Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

1906-03-01 · 125 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 119 av 125 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:5, Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 1 mars 1906, kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens

fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

(l:a IJ. A.)

Ordinarie anslag.

Kommendanisstaten.

l:o) I den till Riksdagen den 13 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har, under åberopande

af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

af samma dag, Kungl. Maj:t under fjärde hufvudtiteln

i punkten 1 föreslagit Riksdagen att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet

‘.fogade förslag till stat för kommendantsstaten, öka anslaget

till kommendantsstaten, nu 15,298 kronor, med 13,323 kronor

till 28,621 kronor.

Statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet har beträffande

denna fråga till åberopade statsrådsprotokollet anfört följande.:

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft. (N:o 5.)

Ang. anslaget

till kommendantsstaten.

[!•]

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

»Enligt Eders Kung!. Maj:ts med 1901 års Riksdag'' fattade beslut

angående ny härordning skall ett kommendantskap upprättas i Boden.

På grund häraf föreslog Eders Kungl. Maj:t nästlidet års lagtima Riksdag

att bevilja medel för anordnande af kommendantskap därstädes, dock

tills vidare icke fullständigt organiseradt, men denna framställning blef

ej bifallen af Riksdagen.

Jämlikt ett af chefen för generalstaben infordradt förslag hade

denne ansett, att kommendantskapet i Boden borde vid det slutliga ordnandet

omfatta:

1 kommendant af generalmajors eller öfverstes grad, med öfverstes

aflöningsförmåner,

1 stabschef, generalstabsofficer,

1 adjutant af infanteriet,

1 adjutant af artilleriet,

1 artilleribefälhafvare,

1 fortifikationsbefälhafvare,

1 fästningsintendent,

1 fästningsläkare,

1 fästningsveterinär,

1 fästningspastor och

1 fästningsauditör.

Enligt 1901 års härordning skola följande trupper förläggas till

Boden, nämligen: Norrbottens regemente, viss del af Norrlands artilleriregemente,

viss del af Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Bodens

ingenjörkår. Af dessa skola, jämlikt nådigt beslut den 22 december

1905, Norrbottens regemente förflyttas till Boden på hösten 1907 samt

två kompanier af Boden—Karlsborgs artilleriregemente jämte bataljonsstab

redan på hösten 1906. Bodens ingenjörkårs beväringsrekrytskolor

förlädes till Boden på våren 1905 och dess repetitionsöfningar år 1904.

I sin helhet skulle ingenjörkåren förläggas till Boden 1908. Under

sistnämnda och följande år skulle återstoden af den för Boden afsedda

fredsgarnisonen dit förflyttas.

Redan af den anledningen, att under år 1907 truppförband af olika

truppslag komma att förläggas till Boden, kräfves en kommendant därstädes;

och det hade ur flera synpunkter varit önskvärdt, att dennes

verksamhet kunnat börja redan med år 1906. Eders Kungl. Maj:ts

framställning i detta ämne till 1905 års lagtima Riksdag afsåg, att eu

kommendant skulle förordnas mot ett årsarfvode af 1,500 kronor, men

ett provisoriskt ordnande af denna angelägenhet synes mig icke vara

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3

ändamålsenligt. Denna åsigt delas äfven af den genom nådiga brefvet

den 21 december 1904 tillsatta kommittén för verkställandet af utredning

i fråga om särskildt angifna spörsmål angående försvaret af Bodens

fästning. Enligt en den 22 maj 1905 dagtecknad underdånig skrifvelse

hade nämligen kommittén under sina arbetens fortgång alltmer

blifvit styrkt i den uppfattningen, att kommendantskapet i Boden icke

borde, ej ens såsom öfvergångsform, förenas med chefsbefattning vid

något af de truppförband, som vore afsedda att därstädes förläggas,

enär det, oafsedt många andra olägenheter, icke vore möjligt för en

person att på ett nöjaktigt sätt samtidigt sköta befattningarna såsom

truppförbandschef och såsom kommendant; samt att följaktligen kommendanten

borde redan från början uppföras med aflöningsförmåner å fast stat.

Det är ock min bestämda öfvertygelse, att enhvar, som under någon

längre tid finge tillfälle att sysselsätta sig med de mångahanda spörsmål,

som stå i samband med försvaret af en fästningsanläggning med

Bodenfästningens läge och omfattning, skulle komma till samma uppfattning

som nyssnämnda kommitté. Ju mera man studerar hithörande

förhållanden, i desto högre grad öfvertygas man om det mindre ändamålsenliga

i att uppdraga kommendantskapet i Boden åt vare sig en

truppförbandschef eller en pensionerad officer.

Det skulle föra alltför långt att i detta sammanhang gifva en i enskildheter

gående framställning angående de många och viktiga åligganden

beträffande Bodenfästningens mobilisering och försvar, som tillkomma

den därstädes förordnade kommendanten, och skulle här ej heller vara

lämpligt, hvarför jag anhåller att nu endast få beröra några allmänna

synpunkter i fråga om de kraf, som måste ställas på honom.

Planläggandet och ordnandet af fästningens försvar, livilket nära

sammanhänger med tryggandet af hela vår nordligaste landsända, måste

anförtros åt en person, som är fullt förtrogen med sådana angelägenheter

och däråt kan ägna hela sin arbetskraft och all sin uppmärksamhet.

Då härtill kommer, att endast den, som genom sin föregående

verksamhet fullständigt känner alla detaljer i fråga om fästningen, är

väl skickad att i farans stund leda dess försvar, torde häraf framgå,

att kommendantskapet icke kan anförtros vare sig åt en person, som

på grund af ålder eller andra omständigheter borde i händelse af krig

frånträda befattningen för att öfverlämna den i andra händer, eller åt

någon, som därjämte skulle uppehålla annan tjänst. Erfarenheten har

tydligt visat, att en fästnings försvar är i så hög grad beroende af

kommendantens egenskaper och hans förmåga att leda försvaret, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

under fredstid allt bör göras för att i allvarets stund hafva denna plats

besatt med en person, som haft tid och tillfälle att noga studera alla

möjligheter för försvarets ledning och som äger tillräcklig fysisk och

moralisk styrka att uppbära det ansvarsfulla värf, som i händelse af en

belägring åligger honom.

Nu antydda allmänna synpunkter tala ovedersägligen för kommendantens

uppförande å stat med fasta aflöningsförmåner, och med

hänsyn till sin ställning till de särskilda i Boden förlagda truppförbanden

bör kommendanten hafva högre tjänsterang än dessas chefer

samt följaktligen äga minst öfverstes grad och öfverstes aflöningsförmåner.

Att uppdraga kommendantskapet åt den till tjänsterangen

främste, i Boden varande truppförbandschefen skulle, såsom redan angifvits,

i många afseenden vara olägligt. Förutom det att en till kommendant

förordnad truppförbandschef icke skulle på ett tillfredsställande

sätt kunna bestrida sina båda befattningar, då enbart fästningens försvarsförberedelse

tager sin man fullt i anspråk, skulle hans dubbla

befälsställning kunna föranleda obehag och konflikter. Kommendanten

i en fästning måste stå öfver därstädes förlagda truppförband och således

icke tillhöra något af dem såsom chef.

Det är redan framhållet, att inrättandet af ett kommendantskap

icke längre bör uppskjutas. Dess inrättande är nödvändigt ej blott

med hänsyn till ordnandet och öfvervakandet af den gemensamma garnisonstjänsten

i Boden med hvad därtill hörer, utan ock för öfvertagandet

af den planmässiga försvarsförberedelsen därstädes.

Med hänsyn till omfattningen af de göromål, som skulle åligga

kommendanten, är denne i behof af en stabschef (en officer ur generalstaben).

Förhållandena synas mig dock icke påkalla, att generalstabens

personal ökas för detta ändamål.

Kommendanten är vidare i behof af två adjutanter: en ur infanteriet

och en ur artilleriet, och skulle till adjutant kunna, förordnas antingen

kapten eller subalternofficer. För adjutanten ur artilleriet behöfva icke

några särskilda aflöningsförmåner uppföras. För adjutanten ur infanteriet

erfordras åter fyllnad till hel dagaflöning under en del af året

äfvensom lönetillägg och furageersättning för en tjänstehäst. Adjutanten

ur artilleriet synes mig kunna göras beriden å kronan tillhörig

häst.

För artilleribefälliafvare, fortifkationsbefälhafvare och fästning sintendent

äro icke några särskilda aflöningsförmåner erforderliga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

5

Frågan om särskild fästning släkare synes mig böra lösas i samband

med det definitiva ordnandet af sjukvårdsförhållandena för Bodens

garnison, men för ändamålet torde icke någon ny läkarbeställning

behöfva inrättas. Ej heller synes särskild fästning sv eter inär vara af be~

hofvet påkallad i fredstid.

För de aflöningsförmåner, som enligt 1901 års härordning äro

uppförda eller komma att. uppföras å de särskilda truppförbandens stater

för regementspastorer och auditörer, böra fästning spastors- och

fästningsauditörstjänsterna kunna ordnas och upprätthållas. Skulle för

upprätthållandet af de civilmilitära befattningarna vid de trupper, som

komma att förläggas till Boden, särskilda kostnader under de närmaste

åren, intilldess förhållandena blifva definitivt ordnade, uppkomma, torde

de kunna bestridas af besparingar under hufvudtiteln eller af andra för

Eders Kungl. Maj:t tillgängliga medel.

Innan erforderliga kommendanturbyggnader, hvarom förslag kommer

att i annat sammanhang väckas, blifva uppförda, erfordras medel till

hyra samt till bestridande af kostnaderna för eldning, belysning samt

städning af kommendantsexpeditionen, för hvilket ändamål det synes mig

böra beräknas 1,200 kronor.

Kostnaden för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster och

underhåll af expeditionsmateriel torde likaledes böra upptagas till 1,200

kronor.

Kommendantskapet i Boden, anordnadt på sätt jag nu föreslagit,

skulle komma att tills vidare medföra följande kostnader, nämligen:

1 kommendant, lön............................................... kronor 6,000: —

dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar...... » 2,190: —

lönetillägg för 2 tjänstehästar.................. » 800: —

furageersättning å 1 krona om dagen

för hvarje häst.......................................... » 730: — 9,720:__

1 adjutant, half dagaflöning (såsom fyllnad

till hel) å 2 kronor under 219 dagar...... kronor 438: —

lönetillägg för en tjänsteliäst.................. » 400: —

furageersättning å 1 krona om dagen... » 365: — 1^203:_

hyra för lokal samt eldning, belysning och städning... kronor 1,200: —

kostnader för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster,

underhåll af expeditionsmateriel in. m....... » 1,200: —

eller tillhopa kronor 13,323:—)>

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

utlåtande.

Ang. höjning

af anslaget till

aflöning och

rekrytering

m. m.

[2-]

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts, finner utskottet

förhållandena påkalla, att ett kommendantskap upprättas i Boden från

och med år 1907; och då den för detta kommendantskap nu föreslagna

organisationen synes utskottet vara lämplig, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 13

januari 1906 fogade förslag till stat för kommendantsstaten

(bil. 1 vid nämnda protokoll), öka anslaget till

kommendantsstaten, nu 15,298 kronor, med 13,323

kronor till 28,621 kronor.

Aflöning och rekrytering m. m.

2:o) Kungl. Maj:t har under punkten 2 af fjärde hufvudtiteln i

statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att, med godkännande af

de vid statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 13 januari

1906 fogade förslag till stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet,

artilleriets tygstater, fortifikationen och trängen, höja anslaget till

aflöning och rekrytering m. in., nu 15,895,915 kronor, med 184,598

kronor till 16,080,513 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till omförmälda

statsrådsprotokoll anfört följande:

»Vid 1905 års lagtima riksdag framlades nya, inom generalstaben utarbetade

planer för den fortsatta öfvergången till 1901 års härordning. Om

dessa planer, som åtföljde Eders Kungl. Majrts proposition till nämnda

Riksdag, anförde Riksdagen i sin skrifvelse (n:o 141) den 19 maj 1905,

att de synts Riksdagen vara i hufvudsak väl afpassade, då i betraktande

måste tagas den hastiga afgång af det indelta manskapet samt den

stora svårighet att genom värfning fylla de sålunda uppkomna luckorna

i truppförbanden, som under de senare åren gjort sig gällande.

1 fråga om arméns underofficerspersonal och manskap blefvo

de af Eders Kungl. Maj:t framlagda, på nämnda öfvergångsplaner grundade

förslag till stater för de olika truppförbanden för år 1906, i hvad de

anginge antalet af särskilda beställningar, af Riksdagen godkända. Vid

sådant förhållande har jag vid upprättandet af förslag till stater för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

7

arméns truppförband för år 1907 ansett mig böra hvad underofficersoch

manskapsbeställningar angår följa nämnda öfvergångsplaner så

noggrant som möjligt. Där några skiljaktigheter i fråga om antalet

underofficerare i olika klasser förekomma, bero dessa därpå, att afgången

från öfvertaliga beställningar ej varit den vid upprättandet af

öfvergångsplanerna beräknade. Att i förslagsstaten för Norrlands dragonregemente

13 sergeantsbeställningar af första klassen blifvit, uppförda,

ehuru 1906 års stat upptager allenast 12 och antalet dylika beställningar

enligt härordningen skall minskas till 5, har sin grund i

det af regementschefen upplysta förhållande, att 13 sergeanter af första

klassen verkligen nu finnas, och att icke någon af dem kan antagas

afgå före år 1907. Den i 1906 års stat verkställda nedsättningen till

12 sergeanter af första klassen grundades på uppgift från regementet

om det antal, som ansågs komma att kvarstå vid sistnämnda års början.

Under år 1906 måste till denne öfvertalige sergeant utbetalas den aflöning,

hvartill han är berättigad, hvilken fråga dock torde kunna lösas,

utan att någon Riksdagens vidare åtgärd därför påkallas.

Vid samtliga kavalleriregementen skola sergeantsbeställningarna af

första klassen till antalet afsevärdt minskas, under det att sergeantsbeställningar

af andra klassen skola tillkomma. Enligt nu gällande stater

för kavalleriet skall fördenskull fråga om tillsättning af ledigblifven

sergeantsbeställning underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning. För

påskyndandet af organisationens genomförande i denna del vore det

önskvärdt, att afgångna sergeanter af första klassen finge vid behof

ersättas med sergeanter af andra klassen, äfven om antalet sergeanter

af andra klassen därigenom blefve större än det i staten upptagna,

blott sammanlagda antalet af båda klasserna ej öfverstege hvad staten

angåfve. Därigenom un dvekes att i staterna uppföra nya sergeantsbeställningar

af andra klassen i vidare mån, än inträdda förändringar

därtill gåfve anledning. Föreskrift härom har synts mig lämpligen

böra gifvas i en vid vederbörande stater fogad anmärkning.

Beträffande förekommande mindre skiljaktigheter mellan nu föreliggande

förslagsstater och motsvarande öfvergångsplaner i afseende å

korpraler och vicekorpraler vid de förutvarande indelta regementena,

föranledas dessa däraf, att flere eller färre indelta, än vid öfvergångsplanernas

utarbetande förutsatts, i dessa grader afgått, hvarför jämkning

skett. Vid infanteriet har därvid, såsom förut, iakttagits, att sammanlagda

antalet volontärer och indelta utaf omförmälda underbefäl af

manskapsklassen blifvit lika med det för genomförd härordning be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande JV:o 5.

stämda. Beträffande fältartilleriet tiar jämkning af antalet underbefäl

af manskapsklass gjorts af annan grund, nämligen efter antalet batterier

vid hvarje truppförband, så att alla batterier skulle kunna tilldelas

lika antal underbefäl af de särskilda löneklasserna.

Vid en jämförelse mellan förberörda öfvergångsplaner och nu föreliggande

förslagsstater beträffande infanteriet och artilleriet kan äfven

vid vissa truppförband iakttagas någon mindre skiljaktighet i fråga om

menige volontärer. Enahanda anledning, som den nyss omnämnda,

föreligger härtill, eller att jag vid bestämmandet af det antal, som

uppförts å kompani- eller batteristat, tagit hänsyn till antalet kompanier

eller batterier vid truppförbandet, i afsikt att hvarje dylik afdelning

af ett truppförband skulle erhålla samma antal volontärer.

Beträffande arméns officerspersonal vidtog nästiidet års Riksdag

några jämkningar i de då föreliggande, efter generalstabens öfvergångsplaner

upprättade förslag. Sålunda ansåg Riksdagen, att tillsättandet

af de vid infanteriet enligt den nya härordningen felande 25 nya löjt—

nantsbeställningarna af första klassen lämpligen kunde fördelas på en

längre tidrymd än föreslagna tre år; och beviljades för år 1906 aflöning

för 5 af nämnda beställningar, hvilka tilldelades de regementen,

som kunde väntas under år 1906 och därpå följande år hafva högsta

antalet surnumerärer i underlöjtnantsgraden. Följande denna af Riksdagen

angifna grund föreslår jag, att af de nu återstående 20 nya beställningarna

i berörda löneklass 5 måtte å 1907 års stater uppföras,

en vid hvart och ett af Västgöta regemente, Dalregementet samt Bohusläns,

Västmanlands och Värmlands regementen.

Vid fördelnmgskavalleriregementena återstå, sedan Riksdagen för år

1906 uppfört 1 ny löjtnantsbeställning af första klassen å hvardera

staten för Lifregementets husarer och Smålands husarregemente, endast

2 dylika beställningar, nämligen vid Lifregementets'' dragoner och

Norrlands dragonregemente, för att den nya organisationen beträffande

officerspersonalen skall blifva fullt genomförd. Dessa återstående beställningar,

föreslagna redan för år 1906, äro i vederbörande förslagsstater

för år 1907 ånyo upptagna.

I förslagsstaten för Lifgardet till häst har den å staben nu uppförda

löjtnantsbeställningen af andra klassen, som angifves såsom en andra

regementsadjutantsbefattning, kunnat flyttas till skvadronsstaten.

För hvartdera af Skånska husar- och dragonregementena, som för år

1906 ökats med 1 underlöjtnant, återstå ännu 4 löjtnantsbeställningar,

nämligen 1 af första och 3 af andra klassen. Af dessa föreslår jag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

9

uppförandet af en utaf löjtnantsbeställningarna af andra klassen i 1907

års stater.

ökningen af fältartilleriets officerspersonal synes mig ej oundgängligen

behöfva för år 1907 i vidare mån genomföras, än att 1 af de

återstående 4 nyinrättade löjnantsbeställningarna af andra klassen vid

Vendes artilleriregemente besättes, och att ett hvart af Norrlands,

Upplands och Smålands artilleriregementen ökas med 1 löjtnant af

andra klassen och 1 underlöjtnant, hvarigenom fullkomlig öfverensstämmelse

mellan sistnämnda regementen och det likställda Göta artilleriregemente

vinnes inom kompaniofficersgraden.

För slagsstaterna för B o den-Karlsborgs artilleriregemente och Positionsar

tiller iregementet äro upprättade i öfverensstämmelse med de nya öfvergångsplanerna

i afseende å såväl manskap och underofficerare som

officerare. Den tillökning i regementenas personal, som härigenom

skulle uppkomma, beror af den fortskridande utvecklingen af dessa

regementens organisation. En del af Boden-Karlsborgs artilleriregemente,

nämligen två kompanier jämte bataljonsstab, kommer, enligt

Eders Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 22 december 1905, att i oktober

1906 förläggas till Boden, och Positionsartilleriregementet är numera

enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1905 indeladt på regementsstab

och fyra batterier. 1 öfvergångsplanen för artilleriets tygstater

förutsättes en ökning år 1907 från 83 till 85 tyghandtverkare,

men lärer någon ändring af nu gällande stat icke för närvarande

erfordras.

I förslagsstaten för fortifikationen har jag uppfört den öfverstebeställning,

som enligt 1901 års Riksdags beslut skall tillkomma och i

då föreliggande öfvergångsförslag var upptagen redan för år 1904.

Uppförandet af nämnda beställning har ifrågasatts för både år 1905

och år 1906, man har Riksdagen ansett, att inrättandet af densamma

kunnat uppskjutas. I öfrigt äro, jämväl i öfverensstämmelse med öfvergångsplanerna,

i förslagsstaten för fortifikationen uppförda 4 nya löjtnantsbeställningar,

2 af hvardera klassen. Med uppförandet i staten af

en i nämnda planer för år 1907 upptagen kaptensbeställning af första

klassen synes mig kunna anstå.

Staterna för de särskilda tränglcårerna äro, hvad officerspersonalen

angår, redan bragta i öfverensstämmelse med dem, som efter genomförd

härordning skola gälla, med undantag af staterna för de nya kårerna,

Västmanlands och Östgöta, hvilka skola hvardera erhålla ytterligare

1 kapten af första klassen. Båda dessa felande beställningar

Bih. till Itiksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. ö Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutslcottets Utlåtande N:o 5.

äro i nu föreliggande vederbörande förslagsstater uppförda, hvartill

desto större skäl föreligga, som Västmanlands trängkår kommer att under

år 1907 vara förlagd i sin nya förläggningsort, Sala, och Östgöta

trängkår kommer att vara skild från Skånska trängkåren, i hvars nya

etablissemang i Hässleholm båda kårerna icke kunna inrymmas. Den

omständigheten, att båda sistnämnda kårer, såsom redan beslutats,

instundande höst blifva skilda, föranleder jämväl uppförandet af den

för Östgöta trängkår afsedda chefsbeställDingen å staten för cheferna

vid trängkårerna. Då å denna stat nu finnas uppförda 2 öfverstelöjtnants-

och 3 majorsbeställningar, skulle alltså enligt beslutet om den

nya härordningen däri upptagas ytterligare en öfverstelöjtnantsbeställning.

Hvad angår arméns civilmilitära personal är organisationen för

infanteriet och kavalleriet redan genomförd med undantag däraf, att en

öfvertalig regementsläkare vid Karlskrona och en bataljonsläkare vid

Vaxholms grenadjärregemente jämte åtskilliga öfvertaliga gevärshandtverkare

ännu förefinnas. Så vidt sistnämnda tjänstemän, enligt inhämtade

upplysningar, komma att under innevarande år afgå, hafva motsvarande

beställningar i förslagsstaterna ej uppförts. Omförmälda

läkarbeställningar hafva befunnits icke ännu kunna indragas.

Vid Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Positionsartilleriregementet

har organisationen i afseende å den civilmilitära personalen

icke ännu i vidare mån genomförts, än att hvartdera regementets nu

gällande stat upptager 1 bataljonsläkare och staten för förstnämnda

regemente dessutom 1 regementspastor. Det behof af ytterligare civilmilitär

personal för fästningsartilleriet, som kan uppkomma därigenom,

att en del af detsamma, såsom nyss är nämndt, kommer att förläggas

till Boden, har jag ansett kunna tillgodoses på sätt jag i mitt yttrande

angående kommendantskap vid Boden ifrågasatt. Hvad Positionsartilleriregementet

angår, ansåg nästlidet års Riksdag, att, då regementet fortfarande

komme att tillhöra Stockholms garnison, med tillsättande af

då för år 1906 föreslagna 1 regementspastor, 1 auditör och 1 bataljonsveterinär

kunde anstå, enär det säkerligen läte sig göra att tills

vidare upprätthålla nämnda befattningar genom motsvarande civilmilitära

tjänstinnehafvare vid andra truppförband inom garnisonen. I anledning

af Riksdagens anförda uttalande har jag, då regementet jämväl

under år 1907 kommer att vara förlagd! i Stockholm, ansett mig

ej böra till uppförande i nämnda års stat föreslå regementspastorsoch

auditörsbeställningarna. Däremot har jag i förslagsstaten uppfört

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

11

aflöning åt en bataljonsveterinär, enär hästsjukvården vid regementet,

som, vid bifall till hvad jag ämnar hemställa i fråga om anslaget

till remontering och skoning, kommer att under år 1907 hafva 51

hästar, hvartill komma legda hästar, blifver alltför omfattande för att

kunna besörjas af annan vid truppförband i hufvudstaden anställd veterinär

samtidigt med upprätthållandet af egen tjänst.

Af fortifikationens civilmilitära personal återstå allenast 1 verkmästare

och 1 tyghandtverkare för att organisationen skall varda fullt

genomförd. Dessa felande beställningar äro, i öfverensstämmelse med

öfvergångsplanen, uti vederbörande förslagsstat uppförda.

I fråga om den civilmilitära personalen vid trängen föreslår

jag ej andra ändringar af nu gällande stater, än som oundgängligen

betingas af det förut omförmälda förhållandet, att Östgöta trängkår i

höst kommer att skiljas från Skånska trängkåren. Med hänsyn härtill

anser jag det nödvändigt, för tjänstens uppehållande och kårens utbildning,

att af de för densamma afsedda läkare såväl regementsläkaren

som en af bataljonslälcarne få tillsättas, liksom ock att bataljonsveterinärbeställningen

vid kåren, för hvilken är beräknadt samma hästantal

som för öfriga trängkårer, blifver besatt. Sistnämnda 3 beställningar

äro därför i förslagsstaten upptagna. Däremot torde med tillsättandet

af regementspastors- och auditörsbeställningarna böra anstå samt dessa

tillsvidare kunna upprätthållas mot ersättning af tillgängliga medel.

Vid de icke garnisonerade truppförbanden hafva i afseende å dagantalet

för beräkning af hel eller half dagaflöning• följts i hufvudsak

samma grunder som hittills; och de ökningar af antalet dagar, för

livilka hel dagaflöning i förslagsstaterna uppförts, äro beroende af

organisationens successiva genomförande och tjänstens behöriga ordnande.

Då det fast anställda manskapets vid det icke garnisonerade

infanteriet utbildning hädanefter kommer att tills vidare försiggå, inom

Sjätte arméfördelningen regementsvis och inom öfriga arméfördelningar

i särskilda skolor till ett antal, motsvarande ungefär halfva antalet

infanteriregementen, är det nödvändigt, att hel dagaflöning under 365

dagar uppföres för 1 major och ytterligare 1 kapten af första klassen

vid vissa regementen. De regementen, å hvilkas stater sålunda ökad

dagaflöning föreslås för en major, äro: Lifregementets grenadjärer,

Norrbottens regemente, Jämtlands fältjägarregemente och Norra skånska

infanteriregementet samt för ytterligare en kapten af första klassen:

Lifregementets grenadjärer, Första lifgrenadjärregementet, Västgöta

regemente, Upplands infanteriregemente, Kronobergs, Jönköpings,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Hälsinge, Ålfsborgs och Västmanlands regementen samt Norra skånska

infanteriregementet.

Som alla bataljonsadjutanter hädanefter måste vara i tjänstgöring

hela året, har dagaflöning i 365 dagar uppförts för dem af nämnda

befattningar, som för närvarande hafva i stat uppförd dagaflöning för

allenast 146 dagar, nämligen för en vid hvart och ett af Lifregementets

grenadjärer, Andra lifgrenadjärregementet, Skaraborgs och Södermanlands

regementen, Dalregementet, Hallands, Bohusläns, Norrbottens,

Kalmar och Värmlands regementen, Jämtlands fältjägarregemente samt

Norra och Södra skånska infanteriregementena.

Vid de regementen, i hvilkas nya kasernetablissemang trupper

komma att vara förlagda under år 1907 eller vid hvilka skolor och

öfningar komma att pågå i det närmaste året om, uppstår behof af

regementsväbelns tjänstgöring hela året för utöfvande af nödig tillsyn

och ordningens upprätthållande. Af denna anledning har för den fanjunkarbeställning,

med hvilken regementsväbelsbefattningen är enligt

stat förenad, uppförts dagaflöning för 365 dagar i förslagsstaterna för

Hälsinge, Hallands, Västmanlands, Norrbottens och Västerbottens regementen,

Jämtlands fältjägarregemente samt Västernorrlands regemente.

Därigenom att öfverstelöjtnanten vid Gottlands infanteriregemente

städse utöfvar regementschefs åligganden i fråga om förvaltningsgöromålen

samt till följd af det sätt, på hvilket regementets skolor numera äro

ordnade, tagas för framtiden samtlige regementsofficerare i anspråk för

tjänstgöring under hela året. Jag har därför i förslagsstaten för år 1907

uppfört hel dagaflöning under 365 dagar för regementets båda majorer.

Af sist angifna skäl bör ock hel dagaflöning för regementets ende

sjukvårdssergeant uppföras för årets alla dagar. Äfven för 1 sergeant

af hvardera klassen vid regementet har antalet tjänstgöringsdagar med

hel dagaflöning på grund af tjänstgöringsförhållandena ökats till 365.

Vid hvart och ett af de icke garnisonerade fördelningskavalleriregementena,

nämligen: Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer

och Smålands husarregemente har, med anledning af förändrade tjänstgöringsförhållanden,

hel dagaflöning för hela året föreslagits för l'' ryttmästare

af första klassen, 2 löjtnanter af samma klass och en fanjunkare.

Det fast anställda manskapets utbildning äfvensom remontdressyren

vid dessa regementen måste nämligen i mån af organisationens

utveckling alltmer ordnas på samma sätt som vid de garnisonerade

regementena. Detta klöfver större personal vid dessa regementens

vinterskolor. Ökning af antalet tjänstgöringsdagar, för hvilka hel dagaflöning

skulle utgå, är för hästsjukvårdens behöriga tillgodoseende

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

13

föreslagen för regementsveterinärerna vid de tre icke garnisonerade

fördelningslcavalleriregementena, dock icke till större omfattning, än

att dessa tjänstemän må kunna kommenderas jämväl till beväringsrekrytskolorna.

Den i staterna förekommande anmärkning, att löntagare, som tillförsäkrats

andra än de för honom i vederbörande stat angifna aflöningsförmånerna,

finge bibehållas vid sina förutvarande aflöningsförmåner,

därest han icke själf önskade öfvergå till de i staten för honom

upptagna, har uteslutits för de truppförband, där det på grund af ändrade

förhållanden enligt inhämtade uppgifter kunnat ske.

Genom Riksdagens med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning

under nästlidet år fattade beslut fastställdes för musikpersonalen en ny organisation,

hufvudsakligen därutinnan skiljaktig från hvad förut varit gällande,

att antalet musiksergeanter samt trumslagare, hornblåsare och

trumpetare skulle minskas, men däremot underbefälsbeställningar af

manskapsklass i de särskilda graderna uppföras. I infanteriets stater

är musikpersonalen redan för innevarande år upptagen i enlighet med

den nya organisationen. Annat är förhållandet vid kavalleriet och de

äldre artilleritruppförbanden, vid hvilka musiksergeanternas antal skall

enligt organisationen väsentligt nedbringas. Efter inhämtande af upplysningar

från vederbörande chefer har jag å dessa truppförbands stater

i de fall, då någon rubbning i nu gällande stater i detta hänseende

ansetts möjlig, uppfört musikpersonalen i så nära öfverensstämmelse

med den fastställda organisationen, som med hänsyn till den befintliga

personalen kunnat ske, utan att sammanlagda kostnaderna för något

truppförbands musikpersonal blifvit större än för år 1906. Vid Gottlands

artillerikår har organisationen blifvit fullt genomförd. Vid Boden—

Karlsborgs artilleriregemente har i förslagsstaten uppförts ytterligare 1

musiksergeantsbeställning af första klassen, enär en del af regementet skall

förflyttas till Boden. För det nyuppsatta Positionsartilleriregementet, där

musikpersonalen ännu ej är fulltalig, har jag likväl icke föreslagit någon

ökning för år 1907. I de vid åtskilliga kavalleri- och artilleritruppförbands

stater fogade anmärkningar angående musikpersonalen hafva

till följd af organisationens framåtskridande erforderliga ändringar blifvit

gjorda. Ingenjörtruppernas musikpersonal är i förslagsstaterna

densamma som för år 1906 med undantag däraf, att den musiksergeantsbeställning

af andra klassen, som är afsedd för Bodens ingenjörkår,

uppförts å fortifikationens stat. I förslagsstaterna för Svea, Göta och

Norrlands trängkårer har jag låtit uppföra beställningar för ytterligare

en musik vicekorpral och i förslagsstaterna för Östgöta och Västmän
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

lands trängkårer både för en musiksergeant af första klassen och för

en musikvicekorpral.

Liksom under närmast föregående år ägt rum, har jag låtit sammanföra

alla utgifter under ifrågavarande anslag i en förslagsstaterna

vidfogad »Beräkning af statsanslaget för aflöning och rekrytering m. m.

år 1907» (bil. 2). Beräkningen är uppgjord efter samma grunder som

motsvarande beräkningar för föregående år. I afdelningen 3:o, upptagande

kostnaderna för hyra, eldning, belysning och städning, hvari för »militärbefälhafvarens

å Gottland med Gottlands infanteriregementes expeditioner»

år 1906 upptagits 1,200 kronor, har jag uteslutit nämnda regementsexpedition,

enär denna är förlagd till regementets kasernetablissemang

å Visborgs slätt. Detta förhållande har dock ej minskat kostnaderna,

enär för militärbefälhafvarens expedition, för hvilken lokaler

ej afsetts att inredas i det nya kasernetablissemanget, erfordras särskild

lägenhet. Vid sådant förhållande och då i den nu för ändamålet

förhyrda lägenheten i Visby stad inrymmas ej allenast tjänsterum för

militärbefälhafvaren och hans stabspersonal utan jämväl för fortifikationsbefälhafvaren

och hans biträden, synes någon nedsättning af den beräknade

kostnaden vara så mycket mindre eftersträfvansvärd, som sådan

minskning endast skulle föranleda en motsvarande ökning’ af fortifikationens

andel däri. Åtgärder lära dessutom vara vidtagna för båda

expeditionernas inrymmande i kronans hus, så fort ske kan.

