af beskicknings-

Dragoman.............

3,600

» >

3,000

6,600

( huset intill 500 kronor.

Summa kronor

—

—

—

27,000

Tyska riket.

Berlin.

Minister och generalkonsul.....

9,000

9,600*

29,400

48.000

* innefattar kostnaden för

Legationsråd............

2,100

3,300

10,800

kanslilokal.

Konsulatråd............

5,400

2,100

3,300

10,800

Kanslist, arfvode..........

—

—

—

3,600

kan hvart tredje år höjas

Hamburg.

Konsul...............

5,400

3,300*

3,300

12,000

med 300 kronor, intill

4,800 kronor.

* innefattar kostnaden för

LybecJi.

kanslilokal.

Olönad konsul.

Vice konsul............

3,600

1,200*

1,200

6,000

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

—

—

—

91,200

platsen upprättas, äger

vicekonsuln ytterligare

Österrike-Ungern.

uppbära 1,200 kronor,

däri inberäknadt äfven

kostnad för kanslilokal.

Wien.

Minister och generalkonsul.....

9,000

6,600

16,200

31,800

Summa kronor

—

—

—

31,800

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

57

Afrika.

Brittiska Sydafrika.

Kapstaden.

Lön.

Hyres-

bidrag.

Orts-

tiliägg.

Summa

kronor.

Generalkonsul ...........

(1,600

3,600*

7,800

18,000

* innefattar kostnaden för

18,000

kanslilokal.

Summa kronor

—

—

—

Amerika.

Nordamerikas förenade stater.

Washington.

Minister ock generalkonsul.....

9,000

9,000*

27,000

45,000

* innefattar kostnaden för

Legationssekreterare.........

3,600

2, ICO

4,500

10,200

kanslilokal.

NewyorJc.

Olönad konsul.

Vieekonsul .............

3,600

1,800*

3.600

9,000

* om olönadt konsulat ej å

Summa kronor

64,200

platsen upprättas, äger

vicekonsuln ytterligare

uppbära 2,100 kronor i

Argentinska republiken.

hyresbidrag, däri inbe- räknadt äfven kostnad

Buenos Ayres.

för kanslilokal.

Ministerresident och generalkonsul . .

6.600

4,200*

10,200

21,000

* innefattar kostnaden för

21,000

kanslilokal.

• Summa kronor

—

—

—

Asien.

Kina.

Shanghai.

Generalkonsul ...........

6,600

4,200*

10,200

21.000

* innefattar kostnaden för

21,000

kanslilokal.

Summa kronor

—

—

—

Japan.

Tokio.

Minister och generalkonsul......

9.000

7,800*

22,200

39,000

* innefattar kostnaden för

kanslilokal.

Yicekonsul .............

3,600

1.800

3,600

9,000

därest vicekonsuln behär-

Summa kronor

48,000

skar japanska språket,

uppbär han ett arfvode

af 1,200 kronor. Sådan

Australien.

vieekonsul kan befordras

till konsul på platsen, i

Sydney.

hvilket fall lönen höjes

till 5,400 kronor.

Konsul...............

5,400

2,700*

5,100

13,200

* innefattar kostnaden för

13,200

kanslilokal.

Summa kronor

—

—

—

jBill. till Riksd. Proi. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Håft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o i.

dels ock följande villkor och förbehåll för åtnjutande

af de i staten för beskickningar och konsulat upptagna

löneförmåner nämligen:

l:o) tjänsteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller de jämkningar i åligganden, som vid möjligen inträdande

förändrad organisation af rikets representation i utlandet eller eljest kunna

varda stadgade;

2:o) ortstillägg får uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skall för den tid, han eljest

varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat, med det

undantag, att af ministers ortstillägg endast 1h får uppbäras af den honom

företrädande chargé d?affaires men återstående 2/3 besparas åt statsverket;

3:o) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära

hela lönen, men den, som eljest undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpliktas att under

ledigheten, utöfver sitt ortstillägg, afstå så mycket af lönen, som pröfvas

skäligt;

4:o) tjänsteman skall, när det erfordras för beredande af semester, vara

skyldig att bestrida befattning i likställd eller högre lönegrad i departementet,

vid beskickning eller konsulat: därest han är anställd vid samma beskickning

eller konsulat, utan särskild godtgörelse; i annat fall mot åtnjutande af ett

mot de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar eller ortstillägg svarande

belopp, med afstående af eget ortstillägg, dock att den, som under

ministers semester förordnas att såsom chargé d’affaires förestå beskickning,

icke må åtnjuta högre belopp än som motsvarar Vs af ministers ortstillägg:

5:o) tjänsteman skall vid sjukdomsfall vara skyldig att bestrida befattning

i likställd eller högre grad i departementet, vid beskickning eller konsulat,

mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar

eller ortstillägg i stället för eget ortstillägg, dock att den, som under ministers

sjukdom förordnas att såsom chargé d’affaires förestå beskickning, icke må

åtnjuta högre belopp än som motsvarar 1/3 af ministers ortstillägg;

6:o) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära

det tjänsten tillagda hyresbidrag; den, som för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag undfår ledighet, äger likaledes under

ledigheten åtnjuta hyresbidraget i högst 6 månader, semester inräknad, men

kan, därest ledigheten vidare utsträckes, förpliktas att afstå hela hyresbidraget

eller så stor del däraf, som pröfvas skäligt;

7:o) tjänsteman, som förordnas att bestrida befattning vid beskickning

eller konsulat på annan ort, än där han är anställd, äger att, mot afstående

af det till egen tjänst anslagna hyresbidrag, därest sådant utgår, åtnjuta det

befattningen tillagda hyresbidrag eller ett däremot svarande belopp;

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

59

8:o) tjänsteman skall hafva rättighet och skyldighet att med pension

från allmänna indragningsstaten afgå från tjänsten vid uppnådda 65

lefnadsår och 35 tjänsteår, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med af skedet

anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna; likväl skall tjänsteman,

som varit anställd vid beskickning eller konsulat i Ostasien minst tio år, äga

rätt till pension redan vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänsteår;

9:o) pension skall utgöra oafkortad lön, dock med den begränsning, att

den icke i något fall må öfverstiga 6,000 kronor;

10:o) tjänsteman skall vara skyldig att vid inträde på den nya lönestaten

underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna

varda stadgade;

ll:o) intill dess ny allmän författning angående civila tjänsteinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, skall å löneförmånerna till enhvar tjänsteman

afgå och åt statsverket besparas följande belopp för år räknadt, nämligen:

för minister och ministerresident...... 360 kronor

» generalkonsul............ 360 »

» legationsråd............. 290 »

» konsul........•...... 290 »

» legationssekreterare...... 125 »

» vice konsul.............125 »

12:o) med befattning vid beskickning eller konsulat må ej förenas annan

tjänst; icke heller må tjänsteman drifva handel eller annat näringsyrke

b) å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln uppföra

anslag till »utrikesdepartementet» med 73,050 kronor; samt

c) å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln uppföra

anslag till »beskickningar och konsulat» med 831,600 kronor;

III. att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje

hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag »åiderstillägg» å

5,000 kronor; samt

IV. att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje

hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag »bidrag till vissa

vicekonsulers aflönande» å 5,000 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har uti förenämnda proposition den 30 april 1906

(punkt 6 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge

uppföras ett förslagsanslag ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler

å 45,000 kronor.

Angående

ersättningar

till olönade

konsuler och

vicekonsuler.

