Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

1906-03-13 · 187 sidor, varav 180 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 180 av 187 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ant. till Riksd. kansli don 13 mars 1906, kl. 4,3 0 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag*.

Flottan.

Aflöning för flottans kårer och stater.

l:o) Under åberopande af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 13 januari 1906 liar Kung!. Maj:t uti statsverkspropositionen

under femte hufvudtiteln, punkten 1, föreslagit Riksdagen

dels att godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår, för flottans skeppsgossekår samt å

dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan, äfvensom för

mariningenjörkåren, för marinintendenturkåren, för flottans ecklesiastikstat

och för marinläkarkåren af den lydelse, bilagorna n:o 1—9 vid

ofvannämnda protokoll utvisade;

dels att medgifva, att de nuvarande läkarne vid kustartilleriet,

därest de öfverginge till marinläkarkåren, finge för rätt till erhållande

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. (N:o 6.) 1

Ang. höjning

af anslaget till

aflöning för

flottans kårer

och stater.

[i-J

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Officers- samt

underofficersoch

Björnansk

år erna.

af ålderstillägg tillgodoräkna sig flen tid, de innehaft motsvarande befattningar

vid kustartilleriet eller vid någon af de förra artillerikårerna

å kustbefästningarna eller vid flottan;

dels ock att höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

från 4,073,418 kronor till 4,360,116 kronor, eller med 286,698 kronor.

Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet har beträffande

denna framställning till åberopade statsrådsprotokollet anfört följande.

»Såsom framgår af protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14

januari 1905, bilagdt samma års statsverksproposition, hade marinförvaltningen

och chefen för flottans stab med ämbetsskrifvelse den

16 november 1904 öfverlämnat en öfver behofvet af officerare för

flottans mobilisering år 1906 uppgjord beräkning, upprättad, enligt

hvad myndigheterna förklarat, för att tillgodose behofvet af stamofficerare

såväl för den materiel m. m., hvilken i 1900 års beräkningar

förutsatts skola finnas vid 1902 års ingång, som för den flytande materiel

därutöfver, som år 1904 funnes färdig eller till hvars byggande medel vore

af Riksdagen beviljade, därvid behofvet för all den nämnda materielen

m. in. fördelats mellan stam och reserv och i öfrigt beräknats efter

samma grunder, som följts vid uppgörande af 1900 års beräkningar.

I beräkningarna af behofvet för år 1906 hade icke upptagits följande

i de för år 1902 gjorda beräkningarna upptagna behof, nämligen

dels för 2 st. l:a kl. kanonbåtar, för livilka bemanning f. o. m.

år 1905 icke skulle beräknas, dels för de permanenta minpositionerna

samt för befattningen såsom afdelningschef för marinförvaltningens

minafdelning, Indika sistnämnda behof fylldes från kustartilleriet, samt

ej heller den för nämnda behof afsedda ersättningspersonal.

Enligt den under sålunda angifna förutsättningar verkställda beräkningen

skulle mobiliseringsbehofvet af stamofficerare år 1906 vara

270 officerare. Med tillägg af 5 procent för sjuka eller af annan

orsak ej disponibla borde staten upptaga 284 officerare. Om staten

liksom i 1900 års beräkningar för erhållande af en jämn slutsumma

minskades med 4 officerare, borde sålunda staten för flottans officerskår

år 1906 upptaga 280 officerare. Ett genomförande af ett på dessa

grunder upprättadt förslag till stat skulle erfordra en ökning af officerskåren

med 38 officerare utöfver den af Riksdagen för år 1905 godkända

staten af 242 officerare.

Det sålunda angifna antalet af 280 officerare borde, enligt hvad

berörda skrifvelse utvisar, utgöras af 4 flaggmän, 42 regementsofficerare,

94 kaptener och 140 subalterner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utledande N:o 6.

3

Med hänsyn till dels det antal kadetter, som under år 1906 skulle

komma att utgå ur sjökrigsskolan, dels ock behofvet af att kunna inkalla

reservofficerare till tjänstgöring, föreslog emellertid dåvarande departementschefen,

att ökningen af officerskåren för år 1906 skulle inskränkas

till 15 eller 1 kommendörkapten af 2:a graden, 2 kaptener af l:a

klassen, 2 kaptener af 2:a klassen, 7 löjtnanter och o underlöjtnanter.

I fråga om underofficers- och sjömanskårerna föreslog departementschefen,

att dessa skulle ökas med dels hvad som ytterligare erfordrades

för bemanning af pansarkryssaren Fylgia och pansarbåten Oscar II

eller 55 man, dels hela bemanningen för jagaren Magne och den 2:a

kl. torpedbåt, för hvilkens byggande 1904 års Riksdag beviljat medel,

utgörande 9 underofficerare och 71 man af sjömanskåren, äfvensom för

de sex 2:a kl. torpedbåtar, för hvilkas anskaffande, enligt departementschefens

åsikt, medel borde begäras af 1905 års Riksdag, uppgående till

6 underofficerare och 98 man af sjömanskåren, dels ock slutligen halfva

manskapsstyrkan för de två jagare och de fem l:a kl. torpedbåtar,

för hvilkas påbörjande departementschefen ansåg, att medel jämväl

borde begäras af 1905 års Riksdag, utgörande 98 man, eller, sedan afdrag

skett för besättningen till en l:a kl. kanonbåt, hvilken borde utrangeras

såsom stridsfartyg och hvars besättning, 3 underofficerare

och 37 man af sjömanskåren, därför kunde användas för de nya fartygen,

sammanlagdt 12 underofficerare och 285 man af sjömanskåren.

Departementschefens berörda förslag till framställningar till Riksdagen

om ökning af officers-, underofficers- och sjömanskårerna blefvo

af Eders Kung! Maj:t bifallna.

Äf de nya fartyg, för hvilkas anskaffande eller påbörjande Eders

Kung!. Maj:t af 1905 års Riksdag äskat medel, beviljade Riksdagen

anslag endast för påbörjande af en jagare och två l:a kl. torpedbåtar

samt anskaffande af fyra 2:a kl. torpedbåtar.

I fråga om personalbehofvet anställde Riksdagen i sin skrifvelse

den 19 maj 1905 angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel till en början en jämförelse mellan samma behof

enligt de beräkningar, som framlagts för 1900 års Riksdag att gälla

till och med år 1912, och det personalbeliof, som sedermera i själfva

verket uppstått.

Af denna jämförelse fann Riksdagen det framgå, att den stamanställda

flottpersonalens numerär, hvad underofficerare och manskap beträffade,

år 1905 icke obetydligt öfverstege hvad som uti 1900 års plan

för flottans bemanning ansetts tillräckligt sju år därefter eller för år

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1912. Detta kunde visserligen sägas hafva sin grund däruti, att

personalbehofvet på en del af flottans fartyg något ökats samt att

åtskilliga fartyg af nya typer, som icke tagits i beräkning vid uppgörandet

af förenämnda plan, tillkommit, men å andra sidan hade antalet

af de uti planen för sistnämnda år beräknade fartygen ännu icke

på långt när uppnåtts, hvartill komme, att en del försvarsanordningar,

för hvilka förut beräknats personal från flottan, numera efter år 1901

öfvertagits af kustartilleriet.

Eders Kungl. Maj:ts återkommande framställningar om ökning af

flottans personal, hvilka nu icke längre grundade sig på den en gång

framlagda planen för flottans bemanning, syntes, anförde Riksdagen

vidare, innebära åtskilliga olägenheter, särskildt därutinnan att Riksdagen

betoges möjligheten att på förhand öfverskåda omfånget af en

slutlig organisation för flottans personal och öfningarna med densamma

samt bedöma, huruvida denna organisation läte sig förena med landets

ekonomiska bärkraft och möjligheten att erhålla lämpligt folk för personalens

rekrytering.

Det syntes därför Riksdagen nödigt, att för Riksdagen framlades

eu reviderad plan för den slutliga organisationen för flottans personal

samt beräkning öfver de årliga kostnaderna för denna personals aflöning,

underhåll, öfningar in. in. Vid utarbetandet af en dylik plan

syntes det äfven böra tagas i noggrannt öfvervägande, i hvilken utsträckning

flottans behof af personal, särskildt å de äldre fartygen,

lämpligen kunde fyllas af reservofficerare och värnpliktige, som fortfarande

ägnade sig åt sjömansyrket eller därmed sammanhängande

yrkesgrenar, äfvensom i hvad mån och på hvad sätt de svenska örlogsoch

handelsflottorna bäst kunde såväl i freds- som krigstid understödja

hvarandra.

I fråga om Eders Kungl. Maj:ts förslag om ökning af officers-,

underofficers- och sjömanskårerna för år 1906 nedsatte Riksdagen antalet

föreslagna officersbefattningar till 11 och uppförde å stat allenast

1 kaptensbeställning af 2:a klassen, 7 löjtnants- och 3 underi öjtnantsbeställningar,

samt begränsade därjämte, med hänsyn till nedsättning

af antalet utaf de föreslagna nya stridsfartygen, ökningen af underofficers-

och sjömanskårerna till 10 underofficerare och 200 man.

I anledning af Riksdagens nämnda uttalande om önskvärdheten af

eu reviderad plan för den slutliga organisationen af flottans personal

anbefallde Eders Kungl. Maj:t den 2 juni nästlidna år chefen för flottans

stab att med behörigt iakttagande af de utaf Riksdagen angifna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

o

synpunkter utarbeta och inkomma med en plan för organisationen af

flottans personal och beräkning i de af Riksdagen uppgillra afseenden

under antagande, att flottan komme att bestå af de stridsfartyg, som

vore upptagna i en till 1901 års sjökrigsmaterielkommittés betänkande

fogad tablå.

Emellertid bär chefen för flottans stab uti ämbetsskrifvelse den 11

september nästlidna år, under framhållande af beliofvet utaf att ordnandet

af landets försvar i händelse af unionens upplösning underkastades

en förnyad omfattande undersökning, hvilken sannolikt torde

komma att ådagalägga, att det af 1901 års materielkommitté uppgjorda

programmet icke vidare kunde anses tillfyllestgörande, utan att detsamma

måste undergå en afsevärd förändring med afseende å af kommittén

föreslagna fartygstyper och antal fartyg, och att det af nämnda

kommitté uppgjorda betänkandet därför ej längre kunde läggas till

grund för en utredning angående det verkliga beliofvet af personal,

i underdånighet hemställt, det Eders Kungl. Maj:t behagade medgifva,

att chefen för flottans stab icke behöfde utarbeta och inkomma med

nämnda plan och beräkning.

Att behof af ytterligare undersökning förelåge, huruvida det af 1901

års sjökrigsmaterielkommitté afgifna betänkande fortfarande kunde

läggas till grund för den fortsatta anskaffningen af fartygemateriel,

har jämväl blifvit framhållet af marin förvaltningen.

I ämbetsskrifvelse den 7 november nästlidna år anförde nämligen

nämnda ämbetsverk, att vidgade erfarenheter och många helt och hållet

nya rön å det sjömilitära området gjorde det önskvärdt, att en allsidig

och saklig utredning komme till stånd beträffande vår flottas fartygsmateriel,

på det att de njut uppslagen måtte komma jämväl denna till

godo och vår flotta fortfarande kunna anses vara fullt modern. Såsom

ytterligare skäl för behofvet af, att en sådan utredning verkställdes,

anförde jämväl marinförvaltningen det förändrade politiska läge, hvari

vårt land kommit genom upplösandet af unionen med Norge.

Dessa åsikter hafva än ytterligare utvecklats af chefen för flottans

stab i ny ämbetsskrifvelse den 30 nästlidna november. Han har därvid

framhållit, att till följd af unionens upplösning en fullständig omhvälfning

ägt rum i vårt krigspolitiska läge, hvilken inverkat icke minst på vårt

sjöförsvar i så måtto, att hädanefter väsentligt större fordringar måste

ställas på dess styrka, om det skulle blifva i stånd att fylla den lucka

i försvaret, som uppkommit på vår västra kust genom Norges utträdande

ur unionen. Norska hamnar kunde ej heller längre användas som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

replipunkter för eu i våra västra farvatten opererande svensk styrka,

utan vore vi lielt ocli hållet hänvisade till våra egna hamnar. Upprättandet

af en örlogsstation på västkusten, där de för skyddandet af

denna kust behöfliga fartygen ständigt kunde hållas förlagda och där

våra fartyg, skyddade för fientliga anfall, vore i stånd att verkställa

erforderliga reparations- och underhållsarbeten af olika slag, syntes

ovillkorligen betingas af de nya förhållanden, som inträdt. Dessa torde

äfven i icke ringa män inverka på den strategiska användningen af

sjövapnet på västkusten, på de hufvuduppgifter, hvilka i händelse af

krig ålåge en där opererande sjöstyrka, samt å de fartygstyper, som

borde ingå i densamma.

Det nya krigspolitiska läget syntes således nödvändiggöra förändringar

i den plan för nyanskaffning af sjökrigsmateriel, som af DJ01

års kommitté framlagts.

Först då en efter landets ekonomiska bärkraft lämpad plan för sjökrigsmaterielens

utveckling och förläggning in. m., baserad på det

krigspolitiska läge, Sverige nu intoge, blifvit upprättad, kunde en tillfredsställande

plan rörande flottans bemanning uppgöras.

På grund af hvad chefen för flottans stab sålunda framhållit har

han hemställt, att en omfattande utredning måtte verkställas angående

dels storleken och beskaffenheten af den sjökrigsmateriel, som med

tagen hänsyn till landets ekonomiska bärkraft ansåges böra anskaffas

för Sveriges försvar med anledning af det iråkade nya krigspolitiska

läget, dels förläggningen af nyssnämnda materiel och de härför erforderliga

anstalterna, dels de anordningar i fortifikatoriskt afseende, som

erfordrades för skyddande af flottans etablissement och för beredande

af erforderliga stödjepunkter för dess operationer, dels det personalbeliof

och de förändringar i sjöförsvarets personalorganisation, som

betingades af de sålunda upprättade förslagen, dels ock hvad i öfrig!

kunde befinnas erforderligt för att sätta sjöförsvaret i stånd att fylla

sin uppgift.

Det förändrade försvarspolitiska läge, hvari Sverige genom upplösningen

af unionen med Norge kommit, har äfven varit en särskild

anledning till att Eders Kung!. Maj:t ansett det nödvändigt att nu gå

i författning om uppgörande af en omfattande försvarsplan för riket och

fördenskull, i enlighet med hvad protokollet öfver landtförsvarsärenden

den 5 i denna månad närmare utvisar, behagat uppdraga åt cheferna

för generalstaben och flottans stab att i samråd utarbeta ett förslag till

samfälld plan för rikets försvar. Den försvarsplan, som med anledning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

7

häraf kommer att utarbetas, kan otvifvelaktigt blifva af beskaffenhet att

inverka på frågan om, hvilken organisation af flottans personal må

anses vara den för oss lämpligaste; och har Eders Kung!. Maj:t fördenskull,

på min hemställan, sistnämnda dag återkallat det förut anmärkta,

åt chefen för flottans stab den 2 juni 1905 lämnade uppdrag.

Under nu angifna förhållanden lärer plan för nämnda personals

organisation icke kunna för Riksdagen framläggas, innan den nyssberörda

försvars planen blifvit utarbetad.

Då emellertid de nya fartygen icke kunna lämnas utan personal,

lärer det för närvarande icke återstå annat än att för beräkning af

hvad i sådant afseende erfordras tillämpa hitintills följda grunder.

Så hav också gjorts i de framställningar angående ökad personal

för år 1907, som ingifvits af chefen för flottans stab och marinförvaltningen.

På sätt jag senare denna dag skall anhålla att få närmare omförmäla,

har marinförvaltningen hemställt, att hos innevarande års Riksdag

måtte göras framställning om byggande af 1 pansarkryssare, 4 jagare,

8 st. l:a kl. och 7 st. 2:a kl. torpedbåtar samt 1 undervattensbåt.

1 en till marinförvaltningen ställd och af nämnda ämbetsverk öfverlämnad

skrifvelse af den 4 oktober 1905 har chefen för flottans stab

förmält, att för bemanning af denna stridsfartygsmateriel erfordrades

49 officerare, 5 civilmilitära tjänstemän, 87 underofficerare och 636

man af sjömanskåren.

I sammanhang härmed har emellertid stabsehefen erinrat, att enligt

redan nämnda beräkningar i den underdåniga skrifvelsen den 16 november

1904 skulle för att tillgodose beliofvet af stamofficerare för den materiel,

som redan då var färdig, eller för hvars byggande Riksdagen då beviljat

medel, år 1906 erfordras 4 flaggmän, 42 regementsofficerare, 94 kaptener

och 140 subalternofficerare eller sammanlagdt 280 officerare.

Jämfördes detta behof af officerare med det å stat för år 1906

upptagna antalet, framginge däraf, att nämnda år skulle förefinnas eu

brist af 2 regementsofficerare, 7 kaptener och 18 subalternofficerare.

Lades härtill officersbehofvet för den fartygsmateriel, 1 jagare och

6 torpedbåtar, som af 1905 års riksdag redan beviljats, och hvilket

behof uppginge till 3 kaptener och 8 subalternofficerare, samt behofvet

för den materiel, som marinförvaitningen nu föresloge till nyanskaffning,

hvilket sistnämnda behof uppginge till:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

kommendörkapten af l:a graden............................... 1

kaptener af l:a klassen .............................................. 10

» » 2:a » ................................................... 4

löjtnanter.............................................................................. 26

underlöjtnanter ................................................................ 8

summa 49,

framginge sålunda, att, sedan nämnda materiel blifvit färdig, i 1906

års stat upptaget antal stamofficerare vid flottan för att fylla hellofvet

borde ökas med:

regementsofficerare ....................................................... 3

kaptener ............................................................ 24

subalternofficerare .......................................................... 60

summa 87.

Slutligen borde vid beräkningen af personalbeliofvet iakttagas, att

för vissa af de fartyg, till hvilkas byggande 1905 års Riksdag anslagit

medel, ej samtidigt beviljats någon underofficersbemanning och blott

viss del af det i bemanningen ingående manskapet.

I Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1905 års Riksdag

hade nämligen begärts för till nybyggnad föreslagna två jagare och

fem l:a kl. torpedbåtar allenast medel för uppsättande af hälften

af den manskapsstyrka, som för dem erfordrades.

Af dessa fartyg hade Riksdagen visserligen beviljat anslag blott

för byggandet af en jagare och två l:a kl. torpedbåtar, men samtidigt,

med hänsyn till den gjorda nedsättningen af antalet till nyanskaffning

under år 1906 föreslagna fartyg, med 85 man nedsatt den af

Eders Kungl. Maj:t begärda ökningen af sjömanskåren.

För den jagare och de två l:a kl. torpedbåtar, till hvilkas byggande

1905 års Riksdag anvisat medel, vore sålunda blott beviljadt

anslag för uppsättning af hälften af det för deras bemanning erforderliga

manskapet, och borde alltså för uppsättning af för nämnda

fartyg erforderliga underofficerare och återstoden af manskapet eller

12 underofficerare och 45 man af sjömanskåren medel äskas af 1906 års

Riksdag.

Under förutsättning att Riksdagen beviljade anslag till byggande

af den förut omnämnda fartygsmateriel, som marinförvaltningen föresloge

till nyanskaffning, komme sålunda, sedan såväl denna som den redan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JNT:o 6.

9

under byggnad varande materielen blifvit färdig, att, utöfver i 1906

års stat upptagen personal, tillhörande officers-, underofficers- och sjömanskårerna,

lågt beräknadt, för flottans bemanning erfordras:

Då utbildning af personal, som erfordrades för bemanning af stridsfartygsmateriel,

som skulle nyanskaffas, i allmänhet kräfde längre tid

än den, som fordrades för själfva materielens byggande, borde sålunda

vid ökning af materielen äfven den därför afsedda personalen begynna

uppsättas samtidigt med att fartygets byggande toge sin början, enär

man i motsatt fall riskerade, att brist på utbildad personal för fartygen

i väsentlig mån komme att nedsätta deras stridsvärde. Ur denna synpunkt

sedt, borde alltså under år 1907 uppsättas den personal, som

erfordrades för fartygsmateriel, som nämnda år komme att påbörjas,

hvarjämte medel gifvetvis äfven borde anslås för komplettering af bemanningen

å de fartyg, som redan vore färdiga, eller för hvilkas byggande

Riksdagen förut beviljat anslag.

Med hänsyn till svårigheten och i vissa fall omöjligheten att under

loppet af blott ett år med bibehållande af god rekrytering kunna

genomföra den ökning, som nu erfordrades, blefve emellertid, ehuru

olägenheten häraf vore påfallande, nödvändigt att högst afsevärdt reducera

den ökning af personalen, som enligt den gjorda utredningen borde

vidtagas under år 1907.

Sedan Riksdagen i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t år 1905 angående

regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel dels

förklarat sig icke kunna biträda af Eders Kungl. Maj:t gjord framställning

därom, att löner för 4 föreslagna officersbeställningar skulle

få användas till aflönande af reservofficerare, och dels icke ansett sig

då böra medgifva vidare ökning af sjöofficerskåren än den, som kunde

äga rum genom ^examinering af kadetter från sjökrigsskolan, torde,

då de af Riksdagen sålunda uttalade principerna väl äfven år 1906

komme att göras gällande, ingen utsikt finnas att för år 1907 kunna

öka å riksstatens femte hufvudtitel upptaget antal löner för stamofficerare

med flera än 11 beställningar, hvilket utgjorde den ökning af sjöofficerskåren,

som nämnda år genom ^examinering af kadetter från

sjökrigsskolan beräknades kunna äga rum. Med anledning häraf syntes

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 2

officerare ...........................

underofficerare (87 +12)

manskap (636 + 45).........

87

99

681.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

af 1906 års Riksdag böra äskas anslag för ökande af flottans officerskår

med 11 beställningar, så att sammanlagda officersnumerären därefter

skulle blifva 264, och borde för ett likformigt tillgodoseende af

mobiliseringsbehofvet inom de olika graderna, där brist förefunnes,

dessa 11 befattningar fördelas sålunda:

kommendörkapten af 2:a graden................................. 1

kaptener af l:a klassen............................................... 2

» » 2:a » ................................................... 1

löjtnanter............................................................................ 5

underlöjtnanter ............................................................... 2

Summa 11.

Såsom framhållits kräfdes för bemanning af den krigsfartygsmateriel,

som af marinförvaltningen föreslagits skola äskas af 1906

års Riksdag, 87 underofficerare och 636 man af sjömanskåren.