I beräkningen under denna liksom under afdelningen 4:o, upptagande

efter samma belopp som förut beräknade kostnader för skrifmaterialier,

blanketter m. m., har angifvits, att uppgifna beloppet för

hvarje truppförband utgör ett medeltal. Härmed afser jag, att mera

än hittills det verkliga behofvet må kunna vara bestämmande för fördelningen,

så att ej ett truppförband får mera, än hvad det behöfver,

under det ett annat till följd af bristande medel ej kan få sina behof

tillgodosedda.

De beräknade utgifterna under anslaget i dess helhet uppgå till

16,080,512 kronor 55 öre.»

Departementschefens ofvanintagna yttrande ger vid handen, att

Kungl. Maj:t vid uppgörandet af förslag till stater för arméns truppförband

under år 1907 så noga som möjligt följt de af Riksdagen nästlidna

år gjorda uttalanden beträffande af Kung], Maj:t då framlagda

planer för öfvergång till de stater, som enligt 1901 års Riksdags beslut

skola gälla efter genomförd härordning; och synes icke något vara att

erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda förslag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

15

Enligt utskottet från landtförsvarsdepartementet tillhandakommet

meddelande kunna emellertid, till följd af inträffade vakanser m. m., ur

de föreslagna staterna uteslutas följande beställningar, nämligen för

hvartdera af Skaraborgs och Ålfsborgs regementen en sergeantsbeställning

af andra klassen, samt för Positionsartilleriregementet auditörsbeställningen

med arfvode af 800 kronor; och hafva på grund häraf

förslagsstaterna för ifrågavarande tre regementen ändrats på sätt bil.

n:is 1, 2 och 3 vid detta utlåtande utvisa.

Den genom förenämnda ändringar föranledda minskningen uti förslagsstaternas

slutsumma uppgår till samanlagdt 3,126 kronor 50 öre.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af följande

förslag till stater för arméns truppförband under år

1907, nämligen

1) för infanteriet de vid statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 13 januari 1906 fogade bilagorna

nås 3—10, 12—16 och 18—30 samt bilagorna

nås 1 och 2 vid detta utlåtande å tillhopa

8,564,042 kronor 95 öre;

2) för kavalleriet de vid förenämnda statsrådsprotokoll

fogade bilagorna nås 31—39 å tillhopa

2,544,208 kronor 85 öre;

3) för artilleriet med tygstater de vid samma statsrådsprotokoll

fogade bilagorna nås 40—47 och 49 samt

bilagan n:o 3 vid detta utlåtande å tillhopa 3,031,957

kronor 50 öre;

4) för fortifikationen bilagorna nås 50—53 vid

ifrågavarande statsrådsprotokoll å tillhopa 808,750

kronor 50 öre; samt

5) för trängen de vid samma statsrådsprotokoll

fogade bilagorna nås 54—60 å tillhopa 733,366 kronor

50 öre,

höja anslaget till aflöning och rekrytering in. in.,

nu 15,895,915 kronor, med 181,472 kronor till

16,077,387 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. anslaget

till intendenturkåren.

[3.]

Ang. höjning

af anslaget till

ökad aflöning

för de till

tjänsteåldern

äldste bataljonsläkarne.

[4-]

Intendeniurkåren.

3:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 3

af denna liufvudtitel gjorda framställning angående anslaget till intendenturkåren,

hemställer utskottet,

att nu gällande stat för intendenturkåren må få

lända till efterrättelse under år 1907 samt att ifrågavarande

anslag må med oförändradt belopp i riksstaten

för nämnda år upptagas.

Ökad aflöning för de till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne.

4:o) Kungl. Maj:t har under punkten 4 af fjärde hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att öka förevarande anslag, nu 72,069 kronor, med

1,745 kronor till 73,814 kronor.

Departementschefen har i fråga härom erinrat, att enligt Kungl.

Maj:ts med Riksdagen fattade beslut skulle de till tjänsteåldern äldste

bataljonsläkarne vid armén intill halfva antalet i tur och ordning, under

förutsättning att deras tjänstgöring blifvit väl vitsordad, i aflöningshänseende

likställas med kaptener af andra klassen. Vid bifall till hvad

departementschefen under anslagen till aflöning och rekrytering m. m.

samt till garnisonssjukhusen i Stockholm och å Ivarlsboi-g föreslagit i

fråga om uppförandet af en bataljonsläkarbeställning i hvardera staten

för Östgöta trängkår och garnisonssjukhuset i Stockholm, erfordrades

enligt beräkning, efter förut antagen grund, en förhöjning i detta anslag

med 1,745 kronor.

Utskottet, som under punkten 2:o) här ofvan tillstyrkt godkännande

af den utaf Kungl. Maj:t föreslagna staten för Östgöta trängkår samt i

punkten 12:o) af detta utlåtande gör framställning om bifall till Kung!.

Maj:ts förslag i fråga om ny stat för garnisonssjukhuset i Stockholm,

hemställer,

att Riksdagen, vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag

om uppförande i hvardera staten för Östgöta

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

17

trängkår och för garnisonssjukhuset i Stockholm af en

bataljonsläkarbeställning, må höja anslaget till ökad

aflöning för de till tjänsteåldern äldste batalj onsläkarne,

nu 72,069 kronor, med 1,745 kronor till 73,814 kronor.

Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten.

5:o) Uti punkten 5 under ifrågavarande hufvudtitel har Kung!

Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen, att med godkännande

af det vid åberopade statsrådsprotokoll fogade förslag till stat

för anslaget till stipendier åt fältläkarkåren och veterinärstaten, höja

detta anslag, nu 33,600 kronor, med 9,000 kronor till 42,600 kronor.

I fråga om detta anslag har departementschefen anfört följande:

»Uti den till nästlidet års lagtima Riksdag aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t

Riksdagen att bevilja en förhöjning uti de till fältläkarstipendiaterna

utgående arfvoden, för stipendiat af första klassen från 600 till 900

kronor och för stipendiat af andra klassen från 500 till 600 kronor

årligen.

Till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 14 januari

1905 yttrade dåvarande departementschefen i fråga härom, att, sedan

Riksdagen uti skrifvelse den 13 maj 1904, i anledning af Riksdagens

år 1903 församlade i''evisorers berättelse angående verkställd granskning

af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

under år 1902, anhållit, bland annat, det Eders Kungl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande, om icke i vissa fall större kompetensfordringar

än dittills borde ställas å dem, som kommenderades till

vikarier för militärläkare, medicinalstyrelsen uti däröfver den 23 september

1904 afgifvet underdånigt utlåtande framhållit nödvändigheten

däraf, att fältläkarstipendiaternas aflöningsförmåner förbättrades, om det

i Riksdagens skrifvelse afsedda ändamålet skulle ernås. För den militära

sjukvården vore det, enligt styrelsens mening, utan tvifvel fördelaktigast,

om till vikarier för militärläkare funnes att tillgå extra läkare, hvilka

aflagt medicine licentiatexamen och äfven i öfrigt vore kompetenta till

erhållande af ordinarie militärläkarbeställning, men med gällande aflöningsförmåner

för fältläkarstipendiaterna funnes härtill ingen utsikt.

Antalet stipendiater, som aflagt nämnda examen, hade nämligen de

Bih. till Eilcsd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Käft. 3

Ang. höjning

af anslaget till

stipendier för

fältläkarkåren

och veterinärstaten.

[5.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

senaste åren anmärkningsvärdt aftagit. Under det att i. början af år

1902 bland 15 fältläkarstipendiater af första klassen 13 aflagt medicine

licentiatexamen, vore år 1904 bland 17 stipendiater af denna klass

endast 7 medicine licentiater. Svårigheterna att hålla fältläkarstipendiatkåren

fulltalig hade under senare tiden allt mera framträdt. Utaf befintliga

stipendiatplatser hade 19 icke kunnat besättas af brist på sökande.

En tredjedel af denna kår vore således vakant, ett förhållande, hvilket

måste anses så mycket mera betänkligt, som i alla händelser en icke

obetydlig brist på läkare för armén lomme att vid en inträffande mobilisering

uppstå. Enligt styrelsens öfvertygelse saknades utsikt såväl till

förvärfvande af mera kompetenta extra läkare för armén, än hvad fallet

dittills varit, som ock till möjligheten att kunna hålla fältläkarstipendiatkåren

fulltalig, med mindre åt densamma bereddes förbättrade aflöningsvillkor.

Vid behandling af det inför Riksdagen framlagda förslaget fann

Riksdagen den ifrågasatta arfvodesförhöjningen åt fältläkarstipendiaterna

icke vara af omständigheterna oundgängligen påkallad. Riksdagen hyste

nämligen den uppfattning, att svårigheterna att hålla fältläkarstipendiatkåren

fulltalig i icke oväsentlig grad läte sig förklaras däraf, att fältläkarstipendiaterna

dittills i stor utsträckning anlitats för tjänstgöring

såsom vikarier för ordinarie militärläkare, men hade Riksdagen inhämtat,

att under år 1905 bestämmelser utfärdats, genom hvilka, i öfverensstämmelse

med Riksdagens i skrifvelse den 13 maj 1904 uttalade mening,

tjänstgöringsskyldigheten för de ordinarie militärläkarne i icke obetydlig

mån skärpts.

På grund af hvad sålunda förekommit ansåg sig Riksdagen icke

böra bifalla den föreslagna arfvodesförhöjningen, och blefvo i anledning

af detta Riksdagens beslut uti staten för innevarande år ifrågavarande

arfvoden uppförda med oförändrade belopp, nämligen:

för 18 fältläkarstipendiater af första klassen, arfvoden å 600 kr. 10,800: —

)) 36 d:o » andra » » » 500 » 18,000: —

Medicinalstyrelsen bär emellertid uti skrifvelse den 23 augusti 1905

gjort förnyad underdånig framställning i fråga om förhöjda arfvoden åt

fältläkarstipendiaterna. Den af Riksdagen beräknade ökningen i stipendiaternas

antal hade uteblifvit. Tvärtom hade vakanserna inom kåren,

hvilka vid slutet af år 1904 uppgått till 19, sedermera ökats till 22,

oaktadt läkarvården vid infanteriets beväringsrekrytskolor jämlikt nådiga

generalordern den 6 februari 1905 skulle bestridas af de ordinarie

militärläkarne själfva. Då dessutom den ordinarie militärläkarkåren, rekryterades

af fältläkarstipendiater, ansåge styrelsen det vara tydligt, att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

19

kommendering i militärläkartjänst i regeln icke kunde verka afskräckande

för inträde i fältläkarstipendiatkåren, enär kompetens till ordinarie

militärläkaranställning i väsentlig mån vunnes genom fullgjord tjänstgöring

såsom extra läkare vid armén.

På grund af det sålunda anförda liar medicinalstyrelsen hemställt,

att stipendiebeloppen måtte höjas för fältläkarstipendiat af första klassen

till 900 kronor och för stipendiat af andra klassen till 600 kronor,

för år räknadt.

Uti häröfver den 27 oktober 1905 afgifvet underdånigt utlåtande

har arméförvaltningen å civila departementet, enär de af medicinalstyrelsen

anförda skäl för en förbättring af fältläkarstipendiaternas aflöningsförmåner

syntes arméförvaltningen bevisa, att eu dylik förbättring vore

af behofvet påkallad, biträdt medicinalstyrelsens hemställan.

I anslutning till hvad ämbetsverken sålunda anfört och med hänsyn

jämväl därtill, att vakanserna i fältläkarstipendiatkåren ytterligare ökats,

i det att desamma, enligt hvad jag inhämtat, för närvarande uppgå till

27, anser jag mig böra tillstyrka den föreslagna ökningen af fältläkarstipendiaternas

arfvoden, och har jag i öfverensstämmelse därmed låtit

upprätta förslag till ny stat för ifrågavarande anslag, slutande å

42,600 kronor.»

Enligt utskottets uppfattning synes en bidragande orsak till den

bland de unga läkarne förefintliga obenägenheten att inträda i fältläkarstipendiatkåren

kunna sökas däri att, jämlikt kungl. kungörelsen angående

tillsättande af militärläkartjänster i armén den 24 juli 1903,

såsom villkor för anställning som fältläkarstipendiat föreskrifvits, förutom

aflagd medicine kandidatexamen och afslutad klinisk tjänstgöringvid

serafimerlasarettets medicinska och kirurgiska afdelningar, att hafva

med godkänd flit och skicklighet under sex månader tjänstgjort såsom

underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, men har

utskottet likvisst inhämtat, att endast ett fåtal af dem, som fullgjort

omförmälda tjänstgöring å garnisonssjukhuset, sedermera sökt anställning

som fältläkarstipendiater.

Då nu, oaktadt den genom förut omförmälda generalorder den 6

februari 1905 påbjudna skärpningen i tjänstgöringsskyldigheten för de

ordinarie militärläkarne, antalet vakanser i fältläkarstipendiatkåren sedan

nästlidna år i väsentlig mån ökats, så att detsamma för närvarande

uppgår till 50 procent af kårens numerär, erfordras uppenbarligen

ytterligare åtgärder för upprätthållande af ifrågavarande kår, och synes

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

Ang. minskning

af anslaget

till in''

kvarteringskostnader.

[6.J

därvid enda utvägen vara den af Kungl. Maj:t föreslagna, eller höjning

af stipendiernas belopp.

På grund häraf anser utskottet sig böra hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 13

januari 1906 fogade förslag till stat för anslaget till

stipendier åt fältläkarkåren och veterinärstaten (bil.

n:o 63 vid nämnda protokoll), höja detta anslag, nu

33,600 kronor, med 9,000 kronor till 42,600 kronor.

Inkvarteringskostnader.

6:o) Kungl. Maj:t har under punkten 6 af fjärde hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att minska anslaget till inkvarteringskostnader, nu

1,154,793 kronor, med 66,126 kronor till 1,088,667 kronor.

Enligt hvad departementchefen härutinnan anfört skulle enligt

uppgjord beräkning erfordras för år 1906 till bestridande af utgifterna

under denna anslagstitel ett belopp af 1,088,667 kronor eller 66,126

kronor mindre än som i staten för innevarande år finnes för ifrågavarande

ändamål anvisadt. Med anmälan att denna minskning i kostnaderna

för inkvartering beräknats uppkomma därigenom, att åtskilliga

kasernbyggnader blifva till inflyttning färdiga år 1907, då en del af

den till inkvarteringsbidrag för närvarande berättigade personalen i

stället komme i åtnjutande af fri bostad, hade departementschefen

hemställt, att ofvanberörda framställning måtte göras hos Riksdagen.

På grund af den under punkten 3:o) härofvan omförmälda uteslutningen

ur staterna för hvardera af Skaraborgs och Ålfsborgs regementen

af en sergeantsbeställning kan ifrågavarande anslag ytterligare

nedbringas med 360 kronor; och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till inkvarteringskostnader,

nu 1,154,793 kronor, med 66,486 kronor

till 1,088,307 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

21

7:o) Under punkten 7 af denna hufvudtitel liar Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, vid godkännande af det vid förenämnda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat för fast anställda officerare och underofficerare

med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen, öka anslaget

till ålders tillägg, nu 40,700 kronor, med 250 kronor till 40,950 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning anfört, att

å förslaget till aflöningsstat för fast anställda officerare och underofficerare

med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen, såsom förut omförmälts,

uppförts en ny verkmästarbeställning af första klassen, hvars

innehafvare skulle vara berättigad att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring

erhålla ett ålderstillägg af 500 kronor.

Enligt hittills tillämpad grund för beräknandet af detta anslag

skulle anslagets belopp motsvara hälften af den. summa, hvartill utgifterna

å detsamma skulle uppgå, därest alla, för hvilka ålderstillägg

funnes å stat uppförda, åtnjöte denna förmån; och erfordrades alltså

enligt denna beräkningsgrund för omförmälda beställning (500 x 1 s) 250

kronor.

Utskottet, som under punkten 2:o) härofvan tillstyrkt godkännande

af det utaf Kungl. Majrt framlagda förslag till stat för fast anställde

officerare och underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen

för år 1907 (bil. n:o 50 vid förenämnda statsrådsprotokoll),

hemställer,

att Riksdagen må, vid godkännande af förslaget

till stat för fast anställda officerare och underofficerare

med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen, öka

anslaget till ålderstillägg, nu 40,700 kronor, med 250

kronor till 40,950 kronor.

Landstormen.

8:o) Under punkt 8 af denna hufvudtitel har Kung]. Maj:t föreslagit

Riksdagen att höja anslaget till landstormen, nu 70,750 kronor,

med 24,830 kronor till 95,580 kronor.

Departementschefen har i detta ärende anfört följande:

Ang. höjning

af anslaget

till ålderstillägg.

[7-]

Ang. höjning

af anslaget

till landstormen.

[8-]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

»Vid 1904 års riksdag gjordes af Eders Kungl. Maj:t framställning

om medels anvisande för påbörjandet af landstormens organiserande.

Planen för organisationen grundade sig på ett af utsedde kommitterade

utarbetadt förslag, hvars hufvudpunkter voro: att riket skulle indelas

i 156 landstormsområden, däraf de, som med hänsyn till sin belägenhet

vid eller i närheten af kusten eller den norra landgränsen kunde

förutsättas behöfva uppkalla landstormen redan i början af ett krig —

till antalet 83 •— skulle benämnas landstormsområden af första klassen

och de öfriga 73 landstormsområden af andra klassen; att landstormsområde

af första klassen skulle, i mån af organisationens genomförande,

genast erhålla ett landstormsförråd, innehållande såväl gevär och ammunition

som nödtorftig intendenturutrustning för områdets landstorm,

hvaremot för landstormen inom andra klassens områden erforderliga

gevär och ammunition skulle tillsvidare förvaras i lämpligt belägna

regements- och tygförråd; att för hvarje landstormsområde skulle förordnas

en landstormsområdesbefälhafvare, med skyldighet att föra befälet

öfver områdets landstorm in. in., och eu landstormsområdesför v altare, att

under uppbördsmannaansvar handhafva områdets förråd; att landstormens

öfningar, hvilka borde ordnas på frivillighetens väg, skulle utgöras af

skjutöfningar och landstormsbefälskurser, de senare för utbildande af

landstormsbefäl; att landstormsförrådens intendenturutrustning skulle utgöras

af: fälttecken, bestående af hufvudbonad, landstormsområdesmärke

att fästas i hufvudbonaden och landstonnsblus att dragas utanpå

de civila kläderna äfvensom af remtygs- och utredningspersedlar m. in.;

samt att organisationen skulle genomföras på fyra år.

Emellertid ansåg dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet,

enligt hans yttrande till statsrådsprotokollet den 12

januari 1904, att, med hänsyn till kostnaderna, organisationens genomförande

inom de af kommittén föreslagna andra klassens landstormsområden

borde uppskjutas, till dess organisationen blifvit fullbordad

inom första klassens områden. Genom organisationens inskränkning

till första klassens områden minskades antalet landstormsområdesbefälhafvare

tillsvidare från 156 till 83. Under förutsättning att organisationen

på detta sätt begränsades, kunde kostnaderna beräknas sålunda:

landstormsförrådsbyggnader jämte tomter och häg
-

nader för desamma............................................. kronor 395,000: —

anordningar för förvaring och vård af gevär och

ammunition ............................................................... » 4,830: —

intendenturutrustning för landstormen ..................... »_7 50,000: -

Summa kronor 1,149,830: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5. 23

o

Årlig kostnad:

]andstormsbefälets aflöning in. in.................................. kronor 97,915: —

underhåll af landstormsförrådsbyggnader..................... » 16,000: —

förvaring och vård af gevär och ammunition............ » 17,300: —

» » » » intendenturntrustning............... » 9,000: —

öfningar för landstormen (landstormsbefälskurser) ... » 26,000: —

Summa kronor 166,215: —

Om öfvergångstiden ökades till fem år, skulle alltså af först omförmälda

kostnader erfordras eu femtedel om året eller i rundt tal

230,000 kronor, hvaremot sist angifna kostnader hade beräknats under

hvart och ett af de fem öfvergångsåren uppgå till respektive 45,895, 70,750,

95,580, 120,410 och 145,215 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda

belopp och hela den beräknade kostnaden, 166,215 kronor, utgjordes

af utgifterna för underhåll af landstormsförrådsbyggnader, 16,000 kronor,

samt af ett belopp å 5,000 kronor, ingående i de slutliga kostnaderna

för landstormens öfningar, hvilka belopp ansetts icke behöfva

upptagas under öfvergångsåren.

I öfverensstämmelse härmed föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen

att bevilja dels å ordinarie stat till landstormen ett reservationsanslag

å 45,895 kronor, dels å extra stat för år 1905 till ordnande af landstormsförråd

230,000 kronor. Riksdagen, som biföll framställningen

oförändrad beträffande det ordinarie anslaget, ansåg sig rörande det

å extra stat begärda anslagsbeloppet böra framhålla önskvärdheten

däraf, att vid ordnande af landstormsförråd toges under noggrann ompröfning,

huruvida icke dessa i vissa orter lämpligen kunde så förläggas,

att redan i kronans ägo varande byggnader kunde till förrådshus användas.

Särskild! borde, i den mån nya kasernetablissemang blefve

färdigbyggda, ett flertal äldre byggnader å mötesplatser och annorstädes

blifva disponibla för sådana ändamål. Med hänsyn härtill syntes det

begärda beloppet kunna nedbringas till 150,000 kronor, som ock af

Riksdagen anvisades.

Nästlidet års lagtima Riksdag beviljade å ordinarie stat 70,750

kronor till landstormen och å extra stat 150,000 kronor till ordnande

af landstormsförråd.

Med anlitande af de sålunda beviljade medlen har organisationen

kunnat påbörjas. Den 2 december 1904 utfärdade Eders Kungl. Maj:t

nådig förordning angående landstormen, innefattande bestämmelser om

rikets indelning i landstormsområden, om landstormsmännens fördelning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtdnde N:o 5.

inom de olika områdena på truppförband och andra formationer, om

sättet för anställande af landstormsområdesbefälhafvare och landstormsförrådsförvaltare

samt deras åligganden, om ordnande af landstormsförråd

och om landstormens öfningar in. in. Genom nådigt bref

samma dag förordnade Eders Kungl. Maj:t därjämte, bland annat, att

landstormsområdesbefälhafvare och landstormsförrådsförvaltare skulle

tillsättas i 15 af sjätte arméfördelningens kust- och gränsområden.

Efter behörig utredning, som af vederbörande myndigheter blifvit verkställd,

har Eders Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga bref den 6 september

1905 bestämt platser för 29 landstorm sförråd inom sjätte arméfördelningen,

motsvarande hela det antal områden af första klassen,

som enligt hittills följda grunder skulle finnas inom denna arméfördelning,

samt anvisat medel af 1905 års extra anslag till anordnandet af

förrådsl okal erna och meddelat föreskrifter därför. Chefen för generalstaben

har uti ett den 21 november 1905 afgifvet förslag till

åtgärder under år 1 906 för fortsättandet af landstormens organiserande,

hvaröfver utlåtanden från arméförvaltningen å artilleri-, fortifikationsoch

intendentsdepartementen infordrats, hemställt, att landstormsområdesbefälhafvare

och landstormsförrådsförvaltare skulle under innevarande

år tillsättas inom återstående 14 af sjätte arméfördelningens förut omförmälda

29 landstormsområden, samt att erforderligt belopp af 1906

års anslag å extra stat skulle användas till intendenturutrustning i de

landstormsförråd, om hvilkas anordnande Eders Kungl. Maj:t genom

nådiga brefven den 6 september 1905 meddelat föreskrifter.

Nu föreligger frågan om äskande af anslag utaf Riksdagen för

organisationens fortsättande under tredje öfvergångsåret eller år 1907.

Enligt den för 1904 års Riksdag framlagda, af Riksdagen hittills följda

planen skulle ordinarie anslaget till landstormen för år 1907 uppföras

med 95,580 kronor, hvilket belopp jämlikt eu vid 1904 års statsverksproposition

rörande fjärde liufvudtiteln fogad tablå skulle användas

sålunda:

Landstormsområdesbefälets aflöning in. in.:

Omkring tre femtedelar af antalet landstormsområdesbefälhafvare:

arfvoden..........

reseersättning

expenser..........

kr. 30,660: —

» 8,400: —

»______ 980: — kr. 40,040: —

Transport kr. 40,040: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

25

Transport kr. 40,040: —

Omkring tre femtedelar af antalet landstormsförrådsförvaltare:
-

arfvoden......................

...................................... kr. 18,150: —

expenser......................

...................................... » 610: —

kr.

18,760: —

Förvaring och vård

af gevär och ammunition ...............

»

10,380: —

» » »

» intendenturutrustnina:..................

»

5,400: —

Öfningar för landstormen.........................................................

»

21,000: —

Summa kronor

95,580: —

Uti omförmälda förslag angående åtgärder under innevarande år

för landstormens organiserande har emellertid chefen för generalstaben

anfört, att af de vid vår västra landgräns belägna områden, hvilka i

den af kommitterade år 1903 uppgjorda planen för landstormens organisation

samtliga upptagits såsom landstormsområden af andra klassen;

åtminstone en del, förslagsvis 12, måste, med hänsyn till vårt lands

numera ändrade militärpolitiska läge, organiseras såsom områden af

första klassen. I enahanda syfte äro framställningar gjorda jämväl af

cheferna för Femte och Sjätte arméfördelningarna.

Den sålunda föreslagna ändringen i planen för landstormsorganisationens

genomförande synes mig vara motiverad af omständigheternas

kraf. Landstormsorganisationen, som enligt den år 1904 framlagda

planen skulle genomföras endast till något mer än hälften af rikets

landstormsområden, behöfver på grund af ändrade förhållanden

utvidgas samt kommer till följd häraf att medföra större kostnader,

än som beräknades i nämnda plan. Då emellertid tiden icke medgifva

att härom nu framlägga särskild! förslag, torde för genomförandet

af landstormens organisation under år 1907 icke böra äskas högre

belopp, än hvad enligt 1904 års plan afsetts och beräknats. Det torde

icke behöfva tilläggas, att landstormens organisation bör fortgå i den

ur försvarssynpunkt lämpligaste ordningen och följaktligen de för försvaret

viktigaste landstormsområdena i första rummet ordnas.»

Med tillstyrkan af bifall till förevarande framställning, som öfverensstämmer

med för Riksdagen år 1904 framlagda plan och kostnadsberäkningar

för landstormsorganisationens genomförande på fem år,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må höja anslaget till landstormen,

nu 70,750 kronor, med 24,830 kronor till 95,580 kronor.

Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

Ang.

minskning af

anslaget till

ersättning åt

vissalöntagare

till följd af

arméns omorganisation.

[9-]

9:o) Kungl. Maja har under punkten 9 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att minska anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd

af arméns omorganisation, nu 23,480 kronor, med 460 kronor till

23,020 kronor.

Härom har departementschefen anfört, att arméförvaltningen å

civila departementet med sin förut omförmälda skrifvelse den 7 november

1905 till Kungl. Maj:t öfverlämnat upprättad beräkning å utgifterna

under detta anslag för nästkommande år och därvid anmält,

att, genom afgång af en sadelmakare vid Lifregementets dragoner,

hvilken kvarstått på gammal stat, utgifterna å nämnda anslag under

år 1907 komme att med 460 kronor understiga det för innevarande år

anvisade beloppet.

Med anledning af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må minska anslaget till ersättning

åt vissa löntagare till följd af arméns omorganisation,

nu 23,480 kronor, med 460 kronor till 23,020 kronor.

Remontering och skoning m. m.

A"fg anslaget8 10;o) Under punkten 10 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

atmase föreslagit Riksdagen att öka anslaget till remontering och skoning m. m.,

remontering nu 1 169,421 kronor, med 21,646 kronor till 1,191,067 kronor.

och skoning ’ '' 77

m. m.

[10.] Departementschefen har i fråga om denna framställning anfört föl
jande

:

»I Riksdagens skrifvelse den 19 maj 1905 (n:o 141) göres den uppfattning

gällande, att anskaffningen af de hästar, hvarmed det då befintliga

antalet kronan tillhöriga stamhästar skulle enligt 1901 års härordning

ökas, borde fördelas på åren 1906 — 1913 beträffande kavalleriet

och artilleriet samt åren 1906—1910 beträffande ingenjörtrupperna och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

27

trängen, Enligt denna grund skulle år 1907 inköpas 348 remonter

för ökningen af stamhästantalet.

I syfte att under tiden för öfvergången till den nya härordningen

åstadkomma besparing synes det mig, som om remontökningen borde

i högre grad än hittills falla på fältartilleriet. Därigenom komme

efter hand en minskning att inträda i behofvet af legda hästar vid

detta truppslag, hvilken omständighet ock — enligt det inom

generalstaben utarbetade förslaget till den nuvarande härordningen

— särskild! inverkade vid bestämmandet af antalet artillerihästar: 40

för hvarje åkande batteri och 48 för hvarje ridande.

Med hänsyn härtill har jag ansett, att ofvan angifna remontantal

bör fördelas sålunda: till kavalleriet 7 2 remonter, som torde böra tilldelas

Lifregementets dragoner och husarer samt Smålands husarregemente,

vid hvilka truppförband antalet kronan tillhöriga hästar är

minst; till artilleriet 247 remonter, hvarigenom antalet stamhästar skulle

uppbringas vid hvarje till fältartilleriet å fastlandet hörande åkande

batteri till 30 och vid hvarje ridande batteri till 36, vid Gottlands artillerikår

till 70 och vid Positionsartilleriregementet till 51; till ingenjörtrupperna

9; och till trängtrupperna 20, hvarefter stamhästarna vid

hvarje trängkår skulle uppgå till 39.

För ersättande af störtade eller skadade hästar erfordras: vid

kavalleriet 468, vid artilleriet 166, vid ingenjörtrupperna 12 och vid

trängen 21, motsvarande 9 procent af det befintliga antalet.

Enligt detta förslag skulle kostnaderna för år 1907 under detta

anslag uppgå till 1,191,067 kronor. Vid uppgörandet af denna beräkning

äro enahanda grunder följda som förut rörande såväl kostnaderna

för remonternas inköp och underhåll vid depå samt för skoning och

medikamenter som värdet af utrangerade hästar.»

Med anledning af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja anslaget till remontering

och skoning in. m., nu 1,169,421 kronor, med 21,646

kronor till 1,191,067 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. minskning

af

anslaget till

lega af

hästar till

kavalleriets,

artilleriets,

ingenjörtruppernas

och

trängens

exercis.

[ll.]

Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och

trängens exercis.

ll:o) Kimgl. Maja har under punkten 11 af fjärde liufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att minska ifrågavarande anslag, nu 650,000 kronor,

med 10,000 kronor till 640,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har i detta ärende anförts följande:
»Enligt

livad till statsrådsprotokollet den 11 januari 1901 i fråga

om detta anslag anfördes, komme detsamma att efter härordningens

fullständiga genomförande omfatta kostnader för legning af hästar

allenast vid artilleriet och ingenjörtrupperna under repetitionsöfningarna.

1 samma mån som behofvet af stamhästar icke blefve tillgodosedt under

öfvergångstiden, måste emellertid bristen ersättas med legda hästar

såväl vid båda nämnda truppslag som vid trängen. Jämväl vid kavalleriet

måste, såsom i framställningarna om beviljande af detta anslagunder

de senare åren framhållits, hästar legas under de närmaste åren,

enär antalet af kronans egna hästar ännu icke är tillräckligt för de

värnpliktiges utbildning vid Lifregementets husarer och dragoner samt

Smålands husarregemente. För detta ändamål erforderliga hästar hafva

hittills anskaffats genom aftal med vederbörande rusthållare för en legningskostnad

af 75 öre om dagen för hvarje häst. Behofvet af legda

hästar vid kavalleriet har för år 1907 beräknats efter samma grund

som för innevarande år eller till 150 hästar för hvart och ett af nämnda

regementen under 137 dagar.

Beräkningarna rörande behofvet af legda hästar vid artilleriet

halva de senare åren varit grundade på den utredning härom, som linnes

angifven i en vid chefens för generalstaben år 1900 utarbetade öfvergångsförslag

till ny härordning fogad tabell, bilagan 35 till berörda

förslag. Då emellertid denna tabell blifvit uppgjord under den förutsättningen,

att under sjätte öfvergångsåret eller år 1907 en del haubitsbatterier

skulle vara uppsatta, kan den icke vidare tjäna till ledning

i detta hänseende, utan har nu behofvet beräknats med hänsyn till det

ur öfningssynpunkt erforderliga hästantalet vid hvarje kanonbatteri.

Legningsdagarnas antal blifver härigenom minskadt.

Behofvet af legda hästar vid ingenjörtrupperna och trängen har

däremot kunnat beräknas på samma sätt som förut.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

29

Sammanlagda kostnaden för år 1907 under denna anslagstitel

skulle enligt nu angifna grunder uppgå till 660,019 kronor 50 öre

men af samma anledning, som angafs i nästlidet års statsverksproposition

eller tillfällig nedgång i legningspriset, torde beloppet kunna begränsas

till 640,000 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, minska anslaget till lega

af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas

och trängens exercis, nu 650,000 kronor, med

10,000 kronor till 640,000 kronor.

Qarmsöiissjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

12:o) Kungl. Maj:t har under punkt 12 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att öka anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm

och å Karlsborg, nu 73,808 kronor, med 14,392 kronor till 88,200

kronor.