[6.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet i detta ärende anfört

följande:

»Uti sitt förslag till tredje hufvudtiteln har kommittén för ersättningar

till olönade konsuler och vicekonsuler uppfört ett förslagsanslag å 46,000

kronor. Af kommittébetänkandet framgår, att kommittén tänkt sig fördelningen

af detta anslag på följande sätt:

till konsuln i Amsterdam 1,800 kronor, mot skyldighet för honom att

hålla ett svensktalande biträde samt till de olönade vicekonsulerna i Belgien

och Nederländerna 500 kronor;

till de olönade vicekonsulerna i Danmark 1,500 kronor;

till konsulerna i Marseille och Rouen hvardera 1,500 kronor, mot skyldighet

för dem att hålla svensktalande biträden, samt till öfriga konsuler och

vicekonsuler i Frankrike förslagsvis 2,000 kronor;

till konsuln i Genua 1,500 kronor, mot skyldighet att hålla ett svensktalande

biträde, samt till öfriga konsuler i Italien förslagsvis 500 kronor;

till konsuler och vicekonsuler i Norge 2,000 kronor;

till konsuln i Archangel 1,000 kronor, till konsuln i S:t Petersburg

4.000 kronor och till vicekonsuln i Libau 1,500 kronor, mot skyldighet för

de båda sistnämnda att hålla sverisktalande biträden, samt till de olönade

vicekonsulerna i Finland 1,000 kronor;

till konsuln i Lissabon 1,500 kronor, mot skyldighet att hålla ett svensktalande

biträde, till konsuln i Barcelona 1,500 kronor mot enahanda skyldighet,

samt till öfriga konsuler på den pyreneiska halfön 2,500 kronor;

till konsuln i Hull 1,800 kronor, mot skyldighet för honom att hålla

ett svensktalande biträde, samt till öfriga olönade konsuler och vicekonsuler

inom Storbritannien och Irland 7,000 kronor, däraf 600 kronor för vicekonsuln

i Liverpool;

till de olönade konsulerna i Balkanstaterna och Turkiet förslagsvis

1.000 kronor, af hvilken summa jämväl eventuell ersättning till konsuln i

Alexandria skall bestridas;

till konsuln i Stettin 1,500 kronor, mot skyldighet att hålla ett svensktalande

biträde, samt till öfriga olönade konsuler och vicekonsuler i Tyska

riket 2,500 kronor;

till konsuln i Tanger 800 kronor;

till de olönade konsulerna och vicekonsulerna i Sydafrika 1,000 kronor;

till konsulerna i Kanada 600 kronor;

till konsuln i San Francisco och vissa olönade vicekonsuler i Förenta

staterna 1,000 kronor;

till konsuln i Rio de Janeiro 2,000 kronor med förpliktelse för honom

att hålla ett svensktalande biträde, samt

till de olönade konsulerna i Ostasien 1,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

61

Då jag icke funnit skäl föreslå upprättandet af själfständig diplomatisk

och konsulär representation i Mexiko, måste ett särskildt belopp utgå

såsom godtgörelse till den olönade konsuln i detta land. I likhet med reservanten

herr Broström finner jag denna ersättning kunna förslagsvis beräknas

till,, 2,500 kronor.

A andra sidan är icke något anslag behöflig! för Sfi Petersburg, då

ett lönadt generalkonsulat är föreslaget att där upprättas.

Huruvida de belopp, som af kommittén för de olika orterna beräknats,

kunna vara tillräckliga eller ej, är svårt att afgöra. Beloppen torde måhända

för åtskilliga platser vara ganska lågt beräknade, och anmärkningar i detta

hänseende hafva redan framställts. Men i betraktande af att ifrågavarande

anslag skall uppföras såsom förslagsanslag, anser jag mig dock kunna följa

kommitténs förslag med de ändringar, jag ofvan påpekat, hvarigenom slutsumman

skulle blifva 44,500 kronor eller efter beloppets afrundande jämnt

45,000 kronor.»

Då utskottet icke haft något att emot denna framställning erinra, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln

uppföra ett förslagsanslag »ersättningar till olönade

konsuler och vicekonsuler» å 45,000 kronor.

3:o) Uti omförmälda proposition den 30 april 1906 (punkt 7 i stats- A^!åendel/

rådsprotokollet) har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat diplomat-''och

finge uppföras ett anslag diplomat- och konsulsaspiranter å 27,000 kronor. konsuisaspi
I

fråga om denna framställning har departementschefen till statsråds- ^-]

protokollet haft följande yttrande:

»Kommittén har (sid. 106) hemställt om uppförande af ett anslag å

36,000 kronor till attachéarfvoden åt 5 diplomat- och 4 konsulsaspiranter.

Storleken af dessa arfvoden skulle bestämmas af Kungl. Maj:t; dock att de

icke finge understiga 3,000 kronor och ej heller öfverstiga 4,800 kronor.

Genom dessa arfvoden skulle det möjliggöras äfven för obemedlade unge män

att vinna inträde på den diplomatiska eller den konsulära banan, hvilket hitintills,

åtminstone hvad den diplomatiska banan angår, knappast varit möjligt

med hänsyn till de dryga utgifter, som de s. k. attachéåren kraft. För

konsulsaspiranter hafva utgifterna i allmänhet varit mindre, och därtill kommer

att under åren 1896—1905 till konsulsstipendier medel utgått från

Sveriges andel i konsulskassans besparingar. För år 1906 har ett särskildt

extra anslag å 11,000 kronor för ändamålet beviljats.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Angående

anslag till

militär- och

marinattachéer.

[8.]

Kommitténs ifrågavarande förslag finner jag synnerligen välbetänkt, då

det verksamt måste bidraga till att dugliga krafter fästas vid utrikesdepartementets

tjänst. Jag har mot detsamma endast några smärre erinringar att

framställa. Kommittén synes mig hafva utsträckt attachétiden väl långt,

då den förklarats skola i allmänhet omfatta fem år (sid. 111). Denna tid

synes mig åtminstone med ett år kunna nedsättas; och bland annat med

hänsyn härtill torde allenast fyra och icke, såsom kommittén föreslagit, fem

stipendier till diplomataspiranter erfordras.

Vidare anser jag i likhet med en reservant, herr Broström, att kommittén

beräknat dessa arfvoden något väl högt, då den föreslagit, att desamma

skulle kunna utgå med ända till 4,800 kronor årligen. Såsom herr

Broström påpekat, skulle således dessa aspiranter kunna uppbära högre

arfvode än den lön, hvaraf de vid första befordran i departementets

tjänst skulle komma i åtnjutande. Jag finner för min del, att då dessa

unge män genast vid sitt inträde i statstjänst erhålla ett arfvode, som

i hvarje fall i storlek motsvarar hvad andra först erhålla efter pröfvad duglighet

under åtskilliga års tjänstgöring, samt de dessutom åtnjuta förmånen att

på utländsk botten vidga sina kunskaper, de icke rimligen kunna göra anspråk

på att arfvodet bestämmes till högre belopp än att de med iakttagande

af ett sparsamt lefnadssätt kunna komma ut därmed. Med instämmande i

hvad herr Broström sålunda föreslagit anser jag maximum af dessa arfvoden

böra bestämmas till 3,600 kronor. På grund af nu anförda skäl anser jag,

att ifrågavarande anslag lämpligen bör bestämmas till 27,000 kronor.»

Med anledning af hvad till statsrådsprotokollet sålunda anförts får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje

hufvudtiteln uppföra ett anslag »diplomat- och konsulsaspiranter»

å 27,000 kronor.

4:o) Uti förberörda proposition den 30 april 1906 (punkt 8 i statsrådsprotokollet)

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat måtte

uppföras ett anslag militär- och marinattachéer å 18,000 kronor.

Departementschefen har ifråga härom till statsrådsprotokollet anfört, att

på sätt kommittén närmare utvecklat (sid. 104—106 i betänkandet), kräfves

ett särskildt anslag för militär- och marinattachéer. Utan att här ingå i

någon närmare pröfning i fråga om de platser, där militär- och marinattachéer

lämpligen borde anställas, hvilket väl borde få öfverlämnas åt

Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma, ansåge departementschefen

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

63

de uttalanden och beräkningar, kommittén gjort i afseende å dessa attachéers

löneförmåner, i väsentliga delar vara riktiga. Kommittén hade för ändamålet

förordat ett förslagsanslag af 18,300 kronor. För sin del hade departementschefen

emot kommitténs hemställan härutinnan ingen annan erinran att göra

än att anslaget icke syntes honom lämpligen böra uppföras såsom förslagsanslag

och afrundas till 18,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje

hufvudtiteln uppföra ett anslag »militär- och marinattachéer»

å 18,000 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har i propositionen den 30 april 1906 (punkt 9 i

statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat måtte uppföras

ett reservationsanslag handelsattachéer å 36,000 kronor.

Ifråga om denna framställning har departementschefen gjort följande

uttalande till statsrådsprotokollet:

»Jag har redan i det föregående omnämnt, att i stället för kommitténs

förslag om anställande af fasta handelsattachéer å vissa platser det synes mig

lämpligare, att ett anslag ställes till Kungl. Maj:ts disposition för aflönande

af handelsattachéer med rätt för Kungl. Maj:t att bestämma platsen för deras

verksamhet. Samma tanke har äfven kommerskollegium i sitt utlåtande

uttalat; och föreslår kollegium, att för ändamålet ett belopp af 60,000

kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Då emellertid en institution,

som den ifrågasatta ännu är ©bepröfvad, och erfarenheten icke visat, i

hvad mån förväntningarna i fråga om resultatet af handelsattachéernas verksamhet

kunna komma att förverkligas, anser jag klokheten bjuda att i detta

fall gå till väga med största varsamhet och åtminstone till en början icke anslå

ett så stort belopp, som kommerskollegium förordat. Det må tillåtas mig att i

detta hänseende erinra, att då år 1886 af dåvarande utrikesministern ett anslag

till handelsattachéers aflönande begärdes, denne ansåg sig böra inskränka

sin hemställan till ett belopp å 20,000 kronor. Äfven torde, synnerligast i

början, det mången gång visa sig ganska svårt att erhålla fullt lämpliga personer

till utförande af ifrågavarande uppdrag; och tydligt är, att här mer

än eljest resultatet af handelsattachéernas verksamhet beror på deras egen

duglighet och personlighet. Allt synes mig sålunda tala för att för närvarande

icke för ändamålet begära ett för stort anslag, utan torde detsamma

lämpligen kunna begränsas därhän, att det är tillräckligt för aflönande! af

Angående

anslag till

handelsattachéer.