På grund af anförda skäl kunde emellertid dessa behof under år

1907 endast delvis fyllas, och häraf följde, att antalet af den personal,

som det, enligt hvad redan blifvit nämndt, varit önskvärdt att kunna

uppsätta under nämnda år, måste reduceras. Vid den reduktion, som

sålunda vore oundgänglig, syntes den principen böra följas, att uppsättandet

af underofficerare och manskap, som erfordrades för bemanning

af till nyanskaffning föreslaget fartyg, borde fördelas på samma

antal år, som fartygets nybyggnad antoges komma att kräfva. Sålunda

skulle exempelvis för ett fartyg, till hvars byggande år 1906 begärdes

hälften af hela nyanskaffningskostnaden, äfven samtidigt föreslås uppsättandet

af halfva antalet underofficerare och manskap, som erfordrades

för deras bemanning.

Med tillämpning af denna beräkningsgrund och med iakttagande

af förut omtalade bemanningsbehof för en jagare och två l:a kl.

torpedbåtar, till hvilkas byggande Riksdagen redan anslagit medel,

borde sålunda af 1906 års riksdag äskas anslag för uppsättning

af nedan upptagen personal af underofficers- och sjömanskårerna, nämligen

:

1. För jagaren Wale och torpedbåtarna

Castor och Pollux, som vore beviljade af 1905

års Riksdag, samtliga underofficerare och hälften

af det i besättningen ingående manskapet.

12 underofficerare, 45 man.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

2. För den krigsfartygsmateriel, som]

marinförvaltningen föresloge skola äskas af 45 underofficerare, 350 man.

1906 års Riksdag, vissa delar af bemanningen.]

Summa 57 underofficerare, 395 man.

Den personalökning, som sålunda enligt stabscliefens förslag borde

äga rum 1907, skulle således utgöras af 11 officerare, 57 underofficerare

och 395 man.

1 enlighet med hvad sålunda föreslagits, har marinförvaltningen

ingifvit förslag till vederbörande stater.

Såsom jag anhåller att få närm are utveckla, när fråga förekommer

om anskaffning af ny fartygsmateriel, har jag ansett denna nyanskaffning

för närvarande böra begränsas till 3 jagare, 6 st. l:a kl. och 5

st. 2:a kl. torpedbåtar.

Hvad först beträffar ökningen i staten af officerskåren, finner jag

på de af stabschefen anförda skäl samma ökning icke böra sträcka sig

öfver det antal, hvarmed kåren enligt verkställda beräkningar faktiskt

kommer att under år 1907 tillökas, eller 11. Mot den af stabschefen

föreslagna fördelningen af de nya officersbefattningavna har jag ingen

annan erinran att göra, än att den föreslagna befattningen såsom

kommendörkapten af 2:a graden synes kunna utbytas mot en löjtnantsbeställning.

Enligt min åsikt bör därför ökningen af officerskåren för

år 1907 utgöras af:

kaptener af l:a klassen................................................... 2

» » 2:a » 1

löjtnanter .............................................................................. 6

underlöjtnanter.................................................................... 2

Summa 11.

Såsom af stabschefen framhållits, bör i fråga om underofficers- och

sjömanskårerna till en början den ökning ske, som är nödvändig för erhållande

af full bemanning för jagaren Wale och torpedbåtarna Castor

och Pollux, för hvilkas påbörjande nästlidna års riksdag beviljat medel

och för hvilkas fullbordande medel torde böra äskas af innevarande års

Riksdag. Att denna personalökning nu bör beslutas, därom lära meningarna

icke vara delade. Enligt hvad stabschefen upplyst, utgöres

det återstående antal, som erfordras för berörda behof, af 12 underofficerare

och 45 man af sjömanskåren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o (>■

Hvad därefter beträffar bemanningen till de fartyg, för Lvilkas anskaffande

eller påbörjande, enligt min åsikt, medel böra äskas af innevarande

års Riksdag, bär af cliefen för sjöförsvarsdepartementet vid

upprepade tillfällen framhållits behofvet af att anskaffa bemanningen

till ett fartyg samtidigt med påbörjandet af dess byggande. Äfven

om denna grundsats icke kan fullständigt genomföras, synes det dock

vara nödvändigt att, på sätt chefen för flottans stab föreslagit, åtminstone

påbörja anskaffandet af personalen samtidigt med börjandet af

fartygets byggande, så att besättningen blifver fulltalig det år, fartyget

blifver färdigt. Det är emellertid tydligt, att äfven med ett sådant

förfarande en stor del af bemanningen icke hinner erhålla vederbörlig

utbildning, innan fartyget är färdigt, och att man, intill dess den

fullständiga utbildningen ägt ruin, nödgas beröfva annan fartygsmateriel

en del af dess utbildade besättning.

Med tillämpande af nämnda princip för anskaffande af bemanningen

till den af marinförvaltningen föreslagna nya fartygsmaterielen

har chefen för flottans stab hemställt, att ökningen af ifrågavarande

kårer skulle uppgå till 45 underofficerare och 350 man af sjömanskåren.

Då jag funnit mig böra föreslå, att beslutet om ny fartygsmateriel

skall inskränkas till beslut om påbörjande af 3 jagare och 6 st.

l:a kl. torpedbåtar samt anskaffande af 5 st. 2:a kl. torpedbåtar, kan

den för berörda materiel nu erforderliga ökningen nedsättas till 23

underofficerare och i rundadt tal 210 man af sjömanskåren.

Då staterna för dessa kårer för innevarande år upptaga 475 underofficerare

och 3,545 man af sjömanskåren, skulle samma stater följaktligen

för år 1907 med den ökning, som nu erfordras dels för den fartygsmateriel,

hvars anskaffande redan beslutats, dels för den materiel,

hvars påbörjande eller anskaffande nu af mig kommer att föreslås,

komma att upptaga 510 underofficerare och 3,800 man af sjömanskåren.

Efter en sådan ökning torde staten för underofficerskåren höra upptaga :

94 flaggunderofficerare (styrmän, konstaplar eller skeppare),

67 » » (maskinister),

9 :» )> (rustmästare, torpedmästare eller kvar
tersmän),

189 underofficerare af 2:a graden (styrmän, konstaplar eller skeppare),

135 )) » (maskinister),

16 » » (rustmästare, torpedmästare eller

kvarter smän),

510

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 18

samt staten för sjömanskåren:

525 man tillhörande l:a lönegraden,

2:a »

3:e »

(3:e » i 6 månader,

^4:e » i 6 »

4:e »

Nu gällande stat för skeppsgossekåren upptager 500 skeppsgossar.

Till detta antal ökades kåren enligt af 1902 års riksdag, uppå framställning

af Eders Kungl. Maj:t, fattadt beslut. Den ökning, som då

beslutades, uppgick till 100 skeppsgossar.

I af marinförvaltningen öfverlämnad skrifvelse af den 24 september

1904 framhöll chefen för flottans stab nödvändigheten af, att skeppsgossekåren

ökades till sådan styrka, att sjömanskårens matrosafdelning

företrädesvis kunde rekryteras genom karlskrifning af skeppsgossar, och

påpekade han därvid, att i samma mån sjömanskåren ökades äfven

behofvet af en ökning af skeppsgossekåren allt starkare framträdde.

Efter år 1903, då skeppsgossekåren ökats till 500 skeppsgossar, hade,

i afvaktan på att frågan om förflyttning af flottans etablissement i

Stockholm skulle erhålla sin lösning, genomförandet af skeppsgossekårens

ytterligare ökning blifvit undanskjutet.

Sedan emellertid år 1904 nytt exercishus blifvit uppfördt för skeppsgossekåren

i Karlskrona, syntes sådana provisoriska åtgärder vid Karlskrona

station kunna vidtagas, att inkvartering och undervisning därstädes

skulle kunna beredas för ytterligare 100 skeppsgossar, och ansåge

chefen för flottans stab på den grund, att skeppsgossekåren år

1906 borde ökas med 100 skeppsgossar.

På af chefen för flottans stab anförda skäl förklarade sig jämväl

marinförvaltningen i underdånigt utlåtande den 31 oktober 1904 finna

behöflig!, att skeppsgossekåren ökades med 100 gossar. Den förändring

i staten för skeppsgossekåren, som häraf föranleddes, utgjorde

till dagaflöning för 100 skeppsgossar.............................. kronor 3,650: —

och för tillökning i dagaflöningen för ytterligare 5

skeppsgossekorpraler..................................................... » 91: 25

Summa kronor 3,741: 25.

Detta förslag af chefen för flottans stab och marinförvaltningen

föranledde emellertid icke någon framställning till 1905 års Riksdag.

1,400 »

755 »

560 »

560 »

3,800

keppsgosse
kåren.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Chefen för flottans stab har nn i sin redan nämnda skrifvelse af

den 4 oktober 1905 ånyo framhållit önskvärdheten af skeppsgossekårens

ökning, och marinförvaltningen har, vid öfverlämnandet af berörda

skrifvelse, förklarat sig anse ifrågavarande ökning nödvändig.

En ökning af skeppsgossekåren för att såmedelst erhålla en

god rekrytering af sjömanskåren har länge utgjort ett önskningsmål

inom flottan. Särskilt har lämpligheten af denna åtgärd blifvit framhållen

i det betänkande, som afgifvits den 23 juli 1904 af tillkallade

sakkunnige för afgifvande af förslag till ändrad organisation af flottans

sjömanskår m. m. Dessa hafva föreslagit, att skeppsgossekåren skulle

omfatta icke mindre än 900 nummer.

Anledningen till att en liflig önskan föreligger att öka skeppsgossekåren

är uppenbar. Från denna kår utgå nämligen de, som äro

afsedda att utgöra själfva kärnan i manskapsgraden och af hvilka man

kan vänta att erhålla det bästa underbefälet. Antagna vid unga år

och redan från den tiden utbildade med särskild hänsyn till den blifvande

anställningen vid flottans sjömanskår, utgöra de från skeppsgossekåren

utgångna sjömännen den för yrket bäst utbildade delen

af sjömanskåren. Det är därför tydligt, att i samma mån som sistnämnda

kår ökas, jämväl skeppsgossekåren måste undergå ökning, om

icke vår flottas stridsduglighet skall äfventyras genom minskning i personalens

skicklighet att använda den anskaffade fartygsmaterielen.

Mot den sålunda ifrågasatta ökningen lärer komma att invändas,

att det redan med skeppsgossekårens nuvarande numerär tidvis visat

sig svårt att få kåren fulltalig.

För att undanrödja en farhåga i detta afseende skall jag emellertid

anhålla att inom den närmaste tiden få inför Eders Kungl. Maj:t framlägga

förslag till framställning till innevarande års Riksdag om förläggning

af en del utaf skeppsgossekåren till rikets västra kust. Genom

en dylik förläggning skulle det säkerligen blifva betydligt lättare än

nu att bland den därstädes sjöfartsidkande befolkningen erhålla synnerligen

lämpliga skeppsgossar.

Härtill kommer att till följd af den senaste tidens energiska sträfvanden

för förbättring af det moraliska tillståndet inom ifrågavarande

kår en bättre anda tydligen börjat göra sig gällande inom densamma,

och lärer det vara att antaga, att i samma mån kännedomen härom

varder spridd rekryteringen af kåren skall allt lättare försiggå.

Då kostnaderna för den ifrågasatta ökningen, så vidt de upptagas

på skeppsgossekårens stat, blifva desamma vare sig de skeppsgossar, med

hvilka kåren synes böra ökas, blifva, på sätt jag ärnar föreslå, för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

lagda till plats å västkusten eller i Karlskrona, utgör den omständigheten,

att den utredning, som bör föregå förslaget om förläggningen till

västkusten, ännu icke blifvit afslutad, icke något hinder för framläggande

af förslag om kårens ökning.

Detta förslag synes mig därför redan nu böra föreläggas Riksdagen.

Hvad beträffar det antal, hvarmed ökningen bör äga rum, torde

detta lämpligen uppgå till hvad i sådant afseende föreslagits eller 100

skeppsgossar.

De sakkunnige, hvilkas betänkande låg till grund för Eders Kungl.

Maj:ts och Riksdagens nästlidna år fattade beslut om den förutvarande

mariningenjörstatens ombildning’ till en mariningenjörkår, hade, på sätt

framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari

1905, angifvit det behof af marindirektörer och mariningenjörér, som

förefunnes redan år 1906, till 30. De ansågo emellertid, att mariningenjörkåren

icke lämpligen borde nämnda år uppbringas till denna

styrka. En sådan pa en gång skeende ökning, om den öfver hufvud

vore möjlig att genomföra, skulle nämligen medföra en stockning i

afseende på befordran, som otvifvelaktigt komme att menligt inverka

pa kårens framtida rekrytering. I betraktande af nödvändigheten att

snarast möjligt tillgodose det mest trängande behofvet, ansågo emellertid

de sakkunnige, att kåren under år 1906 lämpligen skulle kunna

ökas till 26. Under de båda följande åren borde kåren ökas med 2 om

året, hvadan densamma år 1908 skulle nå den för år 1906 behöfliga

numerären af 30.

Dåvarande departementschefen förklarade sig anse, att de af de

sakkunnige föreslagna 30 befattningarna vid den egentliga mariningenjörsdetaljen

kunde minskas till 28, hvaremot borde tillkomma 2 elektroingenjörer,

och ansåg han antalet ingenjörplatser under år 1906 kunna

inskränkas till 24. De 4 platser, som för år 1906 icke syntes böra

i staten upptagas, borde utgöras af 3 mariningenjörstjänster i l:a graden,

däraf 2 i l:a löneklassen och 1 i den 2:a, samt 1 i 2:a graden.

I öfverensstämmelse med hvad af departementschefen sålunda

anförts upptog den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna och af Riksdagen

sedermera antagna staten för mariningenjör kåren för år 1906 ett antal

af 24 marindirektörer och mariningenjörer.

I underdånig skrifvelse den 14 november 1905 har marinförvaltningen

anfört, att det vore oundgängligen nödvändigt, att ingenjörpersonalen

under de nästkommande åren ökades med minst det antal,

som de nämnda sakkunnige föreslagit. I öfverensstämmelse härmed

ansåge marinförvaltningen, att i staten för år 1907 antalet marin
-

Mariningen
jörkåren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Marininten
denturkåren.

ingenjörer af l:a graden borde ökas med 2, däraf eu i l:a löneklassen

och en i den 2:a.

Då den för mariningenjörkårens ökning uppgjorda planen synes

mig böra följas, och flottan väl behöfver ytterligare ingenjörpersonal,

tillstyrker jag bifall till marinförvaltningens framställning i denna del.

I det'' betänkande, som afgafs den 27 augusti 1902 af kommittén

för utarbetande af förslag till omorganisation af civilstaten, anfördes,

bland annat, att kommittén verkställt en noggrann utredning rörande

antalet af den ordinarie personal, som borde ingå i den nya marinintendenturkåren.

Vid denna utredning hade granskats de olika tjänsteåligganden,

hvilka dels tillhörde de olika grupperna af tjänstemän vid

civilstaten dels tillkomme innehafvarna af de olika befattningarna hvar

för sig, och hade kommittén därvid kommit till den uppfattningen, att

antalet ordinarie tjänstemän för skötandet under fredsförhållanden af

civilstaten tillkommande göromål i öfverstyrelsen, vid stationerna och

ombord å flottans fartyg ej kunde sättas lägre än till 82.

I denna personal ingingo emellertid, enligt kommitténs beräkningar,

jämväl auditörer, vice auditörer, väblar och vaktmästare till ett antal af

14 personer, hvadan den egentliga marinintendenturkåren, jämlikt kommitténs

åsikt, borde bestå af 68 personer.

Kommittén föreslog vidare, att marinintendenturkåren under tiden

1905—1912 skulle ökas med ytterligare 5, och borde denna ökning

försiggå så, att år 1905 tillkomme en marinunderintendent, år 1906 eu

marinintendent af 2:a graden, år 1907 ännu en marinunderintendent

samt hvartdera af åren 1909 och 1911 ytterligare en marinintendentsämbetsman.

Det af Eders Kungl. Maj:t för 1903 års riksdag framlagda förslag

till stat för marinintendenturkåren upptog för den egentliga marinintendenturkåren

samma antal, som af kommittén föreslagits, eller 68,

däraf 1 marinöfverintendent, 5 förste marinintendenter, 12 marinintendenter

af l:a graden l:a löneklassen, 6 af samma grads 2:a löneklass,

22 marinintendenter af 2:a graden och 22 marinunderintendenter.

Sistnämnda års Riksdag, som i hufvudsak biföll Eders Kungl. Majrts

förslag om upprättande af den nya marinintendenturkåren, fann sig

emellertid böra företaga vissa inskränkningar i afseende å antalet af de

föreslagna befattningarna. Sålunda nedsatte Riksdagen antalet förste

marinintendenter med 2, hvarjämte Riksdagen förklarade sig icke heller

kunna finna erforderligt att upptaga fullt så stort antal marinintendenter

af 2:a graden och marinunderintendenter, som Eders Kungl. Maj:t

föreslagit, och med anledning däraf minskade hvardera af sistberörda

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

17

tjänstegrader med två beställningar under anförande tillika, att i stället

marinintendentsaspiranter eller tilläfventyrs värnpliktige syntes kunna

användas till skötandet af de för dessa befattningar afsedda göromål.

Sammanlagda antalet egentliga marinintendentsbeställningar minskades

sålunda af Riksdagen till 62.

Vid fråga om anslagsbehofven för år 1906 anförde marinöfverintendenten,

att nämnda kommittés förslag åsyftat, bland annat, att

tillfredsställa det ökade behof af personal för bestridande af räkenskapsföringen

och öfrig civil tjänstgöring vid flottans stationer, hvilket

blifvit en naturlig följd af tillväxten utaf flottans såväl fasta som rörliga

materiel. Detta syftemål hade likväl till följd af den utaf Riksdagen

gjorda nedsättningen i det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna antalet

marinintendentsbeställningar icke uppnåtts till den grad, som med förslagen

afsetts, hvadan personalbrist vidlådde den nya organisationen.

Det hade blifvit tydligt, att det af kommittén beräknade personalbeliofvet

icke varit för högt och att således en ökning i kårens numerär

vore nödvändig med hänsyn jämväl därtill, att bland eu personal af

marinintendenturkårens numerär och bestående af tjänstemän med tjänstskyldighet

intill 65 års ålder det icke sällan inträffade, att en eller

annan af sjukdom blefve urståudsatt att tjänstgöra.

En ökning af personalen vid marinintendenturkåren såväl med det

antal, hvarmed den föreslagna numerären af 1903 års riksdag reducerats,

eller 6, som äfven med de 2, hvilka enligt kommittéförslaget

borde t. o. m. år 1906 tillkomma, eller med sammanlagdt 8 vore alltså

för göromålens behöriga skötande behöflig.

Jämväl marinförvaltningen förenade sig i det förslag till ökning af

marinintendenturkåren, som af marinöfverintendenten sålunda förordats.

På sätt framgår af protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14

januari 1905, förklarade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet

vid behandling af samma fråga, att, då Riksdagen för icke längre tid tillbaka

än år 1903 företagit berörda nedsättning i den af Eders Kungl.

Maj:t föreslagna numerären vid marinintendenturkåren, tillräcklig erfarenhet

icke torde kunna anses vunnen angående nödvändigheten af att

erhålla den personal, som då ansetts icke vara erforderlig, för att hos

Riksdagen framställning på nytt borde göras om beviljande af medel

för samma personals anställande. Däremot föreslog departementschefen

framställning till Riksdagen angående den ökning af ifrågavarande personal,

som redan af kommittén ansetts böra ske åren 1905 och 1906

och hvars erforderlighet syntes vara en nödvändig följd af den tillökning,

flottans materiel under sistnämnda år erhölle. Han hemställde

Bill. till Rihsd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

därför om förslag- till Riksdagen om ökning af marinintendenturkåren

med 1 marinintendent af 2:a graden och 1 marinunderintendent.

I anledning af Eders Knngl. Maj:ts i öfverensstämmelse härmed

gjorda framställning anförde nästlidna års riksdag, att sju befattningar

inom denna år 1903 omorganiserade kår vore obesatta. Vid detta förhållande

och då Riksdagen icke till alla delar biträdt Eders Kungl.

Maj:ts framställning om nyanskaffning af krigsfartygsmateriel, hade den

ifrågasatta ökningen af marinintendenturkårens personal, såsom då icke

af förhållandena påkallad, icke af Riksdagen bifallits.

Marinöfverintendenten har nu i en af marinförvaltningen öfverlämnad

skrifvelse af den 11 september 1905 ånyo upptagit frågan om

ökning af marinintendenturkårens personal. Då 1905 års riksdag såsom

skäl för afslag å Eders Kungl. Maj:ts då gjorda framställning uti förevarande

afseende anfört, att sju befattningar vore obesatta och att Riksdagen

icke till alla delar biträdt Eders Kungl. Maj:ts framställning om

ny fartygsmateriel, hade tydligen ett missförstånd gjort sig gällande,

enär Riksdagen syntes hafva förbisett, dels att å civilstaten kvarstode

tjänstemän till ett antal af 5, hvilka skulle aflönas med medel, som

genom vakanserna å marinintendenturkåren besparades, hvarjämte öfriga

besparingar skulle användas till genomförande af kårens organisation,

dels att för de fartyg, som varit föreslagna, men hvilkas anskaffning

icke blifvit beviljad, icke varit beräknade fartygsintendenter.

Då alltså icke någon ökning tillförts marinintendenturkåren, vidlådde

personalbrist fortfarande den nya organisationen. Följderna häraf

hade icke uteblifvit. Göromålen vid stationerna hade endast nödtorftigt

kunnat bestridas genom den beredvillighet, hvarmed kårens fåtaliga

personal, långt utöfver hvad som rimligtvis kunde begäras, ägnat arbete

åt tjänsten. Starkast hade svårigheterna framstått för räkenskapskontoren.

Vid förfall för personalen å stationernas öfriga expeditioner eller

densammas kommendering till sjöss måste nämligen kontoren i görligaste

mån af sin personal komplettera de uppkomna vakanserna, och

dock vore räkenskapskontorens arbeten af den beskaffenhet, att den därför

behöfliga arbetsstyrkan ständigt borde vara att påräkna. En följd af

personalens fåtalighet hade varit, att vid Karlskrona station 1903 års

räkenskaper icke blifvit i rätt tid afslutade och att jämväl aflämnandet

af kassajournalen för december 1904 blifvit försenadt. Det oaktadt

hade vid slutet af räkenskapsåret 1904 arbetstiden å räkenskapskontoret

vid nämnda station varit utsträckt till 10 å 12 timmar eller det allra

mesta, man kunde frampressa, då det gällde så profvande göromål, som

vid ett räkenskapsårs afslutande måste utföras. Nödvändigheten af en

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

19

sådan arbetstidens utsträckning, tänkbar så länge man ännu lefde i

hoppet om eu förändring af förhållandet, men omöjlig att i längden

upprätthålla, förklarades däraf att, medan det vid civilstatens omorganisation

beräknade bekofvet af personal för berörda räkenskapskontor

utgjorde 20 ordinarie och 3 extra ordinarie tjänstemän, den kontoret

under december 1904 tilldelade personalen utgjort allenast 12 ordinarie

och 1 extra ordinarie tjänsteman samt 7 marinintendentselever, af hvilka

senare flertalet ej kunnat anförtros sjanständigt arbete, hvarförutom

antalet ordinarie tjänstemän inskränkts till följd af sjökommendering

under januari månad.