Beträffande denna fråga innehåller statsrådsprotokollet följande anförande

af departementschefen:

»Enligt nådiga reglementet för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm

den 3 december 1898 har detta sjukhus till ändamål att från de i

Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit kommenderade truppförband,

militära skolor och utbildningskurser, tillhörande armén, samt från

flottan mottaga och vårda personal, som är i behof af sjukhusvård.

Sjukhuset har därjämte till uppgift att vara en ^bildningsanstalt för

militärläkare och annan sjukvårdspersonal för armén. Sjukhusvården

meddelas å två afdelningar, en medicinsk och en kirurgisk.

Allmänna inseendet öfver sjukhuset utöfvas af öfverkommendanten

för Stockholms garnison.

Sjukhusets personal utgöres af: en chef läkare, en andre läkare, sex

underläkare, en sjukhusofficer, en sjukhusintendent, en apotekare, en väbel,

en sjukhusunderofficer, ett skrifbiträde åt sjukhusintendenten, två öfversjukvaktare

samt sjuksköterskor, personal för tvätt och lagning af persedlar,

kökspersonal, portvakt, maskinister och gårdsdrängar.

Ang. höjning

af anslaget till

garnisonssjukhusen

i

Stockholm

och å

Karlsborg.

[12.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Den nuvarande organisationen af sjukhuset är i flere afseenden beroende

af Svea trängkår. Befälet öfver sjukhuset utöfvas nämligen af chefen

för nämnda trängkår, och sjukhuset med all vid detsamma anställd eller

dit kommenderad personal äfvensom där intagna sjuka är att i fråga om

krigslydnaden anse såsom särskild underafdelning af Svea trängkår.

Regementsläkaren vid Svea trängkår är chefläkare vid sjukhuset och

förestår såsom sjukhusläkare eu af dess båda afdelningar. Andre läkare

vid sjukhuset är eu från trängkåren kommenderad bataljonsläkare, hvilken

såsom sjukhusläkare förestår den andra af sjukhusets afdelningar.

Dör den omedelbara uppsikten öfver disciplinen inom sjukhuset kommenderas

såsom sjukhusofficer en kapten eller subalternofficer från Svea

trängkår. Därjämte äro regementspastorn och auditören vid Svea

trängkår skyldiga att, på sätt chefen för trängkåren på chefläkarens

förslag bestämmer, tjänstgöra vid sjukhuset.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid genom nådigt bref flen 10 september

1903 förordnat, att Svea trängkår skall förläggas till Örebro, och

kårens flyttning dit är afsedd att äga rum på våren 1907, då det

där uppförda etablissemanget nått den fullbordan, att det kan af kåren

tagas i bruk. Vid sådant förhållande kan det nuvarande sambandet

mellan trängkåren och sjukhuset icke längre fortfara, hvarför sjukhusets

organisation måste ändras. För utredning af denna fråga förordnade

Eders Kungl. Maj:t den 18 november 1904 fördelningsläkaren m. m. C. C.

Ekeroth, öfverstelöj tnanten och chefen för Svea trängkår m. m. N. G. Hallström

samt regementsläkaren m. in. C. A. W. Flensburg att inom landtförsvarsdepartementet

biträda med uppgörande af förslag till omorganisation

af och nytt reglemente för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm,

och hade dessa fullgjort sitt uppdrag den 26 maj 1905. Det utarbetade

förslaget blef sedermera remitteradt till arméförvaltningen å civila

departementet, medicinalstyrelsen, krigshofrätten, öfverkommendanten

för Stockholms garnison, inspektören för trängen och chefen för Fjärde

arméfördelningen, hvilka myndigheter afgifvit yttranden i ämnet.

Enligt ifrågavarande förslag skulle »garnisonssjukhuset i Stockholm»,

hvilken benämning ansetts lämpligare än den nuvarande: »allmänna

garnisonssjukhuset i Stockholm», lyda under chefen för Fjärde

arméfördelningen. Denne skulle hafva befälet öfver sjukhuset samt

med biträde af fördelningsläkaren vaka öfver hälso- och sjukvården

därstädes och med biträde af fördelningsintendenten hafva det närmaste

öfverinseendet öfver detsammas förvaltning. Det omedelbara befälet

öfver sjukhuset skidle under chefen för Fjärde arméfördelningen utöfvas

af sjukhusets chefläkare.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

31

Angående befattningarna såsom chefläkare och andre läkare vid

sjukhuset, hvilka befattningar i det föreliggande förslaget upptagits

under den gemensamma benämningen sjukhusläkare, anföres i förslaget,

att genom Svea trängkårs förflyttning till Örebro den nuvarande anordningen,

att två af detta truppförbands läkare hade större delen af sin

verksamhet förlagd utom truppförbandet till garnisonssjukhuset, gifvetvis

icke kunde längre fortfara. Hvad chefläkaren anginge, hade hans

tjänstgöring vid truppförbandet inskränkt sig till besiktning af rekryter

samt afgifvande af erforderliga utlåtanden, rapporter och förslag rörande

hälso- och sjukvården vid detsamma. Bataljonsläkaren åter hade endast

en eller annan gång under kortare tid, vid tillfälligt förhinder för den

vid trängkåren tjänstgörande läkaren, bestridt dennes tjänsteåligganden.

Med anledning däraf att Svea trängkår sålunda för trupptjänsten endast

förfogat öfver en läkare, hade kårchefen måst afstå från att i så stor

utsträckning som bedröfligt varit begagna sig af läkares fackkunskap för

sjukvårdstruppens utbildning. Det vore tydligt, att förhållandet blefve

likartadt, därest den ena eller båda sjukhusläkarbeställningarna vid ett

så stort sjukhus som garnisonssjukhuset i Stockholm skulle bestridas af

ordinarie militärläkare från ett eller två af de i Stockholm förlagda

truppförbanden. Med utsträckningen af tjänstgöringstiden för de värnpliktiga

ökades ock göromålen för militärläkarna. Vid ordnandet af

garnisonssjukhusets läkarfråga borde man uteslutande se på de sjukas

bästa, och för det ändamålet borde garnisonssjukhusets läkare uppföras

å dess stat, i likhet med hvad förhållandet vore vid alla civila sjukvårdsinrättningar

i vårt land. Man borde visserligen icke underskatta

betydelsen af det tillfälle till utbildning i sjukhustjänst, som skulle

beredas arméns läkare, om sjukhusläkarbeställningarna vid garnisonssjukhuset

besattes för allenast ett, högst två år med samma personer,

men då de sjukas vård borde sättas i främsta rummet, kunde likväl en

sådan åtgärd icke förordas. Utbildningen af yngre militärläkare i nu

berörda hänseende borde i stället kunna främjas på det; sättet, att

möjlighet i så stor utsträckning ske kunde bereddes dem till anställning

såsom underläkare å civila sjukhus, hvarjämte stipendier borde till såväl

yngre som äldre militärläkare utdelas i större antal än för närvarande

för studier hos specialister eller vid kliniker i utlandet. För att emellertid

bereda vid truppförband anställda läkare tillfälle att för någon

tid utbyta trupptjänstgöringen mot sjukhustjänstgöring, afsåge förslaget,

att militärläkare på stat vid armén skulle bestrida sjukhusläkarbefattning

under ordinarie innehafvares tjänstledighet utan ansökan, i hvithet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

fall extra läkare skulle kommenderas att tjänstgöra vid truppförbandet,

om behof däraf förelåge.

I enlighet med den sålunda uttalade uppfattningen hafva i den vid

förslaget fogade förslagsstaten uppförts två sjukhusläkarbeställningar,

den ena, chefläkarbeställningen, afsedd för en regementsläkare i fältläkarkåren

med regementsläkares lön, 3,400 kronor, och dagaflöning,

5 kronor om dagen, eller 1,825 kronor om året, och den andra afsedd

för en bataljonsläkare i fältläkarkåren med samma lön som yngre

bataljonsläkare, 1,020 kronor, och dagaflöning, 3 kronor om dagen, eller

1,095 kronor om året. Därjämte skulle dessa läkare erhålla ett arfvode

af 1,000 kronor hvardera samt fri bostad och ved.

I fråga om dessa aflöningsförmåner anföres i förslaget, att vid dess

uppgörande den önskan gjort sig gällande, att de bästa möjliga, för

tjänstgöringen lämpliga läkarlcrafter skulle erhållas vid sjukhuset. Då

tydligt vore, att de vid garnisonssjukhuset anställda läkarna vore mera

upptagna af sin tjänst än deras vid truppförband anställda kamrater,

samt att de till följd däraf icke i samma utsträckning som dessa hade

tid och tillfälle till enskild praktik, borde de fortfarande såsom hittills

erhålla särskilda arfvoden, Indika föreslagits till 1,000 kronor för dem

hvardera. Det för chefläkaren föreslagna arfvodet vore visserligen 500

kronor mindre än det nu för honom i staten uppförda, men denna

minskning kunde anses betingad däraf, att han för framtiden befriades

från den honom nu åliggande trupptjänstgöringen. Det vore att hoppas,

att med dessa aflöningsförmåner fullt lämpliga personer till ifrågavarande

platser skulle kunna erhållas. Äfven den lägst aflönade sjukhusläkarbeställningen

borde kunna besättas med en skicklig yngre militärläkare,

enär han hade utsikt att om några år genom uppflyttning i högre

lönegrad komma till ökade inkomster.

I förslaget framhålles vidare i fråga om läkarvården vid sjukhuset,

att det medicinska vetandet numera nått en sådan utveckling, att en

läkare, huru skicklig praktiker han än vore, dock icke kunde i lika hög

grad behärska alla grenar af sin vetenskap; men då en hvar, som vårdades

å ifrågavarande sjukhus, kunde hafva anspråk på att komma i

åtnjutande af den bästa läkarvård, hade i förslagsstaten uppförts ett

belopp af 2,000 kronor, att i mån af behof användas till godtgörelse åt

specialister, som vid förefallande behof kunde blifva tillkallade af chefläkaren.

Beträffande underläkarna vid sjukhuset ifrågasattes ingen förändring,

utan är i förslaget till den nya staten, liksom i nu gällande stat, arf
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JSf.-o 5.

33

vode uppfördt åt sex underläkare med 3 kronor om dagen, hvartill

kommer bostad med möbler och ved.

Förslaget till den nya organisationen afser, att en klinik för munoch

tandsjukdomar skulle anordnas vid sjukhuset, för hvilket ändamål ett

arfvode å 1,500 kronor åt föreståndaren för denna klinik uppförts i

förslagsstaten.

Under de senaste 10—15 åren hade, enligt det till förslaget hörande

betänkandet, inom de större ländernas arméer den åsikten alltmera

gjort sig gällande, att en sakkunnig vård af manskapets tänder vore

ett viktigt önskemål, samt att manskapet borde komma i åtnjutande af

den moderna mun- och tandhygieniska vetenskapens framsteg. I Danmark

hade en klinik för mun- och tandsjukdomar upprättats år 1896

vid garnisonssjukhuset i Köpenhamn. I Budapest funnes sedan år 1901

en väl utrustad tandklinik, och å en del garnisonssjukhus i Tyskland

lära tandkliniker också hafva under sista tiden upprättats. Äfven i vår

hufvudstad hade på den sista tiden en förbättring i detta hänseende

ägt rum. Genom tillmötesgående från tandläkarinstitutets poliklinik

hade manskapet från Stockholms garnison därstädes mottagits till behandling,

som i regel varit kostnadsfri. Det kunde dock ej anses lämpligt

att i längden använda sig häraf. Verkställda undersökningar hade visat,

att af 500 man från hvardera af Svea och Göta lifgarden endast 34

procent haft fullt friska tänder. Häraf framginge mer än väl, att den

föreslagna tandpolikliniken skulle erhålla tillräckligt antal patienter för

sin verksamhet. Tandpolikliniken skulle stå under chefläkarens tillsyn

och förestås af en utaf medicinalstyrelsen förordnad, legitimerad tandläkare

samt hållas öppen minst tre gånger i veckan. Till tjänstgöringvid

densamma skulle i tur kommenderas de vid garnisonssjukhuset

tjänstgörande underläkarna, hvarigenom ett välbehöfligt tillfälle bereddes

de blifvande militärläkarna att få praktisk handledning i tändernas

skötsel och vård. Å kliniken skulle det manskap behandlas, som vore

berättigadt till inträde å garnisonssjukhuset, vare sig detta manskap

vore där intaget eller ej. De årliga kostnaderna, förutom arfvode till

föreståndaren, hvilket skäligen ansetts böra bestämmas till 1,500 kronor,

kunde bestridas af de till sjukhusets underhåll i stat anvisade medel

och uppsättningskostnaderna (för instrumenter m. m.) af befintliga besparingar

å sjukhusets anslag. Till lokal kunde den för närvarande till

sjukhusets apotekare upplåtna lägenhet användas.

I nuvarande staten för sjukhuset finnes arfvode uppfördt med 1,825

kronor till en apotekare, hvarjämte han åtnjuter bostad och ved. Beträffande

apotekarens aflöningsförmåner anföres i det uppgjorda förslaget

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till omorganisation af sjukhuset, att utom arfvodet, som med samma

belopp kvarstått i flera tiotal år, apotekaren, på grund af särskilda

bestämmelser, senast enligt nådigt bref den 30 juni 1899, ägde åtnjuta

10 procent af värdet å de medicinalier, hvilka han på vederbörande

kasernläkares rekvisition utlämnade till truppförband i Stockholm och

såsom ersättning för papper och omslag m. m. två tredjedelar af hvad

enligt medicinaltaxa!! vore apotekare medgifvet. Denna ersättning hade

under år 1901 uppgått till 816 kronor 80 öre och under år 1904 till

885 kronor 62 öre. Antagligt vore, att detta belopp komme, särskildt

i följd af den blifvande ökningen af de värnpliktiges tjänstgöringstid,

att än ytterligare ökas. För biträde vid undervisningen af sjukvårdsrekryter

vid armén hade han äfven uppburit ett till 75 kronor uppgående

belopp för hvarje kurs. Det syntes dock vara enklare och med

en sund hushållning mera öfverensstämmande, att apotekarens löneinkomster

bestämdes till ett visst årligt belopp i ett för allt, hvilket

med hänsyn därtill, att han skulle frånträda rätten till bostad och ved,

enär bostaden borde tagas i anspråk för tandpolikliniken, äfvensom till

andra omständigheter syntes skäligen böra utgå med 3,500 kronor.

Regementspastorn och auditör en vid Svea trängkår äro, såsom redan

omnämnts, för närvarande skyldiga att tjänstgöra vid garnisonssjukhuset,

en anordning som med trängkårens förflyttning till Örebro måste upphöra,

I det uppgjorda förslaget till ny stat för sjukhuset hafva fördenskull

uppförts två arfvoden, det ena med 500 kronor till eu sjukhuspredikant

och det andra med 300 kronor till juridiskt biträde.

Då de göromål, som för närvarande åligga den från Svea trängkår

till sjukhuset kommenderade sjukliusofjiceren, anses kunna öfverflyttas

på annan personal vid sjukhuset, skulle sådan kommendering

ej vidare äga rum.

Enligt gällande instruktion för intendenturkåren skall en intendent

eller underintendent placeras såsom sjukhusintendent vid garnisonssjukhuset

i Stockholm. Häri föreslås ingen ändring. Då det

emellertid ansetts önskvärdt, att han skulle vara bosatt å sjukhuset,

och lokal därför finnes disponibel, har i förslagsstaten upptagits bestämmelse

därom, att han, som åtnjuter aflöning från intendenturkårens

stat, skulle erhålla fri bostad och ved. Under förmälan, att till

sjukhuset vore förlagda utbildningskurser dels hvart annat år för militärläkare

och dels hvarje år för sjukvårdsbeställningsmän samt att, då

för de förra kurserna någon särskild redogörare ej varit anställd, de

en sådan tillkommande åligganden fullgjorts af chef läkaren i egenskap

af direktor för undervisningen och att sjukhusintendenten enligt sär
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

35

skilda nådiga bestämmelser erhållit ersättning för vissa ekonomiska

bestyr vid några af de senare kurserna, anföres vidare i det föreliggande

förslaget, att intetdera af dessa tillvägagångssätt vore lämpligt,

utan borde det ekonomiska bestyret vid de utbildningskurser af ena

eller andra slaget, som kunde varda till garnisonssjukhuset förlagda,

utan särskild kostnad för statsverket handhafvas af sjukhusintendenten,

hvarom bestämmelse fördenskull intagits i reglementsförslaget.

Till skrifbiträde åt sjukhusintendenten skulle kommenderas ett

underbefäl från truppförband, förlagdt i Stockholm och tillhörande

fjärde arméfördelningen, med skyldighet för den kommenderade att

under intendenten jämväl sköta de åligganden, som eljest skulle tillkomma

en förvaltare.

Såsom väbel vid sjukhuset har hittills kommenderats en underofficer

från någon af trängkårerna. I nu föreliggande förslag ifrågasättes den

ändring häri, att till denna befattning skulle antagas någon pensionerad

fanjunkare (styckjunkare) mot ett arfvode af 1,000 kronor om året.

I förslaget framhålles behofvet däraf, att antalet sjuksköterskor ökas.

För närvarande funnes, förutom 1 operationssalssköterska, 2 sjuksköterskor,

en för hvardera af sjukhusets afdelningar, med arfvoden af

400 kronor samt 1 sjuksköterskebiträde med ett arfvode af 200 kronor.

Erfarenheten hade dock visat, att detta antal vore för litet för

sjukhusets behöriga skötsel. Visserligen funnes å sjukhuset ett ganska

afsevärdt antal sjukvårdselever, som kunde biträda med en del göromål,

men härvid borde beaktas, att dessa, såsom namnet angåfve, endast

vore elever, och att de stannade alltför kort tid å sjukhuset, för

att desamma skulle kunna draga någon afsevärd fördel af deras där

inhämtade kunskaper och färdigheter. Förslaget afsåge, att vid sjukhuset

skulle anställas, förutom operationssalssköterskan, med oförändradt

arfvode af 500 kronor, 2 öfversjuksköterskor med 500 kronors

arfvode hvardera, 1 sjuksköterska, ansedd för officerssjukafdelningen,

med ett arfvode af 400 kronor, samt 2 undersjuksköterskor med

arfvoden å 300 kronor, en å hvardera af den medicinska och den

kirurgiska afdelningen. Meningen vore, att de båda undersköterskeplatserna

i regeln skulle innehafvas af sjuksköterskeelever från Röda

korset, i hvilket fall någon kontant ersättning icke behöfde utgå.

Genom nådigt bref den 29 juli 1904 hade Eders Kungl. Maj:t, på

framställning af sjukhusförvaltningen, medgifvit, att de vid garnisonssjukhuset

anställda sköterskorna fått under nämnda år åtnjuta semester

hvar och en under en månad, med bibehållande af sitt arfvode samt

med åtnjutande därjämte af 25 kronor i kostpenningar. På det att

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

sjuksköterskorna äfven framdeles måtte årligen komma i åtnjutande af

en välbehöflig hvila, borde erforderligt belopp, beräknadt till 258 kronor

34 öre, uppföras i staten till vikariatsersättningar m. m., för att semester

måtte kunna dem beredas. Då emellertid sjukhusförvaltningen

äfven behöfde förfoga öfver medel till dylika ersättningar under ordinarie

personals sjukdom, hade beloppet ansetts böra i staten uppföras

med 500 kronor.

I fråga om den öfriga personalen vid sjukhuset anföres, bland annat,

att för utförandet inom sjukhuset af åtskilliga förekommande göromål,

såsom städning, skurning m. m., livilka icke lämpligen kunde af

sjuksköterskorna fullgöras eller helt och hållet öfverlämnas åt de till

detsamma kommenderade sjukvårdseleverna, två sjukhuspigor borde anställas

mot åtnjutande af 300 kronor årlig lön samt fri kost men utan

fri bostad å sjukhuset;

att, då särskild baderska nu icke funnes vid sjukhuset, men eu

kunnig baderska vore behöflig för beredande af medicinska bad därstädes,

eu sådan borde anställas mot ett årligt arfvode, som beräknats

till 500 kronor, med skyldighet för henne att jämväl utöfva närmaste

tillsynen öfver och vården af det för badafdelningen afsedda linneförrådet;
att

ytterligare en tvättpiga erfordrades;

att kokerskans lön borde höjas från nuvarande 200 till 300 kronor,

för att på denna plats skulle kunna bibehållas en fullt lämplig person;

att med hänsyn till ökadt arbete kökspersonalen borde ökas med

en kökspiga, och aflöningen för kökspigorna höjas från nuvarande 100

till 200 kronor för hvardera; samt

att portvaktens aflöning, hvilken för närvarande vore så liten —

300 kronor —, att han måste för att kunna förvärfva sin bärgning

tillåtas utöfva ett yrke, borde höjas till 800 kronor, under förutsättning

att portvakten uteslutande sysselsatte sig med sin tjänst, hvilken nu

på grund af angifna förhållande i viss grad försummades.

Uti det i staten uppförda anslag till kosthåll har i förslagsstaten

beräknats en förhöjning af 25 öre för sjuksköterskor och köksförestånderskan

samt af 13 öre för sjukhus- och kökspigorna, hvilken förhöjning

ansetts erforderlig på grund af ökade pris å lifsförnödenheter.

Det har vidare ansetts lämpligt, att, på sätt genom nådigt brefd en 23

januari 1899 redan medgifvits, kost in natura finge, efter sjukhusförvaltningens

pröfning i hvarje fall, utbytas af därtill berättigad personal

mot kontant ersättning därför enligt den i staten upptagna beräkningen.

Enär under senare åren reservationer å anslaget uppstått, har det

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

37

i staten uppförda anslaget »till underhållet» ansetts kunna minskas med

4,126 kronor 20 öre, hvilken siffra valts med hänsyn jämväl till slutsummans

afrundande till fullt tusental.

De förändringar i organisationen af sjukhuset, hvilka sålunda föreslagits,

hafva i allmänhet blifvit tillstyrkta af de myndigheter, som öfver

förslaget blifvit hörda. För viktigare afvikande meningar torde jag

få redogöra i sammanhang med förslagets olika delar.

Beträffande sjukhusläkarne har inspektören för trängen ifrågasatt,

att dessa platser icke skulle med ordinarie innehafvare besättas, utan

att militärläkare af motsvarande grader skulle till sjukhuset för viss

tid beordras, hvarigenom ökadt tillfälle till utbildning skulle beredas

militär]äkarne i allmänhet. Med hänsyn till nödig kontinuitet i utöfvandet

af sjukvården och handhafvandet af sjukhusets ledning samt

till dettas egenskap att äfven vara en undervisningsanstalt för unga

läkare, som ämna ägna sig åt militärläkarkallet, och för annan sjukvårdspersonal,

anser jag mig ej kunna i detta hänseende tillstyrka en

afvikelse från förslaget, vid hvilkets uppgörande två militärläkare medverkat,

och hvilket i denna del tillstyrkts af medicinalstyrelsen. Någon

besparing skulle ej heller uppkomma genom en sådan anordning, ty då

kommenderingarna såsom sjukhusläkare måste afse en jämförelsevis

lång tid, såvida ej skötseln af sjukhuset skulle i allt för hög grad

äfventyras, måste de kommenderades ordinarie beställningar skötas af

vikarier, hvilka ej torde kunna erhållas med mindre de finge uppbära

hela aflöningen. Jag får därför i denna del tillstyrka bifall till förslaget

jämväl i afseende på de för dessa läkarbeställningar föreslagna

aflöningsförmåner, hvilka skäligen icke torde böra sättas lägre, än hvad

förslaget upptager.

Upprättandet af en klinik för mun- och tandsjukdomar har kraftigt

förordats af de i ärendet hörda myndigheterna, och anser jag mig böra

för egen del instämma häri, ej minst med hänsyn till den utbildning i

■detta afseende, som lärer komma underläkarna vid sjukhuset till del

och genom dem personalen till godo vid de truppförband, där

de framdeles vinna anställning. Kostnaderna för denna klinik äro icke

så stora, att någon tvekan i fråga om dess upprättande af sådan anledning

synes böra ifrågakomma. Ej heller torde några betänkligheter

däremot böra uppstå af den anledning, att den för sjukhusets apotekare

afsedda bostadslägenhet behöfver för ändamålet tagas i anspråk. Denna

lägenhet består af endast två rum, och under de senare 15 åren har

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

den ej användts af apotekaren, hvilken varit boende i staden utom

sjukhuset.

Hvad den föreslagna regleringen af apotekarens aflöning vidkommer, har

jag ej annat att däremot erinra, än att, därest fri bostad, tillräckligt rymlig

äfven för en gift apotekare, beredes inom sjukhuset, hvilket vid uppförandet

af nytt garnisonssjukhus torde få anses lämpligt, den kontanta

aflöningen synes kunna något minskas, exempelvis med 500 kronor.

Föreskrift härom torde därför böra lämnas i en anmärkning till

staten.

Genom nådigt bref den 29 september 1905 har Eders Kungl.

Maj:t tillerkänt sjukhusintendenten fri bostad i sjukhuset, i följd hvaraf

något inkvarteringsbidrag ej skall till honom utgå. Däremot har han

icke ansetts böra erhålla fri ved, enär annan personal, tillhörande intendenturkåren,

ej erhåller sådan förmån. Någon ändring häri torde ej

böra göras.

Beträffande vabehhefattningen har inspektören för trängen föreslagit,

att den skulle uppehållas af underofficerare från trängen, hvarigenom

dem skulle beredas tillfälle till utbildning i tjänstgöring vid sjukhus,

hvilket förslag synes mig förtjäna afseende. Vare sig man väljer detta

eller det i organisationsförslaget ifrågasatta sättet för uppehållandet

af denna befattning, blifva kostnaderna ungefär desamma. En från

trängkår kommenderad fanjunkare är nämligen berättigad till rese- och

traktamentsersättning under resorna till och ifrån sjukhuset enligt resereglementet

samt till dagtraktamente under tjänstgöringen därstädes,

hvilket dock från och med nionde dagen utgår med allenast 2 kronor

50 öre om dagen. Denna särskilda aflöning uppgår till omkring 1,000

kronor om året.

Såsom sjukhusunder officer, hvilken har befälet öfver öfversjukvaktarne

(underbefäl af manskapet), sjukvårdselever samt å sjukhuset intagna

sjuka af manskapsklassen, kommenderas en underofficer från

någon trängkår. Han åtnjuter enahanda aflöning som den, hvilken

kommenderas såsom sjukhusväbel, dock att, om han är sergeant, det

lägre traktamentet utgår med endast 2 kronor om dagen. Häri ifrågasättes

ingen ändring, men torde, i anslutning till hvad arméförvaltningen

yttrat angående dessa kostnader, härför erforderligt belopp, förslagsvis

1,000 kronor, böra särskildt upptagas i staten. Då denna ersättning

i allt fall utgår af sjukhusets anslag, kan den till »underhåll)) uppförda

summan med motsvarande belopp minskas.

Den nuvarande sjuksköterskep er sonalen utgöres, såsom redan är nämndt,

af 1 operationssalssköterska, 2 sjuksköterskor och 1 sjuksköterske
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

39

biträde, således 4 personer. Enligt den nya organisationen skulle denna

personal utgöras af 1 operationssalssköterska, 2 öfversköterskor, 1 sjuksköterska

och 2 undersjuksköterskor, således 6 personer. Emellertid

har medicinalstyrelsen i sitt utlåtande uttalat tvifvelsmål, huruvida det

föreslagna antalet sköterskor skulle vara behöflig!, ehuru medicinalstyrelsen,

med hänsyn till den obetydliga kostnadsökning förslaget i denna

del skulle medföra, ansett sig ej böra afstyrka hvad i detta hänseende

påyrkats. Med hänsyn till hvad medicinalstyrelsen anfört, anser jag

den för officersafdelningen afsedda sköterskan kunna undvaras. Under

år 1904 hade antalet å sjukhuset vårdade officerare uppgått till endast

13 och i medeltal ej fullt 1 per dag. Vid sådant förhållande synes

mig vården af de sjuka på denna afdelning kunna tillfredsställande ordnas,

utan att särskild sköterska därför anställes. I öfrigt har jag ej

något att erinra mot förslaget i denna del. De föreslagna aflöningsbeloppen,

som lära stå i öfverensstämmelse med aflöningen vid civila

sjukhus i Stockholm, torde få anses skäliga.

I fråga om anställandet af en baderska har medicinalstyrelsen anfört,

att därmed kunde anstå, till dess nytt sjukhus med tidsenlig badinrättning,

äfven lämpad för medicinska bad i kurativt syfte, blifvit

uppfördt; och då portvaktarsysslan väl kunde låta förena sig med ett

lämpligt handtverk, har medicinalstyrelsen ansett arfvode! till en portvakt

kunna begränsas till 400 kronor. Mot hvad medicinalstyrelsen

sålunda anfört torde ej något vara att erinra.

Det föreslagna arfvode! för uppehållandet af befattningen såsom

sjukhuspredikanti hvilken befattning torde kunna förenas med någon

annan militär prästerlig tjänst i Stockholm, torde få anses skäligt, likasom

det belopp, livilket i staten uppförts till godtgörelse åt juridiskt

biträde.

Den föreslagna ökningen af tjänstepersonalen och höjningen af

åtskilliga arfvoden till denna personal har af de öfver förslaget hörda

myndigheterna blifvit tillstyrkta; och då behofvet af ökningen i personalens

antal blifvit vitsordadt samt den ifrågasatta förbättringen i aflöningen

synes vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, anser

jag förslaget i dessa delar böra bifallas.

De ytterligare erinringar mot förslaget, hvilka af myndigheterna

gjorts, men af mig nu ej omförmälts, torde ej böra föranleda någon

ändring däri, i hvad det afser stat för sjukhuset, utan böra tagas i

öfvervägande vid fastställandet af reglemente för detsamma.

I anslutning till det uppgjorda förslaget och hvad jag nu anfört,

har jag låtit upprätta förslag till ny stat för garnisonssjukhuset i Stock
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

Angående

höjning af

anslaget till

arméns vapen,

ammunition

och skjutöfningar

samt

artilleriets öfningar

och

materiel.

[13.]

holm, hvilken slutar å en summa af 78,200 kronor eller 14,392

kronor mera än den nuvarande. Största delen af denna skillnad utgöres

af lön och dagaflöning till de båda sjukhusläkarna, tillhopa 7,340

kronor, förhöj dt arfvode åt apotekaren sa mt i staten uppförd godtgörelse

till specialister, som för särskilda fall kunna blifva tillkallade.»

Mot de af Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i organisationen

af garnisonssjukhuset i Stockholm har utskottet icke något i hufvudsak

att erinra.

Utskottet vill dock framhålla lämpligheten af att apotekaren finnes

tillgänglig inom sjukhuset dygnet om, hvadan det synes önskligt, att

äfven inom det nuvarande sjukhuset, hvithet sannolikt ännu många år

kommer att användas för sitt ändamål, bostad fortfarande tillhandahålles

apotekaren; och anser utskottet det böra tagas i öfvervägande,

huruvida icke för den föreslagna tandpolikliniken kunde beredas annan

lokal inom sjukhuset än den hittills för sjukhusets apotekare afsedda

bostadslägenheten.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 13

januari 1906 fogade förslag till stat för garnisonssjukhuset

i Stockholm (bil. n:o 73 vid nämnda protokoll),

höja anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm

och å Kaidsborg, nu 73,808 kronor, med 14,392

kronor till 88,200 kronor.

Arméns vapen, ammunition och skjutofnmgar samt artilleriets

öfningar och materiel.

13:o) I punkten 13 under fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att öka anslaget till arméns vapen, ammunition

och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel, nu 2,535,800

kronor, med 150,000 kronor till 2,685,800 kronor.

1 fråga om förevarande anslag har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Detta anslag, i riksstaten för år 1906 upptaget till 2,535,800 kronor,

är enligt stat, fastställd af Eders Kungl. Maj:t den 3 november 1905,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

41

uppdeladt i nio särskilda titlar med sina underafdelningar. I sin

omförmälda underdåniga skrifvelse den 19 oktober 1905 har arméförvaltningen

å artilleridepartementet dels erinrat, att, jämlikt de i proposition

till 1901 års Riksdag intagna beräkningar, det belopp, hvartill

ifrågavarande anslag efter fullständigt genomförd härorganisation komme

att uppgå, utgjorde 3,176,000 kronor, oberäknadt kostnaderna för personalen

å stat vid artilleriets fabriker, hvilka kostnader, för närvarande

uppgående till 43,575 kronor, gäldades från detta anslag, ehuru desamma

i det af chefen för generalstaben afgifna förslag till ny härordning

uppförts under anslaget »aflöning och rekrytering m. m.», dels

ock gjort framställning om anslagets höjande och därvid beträffande

nedannämnda titlar och underafdelningar anfört hufvudsakligen följande.

Tit. I. Årtillerimatericl.

a) För fältartilleriet.

Å denna undertitel, hvilken vore afsedd för underhåll af fältartilleri

måteriel, till inventarier, materialier och förbrukningsartiklar m. m.

vid tygförråden i Stockholm, Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala,

Jönköping och Visby, hade utgifterna allt fortfarande ökats, till

följd hvaraf ett större anslagsbelopp än det till 220,000 kronor för

år 1906 beräknade för år 1907 erfordrades.

Höjningen af utgifterna berodde hufvudsakligen därpå, att tiden för

öfningarna med anspända fordon betydligt ökats, att öfningarna numera

i vida högre grad, än hvad förut varit fallet, förlagts från exercisfältet till

mera oländig terräng, samt att under pågående omorganisation fältartilleriet

städse ökades, så att under år 1907 öfningar komme att äga

rum med flere batterier än under år 1906, hvartill komme att den från

8 cm. batterierna till den nya materielen öfverflyttade äldre utredningen

kräfde större underhållskostnad. Dessa omständigheter tillsammans

gjorde, att utgifterna för materielens reparation ställde sig betydligt

högre än förut.