[9.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Angående

anslag till

ekiperingspenningar.

[10.]

tre handelsattachéer; och skulle sålunda, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den beräkning af arfvodenas storlek, som kommittén uppgjort, anslaget

kunna sättas till 36,000 kronor. Detta anslag torde, på sätt kommerskollegium

föreslagit, böra uppföras såsom reservationsanslag.

Under förutsättning af att denna min tanke vinner bifall, bör tydligen

framdeles för Kungl. Maj:t framläggas förslag till närmare instruktioner rörande

handelsattachéernas verksamhet. 1 likhet med kommittén finner jag

det lämpligt, att tiden för deras anställande i allmänhet begränsas till tre

eller fem år.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje

hufvudtiteln uppföra ett reservationsanslag »handelsattachéer»

å 36,000 kronor.

6:o) Uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 10 i statsrådsprotokollet)

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge uppföras ett

förslagsanslag ekipering spenningar å 15,000 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning till statsrådsprotokollet

haft följande yttrande:

»Enligt nu gällande bestämmelser (nådigt beslut den 17 november 1900)

äger envoyé vid sin första utnämning i ekiperingspenningar uppbära 12,000

kronor och ministerresident 8,000 kronor. Vid förflyttning inom samma grad

till annan beskickningsort skall envoyé erhålla 8,000 kronor och ministerresident

5,500 kronor. Vid befordran till envoyé å annan beskickningsort

äger ministerresident uppbära 8,000 kronor och vid enahanda befordran å

samma beskickningsort 4,000 kronor.

Kommittén har föreslagit, att ekiperingspenningar böra utbetalas endast

vid första utnämningen till minister samt då utgå med 15,000 kronor, men

med blott 9,000 kronor, i fall utnämning sker till ort, där beskickningshus

finnes och de i detsamma befintliga representationsrummen äro fullständigt

möblerade. Om minister, som först utnämnts till ort, där ett sådant beskickningshus

finnes, förflyttas till annan ort, där sådant icke finnes, bör han

erhålla ytterligare ekiperingspenningar till ett belopp af 9,000 kronor. Detta

förslag innebär en höjning af nu vid första utnämningen utgående ekiperingspenningar,

hvilken jag dock finner vara motiverad af de allt mer och mer

ökade omkostnader för anskaffande af det bohag in. m., som för ministern är

af nöden med anledning af den representationsskyldighet honom åligger. Jag

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

65

har sålunda ingen annan anmärkning att göra mot detta kommitténs förslag

än den, att jag anser, att en minister vid förflyttning från ort, där möbleradt

beskickningshus finnes, till annan ort, där sådant beskickningshus icke

finnes, bör kunna åtnöjas med ett belopp af 6,000 kronor.

Utom till envoyé anser jag, att ekiperingspenningar böra utgå till den

ministerresident, hvilken, enligt hvad jag föreslagit, skulle vara beskiclmingschef

i Buenos Aires. Med tillämpning af den nu gällande proportionen

emellan de till envoyéer och ministerresidenter utgående ekiperingspenningar

synas dessa senare vid första utnämningen böra erhålla 10,000 kronor. Vid

befordran till envoyé skulle ministerresident uppbära ytterligare ekiperingspenningar,

dock att sammanlagda beloppet af dessa i intet fall må öfverskrida

15.000 kronor. Närmare bestämmelser härom torde af Kungl. Maj:t böra meddelas.

Det är tydligt, att den summa, som årligen erfordras för ekiperingspenningar,

måste växla högst afsevärdt, beroende på antalet af de utnämningar eller

förflyttningar, som under året ägt rum. De belopp, som för detta ändamål

under 10-årsperioden 1895—1904 årligen utgått, hafva utgjort i jämna hundratal

1895: 10,000 kr., 1896: 14,000 kr., 1897: 4,000 kr., 1898: 8,000 kr.,

1899: 22,900 kr., 1900: 2,200 kr., 1901: 6,000 kr., 1902: 28,000 kr., 1903:

24.000 kr. och 1904: intet. Medeltalet för dessa år utgör 13,800 kr. och

finner jag mig sålunda, äfven med särskild hänsyn tagen till den ofvannämnda

höjningen af ekiperingspenningarnas belopp, kunna beräkna den årliga utgiften

för ifrågavarande ändamål till 15,000 kronor att bestridas af ett anslag, som

torde böra erhålla förslagsanslags natur.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje

hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag »ekiperingspenningar»

å 15,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 11 i Angående

statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat måtte uppföras “”sé-^oc/

ett förslagsanslag rese- och flyttning ser sättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag fiyttnings
å

40 000 k ron nr ersättningar

a kronor. ocA tillfälliga

uppdrag.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i detta ärende yttrat [H.]

följande:

»Kommittén har till rese- och flyttningsersättningar, inspektioner och tillfälliga

uppdrag föreslagit ett förslagsanslag å 60,000 kronor men har icke

lämnat någon utredning, af hvad grund kommittén kommit till denna siffra.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Utgifterna för ändamålet i fråga förete, såsom ligger i sakens natur,

ganska stora växlingar. Eu sammanställning af de belopp, som under 10-årsperioden

1895—1904 i jämna siffror utbetalats för diplomaters och konsulers

rese- och flyttningskostnader, visar, att 1895 utbetalades 6,500 kronor, 1896:

6,700 kronor, 1897: 11,700 kronor, 1898: 13,700 kronor, 1899: 9,500 kronor,

1900: 14,900 kronor, 1901: 24,500 kronor, 1902: 17,600 kronor, 1903: 21,900

kronor och 1904: 32,300 kronor, tillsammans 159,300 kronor, eller i medeltal

per år 15,930 kronor.

För utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag har under

samma 10-årsperiod utbetalats likaledes i jämna siffror 1895: 200 kronor,

1896: 18,000 kronor, 1897: 1,200 kronor, 1898: 7,300 kronor, 1899: intet,

1900: intet, 1901: 4,100 kronor, 1902: intet, 1903: intet, 1904: 10,200

, kronor, tillsammans 41,000, eller i medeltal 4,100 kronor.

Sammanlagda beloppet af utgifterna för rese- och flyttningsersättningar,

utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag har sålunda i medeltal

årligen uppgått till omkring 20,000 kronor. Att icke utgifterna å anslaget

i fråga stanna å detta belopp är emellertid klart. Först och främst märkes,

att hitintills nyutnämnda ministrar icke åtnjutit särskild ersättning för resan

till beskickningsorten (jfr kommittébetänkandet sid. 41). Lönen har nämligen

utgått från och med den dag, då de anträdt resan till beskickningsorten; och

hafva de på detta sätt erhållit godtgörelse för de med resan förbundna

utgifterna. De förändrade bestämmelserna i fråga om lönens utgående medföra

nu, att särskild godtgörelse bör för ifrågavarande ändamål tilldelas

ministrarna. Vidare bör upprättandet åt beskickningarna i Japan och Argentina

uti ifrågavarande hänseende medföra icke obetydligt ökade kostnader.

Slutligen tillkomma äfven handelsattachéerna.

A andra sidan torde det icke vara nödvändigt att föreslå ett så högt

belopp som kommittén gjort. Dels har jag föreslagit anställande af ett vida

mindre antal handelsattachéer än kommittén; dels torde äfven en betydande

del af de kostbara inspektionsresor, som af kommittén ifrågasatts, böra bortfalla.

Särskild! gäller det om inspektionen af beskickningarna, för utförande

af hvilket uppdrag väl stora svårigheter möta, icke minst däri att lämplig

person för uppdraget i regel icke torde stå till buds.

Med öfvervägande af nu berörda omständigheter har jag ansett anslaget

i fråga lämpligen kunna beräknas till 40,000 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln

uppföra ett förslagsanslag »rese- och flyttningsersättning,

inspektioner, tillfälliga uppdrag» å 40,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

67

8:o) Uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 12 i statsrådsprotokollet)

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å ordinarie stat finge uppföras

ett anslag vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden m. to.,

å 14,000 kronor.