Någon minskning i den Stockholms station tilldelade personalen

för afhjälpande af Karlskrona stations personalbrist hade icke kunnat

ifrågasättas, enär jämväl denna personal vore otillräcklig för stationens

eget behof. De arbetskrafter, som nu stode till stationens förfogande,

vore ungefärligen lika med dem, som för cirka 30 år sedan bestodes,

men med hänsyn till dels talrikare sjökommenderingar än förr dels

nödvändigheten af att afse personal för tjänstgöring vid kustartilleriregementet

i Vaxholm dels den fortgående ökningen af materielen kunde

den nuvarande personaltillgången tydligen icke anses motsvara, hvad

förhållandena kräfde.

Hvad sjökommenderingen beträffade, hade organisationskommittén

beräknat det ordinarie beliofvet af fartygsintendenter ombord å öfningsfartygen

till 5. Antalet hade emellertid år 1905 utgjort, under de fyra

första månaderna 6, under följande månader 8 och i september 12,

hvarjämte 1 extra ordinarie kammarskrifvare utbeordrats såsom fartygsintendent.

Detta antal, som berott af 1905 års ovanligt stora rustningar,

torde dock i händelse af dessas återgång till förut vanlig omfattning

komma att i någon mån nedgå.

Den följd af personalens otillräcklighet, hvilken otvifvelaktigt

komme att förmodligen snart nog inställa sig, vore, att större eller

mindre del af den stationerna åliggande granskningsskyldighet beträffande

räkenskaperna måste eftersättas. Nödvändigheten att förekomma

ett sådant missförhållande finge väl anses tvingande. Kårens stat måste

därför ökas, så att numerären af kåren uppnådde minst den af organisationskommittén

såsom behöflig ansedda storleken.

Till genomförande af en sådan ökning vid den tidpunkt, då den

tidigast kunde låta sig verkställas, beräknades, att intendenturutbildad

personal skulle förefinnas. I september 1905 funnos 6 marinintendentsaspiranter

och 7 marinintendentselever. Sedan 2 af de förstnämnda hösten

1905 blifvit anställda i 2 af de vakanta befattningarna, och 4 afslutat sin

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

utbildning Losten 1906, af Indika dock högst 2 kunde beräknas vinna

anställning på stat med kårens nuvarande numerär, skulle redan vid

1907 års ingång finnas 2, som föregående års höst afslutat sin utbildning,

hvarefter under hösten 1907 de 7 marinintendentseleverna beräknades

vara färdiga för inträde i kåren.

1 öfverensstämmelse med det förslag, som afgifvits af kommittén

för civilstatens omorganisation, hade år 1904 framställning gjorts om

kårens ökning med dels de 6, hvarmed 1903 års riksdag nedsatt

det af kommittén föreslagna antalet, dels de 2, som kommittén ansett

böra tillkomma under åren 1905 och 1906. Kommitténs förslag om

ökning år 1907 med ytterligare 1 marinunderintendent borde jämväl

följas.

På grund häraf har marinöfverintendenten föreslagit, att marinintendenturkåren

från och med år 1907 måtte ökas med 9 intendentsbefattningar,

fördelade i följande grader och löneklasser, nämligen:

4 marinintendenter af l:a graden, l:a löneklassen,

2 » » )) » 2:a »

1 )) » 2:a »

2 marinunderintendenter.

Innan jag öfvergår till redogörelse för hvad marinförvaltningen i

anledning af samma skrifvelse anfört, anhåller jag att få beröra en

annan fråga, som med den redan afhandlade äger sammanhang, nämligen

intendenturen vid kustartilleriet.

Å kustartilleriets stat finnas för närvarande upptagna 2 regementsintendenter,

en för hvardera kustartilleriregementet, samt en fästningsförvaltare,

. afsedd för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.

Regementsintendenterna uppbära i lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar

1,000 kronor, hvarjämte de äro berättigade till två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, samt inkvarteringsbidrag å 400 kronor.

Fästningsförvaltaren åtnjuter eu lön å 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar

med 300 kronor, ålderstillägg i likhet med regementsintendenterna

samt inkvarteringsbidrag med 300 kronor.

I det yttrande, som afgafs af chefen för flottans stab i anledning

af den för 1903 års riksdag framlagda frågan om upprättande af marinintendenturkåren,

ifrågasatte stabschefen, att de tre tjänstebefattningarna

såsom regementsintendent och fästningsförvaltare å kustartilleriet skulle

utgå från dettas stat och att marinintendenturkårens stat i stället skulle

ökas med 3 marinintendenter, hvilken åtgärd, enligt hans åsikt, skulle

bidraga till bibehållandet af sambandet mellan flottan och kustartilleriet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

21

Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet fann denna fråga

förtjänt af uppmärksamhet, men, då organisationen af kustartilleriet så

nyligen ägt rum och därvid på kustartilleriets stat upptagits särskilda

intendenturtjänstemän, hvilkas tjänstgöring i åtskilliga delar skilde

sig från den, som skulle tillkomma marinintendenturkårens tjänstemän,

ansåge han samma fråga då icke böra upptagas till vidare behandling.

Dock syntes, med afseende på fåtaligheten af intendenturpersonalen vid

kustartilleriet, vara lämpligt, att personalen vid marinintendenturkåren

förklarades skyldig att vid förefallande behof tillfälligtvis tjänstgöra

vid kustartilleriet.

Ett dylikt stadgande har sedermera influtit i vederbörande reglemente,

och har därjämte, för att i framtiden underlätta regementsintendenternas

vid kustartilleriet öfvergång å marinintendenturkåren,

i de utnämnda regementsintendenternas fullmakter intagits den bestämmelse,

att de skola vara underkastade den förändring i ställning och

tjänstgöringsskyldighet, som i sammanhang med jämkningar i marinintendenturkårens

organisation eller eljest kan finnas skäl att föreskrifva,

dock att sådan förändring icke skall medföra minskning i

deras innehafvande aflöningsförmåner.

Behofvet af tjänstemän från marinintendenturkåren för att tjänstgöra

vid kustartilleriet har redan vid upprepade tillfällen framträdt

dels vid semester för regementsintendenterna dels ock vid andra tillfällen,

då göromålen hopat sig för regementsintendenten vid Vaxholms

kustartilleriregemente, hvilken har att upprätthålla de båda befattningarna

såsom regementsintendent vid sitt regemente och fästom gsintendent

vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.

Med den fåtaliga personal, som för närvarande förefinnes vid marinintendenturkåren,

hafva stora olägenheter uppstått till följd däraf, att

man nödgats kommendera tjänstemän från nämnda kår till tjänstgöring

vid kustartilleriet.

Under framhållande af dessa olägenheter och då föreskrifterna

rörande intendenturtjänsten vid kustartilleriet hufvudsakligen vore

grundade på motsvarande bestämmelser för intendenturen vid flottan

samt den fackutbildning, hvilken bibringades marinintendenturkårens

personal, vore ägnad att göra densamma lämplig för intendenturtjänsten

vid kustartilleriet, medan å andra sidan erfarenheterna från sistnämnda

tjänst måste blifva af värde för intendenturtjänsten vid flottan, föreslog

marinöfverintendenten redan i skrifvelse den 10 september 1904 till

marinförvaltningen, att intendentorbefattningarna vid kustartilleriet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

skulle förenas med marinintendenturkåren, hvilken samtidigt borde tillföras

den förstärkning, som kustartilleriets behof kräfde.

Med anledning häraf föreslog marinöfverintendenten, att marinintendenturkåren

skulle ökas med

2 marinintendenter af l:a graden l:a löneklassen (regementsintendenter),

1 marinintendent af l:a graden 2:a löneklassen (fästningsförvaltare

å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning) och

1 marinintendent af 2:a graden (biträdande intendent vid Vaxholms

kustartilleriregemente).

Marinförvaltningen förenade sig i samma framställning och föreslog

därjämte allenast vissa bestämmelser angående de nuvarande regementsintendenternas

öfvergång till marintendenturkåren.

Chefen för kustartilleriet anförde i härefter afgifvet underdånigt

utlåtande, att erfarenheten visat, att de mångskiftande göromål, som

ålåge regementsintendenturen vid ett kustartilleriregemente, icke kunde

på ett tillfredsställande sätt utföras af en enda tjänsteman, utan erfordrades

härför ytterligare en tjänsteman. Han påpekade därvid särskildt,

att eu regementsintendent hade att bestrida en mängd göromål

med förvaltningen och mobiliseringshandlingarna, icke endast vid regementets

hufvudstation utan äfven vid de öfriga positioner, som bemannades

af regementets personal.

För att marinintendenturkåren skulle kunna lämna erforderliga

biträden föreslog han därför, att densamma skulle ökas med 2 marinintendenter

af 2:a graden. Däremot ställde sig chefen för kustartilleriet

afvisande mot förslaget att låta kustartilleriets regementsintendenter

uppgå i marinintendenturkåren. Enligt hans åsikt skulle en tjänsteman

vid marinintendenturkåren, som vore kommenderad som regementsintendent

vid kustartilleriet, sträfva efter att fortast möjligt komma

åter till flottan och tjänsten vid kustartilleriet däraf blifva lidande.

I stället hemställde chefen för kustartilleriet, att ifrågavarande

regementsintendenter skulle tilldelas samma löneförmåner som marinintendenter

af l:a graden l:a löneklassen, samt därjämte erhålla hvar

och en missräkningspenningar med minst 265 kronor om året och

under vissa förutsättningar ålderstillägg med 700 kronor.

Fästomgsförvaltaren vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning

ansåg han böra erhålla samma aflöningsförmåner som en marinintendent

af l:a graden 2:a löneklassen.

Dessa redan år 1904 gjorda framställningar föranledde emellertid

icke någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23

I ny skrifvelse deri 24 augusti 1005 till marin förvaltningen liar

chefen för kustartilleriet ånyo upptagit frågan under åberopande af

hvad han förut anfört. Häri tilläde därvid, att han kommit till den

insikten, att ifrågavarande regementsintendenter ej vore i stånd att

fullgöra sin tjänst på ett för kustartilleriets ekonomi betryggande sätt,

och föreslog ånyo, att marinintendenturkårens stat skulle ökas med två

marinintendenter af 2:a graden, afsedda att tjänstgöra såsom biträdande

intendenter, eu vid hvardera kustartilleriregementet.

Marinöfverintendenten har med anledning häraf upprepat sitt föregående

förslag om hela intendenturpersonalens vid kustartilleriet förening

med marinintendenturkåren, allenast med den ändring att han till

följd af det behof utaf biträde, som chefen för kustartilleriet visat förefinnas

jämväl för regementsintendenten vid Karlskrona kustartilleriregemente,

hemställt, att den af marinöfverintendenten för kustartilleriets

behof föreslagna personalen af 4 marinintendenter måtte ökas med

ytterligare 1 marinintendent af 2:a graden.

Uti ny underdånig skrifvelse den 26 september 1905 har marinförvaltningen

förklarat sig till fullo instämma i hvad chefen för kustartilleriet

anfört rörande behofvet af förstärkning af arbetskrafterna

vid nämnda vapens intendentur, men vidhållit sin åsikt, att detta behof

på ändamålsenligaste sätt skulle fyllas genom sammanslagning af kustartilleriets

intendenturpersonal med marinintendenturkåren. Att låta

samma personal förblifva en fristående personal för sig, hvilken likväl än

på det ena än på det andra området af kustartilleriets intendentur behöfde

påkalla hjälp af den redan i och för sig fåtaliga marinintendenturkåren,

vore eu kraftsplittring, som måste vålla svaghet på båda

hållen. Sammanslagningen åter vore en kraftförening, som möjliggjorde

förstärkning för de särskilda tider och punkter, där sådan blefve af

nöden. Marinförvaltningen har därför instämt i marinöfverintendentens

förslag.

Chefen för kustartilleriet, hvilkens yttrande med anledning häraf

infordrats, har vidhållit sin förra ståndpunkt. Farhågan för den af

marinförvaltningen befarade kraftsplittringen syntes mindre grundad,

därest de två ifrågavarande marinintendenterna af 2:a graden finge

tjänstgöra någorlunda stadigvarande vid kustartilleriet i stället för att

ofta ombytas.

Efter denna redogörelse för hvad af myndigheterna anförts angående

förevarande behof vid kustartilleriet och de olika åtgärder, som

i anledning däraf föreslagits, anhåller jag att få öfvergå till den slut
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

liga framställning, marinförvaltningen gjort i fråga om marinintendenturkåren

för år 1907.

I skrifvelse den 14 november 1905 har ämbetsverket i anledning

af marinöfverintendentens framställning om kårens ökande med 9 marinintendenter

och marinunderintendenter för fyllande af densammas

eget behof af personal anfört, att, då den af vederbörande kommitterade

och Eders Kungl. Maj:t vid 1903 års riksdag föreslagna numerär för

kåren grundade sig på eu i detalj verkställd beräkning af det antal,

som för tjänsten vid stationerna och å fartygen verkligen behöfdes, och

då den af samma kommitterade föreslagna successiva ökningen af kåren

till och med år 1912 ovillkorligen betingades af tillkomsten af ny

fartygsmateriel samt slutligen marinöfverintendentens farhågor för de

olägenheter, livilka kunde föranledas af ett uppskof med den oundgängligen

nödvändiga ökningen af kårens personal, blott vore allt för

berättigade, marinförvaltningen förordade bifall till marinöfverintendentens

berörda förslag. Mot den af honom föreslagna fördelningen af det

ökade antalet på särskilda grader inom kåren hade ämbetsverket icke

heller något att erinra.

Därjämte har marinförvaltningen åberopat sitt förut omförmälda

förslag om förstärkning i kårens numerär för kustartilleriets behof

med 5.

Marinintendenturkårens ökning i det hela och inom de särskilda

graderna skulle enligt ämbetsverkets förslag ställa sig på följande sätt:

Ökning.

Grader och löneklasser

Enligt marin-

inom marinintendenturkåren.

öfverinten-

dentens

skrifvelse.

För kust- artilleriet.

Summa.

Marinintendent af l:a graden l:a löneklassen...........................

4

2

G

2

1

O

O

1

2

3

Marinunderintendenter..........................................................

2

2

Summa

9

5

1-4

Hvad först beträffar personalbehofvet för fullgörande af det arbete,

som åligger marinintendenturkåren i och för sig, torde af hvad utaf

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

25

marinöfverintendenten anförts framgå, att kårens nuvarande personal

icke är tillräckligt talrik härför. Genom den af Riksdagen antagna

lönestaten för marinintendenturkåren hafva dess tjänstemän blifvit tillförsäkrade

goda löneförmåner, och det kan därför med fullt fog af dem

utkräfvas ett ansträngande arbete. Dock finnes det tydligen en gräns,

hvaröfver ett dylikt kraf icke bör sträcka sig, och af marinöfverintenaentens

framställning synes framgå, att denna gräns under vissa tider

af de senast förflutna åren måst öfverskridas.

Till stöd för förslaget om det antal, hvartill ökningen af personalen

borde uppgå för fyllandet af kårens eget behof, har marinöfverintendenten

icke förebragt annan utredning än den, som åstadkommits af

kommittén angående den forna civilstatens omorganisation. Då emellertid

denna utredning var synnerligen detaljerad och någon berättigad

anmärkning emot kommitténs beräkningar icke synes mig kunna göras,

böra, enligt min åsikt, berörda beräkningar allt fortfarande läggas

till grund för ökningen.

Någon nedsättning i det af kommittén föreslagna antalet bar jag

så mycket mindre anledning att föreslå, som, enligt min mening, två af

kårens tjänstemän böra användas i befattningar, som icke varit af

kommittén afsedda. Under en följd af år hafva nämligen under hela

eller en större del af året varit hos beväringsbefälhafvarne vid de båda

stationerna anställda civila biträden, bvilka biträdt nämnda befälhafvare

med förande af den mängd räkenskaper, som å deras expedition förekomma,

och har Eders Ivungl. Maj:t för dessas aflönande nödgats anvisa medel från

anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning

därför. Vid hvarje tillfälle, som begäran om dessa biträdens anställande

framställts, har af marinöfverintendenten förklarats, att från

marinintendenturkåren personal icke kunde undvaras. Under sådana förhållanden

och då ifrågavarande räkenskapsföring är af den invecklade

beskaffenhet, att den icke kan anförtros åt icke vapenföre värnpliktige,

har annan utväg icke återstått än att medgifva civila biträdens

anställande och deras aflönande från berörda anslag. Skulle nu marinintendenturkåren

erhålla den ökning af nio tjänstemän, som af marinöfverintendenten

föreslagits, bör den emellertid blifva tillräckligt talrik

för att kunna bestrida jämväl nämnda tjänstgöring hos beväringsbefälhafvarne.

Hvad därefter beträffar frågan om förening af de nuvarande

intendenterna vid kustartilleriet med marinintendenturkåren synas mig

starka skäl tala för en sådan förening, och jag delar chefens för flottans

Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 6 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

stab åsikt, att en dylik förening'' säkerligen skulle bidraga till att stärka

sambandet mellan flottan ocli kustartilleriet.

Då emellertid chefen för kustartilleriet, hvilken är närmast ansvarig

för att göromålen vid detta vapen fullgöras på ett tillfredsställande sätt,

på det bestämdaste afstyrkt den ifrågasatta sammanslagningen, anser

jag mig för närvarande icke böra göra framställning därom.

Bemälde chef har i stället föreslagit vissa bättre aflöningsförmåner

för de två regementsintendenterna vid kustartilleriet, men synes han

icke hafva framlagt tillräckligt starka skäl för en dylik löneförhöjningför

att förslaget bör föranleda framställning till Riksdagen.

Att däremot de regementsintendenterna åliggande göromålen vid

kustartilleriet under hela eller en del af året äro så betungande, att de

icke kunna af dem utan biträde medhinnas, därom hafva samtliga de

hörda myndigheterna varit ense. Flerahanda vittnesbörd gifvas ock,

att detta är förhållandet, åtminstone hvad Vaxholms kustartillerigemente

beträffar. Vid upprepade tillfällen har från sistnämnda regemente

begärts biträde från marinintendenturkåren och, hur svårt det än varit

för behörigt skötande af tjänsten vid flottan att afstå från någon till

nämnda kår hörande tjänsteman, hafva dock de anförda skälen nödgat

härtill.

För tjänstgöringen vid kustartilleriet bör således marinintendenturkåren,

enligt min mening, ökas med ytterligare 1, om icke 2 tjänstemän.

Hela ökningen af kåren borde således uppgå till 10 å 11 tjänstemän.

Då emellertid marinöfverintendenten meddelat, att den faktiska

ökningen utöfver den personal, för hvilken löner redan finnas, intill

1907 års utgång icke kan uppgå till mer än 9, torde det icke böra

ifrågasättas att å stat uppföra löner till flera.

I fråga om denna nya personals fördelning i olika grader och

löneklasser synes det förslag böra följas, som af Eders Kungl. Maj:t

framlades för 1903 års Riksdag. Marinöfverintendenten har härifrån

afvikit, i det han föreslagit, att ökningen af de 9 tjänstemännen skulle

ske på det sätt, att utnämning skedde af ytterligare 6 marinintendenter

af l:a graden, däraf 4 i första löneklassen och 2 i den andra, 1

marinintendent af 2:a graden och 2 marinunderintendenter.

Eders Kungl. Maj:t åter föreslog 1903, dels att af de 6, med hvilka

1903 års Riksdag sedermera nedsatte kårens antal, 2 skulle vara förste

marinintendenter, 2 marinintendenter af 2:a graden och 2 marinunderintendenter,

dels att under tiden intill 1908 års ingång skulle tillkomma

ytterligare 1 marinintendent af 2:a graden och 2 marinunderintendenter.

Från hvad Eders Kungl. Maj:t i detta afseende föreslagit, synes mig

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

27

afvikelse icke höra ske i annan mån än att, då 1903 års Riksdag ansett,

att för tjänstgöringen vid marinintendenturkåren icke kräfdes förste

marinintendenter till högre antal än de tre, hvilka då å kårens stat af

Riksdagen uppfördes, de af Eders Kungl. Maj:t ytterligare uppförda två

förste marinintendenter ersättas af två marinintendenter af l:a graden

l:a loneklassen.

Enligt min mening bör därför för år 1907 marinintendenturkårens

stat ökas med följande tjänstemän, nämligen:

2 marinintendenter af l:a graden l:a loneklassen,

3 » » 2:a » och

4 marinunderintendenter.

I den för flottans ecklesiastikstat gällande stat är upptagen en Ecklesiastikkyrkvaktare

vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona med en aflöning 3tatenaf

150 kronor.

Jämlikt nådiga brefvet den 14 september 1883 angående fördelning

af boställslägenheterna vid flottans station i Karlskrona är samma kyrkvaktare

härjämte berättigad till amiral-itetskyrkvaktarbostället, innehållande

3 rum, kök och vind.

I underdånig skrifvelse den 2 maj 1905 anförde marinförvaltningen,

att det område, hvarå nämnda boställe vore beläget, numera tillhörde

Karlskrona kustartilleriregementes kasernetablissement. Sedan vederbörande

fortifikationsbefälhafvare med anledning häraf och då bostället

vore beläget alldeles framför underofficersbyggnadens fasad hos stationsbefälhafvaren

i Karlskrona anmält, att detsamma ej kunde blifva kvarstående,

hade nämnde stationsbefälhafvare hemställt därom att, därest

boställsbyggnaden blefve rifven, kyrkvaktaren måtte beredas en årlig

ersättning af 350 kronor för den mistning af bostadsförmån i kronans

hus, som genom boställets borttagande skulle drabba honom.

Å den af Eders Kungl. Maj:t fastställda situationsplanen för nämnda

kasernbyggnad vore ifrågavarande kyrkvaktarboställe uteslutet. Då

däraf och af den omständigheten att i kostnadsförslagen för kasernbyggnadernas

uppförande äfven vore upptaget ett belopp fö»- boställets rifning

framgått, att boställsområdet skulle införlifvas med kasernområdet

samt de å förstnämnda område uppförda byggnaderna rifvas och bortföras,

hade marinförvaltningen anmodat vederbörande att gå i författning

om rifvandet af bostället och planering af tomtplatsen.