Med hänsyn härtill och då hela fältartilleriet beräknades vara försedt

med den nya materielen under år 1907, ansåge arméförvaltningen,

att denna undertitel borde ökas med 20,000 kronor och således under

år 1907 utgå med 240,000 kronor.

Bill. till Rikscl. Prot. 1906. 4 Sami. 1 A fel. 5 Raft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

b) För fästnings- och positionsartilleriet.

Denna undertitel, från hvilken bestredes omkostnaderna för underhåll

af fästningarnas bestyckning och af positionsartillerimaterielen

äfvensom för materialier och förbrukningsartiklar jämte arbets- och

transportkostnader vid tygförrådet å Karlsborgs fästning, vore för år

1906 beräknad till 30,000 kronor. En väsentlig ökning af artillerimaterielen

för Bodens och Karlsborgs fästningar vore beräknad att år

1907 hafva ägt rum, i följd hvaraf underhållet af denna materiel jämte

positionsartilleriets materiel komme att kräfva en afsevärdt ökad kostnad.

Å denna titel hade under de senaste åren brist uppstått och då

äfven för kommande år i den mån artillerimaterielen fullständigades

ytterligare höjning påkallades, ansåge arméförvaltningen denna undertitels

belopp för år 1907 böra ökas med 15,000 kronor till 45,000 kronor.

Tit. II. Handvapen.

De kostnader, som från denna undertitel bestredes, nämligen för

underhåll och rengöring af gevärspersedlar, för inventarier, materialier

och förbrukningsartiklar äfvensom arbets- och transportkostnader vid

arméns gevärsförråd, komme att i väsentlig grad ökas, i den mån gevären

under längre tid varit till bruk utlämuade, i det att dyrbarare

reparationer såsom insättande af nya pipor på större antal gevär årligen

måste å dessa gevär företagas.

På grund häraf ansåge arméförvaltningen det å denna undertitel

för år 1906 upptagna belopp, 123,000 kronor, böra för år 1907 höjas

med 12,000 kronor eller till 135,000 kronor.

Tit. III. Ammunition.

Denna undertitel, från hvilken bekostades utgifterna för anskaffandet

af projektiler med rör in. m. för fält-, fästnings- och positionsartilleriets

pjäser samt för ammunition till eldhandvapen i stället för den under

de årliga ölningarna förbrukade äfvensom för inventarier och materialier

samt arbets- och transportkostnader vid ammunitionsförråd, laboratorier

och kruthus, ansåge arméförvaltningen för år 1907 kräfva ett

större anslagsbelopp, än som för år 1906 vore under densamma enligt den

af Eders Kungl. Maj:t fastställda staten för användningen af anslaget

anvisadt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

43

Beträffande ammunition för fältpjäser komme ytterligare medel att

erfordras af det skäl, att till år 1907 samtliga artilleritruppförband tillhörande

fältartilleriet blefve försedda med den nya materielen, i följd

hvaraf batteriernas antal ökades med sex, samt att ammunition till denna

materiel ställde sig afsevärdt dyrare än till den äldre, hvartill komme,

att ett rationellt bedrifvande af de för artilleriet synnerligen viktiga

skjutöfningarna med de nya pjäserna kräfde en afsevärdt större ammunitionsförbrukning.

Af dessa skäl ansåge arméförvaltningen en förhöjning

af det för detta ändamål beräknade belopp med 36,000 kronor vara

ovillkorligen nödvändig, hvarigenom anslaget till ammunition för fältpjäser

för år 1907 komme att utgå med 525,000 kronor.

Hvad åter anginge ammunition för fästnings- och positionspjäser,

ansåge arméförvaltningen en förhöjning af härtill anvisade medel erforderlig,

så länge anskaffning af ny materiel för fästnings- och positionsartilleriet

komme att fortgå. Närmaste skälen härtill vore, att skjutöfningarna

behöfde försiggå i ökad omfattning, att vid dessa öfningar

dyrbar ammunition med brisanta sprängämnen allt mer och mer måste

komma till användning, samt att till år 1907 en stor del moderna

pjäser för fästningsartilleriet blifvit anskaffade, hvartill ammunitionen

ställde sig betydligt dyrare än den till de äldre pjäserna. I anledning

häraf ville arméförvaltningen, som ansåge den härför ökade kostnaden

för år 1907 ingalunda komma att understiga 30,000 kronor, hemställa

att 1906 års anslag till ammunition för fästnings- och positionspjäser,

74,000 kronor, måtte för år 1907 höjas till 104,000 kronor.

Tit. IT. Öfningar.

Då under år 1907, i följd af artilleriets ombeväpning med den

nya materielen, sex nya batterier komme att uppsättas och öfningar i

betydligt större utsträckning än under föregående år följaktligen måste

beräknas komma att äga rum, blefve äfven de kostnader, som skulle

bestridas från denna undertitel, i afsevärd grad ökade. Denna ökning

berodde jämväl därpå, att öfningarna numera utfördes i olika slags terräng

utom de vanliga öfningsfälten, hvarvid ersättning för upplåtande

af mark samt för den skada, som å densamma förorsakades, måste beräknas;

ett förhållande, som ägde tillämpning icke allenast på artilleriet

utan äfven på infanteriet, för hvithet fältskjutningar måste anordnas

utom de vanliga skjutfälten.

På grund häraf hemställde arméförvaltningen, att de å denna un
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

dertitel för ar 1906 beviljade anslagsbelopp, nämligen för artilleriet

135,000 kronor och för öfriga vapen 77,000 kronor, måtte för år 1907

höjas sålunda, att anslaget till artilleriets öfningar ökades med 30,000

kronor till 165,000 kronor och anslaget till öfningar för öfriga vapen

med 20,000 kronor till 97,000 kronor.

])å någon förhöjning i öfrigt uti detta anslag icke blifvit föreslagen,

skulle den ifrågasatta ökningen å de särskilda undertitlarna

uppgå till sammanlagdt 163,000 kronor och anslaget för år 1907 komma

att uppgå till 2,698,800 kronor.

Emot de af arméförvaltningen anförda skäl för höjningen af detta

anslag har jag'' i det stora hela ej funnit något att erinra. Slitningen

å artillerimaterielen och eldhandvapnen ökas och i samband därmed

kostnaderna för erforderliga reparationer. Med den n}m fältkanonmaterielens

införande och ökningen af antalet pjäser vid fästningsoch

positionsartilleriet stegras åtgången af ammunition, hvarjämte

utgifterna för artilleriets öfningar i allmänhet äfvensom för infanteriets

skjutningar i terräng komma att stiga. Dessa förhållanden

bestyrkas ock af räkenskaperna under det sista år, för hvilket de äro

afslutade eller år 1904. Utgifterna öfverstego då det för året anslagna

beloppet, men kunde genom anlitande af befintliga reservationer täckas.

Dock synes mig den begärda ökningen å ofvan angifna titlar kunna i

någon mån nedsättas, så att hela anslagsförhöjningen blefve begränsad

till 150,000 kronor.»

I anslutning till Kung]. Majds förevarande förslag hemställer

utskottet,

att Riksdagen må höja anslaget till arméns

vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets

öfningar och materiel, nu 2,535,800 kronor, med

150,000 kronor till 2,685,800 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

45

Årméns mathållning.

14:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under

punkten 14 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns

mathållning, nu 5,605,445 kronor, med 50,005 kronor,

till 5,555,440 kronor.

Furayering åt arméns hästar.

15:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkten 15 af fjärde

hufvudtiteln därom gjorda framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må höja anslaget till furagering af

arméns hästar in. in., nu 2,148,383 kronor, med 140,962

kronor till 2,289,345 kronor.

Arméns munderingsutrustning.

16:o) På grund af därom i punkt 16 af denna hufvudtitel utaf

Kungl. Maj:t framställdt förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns

munderingsutrustning, nu 3,709,772 kronor, med 23,430

kronor, till 3,686,342 kronor.

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof.

17 :o) Vidare och på grund af hvad Kungl. Maj:t i punkten 17 af

denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns

diverse intendentur- och sjukvårdsbehof, nu 860,656

kronor, med 7,366 kronor till 853,290 kronor.

Angående

minskning af

anslaget till

arméns mathållning.

[14.]

Angående

höjning af

anslaget till

furagering af

arméns hästar

in. m.

[15.]

Angående

minskning af

anslaget till

arméns munderingsutrustning.

[16.]

Angående

minskning af

anslaget till

arméns diverse

intendentur-

och

sjukvårdsbehof.

[17.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

minskning af

anslaget till

arméns kasernutredning

samt ved, ljus

och vatten.

[18.]

Angående

minskning af

anslaget till

ersättning för

rustning och

rotering.

[19.]

Angående

öfriga ordinarie

anslag.

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

18:o) I anledning af Kung!. Maj:ts i punkten 18 af denna hufvudtitel

därom framställda förslag, får utskottet hemställa,

att Riksdagen ''må minska anslaget till arméns

kasernutredning samt ved, ljus och vatten, nu 1,099,289

kronor, med 7,634 kronor till 1,091,655 kronor.

Ersättning för rustning och rotering.

19:o) Uti punkten 19 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maja föreslagit

Riksdagen att minska detta anslag, nu 2,000,000 kronor med

400,000 kronor till 1,600,000 kronor.

Enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet i detta

ärende anfört, har beträffande detta anslag statskontoret i underdånig

skrifvelse den 12 december 1905 åberopat en beräkning af de å

anslaget för år 1907 erforderliga medel, grundad på de utaf vederbörande

regementschefer lämnade uppgifter om antalet effektiva nummer

den 1 januari sistnämnda år. Då statskontoret, efter verkställd

granskning af samma beräkning, icke haft något att mot densamma

erinra, hade statskontoret hemställt, att ifrågavarande förslagsanslag

måtte i 1907 års riksstat upptagas med ett belopp af 1,600,000

kronor.

I denna statskontorets hemställan instämde departementschefen.

Med anledning af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må minska anslaget till ersättningför

rustning och rotering, nu 2,000,000 kronor, med

400,000 kronor till 1,600,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

20:o) Beträffande öfriga under fjärde hufvudtiteln upptagna ordinarie

anslag har icke någon förändring ifrågasatts, och får utskottet

hemställa,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

47

att samtliga de ordinarie anslagen under fjärde

hufvudtiteln, i afseende å h vilka utskottet icke här

ofvan framställt särskilda förslag, må i riksstaten för

år 1907 upptagas till oförändrade belopp, dock att

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

för departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli

må få till beloppet jämkas i den mån, som för jämnande

af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderligt.

Artilleribehof.

ftiobiiiserisigsamimmiiion för eidhandvapen.

21:o) Uti punkten 20 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t i

statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att af det utaf Riksdagen

föir fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen redan beviljade

anslag, 3,522,700 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa 1,878,300

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af omhänderhafvande medel

under innevarande år förskjuta 422,700 kronor, att af nämnda anslag

ersättas.

Departementschefen har beträffande denna framställning till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I den för 1905 års lagtima Riksdag framlagda statsverkspropositionen

föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att för fortsatt tillverkning

af ammunition för eldhandvapen bevilja 10,813,000 kronor och däraf

på extra stat för år 1906 anvisa 1,444,000 kronor. Syftet härmed var

att inom en tidrymd af 7—8 år uppbringa tillgången på mobiliseringsammunition

från beräknade 50,000,000 till 200,000,000 patroner med

en årlig anskaffning af 20,000,000. Riksdagen, som icke biföll denna

framställning i hela dess vidd, beslöt att för fortsatt tillverkning af

ammunition för^ eldhandvapen bevilja 3,522,700 kronor och däraf på

extra stat för år 1906 anvisa 880,675 kronor. Af hvad statsutskottet

i detta ämne anförde framgår, att ifrågavarande medel voro afsedda

Angående

anslag för

mobiliseringsammunition

för eldhandvapen.

[20.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

för att under loppet af fyra år (1906—1909) anskaffa 50,000,000 patroner,

så att tillgången på mobiliseringsammunition skulle komma att

uppgå till 100,000,000 patroner.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har uti omförmälda

skrifvelse den 25 oktober 1905 ånyo framhållit nödvändigheten

däraf, att ett mobiliseringsförråd af 200,000,000 patroner för

6,5 mm. eldhandvapen så fort ske kan anskaffas. Erfarenheten från

senaste tid hade nämligen visat, att i betraktande af vårt lands stora

utsträckning och de vidt skilda operationsområden, som under ett krigtill

följd däraf uppkomme, samt de transportsvårigheter, som vid mobilisering

förefunnes, stora mängder ammunition måste finnas att disponera

å olika orter inom landet. Äfven sedan de 12,500,000 patroner,

hvilka, för de af nästlidet års lagtima Riksdag anvisade medlen kunde

anskaffas, funnes att tillgå, vore mobiliseringsförrådet så litet, att vid

krigstillfälle verklig brist kunde befaras. Det vore därför af högsta

vikt, att anskaffningen af de 50,000,000 patroner, till hvilka Riksdagen

anvisat medel, ägde rum på kortare tid än fyra år.

Ammunitionsfabrikens tillverkningsförmåga med användande af normal

arbetstid kunde beräknas till omkring 29,000,000 patroner om året,,

under förutsättning dock att 7 å 8 miljoner patronhylsor inköptes från

enskilda verkstäder. Af ifrågavarande års tillverkning åtginge omkring*

9.000. 000 patroner för tillgodoseendet af truppförbandens behof af öfningsammunition,

hvadan för mobiliseringsbeliofvets fyllande kunde påräknas

en årlig leverans från ammunition sfabriken af 20,000,000 patroner,

men med anlitande af öfvertidsarbete samt genom inköp från enskilda

verkstäder af 10,000,000 patronhylsor kunde tillverkningen ytterligare

uppdrifvas, så att 35,000,000 patroner årligen levererades och mobiliseringsförrådet

tillgodosåges med 26,000,000. Under denna förutsättning

kunde kostnaderna för tillverkningen beräknas sålunda:

10.000. 000 patroner med inköpta hylsor kronor 751,040: —

16.000. 000 » med hylsor, tillverkade vid

ammunitionsfabriken................................................ » 1,127,264: —

Summa kronor 1,878,304: —

Om detta belopp fråndroges det af Riksdagen beviljade men ännu

icke anvisade anslaget till anskaffande af mobiliseringsammunition för

eldhandvapen eller 2,642,025 kronor, återstode 763,721 kronor, som

enligt generalfälttygmästarens åsikt borde under år 1907 användas till

inköp af färdiga patroner från utländska fabriker. Då priset å sådana

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

49

patroner kunde beräknas till 9,5 öre stycket, skulle för dessa medel

kunna inköpas omkring 8,000,000 patroner, och för hela återstoden af

det beviljade anslaget skulle således under år 1907 kunna''anskaffas

tillsammans 34,000,000 patroner. Möjligt vore dock, att icke hela nyssnämnda

antal af 8,000,000 patroner behöfde inköpas från utlandet, enär

inhemska fabriker till år 1907 måhända kunde hafva vidtagit åtgärder

för tillverkning af denna ammunition, något som ur flere synpunkter

vore synnerligen önskvärd!.

Genom ordnande af ammunitionsanskaffningen under år 1907 på

det af generalfälttygmästaren föreslagna sättet skulle vid utgången af

nämnda år finnas ett mobiliseringsförråd af i det närmaste 100,000,000

patroner.

För fyllande af hela det beräknade mobiliseringsbehofvet återstode

då att anskaffa ett lika stort antal patroner, hvilket utan svårighet

kunde med anlitande af normal arbetstid tillverkas vid ammunitionsfabriken

under loppet af fem år. Den i framställningen till 1905 års

Riksdag föreslagna anskaffningstiden af sju år behöfde alltså icke öfverskridas,

därest Riksdagen nu af den redan beviljade summan anvisade

hela återstoden eller 2,642,025 kronor och därjämte beviljade 7,290,300

kronor att utgå under åren 1908—1912; och har generalfälttygmästaren

anhållit, att förslag härom måtte till Riksdagen framställas.

I fråga om den uttalade farhågan, att ammunitionen skulle taga

skada genom längre tids förvaring, har generalfälttygmästaren i sin

förenämnda skrifvelse meddelat, att numera i öfver 10 års tid pågått

förvaringsprof vid Åkers krutbruk, hvilka gifvit vid handen, att

patroner, som under nämnda tid varit upplagda i vanlig, oeldad förrådslokal,

icke undergått någon försämring. Då ett mobiliseringsförråd af

200,000,000 patroner kunde beräknas blifva omsatt under loppet af 20

år, kunde det med största sannolikhet antagas, att ammunitionen icke

genom denna förvaring skulle taga någon skada.

Till generalfälttygmästarens ifrågavarande framställning har arméförvaltningen

tillstyrkt bifall.

Mot den inom generalstaben uppgjorda, i propositionen till 1905 års

lagtima Riksdag omförmälda beräkningen i fråga om behofvet af mobiliseringsammunition

för svenska armén, enligt hvilken beräkning detta

behof uppgår till i rundt tal 200,000,000 patroner, har jag icke någon

erinran att göra, utan finner densamma väl grundad. Ej heller synas

mig några invändningar kunna framställas mot det af generalfälttygBih.

till Rilcsd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N;o 5.

mästaren, och inspektören för artilleriet uttalade önskningsmålet, att

tillgången på mobiliseringsammunition, som beräknats skola vid 1905

års slut utgöra 50,000,000 patroner, snarast möjligt uppbringas till

omkring 100,000,000. Fastmer måste förverkligandet häraf anses vara

en försvarsangelägenhet af synnerlig vikt.

Enligt Riksdagens i detta ämne fattade beslut kommer under år

1906 tillgången på mobiliseringsammunition att ökas med 12,500,000

patroner, och enligt det af generalfälttygmästaren framställda förslag,

för livilket jag nu redogjort, skulle under år 1907 denna tillgång ökas

med ytterligare 34,000,000, hvaraf dock 8,000,000 skulle inköpas från

utlandet. Det synes mig emellertid, som om sistnämnda åtgärd för

fyllande af behofvet endast under särskildt tvingande omständigheter

borde vidtagas. Det vore ock synnerligen önskvärdt, att tillverkningen

af den ammunition, som finnes böra anskaffas under åren 1906 och

1907, kunde fördelas någorlunda likformigt på hvart och ett af dessa

båda år. Tillgången på mobiliseringsammunition skulle därigenom redan

under år 1906 kunna ökas i icke oväsentlig grad, och något öfvertidsarbete

skulle under år 1907 icke behöfva komma ifråga vid ammunitionsfabriken.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter synes mig för sistnämnda

år böra äskas det af generalfälttygmästaren för samma år

föreslagna anslagsbeloppet, 2,642,025 kronor, minskadt med kostnaden

för inköp från utlandet af 8,000,000 patroner, eller 763,721 kronor.

För återstoden, 1,878,304 kronor, om hvars anvisande framställning nu

torde böra hos Riksdagen göras, skulle kunna anskaffas 26,000,000 patroner,

hvaraf dock för åstadkommande af en jämn fördelning af ammunitionsfabrikens

tillverkning 6,000,000 patroner böra anskaffas redan

under år 1906, och den däremot svarande kostnaden, i rundt tal,

422,700 kronor alltså då få af anslaget utgå.

Om en framställning i detta syfte vunne Riksdagens bifall, skulle

tillgången på mobiliseringsammunition, som för närvarande kan anslås

till minst 52,000,000 patroner, komma att med 1906 års utgång utgöra

minst 70,000,000 patroner och vid slutet af år 1907 minst 90,000,000.

Af det vid 1905 års Riksdag beviljade anslaget skulle då till år 1908

återstå 763,721 kronor. Detta är visserligen icke tillräckligt för bedrifvande

af den fortsatta tillverkningen af mobiliseringsammunition

under sistnämnda år, då likasom allt framgent under hvarje år, intill

dess det beräknade behofvet blir fylldt, 20,000,000 patroner böra anskaffas,

men det torde dock icke vara behöfligt, att framställning om

ytterligare medel för detta ändamål nu hos Riksdagen göres».

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

51

Utskottet, som delar den af departementschefen till statsrådsprotokollet

uttalade uppfattning, att, för fyllande af det nu beräknade behofvet

af mobiliseringsammunition för eldhandvapen, inköp från utlandet

endast under särskildt tvingande omständigheter må äga rum, har funnit

sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning; och hemställer

alltså utskottet,

att Riksdagen må af det utaf Riksdagen för fortsatt

tillverkning af ammunition för eldhandvapen

redan beviljade anslag, 3,522,700 kronor, å extra stat

för år 1907 anvisa 1,878,300 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att af omhänderhafvande medel under

innevarande år förskjuta 422,700 kronor att af nämnda

anslag ersättas.

Förlag af materialier vid ammunitionsfabriken.

22:o) Kungl. Maj:t har i punkten 21 af denna liufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för anskaffande af förlag af materialier vid ammunitionsfabriken

å extra stat för år 1907 anvisa 600,000 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande uttalande af departementschefen:
»Generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet har vidare

anhållit, att medel måtte af Riksdagen äskas för anskaffning af erforderligt

förlag af materialier vid ammunitionsfabriken, på det att tillverkningen

därstädes måtte vid mobilisering kunna uppdrifvas till

den högsta möjliga. Erfarenheten hade visat, att de för tillverkningen

vid statens fabriker viktigaste materialierna ej kunde till erforderlig

mängd inom rimlig tid anskaffas, då behofvet det kräfde, utan måste

på förhand vara upplagda i fabriksförråden. För tillgodoseendet af

detta behof vid gevärsfaktoriet hade Riksdagen redan anvisat medel,

och för anskaffandet af dylikt materialförlag vid Åkers krutbruk, bestående

af bomullskrut och möjligen äfven bomull, kräfdes icke större

kostnader, än att de kunde utan särskildt anslag bestridas.

Annorlunda förhölle det sig med ammunitionsfabrikens behof af

materialier för dess många olikartade tillverkningar. Visserligen funnes

under början af året, då det vanliga, för hela årstillverkningen afsedda

materialförlaget blifvit anskaffadt, så stor tillgång på råämnen,

att en forcerad tillverkning kunde uppehållas under den tid, som erfordrades

för anskaffning af de för fortsatt tillverkning behöfliga mate
-

Utskottets

yttrande.

Angående

anslag för anskaffande

af

förlag af

materialier

vid

ammunitions
fabriken.

[21.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

rialierna, men längre fram på året vore förlaget i afsevärd grad

minskadt, och till inköp af nytt förlag saknades då nödiga medel. Det

vore därför nödvändigt att vid ammunitionsfabriken upplägga erforderliga

råämnen och halffärdiga fabrikat för tillverkning af skarpa patroner

och rör. Onskvärdt hade varit, att förlaget motsvarat behofvet

för ett helt års tillverkning, men det kunde dock för närvarande begränsas

till hvad som erfordrades för fabrikationen under ett hälft år.

Enligt uppgift från styresmannen för ammunitionsfabriken uppginge

kostnaderna för eu dylik materialanskaffning till, i rundt tal, 600,000

kronor, hvilken summa generalfälttygmästaren därför ansåge böra af

Riksdagen äskas.

Då förlaget komme att tagas i anspråk för den årliga tillverkningen

och i mån af förbrukning ersättas med nya materialier, ägde en

ständig omsättning ruin, hvilken förhindrade materialiernas försämringgenom

magasineiungen.

Till ifrågavarande framställning har arméförvaltningen å artilleridepartementet

tillstyrkt bifall.

Vid behandlingen af frågan om anskaffning af mobiliseringsammunition

för eldhandvapen har jag redan varit i tillfälle att framhålla den

synnerliga vikten cläraf, att erforderligt förråd af sådan ammunition

finnes. Om jag därvid, af särskilda skäl, ansåg mig böra och kunna

hemställa om eu inskränkning i generalfälttygmästarens förslag i nämnda

hänseende, skedde det med tanke på den ökade ammunitionstillverkning,

som genom bifall till hans nu förevarande framställning skulle

i händelse af mobilisering kunna åstadkommas. Hvilka stora olägenheter

brist på materialier vid ammunitionsfabriken under ett krig skulle kunna

medföra för landets försvar torde ligga i öppen dag. Jag kan därför

ej annat än på det lifiigaste instämma i generalfälttygmästarens ifrågavarande

förslag, som synes mig vara mycket ändamålsenligt. Helt

visst vore det i hög grad önskvärd! att kunna upplägga ett större

materialförråd än det af generalfälttygmästaren nu ifrågasatta, men med

hänsyn till nödvändigheten att, där så utan alltför stora olägenheter

kan ske, begränsa statsutgifterna, torde man för närvarande böra

stanna vid hans nu framställda begäran.»

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må för anskaffande af förlag af

materialier vid ammunitionsfabriken å extra stat för

år 1907 anvisa 600,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

53

Hy fäitartiiierimateriei.

23:o) I punkt 22 under denna hufvudtitel har Kung].. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anskaffning af ny fäitartiiierimateriei utöfver

förut beviljadt, ej anvisadt belopp, 2,180,000 kronor, bevilja 720,000

kronor samt att af den sammanlagda summan, 2,900,000 kronor, å extra

stat för år 1907 anvisa hälften eller 1,450,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Riksdagen anvisade år 1905 återstoden af det för anskaffning af ny

fäitartiiierimateriei förut beslutade anslag å 12,000,000 kronor samt beviljade

dessutom utöfver denna återstod, som uppgick till 2,000,000 kronor,

för samma ändamål ytterligare 2,280,000 kronor, af hvilket belopp

Riksdagen på extra stat för år 1906 anvisade 100,000 kronor. I statsverkspropositionen

hade för denna anskaffning äskats ett nytt anslag

å 3,000,000 kronor, hvilket dock nedsattes med 720,000 kronor, motsvarande

kostnaden för uppsättandet af 6 depåbatterier.

I sin förenämnda skrifvelse den 25 oktober 1905 upptager generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet åter detta anslagskraf.

Till stöd härför anför han hufvudsakligen följande:

Depåbatteriernas uppgift vore att vid mobilisering användas för utbildning

af ersättningsmanskap samt att fylla under kriget uppkomna förluster

af materiel, hvartill komme deras icke mindre nödvändighet under

fred, då de erfordrades för utbildningen såväl af det stora antalet värnpliktiga

som äfven af underbefäl och officersvolontärer. Det till fältbatterierna

hörande antalet kanoner vore nämligen ej tillräckligt för ifrågavarande

utbildning, synnerligast som delar af denna materiel understundom

måste aflämnas till tygverkstäderna för undergående af reparation.

Generalfälttygmästaren ansåge därför uppsättandet af tre depåbatterier

för hvarje fältartilleriregemente vara så nödvändigt, att, därest medel

ej nu beviljades till fullständig organisation af det tredje depåbatteriet

vid fältartilleriregementena, kanonerna till dessa batterier likväl borde

anskaffas, äfven om öfrig materiel för depåbatterierna i följd häraf icke

kunde erhållas till det omfång eljest varit afsedt.

I sammanhang härmed framhåller generalfälttygmästaren betydelsen

häraf, att ammunitionsutrustningen för hvarje pjäs vid det nya

fältkanonartilleriet komme att uppgå till minst 600 skott, hvilken uppfattning,

enligt 1905 års lagtima Riksdags beslut beträffande förevarande

anslag, äfven har delats af Riksdagen.

Angående

anslag till

anskaffning af

ny fäitartiiierimateriei.

[22.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer general fälttygmästaren,

att framställning måtte hos Riksdagen göras dels om beviljande

af ytterligare 720,000 kronor till anskaffning af fältartillerimateriel

dels om anvisande af såväl detta belopp som återstoden af

det vid 1905 års lagtima Riksdag för enahanda ändamål beviljade

beloppet eller 2,180,000 kronor, således sammanlagdt 2,900,000 kronor,

att utgå under år 1907.

Riksdagen har, såsom redan nämnts, år 1905 ökat det ursprungligen

för anskaffning af njr fältartillerimateriel beviljade anslaget

å 12,000,000 kronor med 2,280,000 kronor i syfte dels att öka

mobiliseringsammunitionen från 400 till 600 skott per kanon, dels att

tillgodose behofvet af materiel för 14 depåbatterier, under det att

Eders Kungl. Majd äskat medel för inköp af materiel till 20 dylika batterier.

Det synes mig, såsom generalfälttygmästare!! och inspektören för

artilleriet föreslagit, i hög grad önskvärdt, att organisationen af fältkanonartilleriet

varder fullständigad med ett tredje depåbatteri för hvart

och ett af de sex fältartilleriregementena, och att sålunda — hvithet

torde vara en i organisativt afseende ändamålsenlig- och riktig anordning

— ett depåbatteri må kunna uppsättas för hvarje fältkanondi vision.

Statsfmansiella hänsyn nödga mig emellertid att i generalfälttygmästarens

hemställan föreslå den ändring, att det belopp, som af honom

ansetts för år 1907 erforderligt för fältkanonorganisationens fidla

genomförande, 2,900,000 kronor, lika fördelas på två anslagsår, således

med 1,450,000 kronor för hvardera af åren 1907 och 1908. Vid

bifall härtill skulle visserligen med beviljandet af ytterligare 720,000

kronor kunna anstå till 1907 års riksdag, men ett beslut af Riksdagen

redan innevarande år i denna fråga skulle medföra så stora fördelar

vid materielens anskaffning, att jag anser förslag härom böra nu göras.

Föreligger full visshet därom, att beloppet under år 1908 blifver tillgängligt,

kunna nämligen leveranserna ordnas mera planmässigt och

billigare pris sannolikt erhållas.»

Emot Kungl. Majds förevarande framställning har utskottet icke

funnit anledning till erinran, men, med hänsyn till andra betydande

anslagskraf under fjärde hufvudtiteln, har utskottet velat förorda, att

det för genomförande af den nya fältkanonorganisationen erforderliga

ansedda belopp 2,900,000 kronor, fördelas på 3 år. Utskottet hemställer

alltså,

att Kungl. Maj ds ifrågavarande framställning må

af Riksdagen på det sätt bifallas, att Riksdagen för

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

55

anskaffning af ny fältartillerimateriel utöfver förut

beviljadt, ej anvisadt belopp, 2,180,000 kronor, beviljar

720,000 kronor samt af den sammanlagda samman,

2,900,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisar

967,000 kronor.

Positionsartillerimateriel.

24:o) Under denna hufvu dtitel har Kungl. Maj:t uti punkten 23

föreslagit Riksdagen att till anskaffning af materiel för positionsartilleriet

bevilja 3,485,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa

1,250,000 kronor.

Departementschefen har i denna fråga till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Under de senaste tre åren har Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts

framställning beviljat anslag till inköp af ammunition och utredning för

positionsartilleriets 12 cm. kanoner. Sista tredjedelen. 136,500 kronor,

af den för ammunitionen beräknade kostnaden äfvensom 30,000 kronor

till utredning för de med dessa pjäser uppsatta batterierna anvisades

år 1905.

Beträffande den materiel, som borde anskaffas för positionsartilleriet,

yttrades i det af chefen för generalstaben år 1900 utarbetade förslaget

till ny härordning (sid. 57):

»De pjäser, som böra ingå i positionsartilleriet, synas böra vara

12 cm. kanoner och 12 om. haubitser, hvartill komma kulsprutor. De

båda första pjässlagen förena rörlighet och verkan på ändamålsenligt

vis, och kulsprutorna äro numera af stor betydelse vid försvaret af alla

förberedda försvarsställningar. På fältfot synes positionsartilleriet böra

vara ordnadt uti sex divisioner, hvarje sådan bestående af: två 12 cm.

kanonbatterier å 4 kanoner, ett 12 cm. haubitsbatteri å 4 haubitser

och ett kulsprutebatteri å 6 kulsprutor. På fredsfot bör det utgöras af

6 batterier, hvilka vid krigstillfälle utsvälla till lika många divisioner.»

I 1901 års proposition angående ny härordning berördes icke positionsartilleriets

materielfråga i annan mån, än att det anmärktes (nämnda

proposition sid. 76), att då uti det inom generalstaben utarbetade härordningsförslaget

talades om 12 om. haubitser, borde det rätteligen vara

15 cm. haubitser.

Frågan om anskaffandet af tidsenlig och fullt ändamålsenlig materiel

för positionsartilleriet har ännu icke varit föremål för Eders Kungl.

Angående

anslag för

anskaffning af

positionsartillerimateriel.

[23.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Maj:ts och Riksdagens pröfning, utom beträffande ett batteri kulsprutor.

Denna fråga är emellertid af den betydelse, att den icke längre kan

eller bör undanskjutas. General fälttygmästare!! och inspektören för

artilleriet har ock i sin förutnämnda skrifvelse den 25 oktober 1905

med styrka framhållit, att densamma nu bör, åtminstone delvis, bringas

till lösning. Hans framställning härom innehåller i hufvudsak följande.

Enligt 1901 års härordning beräknades, att Positionsartilleriregementet

vid mobilisering skulle uppsätta 72 gröfre pjäser — 48 kanoner

och 24 haubitser — samt 36 kulsprutor, och att dessa på fältfot skulle

vara fördelade på divisioner, sammansatta af såväl kanon- som haubitsoch

kulsprutebatterier. Det vore dock icke lämpligt att i en division

sammanföra så skiljaktiga vapen som kanoner, haubitser och kulsprutor,

utan syntes det vara ändamålsenligare, att fältdivisionerna så sammansattes,

att hvarje division komme att innehålla antingen kanonbatterier

eller haubitsbatterier, hvaremot någon särskild division för kulsprutorna

ej vore erforderlig, då desamma borde vara disponibla att vid behof

ställas till truppbefälhafvarnas förfogande. Hvarje division af kanoner

eller haubitser syntes sålunda böra vid mobilisering uppsätta 3 fältbatterier

och 1 depåbatteri, hvart och ett om 4 pjäser.