Departementschefen har beträffande detta förslag till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I sitt förslag till riksstatens tredje hufvudtitel uppför kommittén ett

förslagsanslag till extra utgifter å 31,000 kronor. Detta anslag är afsedt (sid.

112 och 113 i betänkandet) till bestridande af renskrifningskostnader samt aflöning

åt tolkar och betjäning vid beskickningarna och konsulaten, arfvoden åt

utrikesdepartementets juridiska ombud och biträden för räkenskapsföring och

sifferrevision inom departementet samt till ersättning åt den främmande beskickning,

åt hvilken vården af Sveriges diplomatiska angelägenheter i Kina anförtros.

Härvid anmärker statskontoret, att en stor del af dessa ändamål således

äro desamma, som pläga bestridas med det å de centrala ämbetsverkens stater

i allmänhet uppförda bestämda anslaget till vikariat, renskrifning, flitpenningar,

tillfälliga biträden m. m., men att däremot inga medel af kommittén beräknats

för de kostnader för vikariat under semester, hvilka i andra ämbetsverk bestridas

från nämnda anslag. Under framhållande af att det emellertid lärer

vara nödigt, att medel jämväl för sistberörda ändamål finnas å stat tillgängliga,

förordar statskontoret, att under anslaget till utrikesdepartementet sammanföras

de utgifter, som i andra ämbetsverks stater uppförts under titel »vikariatsersättning,

renskrifning, tillfälliga biträden in. in.» Öfriga utgifter, som

af kommittén afsetts under titel extra utgifter, men hvilka icke höra under

utrikesdepartementet, finner statskontoret böra anvisas att utgå från ett särskild!

anslag till »kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter

vid beskickningar och konsulat».

Vidkommande de å utrikesdepartementets stat enligt kommitténs förslag

uppförda renskrifvarna har statskontoret, såsom jag ofvan anmärkt, framhållit

att kostnaderna härför icke böra uppföras på ordinarie stat utan bestridas på

sätt i andra ämbetsverk är vanligt från ofvan föreslagna anslag till vikariatsersättning

m. m. Statskontoret föreslår sålunda, att detta anslag skulle

komma att bestå af följande belopp:

arfvode åt utrikesdepartementets juridiska ombud .... kronor 600: —■

biträden för räkenskapsföring och sifferrevision inom departementet

.................. » 2,000: —

arfvoden till fyra renskrifvare i utrikesdepartementet . . » 4,800: —

vikariatsersättning under semester för därtill berättigade

tjänstemän inom utrikesdepartementet enligt statskontorets

beräkning............... » 3,250: —

tillsammans kronor 10,650: —

Angående

anslag till

vikariatsersättning,

renskrifning,

tillfälliga biträden

m. m.

i utrikesdepartementet.

[12.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

hvilket belopp med tillägg af föreslagna ålderstillägg till renskrifvare samt

af godtgörelse för skönskrift skulle uppåt afrundas till 12,000 kronor.

Jag anser statskontorets framställning i detta hänseende fullt befogad

och ansluter mig till densamma, men vill dock påpeka, att jag finner de af

kommittén föreslagna och af statskontoret i dess beräkning upptagna arfvodesbeloppen

för departementets renskrifverskor för lågt beräknade. Det är

nämligen att märka, att den tjänstgöring, som af de i utrikesdepartementet

anställda renskrifverskorna fordras, är synnerligen ansträngande och arbetstiden

mycket längre än hvad fallet är i andra ämbetsverk, hvartill kommer

att de måste vara särskilt utbildade för sin syssla och i synnerhet äga goda

kunskaper i främmande språk.

De årliga inkomstbelopp, arfvoden och ersättning för öfvertidsarbete

sammanräknade, som de nu i utrikesdepartementet anställda renskrifverskorna

under de senaste fem åren uppburit, utgör i medeltal 8,000 kronor. Hvad

beträffar de nu anställda renskrifverskorna, hvilka under en lång följd af år

varit i departementets tjänst anställda, finner jag mig icke kunna föreslå någon

minskning i deras arfvoden, men är däremot väl benägen att vid nyantagningar

i hufvudsak tillämpa kommitténs förslag. Med hänsyn till hvad jag nu

anfört, anser jag ifrågavarande anslags slutsumma böra höjas till 14,000 kronor.

I fråga om ofvan oinförmälda juridiska biträde anhåller jag att få anmärka

följande:

Såsom jag ofvan nämnt, skall enligt kommitténs af mig härutinnan biträdda

förslag vissa ärenden rörande ersättning för sjöfolks hemsändande

m. m. öfverflyttas från kommerskollegium till utrikesdepartementet. Liksom

kommerskollegium hitintills, torde departementet framdeles blifva i behof af

juridiskt biträde för att föra statsverkets talan uti ifrågavarande mål samt

tillhandagå vid granskningen af ersättningsärenden. Godtgörelse till ett sådant

biträde utgår redan nu på kommerskollegii stat, och innebär således denna

post ingen ny utgift för statsverket.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje huftiteln

uppföra ett anslag »vikariatsersättning, renskrifning,

tillfälliga biträden m. in.» å 14,000 kronor.

Angående

anslag till

kanslivaktmästare,

ren- 9;o) Uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 13 i statsrådsproto
kostnader^ch

kollet) har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge uppandra

utgifter föras ett anslag kanslivaktmästare, renskrifning skostnader och andra utgifter

Vn!ngarkoch vid beskickningar och konsulat, å 23,500 kronor.

konsulat.

[13.]

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

69

Departementschefen har i fråga härom till statsrådsprotokollet yttrat

följande:

»På sätt ofvan anförts har statskontoret ansett, att den del af de utgifter,

som af kommittén afsetts under titel extra utgifter, men hvilka icke upptagits

af mig under punkt 12 här ofvan, borde anvisas att utgå från ett

särskildt anslag till kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter

vid beskickningar och konsulat.

Detta anslag beräknar statskontoret efter kommitténs uppgifter till 26,600

kronor, hvarmed sålunda skulle bestridas:

Renskrifningskostnader vid beskickningar och konsulat, tillsammans

...................kronor 10,500: —

Tolkarfvode för beskickningen i Tokio......... » 1,200: —

Dragomansarfvode i Konstantinopel.......... » 900: —

Arfvode till den kinesiske skrifvaren vid generalkonsulatet

i Shanghai.................. » 1,200: —

Till den främmande beskickning, åt hvilken vården af

Sveriges diplomatiska angelägenheter i Kina anförtros » 2,000: —

Kanslivaktmästare i London, högst......... » 1,800: —

» » Paris » » 1,800: —

» » Petersburg » » 1,500: —

» » Berlin » » 1,300: —

» » Köpenhamn » » 1,000: —

» » Kristiania » » 1,000: —

För kavass och portvakt i Konstantinopel....... »_2,400: —

eller tillsammans kronor 26,600: —

Då dragomansbefattningen i Konstantinopel enligt min åsikt bör bibehållas,

utgår den för denna utgift här beräknade post 900 kronor.

Kommittén har ansett, att anslag till renskrift vore erforderligt för vissa

beskickningar och konsulat, där ej särskild skrifhjälp finnes. Någon dylik

ersättning för renskrift har hittills i fråga om beskickningar ej annat än undantagsvis

utgått, men finner jag i likhet med kommittén skal tala för att

en mindre summa för ändamålet afses. Jag anser dock, att det belopp kommittén

beräknat, eller 10,500 kronor, är något för högt, och torde detsamma

kunna nedsättas med 2,500 kronor till 8,000 kronor.

I afseende å arfvodena till kanslivaktmästare har Kungl. Maj:ts minister

i Berlin påpekat otillräckligheten af det belopp, som för kanslivaktmästaren

vid beskickningen där af kommittén föreslagits. Jag föreslår därför en höjning

af dennes arfvode med 300 kronor till 1,600 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Beträffande öfriga af statskontoret under denna rubrik sammanförda

anslag har jag intet att erinra. Slutsumman skulle sålunda med 3,700

kronors minskning och 300 kronors ökning blifva 23,500 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln

uppföra ett anslag »kanslivaktmästare, renskrifningskostnader

och andra utgifter vid beskickningar och

konsulat» å 23,500 kronor.

anslag till 10:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 14

skrifmateria- i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge uppföras

''vid ljusnTm’förslagsanslag skrifmaterialier, expenser, ved, ljus in. in. å 92,500 kronor.