Nämnde kyrkvaktare åtnjöte, förutom de förmåner, kronan bestode

honom, 800 kronor om året i lön jämte ersättning för ved. Den nu
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Marin
läkarkåren.

varande kyrkvaktaren både afgifvit en förklaring, att han i stället för

den honom tillkommande bostad i kronans hus åtnöjdes med en ersättning

af 350 kronor årligen.

Marinförvaltningen hemställde med anledning häraf, att Eders

Kungl. Maj:t måtte tilldela den nuvarande kyrkvaktaren en boställsersättning

af 350 kronor för år, räknadt från och med den 1 oktober

1904, så länge han innehade befattningen, och föreslog tillika, att berörda

utgift för tiden efter 1905 års utgång måtte få utgå af anslaget till

flottans nybyggnad och underhåll.

Då staten för flottans ecklesiastikstat blifvit af Riksdagen gillad,

innebar berörda förslag, äfven om den fria bostadsförmånen icke blifvit

i staten upptagen, en framställning att utan Riksdagens hörande vidtaga

ändring i löneförmåner, som blifvit af Riksdagen pröfvade.

Eders Kungl. Maj:t har därför icke ansett sig kunna tillförsäkra

kyrkvaktaren ifrågavarande boställsersättning för längre tid än till

dess Riksdagen kunde blifva i tillfälle att för en ny statsregleringsperiod

i ärendet fatta beslut eller till den 1 januari 1907, utan har, jämte det

att det föreslagna beloppet för tiden till sistnämnda dag tilldelats kyrkvaktaren

från allmänna besparingarna, ålagt marinförvaltningen att inkomina

med förslag till framställning till innevarande års riksdag för

upptagande i vederbörlig stat af hyresersättning till kyrkvaktaren i

stället för den till honom förut upplåtna bostaden.

Med dylikt förslag till stat har nu marinförvaltningen inkommit

och därvid upptagit ersättningen till 350 kronor.

Mot framställningen i och för sig lärer icke vara något att erinra.

Amiralitetskyrkan tillhör kronan och då kronan icke bidrager till kyrkvaktarens

lön med mer än 150 kronor, synes det vara skäligt, att

kronan därjämte förser honom antingen med fri bostad eller med motsvarande

hyresersättning.

I fråga om marinläkarkåren har icke föreslagits någon förändring

i och för flottans behof.

Däremot har förslag väckts att med kåren införlifva läkarpersonalen

vid kustartilleriet samt att i sammanhang härmed öka kårens

antal utöfver de tre läkare, som tillhöra kustartilleriet, för att erhålla

den personal, som numera erfordras för kustartilleriets räkning.

Kustartillerikommittén, som afgaf sitt betänkande den 16 oktober

1900, angaf kustartilleriets behof af läkare vid mobilisering till 1 regementsläkare

för Vaxholms kustartilleriregemente, 2 förste bataljonsläkare,

1 för hvartdera kustartilleriregementet, samt 8 läkarstipendiater,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

29

4 för hvarje regemente. Fredsbehofvet erhölles genom att minska mobiliseringsbehofvet

med flertalet läkarstipendiater, af hvilka endast

några få erfordrades för tjänstgöring under fredstid och dessa blott

under den del af året, då sommaröfningarna påginge. Läkarstipendiaterna

hade antagits kunna erhållas från flottans läkarstat.

I öfverensstämmelse härmed upptager kustartilleriets stat för närvarande

1 regementsläkare med lön af 3,400 kronor och dagafiöning å

1,825 kronor för år eller således sammanlagdt 5,225 kronor samt 2

förste bataljonsläkare, hvardera med lön af 2,400 kronor och dagaflöning

å 1,460 kronor eller tillhopa 3,860 kronor, hvarförutom nämnda

läkare, då fri bostad i kronans hus icke åtnjutes, uppbära inkvarteringsbidrag,

den förstnämnde, därest han är stationerad i kustfästning, med

600 kronor och hvar och en af de senare under samma förutsättning med

400 kronor.

Vid marinläkarkåren äro en förste marinläkares löneförmåner lika

med den nämnde regementsläkarens och en marinläkares af l:a graden

desamma som en förste bataljonsläkares med den skillnad dock, att

läkarne vid kustartilleriet icke äro berättigade till ålderstillägg, under

det att en förste marinläkare efter fem års tjänstgöring erhåller en

löneökning af 600 kronor och en marinläkare af l:a graden likaledes

efter fem års tjänstgöring en ökning af 500 kronor och efter 10 års

af ytterligare 500 kronor.

Enligt flottans reglemente är en hvar, som tillhör marinläkarkåren,

skyldig att efter erhållen kommendering tjänstgöra å kustfästning

eller å annan plats, där tjänstgöring för flottans räkning kan påfordras.

I underdånig skrifvelse den 23 september 1904 påpekade marinförvaltningen,

att de vid kustartilleriet anställda läkarna intoge en särställning,

i det de visserligen subordinerade under marinöfverläkaren,

men tillhörde hvarken marin- eller fältläkarkåren. Detta förhållande

syntes ej böra fortfara. Särskild! med hänsyn till önskvärdheten af

att, så vidt möjligt, åstadkomma likformighet och enhet i organisationen

af de under femte hufvudtiteln hörande kårer och stater syntes en

ändring påkallas.

I skrifvelse till marinförvaltningen hade marinöfverläkaren gjort

hemställan om framställning, att läkarna vid kustartilleriet måtte öfverföras

till marinläkarkåren samtidigt därmed att två oundgängligen behöfliga

nya marinläkartjänster af l:a graden inrättades för kustartilleriets

behof.

Jämte det marinförvaltningen sålunda ville till Eders Kungl. Maj:t

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hänskjuta frågan om sammanslagning af den till sjöförsvaret hörande

läkarpersonalen, funne ämbetsverket sig böra framhålla behofvet af ökadt

antal läkare för tjänstgöring vid kustartilleriet. Under åren 1903 och

1904 hade för sjukvårdens behöriga handhafvande såväl vid Vaxholms

som vid Karlskrona kustartilleriregemente under mer än halfva året måst

anlitas extra läkare. Dessa hade tagits från marinläkarkåren, som dock,

hvad kårens storlek beträffade, organiserats med hänsyn uteslutande till

flottans behof. Då det emellertid kunde med visshet förutses, att läkarkrafternas

otillräcklighet vid kustartilleriet icke blott lomme att oafbrutet

fortfara utan med 1908 års ingång, då tiden för de värnpliktiges

öfningar nått sin fulla utsträckning, göra sig allt mera gällande, i det

att tjänstgöring af extra läkare påkallades året om, och då vid sistnämnda

tid marinläkarkårens personal mindre än hittills varit fallet

kunde disponeras för annat ändamål än tjänstgöring vid den alltjämt

tillväxande flottan, måste en ökning i antalet af de för kustartilleriet

afsedda läkarna blifva oafvisligen nödvändig. Denna ökning kunde för

det dåvarande begränsas till två förste bataljonsläkare eller, därest kustartilleriets

läkare införlifvades med marinläkarkåren, två marinläkare af

l:a graden.

Marinförvaltningeu föreslog därför, att ur staten för kustartilleriregementena

skulle utgå där upptagna aflöningar för 1 regementsläkare

och 2 bataljonsläkare samt att i staten för marinläkarkåren skulle uppföras

ytterligare aflöning för 1 förste marinläkare och 4 marinläkare af

l:a graden.

I häröfver den 12 december 1904 afgifvet utlåtande anförde chefen

för kustartilleriet, att, sedan kustartilleriets ordinarie förläggning till ett

flertal olika försvarsanstalter vid regementenas hufvudstationer då blifva

till stor del genomförd, för sjukvårdens behöriga handhafvande i

de ofta långt från hvarandra belägna förläggningsplatserna behofvet af

en ökning af läkarpersonalen gjort sig mycket starkt gällande. Enligt

hans åsikt erfordrades vid hvardera af de båda kustartilleriregementenas

hufvudstationer 3 läkare.

Hvad beträffade de nuvarande läkarnas vid kustartilleriet öfverflyttning

till marinläkarkåren, ansåge han densamma, utan att vara oläglig

för kustartilleriet, blifva för läkarna själfva gagnelig.

Ifrågavarande förslag föranledde emellertid icke någon framställning

till 1905 års Riksdag.

Under år 1905 hafva emellertid stora svårigheter uppstått för bestridande

af läkarvården vid kustartilleridetachementen å Fårösunds

kustposition och Ålfsborgs fästning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

31

Under beväringsöfningarna i Fårösund har under nämnda år liksom

under de föregående varit därstädes kommenderad en marinläkare

af 2:a graden. En sådan läkare åtnjuter, förutom årligt arfvode af 1,200

kronor, under tjänstgöring i land ett dagtraktamente af 7 kronor. Detta

sistnämnda lärer till ifrågavarande läkare hafva utgått af anslaget till kustartilleribeväringens

vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför.

Sedan emellertid de värnpliktige hösten 1905 blifvit hemförlofvade,

inkom från chefen för kustartilleriet hemställan om, att läkare måtte

kommenderas att tjänstgöra vid Fårösunds kustartilleridetachement äfven

under den tid, då de värnpliktige icke vore till tjänstgöring inkallade,

därvid framhölls risken af att icke ständigt hafva läkare på" platsen.

På marinförvaltningens förslag beslöt Eders Kungl. Maj:t den

3 november 1905, att läkarvården skulle, till dess de värnpliktige

inryckte innevarande år, så ordnas, att öfverenskommelse finge träffas

med en lämplig läkare i Visby att handhafva berörda läkarvård mot

en ersättning af 150 kronor i månaden att utgå af femte hufvudtitelns

allmänna besparingar.

Hvad läkarvården vid Ålfsborgs kustartilleridetachement beträffar,

har densamma före år 1905 bestridts af en marinläkare i flottans

reserv på grund af ett mellan honom och regementschefen för Karlskrona

kustartilleriregemente träffadt aftal. Sedan emellertid detachementets

personal under sistnämnda år ökats till omkring 100 man, gjorde

bemälde läkare hemställan om att erhålla förordnande att bestrida

läkarvården därstädes mot ersättning af 100 kronor i månaden. Med

hänsyn till nödvändigheten af att förskaffa detachementet läkarvård

medgaf Eders Kungl. Maj: t med anledning häraf den 24 november

1905, att, därest läkare af marinläkarkåren i flottans reserv blefve

i kommandoväg beordrad att tillsvidare intill slutet af år 1906 bestrida

läkarvården vid berörda detachement, ersättning för med anledning

häraf erforderliga resor och läkarvården finge med 100 kronor i månaden

utgå från nämnda allmänna besparingar.

Marinförvaltningen har nu i underdånig skrifvelse den 26 september

1905 återupptagit frågan om öfverflyttande af kustartilleriets

läkarpersonal till marinläkarkåren. Hvad beträffade den erforderliga

ökningen af marinläkarkåren utöfver de tre, kustartilleriet tillhörande

läkarna, hvilken ökning marinförvaltningen i sin föregående skrifvelse

förklarat sig anse kunna inskränkas till 2 marinläkare af l:a graden,

hade erfarenheten visat, att redan nu härutöfver oundgängligen kräfdes

inrättandet af ytterligare en dylik befattning för kustartilleriet.

Af de sålunda ifrågasatta läkartjänsterna skulle en vara afsedd för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hvardera af Fårösunds och Ålfsborgs kustartilleridetacliement samt den

tredje för tjänstgöring å Kungsholmsfort. Det vore nämligen nödvändigt

att året om hafva tillgång'' på läkare vid de båda detachementen.

Å Kungsholmsfort hade hittills endast under halfva året

varit kommenderad en marinläkare, men ju förr dess hellre borde därstädes

anställas en hela året tjänstgörande läkare med hänsyn till ej

blott de hopade och maktpåliggande göromål, som i tjänsten ålåge den

enda nuvarande bataljonsläkaren vid Karlskrona kustartilleriregemente,

utan äfven svårigheten för honom att ensam sköta sjukvård och undervisning

såväl i Karlskrona som å Kungsholmsfort i synnerhet under

vintermånaderna.

Hvad slutligen beträffade de löneförmåner, som borde tillerkännas

innehafvarna af de föreslagna nya läkarbefattningarna, vore det af vikt,

att aflöningen fastställdes till sådant belopp, att sökande till platserna

kunde påräknas. Med hänsyn härtill och särskild! i betraktande af

svårigheten för läkare å kustbefästningarna att, på grund af tjänstgöringsorternas

isolerade läge, vid sidan af sin tjänst idka enskild praktik

borde med en hvar af ifrågavarande läkartjänster icke förenas lägre

aflöningsförmåner än som för närvarande utginge till marinläkare af l:a

graden.

På grund häraf har marinförvaltningen föreslagit, att framställning

måtte göras till innevarande års riksdag, dels att ur staten för kustartilleriregementena

måtte utgå däri upptagen aflöning för 1 regementsläkare

och 2 bataljonsläkare, dels ock att i staten för marinläkarkåren

måtte uppföras ytterligare aflöning för 1 förste marinläkare och 5

marinläkare af l:a graden.

Chefen för kustartilleriet har biträdt detta marinförvaltningens

förslag.

Läkarna vid kustartilleriet lyda redan nu under marinöfverläkaren.

Någon anledning att under sådana förhållanden bibehålla dem å kustartilleriets

stat synes icke föreligga, utan torde till sjöförsvaret hörande

läkare böra sammanföras till en kår.

De tjänsteåligganden, som tillkomma en hittills varande bataljonsläkare

vid kustartilleriet, synas i allo kunna likställas med hvad som

åligger en marinläkare af l:a graden, och någon anledning att icke

bevilja de förra samma förmåner som de senare, torde därför icke föreligga.

Hvad regementsläkaren å kustartilleriet beträffar, synes visserligen

icke hans tjänst vara fullt lika ansvarsfull och maktpåliggande som

förste marinläkarnes, livilka äro chefläkare för hvardera af flottans sta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

tioner, men bör å andra sidan beaktas olägenheten af att vara förlagd

under hela året ute å Vaxholms fästning. Med hänsyn härtill torde

billigheten kräfva, att äfven den förste marinläkare, som är förlagd å

nämnda fästning, kommer i åtnjutande af samma förmåner som de

öfriga förste marinläkarne.

Konsekvensen af sålunda angifna förhållanden synes emellertid

kräfva, att läkarne vid kustartilleriet berättigas att vid sin öfvergång

till marinläkarkåren i och för erhållande af ålderstillägg räkna sig

tillgodo den tid, de med fullmakt innehaft motsvarande befattningar vid

kustartilleriet eller någon af de föregående fästningsartillerikårerna eller

vid flottan.

Hvad härefter beträffar kustartilleriets behof af ytterligare läkare,

är det tydligt, att åtgärder måste vidtagas för att ersätta de provisoriska

anordningar, som man nu nödgats träffa för att förskaffa läkarvård åt

kustartilleridetachementen vid Fårösund och Ålfsborg. _

A förstnämnda plats är antalet stamanställda visserligen jämförelsevis

litet, men, då med 1908 års ingång de värnpliktige komma att

öfvas där under största delen af året, måste uppenbarligen från och

med nämnda tid en läkare ständigt finnas å platsen. Under sådana

förhållanden synes det lämpligt att redan nu i sammanhang med ifrågavarande

åtgärder för ordnande af läkarvården vid kustartilleriet å stat

uppföra en läkarbefattning för berörda ändamål.

Hvad Ålfsborgs kustartilleridetachement beträffar, har det visserligen

visat sig, att man nu kunnat erhålla en läkare, som åtagit sig läkarvården

därstädes mot en ersättning af allenast 1,200 kronor för år.

Annorlunda lärer emellertid blifva förhållandet, när värnpliktige vid

detachementet skola öfvas och manskapsstyrkan således under större

delen af året kommer att uppgå till öfver 200 man. Detta torde

komma att blifva förhållandet senast år 1907. Därtill kommer att framdeles

vederbörande läkare jämväl måste meddela undervisning i sjukvård

m. m. samt hafva uppsikt öfver de hygieniska förhållandena vid

förläggningsplatsen. Dylika åligganden kunna svårligen utföras af annan

än en på stat anställd läkare.

I fråga om behofvet af en läkare å Kungsholmsfort åberopar jag

hvad af myndigheterna i sådant afseende anförts. Med de olika förläggningsplatser,

som kustartilleriet har i Karlskrona fästning, är det

omöjligt för en enda läkare att på ett tillfredsställande sätt bestrida

läkarvården vid därvarande kustartilleriregemente. Följden bär också

vant, att vid upprepade tillfällen under de gångna åren en marinläkare

Bill. till Rilcsd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 6 Saft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Reserv- och

indragningsstaterna

samt

båtsmanskompanierna.

Anslags
belopp.

måst kommenderas till den ordinarie läkarens biträde, en åtgärd, som

med det nuvarande, jämförelsevis ringa antalet marinläkare medfört afsevärda

olägenheter.

Slutligen återstår frågan, huruvida de ifrågasatta o nya läkarna böra

anställas såsom marinläkare af l:a eller 2:a graden. Skillnaden i aflöningsförmåner

blifver från början, innan ålderstillägg erhålles, endast omkring

500 kronor. Då nu, enligt marinförvaltningens åsikt, det skulle blifva

omöjligt att erhålla läkare, hvilka skulle vilja mot de aflöningsförmåner,

som tillkomma marinläkare af 2:a graden, åtaga sig förordnande å så

afskildt belägna platser som Fårösund och Kungsholmsfort och då befattningen

såsom läkare vid Ålfsborgs kustartilleridetachement synes

blifva af den vikt, att den icke bör allönas lägre än med en marinläkares

af l:a graden förmåner, anser jag mig i likhet med de hörda

myndigheterna böra tillstyrka, att de tre nya tjänstebefattningarna uppföras

såsom marinläkartjänster af l:a graden.

Jag hemställer således till alla delar om bifall till marinförvaltningens

framställning i detta ämne med det tillägg, att de nuvarande

läkarna vid kustartilleriet skola i och för erhållande af ålderstillägg

äga räkna sig till godo den tid, de innehaft befattningar, motsvarande

dem, de nu innehafva, vid kustartilleriet eller vid någon af de föregående

artillerikårerna å kustfästningarna eller vid flottan.

Marinförvaltningen har beräknat medelsbehofvet för reserv- och

indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna, för de två förstnämnda

staterna till................................................................................. kronor 32,162:32

och för båtsmanskompanierna till....................................... » 9,122: —

Summa kronor 41,284: 32

Emot dessa beräkningar har jag icke något att erinra.

Enligt de beräkningar, jag sålunda anfört, skulle medelsbehofvet

under anslagstiteln aflöning för flottans kårer och stater år 1907 blifva

följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

»>-

&0

För 1906 af

Riksdagen

anvisadt

För 1907

berälmadt

behof.

Ökning.

Minskning.

Officerskåren...............................................

G35,8S0

_

655,520

19,640

Eeservofficersaspiranter................................

26,700

—

26,700

—

—

—

—

—

Underofficerskåren........................................

536,900

—

577,080

—

40,180

—

—

—

Sjömanskåren.............................................

1,558,131

60

1,678,904

—

120,772

40

—

-

Skeppsgossekåren .......................................

18,706

25

22,447

50

3,741

25

—

—

Mariningenj örkåren .....................................

187,875

—

199,595

—

11,720

—

—

—

Marinintendenturkåren.................................

233,189

50

261,254

50

28,065

—

—

—

D:o i flottans reserv ..........

4,285

—

4,285

—

—

—

—

Ecklesiastikstaten........................................

8,550

—

8,900

—

350

—

—

—

Marinläkarkåren..........................................

77,635

—

103,760

—

26,125

_

—

-

Poliskåren .................................................

Inkvarteringsbidrag för officerare och under-

46,900

—

46,900

—

-

-

—

—

officerare, förslagsvis.................................

Reserv- och indragningsstater samt båtsmans-

215,740

—

228,100

—

12,360

—

—

—

kompanierna, förslagsvis ...........................

Dagaflöning till officerare och underofficerare

41,798

32

41,284

32

—

—

514

—

förslagsvis ..............................................

481,126

50

505,385

50

24,259

—

—

—

I riksstaten afrundadt med...........................

—

83

—

18

—

—

—

65

Summa kronor

4,073,418

—

4,360,116

287,212

65

51465

Den erforderliga ökningen utöfver för år 1906 anvisadt belopp

uppgår alltså i jämnadt tal till 286,698 kronor.»

I sammanhang med denna punkt har utskottet förehaft till behandling

i hvad förevarande anslag rörer en i Andra Kammaren väckt, till

utskottet remitterad motion (n:o 92), däri herr J. G. Pettersson i Södertälje

m. fl. hemställt, att Riksdagen måtte för år 1907 bevilja flottans

och kustartilleriets underofficerskorporaler en tillfällig förhöjning af

deras fasta lön med 20 kronor i månaden eller 240 kronor per år

samt för sådant ändamål för samma år öka de här nedan under öde

liufvudtiteln upptagna anslag med följande förslagsbelopp:

l:o) anslaget till aflöning af flottans kårer och stater med högst

126,000 kronor till 4,486,116 kronor; samt

2:o) anslaget till kustartilleriets personal med högst 41,520 kronor

till 1,109,536 kronor.

I fråga om de skål, som af motionärerna anförts till stöd för berörda

framställning, tillåter sig utskottet hänvisa till själfva motionen

med därvid fogade bilagor.

Ang. en inom

Andra Kammaren

väckt

motion.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

Vid behandlingen af Kung! Majds under denna punkt gjorda framställningar

har utskottet, som af departementschefens ofvanintagna yttrande

finner, att vissa omständigheter utgjort hinder för utarbetandet,

på sätt nästlidna års Riksdag begärt, af en reviderad plan för den slutliga

organisationen för flottans personal samt beräkning öfver de årliga

kostnaderna för denna personals aflöning, underhåll, öfningar m. m.,

velat uttala önskvärdheten af att sådan plan och beräkning måtte, så

vidt möjligt, för nästkommande års Riksdag framläggas.

Kungl. Majds förslag om ökning af flottans officerskår med 11

beställningar, såsom den vid statsrådsprotokollet fogade förslagsstaten

för nämnda kår utvisar, anser utskottet sig böra biträda.

I fråga om den af Kungl. Majd föreslagna ökningen af underofficersoch

sjömanskårerna med 35 underofficerare och 255 man har utskottet

ansett, att, då de jagare, för hvilkas påbörjande under år 1907 Kungl.

Majd nu äskat medel, icke kunna blifva fullbordade under år 1907,

anslag icke bör för sistnämnda år beviljas till aflönande af de beställningar

inom nu ifrågavarande kårer, som, enligt hvad utskottet hos

flottans stab inhämtat, för samma år beräknats för dessa jagare,

nämligen

2 flaggunderofficerare (styrmän, konstaplar eller skeppare),

3 » (maskinister),

3 underofficerare af 2:a graden (styrmän,konstaplar eller skeppare),

4 » v » )) (maskinister),

Summa 12 underofficerare

samt

13 man tillhörande l:a lönegraden,

30

»

2:a

»

15

»

»

3:e

»

12

»

»

(3:e

|4:e

»

»

i 6 månader,

i 6 »

12

»

4:e

»

Summa 82 i

manskap.

