Utlåtande, i anledning af väckt motion om ersättning till arfvingarna efter Wilhelmina Wahlström från Hjo för utbetalad för hög stämpelafgift.
1906-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1906:43, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ersättning till arfvingarna efter Wilhelmina Wahlström från Hjo för utbetalad för hög stämpelafgift.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 43,
1
N:o 43.
Ank. till Riksdagens kansli den 1 mars 1906, kl. 3 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ersättning till arfvingarna
efter Wilhelmina Wahlström från Hjo för utbetalad för
hög stämpelafgift.
(I. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 16) kafva herrar
C. Persson i Stallerhult och L. J. Jansson i Djursätra hemställt, att
Riksdagen ville besluta, att arfvingarna efter aflidna Wilhelmina Wahlström
från Hjo måtte, såsom ersättning för utbetaldt för högt stämpelbelopp
för bouppteckning af den 13 februari 1901, af statsmedel äga
uppbära 432 kronor 30 öre, samt att Kungl. Maj:t måtte af tillgängliga
medel förskjuta detta belopp.
Till stöd för denna framställning hafva motionärerna anfört följande:
»Uti bouppteckning, som förrättades den 13 februari 1901 efter
omyndig förklarade fröken Wilhelmina Wahlström i Hjo, uppgaf hennes
lagligen tillförordnade förmyndare, att den aflidna »ej efterlämnar några
kända lagliga stärbhnsdelägare». Af denna anledning blef bouppteckningen,
då densamma till vederbörlig domstol inlämnades för inregistrering,
belagd med stämpel såsom för danaarf med 597 kronor 50 öre, förutom
28 kronor inregistreringsafgift.
Bill till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 23 Haft. (N:is 43, 44)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
Inom för okända arfvingar föreskrifven tid efter dödsfallet anmälde
sig som arfvingar den aflidnas systerbarn, som genom stämning å den
aflidnas förmyndare yrkade att af honom få emottaga redovisning öfver
den aflidnas efterlämnade kvarlåtenskap, hvilken tvist slutligen så afdömdes,
att Kungl. Maj:ts och Rikets Göta hofrätt i dom den 10 oktober
1902 förklarade Hilda Garthman, Emilia Jacobsson och Ottinie Lindbäck,
gift med Olof Finnström, såsom arfvingar till aflidna Wilhelmina Wahlström
berättigade att emottaga redovisning af dödsboets tillhörigheter.
Då uppgiften om att den döda ej hade »kända lagliga stärbhusdelägare»
för arfvingarna ej blef känd förrän i slutet af året 1901 eller
originalbouppteckningen kom dem till hända förrän efter det kungl. hofrättens
dom af den 10 oktober 1902 tagit åt sig laga kraft, fanns för
dem ingen möjlighet att vare sig förr granska stämpelbeläggningen af
bouppteckningen eller hos vederbörande söka den rättelse af stämpelbeloppet,
som enligt nämnda dom bör blifva eu följd.
Uti ansökningen först till Kungl. Maj:ts och Kikets Göta hofrätt
och sedermera hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län
ha arfvingarna begärt återfå skillnaden i stämpelbeloppet, men har
framställningen afslagits såsom för sent inkommen. Slutligen vände sig
arfvingarna i underdånighet till Kungl. Maj:t, men med samma otillfredställande
resultat.
Som vi hafva oss väl bekant, att Wilhelmina Wahlströms förutnämnda
arfvingar äro i behof af att återbekomma det sålunda för högt
n tgl fn a stämpelbeloppet, hvithet endast numera kan ske genom Riksdagens
medverkan, hafva vi ansett oss därom böra framställa förslag,
och få vi såsom ytterligare skäl för bifall till vårt yrkande bifoga och
åberopa kungl. statskontorets yttrande i saken, kvilket yttrande vi anhålla
måtte i sin helhet få åtfölja motionen som bilaga.»
I statskontorets af motionärerna åberopade utlåtande, kvilket på
grund af remiss å arfvingarnas hos Kungl. Maj:t gjorda ansökan afgifvits
den 7 januari 1905, anföres, efter redogörelse öfver hvad i ärendet
förekommit, att af denna redogörelse framginge, att ifrågavarande bouppteckning
blifvit stämpelbelagd, såsom om behållningen i boet,
13,998 kronor 18 öre, vant danaarf, alltså enligt 8 § 3) i gällande
stämpelförordning d. v. s. 139 ■ 4: so = 625: 50 eller efter afdrag af inregistrerings
afgiften, 28: —, 597:50, under det att, om sökandenas släktskapsförhållande
till arflämnaren varit vid bouppteckningens inregistrering
den 4 mars 1901 kändt, stämpelbeläggningen bort hafva skett efter tre
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
3
arfslotter å 4,666 kronor 6 öre enligt 8 § 2) d. v. s. 46 • 1: « = 64:« • 3
= 193:ao eller efter enahanda afdrag för inregistreringsafgiften 165: so.
Skillnaden emellan dessa bägge stämpelafgifter eller 432 kronor 30 öre
vore alltså det belopp, om hvars utbekommande ansökning nu gjorts.
Då stämpelbeläggning i nu förevarande fall ägt rum med hänsyn
till ett antagande, som sedermera visat sig oriktigt, men emellertid haft
till följd, att i stämpelafgift influtit ett större belopp än som vederbort,
och då någon försummelse i afseende å iakttagande af i lag eller författning
gifna föreskrifter för vinnande af rättelse i stämpelbeläggningen med
anledning af hvad i ärendet förekommit icke kunde läggas sökandena
till last, ansåge statskontoret rättvisa och billighet fordra, att det för
mycket erlagda stämpelbeloppet blefve till sökandena utbetaldt. Jämte
erinran, att vid utfärdande af stämpelförordningens bestämmelser om återfående
af oriktigt erlagd stämpelafgift ett sådant fall som det bär ifrågavarande
icke kan antagas hafva förutsatts, hemställde statskontoret, det
täcktes Kungl. Maj:t i anledning af ansökningen förordna, att till sökandena
måtte från sjunde hufvudtitelns anslag till restitutioner af statskontoret
på rekvisition utbetalas ett belopp af 432 kronor 30 öre.
På grund af hvad i detta ärende blifvit upplyst, får utskottet, som,
i enlighet med hvad statskontoret föreslagit, ansett att ifrågavarande
ersättning lämpligen bör utbetalas från sjunde hufvudtitelns anslag till
restitutioner, hemställa,
att Riksdagen, med bifall till herrar Perssons och
Janssons ifrågavarande motion, må besluta, att till
arfvingarna efter aflidna Wilhelmina Wahlström från
Hjo, Hilda Garthman, Emilia Jacobsson och Ottinie
Lindbäck, den sistnämnda gift med Olof Einnström,
må, såsom ersättning för oriktigt påförd stämpelafgift
för bouppteckning af den 13 februari 1901, från
sjunde hufvudtitelns anslag till restitutioner utbetalas
ett belopp af 432 kronor 30 öre.
Stockholm den 1 mars 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1906:52 Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om ersättning till arfvingarna efter Wilhelmina Wahlström från Hjo för utbetalad för hög stämpelafgift. s. 1 i texten