C14.1

L ’J Till statsrådsprotokollet har departementschefen i detta ärende anfört

följande:

»Till skrifmaterialier, expenser, ved, ljus in. m. uppför kommittén ett

förslagsanslag å 112,000 kronor. De olika utgiftsposter, som af detta anslag

skulle bestridas, framgår af följande förteckning:

Kronor.

Skrifmaterialier....................... 10,000

Ved, ljus, vatten in. m.................... 9,500

Underhåll af inventarier in. m................. 10,000

Prenumerationskostnader, inköp af böcker, kartor och trycksaker . 20,000

Tryckningskostnader och inbindning.............. 6,000

Postporto......................... 20,000

Telegrafporto........................ 20,000

Telefoner......................... 4,000

Fraktkostnader....................... 1,000

Hyra, uppvärmning och belysning af kanslilokal för konsulatet i

London....................... 6,000

Diverse utgifter....................... 5,500

Summa 112,000

Härvid har statskontoret anmärkt, att det belopp, som af kommittén beräknats

för hyra, uppvärmning och belysning af kanslilokal för konsulatet i

London eller 6,000 kronor, äfvensom det belopp, som må anses erforderligt till

beskickningshusens reparation, borde öfverföras till ett särskildt anslag, för »beskickningshus

och hyresbidrag». Statskontoret finner det nämligen vara önskvärdt,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

71

att statens samtliga utgifter för hyresbidrag och beskickningshus komme att utgå

från ett och samma anslag, till hvilket, därest det finge reservationsanslags natur,

också kunde såsom tillgång föras de inkomster, som kunde uppstå af försäljningen

af de af kommittén föreslagna fastigheterna i utlandet, uthyrning af

lägenheter och dylikt. En sådan anordning skulle enligt statskontorets mening

icke blott innebära en vinst i statistiskt hänseende, i det att alla utgifter af

berörda slag blefve synliga på ett och samma ställe, och icke, såsom af

kommittén föreslagits, dels å aflöningsanslaget för beskickningar och konsulat,

dels å underhållsanslaget för statens fastigheter i allmänhet, dels å expensanslaget

för tredje hufvudtiteln, dels slutligen å kontot för Perafonden.

Genom uppförande å tredje hufvudtiteln af ett särskildt reservationsanslag

till beskickningshus och hyresbidrag, dit försäljningsmedel och dylikt finge

föras såsom inkomst, kunde så småningom samlas en fond för inköp af beskickningshus.

Detta statskontorets förslag torde hafva åtskilligt, som talar för sig.

Frågan synes mig dock böra närmare undersökas, hvadan det ej torde vara

lämpligt att redan nu upptaga den till afgörande. Såsom på ett annat ställe

påpekats, är det min afsikt att snarast möjligt söka framlägga en plan till

bebyggande af tomten i Konstantinopel. Det torde vara lämpligast att i

sammanhang med denna fråga upptaga den af statskontoret gjorda hemställan.

Vid de utgiftsposter, som under nu ifrågavarande anslag till skrifmaterialier,

expenser, ved, ljus in. m. af kommittén beräknats, anhåller jag att

få göra följande erinringar.

I posten ved, ljus, vatten in. in. ingår uppvärmning och belysning

af utrikesministerhotellet i Stockholm samt af beskickningshusen i Paris och

Konstantinopel. Härtill skulle nu ytterligare komma beskickningshusen i

Madrid och Kristiania. För utrikesministerhotellet torde ett belopp af omkring

2,500 kronor böra beräknas. Till beskickningshusen skulle på sätt

jag ofvan anfört få användas tillhopa högst 4,200 kronor. Slutligen skola

från nu omhandlade post äfven utgå kostnaderna för ved och ljus för utrikesdepartementets

lokaler. I ett för allt torde utgifterna å ifrågavarande post

kunna beräknas till 8,500 kronor.

Af öfriga utgiftsposter under ifrågavarande anslag finner jag, på sätt

redan nämnts (sid. 25), beloppet för telefoner, 4,000 kronor, böra utgå. I

afseende å öfriga anslag har jag intet att erinra mot de beräknade utgifterna

för postporto och telegrafporto, fraktkostnader samt hyra, uppvärmning och

belysning af kanslilokal för konsulatet i London. Däremot finner jag på grund

af i departementet verkställda utredningar anslaget för inventarier och inventariers

underhåll kunna sänkas med 3,000 kronor från 10,000 till 7,000 kronor,

anslaget till prenumerationskostnader, inköp af böcker och kartor samt

trycksaker från 20,000 till 12,000 kronor, anslaget till tryckningskostnader

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

och inbindning från 6,000 kronor till 5,000 kronor samt diverse utgifter från

5,500 till 3,000 kronor. Sålunda skulle totalsumman kunna nedbringas från

112,000 kronor till 92,500 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln

uppföra ett förslagsanslag »skrifmaterialier, expenser,

ved, ljus m. in.» å 92,500 kronor.

anstaltin ll:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 15

godtgöre/se af i. statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge uppföras

kostnader för förslagsanslag godtgörelse af kostnader för sjöfolk och nödställda svenska

undersåtar m. m. å 35,000 ki''onor.

sjöfolk och

nödställda

svenska

undersåtar

m. m.

[15.]

Departementschefen har i fråga om detta förslag till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Vid öfverflyttning från kommerskollegium till utrikesdepartementet af

ersättningsärenden rörande sjöfolks hemsändande in. m. måste medel beredas

departementet för bestridande af de utgifter, som föranledas genom ersättningars

utbetalande. För närvarande är kommerskollegium enligt nådiga

brefvet den 17 juni 1893 bemyndigadt att hos statskontoret rekvirera erforderliga

medel för godtgörande af dels sådana af konsul icke förskjutna kostnader

för befälhafvares hemresa och underhåll samt för sjömäns sjukvård och hemförskaffande,

som enligt 66, 90 och 98 §§ sjölagen skola gäldas af allmänna

medel, dels sådana utgifter, som konsul på grund af 93, 94 och 95 §§ af

förordningen angående konsulatväsendet bestrida tillika med konsulns räntegodtgörelse

för dylika utgifter, dels ock utgifter för sjöfolks hemförskaffande

enligt nådiga förordningen den 6 augusti 1864. Hvad af statskontoret sålunda

årligen förskjutes skall enligt samma nådiga bref intill ett belopp af

2,700 kronor godtgöras från anslaget till befrämjande i allmänhet af handel

och sjöfart, och skall statskontoret omedelbart efter hvarje års utgång hos

Kungl. Maj:t till godtgörelse anmäla återstoden af det förskjutna beloppet.

Från anslaget för sjöfolk hafva för sådant ändamål under de senaste åren utanordnats

följande sammanlagda belopp: år 1901 kr. 17,209,36, 1902 kr.

34,570,96, 1903 kr. 32,874,86, 1904 kr. 26,607,91 och 1905 kr. 17,474,49 eller

i medeltal kr. 25,747,51 för år.

Vidare är genom nådiga brefvet den 22 januari 1897 stadgadt, att ersättning

för konsuls utgifter för sjöförklaringar och annan undersökning rörande

sjöolycka skola af statskontoret till kommerskollegium på rekvisition

förskjutas samt likaledes omedelbart efter hvarje års utgång anmälas till

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

73

godtgörelse hos Kungl. Maj:t. Beloppen af de för dessa ändamål utgifna medel

hafva under de senaste åren varit följande: 1903 kr. 919,09, 1904 kr. 322,44

och 1905 kr. 388,41.

Slutligen har genom ofvannämnda nådiga bref af den 17 juni 1893

till kommerskollegii förfogande från handels- och sjöfartsfonden anvisats ett

årligt belopp af 3,000 kronor, hvaraf kollegium har att utbetala, jämväl förskottsvis,

dels godtgörelse för af konsul på grund af 97 § af konsulatförordningen

bestridda utgifter för understöd åt svenska undersåtar, som icke

äro sjömän, och utomlands råkat i nöd samt konsuls räntegodtgörelse för

sådana utgifter, dels ock ersättning för konsuls utgifter för hemsändande af

afliden svensk sjömans kvarlåtenskap. Dessutom har i särskilda fall med

Kungl. Maj:ts bemyndigande anslaget tagits i anspråk för beredande af ersättning

ej mindre för sjömans begrafningskostnad, som det icke ålegat rederiet

att vidkännas, än äfven för konsuls utgifter för begrafning af andra

svenska undersåtar än sjömän, då ersättning från sterbhusdelegarne icke

kunnat utbekommas. Hvad af anslaget för ett år icke åtgår skall af kommerskollegium

reserveras till framtida behof. Från anslaget hafva under de senaste

åren utanordnats följande sammanlagda belopp: 1901 kr. 1,972,80, 1902

kr. 3,751,09, 1903 kr. 2,435,07, 1904 kr. 1,2 9 0,77 samt 1905 kr. 1,446,48.