Vidare och då, enligt hvad utskottet jämväl erfarit, inom sjömanskårens

2:a lönegrad för närvarande förefinnes så stort antal vakanser,

att detsamma icke lärer nu kunna fyllas genom uppflyttning af därtill

kompetent manskap, har utskottet funnit den för ifrågavarande lönegrad

i staten för innevarande år upptagna numerären böra under år 1907

bibehållas oförändrad samt de föreslagna nya lönerna i samma lönegrad

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

37

i stället fördelas på 3:e och 4:e lönegraderna, med iakttagande dock

därvid, att ej någon för manskap å förenämnda tre jagare afsedd lön i

staten upptages.

Enligt utskottets förslag komme staten för underofficerskåren att

upptaga

92 flaggunderofficerare (styrmän, konstaplar eller skeppare),

64 » » (maskinister),

9 » » (rustmästare, torpedmästare eller kvar
tersmän),

186 underofficerare af 2:a graden (styrmän, konstaplar eller

skeppare),

131 » » (maskinister),

16 » )) (rustmästare, torpedmästare eller

kvartersmän),

Summa 498

samt staten för sjömanskåren

512

man

tillhörande

l:a

lönegri

1,294

))

»

2:a

»

780

»

3:e

»

566

»

»

|3:e

|4:e

»

»

566

»

4

i 6 månader,

i 6 »

Summa 3,718 man.

Hvad beträffar herr J. G. Petterssons m. fl. ofvanberörda framställning

om eu tillfällig löneförbättring åt flottans underofficerskorpraler

har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka Riksdagen att utan föregående,

af vederbörande myndigheter verkställd utredning i ärendet

bifalla enskilde motionärers hemställan i en lönefråga af den räckvidd,

som detta förslag otvifvelaktigt innebär.

Mot hvad Kung]. Maj:t föreslagit såväl beträffande ökning af skeppsgossekåren

med 100 skeppsgossar som ock i fråga om uppförande i staten

för mariningenjörkåren af ytterligare två mariningenjörer af l:a graden

har utskottet icke något att erinra.

Hvad åter beträffar den af Kung!. Maj:t föreslagna ökningen af

marinintendenturkårens personal med nio tjänstemän har utskottet icke

funnit sig kunna förorda samma förslag i dess helhet. På grund af

hvad i denna fråga till statsrådsprotokollet anförts beträffande behofvet

såväl af räkenskapsförare hos beväringsbefälhafvarne vid de båda flottstationerna

som ock af biträde utaf tjänstemän från marinintendentur
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

kåren för tjänstgöring vid kustartilleriet finner utskottet visserligen, att

ifrågavarande kår bör för fyllande af nämnda behof ökas med fyra tjänstemän,

men då den af Kungl. Magt föreslagna ytterligare ökningen af

samma kår med fem andra tjänstemän synes kunna utan större olägenhet

för närvarande begränsas till två nya befattningsinnehafvare, anser

utskottet sig böra föreslå, att marinintendenturkåren från och med år

1907 måtte ökas med sex nya intendentsbefattningar, nämligen

1 marinintendent af l:a graden, l:a löneklassen,

2 » » 2:a » samt

3 marinunderintendenter.

I detta sammanhang har utskottet, som finner det vara ur flera

synpunkter olämpligt att de få vid kustartilleriet anställde intendenturtjänstemännen

bilda en kår för sig, velat framhålla det önskvärda uti

att, i likhet med hvad Kungl. Maj:t nu föreslagit beträffande införlifvande

af kustartilleriets läkarpersonal med marinläkarkåren, den

redan år 1903 af chefen för flottans stab ifrågasatta och nu af rnarinöfverintendenten

föreslagna samt af marinförvaltningen tillstyrkta föreningen

af de nuvarande intendenterna vid kustartilleriet med marinintendenturkåren

måtte komma till utförande.

Kungl. Maj:ts förslag att i staten för flottans ecklesiastikstat upptaga

hyresersättning till kyrkvaktaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona

anser utskottet sig böra biträda.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till stat

för marinläkarkåren får utskottet på de i statsrådsprotokollet anförda

skäl tillstyrka bifall till öfverflyttande af de tre nuvarande läkarne vid

kustartilleriet till marinläkarkåren, hvarigenom denna kår komme att

ökas med en förste marinläkare och två marinläkare af l:a graden,

äfvensom till den i sammanhang med denna förändring föreslagna

bestämmelsen att läkarne vid kustartilleriet skulle vara berättigade att

vid sin öfvergång till marinläkarkåren för erhållande af ålderstillägg

räkna sig tillgodo den tid, de med fullmakt innehaft motsvarande befattningar

vid kustartilleriet eller någon af de föregående fästningsartillerikårerna

eller vid flottan.

Hvad åter beträffar den föreslagna ökningen af ifrågavarande kår

med ytterligare tre marinläkare af l:a graden för fyllande af läkarbehof

å Kungsholmsfort samt vid kustartilleridetachementen vid Fårösund och

Alfsborg, synes det utskottet, att tillräckliga skäl för anställande af fasta

läkare å dessa platser icke förebragts annat än beträffande den vid

Kungsholmsfort. Enligt utskottet tillhandakommen uppgift kommer

nämligen under år 1907 besättningsstyrkan vid Fårösund att utgöra

allenast ett ringa antal stam och beväring, hvarjämte under en månad

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

39

en minskola kommer att vara förlagd därstädes, och torde, enligt utskottets

mening, läkarvården vid ett så litet detachement utan svårare

olägenhet kunna, såsom hittills skett, mot arfvode bestridas af lämplig

läkare i Visby eller annan närbelägen ort. Vid Ålfsborgs fästning

väntas under nyssnämnda år en visserligen något större styrka stam och

beväring att blifva förlagd, förutom en minskola under en månad, men

fästningens belägenhet i omedelbar närhet till Göteborg torde berättiga

till antagande, att aftal om bestridande af läkarvården vid det å fästningen

förlagda detachementet bör kunna utan svårighet träffas med

någon lämplig medlem af Göteborgs talrika läkarkår.

Utskottet anser sig på grund af hvad sålunda anförts icke kunna

tillstyrka en ytterligare ökning af marinläkarkåren än med en marinläkare

af l:a graden.

Mot det föreslagna medelsbehofvet för reserv- och indragning sstaterna

samt båtsmansJcompanierna under år 1907 har utskottet icke något att erinra.

Enligt utskottets förslag skulle sålunda medelsbehofvet under anslagstiteln

aflöning för flottans kårer och stater blifva följande:

För 1906 af

Riksdagen

anvisadt.

För 1907

beräknadb

behof.

Ökning.

Minskning.

Officerskåren.................................

635,880

_

655,520

19,640

Reservofficersaspiranter..................

26,700

—

26,700

—

--

—

—

—

Underofficerskåren ........................

536,900

—

563,160

—

26,260

—

—

—

Sjömanskåren ..............................

1,558,131

60

1,619,191

40

61,059

80

—

—

Skeppsgossekåren...........................

18,706

25

22,447

50

3,741

25

—

—

Mariningenjörkåren........................

187,875

—

199,595

—

11,720

—

—

—

Marinintendenturkåren ..................

233,189

50

250,984

50

17,795

—

—

—

D:o i flottans reserv

4,285

—

4,285

—

—

—

—

—

Ecklesiastikstaten...........................

8,550

—

8,900

—

350

—

—

—

Marinläkarkåren ...........................

77,635

—

95,240

—

17,605

—

—

—

Poliskåren ....................................

Inkvarteringsbidrag för officerare och

46,900

—

46,900

—

—

—

—

—

underofficerare, förslagsvis .........

Reserv- ock indragningsstater samt

215,740

—

224,920

—

9,180

—

—

—

båtsmanskompanierna, förslagsvis

Dagaflöning till officerare och. under-

41,798

32

41,284

32

--

—

514

—

officerare, förslagsvis..................

481,126

50

501,322

—

20,195

50

—

—

I riksstaten afrundadt med............

—

83

—

28

—

—

—

55

Summa kronor

4,073,418

—

4,260,450

—

187,546

55

514

55

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottet har alltså under detta anslag ifrågasatt nedsättningar i

jämförelse med Kung! Maj:ts förslag å tillhopa 99,660 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må

a) med godkännande af det vid statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari 1906

fogade förslag till stat för flottans officerskår (bil.

n:o 1 vid nämnda protokoll) öka denna kår med 11

officerare;

b) med godkännande af det vid detta utlåtande

fogade förslag till stat för flottans underofficerskår

(bil. n:o 1) öka denna kår med 23 underofficerare;

c) med godkännande af det vid detta utlåtande

fogade förslag till stat för flottans sjömanskår (bil.

n:o 2) öka denna kår med 173 man, fördelade å de

olika graderna på sätt bilagan utvisar;

d) afslå herr J. G. Petterssons m. fl. motion i

hvad densamma rör ifrågavarande anslag;

e) med godkännande af det vid förenämnda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat för flottans skeppsgossekår

(bil. n:o 4 vid nämnda protokoll) öka denna

kår med 100 skeppsgossar;

f) med godkännande af det vid samma protokoll

fogade förslag till stat för mariningenjörkåren (bil.

n:o 6 vid protokollet) öka denna kår med två mariningenjörer

af l:a graden;

g) med godkännande af det vid detta utlåtande

fogade förslag till stat för marinintendenturkåren (bil.

n:o 3) öka denna kår med en marinintendent af l:a

graden l:a löneklassen, två marinintendenter af 2:a

graden och tre marinunderintendenter;

h) godkänna den af Kungl. Maj:t föreslagna

staten för flottans ecklesiastikstat (bil. n:o 8 vid förenämnda

statsrådsprotokoll);

i) med godkännande af den afKungl.Maj:tföreslagna

öfverföringen af de tre läkarbeställningarna å kustartilleriets

stat till marinläkarkåren äfvensom af det

vid detta utlåtande fogade förslag till stat för nämnda

s. 41 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 6.

41

kår (bil. n:o 4) ytterligare öka samma kår med en

marinläkare af l:a graden;

k) medgifva, att de nuvarande läkarna vid kustartilleriet,

därest de öfvergå till marinläkarkåren, må

för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, de innehaft motsvarande befattningar vid

kustartilleriet eller vid någon af de förra artillerikårerna

å kustfästningarna eller vid flottan;

l) godkänna den af Kungl. Maj:t föreslagna minskningen

i anslaget till reserv- och indragningsstaterna

samt båt8manskompanierna; samt

in) vid bifall till hvad utskottet under inom. a)

—1) hemställt och med godkännande af det vid detta

utlåtande fogade förslag till stat å dagaflöning till

officerare och underofficerare vid flottan (bil. n:o 5)

höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

med 187,032 kronor eller från 4,073,418 kronor

till 4,260,450 kronor.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårema.

2:o) Under punkien 2 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att höja reservationsanslaget till beklädnad åt sjömansoch

skeppsgossekårerna från 429,995 kronor till 465,600 kronor eller

med 35,605 kronor.

Departementschefen har i fråga härom till åberopade statsrådsprotokollet

anfört, att därest den af honom föreslagna ökningen af personalen

vid flottans sjömanskår skulle blifva beslutad, skulle, enligt gjorda beräkningar,

den från anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

erforderliga utgifterna för år 1907 komma att uppgå till

465,600 kronor. Denna beräkning hade verkställts enligt samma grunder,

som vid föregående höjningar af detta anslag tillämpats.

På grund af de ändringar i staten för sjömanskåren, som utskottet

här ofvan i punkten l:o) föreslagit, torde den föreslagna höjningen af

nu ifrågavarande anslag böra begränsas till 26,503 kronor och anslaget

sålunda för nästkommande år upptagas till 456,498 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft.

Ang. höjning

af anslaget till

beklädnad åt

sjömans- m;h

skeppsgof.<ekärerna.

[2-]

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. förböjning

af anslaget

till

naturaunder
håll

åt

personal vid

flottan.

[3.]

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna med

26,503 kronor eller från 429,995 kronor till 456,498

kronor.

Naturaunderhåll åt personal vid flottan.

3:o) Kungl. Maj:t har under punkten 3 af denna hufvudtitel föreföreslagit

Riksdagen att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt

personal vid flottan från 1,042,080 kronor till 1,110,314 kronor eller

med 68,234 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Såsom framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 14 januari 1905, bifogadt samma års statsverksproposition, hade

vid uppgörande af beräkningarna utaf utgifterna å förslagsanslaget till

naturaunderhållet åt personal vid flottan under år 1906, i anledning af

ett utaf statsutskottet vid 1904 års riksdag gjordt uttalande om önskvärdheten

af, att ifrågavarande beräkningar grundades på hvad den verkliga

kostnaden kunde antagas komma att utgöra, beräknats, att underofficerare

samt sjömans- och skeppsgossekårernas manskap komme att

tjänstgöra 275 dagar i land och 90 dagar till sjöss samt att för underofficerare

portionsersättningen skulle utgöra 62 öre i land och 88 öre

ombord samt portionen för nämnda manskap kosta 52 öre i land och

88 öre ombord. För reservofficersaspiranter beräknades samma portionsersättning

som för underofficerare.

Enligt samma beräkningsgrunder och under antagande, att mina

förslag om ökning af underofficers-, sjömans- och skeppsgossekårerna

vinna bifall, skulle det belopp, hvartill förevarande anslag bör beräknas

för år 1907, komma att uppgå till 1,110,314 kronor.»

Vid bifall till hvad utskottet under punkten l:o) härofvan föreslagit

i fråga om ökning af sjöman skåren torde den af Kungl. Maj it ifrågasatta

höjningen af detta anslag böra enligt nyss nämnda beräknings
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

43

grunder begränsas till 47,018 kronor och anslaget sålunda i riksstaten

för år 1907 upptagas till 1,089,098 kronor.

Utskottet får i anledning häraf hemställa,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till naturaunderhåll

åt personal vid flottan med 47,018 kronor,

eller från 1,042,080 kronor till 1,089,098 kronor.

Ersättning för rustning och rotering.

4:o) Under punkten 4 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att minska förslagsanslaget till ersättning för rustning

och rotering från 22,000 kronor till 17,000 kronor eller med

5,000 kronor.

Efter erinran, att förevarande förslagsanslag vore i riksstaten för

innevarande år upptaget till ett belopp af 22,000 har departementschefen

till åberopade statsrådsprotokollet vidare anfört, att, sedan departementschefen

anmodat marinförvaltningen och statskontoret att gemensamt

inkomma med yttrande, huruvida berörda förslagsanslag kunde

i riksstaten för år 1907 minskas, nämnda ämbetsverk i skrifvelse

den 25 november nästlidna år anfört, att, då antalet af de rotenummer

vid båtsmanshållet, som vid 1907 års ingång kvarstode i indelningsverket

såsom effektiva, syntes kunna antagas komma att utgöra omkring

162, medelsbeliofvet under ifrågavarande anslagstitel syntes kunna

approximativt beräknas till 17,820 kronor, hvarför ämbetsverken, med

afseende jämväl därå, att af ifrågavarande förslagsanslag under åren

1902, 19Ö3 och 1904 besparats respektive 1,231 kronor 38 öre, 5,066

kronor 36 öre och 4,865 kronor 88 öre, ansåge sig böra föreslå, att

anslaget måtte i riksstaten för år 1907 upptagas med ett till 17,000

kronor nedsatt belopp.

Med anledning af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska förslagsanslaget till

ersättning för rustning och rotering från 22,000

kronor till 17,000 kronor, eller med 5,000 kronor.

Ang. minskning

af anslaget

till

ersättning för

rustning och

rotering.

[4-]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. höjning

af anslaget till

flottans

nybyggnad

och underhåll.

[5.]

Flottans nybyggnad o:h underhåll.

5:o) Uti punkten 5 under femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att höja reservationsanslaget till flottans nybyggnad

och underhåll från 1,840,000 kronor till 2,250,000 kronor eller

med 410,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»I underdånig skrifvelse den 7 november 1905 har marinförvaltningen

erinrat, hurusom, sedan ämbetsverket i underdånig skrifvelse den

29 september 1899 framhållit otillräckligheten af reservationsanslaget

till flottans nybyggnad och underhåll samt framlagt närmare utredning

rörande de utgifter, som borde bestridas med medel från detta anslag,

samma anslag, på nådig proposition i ämnet, af 1900 års Riksdag blifvit

höjdt från 1,300,000 kronor till 1,725,000 kronor eller med 425,000 kronor.

Påföljande års riksdag hade emellertid minskat anslaget till 1,685,000

kronor eller med 40,000 kronor, som öfverflyttats till anslaget för underhåll

af kustartilleriets byggnader och materiel, hvarefter anslagssiffran

icke undergått annan förändring än att densamma vid 1905 års lagtima

riksdag höjts med 155,000 kronor till 1,840,000 kronor.

Den ökning af anslaget, som sålunda ägt rum vid 1900 och 1905

årens riksdagar, hade emellertid afsett allenast de ökade underhållskostnader,

som blifvit en följd af materielens ökning under de år, som

förflutit från den närmast föregående tidpunkten för anslagets höjning,

utan iakttagande af de med åren allt större kostnaderna för den äldre

materielens underhåll. Följden häraf hade också blifvit och måste jämväl

blifva, att anslaget, därest framgent följdes samma grunder för dess

beräknande som hittills, icke räckte till för bestridande af de utgifter,

som därmed skolat täckas.

På grund häraf och då den alltjämt fortgående tillökningen

af flottans flytande materiel samt äfven tillkomsten af nya byggnader

och etablissement af olika slag ställde nya kraf på de för underhållet

afsedda medlen, hade marinförvaltningen, som jämväl funnit uppenbart,

att de allt mer och mer stegrade material- och arbetsprisen måste nödvändiggöra

andra grunder för beräknande af underhållskostnaderna,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

45

ansett sig böra i sin helhet för Eders Kungl. Maj:t framlägga frågan

om de behof, som borde tillgodoses från anslaget till flottans nybyggnad

och underhåll.

För att åstadkomma en allsidig utredning af ärendet hade marinförvaltningen

från stationsbefälhafvarna och varfscheferna vid flottans

båda stationer infordrat på senare års erfarenheter grundade förslag till

den ökning af berörda anslag, som kunde anses erforderlig.

Enligt de inkomna förslagen hade utgifterna beräknats till följande

belopp, nämligen:

beträffande Karlskrona station:

för underhåll af fartyg och båtar...... kronor 935,030:

» underhåll af hus och byggnader » 228,200:

» aflöning.............................................. » 320,086:

» åtskilliga behof............................... » 56,300:

» båtsmän, tjänstgörande utom

varfvet ......................................... » 6,800:

» inkvarteringspenningar till båtsmän

............................................. )) 135:

samt för inventarier i kaserner, vakter

och arrester ................................... » 20,000:

55

1,566,551: 55

samt beträffande Stockholms station:

för underhåll af fartyg och båtar......

(däraf till torpedinskjutningar

10,000 kronor)

» underhåll af hus och byggnader

■» aflöning...............................................

» åtskilliga behof................................

» båtsmän, tjänstgörande utom

varfvet...........................................

samt för inventarier i kaserner, vakter

och arrester.......................................

kronor 403,000: —

» 126,000: —

» 157,500: —

» 33,450: —

» 800: —

j> 16,000: —

Anslagsbehofvet för båda stationerna skulle alltså

i jämnt tal uppgå till............................................. kronor

och då motsvarande anslag, kronor 1,685,000, med

tillägg af den för år 1906 beviljade höjningen

af kronor 155,000 utgjorde .............................. »

skulle den erforderliga ökningen utgöra................. kronor

736,750: —

2,303,300: —

1,840,000: —

463,300: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Af undersökningar, som marinförvaltningen låtit verkställa, framginge,

att underhållet af ett fartyg varierade högst betydligt under

olika år. Detta vore också helt naturligt, emedan ett nyrepareradt fartyg,

som läge obegagnadt, kräfde endast obetydligt underhåll, då däremot

underhållet af samma fartyg efter slutad expedition eller då en större

reparation vore nödvändig, såsom då nya pannor måste tillverkas och insättas,

uppginge till en hög siffra. På underhållskostnaden inverkade äfven

i hög grad det skick, hvari fartygen befunne sig vid hemkomsten från

expeditionerna, ity att under dessa möjligen förekommande haverier,

grundstötningar eller andra missöden kunde förorsaka stora oförutsedda

utgifter, hvilka drabbade underhållsanslaget. Under sådana omständigheter

kunde behofvet af medel för underhåll af fartygen endast approximativt

angifvas. Ville man med ledning af föregående års utbetalningar

söka finna ett medeltal för ifrågavarande behof, mötte den

svårigheten, att, om tidsperioden toges för kort, många af de faktorer,

som borde få inverka på medeltalet, ej komme med, och att, om tidsperioden

toges för lång, samma medeltal icke komme att röna tillbörligt

inflytande af den större användning åt fartygen, som på senare tiden

förekommit. Detta gjorde, att beräkningen af en riktig medelsiffra å

här omhandlade behof blefve mycket osäker.

Utbetalningarna vore dessutom ej ett tillförlitligt uttryck för behofvets

storlek, enär de så mycket som möjligt måste hållas inom

gränserna för anslaget. Likväl torde kunna sägas, att underhållet af

strid sfartygen i första hand blifvit tillgodosedt på öfriga underhållstitlars

bekostnad.

Såsom bidragande orsaker därtill att otillräckligheten af det för

ifrågavarande ändamål beviljade anslag med alltjämt stigande styrka

gjort sig kännbar, torde, förutom omförmälda förhållande med arbetslönernas

och materialprisens stegring, kunna åberopas, att den vid

stationerna förlagda fartygsmaterielen blifvit utsatt för större slitninggenom

den betydligt större omfattningen och utsträckningen af öfningarna

nu mot förr. Följande sammandrag visade öfverbetalningarna å

titlarna för underhåll af fartyg och båtar under åren 1902—1904.

„

| År.

Utbetalning.

Anslag.

Öfverbetalning.

i 1902

904,603 kronor

885,000 kronor

19,603 kronor

1903

974,112 »

885,000 »

89,112 »

1904

984,238

840,000 »

144,238 »

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

47

Utginge man från det antagandet, att de under år 1904 verkställda

utbetalningarna representerade verkliga medelsbehofvet vid denna

tid, och därtill lade dels de medel, som af 1905 års Riksdag beviljats

till underhåll af år 1906 nytillkomna fartyg, och dels de medel, som

vore behöfliga för nytillkomna fartyg år 1907, skulle summan af dessa

belopp uttrycka behofvet af anslag för sistnämnda år, hvarvid dock

vore att märka, att den år 1904 skedda ökningen af fartyg på expedition

ej till fullo gjort sig gällande i fråga om underhållet för nämnda

år, enär en del af kostnaden härför bestridts af 1905 års anslag.

