Utlåtande, i anledning af väckt motion om utsträckning till 1909 års utgång af den genom förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor.
1906-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1906:44, Utlåtande, i anledning af väckt motion om utsträckning till 1909 års utgång af den genom förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor.
Dokumentets text
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 44.
N:o 44.
Ank. till Rikad. kansli den 1 mars 1906, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om utsträckning till 1909
års utgång af den genom förordningen den 11 september
1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor.
(I. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande
behandling öfverlämnad motion (n:o 13) har herr A. Olsson i Tyllered
hemställt, att Riksdagen ville besluta, att den genom kungl. förordningen
den 11 september 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor måtte
äfven efter innevarande års utgång äga rum, därest vederbörande ränteägare,
som ville begagna sig af denna inlösen, därom i den ordning,
samma författning stadgade, gjorde anmälan inom utgången af år 1909.
Till stöd för denna framställning har motionären — efter erinran,
hurusom 1903 års Riksdag i anledning af ett af motionären i ämnet
framställdt förslag beslutit att utsträcka tiden för skattefrälseräntornas
inlösen med tre år eller t. o. m. utgången af innevarande år — anfört,
att åtskilliga dylika skattefrälseräntor och särskildt de s. k. Trippiska
frälseräntorna i Halland emellertid ännu kvarstode oinlösta, men att, en
-
Statsutskottets Utlåtande N:o di.
5
ligt hvad motionären hade sig bekant, på privat väg undersökningar påginge,
utredningar gjordes och underhandlingar vore inledda med ränteinnehafvare
för att med dem träffa aftal om ifrågavarande räntors inlösen.
Då en del af dessa s. k. Trippiska arfvingarne vore boende å utrikes
ort, hade dock åtskilliga svårigheter mött att kunna anträffa desamma,
men utsikt funnes, att, om tiden för räntornas inlösen förlängdes med
ytterligare tre år, saken skulle kunna nöjaktigt ordnas. På grund häraf
och då det otvifvelaktigt vore af stor vikt och intresse, att detta gamla
skattesystem snarast möjligt försvunne, hade motionären gjort sin nu förevarande
framställning.
Genom kungl. förordningen den 11 september 1885 föreskrefs, bland
annat, att de räntor å skattefrälsehemman, hvilka genom köp, byte eller
gåfva kommit från kronan i enskild persons eller verks, menighets eller
inrättnings ägo och icke blifvit med jordäganderätten förenade, skulle, i
mån som vederbörande ägare därom framställde anbud, för statsverkets
räkning inlösas, därest ägare, som ville begagna sig af den sålunda bestämda
inlösen, inom ett år från nämnda dag därom gjorde anmälan hos
kammarkollegium eller Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Tiden, inom hvilken vederbörande ränteägare borde göra anmälan
för att få begagna sig af ifrågavarande inlösen, har sedermera genom
upprepade beslut af statsmakterna utsträckts, sista gången jämlikt kungl.
kungörelsen den 8 maj 1903 till innevarande års utgång.
Då ej allenast de af motionären uppgifna frälseräntorna utan äfven
andra frälseräntor torde finnas, hvilkas ägare kunna vara villiga att, om
förlängdt tillfälle därtill lämnades, erbjuda dessa räntor till inlösen, och
då det är önskligt, att staten må kunna, så vidt möjligt är, medelst frivilliga
aftal med ränteägarne återvinna dessa utskylder, anser utskottet
ytterligare tillfälle böra beredas till förvärfvande åt staten af desamma
och hemställer alltså,
att Riksdagen, med bifall till herr Olssons ifrågavarande
motion, må besluta, att den genom kungl.
förordningen den 11 september 1885 bestämda inlösen
af skattefrälseräntor må äfven efter innevarande års
utgång äga rum, därest vederbörande ränteägare, som
Bik. till Riksd. Prot 1906. i Sami. 1 Afd. 23 Käft. 2
6
Statsutskottets Utlåtande N-.o 44.
vill begagna sig af denna inlösen, därom i den ordning,
samma författning stadgar, gör anmälan inom
utgången af år 1909.
Stockholm den 1 mars 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1906.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1906:53 Skrifvelse till Konungen i anledning af vädd motion om utsträckning till 1909 års utgång af den genom, förordningen den 11 september 1885 bestämda rätt till inl s. 2 i texten