Kommittén har nu hemställt (sid. 51), att till bestridande af utgifterna

i fråga måtte, i stället för de nu för ändamålet anvisade belopp under tredje

hufvudtiteln uppföras till anslag med titel »godtgörelse af kostnader för sjöfolk

och nödställda svenska undersåtar m. m.» samt att, då till de utgifter,

som bestridts med dessa medel, skulle komma de kostnader för hemsändande

af nödställda svenskar, hvilka hittills gäldats med den å beskickningarna inflytande

lösen af pass m. m., anslagsbeloppet måtte bestämmas till 35,000 kronor.

Statskontoret har beträffande detta anslag anfört, att ifrågavarande

åtgärd, hvarigenom de nu gällande i olika nådiga bref gifna, delvis ofullständiga

bestämmelserna i förevarande afseende skulle kunna utbytas mot

eu allmän föreskrift för anslagets användande och det alltid med omfång

och besvär förenade förskottsväsendet kunna inskränkas, synnerligen lämplig

och välbetänkt. Dock har statskontoret ansett sig böra framhålla, att anslaget

icke, såsom af kommittén föreslagits, bör erhålla natur af bestämdt

utan af förslagsanslag. Såsom skäl härför har statskontoret anfört, att då

erfarenheten gifvit vid handen, att ifrågavarande utgifter äro oberäkneliga

och varierande, fara för att brist i anslaget skulle uppstå läge nära till

hands, ett förhållande som ju, när det gällde ett bestämdt anslag, ej borde

få förefinnas. A andra sidan vore det icke heller önskvärdt att, därest behållning

å anslaget något år uppkomme, denna blefve, såsom fallet vore

med besparingar å bestämda anslag, öfverförda till hufvudtitelns allmänna

besparingsfond.

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Angående

anslag till

hemliga utgifter.

[16.]

Hvad statskontoret sålunda anfört är utan tvifvel riktigt.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln

uppföra ett förslagsanslag »godtgörelse af kostnader

för sjöfolk och nödställda svenska undersåtar m. m.» å

35,000 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 16

i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen medgifva, att såsom ordinarie anslag

finge uppföras ett anslag hemliga utgifter å 40,000 kronor.

Departementschefen har i fråga härom till statsrådsprotokollet yttrat

följande,:

»A tredje hufvudtiteln finnes för närvarande under hufvudrubriken:

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter uppfördt ett särskildt anslag till

hemliga utgifter. Detta anslag fastställdes år 1862 att utgå med högst 34,000

kronor, och har sedermera utgått med växlande belopp under olika perioder,

till dess det i 1876 års budget fastställdes till 14,000 kronor, hvilket belopp

bibehölls ända till år 1896. Med anledning däraf att norska stortinget förklarat

sig icke vilja bidraga till anslaget till hemliga utgifter under annat

villkor än att användandet af anslaget underkastades kontroll af ansvarig

norsk myndighet, hvilket villkor icke ansågs från svensk sida kunna bifallas,

uppfördes i utrikesbudgeten från och med år 1897 för ifrågavarande ändamål

allenast 9,400 kronor, motsvarande den svenska andelen af hela anslagssumman.

Anslaget, som därefter utgick enbart af svenska medel, har från

och med år 1902 höjts till 20,000 kronor, med hvilket belopp det fortfarande

finnes i staten upptaget.

Användningen af ifrågavarande medel redovisas genom personlig föredragning

af utrikesministern inför Hans Maj:t Konungen.

Kommittén har nu (sid. 113) hemställt, att anslaget måtte utgå med

40,000 kronor årligen.

Det faller af sig själft, att jag icke kan närmare ingå i redogörelse

för användningen af ifrågavarande anslag. Ingen regering torde emellertid

kunna undvara ett sådant. Anslaget har tidigare utgått med större belopp,

och jag finner, med vetskap och erfarenhet därom att anslaget är för ändamålet

otillräckligt, mig böra tillstyrka hvad kommittén härutinnan föreslagit.

Hitintills har, såsom jag nämnde, redogörelsen för beloppets användning

skett genom personlig föredragning af utrikesministern allena. Då ett

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

75

så afsevärdt större belopp skulle enligt min hemställan utgå till hemliga utgifter,

synes mig för förstärkande af garantin för ett ändamålsenligt användande

häraf för framtiden böra iakttagas, att äfven statsministern och en annan

af statsrådets ledamöter deltaga i medlens redovisande.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må såsom ordinarie anslag under tredje

hufvudtiteln uppföra ett anslag »hemliga utgifter» å 40,000

kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 17

i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att å ordinarie stat bevilja ett

anslag till svenska kyrkan i Paris å 2,950 kronor.

Departementschefen har i fråga härom till statsrådsprotokollet anfört,

att i riksstaten hade såsom ordinarie anslag under tredje hufvudtiteln sedan

längre tid tillbaka funnits uppfördt ett anslag af 2,950 kronor åt svenska

kyrkan i Paris. (Jfr kommitténs betänkande sid. 113). Departementschefen

ansåge väl det med skäl kunna ifrågasättas, om icke detta anslag rimligen

borde öfverflyttas till åttonde hufvudtiteln, men ansåge sig icke härom för

närvarande böra göra någon framställning.

Då detta belopp hädanefter såsom tillförne för ändamålet erfordrades,

hemställde departementschefen, att förevarande framställning måtte hos Riksdagen

göras.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln

uppföra ett anslag »svenska kyrkan i Paris» å 2,950

kronor.

Extra anslag.

14:o) Kungl. Maj:t har uti förenämnda proposition den 30 april 1906

(punkt 18 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att till fortsatt utgifvande

af »Sveriges Traktaten såsom extra anslag för år 1907 bevilja 4,500

kronor.

Angående

anslag till

svenska kyrkan

i Paris.

[17.]

Angående

anslag till

“Sveriges

Traktater“

[18.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Angående an

slag till den

internationella

skiljedomstolens

byrå i Haag.

[19.]

Angående anslag

till internationella

fredsbyrån

i Bern.

[20.]

Med erinran att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under punkt 3

af tredje hufvudtiteln gjort enahanda framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med föregående år, till

fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» på extra stat

för år 1907 anvisa ett belopp af 4,500 kronor.

15:o) Uti omförmälda proposition den 30 april 1906 (punkt 19 i statsrådsprotokollet)

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till bestridande af

Sveriges andel i kostnaderna under år 1906 för den internationella skiljedomstolens

byrå i Haag såsom extra anslag för år 1907 bevilja 2,500 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel under år

1906 utanordna berörda belopp.

Utskottet får, jämte erinran att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under punkten 4 af denna hufvudtitel haft samma anslagsäskande, hemställa,

att Riksdagen må till bestridande af Sveriges andel

i kostnaderna under år 1906 för den internationella skiljedomstolens

byrå i Haag på extra stat för år 1907 anvisa

ett belopp af 2,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis af tillgängliga medel under år 1906 utanordna

berörda belopp.

16:o) Kungl. Maj:t har uti förberörda proposition den 30 april 1906

(punkt 20 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

den internationella fredsbyrån i Bern å extra stat för år 1907 bevilja 750

kronor.

Under erinran att af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen punkt 6

af tredje hufvudtiteln jämväl framställts detta förslag, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad föregående

år ägt ruin, såsom bidrag till den internationella fredsbyrån

i Bern å extra stat för år 1907 bevilja ett belopp

af 750 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

77

17:o) Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition den 30 april 1906 An&.dy<''tld$- (punkt 21 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att till beredande, i

enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari *- ’■*

1906 angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjänstemän och

betjänte i utrikesdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli å extra

stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 2,625 kronor.

Till statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 30 nästlidne

april har departementschefen, efter erinran hurusom i den provisoriska

budgeten upptagits för beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt

tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementet å extra stat ett förslagsanslag

af 3,500 kronor, vidare anfört, att därest de nya staterna finge tillämpas

redan från och med den 1 instundande oktober, skulle till dyrtidstillägg för

innevarande år erfordras allenast hvad som belöpte på årets tre första kvartal,

eller 2,625 kronor.

Sedan utskottet i dess utlåtande n:o 12, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde

och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande

af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän och betjänte, hemställt,

att Riksdagen måtte, i anledning af hvad Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit,

för berörda ändamål under tredje hufvudtiteln på extra stat för år 1907 anvisa

ett förslagsanslag till belopp af 3,500 kronor, att utbetalas med iakttagande,

att för beräknande af dyrtidstillägg skulle gälla vissa i utlåtandet

närmare angifna grunder, har Riksdagen visat frågan om beloppet af det

ifrågasatta anslaget under tredje hufvudtiteln åter till utskottet.