Med stöd häraf och med iakttagande af, att särskilda anvisningar

vore erforderliga för verkställande af torpedinskjutningar och för gnistsignalmaterielens

underhåll, kunde alltså medelsbehofvet för år 1907 å

nämnda titlar beräknas på följande sätt:

Behöfliga medel år 1904 ............................................... kronor

Ökning, beviljad af 1905 års Riksdag för underhåll

af till år 1906 nytillkomna fartyg................... »

För år 1907 tillkomna fartyg:

pansarbåten Manligheten (andra hälften af ett

års underhåll) ........................................................ »

pansarbåten Oscar II (första hälften af ett års

underhåll) .................................................................. ))

pansarkryssaren Fylgia (d:o) ....................................... »

jagaren Magne ................................................................. »

jagaren Vale ..................................................................... »

l:a kl. torpedbåtarna Castor och Pollux å kronor

4,500 ................''......................................................... »

2:a kl. torpedbåtarna N:is 89, 91, 93 och 95 å

kronor 2,500 ........................................................ »

Torpedinskjutningar ......................................................... »

Gnistsignalmaterielens underhåll ................................. ''»

984,238: —

155,000: —

13,750: —

13,750: —

17,500: —

6,000: —

6,000: —

9,000: —

10,000: —

5,000: —

15,000: —

Summa kronor 1,235,238: —

Vidkommande härefter underhållet af hus och byggnader hade

varfschefen i Karlskrona anmält, att behöfliga medel för detta ändamål

icke kunde upptagas till lägre belopp än till 228,200 kronor; och hade

marinförvaltningen intet att erinra beträffande denna summa.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Varfschefen i Stockholm hade anfört, att för år 1905 till nämnda

ändamål anvisats sammanlagdt 74,000 kronor, under det att medelsbehofvet

i förslaget till arbetsplan för samma år upptagits till sammanlagdt

152,981: 50 kronor, hvaraf ungefär 99,000 kronor afsetts för

rena underhållsarbeten; och hade varfschefen beräknat det årliga anslaget

för ifrågavarande ändamål till sammanlagdt 126,000 kronor. Då

sistnämnda summa vore lika med den, som i medeltal under åren

1900—1904 beviljats, och då den nedsättning i detta anslag, som skett

för år 1905, föranledts däraf, att under år 1C04 förskottsvis användts

medel af 1905 års underhållsanslag, hade marinförvaltningen icke funnit

anledning till någon erinran, hvad beträffade det föreslagna beloppet.

Öfriga af stationsmyndigheterna, enligt hvad redan angifvits, gjorda

äskanden beträffande anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

hade marinförvaltningen ansett sig böra biträda; och hade ämbetsverket

för den skull ansett, att anvisningarna för de olika ändamål, för hvilka

utgifter bestredes från ifrågavarande anslag, borde beräknas till följande

afrundade belopp, nämligen:

för underhåll af fartyg och båtar........................

» » hus och byggnader..................

» aflöning...............................................................

» åtskilliga behof utom va rf ve t........................

)» )) » vid 3> ........................

samt till marinförvaltningens disposition för

oförutsedda utgifter..........................................

till kronor 1,235,000: —

» 3> 354,000: —

D » 478,000: —

» )> 43,000: —

» » 90,000: —

)) » 50,000: —

Summa kronor 2,250,000: —

På grund häraf har marinförvaltningen hemställt, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1907 höja reservationsanslaget

till flottans nybyggnad och underhåll från det för år 1906

beräknade beloppet af 1,840,000 kronor till 2,250,000 kronor eller med

410,000 kronor.

Det är en för flottans materiel synnerligen viktig fråga, som marinförvaltningen

sålunda framlagt. Såsom jag senare denna dag nödgas

för Eders Kungl. Maj:t anmäla, har det visat sig, att å ifrågavarande

anslag redan under år 1904 utgifterna i hög grad öfverstigit anslagets

belopp och att till bristens betäckande ingen annan utväg finnes än

att hos Riksdagen begära anslag å extra ordinarie stat. Varfseheferna

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

49

hafva på det allvarligaste tillhållits att icke öfverskrida de anslagsbelopp,

som blifvit dem anvisade, men det oaktadt hafva de nödgats

anmäla behof af ytterligare medel för att icke vid slutet af året allt

underhållsarbete skulle afstanna. Det synes mig tydligt, att det icke

kan fortsättas på detta sätt, utan att den dyrbara fartygsmaterielen

äfvensom flottan tillhöriga hus och byggnader löpa fara att genom vanvård

afsevärdt förminskas i värde.

Orsaken till behofvet af ökadt anslag, utöfver hvad som erfordras

för underhåll af ny fartygsmateriel, för hvilket ändamål ökadt anslag

erhållits, har redan blifvit af marinförvaltningen framhållen. De materialoch

arbetspriser, som kunde läggas till grund för kostnadsberäkningar

för omkring sex år sedan, äro numera icke gällande. Härtill kommer,

att det icke endast varit fartygsmaterielen, som under senare år ökats.

Äfven nya hus och byggnader, hvilka kräfva underhåll, hafva tillkommit.

På det lifligaste instämmer jag därför i det förslag om ökadt anslag

för ifrågavarande ändamål, som marinförvaltningen nu framställt.»

Utskottet, som i anledning af hvad uti statsrådsprotokollet sålunda

blifvit beträffande föreliggande ärende meddeladt funnit sig böra tillstyrka

bifall till Ivungl. Maj:ts förevarande framställning, får alltså

hemställa,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

flottans nybyggnad och underhåll från 1,840,000 kronor

med 410,000 kronor, eller till 2,250,000 kronor.

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

ersättning därför.

6:o) Kungl. Maj:t har i punkten 6 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att höja förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar

samt beklädnad och ersättning därför från 780,000 kronor till 1,150,000

kronor, eller med 370,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

Bill. till Riksd. Prat. 1906. 4 Sami. 1 A/d. 6 Häft

Ang. höjning

af anslaget

till sjöbeväringens

vapenöfningar

samt

beklädnad och

ersättning

därför.

[6.]

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

»Förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

ocli ersättning därför höjdes, uppå Eders Kungl. Maj:ts framställning,

vid 1902 års riksdag från 350,000 kronor till 780,000 kronor. Vid

detta belopp bar det därefter bibehållits.

Sedan emellertid nästlidna års riksdag i skrifvelse den 12 maj 1905

anhållit, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning, i

hvad mån de i riksstaten uppförda förslagsanslagen borde, för att bereda

statsregleringen önskvärd stadga, höjas, samt därefter vid uppgörande

af förslag till statsreglering vidtaga de anslagshöjningar, till hvilka

undersökningen kunde gifva anledning, har jag från vederbörande infordrat

uppgift på beloppet af utgifterna från förstnämnda förslagsanslag

under åren 1903 och 1904. Jämte år 1905, för hvilket räkenskaperna

ännu icke blifvit afslutade, äro nämligen dessa två år hitintills de enda,

under hvilka de värnpliktige öfvats lika lång tid, som förhållandet

kommer att blifva år 1907.

Den lämnade uppgiften utvisar, att utgifterna utgjort

år 1903....................................... kronor 1,459,891: 18

» 1904....................................... » 1,256,183:84

Då emellertid under åren 1904 och 1905 ett stort antal underåriga

värnpliktige vapenöfvats, men detta efter numera vidtagen förändring

i värnpliktslagen icke under kommande år lärer blifva fallet,

torde få antagas, att antalet värnpliktige, som skola öfvas år 1907,

kommer att icke obetydligt understiga det antal, som vapenöfvats år

1904, och torde med anledning häraf utgifterna från ifrågavarande

anslag under år 1907 kunna beräknas komma att uppgå till 1,150,000

kronor.»

Med anledning af hvad sålunda till statsrådsprotokollet anförts,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, höja förslagsanslaget till

sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning

därför med 370,000 kronor, eller från 780,000

kronor till 1,150,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

51

Skeppsgosseskolan.

7:o) Kungl. Maj:t har under punkten 7 af denna hufvudtitel före- Ang. höjning

slagit Riksdagen att, med godkännande af stat för skeppsgosseskolan

af den lydelse, bilagan n:o 10 vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvars- skolan,

ärenden den 13 januari 1906 utvisade, höja anslaget till skeppsgosse- [7.]

skolan från 13,650 kronor till 18,770 kronor, eller med 5,120 kronor.

Vid bifall härtill skulle anslaget till undervisningsverken komma

att i sin helhet höjas från 84,615 kronor till 89,735 kronor.

Till åberopade statsrådsprokollet har departementschefen i detta

ärende anfört följande:

»Beträffande skeppsgossekåren har jag redan tillstyrkt bifall till

chefens för flottans stab och marinförvaltningens förslag om densammas

ökande från 500 till 600 skeppsgossar.

Marinförvaltningen har i sin redan omförmälda skrifvelse af den

14 november 1905 framhållit, att utaf denna ökning af skeppsgossekåren

följde behofvet af ökning i staten för skeppsgosseskolan med 2

skollärare och 3 monitorer. Enligt nu gällande stat utgår aflöningen

till hvarje skollärare med 1,200 kronor om året jämte tre ålderstillägg,

hvart och ett å 200 kronor. En monitör erhåller 5 kronor i månaden

under 8 månader eller således 40 kronor om året. Den föreslagna

ökningen i staten skulle således komma att uppgå till 2,520 kronor.

I sammanhang härmed anhåller jag att få för Eders Kungl. Maj:t

anmäla ett annat ärende.

Redan i skrifvelse den 11 oktober 1904 till stationsbefälhafvaren

i Karlskrona anförde chefen för skeppsgossekåren, att, då inga sätt

borde försummas för att söka hos skeppsgossarna ingjuta en god anda

samt till vinnande häraf torde, bidraga sysselsättning och förädlande

förströelse i vida högre grad än fruktan för de straff, krigslagen tillstadde,

medel syntes böra anvisas för beredande åt skeppsgossarna af

lämplig förströelse m. in. I sådant afseende hade han tänkt sig anskaffande

af ett bibliotek, anordnande af idrottstäflingar med pris och

utdelande af belöningar i eu eller annan form till de korpraler, korpralskap

eller kompanier, som haft minsta antalet förseelser.

På tillstyrkan af nämnda stations befälhafvare och marinförvaltningen

har Eders Kungl. Maj:t härefter för ifrågavarande ändamål

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

äfvensom för slöjdundervisning och anordnande af föredrag m. in. vid

skeppsgosseskolan beviljat medel från femte hufvudtitelns allmänna

besparingar eller af hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

I ny skrifvelse den 4 oktober 1905 har nu chefen för skeppsgossekåren

anfört, att de beviljade medlen dock icke varit tillräckliga för

bestridande af de utgifter, som vore önskliga för höjande af skeppsgossarnas

ambition och moraliska halt, utan hade genom enskilda bidrag

anskaffats ytterligare belopp.

Målet att förbättra skeppsgossarnas disciplin syntes ock i någon

mån hafva vunnits. Det vore därför af stor betydelse, att medel för

dessa utgifter funnes att tillgå, helst som de vore försvinnande små i

jämförelse med kostnaderna för institutionen i dess helhet.

Särskilt föresloge han, att bland läroämnen i skeppsgosseskolan

måtte upptagas slöjd. I detta ämne gåfves undervisning i så godt

som alla folkskolor, hvilken undervisning bekostades dels af statsmedel

och dels af kommunerna. Af minst lika stor betydelse vore, att

skeppsgossarna, hvilkas läggning borde göras praktisk, erhölle obligatorisk

undervisning i detta ämne, hvarförutom slöjden vore en lämplig

sysselsättning under vinteraftnarna.

För ändamålet borde i stat upptagas ett belopp af 600 kronor

för aflönande af lärare, däraf 2 förste lärare med en aflöning hvardera

af 200 kronor för år och 2 biträden med hvar och eu 100 kronor

årligen.

Därjämte borde ett årligt anslag af 2,000 kronor för år anslås

för upprätthållande af bibliotek, idrottsmateriel och utdelande af belöningar.

För egen del har stationsbefälhafvaren i skrifvelse den 20 oktober

1905 anfört, att undervisning i träslöjd sedan åtskilliga år tillbaka

meddelats skeppsgossarna. Denna undervisning hade under år 1902

ledts af fyra varfsarbetare.

Erfarenheten hade visat, att skeppsgossarnas sysselsättande med

slöjd utöfvat ett gynnsamt inflytande på deras utbildning; och sedan

numera vid skolan funnes två lärare, som efter genomgångna kurser

vid slöjdlärarseminariet vid Nääs blifvit kompetenta att pedagogiskt

leda undervisning i träslöjd, syntes tiden vara inne att införa slöjd

såsom obligatoriskt undervisningsämne.

Hvad beträffar de redan anvisade medlen för anskaffande af bibliotek,

anordnande af idrottstäflingar m. m., har stationsbefälhafvaren vitsordat,

att dessa medel visat sig verksamt bidraga till att höja skepps
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

53

gossarnas trefnad vid kåren och hos dem sporra lusten till framsteg

i skilda riktningar.

I detta ärende har marinförvaltningen den 10 november 1905 afgifvit

utlåtande och därvid på det lifligaste tillstyrkt de framställda

förslagen samt hemställt, att framställning måtte göras till innevarande

års Riksdag om uppförande i skeppsgosseskolans stat af anslag å 600

kronor för bestridande af kostnaderna för undervisning i slöjd samt å

2,000 kronor för anskaffning och iståndsättning af böcker och idrottsmateriel,

anordnande af idrottstäflingar med pris och af föredrag samt

utdelande af belöningar för utmärkt uppförande, skjutskicklighet och

framsteg i slöjd samt af premier i skolan.

Den föreslagna ökningen af antalet skollärare och monitorer är en

gifven följd af det förslag om ökning af skeppsgossekåren, som jag

redan framlagt. Skulle en del af kåren komma att blifva förlagd å

annan plats än Karlskrona, torde lärarpersonalen böra i någon mån ökas,

och anhåller jag att framdeles få göra framställning härom i sammanhang

med förslaget om beviljande af medel för den ifrågasatta förläggningen

till västkusten.

Framställningen om anslag för att kunna göra undervisning i slöjd

obligatorisk i skeppsgosseskolan samt för att bereda tillfälle till att

sysselsätta gossarna under fritid synes mig mycket beaktansvärd.

Såsom jag redan framhållit, hafva under senaste tiden mycket intresse

och arbete nedlagts på att från skeppsgossekåren söka få bort

den mindre goda anda, som förut där varit rådande. Dessa sträfvanden

hafva också redan burit god frukt. Det gäller emellertid att genom

beviljande af medel sätta vederbörande befäl i tillfälle att fortsätta på

den väg, på hvilken sålunda med framgång inslagits. Såsom redan

påpekats, är det belopp, som i detta afseende begärts, försvinnande litet

emot kostnaderna för hela kåren.

Jag tillstyrker därför bifall till hvad i detta ärende såväl i ena

som i andra hänseendet föreslagits».

Utskottet, som under punkten Do) härofvan tillstyrkt bifall till

Kung!. Maj:ts framställning om ökning af skeppsgossekåren med 100

skeppsgossar samt däraf föranledd höjning i anslaget till flottans kårer

och stater, finner sig jämväl böra förorda nu ifrågavarande förslag och

får alltså hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af stat för

skeppsgosseskolan af den lydelse, bilagan n:o 10 vid

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. höjning

af anslaget till

aflöning för

kustartilleriets

personal.

[8.]

ofvannämnda statsrådsprotokoll utvisar, höja anslaget

till skeppsgosseskolan med 5,120 kronor eller från

13,650 kronor, till 18,770 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till undervisningsverken att i

sin helhet höjas från 84,615 kronor till 89,735 kronor.

Kustartilleriet.

Aflöning för kustartilleriets personal.

8:o) I punkt 8 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen

dels att godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse, bilagan

n:o 11 vid ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver sjoförsvarsärenden den

13 januari innevarande år utvisar;

dels ock att höja anslaget till aflöning för kustartilleriets personal

från 1,039,129 kronor till 1,068,016 kronor eller med 28,887 kronor.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande:

»Såsom närmare framgår af den redogörelse för planen för kustartilleriets

uppsättning, som lämnats till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 14 januari 1905, skulle enligt planen med år 1906

den tredje uppsättningsperioden ingå. Jämlikt planen skulle ökningen

sistnämnda år utgöra:

1 major,

3 kaptener af l:a klassen,

2 » » 2:a »

3 löjtnanter,

1 underlöjtnant,

2 styckjunkare och

4 sergeanter.

Härjämte skulle tillkomma 20 man i l:a lönegraden och 60 i 2:a

lönegraden vid minörafdelningen, under det att samtidigt vid samma

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

55

afdelning'' manskapet i 3:e lönegraden skulle minskas med 20 och. i 4:e

lönegraden med 60.

I sin framställning om förslag till 1905 års Riksdag hemställde

emellertid chefen för kustartilleriet, att kustartilleriets personal måtte

ökas utöfver det enligt planen för år 1906 afsedda antalet, beroende

dels därpå, att från början icke afsedd materiel tillkommit, som skulle

bemannas af kustartilleriet, dels på det förhållandet att erfarenheten

visat, att personalen vid maskinist- och handtverksafdelningarna ej vore

tillräcklig för att fylla behofvet i fredstid af dessa yrkesgrenar.

Den ökning utöfver planen, som chefen för kustartilleriet med

anledning häraf för år 1906 föreslog, utgjordes af 12 underofficerare

och 54 man. Härjämte anmärkte chefen för kustartilleriet, att tillika

erfordrades för en hvar af vissa gnistsignalstationer en subalternofficer

samt för torpedbatteriet vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning

en kapten och en subalternofficer, men att ökning af subalternofficerare

ej borde ifrågakomma förr än efter år 1908, emedan det enligt anställda

beräkningar visat sig vara omöjligt att till dess erhålla ens det antal

officerare, som enligt 1901 års riksdagsbeslut tilldelats kustartilleriet.

Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet ansåg ökningen utöfver

planen kunna inskränkas till hvad som erfordrades för nämnda

torpedbatteri samt för fyllande af en del utaf det af chefen för kustartilleriet

påpekade behof af vapensmeder samt maskinister och eldare.

I fråga om hvad chefen för kustartilleriet till stöd för förslaget

om ökning af underofficers- och manskapsgraderna i berörda hänseende

anfört, anhåller jag att få hänvisa till statsrådsprotokollet för den 14

januari 1905. Af detta framgår, att sistbemälde chef upptagit behofvet

vid torpedbatteriet till 4 underofficerare eller underofficerskorpraler, 4

korpraler och 4 2:a klass kustartillerister, alla vid maskinist- och eldarafdelningen,

samt 1 underofficer eller underofficer skorpral och 1 korpral

såsom torpedhandtverkare vid handtverksafdelningen.

För ökning af vapensmedernas antal erfordrades, enligt chefens

för kustartilleriet åsikt, 3 underofficerare eller underofficerskorpraler, 3

korpraler och 2 3:e klass kustartillerister, samt för ökning af maskinistoch

eldarafdelningen, utöfver hvad som vore behöflig! för torpedbatteriet,

9 underofficerare eller underofficerskorpraler, 2 korpraler och

1 3:e kl. eldare.

Chefen för flottans stab, hvilkens yttrande inhämtades med anledning

af chefens för kustartilleriet förslag i berörda hänseende, förmälde,

såsom jämväl af nämnda protokoll framgår, att han för att kustartille
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Hets försvarsmedel skulle kunna hållas i erforderlig grad af beredskap

ansåge en ökning af vissa delar af kustartilleriets personal vara af

behofvet synnerligen påkallad. Han fann någon annan inskränkning i

den för nämnda tre behof erforderliga personalökningen icke kunna

göras än att den föreslagna ökningen af torpedhandtverkare kunde inskränkas

till 1 underofficer eller underofficerskorpral, hvarigenom den

föreslagna ökningen skulle minskas med en man i 2:a lönegraden.

Af anförda skäl ansåg emellertid dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet

ökningen utöfver planen i underofficers- och manskapsgraderna

kunna inskränkas till 25 man, fördelade på följande sätt

nämligen 2 underofficerare af l:a graden och 2 af den 2:a, 7 underof&cerskorpraler,

9 man i 2:a lönegraden, 4 i 3:e och 1 i 4:e.

I anledning af Eders Kungl. Maj ds i öfverensstämmelse härmed

gjorda framställning till 1905 års riksdag yttrade Riksdagen, att den

mot ökningen af officers- och underofficerspersonalen med 10 officerare

och 6 underofficerare i enlighet med 1901 års plan icke hade annat att

erinra, än att, då, enligt hvad af statsrådsprotokollet framginge, det

ansåges möta svårigheter att till år 1908 erhålla hela det antal officerare,

som enligt 1901 års riksdags beslut tilldelats kustartilleriet, officerspersonalen

icke syntes böra under år 1906 ökas med mer än 5

officerare. Riksdagen hade därför på det sätt bifallit Eders Kungl.

Maj:ts framställning i denna del, att Riksdagen uti 1906 års stat för

kustartilleriet uppfört följande nya beställningar, nämligen 1 kaptensbeställning

af 2:a klassen, 3 löjtnants- och 1 underlöjtnantsbeställning

samt 6 underofficersbeställningar, 3 af hvardera graden.

Den ytterligare ökning af kustartilleriets underofficerskår med 4

beställningar, hvarom Eders Kungl. Maj:t gjort framställning, samt den

föreslagna ökningen af manskapet ansåg sig åter Riksdagen icke kunna

bifalla, då nämnda kårer redan vore af den omfattning, nämligen

148 underofficerare och 1,314 man, att den förefintliga styrkan syntes

böra vara tillräcklig till bemanning af jämväl de utaf departementschefen

åberopade nytillkomna försvarsanordningarna.

Däremot hade Riksdagen icke något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag att under år 1906, i enlighet med öfvergångsplanen,

uppflytta 80 man vid minörafdelningen i högre lönegrader.

Den för innevarande år fastställda staten för kustartilleriet upptager

85 officersbeställningar. I en af marinförvaltningen öfverlämnad

skrifvelse af den 1 september 1905 har nu chefen för kustartilleriet

anfört, att officerskåren vid ifrågavarande vapen beräknades under år

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

57

1907 genom ^examinering af kustartillerikadetter från sjökrigsskolan

komma att uppgå till 91 officerare, hvadan återstoden af officersbeställningar,

h vilka redan för år 1906 enligt uppsättningsplanen skulle

hafva tilldelats kustartilleriet — eller 1 major, 3 kaptener af l:a klass

och 1 kapten af 2:a klass — vore erforderliga för år 1907, om icke

6 nyutnämnda officerare skulle få stå lönlösa under en del af året.