Den enda materiel, som för närvarande funnes för Positionsartilleriregementet,

utgjordes af 36 st. 12 cm. kanoner m/85 samt 6 kulsprutor,

hvilka senare inköpts för medel, som beviljats af 1903 års Riksdag.

De befintliga kanonerna måste dock anses såsom mindre lämpliga, enär

de, ehuru besittande goda skjutegenskaper, för användning i strid kräfde

ganska omfattande anordningar såsom pjäsens förflyttande från marschtill

stridstapplager, anordnande af mycket solida bäddningar m. in.,

hvarjämte de icke vore snabbskjutande. De vore mera användbara såsom

bestyckning i förut beredda, befästa ställningar än för ett positionsartilleri,

hvilket vore afsedt att åtfölja fälthären, och af hvilket man

kräfde större eldberedskap. Det hade också alltid ansetts, att 12 cm.

kanonerna endast tillsvidare, intilldess andra modernare kanoner hunne

anskaffas, skulle utgöra beväpning för positionsartilleriets kanonbatterier.

Från början hade man för öfningarna vid Positionsartilleriregementet,

endast haft dessa kanoner att tillgå, men då det varit i höggrad

önskvärdt att för detta ändamål kunna disponera en positionspjäs

af modernare slag, hade med Eders Kung!. Maj:ts medgifvande 8 för

den rörliga bestyclcningen vid Boden afsedda, från firman Fried. Krapp

inköpta 15 cm. fästningshaubitser i hjullavett m/02 varit utlånade till

Positionsartilleriregementet. Dessa pjäser hade, såsom gener al fälttygmästaren

redan i sin underdåniga skrifvelse den 14 oktober 1904, an
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 5.

57

gående extra anslagsmedel för innevarande år, framhållit, visat sig vid

verkställda såväl marsch- som skjutprof vara synnerligen lämpliga, i

det att de ägde såväl betydande skjutkraft, som ock — oaktadt den

störa projektilvikten af 41 kilogram — så stor rörlighet, att de utan

svårighet kunde förflyttas i olika terräng och i följd häraf vore användbara

äfven såsom positionspjäser vid den rörliga fälthären. Då

denna haubits äfven under 1905 års öfningar vid positionsartilleriet

pröfvats, och omdömena om densamma utfallit synnerligen gynnsamt,

syntes numera icke längre någon tvekan behöfva råda beträffande

den för vårt positionsartilleri lämpligaste kastpjästypen, utan borde

såsom sådan fastställas samma haubits som för befästningarna vid

Boden. I Tyskland, Ryssland, England, Frankrike, Österrike och Italien

hade för fälthärarnas tunga artilleri antagits kastpjästyper af ungefär

samma kaliber som den nu ifrågavarande, och särskilt vore den i

Tyskland använda mycket lik den, som nu föresloges till antagande

härstädes.

Vid anskaffningen af ny materiel för positionsartilleriet borde haubitser

och kulsprutor sättas i första rummet. Fråga hade uppstått rörande

den proportion, i hvilken haubitser och kanoner borde ingå i Positionsartilleriregementets

beväpning, och en af Eders Kungl. Maj:t för utredning

häraf tillsatt kommitté hade föreslagit, att haubitser skulle användas

till större antal än i 1901 års härordning varit förutsatt, samt

att i första hand borde anskaffas 36 sådana pjäser. Generalfälttygmästaren

delade i allo denna uppfattning. Dessa haubitser borde så fördelas,

att därmed uppsattes två divisioner, hvardera bestående af

3 fält- och 1 depåbatteri om 4 haubitser. Återstående 4 haubitser

borde dels utgöra reserv vid krigstillfälle dels ock under fred användas

vid skjutskolor äfvensom vid bruk och verkstäder för profskjutningar

af ammunition m. m., på det att icke regementets materiel skulle för

sådana ändamål behöfva tagas i anspråk till förfång för öfningarna.

Enligt nya härordningen skulle, såsom nämndt, 6 kulsprutebatterier

uppsättas, hvart och ett med 6 kulsprutor. Härför felades ännu 30

kulsprutor, hvilka samtliga nu borde anskaffas, en åtgärd, hvilken så

mycket hellre ifrågasattes, som dessa vapen vore jämförelsevis billiga.

Beträffande kostnaden för anskaffningen af nu ifrågavarande materiel

har generalfälttygmästaren låtit uppgöra en beräkning, som torde få statsrådsprotokollet

bifogas (bil. 84). Däraf framgår, att kostnaden för materiel

till en haubitsdivision, bestående af stab, 3 fält- och 1 depåbatteri samt

1 ammunitionskolonn jämte utredning och ammunition, belöper sig till

1,550,000 kronor samt kostnaden för ett kulsprutebatteri om 6 pjäser

Bih. till Rilcsd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

jämte utredning och ammunition till 50,000 kronor. Sammanlagda

kostnaden för 36 haubitser och 30 kulsprutor skulle uppgå till

3,485,000 kronor. Af detta belopp borde, enligt generalfälttygmästarens

mening, äskas 1,932,000 kronor att utgå under år 1907 för anskaffande

af 16 haubitser jämte ammunitionskolonn, utredning och ammunition

för 1 division, 4 haubitser, afsedda för skjutskolor, profskjutningar m. m.,

samt 30 kulsprutor med ammunition och utredning.

Till denna framställning bar arméförvaltningen å artilleridepartementet

tillstyrkt nådigt bifall.

Såsom torde framgå af det föregående, afsåga vid framläggandet

af 1901 års förslag till ny härordning, att positionsartilleriets beväpning

skulle utgöras af 12 cm. kanoner, 15 cm. haubitser och kulsprutor,

hvarvid i fråga om antalet gröfre pjäser kanonerna skulle utgöra två

tredjedelar och haubitserna allenast en tredjedel. Två kanonbatterier, ett

baubitsbatteri och ett kulsprutebatteri beräknades ingå uti en och

samma division.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet föreslår nu en

annan organisation, gående ut därpå: att kanoner (flackbanepjäser) och

haubitser (kastpjäser) icke böra sammanföras divisionsvis, utan hvar för

sig ordnas i särskilda divisioner; att proportionen mellan kanoner och

haubitser ändras så, att haubitserna komma att ingå till dubbla antalet

mot kanonerna; samt att kulsprutorna ordnas för sig i batterier.

Vid slutligt genomförd organisation borde positionsartilleriet —

enligt en af generalfälttygmästaren uti särskild skrifvelse den 23 oktober

1905 framlagd och närmare utvecklad plan — kunna uppsätta regementsstab,

3 divisionsstaber, 6 haubitsbatterier å 4 pjäser, 3 kanonbatterier

likaledes å 4 pjäser, 6 kulsprutebatterier å 6 pjäser, 3 ammunitionskolonner

samt depåbatterier (ett batteri för hvarje division). Antalet

tyngre pjäser skulle alltså blifva mindre än det enligt förslaget

till den nya härordningen beräknade. Denna framställning stöder

generalfälttygmästaren på en utredning, som enligt nådigt uppdrag af

den 5 december 1901 utförts af en kommitté, bestående af dåvarande

chefen för generalstaben, chefen för Svea artilleriregemente, chefen för

Boden-Karlsborgs artilleriregemente och fälttygmästaren. Kommittén

afgaf sitt yttrande den 3 februari 1902. Till den sålunda ändrade

organisationsplanen bar chefen för generalstaben i särskild skrifvelse af

den 23 november 1905 uttalat sin anslutning.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

59

Hvad först angår de slag af pjäser, som skulle ingå i positionsartilleriets

beväpning, nämligen haubitser, kanoner och kulsprutor, får jag

erinra därom, att de senare eller kulsprutorna icke nödvändigtvis höra

tillsammans med positionsartilleriet, enär kulsprutevapnet icke har något

annat gemensamt med artilleriet i allmänhet och följaktligen ej heller

med fälthärens tunga artilleri eller positionsartilleriet, än att kulsprutan

har stor betydelse vid försvaret af förberedda ställningar. För

närvarande tinnes emellertid icke någon annan möjlighet för uppsättandet

af kulsprutebatterier än inom ramen för positionsartilleriets organisation.

Hå emellertid kulsprutebatterierna böra kunna användas,

hvarhelst det ändamålsenligen kan ske, såsom för samverkan med infanteriet

eller med annat truppslag, höra de ordnas fristående och

sålunda icke ingå uti positionsartilleriets haubits- eller kanondivisioner.

Vårt positionsartilleri har för närvarande icke några egna haubitser.

Det har dock beredts det under uppsättning varande Posito onsartilleriregementet

tillfälle till utbildning med sådana pjäser, i det att de haubitser,

som blifvit inköpta för Bodens rörliga bestyckning (»15 cm.

fästningshaubits med hjullavett m/02»), blifvit ställda till regementets

förfogande. Frågan är nu, huruvida denna kaliber äfven bör väljas för

de haubitser, som böra ingå uti positionsartilleriet. Med den gröfre

kalibern följer ökad projektilvikt, och den tyngre projektilen bereder

svårigheter i fråga om ammunitionsersättningen. Men å andra sidan

bör ett vapen kunna motsvara det med detsamma afsedda ändamålet,

och på positionsartilleriets haubits måste man ställa den fordran, att

den kan med sina mingranater krossa hvarje i fältkriget förekommande

befästningsanordning samt med framgång verka mot de starka provisoriska

förskansningar, som en landstigen eller i landet inbrytande

fiende icke lärer underlåta att uppföra till skydd för sin operationsbas

eller till tryggande af besatta viktiga punkter. Denna fordran torde

icke nöjaktigt kunna tillgodoses med pjäser af mindre kaliber än 15 cm.

I fråga om de fästningshaubitser, som skola ingå uti Bodens rörliga

bestyckning, men som varit utlämnade till bruk vid Positionsartilleriregementet,

har generalfälttygmästaren, såsom förut anförts, anmält, att

dessa pjäser, hvilka år 1904 undergått pröfning vid såväl marsch- som

■skjutöfningar, därvid visat sig fullt användbara såsom positionspjäser

vid den rörliga fälthären. Erfarenheten från 1904 års öfningar har

äfven styrkts under de öfningar med ifrågavarande haubits, som ägt rum

år 1905. Generalfälttygmästaren yttrar härom i sin berörda skrifvelse

den 23 oktober 1905, att omdömena om 15 cm. fästningsliaubitsen

såsom positionskastpjäs utfalla förmånligare, i samma män som ökad

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

erfarenhet vinnes om dess kraftiga eldverkan i förening med förhållandevis

stor rörlighet. I betraktande häraf synes numera ingen tvekan

längre behöfva råda beträffande den för vårt positionsartilleri lämpliga

kastpjästypen, hvarför nu såsom beväpning för positionsartilleriets

haubitsbatterier torde böra fastställas samma haubits, som fastställts för

den rörliga bestyckningen vid Boden.

På grund af ofvan anförda skäl och då det dessutom måste betraktas

såsom en afsevärd fördel att hafva enhetlig haubitsbeväpning

vid Bodens rörliga bestyckning och vid positionsartilleriet, får jag såsom

min mening uttala, att detta artilleris förseende med 15 cm. haubitser

af nu angifven typ bör anses såsom en god och ändamålsenlig lösning1

af nu föreliggande spörsmål.

Såsom generalfäittygmästaren framhållit, kan den kanon, hvaröfver

positionsartilleriet för närvarande förfogar, nämligen 12 cm. kanonen

m/''85, icke betraktas såsom en tidsenlig pjäs för ett positionsartilleri,

som skall vara i stånd att åtfölja och på ett verksamt sätt i tid understödja

fälthären i kampen om befästningar. Ifrågavarande kanon har

nämligen sin användning hufvudsakligast i förberedda ställningar,

men den lämpar sig icke i samma mån för ett offensivt uppträdande.

För detta ändamål anses en 10,5 cm. kanon med tillräcklig rörlighet.

och eldhastighet vara ändamålsenligast. Frågan om positionsartilleriets

förseende med ny och bättre kanonmateriel kommer dock

i andra rummet. Här må emellertid tilläggas, att kostnaden för den

kanonmateriel, som skulle i framtiden vara erforderlig för Positionsartilleriregementet,

nämligen för 1 divisionsstab, 3 kanonbatterier, 1

depåbatteri, 1 ammunitionskolonn, 4 pjäser för profskjutningar och

skjutskolor m. m., beräknats till 1,306,000 kronor.

Ilvad angår den föreslagna proportionen mellan haubitser och kanoner

vid positionsartilleriets beväpning, synes mig, i öfverensstämmelse med

hvad generalfäittygmästaren samt chefen för generalstaben föreslagit,

antalet haubitser böra vara dubbelt så stort som antalet kanoner, och

öfvertygande skäl hafva enligt min uppfattning blifvit anförda härför.

Förutom önskvärdheten af att i försvarets intresse och till dess

stärkande icke längre uppskjuta anskaffningen af haubitsmateriel för

Positionsartilleriregementet, talar härför särskildt den omständigheten,

att de till nämnda regemente utlämnade 15 cm. haubitser, som tillhöra

den rörliga bestyckningen i Boden, inom kort måste användas för

sitt ursprungliga ändamål. Genom nådigt beslut den 22 december 1905

skall nämligen en del af Boden—Ivarlsborgs artilleriregemente, två

kompanier jämte bataljonsstab, förläggas till Boden, och denna trupp

bör, så snart sig göra låter, få förfoga öfver den materiel, som är för

densamma afsedd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Öl

Kostnaden för den hanbitsmateriel och den kulsprutemateriel, för

hvars anskaffning enligt generalfälttygmästarens förslag nu skulle äskas

medel, är beräknad till 3,485,000 kronor, däraf 3,235,000 för haubitserna

och 250,000 för kulsprutorna. Haubitsmaterielen, i hvilken äfven ingår

erforderlig ammunitionsutrustning, skulle utgöras, förutom af materiel

för regementsstab och två divisionsstaber, af 36 han bitser och 2 ammunitionskolonner.

Kulsprutematerielen skulle omfatta 30 kulsprutor jämte

ammunitionsutredning.

Af det erforderliga anslagsbeloppet, 3,485,000 kronor, skulle enligt

generalfälttygmästarens framställning 1,932,000 kronor äskas för år

1907. Mig synes dock, att förstnämnda belopp skulle kunna lämpligen

fördelas på tre år med 1,250,000 kronor under år 1907. För denna

senare anslagssumma skulle kunna anskaffas materiel för 1 divisionsstab,

3 haubitsbatterier med i det närmaste fullständig ammunitionsutrustning

och 1 ammunitionskolonn. Åtgärden att fördela ifrågavarande materielanskaffning

på åren 1907, 1908 och 1909 — för hvilken åtgärd äfven

skyldig hänsyn till statens finanser tala -— står i öfverensstämmelse

med den planlagda utvecklingen af Positionsartilleriregementets personalökning

äfvensom med det mobiliseringsresultat, man velat uppnå till

början af år 1910».

Utskottet, som icke nu ansett sig böra ingå i pröfning af den i

statsrådsprotokollet omförmälda ändrade organisationsplanen för positionsartilleriets

beväpning i afseende å förhållandet mellan antalet kanoner

och haubitser, håller före, att medel icke böra för närvarande

beviljas till anskaffning af större antal haubitser än det enligt 1901 års

härordning förutsatta eller 24 stycken. Däremot har utskottet icke

haft något att erinra mot anskaffande af 30 kulsprutor jämte ammunitionsutredning.

Genom den af utskottet föreslagna nedsättning i antalet

haubitser skulle det till materiel för posionsartilleriet äskade anslag,

3,485,000 kronor, kunna minskas med 614,000 kronor eller till

2,871,000 kronor; och torde anskaffningen af materielen böra, i enlighet

med hvad Kungl. Maj:t ifrågaställt, fördelas på 3 år och med en

tredjedel, eller 957,000 kronor, utgå under år 1907.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att Riksdagen till anskaffning

af materiel för positionsartilleriet beviljar 2,871,000

kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisar

957,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

anslag till

fortsättande af

arbetena å

Karlsborgs

fästning.

[24.]

Artilleri- och fortifikationsbehof.

Karlsborgs fästning.

25:o) Ivungl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten 24 föreslagit

Riksdagen att af den för fortsättande af arbetena å Karlsborgs

fästning beviljade summan, 500,000 kronor, å extra stat för år 1907

anvisa 175,000 kronor.

Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört följande:
»I

enlighet med Eders Kungl. Maj:ts proposition till nästlidet års

lagtima Riksdag beviljade Riksdagen till fortsättande af arbetena å

Karlsborgs fästning 500,000 kronor samt anvisade däraf 150,000 kronor

å extra stat för år 1906. Uti en af arméförvaltningen å artilleri- och

fortifikationsdepartementen i skrifvelse den 20 november nästlidet år

tillstyrkt framställning hafva chefen för fortifikationen samt generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet hemställt, att af den

ännu ej anvisade delen af den beviljade summan hälften eller 175,000

kronor måtte af Riksdagen äskas för år 1907.

Då det ur åtskilliga synpunkter synts mig önskvärd t, att befästningsarbetena

vid Karlsborg icke komme att alltför långt draga ut på

tiden, anmodade jag i ämbetsskrifvelse den 28 november 1905 chefen

för fortifikationen samt generalfälttygmästaren att till mig inkomma dels

med uppgift å de arbeten och anskaffningar in. m., för hvilka kostnaderna

vore afsedda att bestridas med ofvannämnda, för år 1907 äskade

anslagsmedel, dels med yttrande, huruvida befästningarna med de af

1905 års Riksdag beviljade medlen genom vidtagande af inskränkningar

i befästningsplanen skulle kunna bringas till afslutning under år 1908.

I skrifvelse den 27 december 1905 hafva de afgifvit gemensamt

svar och därvid till en början erinrat, hurusom de i underdånig skrifvelse

den 20 december 1904 beräknat de återstående kostnaderna för

fullbordandet af Karlsborgs fästning till 1,050,000 kronor eller 550,000

kronor mera, än som upptagits af 1897 års befästningskommitté, samt

redogjort för, huru dessa kostnader skulle fördelas på olika år.

Därefter taga de under öfvervägande, huruvida, genom vidtagande

af inskränkningar i planen, befästningarna å Karlsborg skulle kunna

bringas till afslutning under år 1908 med allenast de medel, 500,000

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

63

kronor, som Riksdagen beviljat år 1905, hvarvid de framhålla, att detta

naturligtvis kunde ske därigenom, att en del nu till utförande föreslagna

arbeten uteslötes eller uppskötes till fästningens krigsrustning. Sedan

de redogjort för de förändringar i arbetsplanen, hvilka för ändamålet

skulle kunna äga rum, anföra de, att de egentliga befästningsarbetena

kunna afslutas med år 1907 och erforderliga anordningar för eldens

ledning år 1908, men att utöfver de af 1905 års Riksdag beviljade 500,000

kronor erfordras ett belopp af 140,000 kronor för komplettering af fästningens

ammunitionsförråd.

Ehuru det sålunda skulle, utöfver hvad Riksdagen beviljat år 1905,

kräfvas ytterligare 140,000 kronor för Karlsborgs fästning, får jag,

inför utsikten att arbetet å ifrågavarande fästning därigenom komme

att bringas till afslutning, ansluta mig till det af chefen för fortifikationen

och generalfälttygmästaren framlagda reducerade förslaget. Såsom

redan delvis antydts, afser detta förslag: att. för år 1907 skulle anvisas

175,000 kronor att utgå till återstående befästningsarbeten, till enligt

nådigt bref den 22 juli 1904 beslutadt inköp af mark och till anordningar

för eldens ledning; att för år 1908 skulle anvisas likaledes 175,000

kronor till artillerikostnader och till återstående anordningar för eldens

ledning; samt alt för år 1909 skulle äskas 140,000 kronor till artillerikostnad

(komplettering af ammunitionsförrådet).

I det anslag, som skulle anvisas för år 1907 eller 175,000 kronor

är inräknad ersättning till vederbörande fortifikationskassör med 1,500

kronor, till 3 posthafvande underofficerare med 50 öre per man och

dag, samt ersättning till kontorsvakt, expenskostnader m. m. Intill år

1906 har af fästningsbyggnadsmedlen utbetalats särskilda arfvoden till

fortifikationsbefälhafvaren med 1,500 kronor, till arbetschefen med 600

kronor och till en posthafvande officer med 1 krona om dagen eller 365

kronor. Denna ersättning till arbetsledningen har utgått enligt nådigt

bref den 3 december 1875, hvarigenom Eders Kungl. Maj:t medgifvit,

att tillsvidare finge af extra anslagen till fästningsbyggnaderna utgå

särskilda arfvoden till fortifikationsbefälhafvare, arbetschef, posthafvande

officerare och underofficerare. Dylika arfvoden hade utgått redan före

år 1875 jämväl till fortifikationskassörer och hafva sedermera alltjämt

utbetalts för arbetena vid Karlsborgs fästning.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid, på grund af den jämförelsevis

ringa omfattningen af de befästningsarbeten, som numera skola utföras

vid Karlsborg, och med fäst afseende å den nyligen företagna löneregleringen

för officerare, genom beslut den 8 december 1905 förklarat,

att för år 1906 ifrågasatta extra arfvoden till fortikationsbefälhafvaren

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

anslag till

fortsättande

af arbetena å

befästningarna

vid

Tingstäde.

[25.]

å Karlsborg, arbetschefen och en posthafvande officer icke må utgå,

hvaremot Eders Kungl. Maj:t genom samma beslut medgifvit, att särskild

ersättning finge för nämnda år utbetalas till fortifikationskassören

och förrådsförvaltaren därstädes med 1,500 kronor, till 3 underofficerare

å 50 öre per man och dag samt till en kontorsvakt med 243 kronor

33 öre. Fortifikationskassörerna hafva icke fått sina aflöningsförhållanden

reglerade efter år 1875, vid livilket förhållande det torde få anses obilligt

att nu indraga denna förmån, som under flere år utgått, och det

synes mig icke heller lämpligt att nu ifrågasätta indragning af den

särskilda ersättning, som vant tillerkänd de posthafvande underofficerarna.

Med ifrågavarande arbetens nära förestående afsilning upphöra

gifvetvis dessa utgifter)).

Emot beviljande af nu äskade anslagsbelopp till fortsättande af

arbetena å Karlsborgs fästning har utskottet icke haft något att erinra

och hemställer alltså,

att Riksdagen må af den för fortsättande af arbetena

å Karlsborgs fästning beviljade summan, 500,000 kronor,

å extra stat för år 1907 anvisa 175,000 kronor.

Befästningarna vid Tingstäde.

26:o) Uti punkten 25 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att utaf det för fortsättande af arbetena ä befästningarna

vid Tingstäde beviljade beloppet, 750,000 kronor, å extra stat

för år 1907 anvisa 250,000 kronor.

Beträffande detta anslag har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört, att, enligt det vid Kungl. Maj:ts proposition till 1905 års

lagtima Riksdag fogade statsrådsprotokollet för den 14 januari samma år,

vore kostnaderna för befästningarna vid Tingstäde numera beräknade

till 1,000,000 kronor, hvaraf 250,000 kronor af Riksdagen anvisats före

den år 1906 ingångna tredje eller sista perioden af den beräknade tiden

för dessa arbetens utförande. På Kungl. Maj:ts förslag beviljade

Riksdagen återstående 750,000 kronor och anvisade däraf för år 1906

en tredjedel eller 250,000 kronor. För fullbordandet af ifrågavarande

befästningar skulle således återstå att anvisa 500,000 kronor.

Arméförvaltningen å artilleri- och fortifikationsdepartementen hade

med tillstyrkan af nådigt bifall öfverlämnat en af chefen för fortifika
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

65

tio nen samt generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet gjord

framställning om anvisande af ytterligare en tredjedel utaf det för

ifrågavarande ändamål beviljade anslaget.

Därjämte har departementschefen erinrat, att några särskilda arfvoden

till fortifikationsbefälhafvaren eller annan fortifikationen tillhörande

personal, tjänstgörande vid denna fästningsbyggnad, ej blifvit af Kungl.

Maj:t beviljade.

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

får utskottet hemställa.

att Riksdagen må utaf det för fortsättande af arbetena

å befästningarne vid Tingstäde beviljade beloppet,

750,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa

250,000 kronor.

Bodens fästning.

27:o) Kungl. Maj:t har under punkten 26 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att till fortsättande af arbetena vid Boden på extra

stat för år 1907 anvisa 1,575,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

FortifikatsonsSjehof.

Nya byggnader för armén.

28:o) Under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t uti punkten 27

föreslagit Riksdagen att utaf den vid 1904 års Riksdag till uppförande

af nya byggnader för armén beviljade summan, 6,800,000 kronor, å extra

stat för år 1907 anvisa 2,100,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen härom anfört följande:

»På förslag af Eders Kungl. Maj:t beviljade 1904 års Riksdag till

uppförande af nya byggnader för armén 6,800,000 kronor samt anvisade

däraf för påbörjandet af nya kasernetablissemang till Dalregementet,

Bill. till Rihsd. Prof. 1906, 4 Sami. 1 A fel. 5 Häft. 9

Angående

anslag till

fortsättande

af arbetena

vid Boden.

[26.]

Angående

anslag till

uppförande af

nya byggnader

för armén.

[27.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Hälsinge och Västerbottens regementen, Jämtlands fältjägarregemente

och Västernorrlands regemente 500,000 kronor för år 1905, att utgå

från den af 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond öfverförda

summan 6,500,000 kronor. Vid 1905 års lagtima Riksdag anvisades

ytterligare 2,100,000 kronor eller tredjedelen af det återstående

beviljade beloppet, att utgå med 500,000 kronor från nämnda, till statsverkets

kassaförlagsfond öfverförda summa och med 1,600,000 kronor

å extra stat.

Hos sistnämnda Riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t därjämte, att

till uppförande af nya byggnader för armén måtte ytterligare beviljas

19,700,000 kronor samt däraf å extra stat för år 1906 anvisas 4,400,000

kronor för påbörjandet af nya kasernetablissemang till Lifregementets

grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena, Västgöta regemente,

Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs,

Jönköpings, Älfsborgs, Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen

samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.

Sedan statsutskottet af styrkt Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del,

blef detsamma af Riksdagen afslaget. I skrifvelse den 20 maj 1905, angående

statsregleringen för år 1906 och sättet för anvisande af vissa anslagsbelopp,

anförde Riksdagen emellertid under punkt 3:o, att för beredande

af tillgång till bestridande af de under kommande år förestående kostnaderna

för kasernbyggnader och då i riksstaten för år 1906 sparats ett

af Eders Kungl. Maj:t för berörda ändamål äskadt belopp af 4,400,000

kronor, men denna utgift endast blifvit för tillfället undanskjuten för

vinnande af närmare utredning rörande förläggningsorterna för de

ifrågasatta kasernetablissemangen, Riksdagen beslutat att i riksstaten

för år 1906 uppföra ett belopp af 4,400,000 kronor, att öfverföras till

statsverkets kassaförlagsfond, dock med bibehållande af rätt för Riksdagen

att framdeles öfver detta belopp på annat sätt förfoga.

På grund af hvad i denna fråga förekommit har utredning i berörda

hänseende infordrats från vederbörande myndigheter, men till följd af

frågans vidlyftiga beskaffenhet hafva de inkomna yttrandena och beräkningarna

icke hunnit så fullständigt granskas och bearbetas, att jag nu

är i tillfälle att inför Eders Kungl. Maj:t framlägga förslag i ämnet,

utan anhåller jag att få, så fort ske kan, återkomma härtill. Då de

medel, som erfordras under år 1907 för detta ändamål, torde kunna

anvisas från de till statsverkets kassaförlagsfond afsätta belopp, lärer

ock denna angelägenhet kunna föreläggas Riksdagen och af Riksdagen

behandlas utan sammanhang med hufvudtitelns reglering i dess helhet.

För närvarande måste alltså frågan om anslag till uppförande af

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

67

nya byggnader för armén inskränkas till en framställning hos Riksdagen

om anvisande af ytterligare medel utaf den summa, som redan

beviljats, och som i första hand är afsedd att användas för uppförande

af nya kasernetablissemang till först omförmälda fem, i landets nordligare

delar förlagda regementen. Vid tre af dessa etablissemang äro

arbetena redan påbörjade och vid de två återstående komma de att

taga sin början, så fort omständigheterna medgifva».

Emot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke utskottets

haft något att erinra, men torde, i likhet med hvad de två senast före- yttr''mdegående

åren skett, 500,000 kronor af det nu äskade beloppet, 2,100,000

kronor, böra tagas från den af 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond

öfverförda summan, 6,500,000 kronor, däraf numera återstå

2,250,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må utaf den vid 1904 års Riksdagtill

uppförande af nya byggnader för armén beviljade

summan, 6,800,000 kronor, för år 1907 anvisa 2,100,000

kronor att utgå, 500,000 kronor från den af 1902

års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond öfverförda

summan, 6,500,000 kronor, och återstoden,

1,600,000 kronor, å extra stat.

Intendenturbehof.

Anskaffning af utrustningspersedlar för hästar och fordon vid trängen.

29:o) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten 28 föreslagit

Riksdagen att af den till anskaffning af utrustningspersedlar för

hästar och fordon vid trängen beviljade summan, 124,000 kronor, på

extra stat för år 1907 anvisa återstoden eller 62,000 kronor.

Departementschefen har i detta ämne erinrat, att Kungl. Maj:t af

1905 års lagtima Riksdag äskade ett extra anslag för innevarande år

af 130,000 kronor till anskaffning af utrustningspersedlar för hästar och

fordon vid trängen, samt att Riksdagen, som ansåge, att ifrågavarande

anslagsbehof kunde begränsas till 124,000 kronor, att fördelas på två

år, beviljade för ändamålet denna summa samt anvisade däraf för år

1906 å extra stat 62,000 kronor.

Angående anslag

till

anskaffning

af utrustningspersedlar

för

hästar och

fordon vid

trängen.

[28.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående anslag

till

komplettering

af arméns

sanitetsmateriel.

[29.]

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

hemställer utskottet,

att Riksdagen må af den till anskaffning af utrustningspersedlar

för hästar och fordon vid trängen

beviljade summan, 124,000 kronor, på extra stat för

år 1907 anvisa återstoden eller 62,000 kronor.

Komplettering af arméns sanitetsmateriel.

30:o) I punkten 29 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att af det för kompletterande af arméns sanitetsmateriel

beviljade anslag, 211,260 kronor, på extra stat för år 1907 anvisa återstoden

eller 71,260 kronor.

Beträffande denna framställning bär departementschefen till statsrådsprotokollet

erinrat, hurusom Kungl. Maj:t uti den till 1905 års lagtima

Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof föreslagit Riksdagen att för kompletterande af arméns sanitetsmateriel

å extra stat för år 1906 anvisa 211,260 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att af omliänderhafvande medel under år 1905 förskjuta

100,000 kronor, att af nämnda anslag ersättas, samt att Riksdagen,

som icke funnit något att erinra mot förevarande anslagsbehof, men

ansett, att tiden för materielens anskaffning lämpligen kunde utsträckas

till tre år, på det sätt bifallit Kungl. Maj:ts förslag, att Riksdagen för

ifrågavarande ändamål beviljade det äskade beloppet, 211,260 kronor,

samt däraf anvisade för år 1906 å extra stat 140,000jkronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att af omliänderhafvande medel under år 1905 däraf

förskjuta 70,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, må af det för kompletterande af arméns

sanitetsmateriel beviljade anslag, 211,260 kronor,

på extra stat för år 1907 anvisa återstoden eller

71,260 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

69

Ordnande af landsformsförråd.

31 :o) Kungl. Maj:t liar uti punkten 30 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till ordnande af landstormsförråd å extra stat för

år 1907 anvisa 150,000 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till statsrådsprotokollet

anfört, att han i sitt yttrande angående ordinarie anslaget till landstormen

redogjorde för de åtgärder, som dittills vidtagits för landstormens

organisation, äfvensom för ett af chefen för generalstaben väckt

förslag om sådan ändring, i den ursprungliga planen därför, att landstormsområdena

af första klassen skulle ökas med tolf. Enligt hvad

departementschefen därvid anförde, vore han dock icke nu i tillfälle att

framlägga någon plan för en utvidgad organisation af landstormen, vid

hvilket förhållande högre anslag än det för de två första öfvergångsåren

af Riksdagen beviljade nu ej syntes böra äskas.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer

att Riksdagen må till ordnande af landstormsförråd

å extra stat för år 1907 anvisa 150,000 kronor.

Nya uniformer för armén.

32:o) I punkten 31 af denna hufvudtitel bär Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anskaffning af nya uniformer för armén bevilja

6,528,000 kronor och däraf å extra stat för år 1907 anvisa 1,305,600

kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Uti sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 20 november

1905 har generalintendenten gjort framställning om extra anslag för

anskaffande af nya uniformer för armén. Till eu början redogör han

därvid för de försök, hvilka blifvit anställda för utrönande af den lämpligaste

uniformsfärgen, och har i detta hänseende hufvudsakligen anfört

följande.

Angående anslag

till anordnande

af

landstormsförråd.

[30.]

Angående anslag

till anskaffning

af

nya uniformer

för armén.