I denna fråga kommer utskottet att afgifva särskildt yttrande, hvilket

utskottet skolat här för Riksdagen

anmäla.

18:o) Uti förberörda proposition den 30 april 1906 (punkt 22 i statsråds- ingående anprotokollet)

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år peÄier!

1907 till pensioner bevilja 29,800 kronor att utgå i den mån, sådant kunde ]

vara erforderligt.

Departementschefen har i fråga härom till propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden för den 30 april 1906

anfört, att för närvarande utginge från kabinetts- och konsulskassorna följande

pensioner:

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

f. d. envoyén herr grefve C. Lewenhaupt .... kronor 6,000

» » » > O. Stenbock..... » 6,000

» ministern C. Burenstam......... » 5,000

» generalkonsuln grefve Cronhielm...... » 4,000

» » » Björnstjerna..... » 4,000

» konsuln C. A. Titz ........... » 4,000

Generalkonsul G. Hegardts änka........ » 800

tillsammans kronor 29,800

Dessa pensioner, hvilka beviljats genom särskilda nådiga beslut, skulle

hädanefter enligt den med Norge träffade öfverenskommelsen angående slutlig

ekonomisk uppgörelse i följd af unionens upplösning betalas af Sverige ensamt.

Vid sådant förhållande kunde väl tagas under öfvervägande, huruvida icke

dessa pensioner i likhet med andra dylika utgifter borde öfverflyttas till tionde

hufvudtiteln. Då denna hufvudtitel för år 1907 emellertid redan af Riksdagen

vore behandlad, funne departementschefen det lämpligast att för nämnda år

begära ett extra anslag för ifrågavarande ändamål.

Med anledning af hvad sålunda i ämnet anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1907 till pensioner

bevilja 29,800 kronor att utgå i den mån, sådant

kan vara erforderligt.

Angående

anslag till bestridande

af

den för

Norge belöpande

andelen

i kabinetts-

och

konsulskassornas

utgifter

för år

1905.

[23.]

19:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 23

i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att till gäldande af det utaf statskontoret

till bestridande af en del af den på Norge belöpande andelen af

kabinetts- och Iconsulskassornas utgifter 1905 under för skottstitel utbetalda belopp

finge på extra stat för 1907 anvisas 170,750 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Vid underdånig föredragning den 13 januari innevarande år af regleringen

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1907 erinrade

jag, att, då till följd af de i Norge timade händelserna af de i utrikesbudgeten

för 1905 beräknade norska bidragen till kabinetts- och konsulskassornas

utgifter influtit allenast hvad som belöpte på det förra halfåret,

Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 17 november 1905 anbefallt statskontoret

att af under händer varande medel till utrikesdepartementet utbetala ett belopp

af 300,000 kronor, i rundt tal motsvarande de norska anslagen till kabinetts
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

79

och konsulskassorna för senare halfåret 1905. Vid samma underdåniga föredragning

anförde jag, att med bestämdhet då icke kunde uppgifvas, huru

mycket af de uteblifna norska anslagen för 1905, som komme att af Norge

till utrikesdepartementet inbetalas, och till följd däraf icke heller huru mycket

som definitivt kunde komma att för utgifterna 1905 tagas i anspråk af det

utaf statskontoret förskottsvis utbetalda beloppet. Framställning till Riksdagen

angående ersättning till statskontoret för hvad af svenska medel förskjutits

till följd af uteblifna norska bidrag för 1905 borde därför anstå för att

längre fram under riksdagen atlåtas i sammanhang med den definitiva propositionen

angående kabinetts- och konsulskassornas anslagsbehof för 1907. I den

nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof upptogs dock

till bestridande af en del af den på Norge belöpande andelen af kabinettsoch

konsulskassornas utgifter år 1905 bland de extra anslagen för 1907 ett

förslagsvis beräknadt belopp af 300,000 kronor.

Jämlikt den af Kungl. Maj:t för Sveriges del den 23 nästlidne mars

godkända samt af mig och Norges härvarande chargé d’affaires, såsom behörigen

befullmäktigade, undertecknade öfverenskommelse angående ekonomisk

uppgörelse mellan Sverige och Norge i anledning af unionens upplösning,

skulle Norge bidraga till kabinetts- och konsulskassornas utgifter enligt 1905

års bokslut med........kronor 438,786: 35

Härtill komma för ämbetsutgifter

vid samtliga konsulat under

tiden 1 januari—31 oktober 1905

och för kontorskostnadsersättningar

mot redovisningsskyldighet vid de

lönade konsulaten under tiden 1

juli—31 oktober 1905, hvilka utgifter

af utrikesdepartementet ersättas

först år 1906 och redovisas i

sistnämnda års räkenskaper ... » 25,333: 33 kronor 464,119: 68

Under år 1905 har af de beräknade norska bidragen

till utrikesdepartementet influtit....... »

Från återstoden...............kronor

bör afgå dels Norges i utrikesdepartementet innestående

besparingar å kabinetts- och konsulskassorna

vid utgången af år 1904 .....kronor 77,434: 64

dels Norges andel i värdet af inventarier

i utrikesdepartementet och

317,239: 94

146,879: 74

transport kronor 77,434: 64 »

146,879: 74

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

transport kronor 77,434: 64 kronor 146,879: 74

vid beskickningarna, hvilken andel

Sverige enligt öfverenskommelsen

skall tillösa sig ........_6,686: 25 kronor 84,120: 89

o

Återstående beloppet............kronor 62,758: 85

skall af Norge kontant inbetalas till utrikesdepartementet.

Härförutom har Norge jämlikt art. 4 i öfverenskommelsen att till

Sverige återgälda af utrikesdepartementet förskotterade pensioner till norrmän

till sammanlagdt belopp af kronor 8,500: Öl. Totalbeloppet, som Norge bör

kontant inbetala till utrikesdepartementet, utgör alltså kronor 71,258: 86.

Summan af kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1905 utgör

enligt utrikesdepartementets afslutade räkenskaper . . kronor 1,506,849: 41

Till bestridande af dessa utgifter finnas följande

tillgångar:

de svenska anslagen till kabinetts-

och konsulskassorna enligt

1905 års riksstat........kronor 878,800: —

Sveriges bidrag till dyrtidstillägg

för utrikesdepartementet år

1905 ............. » 2,888: 93

Expeditionsafgifter i svenska

ärenden år 1905 samt andra svenska

afgiftsmedel.......... » 15,624: 17

Norges bidrag till kabinettsoch

konsulskassornas utgifter enligt

öfverenskommelsen 23 mars 1906 . _»__438,786: 35 » 1,336,099: 45

Sålunda uppstår en brist af..........kronor 170,749: 96

hvilken bör fyllas af det från statskontoret förskotterade belopp af kronor

300,000.»

På grund af hvad sålunda till statsrådsprotokollet i detta ärende meddelats

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till gäldande af det utaf statskontoret

till bestridande af en del af den på Norge belöpande

andelen af kabinetts- och konsulskassornas utgifter 1905

under förskottstitel utbetalda belopp på extra stat för 1907

anvisa 170,750 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

81

20:o) Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition den 30 april 1906

(punkt 24 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att, med medgifvande

att den för år 1907 föreslagna organisations- och lönestat finge från den 1

oktober 1906 tillämpas, till bestridande af den på Norge belöpande andelen i

kabinetts- och konsulskassornas utgifter innevarande år på extra stat för år

1907 bevilja 556,225 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis

under år 1906 utanordna beloppet.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet i detta ärende anfört

följande:

»Under punkt 7 i den för innevarande Riksdag framlagda provisoriska

budgeten har jag framställt, det Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till

bestridande af den på Norge belöpande andelen i kabinetts- och konsulskassornas

utgifter för år 1906 enligt den gemensamma utrikesbudgeten på extra

stat för år 1907 bevilja ett belopp af 595,500 kronor. Till detta belopp uppgick

nämligen den norska andelen i den gemensamma utrikesbudgeten för år 1906.

Emellertid anser jag detta belopp icke i dess helhet behöfva tagas i anspåk.

Detta dock under förutsättning af att tillämpningen af de nya staterna för utrikesdepartementet,

diplomatien och konsulatväsendet kan redan under årets

lopp taga sin början. Och af flera skäl synes mig detta synnerligen önskvärdt.