[31.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

De första försöken med olika nniformsfärger verkställdes redan år

1899 och afsågo att utröna, hvilken färg vore den »taktiskt fördelaktigaste».

Dessa försök, som utfördes vid Svea lifgarde, Svea artilleriregemente,

Norrlands artilleriregemente och infanteriskjutskolan å

Rosersberg, omfattade allenast en jämförelse, med afseende å synligheten

i terrängen, mellan olika färgnyanser af blått kläde och utföllo till

fördel för den ljusblå uniformsfärgen, hvilken visade sig vara taktiskt

fördelaktigare än såväl den mörkblå som den mellanblå. Man hade

emellertid långt förut eller på 1880-talet, vid försök att erhålla en lämplig

färg på artilleriets fordon, funnit, att deras nuvarande gråbruna

färg vore den bästa för att på större afstånd skydda dessa fordon för

upptäckt. Vidare visade erfarenheten från senaste kriget i Sydafrika,

hurusom gulbruna eller s. k. khaki uniformsfärger uti härvarande terrängförhållanden

vore taktiskt fördelaktigast. Dessa omständigheter riktade

uppmärksamheten därpå, att försöken för utrönande af lämpligaste uniformsfärgen

för armén borde utsträckas till att omfatta jämväl andra färger

än den nationella blå. I början af år 1902 erhöll sålunda generalintendenten

af dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

befallning att inkomma med plan för förnyade försök att

»finna den färg, som borde fastställas för arméns uniform skläde».

Sedan en dylik plan blifvit utarbetad, anbefalldes genom generalorder

den 21 mars samma år, att förnyade försök skulle utföras förmedelst

skjutningar och vid artilleriet jämväl medelst riktöfningar mot mål af

7 olika färgnyanser, nämligen ljusblått, gråblått, gråblått i blått, gråblått

i grått, fjällgrått, gulbrunt och gråbrunt. I rapporterna öfver

dessa försök skulle vederbörande chef »yttra sin bestämda mening,

hvilken af de pröfvade färgerna, han med hänsyn till minsta eldverkan

— största svårigheten för riktning — funnit lämpligast». Försöken

utfördes under sommaren 1902 vid Svea lifgarde, Norrlands artilleriregemente,

infanteriskjutskolan å Rosersberg och skjutskolorna för fältartilleriet

samt omfattade, förutom ofvannämnda, af Eders Kungl. Maj:t

till pröfning anbefallda färger, äfven andra olika färger. Skjutningarna

och de vid artilleriet anbefallda riktöfningarna utfördes mot figurer och

bulvaner, som voro belagda med tyg eller papper i de olika färgerna,

och under förhållanden, hvilka med afseende å målens bakgrund, belysning,

den skjutande afdelningens plats m. in. så vidt möjligt växlade,

hvarjämte utförliga protokoll fördes i enlighet med därom gifna, detaljerade

bestämmelser. Vidkommande det vunna resultatet af dessa försök

kunde man säga sig hafva funnit, att icke någon bestämd färgnyans,

till följd af den mängd olika färgskiftningar, som i vårt lands

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

71

natur förekomme, visat sig vid. alla tillfällen äga ett bestämdt företräde

framför alla andra, utan att ur taktisk synpunkt liufvudsaken vore att

använda en färg, som icke vore för mörk samt därjämte hade en obestämd

skiftning. Af dessa försök hade sålunda framgått, att arméns uniformskläde

borde ur taktisk synpunkt äga dylik färgton, en erfarenhet,

som äfven blef bestämmande vid fastställandet år 1904 af kläde för

arméns kappor.

Ytterligare jämförande försök med olika uniformskläden ansågos

emellertid af nöden, hvarför på grund af nådigt bref den 29 april

1904 och generalorder samma dag sådana försök skulle anställas vid

Karlskrona grenadjärregemente, Norrbottens och Västernorrlands regementen

samt Upplands artilleriregemente. Försöken skulle fortgå

äfven under vintertiden och rapport om desamma före den 1

april 1905 ingifvas till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet.

De kläden, som sålunda under en tid af 6—8 månader pröfvades,

voro mörkblått kommiss, det för armén fastställda kappklädet, det

inom tyska armén sedan år 1903 till »litewkan» använda grå klädet

samt det inom österrikiska armén brukliga gäddgrå klädet. Försöken

verkställdes dels genom skjutningar och riktöfningar för profvande af

olika eldverkan eller svårighet för riktning mot mål af de skilda färgerna,

dels med trupp, iförd persedlar af ofvannämnda färger för utrönande

af truppens, på uniformsfärgen beroende större eller mindre

grad af synlighet, allt för att ådagalägga, huru mycket »taktiskt farligare»

den ena färgen vore än den andra. De resultat, som af dessa

försök uppnåddes, utföllo till förmån för det för svenska armén fastställda

kappklädet, hvilken utgång sålunda ytterligare bekräftade den

redan förut vunna erfarenheten om den ljusa obestämda färgens företräde

såsom uniformsfärg för armén.

Erfarenheten från japansk-ryska kriget öfverensstämde äfven fullständigt,

med hvad resultaten från de vid svenska armén anställda försök

för utrönande af lämpligaste uniformsfärgen vitsordade. Också

hade i Japan sedan juli månad nästlidet år arméns mörka uniformer

börjat att ersättas med dylika af ljus färg i obestämd skiftning.

Då sålunda det för arméns nya kappa fastställda klädet i jämförelse

med öfriga såväl hos oss som i utlandet använda uniformskläden

visat sig Maktiskt bäst», folie det naturligtvis af sig själft, att samma

kläde borde fastställas äfven för arméns öfriga yttre beklädnadspersedlar.

Det torde nämligen icke kunna försvaras, om man ej beträffande

uniformsfärgen på förhand vidtagit hvarje möjlig åtgärd för att minska

de genom fiendens eld under ett krig uppkommande förlusterna. Men

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

i öfverensstämmelse med denna uppfattning, som icke kunde jäfvas,

framstode också hela arméns omuniformering, äfven hvad beträffade

liufvudbonader, rockar och byxor, såsom en bjudande nödvändighet. Det

måste nämligen gifvetvis, ej minst af moraliska skäl, undvikas, att vare

sig truppförband eller enskilda personer på grund af olika uniformsfärger

vore olika utsatta för fiendens eld. Om således all personal,

oberoende af truppslag'', borde kafva en till färgen lika uniform, så

vore det icke mindre nödvändigt, att samtliga till denna uniform hörande

klädespersedlar äfven vore sinsemellan i färgen lika. Det hade nämligen

genom de anställda försöken visat sig, att vid samtidigt användande

af mörka och ljusa persedlar, den mörka färgen alltför skarpt

framträdde bredvid den''ljusa, ett förhållande, som vid uniformsfärgens

bestämmande äfven måste beaktas.

Genom de utförda försöken med olika uniformskläden hade man

sålunda funnit, att uniformen borde hafva en för all personal och alla

persedlar af kläde lika färg, samt att denna färg borde vara densamma

som färgen hos det för armén fastställda kappklädet af 1904 års modell.

Beträffande vidare den tid, som kräfdes för öfvergången till: denna

enhetsfärg, vore det af vikt, att densamma så mycket som möjligt begränsades.

Det gällde nämligen att snarast möjligt få en mobiliseringsbehofvet

motsvarande, lämplig fältdräkt, eller med andra ord att, förutom

kappor, för hvilka ny modell, såsom nämndt, redan blifvit fastställd,

erhålla en ny uppsättning af liufvudbonader, rockar och byxor,

beräknad efter en omgång för man till hela armén. Med användande

af de nuvarande ordinarie munderingsanslagen skulle emellertid, enligt

gjorda beräkningar, för en dylik uppsättning, om den ens blefve möjlig

att genomföra, erfordras alldeles för lång tid, omkring 20 år. Det ordinarie

anslaget vore ju, som bekant, ej beräknadt för annat än underhåll

samt en endast småningom skeende omsätttning af redan befintliga

persedeltillgångar. Af skäl, som redan anförts, vore det dock oförsvarligt,

om man under längre tid afsåge att blanda mörka och ljusa

uniformer om hvarandra, hvarför man antingen måste afstå från att

söka genom en lämpligare uniformsfärg skydda armén för fientlig eldverkan,

eller ock bereda erforderliga extra medel till genomförande af

arméns snara omuniformering. Storleken af det belopp, som skulle

erfordras för denna omuniformering, hade med ledning al de vid Positionsartilleriregementet

nu gällande prissättningar beräknats till 6,528,386

kronor 44 öre. Häruti inginge dock icke någon kostnad för kappor,

hvilka antagits kunna anskaffas förmedelst ordinarie anslagstillgångar.

Den nu beräknade anskaffningskostnaden grundade sig emellertid på de

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

73

för närvarande gällande mobiliseringsplanerna. I den mån manskapsstyrkan

på grund af nya mobiliseringsplaner eventuellt ökades, uppkomma

också njm kostnader, att af skäl, som förut nämnts, genom

extra ordinarie anslagsmedel bestridas.

Ur uteslutande militär synpunkt vore det naturligtvis fördelaktigast

ju hastigare omuniformeringen blefve genomförd, då armén dessförinnan

icke kunde anses vara fullt krigsberedd. A andra sidan måste emellertid

jämväl hänsyn af ekonomisk och teknisk art i någon mån beaktas.

För att nämligen kapporna, såsom nämndt, skulle kunna anskaffas med

anlitande endast af det ordinarie munderingsanslaget, kräfdes minst

omkring fyra år, en tid, som dessutom ställde sig icke allt för ogynnsam

för tillverkning af öfriga persedlar, om arbetet med dem skulle

kunna utföras till rimligt pris samt på ett godt och omsorgsfullt sätt.

Ville man i dessa afseenden hafva största möjliga garantier, borde

arbetet öfverlåtas till de olika truppförbanden själfva, där yrkesskickliga

arbetare funnes att tillgå, och där man vunnit erfarenhet om behöfliga

storlekar m. fl. på arbetet inverkande omständigheter. Med anledning

häraf och för att arbetet sålunda lämpligen skulle kunna decentraliseras,

borde anskaffningen af den nya uniformen jämnt uppdelas med en fjärdedel

årligen på alla såväl truppförband som persedlar. Härigenom blefve

vid infanteriet eu bataljon af hvarje regemente årligen försedd med ny

uniform, och man undginge flera af de olägenheter, som skulle uppstå,

om tillverkningen anordnades för delnings vis, truppslagsvis eller persedelvis,

då i förstnämnda bägge fall allt för stor koncentrering af

arbetet till skada för både pris och utförande icke kunde undvikas,

samt i senare fallet man finge den blandning af ljusa och mörka

beklädnadspersedlar, som särskilt ansetts vara taktiskt farlig.

Rörande slutligen frågan om hvilka modeller borde fastställas för

de hufvudbonader, rockar och byxor, som skulle vid arméns omuniformering

anskaffas, torde denna fråga icke nu omedelbart kräfva sin

lösning, helst de medel, hvilka skulle för ifrågavarande ändamål äskas,

ej komme att blifva tillgängliga förrän under år 1907. Redan nu torde

dock kunna sägas, att, beträffande rockar och byxor, de försökta typerna,

motsvarande en bekväm jaktdräkt, visat sig ändamålsenliga, hvaremot

frågan om lämpligaste hufvudbonad ännu måste anses sväfvande och

ölost, enär de pröfvade hattarne befunnits vara för tunga samt äfven

till formen något hinderliga. Modellfrågan hade i detta sammanhang

berörts endast för att visa, hurusom densamma icke borde utgöra någon

anledning till fördröjande af den nödvändiga omuniformeringens genomförande.

Bih. till Rilcsd. Frat. 1006. 4 Sand. 1 Afd. 5 Flöjt.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har generalintendenten

i underdånighet hemställt, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta proposition om anvisande på extra stat af 6,528,000 kronor,

att utgå med 1,632,000 kronor under hvart och ett af åren 1907—

1910 till anskaffande af hufvudbonader, rockar och byxor af den för

arméns kappor fastställda färg, beräknadt efter en omgång för man

och afsedt för hela armén.

Mot den af generalintendenten sålunda gjorda framställningen har

arméförvaltningen å intendentsdepartementet uti underdånigt yttrande

af den 28 november 1905 förklarat sig icke hafva något att erinra.

Utrustningskommissionen har uti infordradt utlåtande af den 7 december

samma år angående den föreslagna färgen å de nya uniformerna

anfört, att, då det af den utredning, generalintendenten inför Eders

Kungl. Maj:t förebragt, framginge, att det för arméns nya kappa fastställda

klädet i jämförelse med öfriga såväl hos oss som i utlandet

använda uniformskläden visat sig »taktiskt bäst», och, enär i hvarje fall,

oberoende af klädets färg, extra anslag, i enlighet med hvad generalintendenten

framhållit, vore oafvisligen nödvändiga för att bringa intendenturutrustningen

i sådant läge, att armén vore fullt mobiliseringsberedd,

ville utrustningskommissionen, ehuru kommissionen rörande den

föreslagna färgen å ifrågavarande beklädnadspersedlar såge eu viss

olägenhet i att denna ej vore nationell, samt att kläde i denna färg

på grund af sin ljushet komme att kräfva stora kostnader för rengöring

och tvätt — ett fel, som för öfrigt vore gemensamt för alla andra kläden

i ljusa färgnyanser — i underdånighet såsom sin mening framhålla,

att under förutsättning att erforderliga extra medel till genomförande

af arméns snabba omuniformering af Riksdagen beviljades, hufvudbonader,

rockar och byxor, beräknade efter en omgång per man borde tillverkas

i samma färg som arméns kappor af 1904 års modell.

Från kommissionens beslut om detta utlåtande var endast en af

dess medlemmar skiljaktig, nämligen chefen för fortifikationen, hvilken

enligt kommissionens protokoll framhållit, att han icke vare sig af de

utförda försöken eller af egna iakttagelser kände sig öfvertygad om

den gråa färgens öfverlägsenhet framför de ljusare färgnyanser i blått,

som användas vid ingenjörtrupperna och vissa kavalleriregementen,

hvarför han för sin del yrkade på, att för ingenjörtrupperna måtte

bibehållas uniform i mellanblå färg, samt mot beslutet anmält sin reservation,

i hvad detta berörde färgen å uniformen för ingenjörtrupperna,

hvaremot han ville biträda kommissionens utlåtande i öfrigt.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

75

Frågan om arméns förseende med uniform af nytt kläde, som är i

taktiskt afseende fördelaktigare än det nuvarande, tränger till lösning.

Dess afgörande bör icke längre uppskjutas, och anskaffandet af en omgång

fältdräkter för armén af det nya klädet bör utföras inom så kort

tid, som ändamålsenligen låter sig göra.

Det torde få anses vara genom de vid armén verkställda försök

med olika uniformsfärger ådagalagdt, att färgen å det år 1904 fastställda

kappklädet är den för uppträdande i svensk terräng under flertalet

förekommande förhållanden i taktiskt afseende fördelaktigaste.

Den är nämligen i allmänhet mindre synbar än andra pröfvade färger.

Och då man icke genom en mindre lämplig färg å uniformen bör utsätta

truppen under strid — vare sig å slagfältet eller under småstrider,

skärmytslingar och patrullsammanstötningar — för onödiga eller ökade

förluster, och då det är af vikt, att egna afdelningar och patruller så

länge som möjligt blifva oupptäckta af fienden, synas dessa båda omständigheter

erbjuda tillräckliga skäl för en förändring i uniformsfärgen

af den beskaffenhet, som generalintendenten föreslagit och utrustningskommissionen

tillstyrkt.

Att med det ordinarie munderingsanslaget verkställa en omuniformering

af armén kan icke vara tillrådligt, enär en sådan åtgärd skulle

kräfva allt för lång tid. Att i samma truppförband sammanblanda ljusa

och mörka uniformspersedlar låter sig icke utan stora olägenheter göra,

enär de mörka färgerna blifva betydligt mera märkbara och framträdande

samt följaktligen taktiskt farligare än de ljusa. Ej heller kan

man låta ett truppförband i mörk uniform gå i striden bredvid ett annat

med ljus uniform. Ett sådant tillvägagångssätt förbjudes af moraliska

skäl. Häraf följer, att anskaffandet af den nya fältuniformen bör ske

under möjligast korta tid, som dock medgifver, att en i ekonomiskt

afseende lämplig anskaffningsplan utan extra ordinära fördyrande åtgärder

kan följas.

I samband med den nu ifrågasatta omuniformeringen skulle man, enligt

generalintendentens förslag och beräkningar, äfven anskaffa fullt

fältdugliga beklädnadspersedlar för depå- eller ersättningsmanskåpet,

hvars personliga fältutrustning för närvarande företer afsevärda brister.

Nödvändigheten af att den personal, som under krig afsändes från depåerna

till fälthären för att ersätta lidna förluster, är beklädd med uniform

af samma färg som fälthären torde icke särskildt behöfva framhållas.

Någon nytillverkning af uniformspersedlar i de gamla färgerna bör

hädanefter icke ifrågakomma i annan mån, än som skulle vara erforderlig

för att förbruka nu befintliga klädesupplag, därest dessa icke

skulle kunna på ett i ekonomiskt afseende tillfredsställande sätt realiseras

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

eller annorledes öfverlåtas. Men å andra sidan bör omuniformeringen,

hvarmed närmast afses att erhålla en ändamålsenlig fältbeklädnad, icke

föranleda, att slitningstiden för de gamla uniformerna göres kortare,

än hvad som med sparsamhet och en god hushållning är förenligt.

Generalintendenten har för anskaffningen af den nya fältuniformen

föreslagit en tid af fyra år. Häremot torde ur militärisk eller teknisk

synpunkt icke något vara att erinra. Af hänsyn till kostnaderna finner

jag mig dock nödsakad föreslå, att anskaffningen af de nya beklädnadspersedlarna

fördelas på fem, i stället för på fyra år, hvarigenom

för hvarje år skulle erfordras 1,305,600 kronor».

I anslutning till härofvan anförda uttalanden af generalintendenten

och vederbörande departementschef anser utskottet det vara ett oafvisligt

kraf, att landets armé vid mobilisering äger tillgång till en fältdräkt

i den färg, som erfarenheten efter noggrann pröfning visat vara

den i terrängen minst framträdande — ett skydd, som efter omständigheterna

redan, så vidt möjligt varit, gifvits den döda stridsmaterielen

vid såväl här som flotta. Utskottet vill emellertid framhålla att, efter

utskottets mening, bifall till nu förevarande framställning, som, enligt

hvad departementschefens ofvanintagna anförande till statsrådsprotokollet

ger vid handen, afser anskaffande af en omgång fältdräkter för armén

af grått kläde, icke bör utesluta möjligheten af att kunna i mån af

behof medelst nyanskaffning af erforderliga persedlar komplettera uniformer

i de gamla färgerna. Säkerligen torde rätt lång tid åtgå innan

de nu i arméns förråd befintliga munderingarna hunnit under fredstjänstgöringen

förslitas.

Utskottet, som håller före att det föreslagna grå uniformsklädet,

hvilket, enligt hvad utskottet inhämtat, redan nu ställer sig i anskaffning

något billigare än det vanliga blå klädet, framdeles, efter det en

tillverkning af detsamma i större skala blifvit igångsatt, kommer att i

pris icke oväsentligt understiga det nuvarande uniformsklädet, har af

denna anledning ansett det af Kungl. Maj:t äskade beloppet kunna

nedbringas till 6,000,000 kronor; och vill utskottet med hänsyn till

öfriga föreliggande betydande anslagslcraf under denna hufvudtitel föreslå,

att af sistnämnda summa eu sjättedel eller 1,000,000 kronor anvisas

för nästkommande år.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för anskaffning af nya uniformer

för armén bevilja 6,000,000 kronor och däraf

å extra stat för år 1907 anvisa 1,000,000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

77

Diverse anslag.

De! frivilliga skytieväse§1 dets befrämjande.

33:o) Uti punkten 32 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom

extra anslag för år 1907 bevilja 775,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t dels att under år 1906 för ordnande af skjutbanor samt

till bestridande af utgifter för en allmän riksskyttetäfling af tillgängliga

medel förskjuta 75,000 kronor, att af ofvanberörda anslag för år 1907

ersättas, dels ock att under följande år använda hvad af anslaget kunde

under år 1907 besparas.

Beträffande detta anslag har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I den till nästlidet års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen föreslog

Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande såsom extra anslag för år 1906 bevilja 700,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att följande år använda, hvad af anslaget

kunde under år 1906 besparas. Enligt hvad af dåvarande departementschefens

yttrande i denna fråga framgår, ansågs, att af denna

summa skulle kunna ej blott bestridas de vanliga kostnaderna för det

frivilliga skytteväsendet utan äfven lämnas erforderligt understöd för

anordnande af en allmän svensk-norsk skyttetäfling under innevarande år.

Af det sålunda äskade beloppet anvisade Riksdagen, med hänsyn

därtill att skytteväsendets tillväxt under den närmaste tiden icke torde

för år 1906 påfordra större ökning i statsanslaget än den under senare

åren beviljade eller 50,000 kronor årligen, allenast 600,000 kronor.

Genom nådigt bref den 2 december nästlidet år har Eders Kungl.

Maj:t fastställt plan för användande af sistnämnda belopp, hvilket därigenom

disponerats sålunda:

till skytteförbundens öfverstyrelse................................. kronor 35,100: —

■» skytteförbunden ............................................................ » 62,400: —

» fältmässigt ordnade skjutningar.............................. » 20,000: —

Transport kronor 117,500: —

Angående

anslag till

det frivilliga

skytteväsendets

befrämjande.

[32.]

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport kronor 117,500:

till skytteföreningarna:

ammunitionsbidrag, förslagsvis .............................. » 240,000

årsunderstöd, förslagsvis .......................................... » 160,000

» understöd för ordnande af skjutbanor in. in....... » 82,500

Summa kronor 600,000

I underdånig skrifvelse den 10 november 1905 har skytteförbundens

öfverstyrelses verkställande utskott anmält anslagsbehofvet för år

1907 och därvid till en början framhållit, hurusom den af Riksdagen

beslutade nedsättningen i det af Eders Kungl. Maj:t för år 1906 äskade

anslaget förauledt, dels att icke några medel funnes tillgängliga för

anordnande under detta år af en allmän skyttetäflan, dels ock att de till

understöd för ordnande af skjutbanor disponibla tillgångarna vore otillräckliga,

Ehuru frågan om anställande af en svensk-norsk skyttetäflan numera

förfallit, hade från flere skytteförbund inkommit framställningar

om åtgärders vidtagande för en allmän skyttetäflan mellan rikets samtliga

skytteföreningar, och utskottet ansåge för sin del, med hänsyn till

den stora betydelse dylika täflingsskjutningar hade för skytteintressets

tillvaratagande och främjande, det vara i hög grad önskvärd!, att medel

kunde för detta ändamål under år 1906 beredas.

Beträffande de utaf anslaget tillgängliga medlen till ordnande af

skjutbanor vore dessa i den fastställda planen upptagna till 82,500

kronor, hvilket belopp i och tor sig vore litet. För samma ändamål

hade under de fyra nästföregående åren anvisats belopp, växlande mellan

högst 139,000 och lägst 100,000 kronor. Men därtill komme, att från

omförmälda anslagspost rätteligen borde afdragas omkring 42,000 kronor,

hvilket utgjorde det sammanlagda beloppet af de ansökningar från

skytteföreningar och skytteförbund om sådana understöd, hvilka för

närvarande vore inneliggande hos öfverstyrelsen, men på grund af bristande

tillgångar icke kunnat tillstyrkas.

För att under sådana förhållanden kunna tillgodose åtminstone nu

nämnda viktiga anslagskraf under år 1906 — för anordnande af en

riksskyttetäfling samt till understöd för ordnande af skjutbanor — ansåge

skytteförbundens öfverstyrelse, oaktadt 1904 års Riksdag uttalat

den önskan, att förskott å anslaget till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande ej vidare borde ifrågakomma, icke någon annan utvägöppen

än att göra framställning om anvisande för år 1906 af ett förskott

ä 100,000 kronor från det anslag, som af Riksdagen kunde komma

att beviljas till det frivilliga skytteväsendet för år 1907.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

79

För bedömande af de anslagsbehof, som under sistnämnda år skulle

komma att göra sig gällande, bar öfverstyrelsen meddelat, att verksamheten

inom skytteföreningarna under år 1905 varit synnerligen lifaktig,

livilket bestyrktes bland annat däraf, att 152 nya föreningar

bildats, så att dessas antal nu uppginge till 2,102. Antalet anslagsberättigade

skyttar under samma år kunde med sannolikhet beräknas

till 80,000 och komme med all säkerhet att år 1907 uppgå till 85,000,

från hvilken siffra öfverstyrelsen utgått i sina för samma år uppgjorda

anslagsberäkningar. På grund häraf erfordrades förhöjning i

samtliga de fyra hufvudgrupper, hvaruti anslaget vore uppdeladt, nämligen:

till skytteförbundens öfverstyrelse, till skytteförbunden, till skytteföreningarna

samt till skjutbanors ordnande och bestridande af öfriga utgifter.

Uti anslagsposten till skytteförbundens öfverstyrelse föresloges en ökning

från 35,100 kronor till 41,500 kronor, utgörande förhöjning i följande

utgiftsposter, nämligen:

till inköp af skyttemärken.....

arfvodet till kassaförvaltaren

» » skrifbiträden .....

tryckningskostnader.................

från 10,500 kronor till 15,000 kronor

:>> 600 » » 900 »

2,400 » » 3,000

» 2,000 » :» 3,000

Förhöjningen i anslaget till inköp af skyttemärken vore orsakad

af den betydande ökningen i antalet förvärfvade skyttemärken. Arfvodesförhöjningarna

vore betingade af de ökade göromålen å öfverstyrelsens

expedition. Genom skytteväsendets fortgående utveckling

hade kostnaderna för tryckning af blanketter, cirkulär m. m. betydligt

ökats, hvilket gjorde förhöjning i det därför afsedda beloppet behöflig.

Anslagsposten till skytteförbunden behöfde höjas från nuvarande beloppet

62,400 kronor till 80,900 kronor att sålunda disponeras:

till arfvoden åt skytteförmmdens sekreterare............... kronor 11,400:

» omkostnader för allmänna täflingsskjutningars anordnande

och öfrina af förbundens verksamhet

föranledda utgifter..................

» pris vid täflingsskjutningarna

i extra understöd åt

Dalarnas skytteförbund

Jämtlands »

Västernorrlands »

Västerbottens »

Norrbottens »

» 18,200: —

3> 45,000: —

.................. » 600

—

.................. » 800

—

................. » 400

—

.................. » 1,500

—

.................. j> 3,000

—

Summa kronor 80,900

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Uti förenämnda utgiftsposter både förhöjningar föreslagits beträffande

anslagen till omkostnader för allmänna täflingsskjntningar med

5,200 kronor samt till pris vid dylika täflingar med 10,000 kronor äfvensom

i de extra understöden till Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens skytteförbund med tillsammans 3,300 kronor. Det hade

visat sig, att det anslag af 13,000 kronor, som hittills varit anvisadt

till bestridande af omkostnaderna för allmänna täflingsskjutningars anordnande

och öfriga af förbundens verksamhet föranledda utgifter, icke

räckt till att bestrida omkostnaderna ens för nämnda täflingar, och att

skytteförbunden haft att kämpa med ekonomiska svårigheter för verksamhetens

uppehållande. Den föreslagna ökningen uppginge till i medeltal

200 kronor för hvarje förbund. Likaledes hade det synts behöflig!,

att med anledning af det ökade antalet medlemmar i skytteföreningarna

och häraf följande större deltagande i förbundstäflingarna det till pris

vid dessa täflingar afsedda beloppet förhöjdes. Dessutom har öfverstyrelsen

ansett, att Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

skytteförbund på grund af där rådande lokala förhållanden vore i behof

af ökadt understöd.

I fråga om anslagsposten till skytteföreningarna har öfverstyrelsen

ansett, att beräkningen af det under de senare åren med två kronor

för hvarje anslagsberättigad skytt utgående årsunderstödet kunde bibehållas

oförändrad, hvaremot styrelsen förnyat sin tidigare gjorda framställning

om förhöjning af bidraget till anskaffande af fri ammunition

från tre till fyra kronor för hvarje anslagsberättigad skytt. Denna

framställning föranleddes hufvudsakligen däraf, att, sedan 6,5 mm. geväret

numera allt allmännare kommit i bruk inom skytteföreningarna,

kostnaderna för anskaffande af ammunition stigit. Med beräkning af

85,000 anslagsberättigade skyttar skulle skytteföreningarnas ärsunderstöd

alltså komma att uppgå till 170,000 kronor samt amrnunitionsbidraget

till 340,000 kronor.

I det för innevarande år utgående understödet till fältmässigt anordnade

skjutningar, 20,000 kronor, ifrågasätter öfverstyrelsen icke någon

förhöjning. Däremot anser styrelsen med hänsyn till den oupphörliga

tillkomsten af nya skytteföreningar samt genom nödvändigheten att

utvidga och förbättra äldre skjutbanor för skytteföreningar och skytteförbund,

att ett kännbart behof af ökadt understöd för ordnande af

skjutbanor förefinnes, samt föreslår, att för sådant ändamål under år

1907 måtte anvisas 147,600 kronor.

Öfverstyrelsen hemställer alltså, att framställning måtte hos Riksdagen

göras om anvisande af följande belopp för det frivilliga skytteväsendet

nämligen:

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

81

att utgå under år 1906

till anordnande af en riksskyttetäfling ....................... kronor 30,000: -—

)) understöd för ordnande af skjutbanor .................. » 70,000: —

att utgå under år 1907

till skytteförbundens öfverstyrelse «................................ »

)) skytteförbunden ............................................................. ))

)> skytteföreningarna......................................................... »

» understöd för ordnande af skjutbanor och andra

af den frivilliga skytteverksamheten föranledda

utgifter............................................................................. )>

41,500: —

80,900: —

530,000: —

147,600: —

eller tillsammans kronor .900,000: —

Skytteförbundens öfverstyrelse bär emellertid framhållit, att, därest

genom organisationen af landstormen skytteföreningarna redan under

år 1907 skulle komma att tillföras ett större antal medlemmar än nu

kunde approximativt beräknas, det för år 1907 beräknade anslaget kunde

komma att visa sig otillräckligt.

Uti häröfver afgifvet utlåtande har arméförvaltningen å civila departementet

anfört, att Riksdagen visserligen framhållit önskvärdheten

däraf, att det frivilliga skytteväsendets budget så ordnades, att beviljande

af förskott å denna anslagstitel icke vidare behöfde ifrågakomma.

Då emellertid öfverstyrelsen med framhållande af skäl, som arméförvaltningen

för sin del funne öfvertygande, ansett sig nödsakad göra

framställning om anvisande af förskott för år 1906, och då hvad öfverstyrelsen

i öfrigt anfört till styrkande af behofvet utaf den äskade

anslagshöjningen syntes vara välgrundad^ ville arméförvaltningen, med

hänsyn jämväl till det frivilliga skytteväsendets alltjämt fortgående,

betjulelsefulla utveckling, tillstyrka öfverstyrelsens framställning.

Den af skytteförbundens öfverstyrelse gjorda framställningen om

ett anslag å 900,000 kronor för år 1907 till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande skulle jag helst vilja i det stora hela förorda. Jaghyser

nämligen den uppfattningen, att den frivilliga skytteverksamheten

haft och allt fortfarande har en stor betydelse för vårt försvar, enär

dess utveckling går uti en sund och ändamålsenlig riktning samt rörelsen

uppbäres af eu varm, fosterländsk anda.

Bill. till Bilesd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N;o 5.

Den af öfverstyrelsen föreslagna förhållandevis starka stegringen

af anslaget från 600,000 till 900,000 kronor och det afseende, som man

måste fästa vid det allmänna önskningsmålet att icke med för stort

belopp på en gång höja ett statsanslag, nödga mig emellertid att undersöka,

huruvida icke, utan alltför afsevärda olägenheter, en nedsättning skulle

kunna äga rum beträffande vissa af de föreslagna medelsanvisningarna.

Hvad angår anslagsposten till skytteförbundens öfverstyrelse torde det

för inköp af skyttemärken afsedda beloppet, 15,000 kronor, kunna

bibehållas vid 10,500 kronor. För begränsning af de utgifter, som utgå

för detta ändamål, synes man böra, därest så skulle visa sig erforderligt,

höja fordringarna för förvärfvandet af dylika utmärkelsetecken, en åtgärd,

som för öfrigt lärer betingas af skjutskicklighetens utveckling och det

allmännare användandet af tidsenligare, träffsäkrare gevär. I öfrigt

synes ersättningen till skrifbiträden kunna minskas från föreslagna 3,000

till 2,750 kronor, och enahanda nedsättning torde kunna drabba tryckningskostnaderna.

Härigenom skulle en minskning af 5,000 kronor i

det äskade beloppet, 41,500 kronor, uppstå, och anslagsposten kunna

begränsas till 36,500 kronor.

Äfven det begärda anslaget till skytteförbunden torde kunna något

minskas. Genom att beräkna omkostnaderna för allmänna täflingsskjutningars

anordnande och öfriga af förbundens verksamhet föranledda utgifter

till i medeltal 600 kronor i stället för föreslagna 700 kronor för hvarje

skytteförbund vinnes en besparing af 2,600 kronor, då såsom bekant

antalet skytteförbund inom riket utgör 26. Ökningen af anslaget till

pris vid täflingsskjutningarna synes för närvarande kunna begränsas

till 5,000 kronor och detsamma sålunda bestämmas till 40,000 kronor

i stället för begärda 45,000 kronor. Ifrågavarande anslagspost skulle

genom dessa båda nedsättningar minskas med 7,600 kronor, eller från

föreslagna 80,900 till 73,300 kronor.