Först och främst kan det provisorium, som med anledning åt unionens

upplösning för närvarande är rådande inom hela utrikesförvaltningen,

icke utan verklig skada alltför länge fortfara. Det är medvetandet härom,

som drifvit mig att redan nu framlägga ifrågavarande organisationsförslag,

då jag icke ansett mig kunna taga på mitt ansvar att vara orsaken till förlängande

af det närvarande tillståndet. Jag skulle ansett det synnerligen

önskvärdt, att den nya organisationen kunnat träda i kraft redan från den 1

instundande juli. Detta kan dock icke ske till följd af de omfattande arbeten,

som därförinnan måste vara afslutade, men icke till dess kunna medhinnas.

Härvidlag tillåter jag mig särskildt framhålla utarbetandet af en

ny instruktion för diplomaternas och konsulernas ämbetsutöfning. Till

den 1 oktober innevarande år torde emellertid dessa förberedande arbeten

kunna vara afslutade, så att hinder icke möter för de nya staternas tillämpande

från sistnämnda dag. En ytterligare anledning till att icke uppskjuta

härmed är, att utgifterna för utrikesförvaltningen enligt den nya utrikesbudgeten

blifva lägre än enligt den för innevarande år beräknade för Sverige

och Norge gemensamma budgeten.

Jag anser mig således böra hemställa, att den nu föreslagna organisationen

redan från och med den 1 instundande oktober vinner tillämpning.

Detta föranleder till en förändrad beräkning af det extra anslagsbelopp, som

bör utgå i ersättning för Norges andel i utrikesbudgeten för år 1906.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft.

Angående

anslag till

bestridande

af den för

Norge belöpande

andelen

i kabinetts-

och

konsulskassornas

utgifter

för

år 1906.

[24.]

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Utskottets

yttrande.

För år 1906 torde nämligen under denna förutsättning utgifterna böra

således ställa sig:

3/4 af utgifterna enligt den gemensamma budgeten

för år 1906 ...................kronor 1,119,637: 50

XU af utgifterna enligt den för år 1907 föreslagna

budgeten.................... » 338,912: 50

hvartill kommer, då i de nya ordinarie anslagen

icke ingå pensioner till f. d. diplomater och konsuler,

pensioner under sista kvartalet af år 1906 ...... » 7,450: —

tillhopa kronor 1,466,000: —

Härifrån bör dock afdragas de 1906 för norrmän

beräknade pensioner och expektanslön, hvilka jämlikt

den ekonomiska uppgörelsen skola öfvertagas af Norge » 15,600: —

För bestridande af detta belopp........kronor 1,450,400: —

finnes till förfogande Sveriges direkta anslag till 1906

års gemensamma budget.....kronor 884,850: —

samt inflytande expeditionsafgifter

under årets tre första kvartal, hvilka

torde i jämnt tal kunna beräknas till »__9,400: — » 894,250: —

Således brister...............kronor 556,150* —

hvilket belopp skulle ersättas af svenska medel.

Till afrundande af hufvudtitelns slutsumma torde ifrågavarande anslag

böra bestämmas till 556,225 kronor.»

Med anledning af hvad sålunda anförts anser utskottet sig böra tillstyrka,

att de nya organisations- och lönestaterna å denna hufvudtitel må

tillämpas redan från den 1 nästkommande oktober. Då emellertid vid bifall

till hvad utskottet under punkt l:o) härofvan hemställt med afseende å anslaget

till departementschefen samt anslaget till utrikesdepartementet skulle

för år 1907 vinnas en kostnadsminskning i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag beträffande dessa anslag af tillsammans 28,050 kronor, finner utskottet

det under denna punkt äskade anslaget böra nedsättas med en fjärdedel af

sistnämnda belopp, eller till i rundt tal 550,000 kronor.

Utskottet får sålunda hemställa,

att Riksdagen må, jämte medgifvande att de för

år 1907 föreslagna organisations- och lönestater må från

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

83

den 1 oktober ] 906 tillämpas, till bestridande af den

på Norge belöpande andelen i kabinetts- och konsulskassornas

utgifter innevarande år på extra stat för år 1907

bevilja 550,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta

förskottsvis under år 1906 utanordna beloppet.

21:o) Uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 25 i statsrådsprotokollet)

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att af hyresinkomsterna

från kronans fastighet i Konstantinopel finge år 1907 användas 1,169

kronor att utgå såsom lönetillökning för pastorn vid svenska församlingen

i Paris.

I fråga om denna framställning har departementschefen åberopat följande

af honom i statsverkspropositionen under punkt 9 i detta ärende häfda

yttrande:

»Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgaf

1905 års riksdag, att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i Konstantinopel

finge år 1906 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169 kronor,

att utgå såsom lönetillökning för pastorn.

Alltsedan år 1893 har af berörda hyresinkomster hvarje år användts

ett visst belopp till lönetillökning åt pastor vid svenska församlingen i Paris.

Denna lönetillökning har från och med år 1900 utgått med det ofvannämnda

för 1906 inedgifna beloppet af 1,169 kronor, motsvarande 1,625 francs.

Församlingen har nu genom dess kyrkoråd i underdånig skrifvelse den

18 oktober 1905 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte jämväl i den nådiga

propositionen till 1906 års riksdag upptaga det ifrågavarande anslaget. I

den underdåniga ansökningen har kyrkorådet anfört, att kyrkans ekonomiska

ställning i hufvusak är densamma som förut, samt att det endast är under

förutsättning att kyrkan fortfarande finge åtnjuta förmånen af det ifrågavarande

extra anslaget, som dess inkomster och utgifter skulle kunna balansera

hvarandra utan allt för stor brist. En sådan komme i alla händelser

att uppstå till belopp af 400 å 500 francs om året, och om lönefyllnadsanslaget

bortfölle, skulle denna brist ökas till omkring 2,000 francs. Kyrkorådet

har vidare framhållit nödvändigheten af att pastorslönen bibehålies vid

det belopp af 10,000 francs, med hvilket den under de senare åren utgått,

därvid särskildt tilläggande att lefnad skostnaderna i Paris på sista tiden snarare

ökats än minskats.

Eders Kungl. Maj:ts minister i Paris har på skäl, som tillförene blifvit

anförda för behofvet af det ifrågavarande lönetillägget för pastorn, förordat

nådigt bifall till den underdåniga ansökningen.»

Angående

lönetillökning

åt pastorn

vid svenska

kyrkan i Paris.

[25.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Utskottet, som emot denna framställning icke haft något att erinra,

hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att af hyresinkomsterna

från kronans fastighet i Konstantinopel må år 1907 få användas

1,169 kronor att utgå såsom lönetillökning för

pastorn vid svenska församlingen i Paris.

Stockholm den 17 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Herr L. Eriksson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

85

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens Tredje hufyudtitel.

Förslag till blif-

vande riksstat.

Anvisning i kon- tant.

Utrikesdepartementet.

Kronor.

öre.

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena.......

24,000

—

Utrikesdepartementet.....................

73,050

—

Beskickningar och konsulat............•.....

831,600

—

Alderstillägg, förslagsanslag..................

5,000

—

Bidrag till vissa vicekonsulers aflönande, förslagsanslag.....

5,000

—

Ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler, förslagsanslag

45,000

—

Diplomat- och konsulsaspiranter................

27,000

—

Militär- och marinattachéer..................

18,000

—

Handelsattachéer, reservationsanslag ..............

36,000

—

Ekiperingspenningar, förslagsanslag........_......

Bese- och flyttnmgsersättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag,

15,000

—

förslagsanslag.......................

40,000

—

Vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden m. m. ...

Kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter vid

14,000

—

beskickningar och konsulat.................

23,500

—

Skrifmaterialier, expenser, ved, ljus m. in., förslagsanslag ....

Godtgörelse af kostnader för sjöfolk och nödställda svenska under-

92,500

—

såtar m. m., förslagsanslag.................

Hemliga utgifter.......................

35,000

—

40,000

—

Svenska kyrkan i Paris....................

2,950

—

Summa

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Tredje

Imfvu (Ititel.

Utrikesdepartementet.

1,327,600

Till fortsatt utgifvande af Sveriges traktater..........

» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år 1906 för

4,500

—

den internationella skiljedomstolens byrå i Haag.....

2,500

—

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern........

750

—

Till pensioner................_........

» gäldande af det utaf statskontoret till bestridande af en del

af den på Norge belöpande andelen af kabinetts- och kon-

29,800

sulskassornas utgifter 1905 förskottsvis utbetalda belopp .

» bestridande af den på Norge belöpande andelen i kabinetts-

170,750

—

och konsulskassornas utgifter 1906 ...........

550,000

—

Summa

758,300

Anm. Öfver anslag till inköp af beskickningslius i Kristiania har utskottet förut afgifvit utlåtande och

öfver anslag till dyrtidstillägg kommer utlåtande framdeles att utgifvas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.