Skytteförbundens öfverstyrelse har föreslagit, att det till skytteföreningarna

utgående ammunitionsbidraget skulle ökas från tre till fyra

kronor för hvarje anslagsberättigad skytt. Mig synes, att en höjning

af detta bidrag bör äga rum till det af öfverstyrelsen föreslagna beloppet,

men höjningen torde lämpligen böra ske efter hand i jämbredd med

den ökade användningen af 6,5 mm. gevär vid de frivilliga skjutöfningarna,

hvarför för år 1907 ammunitionsbidraget synes kunna bestämmas

till 3 kronor 25 öre för hvarje anslagsberättigad skytt. Härigenom

skulle med en beräkning af 85,000 anslagsberättigade skyttar ammunitionsbidraget

i sin helhet uppgå till 276,250 kronor i stället för beräknade

340,000 kronor, motsvarande en minskning af 63,750 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 5.

83

Anslagsposten till understöd för ordnande af skjutbanor och andra

af den frivilliga shjtteverksamheten föranledda utgifter är af skytteförbundens

öfverstyrelse upptagen till 147,600 kronor. Det vill dock

synas, som om detta i och för sig mycket angelägna behof skulle kunna

tillgodoses med ett årligt belopp af omkring 125,000 kronor. För anslagssummans

utjämnande torde beloppet för år 1907 böra bestämmas

till 123,950 kronor. Minskningen är således 23,650 kronor.

Med iakttagande af ofvan ifrågasatta, till 100,000 kronor uppgående

nedsättningar uti de särskilda anslagsbeloppen skulle anslaget i sin

helhet utgöra 700,000 kronor, nämligen:

till skytteförbundens öfverstyrelse ........................

» sky tteför bunden......................................................

» fältmässigt ordnade skjutningar .....................

» skytteföreningarna: årsunderstöd .....................

ammunitions bidrag ........

» understöd för ordnande af skjutbanor m. m.

kronor

»

»

»

)>

36,500

73,300

20,000

170,000

276,250

123,950

Summa kronor 700,000

Skytteförbundens öfverstyrelse har tillika föreslagit, att utöfver det

för år 1907 afsedda anslagsbeloppet skulle anvisas 100,000 kronor, att

förskottsvis utgå redan under år 1906, nämligen 70,000 kronor för ordnande

af skjutbanor och 30,000 kronor till anordnande af en riksskyttetäfling.

Med anledning däraf att till det frivilliga skytteväsendet under de

senaste åren beviljats mindre anslag, än hvad som blifvit äskadt, finnes

för år 1906 till ordnande af skjutbanor och andra af den frivilliga

skytteverksamheten föranledda utgifter att disponera endast omkring

82,500 kronor — beloppet är ännu icke till siffran definitivt kändt —

hvilken summa i betraktande af det stora antalet ansökningar om

understöd för skjutbanors ordnande med all säkerhet torde vara tagen

i anspråk under de båda första månaderna innevarande år. Det synes

mig i hög grad önskvärdt, att man i detta afseende kunde träda hjälpande

emellan, men då jag, i öfverensstämmelse med mitt nyss gjorda

uttalande, anser, att det årliga anslaget för ordnande af skjutbanor

in. m. bör utgöra omkring 125,000 kronor, torde det föreslagna beloppet,

70,000 kronor, böra nedsättas till 45,000 kronor.

Det är eu. inom det frivilliga skytteväsendet allmänt utbredd önskan,

att en riksskyttetäfling måtte komma till stånd år 1906. Denna

önskan torde emellertid icke kunna förverkligas utan statens medver
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

Angående

anslag till

understöd åt

svenska föreningen

Röda

korset.

[33.]

kan. En sådan täfling'' har helt visst en stor betydelse för den frivilliga

skytteverksamheten, men den har äfven en stor betydelse ur allmänt

nationell synpunkt. I betraktande häraf synes det mig i hög

grad önskvärd!, att ett belopp af 30,000 kronor äskas af Riksdagen

att utgå under år 1906».

Utskottet, som icke anser sig böra frångå den af 1904 års Riksdag

uttalade mening, att förskott å förevarande extra anslag icke längre

böra ifrågakomma, kan icke tillstyrka bifall till Kung! Maj:ts framställning

i hvad densamma afser medgifvande för Kungl. Maj:t att under

innevarande år för ordnande af skjutbanor samt till bestridande af utgifter

för en allmän riksskyttetäfling af tillgängliga medel förskjuta

75,000 kronor, utan synes det utskottet tillkomma det frivilliga skytteväsendets

målsmän att tillse, det de årliga utgifterna för skytteverksambeten

hållas inom beloppet af de för ifrågavarande rörelse förefintliga

medel af allmän eller enskild natur.

Hvad beträffar det af Kungl. Maj:t till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande under år 1907 äskade belopp, synes visserligen den alltjämt

fortgående utvecklingen af denna rörelse för sistnämnda år kräfva

ett högre anslag af allmänna medel än det för innevarande år beviljade,

men finner utskottet sig icke kunna förorda större förhöjning af

anslaget än med 50,000 kronor, eller med det belopp, hvarmed ifrågavarande

anslag under hvart och ett af de senare åren ökats.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen till det frivilliga

skytteväsendets befrämjande såsom extra anslag för

år 1907 beviljar 650,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att under följande år använda hvad af anslaget

kan under år 1907 besparas.

Understöd åt svenska föreningen Röda korset.

34:o) Kungl. Maj:t har i punkt 33 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till understöd åt svenska föreningen Röda korset å extra

stat för år 1907 anvisa 10,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

under följande år använda hvad af anslaget kunde under år 1907

besparas.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

85

Departementschefen har beträffande detta anslag till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Genom särskilda underdåniga skrifvelse!- af den 16 november nästlidet

år har svenska föreningen Röda korsets öfverstyrelse anhållit, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes dels fastställa uppgjorda förslag till stadgar

för föreningen och dess öfverstyrelse, dels ock hos Riksdagen göra framställning

om ett anslag af 10,000 kronor till utvidgande af Röda korsets

verksamhet.

Enligt den organisation af föreningen, som sålunda blifvit Eders

Kungl. Maj:ts pröfning underställd, skulle svenska Röda korset utgöras

af tre särskilda föreningar, nämligen: Röda korsets förening för frivillig

sjukvård i krig, Röda korsets kvinnoförening samt föreningen Röda

korsets sjuksköterskehem, en hvar af dessa föreningar med särskilda

stadgar samt särskild styrelse.

Röda korsets förening för frivillig sjukvård i krig skulle hafva till

hufvudsaklig uppgift att förbereda upprättandet af de sjukvårdsanstalter,

som vid krigstillfälle vore erforderliga inom olika områden af landet, äfvensom

att i öfrigt vidtaga åtgärder för befordrande af dessa anstalters

verksamhet, För möjliggörandet af denna uppgift skulle föreningen

söka anskaffa bidrag af penningar och erforderlig materiel såsom sjukvårdsattiralj

och behöfliga inventarier samt träffa aftal med läkare,

ekonomi- och annan personal om biträde vid dessa sjukvårdsanstalter.

Röda korsets kvinnoförening hade, i stort sedt, att förse dessa anstalter

med nödiga sjukvårdspersedlar och förbandseffekter samt föreningen Röda

korsets sjuksköterskehem att fylla Röda korsets behof af utbildade sjuksköterskor.

Dessa tre föreningar skulle, jämlikt förenämnda stadgeförslag,

ställas under en gemensam öfverstyrelse med uppgift att söka på allt

sätt befordra Röda korsets utveckling inom landet och att medverka

till en sådan organisation och planmässig förberedelse under fred, att

Röda korset blefve i stånd att lämna snar och kraftig hjälp åt sårade

och sjuka i krig på det sätt, som vore bäst ägnadt att direkt understödja

svenska härens och flottans sjukvårdsväsende. Särskild! skulle

denna öfverstyrelse hafva sin uppmärksamhet riktad på nödvändigheten

däraf, att de militära synpunkterna blefve vederbörligen beaktade, på

det att Röda korsets förberedelsearbete och verksamhet i krig måtte

på lämpligt sätt ansluta sig till rikets allmänna försvarsplan och till

det militära sanitetsväsendet i krig. Öfverstyrelsen skulle bestå af tio

ledamöter, däraf tre skulle utses af Eders Kungl. Maj:t eller af den

myndighet, Eders Kungl. Maj:t bestämde. Dess räkenskaper och för
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vältning skulle årligen före mars månads utgång vara granskade af

revisorer, utsedda på enahanda sätt som omförmälda tre ledamöter i

öfverstyrelsen.

Såsom högsta organ för hela det svenska frivilliga sjukvårdsväsendet

i krig skulle ett centralråd inrättas, hvilket i fred hade att förmedla

samverkan mellan de arbetande föreningarna, Drottning Sophias förening

och svenska föreningen Röda korset. Vid krigstillfälle skulle äfven

Sophiaföreningen träda under Röda korsets tecken samt centralrådet

utrustas med befogenhet och ansvar såsom hela det svenska frivilliga

sjukvårdsväsendets högsta ledande myndighet och äga att, i samråd med

vederböimnde militära myndigheter, genom vederbörande öfverstyrelser

vidtaga alla de åtgärder, som erfordrades för förverkligandet af föreningarnas

syftemål; och lärer framställning till Eders Kung! Maj:t vara

att förvänta om fastställande af stadgar jämväl för centralrådet.

I detta ärende hafva yttranden inhämtats från chefen för generalstaben,

arméförvaltningen å intendentsdepartementet och medicinalstyrelsen,

hvilka, då det bistånd, föreningen Röda korset afsåge att lämna

den militära sjukvården i krig, vore både afsevärdt och synnerligen

välbehöfligt, samtliga tillstyrkt bifall till föreningens begäran om statsunderstöd.

Marinöfverläkaren har äfven afgifvit. utlåtande i ärendet.

Den betydelse, som ett planenligt ordnadt och i fred väl förberedt

frivilligt sjuk vår dsväsende har i krig, torde vara så allmänt insedd och

erkänd, att därom icke behöfver särskildt ordas. I öfverensstämmelse

med sin uppgift företräder föreningen Röda korset den frivilliga militära

sjukvården, och Eders Kungl. Maj:t har under de två senaste åren

uppmuntrat och stödt föreningens verksamhet genom att af tillgängliga

medel tilldela densamma understöd med 1,500 kronor för hvartdera året.

Nu gäller det emellertid att planlägga och ordna det frivilliga militära

sjukvårdsväsendet i dess helhet. Men för ändamålet kräfves ökadt

anslag, och det belopp, som föreningen Röda korset äskat, kan från

min sida icke föranleda någon tvekan att hos Eders Kungl. Maj:t förorda

föreningens framställning. Med all visshet kommer detta belopp

att mångfaldigt återgäldas, om och när vårt fädernesland till sitt försvar

måste kalla sina söner under vapen.

Genom den rätt, som enligt de ingifna förslagen till stadgar förbehållits

Eders Kungl. Maj:t att utse ledamöter i Röda korsets öfverstyrelse

och revisorer att granska dess räkenskaper, anser jag tillräcklig

garanti och kontroll vara beredd för det begärda understödets ändamålsenliga

användande. I öfrigt synes det mig lämpligt, att, därest

Riksdagen beviljar medel för ifrågavarande ändamål, dessa ställas till

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

87

förfogande af Röda korsets öfverstyrelse, att användas enligt plan, som

på öfverstyrelsens förslag af Eders Kung! Maj:t fastställes, och i öfverensstämmelse

med de närmare bestämmelser härom, som kunna af Eders

Kungl. Maj:t blifva meddelade.

Det torde icke behöfva tilläggas, att föreskrifterna rörande den

nya organisationen böra så affattas, att erforderlig samverkan mellan

den militära och den frivilliga sjukvården i fält kommer att betryggas,

och att sålunda den senare kommer att få nödig anslutning till den förra.»

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt har departementschefen,

efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, hemställt

om aflåtande till Riksdagen af nu ifrågavarande framställning.

Då i krig behofvet af sjukvård är synnerligen stort samt af staten

för ändamålet vidtagna åtgärder otvifvelaktigt icke blifva tillräckliga

att fylla detta behof, synes det ligga i det allmännas intresse att

understödja ifrågavarande förening, som under benämningen »Svenska

föreningen för frivillig vård af sårade och sjuka i fält» bildades år

1864 i samband med Sveriges biträdande af Gfenévekonventionen och

sålunda redan under lång tid utöfvat sin gagnande verksamhet.

Under åberopande af hvad departementschefen i ärendet anfört angående

ordnandet af det frivilliga militära sjukvårds väsendet i dess

helhet och dess samarbete med den militära sjukvården samt i förvissning

om, att Kungl. Maj:t öfver vakar, att det nu begärda statsanslaget

kommer att användas till nytta för vårt lands armé och flotta, anser

sig utskottet böra tillstyrka bifall till förevarande framställning och får

alltså hemställa,

att Riksdagen må till understöd åt svenska föreningen

Röda korset å extra stat för år 1907 anvisa

10,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under

följande år använda hvad af anslaget kan under år

1907 besparas.

Förstärkning af arbetskrafterna hos armeförvaltningen.

35:o) Uti punkten 34 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till förstärkning af arbetskrafterna hos arméförvaltningen

under år 1907 å extra stat för samma år anvisa 20,000 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande uttalande af departementschefen:
-

Utskottets

yttrande.

Angående

anslag till

förstärkning

af arbetskrafterna

hos

arméförvaltningen.

[34.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

»Till statsrådsprotokollet för den 14 januari nästlidet år anförde

dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet i fråga

om behöflig'' ökning af arbetskrafterna hos arméförvaltningen, att denna

myndighet under en följd af år sett sig nödsakad att för göromålens

uppehållande anlita tillfälliga biträden, till Indika godtgörelse för utfördt

arbete förskjutits och sedermera anmälts hos Eders Kungl. Maj:t till

ersättande. Det härför erforderliga beloppet hade så småningom ökats

och för år 1903 uppgått till 7,979 kronor 26 öre. Genom nådigt bref

den 27 maj 1904 hade Eders Kungl. Maj:t, på grund af arméförvaltningens

anmälan om behofvet af ytterligare medel för detta ändamål,

medgifvit, att för aflönande af extra biträden hos arméförvaltningen

under sistnämnda år finge, utöfver för ändamålet tillgängliga medel, af

arméförvaltningen förskjutas högst 17,000 kronor, att sedermera hos

Eders Kungl. Maj:t till ersättande anmälas, äfvensom anbefallt arméförvaltningen

att till Eders Kung!. Maj:t inkomma med förslag angående

erforderlig ökning af ämbetsverkets personal.

I den med anledning häraf från arméförvaltningen till Eders Kungl.

Maj:t inkomna framställningen i ämnet hade arméförvaltningen framhållit,

hurusom göromålen inom ämbetsverket, som år 1880 erhållit sin

nuvarande organisation, under årens lopp alltmer ökats i följd af härväsendets

utveckling i landet. Inom ämbetsverkets revisionsafdelningar

hade denna stegring i arbetet visat sig kännbarast och slutligen

föranleda att en mängd redogörelser måst utan föregången detaljgranskning

i arméförvaltningen öfverlänmas till kammarrätten. Behofvet att

öka ämbetsverkets personal vore därför oafvisligt.

Eders Kungl. Maj:t föreslog i anledning häraf nästlidet års lagtima

Riksdag att till aflöning åt åtta extra tjänstemän i arméförvaltningen

under år 1906 å extra stat för samma år anvisa 24,000 kronor.

I sin skrifvelse den 19 maj 1905, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret,

anförde Riksdagen beträffande ifrågavarande anslagsäskande,

att, då frågan om arméförvaltningens behof af arbetskrafter och aflöningsförmånerna

för verkets ämbets- och tjänstemän komme att blifva föremål

för utredning af en utaf Eders Kungl. Maj:t tillsatt kommitté med

uppdrag att utarbeta föi''slag till ändringar i organisationen af arméns

centrala förvaltningsmyndighet m. m., hade Riksdagen ansett sig icke böra

då ingå i pröfning, huruvida och i hvilken utsträckning ökadt antal tjänstemän

kunde erfordras inom ämbetsverket. Emellertid hade Riksdagen,

då af den gjorda utredningen syntes framgå, att arméförvaltningen vore

i behof af ökade arbetskrafter för att kunna fullgöra sina åligganden,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

89

ansett medel böra för sådant ändamål beviljas; och anvisade Riksdagen

20,000 kronor för år 1906.

Genom nådigt bref den 3 november 1905 bär Eders Kungl. Maj:t

meddelat bestämmelser rörande användandet af ifrågavarande anslagsmedel.

Uti sin förut omnämnda skrifvelse den 20 november 1905 bar arméförvaltningen,

då det ej vore antagligt, att om förmälda kommitté bunne

afgifva sitt betänkande i så god tid, att frågan om arméförvaltningens

omorganisation kunde framläggas för innevarande års Riksdag, men

extra anslag jämväl för år 1907 vore oundgängligen beböfligt för att

sätta ämbetsverket i stånd att på ett tillfredsställande sätt sköta

sina åligganden, hemställt, att ett anslag af 20,000 kronor måtte för

ifrågavarande ändamål äfven för sistnämnda år beredas».

På grund häraf och med stöd af den ytterligare utredning angående

ifrågavarande behof, som återfunnes i statsrådsprotokollet för den

14 januari nästlidet år, hade departementschefen hemställt om aflåtande

till Riksdagen af nu förevarande framställning.

Utskottet får, under tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i

denna punkt föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må, i enlighet med hvad för innevarande

år ägt rum, till förstärkning af arbetskrafterna

hos arméförvaltningen under år 1907 å extra stat för

samma år anvisa 20,000 kronor.

Ersättning för förskott.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till gäldande af

vissa af arméförvaltningen utgifna förskott å extra stat för år 1907

anvisa, i jämnadt krontal, ett belopp af 38,573 kronor.

Departementschefen har härom anfört, hurusom arméförvaltningen

å civila departementet uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 november

1905 till ersättande anmält följande förskottsvis utbetalda belopp,

nämligen:

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

Angående

anslag till

ersättning af

förskott.

[35.]

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till kommittén för omarbetande af reglementen och instruktioner

för infanteriets utbildning, enligt nådiga brefven

den 12 september och den 31 oktober 1902 samt den

8 oktober 1903, återstående rese- och traktamentsersätt
ning.

............................................................................... kronor

till kommittén för verkställande af omarbetning af

exercisreglementet för kavalleriet, förskjutna

expenskostnader, enligt nådiga brefvet den 8

december 1904 ............................................................. »

till sakkunnige för verkställande af utredning i fråga

om förstärkning af kavalleriet i Norrland, enligt

nådiga brefven den 30 september 1904 samt

den 20 januari, den 10 februari och den 7 april

1905......''............................................................................. »

för biträde med uppgörande af förslag till omorganisation

af allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm,

enligt nådigt bref den 18 november 1904 ......... »

till kommittén för verkställande af utredning och afgifvande

af förslag angående civilanställning för

afskedadt underbefäl vid armén, flottan eller

kustartilleriet, enligt nådiga brefven den 8 december

1904 och den 25 maj 1905 .............................. »

till kommittén för utarbetande af planer rörande

Norrbottens försvar, enligt nådiga brefven den

21 december 1904 samt den 10 mars och den

29 september 1905 ...................................................... »

för verkställande af utredning rörande tillgångarna i

musikkassorna vid armén, enligt nådigt bref den

20 januari 1905 ............................................................ »

till kommittén för utarbetande af förslag till ändringar

af arméns centrala förvaltningsmyndighet,

enligt nådiga brefven den 3 och den 24

februari i. 905 .................................................................. »

till kommittén för verkställande af utredning angående

icke vapenföre värnpliktiges uttagning till

tjänstgöring, enligt nådiga brefven den 3 och den

24 februari samt den 15 och den 28 juli 1905 »

34: —

145: 85

4,567: 46

2,320: —

4,498: 71

9,682: 23

4,810: 90

6,125: —

6,388: 32

eller tillsammans kronor 38,572: 47

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

91

Då medel till täckande af dessa förskott ej kunde af de under fjärde

hufvudtiteln uppförda, för dylikt ändamål användbara tillgångar beredas,

både departementschefen hemställt, att till Riksdagen måtte göras framställning

om anvisande af anslag härför.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till gäldande af ifrågavarande

förskott på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp

af 38,573 kronor.

Dyrtldstillägcj.

37:o) Kung!. Maja har föreslagit Riksdagen att, till beredande, i

enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13

januari 1906 angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt

en del af den personal, som åtnjöte aflöning från fjärde hufvudtitelns

medel, å extra stat för år 1907 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp

af 8,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva,

utlåtande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

Dagafiöning åt indeit manskap.

38:o) Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit Riksdagen att för utbetalande

af tillägg till dagafiöning åt indeit manskap med 1 krona till

korpral, vice korpral och menig beställningsman samt 1 krona 20 öre

till annan menig för tjänstgöring i egenskap af underbefäl, instruktör

eller beställningsman vid skolor och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar,

å extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett, för

jämnande af hufvudtitelns slutsumma, till 78,125 kronor jämkadt belopp.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande uttalande af departementschefen

:

»Till beredande af ersättning åt indeit manskap för den ökade

tjänstgöring, som till följd af den nya härordningen kunde komma att

åläggas detsamma, har Riksdagen, på Eders Kungl. Maj:ts förslag,

Angående

dyrtids
tillägg.

[36.]

Angående

anslag till

dagaflöningst

ill ägg åt indeit

manskap.

[37.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

såsom förslagsanslag på extra ordinarie stat anvisat medel för åren

1903, 1904, 1905 och 1906. För de två sistnämnda åren har anslaget

i riksstaten upptagits med 100,000 kronor. Ersättningen har utgått i

form af tillägg till dagaflöningen med 1 krona till korpral, vice korpral

och menig beställningsman samt med 1 krona 20 öre till annan menigför

tjänstgöring i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman

vid skolor och öfningar utom vanliga repetition so fn ingar.

Från samtliga arméfördelningschefer hafva uppgifter infordrats å

minsta antalet af indelt manskap, som för sådan tjänstgöring behöfver

tagas i anspråk under år 1907, och om antalet tjänstgöringsdagar för

de olika grupperna. Däraf framgår, att tjänstgöring under följande

antal dagar erfordras af indelt manskap under sistnämnda år:

korpraler, vice korpraler och menige be
ställningsmän.

.............................................. 51,046 tjänstgöringsdagar,

andra menige ....................................................... 22,569 :»

Det för år 1907 erforderliga anslagsbeloppet skulle alltså kunna

approximativt beräknas sålunda:

51,046 tjänstgöringsdagar å 1 krona ........... kronor 51,046: —

22,569 » » 1 » 20 öre............ :■> 27,082:80

Summa kronor 78,128: 80.»

Utskottet, som under punkt 20:o här ofvan hemställt om rätt att

för jämnande af hufvudtitelns slutsumma få vidtaga jämkning i där angifvet

anslagsbelopp, får, med anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag och under iakttagande af regeln om anslags utförande i jämnt

krontal, hemställa,

att för utbetalande af tillägg till dagaflöning åt

indelt manskap med 1 krona till korpral, vice korpral

och menig beställningsman samt 1 krona 20 öre till

annan menig för tjänstgöring i egenskap af underbefäl,

instruktör eller beställningsman vid skolor och

öfningar utom vanliga repetitionsöfningar, å extra stat

för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp

af 78,129 kronor.

Stockholm den 1 mars 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande, N:o 5.

93

Reservation er:

Vid punkten l:o (ang. anslaget till kommendantsstaten):

af herrar P. Pehrson, S. O. Nyländer, C. Persson, H. Andersson, P.

Olsson, 7). Persson, A. Wiklund, J. A. Sjö, L. Eriksson och G. Lindgren,

hvilka yrkat, att utskottets yttrande och förslag måtte hafva följande

lydelse:

»Mot den af Kungl. Maj:t nu föi~eslagna organisationen för det

kommendantskap, som jämlikt 1901 års härordning skall upprättas i

Boden, har utskottet visserligen icke haft något att erinra, men anser

emellertid det icke vara af behofvet oundgängligen påkalladt, att detta

kommendantskap organiseras redan till nästkommande år; hvadan utskottet

får hemställa,

att Riksdagen må, med afslag å Kungl. Maj:ts

framställning angående upprättande af ett kommendantskap

i Boden, i 1907 års riksstat uppföra anslaget

till kommendantsstaten till oförändradt belopp.»

vid punkten 5:o (ang. anslaget till stipendier för fältläkarkåren och

veterinärstaten):

af herr C. Persson, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj :ts ifrågavarande

framställning, måtte besluta, att nu gällande

stat för anslaget till stipendier för fältläkarkåren och

veterinärstaten skall lända till efterrättelse under år

1907 samt att ifrågavarande anslag skall i riksstaten

för nämnda år upptagas med oförändradt belopp, 33,600

kronor.

vid punkten 24:o (ang. anslag för anskaffning af positionsartillerimateriel):
af

herr H. P. P. Tamm och J. Wijk, hvilka ansett, att utskottet

bort hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kung]. Maj:ts förslag,

må till anskaffning af materiel för positionsartilleriet

bevilja 3,485,000 kronor och dåra? på extra

stat för år 1907 anvisa 1,250,000 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vid punkten 25:o (ang-, anslag till fortsättande af arbetena å Karlsborgs

fästning):

af herr C. Persson.

vid punkten 31:o (aDg. anslag för anskaffning af nya uniformer för

armén):

af herrar J. Wijk, K. E. Bohnstedt, E. Fränekel, friherre N. A. H.

Palmstierna, S. O. Nyländer, C. Persson och J. A. Sjö, hvilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Då det föreliggande förslaget i fråga om arméns omuniformering

förutsätter en så betydande ny utgift som öfver 6 Va miljoner kronor,

anser utskottet det vara nödigt att vid frågans bedömande taga noggrann

hänsyn icke blott till den taktiska utan äfven den ekonomiska

sidan af saken, och synes så mycket större skäl härtill förefinnas, som

utrustningskommissionen i sitt här ofvan anförda utlåtande funnit sig

böra framhålla, att kläde i den föreslagna grå färgen komme att kräfva

stora kostnader för rengöring och tvätt, hvarjämte bör uppmärksammas

att, enligt hvad kändt är, man i andra länder, där uniformer af ljust

kläde antagits, sett sig nödsakad att öfvergifva dessa. En annan anledning

till iakttagande af försiktighet, innan man för armén tillverkar

hundratusentals nya persedlar, ligger i frågan om modellernas lämplighet,

i hvilket afseende departementschefen anfört, att de för positionsartilleriregementet

antagna hattame befunnits vara för tunga och

till formen något hinderliga.

Hvad beträffar hufvudmassan af hären, infanteriet, som ofta skall

aflossa sina skott liggande på marken och där soldaten skall bära på

sig en mängd olika utrustningspersedlar, torde några försök i större

skala med den föreslagna nya uniformen icke hafva utförts.

Det synes emellertid utskottet nödigt att, innan såväl färgen på

rock, byxor och liufvudbonader som ock modeller för dessa persedlar

fastställes, ett utförligt försök verkställes vid infanteriet, t. ex. med

ett helt regemente, hvarvid jämväl den verkliga underhållskostnaden

af de nya uniformerna skall kunna utrönas. För ett dylikt försök torde

ett belopp af 100,000 kronor vara till fyllest.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kung!. Maj:ts

förevarande framställning, att Riksdagen för anställande

af försök med nya uniformer för armén på

extra stat för år 1907 anvisar 100,000 kronor.»

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

95

af herr D. Persson, som ansett, att utskottets yttrande och förslagbort

hafva följande lydelse:

»Af hvad i statsrådsprotokollet anförts beträffande såväl erfarenheter

från andra länder som de omfattande försök, livilka blifvit utförda

inom vårt land, torde det få anses ådagalagdt, att uniformer af

grå färg i taktiskt afseende hafva stort företräde framför den färg,

som nu hos oss användes.

Från den synpunkten hyser utskottet sålunda icke några betänkligheter

mot Kungl. Maj:ts förslag. Men då utskottet anser, att icke

allenast taktiska utan äfven ekonomiska hänsyn böra vid frågans afgörande

vara bestämmande, kan utskottet icke tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag oförändradt. Utskottet anser nämligen, att betydande besparingar

skulle vinnas genom att endast efter hand, i den mån den nuvarande

munderingen blefve försliten eller behöfver kompletteras, de nya fältdräkterna

af det föreslagna grå uniformsklädet borde anskaffas.

Genom eu sådan långsammare öfvergång vunnes äfven, förutom

besparing för statsverket, en annan afsevärd fördel, nämligen inskränkning

i den dryga kostnad, som eljest skulle komma att drabba enskilde,

befäl och underbefäl.

Utskottet förbiser ingalunda den olägenhet, som genom en sådan

långsammare öfvergång skulle framträda därigenom, att olika dräkter

kunde förekomma inom samma truppförband. Men denna olägenhet

torde dock i fredstid ha betydelse mera ur estetisk än praktisk synpunkt

och sålunda icke böra tillmätas afgörande inflytande.

Då utskottet emellertid finner det önskvärdt, att öfvergångstiden

icke må blifva alltför lång, anser sig utskottet böra tillstyrka, att anslaget

bestämmes till 3,000,000 kronor, att utgå med en tiondel årligen,

och att däraf på extra stat för år 1907 anvisas 300,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för anskaffning af nya uniformer

för armén bevilja 3,000,000 kronor och däraf

på extra stat för år 1907 anvisa 300,000 kronor.»

Vid punkten 33:o (ang. anslag till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande):

af herrar Ii. P. P. Tamm, K. Starbäck, A. H. Hammarskjöld och

C. G. Johansson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hafva följande lydelse:

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

»Utskottet, som visserligen vidhåller den vid 1904 års riksdag uttalade

mening, att förskott å förevarande anslag icke böra ifrågakomma,

har dock på de i statsrådsprotokollet anförda skäl ansett sig böra biträda

Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning, hvadan utskottet

hmställer,

att Riksdagen må till det frivilliga slcytteväsendets

befrämjande såsom extra anslag för år 1907 bevilja

775,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t dels

att under år 1906 för ordnande af skjutbanor samt

till bestridande af utgifter för en allmänn riksskyttetäfling

af tillgängliga medel förskjuta 75,000 kronor,

att af ofvanberörda anslag för år 1907 ersättas, dels

ock att under följande år använda hvad af anslaget

kan under år 1907 besparas.»

Vid punkt 34:o) (ang. understöd till svenska föreningen Röda

Korset):

af herr C. Persson.

Det skulle här antecknas, att herrar grefve K. A. Posse, A. G. L.

Billing och E. Hammarlund icke deltagit i förestående liufvudtitels

behandling inom utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bill. till Rihd. Prof. 11)06. 4 Sami. 1 Åfd. 5 Haft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1906 års riks- stat anslår:

Anvisning

kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

55,000

—

8,981

_

158,741

—

150,634

—

353,390

—

12,200

—

15,298

—

15,895,915

—

624,264

72,069

—

33,600

—

1,154,793

—

18,551,885

—

Landtförsvars

Aflöning och expenser samt

Departementschefen...............................................................................................

Departementet ........................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet, förslagsanslag...

Arméförvaltningen.................................................................................................

Generalitetsstaten...............................................................................................

Generalstaben .........................................................................................................

Artilleristaben ........................................................................................................

Kommendantsstaten. Nuvarande belopp..............................................................

Ökas med..........................................................................................................

Aflöning och rekrytering m. m. Nuvarande belopp..........................................

Ökas med ..........................................................................................................

Intendenturkåren..................................................................................................

Okad aflöning för de till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne, förslagsanslag.

Ökas med............................................................................................................

Stipendier för fältläkarekåren och veterinärstaten. Nuvarande belopp ............

Ökas med.....................................................................................................

Inkvarteringskostnader, förslagsanslag. Nuvarande belopp ............................

Minskas med......................................................................................................

Trpt

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

99

Lift. A.

riksstatens Fjärde hufvudtitel.

departementet,

inkvarterings- och resekostnad.

Nuvarande belopp

Förslag till blif-

vande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

55,000

—

8,981

—

158,741

—

150,634

—

353,390

—

12,200

—

15,298: —

13,323: —

28,621

_

15,895,915: —

181,472: —

16,077,387

624,264

—

72,069: —

1,745: —

73,814

33,600: —

9,000: —

42,600

—

1,154,793: -

66,486: —

1,088,307

Trpt

18,690,939

I-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1906 års riks- stat anslår:

Anvisning

i

kontant.

Kronor.

ö.

18,551,885

—

21,450

40,700

65,000

70,750

—

23,480

—

195,000

7,000

—

15,000

—

2,000

1,169,421

_

650,000

—

92,955

44,455

—

60,000

—

27,025

—

129,800

—

130,000

—

6,350

—

21,302,271

—

Trpt

Trpt

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag.........

Alderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp.........................

Okas med....................................................................................

Arméns personal öfver stat, förslagsanslag,..................................

Landstormen, reservationsanslag. Nuvarande belopp...................

Ökas med ..................................................................

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, förslagsanslag,

Minskas med ...................................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..............................................

Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare, reservationsanslag...............

Resestipendier åt officerare och intendenturtjänstemän, reservationsanslag......

Resestipendier åt militärläkare, reservationsanslag.............................................

Remontering och

Remontering och skoning m. m., reservationsanslag. Nuvarande belopp......

Ökas med..................................................................................................

Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens

Minskas med........................................................................

Skolor för officerare, under
Krigsbögskolor,

reservationsanslag .......................................................................

Ridskolan, reservationsanslag................................................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ........................

Artilleriskjutskolor, reservationsanslag ...............................................................

Krigsskolan, reservationsanslag............................................................................

Volontärskolor, förslagsanslag...............................................................................

Militärläkares undervisning, reservationsanslag...................................................

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JST:o 5.

101

Förslag till blifvande

riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

högst. Nuvarande belopp

Mstlega m. in

exercis. Nuvarande belopp

befäl och militärläkare

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Trpt

Små

1906 års riks- stat anslår:

Anvisning

kontant.

Kronor.

ö.

21,302,271

73,808

425,000

2,075,693

—

2,535,800

—

900,000

_

5,605,445

—

2,148,383

—

3,709,772

—

860,656

—

1,099,289

—

2,000,000

80,000

—

42,816,117

—

Naturaun derL åll, sjukvård,

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsanslag NuvaÖJcas

med...........................................................................................................

Arméns fält- och fälttjänstöfningar, reservationsanslag.......................................

De värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m., förslagsanslag.

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och

Ökas med...........................................................................................................

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifika
Arméns

mathållning, förslagsanslag. Nuvarande belopp....................................

Minskas med .....................................................................................................

Euragering af arméns hästar, förslagsanslag. Nuvarande belopp .................

Ökas med ..........................................................................................................

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag. Nuvarande belopp............

Minskas med...................................................................................................

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof, reservationsanslag. NuMinskas

med.....................................................................................................

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten, reservationsanslag. NuMinskas

med.............................................................................. ...................

Diverse

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag. Nuvarande belopp ......

Minskas med....................................................................................................

Extra utgifter .........................................................................................................

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

103

öfningar och materiel.

rande belopp ...................................................................

materiel, reservationsanslag. Nuvarande belopp............

tionens öfningar och materiel, reservationsanslag.

varande belopp ...........

varande belopp ...........

anslag.

Förslag till blif-

vande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Ö.

Trpt

21,477,591

73,808

14,392

—

88,200

—

425,000

—

2,075,693

—

2,535,800

—

150,000: —

2,685,800

—

900,000

5,605,445

—

50,005

—

5,555,440

2,148,383

—

140,962

—

2,289,345

3,709,772

—

23,430

—

3,686,342

860,656

--

7,366

—

853,290

1,099,289

_

7,634

1,091,655

—

2,000,000

400,000

—

1,600,000

—

80,000

Summa

42,808,356

—

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N.-o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

F j ä r d e liufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Artilleribehof:

För fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen

................................................................ 1,878,300:

» anskaffande af förlag af materialier vid ammu
nitionsfabriken

.................................................. 600,000

» anskaffning af ny fältartillerimateriel tillsammans 967,000

Till anskaffning af materiel för positionsartilleriet______ 957,000

Artilleri- och fortifiikationsbehof:

För fortsättande af arbetena å Karlsborgs fästning.....

» fortsättande af arbetena å befästningarna vid

Tingstäde ............................................................

Fo r ti (i k afton s b ehof:

Till uppförande af nya byggnader för armén ...............

175,000: —

250,000: —

Intendenturbehof:

Till anskaffning af utrustningspersedlar för hästar och

fordon vid trängen ......,....................................

För kompletterande af arméns sanitetsmateriel .........

Till ordnande af landstormsförråd.................................

För anskaffning af nya uniformer för armén.........

62,000

71,260

150,000

1,000,000

Kronor.

4,402,300

425,000

1,600,000

1,283,260

Trpt | 7,710,560|—

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

105

Kronor.

Ö.

Trpt

7,710,560

—

Diverse anslag:

Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande ............650,000: —

» understöd åt svenska föreningen Röda korset ...... 10,000: —

» förstärkning af arbetskrafterna bos arméförvalt- ningen........ 20,000: —

» gäldande af vissa utaf arméförvaltningen utgifna

förskott ................................................................. 38,573: —

» dagaflöningstillägg åt indelt manskap, förslagsanslag 78,129: —

796,702

Summa

8,507,262

—

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami.

I Afd. 5 luft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Förslag till stat

Bil. n:o 1.

för Skaraborgs regemente år 1907.

Staben.

Kronor.

Summa

kronor.

1 öfverste och chef, lön.....................

6,000

—

dagaBöning å 6 kronor i 365 dagar............

2,190

—

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor........

800

—

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst . . .

730

—

9,720

—

1 öfverstelöjtnant, lön......................

4,500

—

dagaBöning å 5 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen..........

365

—

7,090

1 major, lön...........................

4,000

—

dagaBöning å 5 kronor i förslagsvis 188 dagar......

940

—

half dagaBöning å 2,50 kronor i förslagsvis 177 dagar . . .

442

50

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

6,147

50

1 d:o..............................

—

—

6,147

50

1 kapten af 2. klassen (regementskvartermästare), lön.......

2,400

—

dagaBöning å 4 kronor i 365 dagar............

1,460

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

4,625

1 löjtnant af 1. klassen (förste regementsadjutant), lön......

1,500

—

dagaBöning å 3 kronor i förslagsvis 365 (lagar .''....

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

36o

—

3,360

—

1 löjtnant af 2. klassen (andre regementsadjutant), lön......

1,020

—

dagaBöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

360

—

2,880

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant), lön..........

720

—

dagaBöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

2,580

—

Transport

—

—

42,550

—

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

107

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

—

42,550

—

1 regementspastor, arfvode....................

—

—

1,000

—

1 auditör, arfvode........................

—

—

800

—

1 regementsläkare, lön......................

3,400

—

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 35 dagar.......

175

—

half dagaflöning ä 2,50 kronor i förslagsvis 330 dagar . . .

825

—

4,400

1 bataljonsläkare, lön......................

1,020

_

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,115

—

1 bataljonsläkare, lön......................

1,020

_

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 32 dagar........

96

—

half dagaflöning ä 1,50 krona i förslagsvis 333 dagar . . .

499

50

1,615

50

1 fanjunkare (i-egementsväbel), lön................

1.200

_

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1,711

1 sergeant af 1. klassen (bataljonsadjutant), lön.........

900

_

dagaflöning ä 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

2 d:o..............................

—

—

2,895

—

1 sergeant af 1. klassen (sjukvårdssergeant), lön.........

900

—

dagaflöning ä 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

1 sjukvårdskorpral, jämte underhåll in natura, lön........

240

_

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

_

3 d:o..............................

—

—

1,158

—

1 sjukvårdsvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön......

180

—

dagaflöning å 0,3 o krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

3 d:o..............................

—

—

868

50

1 sjukvårdssoldat, jämte underhåll in natura, lön.........

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

3 d:o..............................

—

—

778

50

1 gevärshandtverkare, lön....................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,327

50

1 gevärshandtverkarekorpral, jämte underhåll in natura, lön ....

240

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

_

1 gevärshandtverkarevicekorpral, jämte underhåll in natura, lön . .

180

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

1 gevärshandtverkaresoldat, jämte underhåll in natura, lön ....

150

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

Transport

—

65,819

75

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Summa

jvronor.

kronor.

Transport

—

—

65,819

75

1 musikfanjunkare, lön......................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1,711

1 regementstrumslagare, lön...................

900

_

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

Kompanistaten.

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,460

—

4,860

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 146 dagar......

584

—

half dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 219 dagar ....

438

—

4,422

—

6 d:o..............................

—

—

26,532

—

1 kapten af 2. klassen, lön....................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 146 dagar......

584

—

half dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 219 dagar ....

438

—

3,422

—

3 d:o.............................

—

—

10,266

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,595

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

_

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 146 dagar......

438

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

328

50

2,266

50

6 d:o..............................

—

—

13,599

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön...................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,115

_

1 d:o..............................

—

—

2,115

_

1 löjtnant af 2. klassen, lön..................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 146 dagar......

438

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 219 dagar . , .

328

50

1,786

50

6 d:o..............................

—

—

10,719

—

1 underlöjtnant, lön.......................

720

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

1,815

8 d:o..............................

—

—

14,520

_

1 fanjunkare, lön........................

1.200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 365 dagar......

730

—

1,930

—

2 d:o............................

—

—

3,860

—

1 fanjunkare, lön.......................

1,200

_

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

-

1,711

_

7 d.o............................

—

—

11,977

—

Transport

—

189,489

25

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

109

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

_

__

189,489

25

1 sergeant af 1. klassen, lön..................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

1 d:o..............................

—

—

1,447

50

1 sergeant af 1. klassen, lön...................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

kalf dagaflöning ä 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

7 d:o..............................

—

_

8,982

75

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

—

dagaflöning å 1.50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,327

50

3 d:o..............................

—

3,982

50

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

8 d:o..............................

—

—

9,306

1 distinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön.......

300

—

dagaflöning å 0,5 o krona i 365 dagar...........

182

50

482

50

27 d:o..............................

—

—

13,027

50

1 korpral, jämte underhåll in natura, lön.............

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

_

31 d:o..............................

—

—

11,966

—

1 korpral, indelt, jämte underhåll in natura, lön.........

120

—

dagaflöning å 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar.....

58

40

178

40

—

—

2,676

—

1 vicekorpral, jämte underhåll in natura, lön...........

180

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

7,816

50

50

27 d:o..............................

_

_

1 vicekorpral, indelt, jämte underhåll in natura, lön........

60

_

dagaflöning ä 0,3 o krona i förslagsvis 146 dagar.....

43

80

103

1,972

80

20

19 d:o..............................

—

—

1 officers- och reservofficersvolontär, jämte underhåll in natura, lön

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

2,051

50

50

11 d:o..............................

—

—

1 volontär, järnte underhåll in natura, lön............

150

—

dagaflöning å 0,1 o krona i 365 dagar...........

36

50

168

50

95 d:o .............................

—

—

17,717

50

Transport

—

—

277,469

90

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

Kronor.

Summa

krono!-.

Transport

—

—

277,469

90

1 musiksergeant af 1. klassen, lön................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

3 d:o..............................

—

—

3,849

75

1 musiksergeant af 2. klassen, lön................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

4 d:o..............................

—

—

4,653

—

1 musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön ....

300

—

dagaflöning å 0,5 o krona i förslagsvis 146 dagar.....

73

—

373

—

3 d:o..............................

—

—

1,119

—

1 musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön..........

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar.....

58

40

298

40

—

—

895

20

1 musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön.......

dagaflöning å 0,3 o krona i förslagsvis 146 dagar.....

180

—

43

80

223

80

—

—

671

40

1 trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön . .

150

—

dagaflöning å 0,3 o krona i förslagsvis 36B dagar.....

109

50

259

50

1 d:o..............................

—

—

259

50

1 trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön . .

150

_

dagaflöning ä 0,80 krona i förslagsvis 146 dagar.....

43

80

193

80

7 d:o ..............................

—

—

1,356

60

Summa kronor

—

—

294,069

i in

ce

Anm. 1. Den för underbefäl af manskapsklassen bland volontärerna upptagna aflöningen utgöres

af menig volontär aflöningsförmåner jämte tillägg för befälsbeställningen, hvadan

afgående sådant underbefäl bibehålies vid volontärsbeställningen, med dess & stat

upptagna förmåner, tills det jämväl därifrån skiljes.

Amu. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärsnummer må under tiden

till motsvarande antal menige volontärer utgå för desse i stat anvisade aflöningsförmåner.

Anm. 3. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vieekorpralsbeställningar skola återbesättas

med sådana af volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärsbeställningar

ersättas icke.

Vid afgång i sergeantsbeställning skall ifrågakommande tillsättning underställas

Kungl. Majrts pröfning.

Amu. 4. Först i den mån inträffande afgång bland musikunderofficerarne eller utlöpande kontrakt

med spel af manskapsgrad sådant medgifver, genomföres ofvanstående stat i

hvad den afser regementets musikpersonal, med iakttagande att de för denna personal

upptagna kostnader icke öfverskridas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

in

Bil. n:o 2.

Förslag till stat

för Alfsborgs regemente år 1907.

Staben.

Kronor.

Summa

kronor.

1 öfverste och. chef, lön.....................

6,000

—

dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar............

2,190

—

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor......• .

800

—

furageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst . . .

730

—

9,720

1 öfverstelöjtnant, lön......................

4,500

—

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å, 1 krona om dagen...........

365

—

7,090

1 major, lön...........................

4,000

_

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

6,590

1 major, lön...........................

4,000

—

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 188 dagar......

940

—

half dagaflöning å 2,50 kronor i förslagsvis 177 dagar . . .

442

50

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

6,147

50

1 kapten af 2. klassen (regementskvartermästare), lön.......

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar............

1,460

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

4,625

1 löjtnant af 1. klassen (förste regementsadjutant), lön......

1,500

_

dagaflöning ä 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst ä 400 kronor.........

400

—

furageersättning ä 1 krona om dagen...........

365

—

3,360

1 löjtnant af 2. klassen (andre regementsadjutant), lön......

1,020

_

dagaflöning ä 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

2,880

Transport

—

—

40,412

50

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N.o 5.

Summa

Kronor.

kronor.

Transport

—

—

40,412

50

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant), lön..........

720

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning ä 1 krona om dagen...........

365

—

2,580

—

1 regementspastor, arfvode....................

—

—

1,000

—

1 auditör, arfvode........................

—

—

800

—

1 regementsläkare, lön......................

3,400

—

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 35 dagar.......

175

—

half dagaflöning å 2,50 kronor i förslagsvis 330 dagar . . .

825

~

4,400

—

1 bataljonsläkare, lön ......................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,115

—

1 bataljonsläkare, lön......................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 32 dagar.......

96

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 333 dagar . . .

499

50

1.615

50

1 fanjunkare (regementsväbel), lön................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1.711

—

1 sergeant af 1. klassen (bataljonsadjutant), lön..........

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

2 d:o..............................

—

—

2,895

—

1 sergeant af 1. klassen (sjukvårdssergeant), lön.........

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,76 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

1 sjukvårdskorpral, jämte underhåll in natura, lön........

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 3 d:o..............................

—

—

1,158

—

1 sjukvårdsvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön......

ISO

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

3 d:o..............................

—

—

868

50

1 sjukvårdssoldat, jämte underhåll in natura, lön.........

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

3 d:o..............................

—

—

778

50

1 gevärshandtverkare, lön....................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

1 d:o..............................

—

—

1,163

25

1 gevärshandtverkarekorpral, jämte underhåll in natura, lön ....

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 gevärshandtverkarevicekorpral, jämte underhåll in natura, lön . .

180

—

dagaflöning å 0,80 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

Transport

_ |_

67,001

75

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

113

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

—

67,001

75

1 gevärshandtverkaresoldat, jämte underhåll in natura, lön ....

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

1 musikfanjunkare, lön.....................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1,711

1 regementstrumslagare, lön...................

900

—

dagaflöning å 1,60 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

Kompanistaten.

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

—

dagaflöning å. 4 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,460

—

4,860

4,860

—

—

—

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 146 dagar......

584

—

half dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 219 dagar ....

438

—

4,422

22,110

—

—

j

1 kapten af 2. klassen, lön....................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 146 dagar ......

584

—

half dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 219 dagar ....

438

—

3 422

3 d:o..............................

—

—

10,266

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,595

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 146 dagar......

438

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

328

50

2,266

13,599

50

6 d:o..............................

—

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön...................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,115

2,115

1 d:o..............................

—

—

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön...................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 146 dagar......

438

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

328

50

1,786

10,719

50

6 d:o..............................

—

—

1 underlöjtnant, lön.......................

720

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

1,815

14,520

8 d:o..............................

—

—

—

1 fanjunkare, lön........................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 365 dagar......

730

—

1,930

3,860

2 d:o..............................

—

—

—

Transport

—

—

177,680

75

Bill. till Riksd. Prof. It!06. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

_

_

177,680

75

1 fanjunkare, lön........................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning i 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1,711

—

7 d:o..............................

—

—

11,977

—

1 sergeant af 1. klassen, lön...................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

1 d:o..............................

-

_

1,447

50

1 sergeant af 1. klassen, lön...................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

7 d:o..............................

—

—

8,982

75

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

_

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,327

50

3 d:o..............................

—

—

3,982

50

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

7 d:o..............................

—

—

8,142

75

1 distinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön.......

300

—

dagaflöning å 0,50 krona i 365 dagar...........

182

50

482

50

27 d:o..............................

—

—

13,027

50

1 korpral, jämte underhåll in natura, lön.............

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

24 d:o..............................

—

—

9,264

—

1 korpral, indel t, jämte underhåll in natura, lön.........

120

—

dagaflöning å 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar.....

58

40

178

40

22 d:o..............................

—

—

3,924

80

1 vicekorpral, jämte underhåll in natura, lön...........

180

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

32 d:o..............................

—

—

9,264

—

1 vicekorpral, indelt, jämte underhåll in natura, lön.......

60

—

dagaflöning å 0,80 krona i förslagsvis 146 dagar.....

43

80

103

80

14 d:o..............................

—

—

1,453

20

1 officers- och reservofficersvolontär, jämte underhåll in natura, lön

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

50

11 d:o..............................

—

—

2,051

50

1 volontär, jämte underhåll in natura, lön . .''..........

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

50

95 d:o..............................

—

—

17,717

50

Transport

-

—

277,661

45

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

115

Summa

kronor.

Transport

—

—

277,661

45

1 musiksergeant af 1. klassen, lön................

900

—

dagafiöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagafiöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

—

—

3,849

75

1 musiksergeant af 2. klassen, lön................

780

—

dagafiöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagafiöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

4 d:o..............................

—

—

4,653

—

1 musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön.....

300

—

dagafiöning å 0.50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

73

—

373

—

—

—

1,119

—

1 musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön..........

240

—

dagafiöning å 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar.....

58

40

298

40

3 d:o..............................

—

—

895

20

1 musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön........

180

—

dagafiöning å 0,3 o krona i förslagsvis 146 dagar......

43

80

223

80

3 d:o..............................

—

~

671

40

1 trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön . .

150

—

dagafiöning å O.so krona i förslagsvis 36B dagar.....

109

50

259

50

1 d:o..............................

—

—

259

50

1 trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön . .

150

—

dagafiöning å 0,30 krona i förslagsvis 146 dagar.....

43

80

193

80

_

_

1,356

60

Summa kronor

—

294,260

90

Anm. 1. Den för underbefäl af manskapsklassen bland volontärerna upptagna aflöningen utgöres

af menig volontär aflöningsförmåner jämte tillägg för befälsbeställningen,

hvadan afgående sådant underbefäl bibehålies vid volontärsbeställningen, med dess å

stat upptagna förmåner, tills det jämväl därifrån skiljes.

Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärsnummer må under tiden

till motsvarande antal menige volontärer utgå för desse i stat anvisade aflöningsförmåner.

Anm. 3. Endast 1 gevärshandtverkare skall efter genomförd organisation å stat förefinnas,

hvarföre, vid afgång i sådan beställning, tillsättning först må ifrågakomma, då den

erfordras för upprätthållande af allenast en dylik beställning. Uppkommande vakanser

i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med sådana

af volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärsbeställningar ersättas icke.

Anm. 4. Först i den mån inträffande afgång bland musikunderofficerarne eller utlöpande kontrakt

med spel af manskapsgrad sådant medgifver, genomföres ofvanstående stat i

hvad den afser regementets musikpersonal, med iakttagande att de för denna personal

upptagna kostnader icke öfverskridas.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. n:o 3.

Förslag till stat

för Positionsartilleriregementet år 1907.

Staben.

Kronor.

Summa

kronor.

1 öfverstelöjtnant och chef, lön.................

4,500

_

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar............

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

7,090

—

1 major, lön...........................

4,000

—

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar............

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen..........

365

—

6,590

_

ld:o..............................

—

—

6,590

—

1 kapten af 2. klassen (regementskvartermästare), lön.......

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar............

1,460

—

3,860

—

1 löjtnant af 1. klassen (regementsadjntant;, lön.........

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar...........

1,095

—

2,595

—

1 bataljonsläkare, lön......................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

2,115

—

1 bataljonsveterinär, lön.....................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

2,115

—

1 sjukvårdsandrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön ....

240

_

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 sjukvårdsvicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.....

180

_

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

1 sjukvårdsartillerist, jämte underhåll in natura, lön.......

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar..........

109

50

259

50

1 handtverksandrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön ....

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 handtverksvicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön ....

180

_

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

I d:o...............

—

—

289

50

1 handtverksartillerist, jämte underhåll in natura, lön......

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

1 d:o...........................

—

—

259

50

1 hofslagareandrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön ....

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

Transport

—

-|

33,760

—

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

117

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

—

33,760

—

1 hofslagarevicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.....

180

—

dagaflöning å 0,50 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

1 hofslagareartillerist, jämte underhåll in natura, lön.......

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

Batteristaten.

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

_

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar............

1,460

—

4,860

—

3 d:o..............................

—

—

14,580

—

1 kapten af 2. klassen, lön....................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar . . .........

1,460

—

3,860

—

1 d:o..............................

—

—

3,860

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

2,595

—

2 d:o..............................

—

—

5,190

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön...................

1,020

_

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

2,115

—

—

—

4,230

—

1 underlöjtnant, lön.......................

720

_

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

1,815

_

—

—

7,260

—

1 styckjunkare, lön.......................

1,200

_

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar............

730

—

1,930

_

6 d:o..............................

—

—

11,580

—

1 sergeant af 1. klassen, lön...................

900

_

dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar...........

547

50

1.447

50

6 d:o..............................

—

—

8,685

—

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

_

dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar...........

547

50

1,327

50

6 d:o..............................

—

—

7,965

1 förstekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.........

300

dagaflöning å 0,50 krona i 365 dagar...........

182

50

482

50

16 d:o..............................

—

—

7,720

1 andrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.........

240

_

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

17 d:o.........................

—

—

6,562

—

Transport

—

—

132,759

50

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Summa

Kronor

kronor.

Transport

_

_

132,759

50

t vicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön..........

180

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar ...........

109

50

289

50

—

—

4,632

—

1 officers- och reservofficersvolontär, jämte underhåll in natura, lön

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

50

—

—

1,492

—

1 volontär, jämte underhåll in natura, lön............

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

50

—

—

8,952

—

1 musiksergeant af 1. klassen, lön................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar...........

547

50

1,447

50

1 musiksergeant af 2. klassen, lön................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar...........

547

50

1,327

50

1 musikandrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön......

240

—

dagaflöning å 0,4 o krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 musikvicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.......

180

—

dagaflöning å 0.30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

1 trumpetare, jämte underhåll in natura, lön...........

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

1 d:o..............................

—

—

259

50

Summa kronor

—

—

152,467

50

Alun. 1. Den för underbefälet af manskapsklassen upptagna aflöningen utgöres af menig

volontär aflöningsförmåner, jämte tillägg för befälsbeställningen, hvadan afgående

sådant underbefäl bibehålies vid volontärsbeställningen, med dess å stat upptagna

förmåner, tills det jämväl därifrån skiljes.

Alim. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärsnummer må under tiden

till motsvarande antal menige volontärer utgå för desse i stat anvisade aflöningsförmåner.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

119

Bil. n:o 4.

Beräkning

af statsanslaget för aflöning och rekrytering m. m. år 1907.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

l:o. Aflöningsförmäner, upptagna i veder-

börliga stater för:

Infanteriet.

Svea lifgarde.................

392,382

50

Göta d:o .................

393,650

—

Lifregementets grenadjärer............

291,683

—

Första lifgrenadjärregementet...........

295,250

30

Andra d:o ...........

296,609

60

Västgöta regemente...............

296,822

60

Karlskrona grenadjärregemente..........

240,397

90

Upplands infanteriregemente............

298,838

60

Skaraborgs regemente . . .........

294,069

35

Södermanlands d:o ...........•

292,457

60

Kronobergs d:o ............

295,145

60

Jönköpings d:o ............

302,165

—

Dalregementet.................

304,820

40

Hälsinge regemente..............

307,062

65

Alfsborgs d:o ..............

294,260

90

Hallands d:o ..............

294,932

60

Bohusläns d:o ..............

294,369

35

Västmanlands d:o ..............

298,297

70

Norrbottens d:o ..............

315,690

40

Västerbottens d:o ..............

319,272

10

Kalmar d:o ..............

294,789

80

Värmlands d:o .............

296,516

30

Jämtlands fältjägareregemente...........

317,702

15

Norra skånska infanteriregementet . •.......

296,408

30

Södra d:o d:o .........

306,447

10

Transport

7,630,041

80

_ _

—

—

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kronor.

Kronor.

Summa.

kronor.

Transport

7,630,041

80

—

—

—

—

Vaxholms grenadjärregemente...........

Militär!)efälhafvaren på Gottland med stab samt

258,874

70

Gottlands infanteriregemente..........

352,470

25

Västernorrlands regemente............

322,656

20

8,564,042

95

Kavalleriet.

Lifgardet till häst...............

276,908

—

Lifregementets dragoner.............

230,582

25

D:o hnsarer.............

232,568

30

Smålands husarregemente............

231,269

55

Skånska husarregementet.............

500,742

90

D:o dragonregementet............

492,580

85

Kronprinsens husarregemente...........

274,934

—

Norrlands dragonregemente............

Öfverstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelnings-

258,993

kavalleriregementena.............

45,630

—

2,544.208

85

Artilleriet.

Svea artilleriregemente..............

384,490

50

Göta d:o ..............

373,443

—

Vendes d:o ..............

441,000

50

Norrlands d:o ..............

362,262

—

Upplands d:o ..............

362,987

—

Smålands d:o . ............

363,137

—

Gottlands artillerikår..............

136,423

50

Boden—Karlsborgs artilleriregemente........

292,116

50

Positionsartilleriregementet............

152,467

50

Artilleriets tygstater..............

163,630

—

3,031,957

50

Fortifikationen.

Fast anställde officerare och underofficerare med vederlikar

samt betjänte . ..............

597,300

—

Svea ingenjörkår................

68,988

50

Göta d:o .............. • •

68,988

50

Fälttelegrafkåren................

41,786

—

Bodens ingenjörkår...............

31,687

50

808,750

50

Transport

—

—

14,948,959

80

—

—

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

121

;

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

i

Transport

—

_

14,948,959

80

—

Trängen.

| Svea trängkår . ...............

j Göta d:o ................

Norrlands d:o ................

1

Skånska trängkåren...............

j Västmanlands trängkår..............

I Östgöta d:o ..............

119,391 50

114,149 —

113,174 —

120,719j—

111.846150

110,046!|50

Cheferna vid trängkårerna............

44,040

-

733,366

50

15,682,326

30

2:o. Dagaflöning åt indelt menigt manskap

för:

Infanteriet.

Förslagsvis 218,461 dagar å 10 öre.........

—

21,846

40

Kavalleriet.

Förslagsvis 25,641 dagar å 10 öre.........

—

—

2,564

10

24,410

50

3:o. Kostnader för byra, eldning och belys-

ning samt städning för:

Militärbefälhafvarens på Gottland expedition 1,200 kronor

samt 21 infanteriregementens expeditioner å 1,000 i

medeltal.................

22,200

Transport

—

—

—

—

15,728,936

80

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport

4:o. Kostnader för skrifmaterialier, blanketter,

öfriga tryckalster, underhåll

af expeditionsmateriel samt inbindning

för:

Infanteriet.

Militäi''befälhafvarens på Gottian d jämte regements- med

underlydande expeditioner vid Gottlands infanteriregemente

beräknade till 1,800 kronor och för 27 regementsexpeditioner

med underlydande expeditioner å

1,500 kronor för hvarje regemente i medeltal . . .

Kavalleriet.

Skånska husar- och dragonregementenas expeditioner å

1,800 kronor och 6 regementens expeditioner å 1,500

kronor, allt i medeltal för hvarje regemente ....

Artilleriet.

8 artilleriregementens expeditioner å 1,500 kronor i medeltal

samt Gottlands artillerikårs expeditioner 1,000

kronor...................

Iiigenjörtrupperiia.

2 ingenjörkårers expeditioner 1,000 kronor samt fält

telegrafkårens och ingenjörkårens i Boden expeditioner

å 500 kronor, allt i medeltal för hvarje kår ....

Trängen.

6 trängkårers expeditioner å 500 kronor i medeltal . . .

Transport

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

42,300

12,600

13,000

15,728,936

*

80

3,000 -

3,00°|—j 73,900 —

-I 15,802,836)80

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

123

Kronor.

Kronor.

.

Summa

kronor. j

Transport

—

—

—

15,802,836

so;

5:o. Rekryteringskostnader för:

Infanteriet.

i 7,917 volontärer (officers volontärer frånräknade) å 60/3 kronor

—

131,950

—

Kavalleriet.

| 3,271 volontärer (officersvolontärer frånräknade) å 50/3 kronor

—

—

54,516

67

•

Artilleriet.

| .2,880 volontärer (officersvolontärer frånräknade) å 50/''s kronor

—

—

48,000

—

Ingenjörtrupperna.

773 volontärer (officersvolontärer frånräknade) å 60/3 kronor

—

—

12,883

33

Trängen.

! 474 volontärer (officersvolontärer frånräknade) å 50/s kronor

—

—

7,900

—

255,250

—!

6:o. Kostnader för musikelever vid Infanteriet.

! 2 regementen å 600 kronor, 24 d:o å 300 kronor och 2 d:o

å 200 kronor ...................

8,800

—

7:o. Arfvoden vid Fortifikationen.

•

3 afdelningschefer å 800 kronor..........

—

—

2,400

—

10 stabsofficerare å 600 d:o ..........

—

—

6,000

Lönetillägg åt förrådsförvaltaren F. O. J. Bergschöld . .

—

—

500

Gratifikationer till biträden å byggnadsafdelningen m. in.

-

-

1,600

10,500

—

Summa kronor

—

—

16,077,386

80:

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. n:o 5.

Beräkning

af statsanslaget för inkvarteringskostnader år 1907.

För arméförvaltningen:

Kronor

Summa

Kronor

1,500

1 fördelningsläkare å 1,000 kronor och 1 äldre bataljonsläkare ä 500

kronor ..........................

!

För generalitetsstaten:

5 generalspersoner i Stockholm å 1,500 kronor..........

7,500

4 clio i landsorten å 1.200 kronor..........

4,800

—

12.300

—

För generalstal)en.........................

—

—

30,800

—

» infanteriet (Bil. n:o 65)................

—

—

669,334

—

» kavalleriet (Bil. 11:0 66)................

—

—

106,200

—

» artilleriet (Bil. n:o 67)................

—

—

133,856

50

» fortifikationen (Bil. n:o 68)................

—

—

43,840

—

j • trängen (Bil. n:o 69) ................

» intendenturkåren.......................

—

—

41,884

41,852

—

» remontering sstyr elsen:

1 chef, major, inkvarterings- och servisbidrag å 600 kronor ....

—

600

—

För krigshögskolor utföres förslagsvis................

—

—

5,800

—

» ridskolan:

30

1 chef, major, servishidrag å 30 kronor *).............

För skjutskolan för infanteriet och kavalleriet:

30

1 chef, major, servishidrag å 30 kronor l).............

—

—

—

För krigsskolan:

1 chef, öfverstelöjtnant, servisbidrag å 60 kronor.........

60

__

1 läkare, bataljonsläkare, servisbidrag å 40,50 kronor.......

40

50

2 fanjunkare, servishidrag å 90 kronor *).............

180

—

280

50

Summa kronor

—

—

1,088,307

—

’) Öfrig personal, som är berättigad till inkvarterings- eller servisbidrag, åtnjuter sådant

från sitt respektive truppförband eller kår.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

125

Bil. n:o 6.

Inkvarterings- och servisMdrag vid Infanteriet år 1907.

Tjänst g'' öringsort:

i

Stock-

holm.

i landsorten eller

å

landfästning.

Per- sonal l).

Per- sonal

med in- kvarte- rings- och

servis- bidrag.

Inkvarte-

rings-

och servis- bidrag

å

Kronor.

Perso- nal med

servisbi- drag 2).

Servis-

bidrag

å

Kronor.

Summa j

Kronor.

28 öfverstå!’.......

2

25

900 j—

22,500

_

1

30

30

_

22,530

_

28 öfverstelöjtnanter . . .

2

25

600 —

15,000

—

1

30

30

—

15,030

!

-

54 maj orer.......

4

49

600 -

29,400

—

1

O

ce

—

30

—

29,430

363 kaptener.......

26

325

400 j—

130,000

—

12

30

-

360

—

130,360

—

808 subalternofficerare . .

59

729

300 —

218,700

—

20

24

—

480

-

219,180

355 fanjunkare och musik- fanjunkare ......

26

283

240 -

67,920

—

46

12

—

552

—

68,472

—

1,042 sergeanter och vederlikar

75

833

180 —

149,940

-

134

12

—

1,608

—

151,548

-

29 regementsläkare . . .

2

26

600 —

15,600

—

1

30

—

30

-

15,630

—

27 äldre bataljonsläkare .

2

24

400 —

9,600

1

30

—

30

—

9,630

-

28 yngre d:o

2

25

300 —

7,500

—

1

24

—

24

—

7.524

—

Summa kronor

—

—

- 1-

666,160

—

—

-

—

3,174

-

669,334

—

1) Personalen vid Svea och G-öta lifgarde åtnjuter ifrågakommande inkvarterings- och servishidrag

af Stockholms stad.

2) Härunder upptagen personal förutsattes åtnjuta inkvartering in natura.

Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Hcift.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.