Hvad beträffar de af Eders Kungl. Maj:t vid nästlidna års riksdag

utöfver planen föreslagna nya beställningarna af 4 underofficerare

och 21 man, hade Riksdagen funnit den förefintliga styrkan böra

vara tillräcklig till bemanning af jämväl de nytillkomna försvarsanordningarna.

Hade man därvid tänkt sig, att behofvet af personalökningen

inom de öfriga afdelningarna skulle kunna fyllas genom öfverflyttning

från artilleriafdelningen, så vore detta icke möjligt, enär sistnämnda

afdelnings hela stampersonal vore erforderlig för densamma åliggande

tjänstgöring. Redan kustartillerikommittén hade beräknat behofvet af

stampersonal synnerligen knappt och att under sådana omständigheter

ytterligare minska artilleriafdelningen syntes icke kunna under några

omständigheter försvaras.

Enligt af chefen för kustartilleriet upprättade tabeller öfver behofvet

vid kustartilleriet under regementsöfningarna af personal, tillhörande

maskinist- och eldarafdelningen, borde ökningen af stampersonal vid

densamma uppgå till icke mindre än 45, hvilken siffra dock under viss

förutsättning kunde nedsättas till 33. Emellertid vore äfven mellan

regementsöfningarna en talrik stampersonal af berörda afdelningar behöflig,

enär en betydlig del af eldarafdelningens personal då vore under

utbildning i olika skolkurser och sålunda ej användbar till att sköta

den allmänna tjänsten.

Enligt hans åsikt borde stampersonalen vid kustartilleriet ökas i

enlighet med följande tabell:

Bill. till Riksd. Prat. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o (i.

A f d c 1 n i n g.

Under-

officerare

och

under-

officers-

korpraler.

Korpraler.

2:a klass

kustartil- lerister.

3:e klass

kustartil- lerister.

Summa.

Minörafdelningen:

Gnistsignalstationer .................................

3

2

2

2

9

Underrättelseväsendet .............................

—

2

O

O

2

7

Summa

3

4

5

4

16

Maskinist- och eldarafdelningen:

Nya elektriska stationer..........................

O

O

2

1

O

9

Torpedbatteriet .......................................

4

4

4

—

12

Öfriga maskiner.......................................

13

6

24

Summa

20

12

13

45

Handtverksafdelningen:

Vapensmeder ..........................................

3

3

2

8

Torpedliandtverkare .................................

1

1

—

—

2

Summa

4

4

—

2

10

Slutsumma

27

20

24

71

Afgår det antal maskinpersonal, som tillhör

torpedbatteriet och som kan användas jämväl

annorstädes under regementsöfningar m. m.

4

4

4

—

12

Behöflig ökning'' af staten

23

16

10

10

59

Mot hvad chefen för kustartilleriet sålunda föreslagit beträffande

ökningen af underofficerare och manskap har marinförvaltningen icke

haft något att erinra.

Hvad först beträffar den af chefen för kustartilleriet föreslagna

ökningen af officerskåren, skulle densamma enligt kustartillerikommitténs

förslag hafva ägt rum redan med innevarande års början. Det af nästlidna

års Riksdag anförda skäl mot bifall till den redan då föreslagna

ökningen uti ifrågavarande afseende eller att svårighet syntes möta att

erhålla det erforderliga antalet officerare för att fylla de föreslagna nya

befattningarna synes nu icke längre föreligga, då, enligt hvad chefen för

kustartilleriet upplyst, antalet officerare år 1907 kommer att uppgå till

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

59

91 eller G mer än det för innevarande år i stat upptagna antalet.

Något skäl att icke i staten för år 1907 uppföra föreslagna 1 major,

3 kaptener af l:a kl. och 1 kapten af 2:a kl.

Utöfver planen bär chefen för kustartilleriet föreslagit eu ökning

af antalet i underofficers- och manskapsgraderna med sammanlagdt 59.

Då naturligen så små afvikelse!’ som möjligt böra äga rum från

den en gång framlagda planen för kustartilleriets uppsättning, synes

mig dock ökningen kunna inskränka sig till hvad af Eders Kungl. Maj:t

föreslogs vid nästlidna års riksdag. De behof, som snarast böra fyllas,

äro nämligen tydligen de, som uppstått genom tillkomsten af det nya

torpedbatteriet vid Oscar-Fredriksborg samt de behof af ökadt antal

maskinister, eldare och vapensmeder, som redan visat sig föreligga i

sjmnerligen hög grad. Såsom skäl för ökningen i dessa afseenden

anhåller jag att få hänvisa till hvad som anförts till statsrådsprotokollet

för den 14 januari 1905.

Nästlidna års Riksdag ansåg den nuvarande bemanningen böra vara

tillräcklig jämväl till fyllande af dessa behof. Såsom framgår af hvad

chefen för kustartilleriet anfört, torde emellertid någon minskning af

antalet stamanställda i andra yrkesgrenar icke kunna äga rum, utan

att andra viktiga delar af kustförsvaret äfveffiyras.

I enlighet med hvad som föreslogs vid 1905 års riksdag hemställer

jag därför, att framställning nu måtte göras till Riksdagen om ökning

af underofficerskåren till 52 underofficerare af l:a graden och 106 af

den 2:a, då ökningen kommer att uppgå till 1 underofficer af förstnämnda

grad och 3 af den senare samt om ökning af manskapsgraderna

med 7 underofficerskorpraler, 9 man i 2:a lönegraden, 4 i 3:e och 1 i 4:e.

Hvad beträffar underofficerarnas vid kustartilleriet fördelning i de två

graderna, framgår af den för 1901 års riksdag framlagda organisationsplanen,

att enligt densamma stabstrumpetare och rustmästare icke skulle

blifva mer än underofficerare af 2:a graden. Med anledning af ett utaf

chefen för kustartilleriet framlagdt förslag om ökning af antalet underofficerare

i l:a graden med 2 för att stabstrumpetare skulle kunna

erhålla lön i sistnämnda grad, yttrade, såsom framgår af statsrådsprotokollet

för den 12 januari 1903, dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet,

att detta önskningsmål kunde, sedan staten för kustartilleriet

ändrats därhän, att den blott upptoge sammanlagda antalet

underofficerare i hvardera graden utan angifvande af den afdelning, de

skulle tillhöra, vinnas allenast genom ändring af de reglementariska

bestämmelserna för kustartilleriet. Chefen för kustartilleriet har nu

vid upprepade tillfällen gjort hemställan om medgifvande att jämväl

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

få befordra rustmästare till underofficerare af l:a graden. Jag delar

bemälde cliefs åsikt om lämpligheten af att kunna göra en dylik befordran

och, då staten för kustartilleriet numera icke upptager de afdelningar,

de olika graderna af underofficerare kunna tillhöra, lärer det

ifrågasatta medgifvandet kunna jämväl i fråga om rustmästare ske förmedelst

eu ändring i nämnda reglementariska bestämmelser.

I fråga om inkvarteringsbidrag för officerare, underofficerare och

civilmilitärer vid kustartilleriet föreslog Eders Kungl. Maj:t vid nästlidna

års riksdag, att samma bidrag måtte för innevarande år upptagas

till 22,560 kronor. Med hänsyn till den af Pdksdagen gjorda nedsättning

i det af Eders Kungl. Magt föreslagna antalet officerare och underofficerare

nedsatte emellertid Riksdagen nämnda belopp med 2,980 kronor

till 19,580 kronor.

Då nu, enligt mitt förslag, officers- och underofficerskårerna böra

ökas med det antal, hvarmed nästlidna års riksdag nedsatte den af

Eders Kungl. Maj:t föreslagna ökningen, synes beträffande ifrågavarande

anslag till inkvarteringsbidrag annan förändring i fråga om det vid

nästlidna riksdag föreslagna beloppet icke böra vidtagas än den, som

föranledes däraf, att, enligt hvad jag redan föreslagit, läkarna vid

kustartilleriet synas böra öfverflyttas till marinläkarkåren och i följd

däraf det för en af dem, som icke åtnjuter fri bostad, beräknade inkvarteringsbidraget,

400 kronor, icke längre behöfver i kustartilleriets

stat upptagas. Ifrågavarande inkvarteringsbidrag synes därför böra för

år 1907 beräknas till 22,160 kronor.»

Uti den under punkten l:o) härofvan omförmälda motionen (n:o 92

i Andra Kammaren) hafva herr J. G. Pettersson i Södertälje m. fl. hemställt,

bland annat, att Riksdagen måtte för år 1907 bevilja kustartilleriets

underofficerskorporaler en tillfällig förhöjning af deras fasta lön

med 20 kronor i månaden eller 240 kronor per år samt för sådant

ändamål för samma år öka anslaget till kustartilleriets personal med

högst 41,520 kronor till 1,109,536 kronor.

I sammanhang med berörda framställningar har utskottet jämväl

förehaft till behandling en af herr E. O. V. Wavrinsky i Stockholm,

med instämmande af herr J. G. Pettersson, i Andra Kammaren väckt

motion (n:o 78), däri föreslagits, att Riksdagen måtte besluta lämna

underofficerarne af 2:dra graden vid kustartilleriet samma förmåner, som

underofficerarne af motsvarande grad i flottan åtnjöte under tjänstgöring

i land, och för ändamålet öka nu förevarande anslag med 24,380

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

61

Beträffande de skäl, som af motionärerna anförts till stöd för deras

omförmälda framställningar, tillåter sig utskottet hänvisa till själfva

motionerna.

Mot livad Kungl. Maj:t i denna punkt föreslagit har utskottet, som

under punkten l:o) härofvan biträdt Kungl. Maj:ts förslag om öfverflyttning

af läkarna vid kustartilleriet till marinläkarkåren, icke haft

annat att erinra, än att, då, enligt hvad utskottet å vederbörligt håll inhämtat,

inom stammanskapets vid kustartilleriet båda högsta lönegrader

förefinnas så stort antal vakanser, att möjlighet icke torde förefinnas,

att under innevarande och nästkommande år uppbringa numerären inom

dessa lönegrader utöfver det antal, som staten för innevarande år upptager,

den föreslagna ökningen i nämnda manskapsgrader med 7 underofficerskorpraler

och 9 man i 2:a lönegraden i stället torde böra fördelas

på 3:e och 4:e lönegraderna, hvarigenom staten för kustartilleriets

manskap för år 1907 skulle komma att upptaga:

l:a lönegraden..................... 166 man

2:a » 402 »

3:e » 219 »

4:e 548 »

I fråga om herr J. G. Petterssons m. fl. förberörda motion får

utskottet — under åberopande af hvad utskottet under punkten l:o)

af detta utlåtande vid behandlingen af samma motion i hvad densamma

afser tillfälligt lönetillägg åt underofficerskorpralerna vid flottan anfört,

nämligen att, enligt utskottets åsikt, Riksdagen icke torde böra, utan

föregående utredning i ärendet af vederbörande myndigheter, bifalla

enskilde motionärers hemställan i en lönefråga af den räckvidd, som

berörda förslag innebure — afstyrka bifall till samma motion äfven i

hvad den rör kustartilleriet.

Af enahanda skäl har utskottet funnit sig icke kunna förorda bifall

till herr Wavrinskys ofvannämnda framställning om viss förbättring i

löneförmånerna för kustartilleriets underofficerare af 2:a graden.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) bifalla den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen

af kustartilleriets officerspersonal med 1 major,

3 kaptener af l:a klass och 1 kapten af 2:a klass.

b) med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

förslag öka underofficerskåren vid kustartilleriet med

1 underofficer af l:a graden och 3 af 2:a graden;

Utshottets

yttrande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Ang. höjning

af anslaget till

beklädnad åt

kustartilleriets

manskap.

[9.]

62 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

c) bifalla clen af Kung!. Maj:t föreslagna ökningen

i kustartilleriets manskapsgrader med 21 man,

dock efter fördelning å de olika lönegraderna på sätt

det vid detta utlåtande fogade förslag till stat för

kustartilleriet (bil. n:o 6) utvisar;

d) afstå herr J. G. Petterssons m. fl. motion i

hvad densamma afser kustartilleriet;

e) afslå herr E. O. V. Wavrinskys ifrågavarande

motion; samt

f) vid bifall till hvad utskottet under mom. a)—e)

föreslagit och med godkännande af förenämnda förslag

till stat för kustartilleriet (bil. n:o 6 vid detta

utlåtande) höja anslaget till aflöning för kustartilleriets

personal med 25,442 kronor eller från 1,039,129 kronor

till 1,064,571 kronor.

Beklädnad åt kustartilleriets manskap.

9:o) Kungl. Magt har i punkten 9 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att höja reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets

manskap från 145,704 kronor till 148,035 kronor, eller med 2,331 kronor.

Härom har departementschefen anfört att, i enlighet med de i

statsrådsprotokollet för den 11 januari 1901, bilagdt samma års statsverksproposition,

omförmälda grunder för beräknande af kostnaderna

för beklädnad och sängservis för kustartilleriets manskap, enligt hvilka

grunder kostnaden för inkaserneradt manskap beräknats till 108 kronor

för beklädnad och 3 kronor för sängservis årligen åt en man, hade

anslaget för beklädnad åt kustartilleriets manskap under de tre sista

åren upptagits till 145,704 kronor.

Beträffande detta anslag borde för år 1907 annan ändring icke

vidtagas än den, som föranleddes af den ökning af antalet utaf kustartilleriets

manskap, som af departementschefen redan föreslagits för

år 1907. Därest detta förslag bifölles, borde ifrågavarande anslag i

enlighet med hittills följda beräkningsgrunder ökas med 2,331 kronor.

Utskottet, som i nästföregående punkt tillstyrkt den af Kungl.

Maj:t föreslagna ökningen i kustartilleriets manskapsstyrka, hemställer

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

beklädnad åt kustartilleriets manskap med 2,331 kronor

eller från 145,704 kronor till 148,035 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

63

Natur aunderhåll åt kustartilleriets manskap.

10:o) Uti punkten 10 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt

kustartilleriets manskap från 249,397 kronor till 253,383 kronor, eller

med 3,986 kronor.

Departementschefen har härom anfört, att förslagsanslaget till

naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap vore, med en beräkningsgrund

af 52 öre per man och dag, i staten för innevarande år upptaget

till ett belopp af 249,397 kronor samt att med användande af

samma beräkningsgrund anslaget, därest den af departementschefen

föreslagna ökningen af kustartilleriets manskap bifölles, borde höjas

med ett belopp af 3,986 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till naturaunderhåll

åt kustartilleriets manskap med 3,986

kronor, eller från 249,397 kronor till 253,383 kronor.

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel.

ll:o) Kungl. Maja har i punkt 11 under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att höja reservationsanslaget till underhåll af kustartilleriets

byggnader och materiel från 231,562 kronor till 326,437

kronor, eller med 94,875 kronor.

Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»I sammanhang med kustartilleriets uppsättande år 1902 blef i riksstaten

för samma år uppfördt för underhåll af kustartilleriets byggnader

och materiel ett anslag af 145,602 kronor. I detta belopp ingingo

dels 40,000 kronor, hvarmed anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

från och med år 1902 skulle minskas, dels 86,450 kronor, som

skulle för ifrågavarande ändamål öfverflyttas från fjärde till femte

hufvudtiteln, dels kostnaden för underhåll af kaserninventarier m. m.,

beräknad till 9,152 kronor om året, och dels slutligen ett belopp af

10,000 kronor, motsvarande hvad som, då sjö fästningarna blifvit ställda

Äng. höjning

af anslaget till

naturaunderhåll

åt kustartilleriets

manskap.

[io.]

Ang. höjning

af anslaget till

underhåll af

kustartilleriets

byggnader

och

materiel.

[ll.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

under sjöförsvarsdepartementet, borde anvisas å femte hufvudtiteln af

beräknad erforderlig- höjning af visst anslag å fjärde hufvudtiteln.

Sedermera har detta anslag blifvit höjdt, för år 1903 med 10,000

kronor och för år 1904, med anledning af ökning utaf kustartilleriets

manskap med 120 man, med ytterligare 960 kronor, hvadan anslaget

för år 1904 uppgick till 156,562 kronor.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 23 september 1902 angående

utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1904 erinrade

marinförvaltningen, att erfarenheten nogsamt visat, hurusom ifrågavarande

anslag, äfven med den för år 1903 beviljade ökningen i beloppet,

vore alldeles otillräckligt i förhållande till de utgifter, som skulle från

anslaget bestridas och af hvilka kunde särskilt nämnas underhåll af

kaserninventarier, sjöförbindelser inom fästningarna, yttre renhållning

å fästningarna, underhåll af dessas artillerimateriel och öfriga inventarier

samt aflönande af tillsyningsmän vid kruthus och batterier.

I sin underdåniga skrifvelse den 25 september 1903 angående

medelsbehofven för år 1905 anförde marinförvaltningen i fråga om detta

anslag, att hvad först beträffade den del af detsamma, som afsåges för

underhåll af fästningsbyggnader, hus och kaserner m. m., så hade af

det för detta ändamål afsedda beloppet, 86,450 kronor, under år 1902

ej kunnat disponeras större belopp än 75,811 kronor, under det att de

från vederbörande fortifikationsbefälhafvare inkomna underhållsförslagen

för samma år slutat å 82,456 kronor 96 öre, hvartill bort läggas ett

belopp af åtminstone 10,000 kronor till marinförvaltningens disposition

för oförutsedda utgifter. Den nedsättning i de erforderliga beloppen,

som sålunda måst göras, hade ej varit utan stort men för byggnaders

m. m. rationella vård och vidmakthållande, ty å underhållsförslagen hade

endast oundgängligen nödvändiga arbeten varit upptagna.

För år 1903 hade ifrågavarande del af anslaget visserligen kunnat

höjas till 77,000 kronor, men, då fortifikationsbefälhafvarnas underhållsförslag

för år 1903 uppgått till ett sammanlagdt belopp af ej mindre än

123,776 kronor 67 öre, hvartill återigen bort läggas 10,000 kronor för

oförutsedda utgifter, hade föga mer än hälften af de begärda underhållsmedlen

kunnat anvisas.

Någon bättre proportion för framtiden mellan de erforderliga

underhållsanslagens slutsumma och den för täckande af underhållskostnaderna

tillgängliga delen af underhållsanslaget vore ej heller att vänta

med hittills anvisade anslagsbelopp, ty dels hade en mängd vid tidpunkten

för kustfästningarnas öfverförande till femte hufvudtiteln

under arbete varande befästningar såväl å Vaxholms och Oscar-Fred
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

65

riksborgs samt Karlskrona fästningar som vid Fårösund och Göteborg

numera fullbordats och kräfde sålunda underhåll, dels hade under senare

år många nya vägar, bryggor, kajer, vågbrytare och stängsel tillkommit

och kräfde redan dryga underhållskostnader, dels hade genom

lägenheten Brännuddens vid Oscar-Fredriksborg inköpande och eu del

af Nya Varfvets vid Göteborg återlämnande till sjöförsvaret tillkommit

en mängd träbyggnader in. m., som genast från början kräft mycket

stora underhållskostnader, dels blefve flera nya befästningar äfvensom

större kasernetablissement för kustartilleriet vid Vaxholm och OscarFredriksborg

samt i Karlskrona inom kort färdiga, dels skulle med

1904 åtskilliga nya träbyggnader m. m. för minförsvarets ordnande

samt inkvartering vid mobilisering börja att uppföras, och dels slutligen

hade nämnda stora nedsättningar i begärda anvisningar för underhållet

gifvetvis höjt underhållsbehofvet under kommande år.

Med stöd häraf framhöll marinförvaltningen, att en större höjning

af ifrågavarande del af anslaget vore oundgängligen nödvändig. Då

emellertid de nya befästningarna och andra byggnader ännu ej på

någon tid komme att kräfva afsevärdare underhållskostnader, ansåg

ämbetsverket, att man för år 1905 skulle kunna inskränka sig till en

ökning af denna del af anslaget med allenast 48,000 kronor, kvilket

belopp dock måste anses såsom ett minimum.

Hvad vidare beträffade den del af anslaget till underhåll af kustartilleriets

byggnader och materiel, som tilldelats varfscheferna för

underhåll af mininventarier och ångkranpråmar in. m., eller 22,000

kronor under år 1902 och 26,600 kronor under år 1903, hade äfven

denna del, anförde marinförvaltningen, visat sig otillräcklig, och föreslog

ämbetsverket på anförda skäl, att densamma skulle ökas med

20,150 kronor.

Hvad anginge underhållet af de kustbefästningarnas inventarier, som

ej vore att räkna till fasta minförsvaret, erinrades, att af ifrågavarande

anslag tilldelats för åren 1902 och 1903 Karlskrona fästning respektive

14,824 kronor och 16,285 kronor samt Vaxholms och OscarFredriksborgs

fästning respektive 10,000 kronor och 10,950 kronor.

Kostnaderna för underhåll och komplettering af de till Karlskrona

fästning hörande fortens inventarier under åren 1900—1903 uppginge

emellertid i medeltal till 28,800 kronor. För samma ändamål

hade vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning under år 1902

åtgått 18,400 kronor, hvilken summa på grund af sedermera tillkommen

materiel borde ökas till omkring 22,000 kronor. MarinförvaltBih.

till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ningen ansåge sålunda, att ifrågavarande del af underhållsanslaget borde

höjas med 23,565 kronor.

Från underhållsanslaget skulle slutligen äfven bestridas kostnaderna

för sjöförbindelserna inom kustfästningarna. Förhållandet mellan utgifterna

för detta ändamål under år 1902 och förra hälften af år 1903, å

ena sidan, och de belopp, som kunnat af det knappa anslaget anvisas,

å andra sidan, utvisade för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning

år 1902 en brist af 3,982 kronor 55 öre och januari—-juni 1903 likaledes

en brist af 3,684 kronor 3 öre samt för Karlskrona fästning år 1902 eu

brist af 3,243 kronor 37 öre och januari—juni 1903 en behållning af

2,764 kronor 19 öre, hvilken behållning emellertid berodde på, att endast

en ringa del af utgifterna afförts under första hälften af året.

Medelsbehofvet för år 1905 hade af vederbörande regementschefer

angifvits till 9,000 kronor för hvardera fästningen och, då för år 1903

kunnat anvisas allenast tillhopa 8,000 kronor, borde, enligt marinförvaltningens

åsikt, ifrågavarande anslag i hvad det afsåge sjöförbindelserna

inom kustfästningarna ökas med 10,000 kronor.

Anslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel

borde därför ökas med följande belopp:

för underhåll af fästningsbyggnader, hus och kaserner

m. in................................................................................ kronor 48,000: —

för underhåll af mininventarier och ångkranpråmar

in. in................................................................................... » 20,150: —

för underhåll af öfriga fästningsinventarier ............... » 23,565: —

samt för sjöförbindelser inom fästningarna ............... )) 10,000: —

Summa kronor 101,715: —

Marinförvaltningen hemställde alltså, att. ifrågavarande anslag

måtte för år 1905 höjas från 156,562 kronor till 258,277 kronor eller

med 101,715 kronor.

I enlighet med denna hemställan äskade ock Eders Kungl. Maj:t

af 1904 års Riksdag eu sådan ökning i detta reservationsanslag, men

beviljade Riksdagen för ändamålet ytterligare allenast 75,000 kronor.

Riksdagen anförde därvid, att den visserligen funnit det vara utreda

att en höjning af ifrågavarande anslag vore af behofvet påkallad,,

men dock icke ansett, att underhållsanslaget behöfde ökas så hastigt,

som Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Det syntes dessutom Riksdagen, som

om kostnaderna för sjöförbindelserna inom kustfästningarna borde

kunna i någon mån nedbringas under de i statsrådsprotokollet beräknade.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

67

Å ifrågavarande anslag hafva under åren före 1904 utbetalningar

skett till högre belopp än anslaget medgifvit, och har Eders Kungl.

Maj:t ersatt dessa öfverbetalningar från femte hufvudtitelns allmänna

besparingar. Uppå framställning från marinförvaltningen nödgades Eders

Kungl. Maj:t den 26 augusti 1904 ånyo medgifva, att för underhåll af

mininventarier och ångkranpråmar m. m. finge af omhänderhafvande

medel användas, utöfver i staten anvisadt belopp, ytterligare 47,200

kronor, hvilket belopp sedermera i den mån det erfordrades eller till ett

belopp af 42,312 kronor 70 öre jämväl blifvit betäckt från nämnda

besparingar.

När därefter marinförvaltningen i slutet af år 1904 anmälde, att

jämväl för underhåll af Karlskrona fästnings öfriga inventarier behöfdes,

utöfver hvad från början kunnat anvisas, ytterligare 22,515 kronor,

medgaf Eders Kungl. Maj:t visserligen enligt nådigt bref den 16 december

1904, att detta belopp skulle få utbetalas med omhänderhafvande

medel, men föreskref tillika, att detta belopp skulle ersättas af 1905 års

underhållsanslag för kustartilleriets byggnader och materiel.

Följden häraf blef, att den förhöjning i anslaget med 75,000

kronor, som med 1905 års ingång kom detsamma till godo, icke kunde

vid årets början fullt fördelas på anslagets olika titlar, enär först måste

utgå nämnda belopp af 22,515 kronor för betäckande af den senast

omförmälda bristen å 1904 års anslag.

På sätt jag senare denna dag skall anhålla att få närmare utveckla,

gingo förhoppningarna om att nämnda belopp å 22,515 kronor skulle

kunna inbesparas å 1905 års anslag icke i uppfyllelse, utan nödgas jag,

när frågan om de extra ordinarie anslagen för år 1907 förekommer,

hemställa om, att framställning måtte göras till Riksdagen om beloppets

ersättande.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 29 sistlidna september angående

utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1907 har marinförvaltningen

nu i fråga om anslaget till underhåll af kustartilleriets

byggnader och materiel anfört bland annat följande.

hivad först beträffade den del af detta anslag, som vore afsedd för

underhåll af fästning sbyggnader, hus och kaserner m. m., hade denna del

af anslaget för år 1905 kunnat höjas till endast 112,040 kronor.

Emellertid hade de af fortifikationsbefälhafvarna för underhåll af

fästningsbyggnader, hus och kaserner m. m. beräknade kostnaderna

för år 1904 uppgått till 104,121 kronor och för år 1905 till ej mindre

än 177,568 kronor 5 öre. Af dessa summor hade dock för år 1904

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutsicottets Utlåtande N:o 6.

kunnat anvisas endast 70,083 och för år 1905 endast 102,127 kronor

10 öre, enär marinförvaltningen ansett sig böra till sin egen disposition

för oförutsedda utgifter bibehålla 6,917, respektive 9,912 kronor 90

öre, bvilka sistnämnda belopp dock visat sig vara långt ifrån tillräckliga

för de med dem afsedda ändamålen. Den summa, ämbetsverket

borde bibehålla till sin egen disposition för oförutsedda utgifters bestridande,

måste nämligen numera, sedan antalet af de fästningsverk,

bus och byggnader, vägar, bryggor, kajer, vågbrytare och stängsel m.

m., som måste underhållas, så betydligt ökats, uppgå till minst 15,000

kronor för hvarje år. Endast härigenom uppstode sålunda en brist i

nuvarande underliållsanslag af minst 5,000 kronor, hvartill komme den

vida större brist, som uppstått därigenom, att de erforderliga underhållsbeloppen

måst nedprutas för år 1904 med omkring 34,000 kronor och

för år 1905 med omkring 75,000 kronor. Utginge man från sistnämnda

års erfarenhet, skulle anslaget till underhåll af fästningsbyggnader, bus

och kaserner m. m. sålunda behöfva höjas med ej mindre än 80,000

kronor. En så stor årlig höjning torde emellertid ej vara nödvändig,

enär det höga belopp, som af fortifikationsbefälhafvarna begärdes för år

1905, till eu del berodde på, att flera nödvändiga underhållsarbeten

fått af brist på medel under föregående år eftersättas. När underbållssumman

en gång blefve något så när tillräcklig för alla oundgängligen

nödvändiga arbeten, behöfcle gifvetvis inga sådana eftersättningar ske.

Att åter nöja sig med erfarenheten från år 1904 eller med en höjning

af omkring 39,000 kronor vore emellertid omöjligt, ty dels måste ju

liknande eftersättningar, som år 1905 skett, äfven äga rum under år

1906, dels måste en stor del af den förut mycket förfallna f. d. fästningen

Nya Ålfsborg, inom hvilken anordnats en mängd lokaler för

minförsvaret, iståndsättas och sedermera omsorgsfullt underhållas, och

dels komme under åren 1905, 1906 och närmast därpå följande år alla

planerade byggnader m. m. för kustartilleriet att fullbordas, hvarigenom

underhållsanslaget för framtiden behöfde en höjning, som i

följd af den ytterligare mängd af träbyggnader, bryggor m. m., som då

skulle hållas vid makt, beräknats blifva jämförelsevis ganska betydlig.

En del af denna böjning blefve visserligen ej behöflig för de nyuppförda

byggnaderna förr än år 1908, men då många eftersatta underhållsarbeten

å redan nu befintliga byggnader samt omfattande underhållsarbeten

å Nya Ålfsborg måste utföras redan år 1907, borde hela

den erforderliga anslagshöjningen utgå från och med sistnämnda år.

Höjningen af ifrågavarande del af anslaget kunde därför ej beräknas

lägre än till 62,960 kronor, för så vidt ej vården och underhållet af

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

69

dessa byggnader m. m. fortfarande skulle eftersättas, hvilket naturligtvis

ej kunde ske utan stort men för dessa delvis mycket dyrbara byggnadsverks

vidmakthållande och användbarhet.

Beträffande vidare underhållet af de kustpositionernas inventarier,

som ej vore att räkna till fasta minförsvaret, hade ju, såsom nämndt,

Riksdagen starkt reducerat den för år 1905 begärda anslagsökningen.

Då härtill komme, att marinförvaltningen på grund af nådigt bref den

16 december 1904 måst till täckande af den brist å 22,515 kronor,

som vid Karlskrona fästning uppstått å 1904 års underhållsanslag, afsätta

denna summa å 1905 års stat öfver anslagets fördelning, hade

förhållandet blifvit, att för år 1905 endast kunnat anvisas till denna del

af anslaget 22,300 kronor och således, i stället för ett ökadt belopp,

6,435 kronor mindre än för år 1904.

Följderna häraf att endast otillräckliga medel sålunda kunnat anvisas

hade ej uteblifvit. Så hade varfschefen vid flottans station i

Karlskrona genom skrifvelse den 31 sistlidna maj och artilleribefälhafvaren

å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning genom skrifvelse

den 8 därpåföljande juni anmält ett ytterligare medelsbehof för år 1905

af respektive 27,000 och 10,800 kronor för underhåll af Karlskrona fästnings

samt Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästnings ifrågavarande

inventarier. Då därtill komme, att Ålfsborgs fästning allt mera närmade

sig sin fullbordan och kustpositionen Fårösunds materiel numera

användes mycket mera än förut, äfvensom att positionens bestyckning

ökats, vore det tydligt, att behofvet af ökning af anslaget till inventariernas

underhåll allt skarpare framträdde, ej minst därigenom, att

underhållet på grund af de föregående årens otillräckliga anslag måst

betydligt eftersättas, hvilket dock i längden icke kunde fortgå.

Med anledning af hvad sålunda påpekats erfordrades för underhåll

af kustpositionernas inventarier från och med år 1907 eu höjning i anslaget

med 26,715 kronor.

Af den utaf 1904 års Riksdag beviljade anslagsökningen hade för

år 1905 för sjöförbindelserna inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

samt Karlskrona fästningar kunnat, med inbegrepp af 1,000 kronor för

Ålfsborgs kustartilleridetachement, anvisas allenast ett belopp af 14,800

kronor.

Någon nedsättning af det för detta ändamål beräknade medelsbehofvet,

18,000 kronor, vore enligt inhämtade upplysningar icke tänkbar.

För år 1907 tillkomme därjämte kostnaderna för sjöförbindelserna inom

Ålfsborgs fästning, 1,000 kronor, hvadan det för sjöförbindelserna erforderliga

beloppet uppginge till sammanlagd! 19,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

För att höja den del af anslaget, som afsåges för sjö förbind el serna

inom kustfästningarna, från dess nuvarande belopp, 14,800 kronor, till

19.000 kronor erfordrades således 4,200 kronor.

Af anslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel

bestredes äfven utgifterna för den yttre renhållningen å kustbefästningarna.

1 sammanhang med föreskrifter om vissa åtgärder i fråga om uppsättande

af Fårösunds kustartilleridetachement och dettas förläggande

å Fårösunds kustposition både genom nådigt bref den 24 sistlidna mars

för renhållningen m. m. å kustpositionen anvisats ett belopp af intill

1.000 kronor att af marinförvaltningen med omhänderhafvande medel

bestridas samt framdeles anmälas till ersättande. Då denna utgift icke

ingått i de nyss gjorda beräkningarna af den erforderliga anslagshöjningen,

borde således beloppet för sjöförbindelserna och den yttre renhållningen

ökas med inalles 5,200 kronor.

Följande höjning i anslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader

och materiel vore således erforderlig:

för underhåll af fästningsbyggnader, hus och kaser
-

ner med .......................................................................... kronor 62,960: —

för underhåll af kustpositionernas inventarier med ... » 26,715: —

samt för sjöförbindelserna och yttre renhållningen

inom fästningarna med................................................ » 5,200: —

Summa kronor 94,875: —

På grund af hvad sålunda anförts har marinförvaltningen nu hemställt,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition till Riksdagen

äska ökning af ifrågavarande reservationsanslag,

som för år 1906 utgjorde ............................................... kronor 231,562: —

med ....................................................................................... » 94,875: —

till ............................................................................................ kronor 326,437: —

Då ännu icke två år förflutit, sedan ifrågavarande anslag höjdes

med 75,000 kronor, är det att beklaga, att en ytterligare förhöjning med

nära 100,000 kronor måste ifrågasättas. Jag anser mig emellertid icke

kunna hemställa om någon nedsättning i de belopp, som af marinförvaltningen

föreslagits. När staten för höga summor uppfört byggnader

och anskaffat inventarier, måste man naturligen vaka öfver, att dessa

icke genom vanvård förfaras.

Riksdagen anförde år 1904, att besparing särskildt syntes kunna

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

71

göras i fråga om sjöförbindelserna vid fästningarna. Det är också min

åsikt, att kostnaderna för dessa förbindelser böra inskränkas så mycket

som möjligt, men å andra sidan måste man, om man vill erhålla befäl

och manskap vid kustartilleriet, se till, att de, som blifva förlagda å de

till kustfästningarna hörande öarna, icke blifva så godt som utestängda

från alla förbindelser med hufvudfästningen och den vid densamma belägna

staden.»

Med anledning af hvad departementschefen sålunda i detta ärende

anfört finner utskottet sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställlning och får alltså hemställa,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel

med 94,875 kronor, eller från 231,562 kronor till

326,437 kronor.

Krigsöfningar vid kustpositionerna.

12:o) Kungl. Maj:t har i punkten 12 af femte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1907 till krigsöfningar vid

kustpositionerna uppföra ett reservationsanslag af 15,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen i denna

fråga anfört följande.

»I en af marinförvaltningen år 1904 öfverlämnad skrifvelse från

chefen för kustartilleriet angående anslagsbehofven för år 1906 väckte

bemälde chef förslag om uppförande af ett särskild! reservationsanslag

för inspektioner och krigsöfningar vid kustpositionerna. Från detta

anslag borde kostnaderna för dylika inspektioner och öfningar gäldas,

vare sig de uppstått vid kustartilleriet, flottan eller infanteriet.

Kustartilleriet måste, anförde bemälde chef, liksom andra vapenslag

sättas i tillfälle att årligen deltaga i krigsöfningar för att kunna

rätt fylla sin uppgift under krig. Det vore därför nödvändigt, att åtgärder

vidtoges för anordnande af årliga krigsöfningar i tur och ordning

vid någon af kustfästningarna eller de själfständiga kustforten.

Vid beräkning af kostnaderna för dessa öfningar borde äfven inberäknas

utgifter för en viss mängd skarp ammunition för att gifva vederbörande

befälhafvare tillfälle att inspektera kustartilleriet och bilda sig

Ang.anslag till

krigsöfningar

vid kustpositionerna.

[12.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ett omdöme om dess skicklighet i skarpskjutning, när batterierna vore

i afseende på personalen så organiserade, som vid mobilisering lcomme

att äga rum.

Kostnaderna för dylika öfningar beräknade chefen för kustartilleriet

till 15,000 kronor om året, däraf 10,000 kronor för själfva öfningarna

och 5,000 kronor för ammunitionen.

Denna hemställan föranledde emellertid icke någon framställning

till 1905 års Riksdag.

I sin redan omförmälda skrifvelse af den 1 september 1905 har

chefen för kustartilleriet förnyat sin berörda hemställan.

lian har därvid tillika erinrat, att kustartillerikommittén alls icke

beaktat behofvet af medel för krigsöfningar. Det vore emellertid

uppenbart, att en trupp, som aldrig finge deltaga i krigsöfningar, icke

kunde vara vuxen sin uppgift i krig.

Jämväl befälhafvande amiralen i Karlskrona har i underdånig

skrifvelse den 21 juli nästlidna år framhållit behofvet af årligen återkommande

krigsöfningar för de försvarskrafter ur olika vapen, som

afsåges till försvaret af Karlskrona fästning.

I afgifvet utlåtande i anledning af sistnämnda skrifvelse har chefen

för flottans stab förklarat sig anse de ifrågasatta öfningarna väl ägnade

att höja Karlskrona fästnings stridsvärde och tillika hemställt, huruvida

icke dylika öfningar borde ifrågakomma jämväl med för Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs fästning afsedda försvarskrafter samt flottan.

Tydligen är det af stor vikt, att de trupper, som i händelse af

krig äro afsedda att utgöra besättning i en fästning, sättas i tillfälle

att redan under fred genom gemensamma öfningar bereda sig för denna

sin uppgift. Det belopp, som nu för berörda ändamål föreslagits, bör

således användas vid gemensamma öfningar af de delar utaf kustartilleriet

samt af hären och flottan, hvilka äro afsedda för hvarje kustpositions

försvar. Därvid torde jämväl böra förekomma de öfningar i

skarpskjutning, som af chefen för kustartilleriet föreslagits.

Då det ifrågasatta anslagsbeloppet följaktligen synes böra afses

för öfningar med samtliga nämnda tre vapen, kan det icke uppföras

under något förut i riksstaten förefintligt anslag, utan synes ett särskildt

anslag böra för ändamålet tillkomma.

Detta anslag, som, i enlighet med hvad af sistbemälde chef föreslagits,

synes böra vara af reservationsanslags natur, bör lämpligen stå

till Eders Kungl. Maj:ts disposition för att användas till den eller de

samöfningar vid de olika kustpositionerna, hvarom Eders Kungl. Maj:t

för hvarje år kan finna godt förordna.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

73

För att med ifrågavarande öfningar skola kunna erhållas den erfarenhet

och de lärdomar, som med dem äro afsedda, synes beloppet

icke böra sättas lägre, än af chefen för kustartilleriet föreslagits.»

Då utskottet icke haft något att emot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning erinra, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1907 till

krigsöfningar vid kustpositionerna uppföra ett reservationsanslag

af 15,000 kronor.

Diverse anslag.

Ålderstillägg.

13:o) I punkten 13 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att minska förslagsanslaget till ålderstillägg från 27,700

kronor till 26,700 kronor, eller med 1,000 kronor.

I denna fråga har departementschefen anfört följande.

»Anslaget till ålderstillägg, som är ett förslagsanslag, skulle, enligt

bilagan A till statsrådsprotokollet för den 7 januari 1901, till och med

år 1906 upptagas till 37,000 kronor och med 1907 års ingång höjas

till 38,500 kronor.

Emellertid blef anslaget med 1905 års ingång, med hänsyn därtill

att största delen af personalen vid flottans civilstat öfvergått till den

nya marinintendenturkåren, minskadt från 37,000 kronor till 27,700 kronor,

och är det med samma belopp upptaget i innevarande års stat.

Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 29

september 1905 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1907 anfört, att till följd af numera ytterligare timad afgång

bland de å civilstaten kvarstående ifrågavarande anslag kunde

ytterligare minskas med ett belopp af 1,000 kronor, och har marinförvaltningen

med anledning häraf hemställt om nådig proposition härom.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må minska förslagsanslaget till

ålderstillägg från 27,700 kronor till 26,700 kronor,

eller med 1,000 kronor.

Bill. till Rihsd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

Ang. minskning

af anslaget

till

ålderstillägg.

[13.]

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang.höjningaf

anslaget till

rese- och

traktamentspenningar.

[14.1

Utskottets

yttrande.

Ang. höjning

af anslaget till

skrifmaterialier

och expenser,

ved

m. m.

[15.]

Rese- och traktamentspenningar.

.14:0) Kung!. Maj:t har under punkt 14 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att höja förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 34,100 kronor till 36,750 kronor, eller med 2,650 kr.

Departementschefen har beträffande denna framställning erinrat,

hurusom, enligt den i bilagan A till statsrådsprotokollet den 7 januari

1901 framlagda plan, hvilken vid 1902—1905 årens riksdagar blifvit

följd i fråga om förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

detta anslag, som

för år 1906 utgjorde kronor 34,100: —

skulle ''» » 1907 höjas med » 2,650: —

till.................................... kronor 36,750: —

och då denna plan fortfarande borde kunna tills vidare följas,

hade marinförvaltningen hemställt om framställning hos Riksdagen, att

anslaget i fråga måtte för år 1907 uppföras i riksstaten med ett belopp

af 36,750 kronor.

Utskottet, som vid behandlingen af detta ärende fäst sin uppmärksamhet

vid att, enligt hvad kapitalkontona till rikskufvudboken utvisa,

ifrågavarande anslag under de senaste åren icke obetydligt öfverskridits,

år 1904 med 32,638 kronor 75 öre, får hemställa,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar med 2,650 kronor eller från

34,100 kronor till 36,750 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

15:o) Uti punkten 15 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. med 9,462 kronor eller från 141,543 kronor till

151,005 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

75

Uti denna fråga har departementschefen anfört, att jämväl i afseende

å höjning af förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved, m. in. hafva 1902—1905 årens Riksdag''ar tillämpat den i föregående

punkt omförmälda plan. Denna upptoge för år 1907 anslaget till

ett belopp af 150,939 kronor.

Då anslaget för år 1906 utgjorde 141,543 kronor, hade marinförvaltningen

hemställt, att i förslaget till riksstat för år 1907 detta anslagmåtte

ökas med 9,396 kronor till 150,939 kronor; och syntes någon

annan afvikelse från den nämnda planen tills vidare icke böra ske än

den, som erfordrades för jämnande af hufvudtitelns slutsumma.

Enligt hvad kapitalkontona till rikshufvudboken för de senaste

åren utvisa, hafva betydande brister i statsregleringen uppstått äfven

i fråga om detta anslag, under år 1904 med icke mindre än 180,368

kronor 20 öre.

Utskottet anser emellertid Riksdagen icke böra frångå hvad Kungl.

Maj:t i förevarande hänseende föi-eslagit och hemställer alltså,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. m. med 9,462 kronor

eller från 141,543 kronor till 151,005 kronor; dock

att detta anslags belopp må få jämkas i den mån,

som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan

finnas erforderligt.

Lots- och fyrinrälttningen med. lifräddningsanstalterna,

16:o) Uti punkten 16 under femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen, att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

erforderliga penninganslag må upptagas till enahanda

belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller

1,700,000 kronor, och följaktligen, med inberäkning af däri ingående

friheter och ersättningar, 409 kronor, utföras med 1,700,409 kronor,

eller 100,000 kronor mera än i riksstaden för innevarande år; hvarvid

Kungl. Maj:t tillika förutsatt, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel

uppkommande öfverskott fortfarande skulle såsom hittills få användas

för de med anslaget afsedda ändamål.

Utskottets

yttrande.

Ang. anslaget

till lots- och

fyr inrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[16.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

Ang. anslaget

till undervisningsanstalter

för sjöfart.

[17-]

Under erinran, att Kungl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer

med de grunder, som i afseende å ifrågavarande anslag blifvit

af föregående riksdagar godkända, får utskottet hemställa,

att, under förutsättning att inkomsttiteln fyr- och

båkmedel blifver af Riksdagen beräknad till 1,700,000

kronor, Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

17:o) Kungl. Maj:t bär under punkt 17 af femte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att medgifva, att den besparing af 1,500 kronor årligen

å anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart, hvilken uppkommer,

så länge en af de i staten för navigationsskolorna i riket

upptagna lärarbefattningarna kan hållas obesatt, må i mån af behof

användas till aflönande af extra lärare vid navigationsskolorna.

Beträffande denna framställning har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande.

»Till följd af det starka tilloppet af elever vid navigationsskolorna

i Stockholm, Malmö och Göteborg samt vissa år i Kalmar och Vestervik

har under en följd af år varit nödvändigt att utöfver det antal lärare,

för hvilkas aflönande medel varit för vederbörande skola i staten anvisade,

anskaffa extra lärare. För dessas aflönande hafva i första rummet

blifvit använda de belopp, som i staten för navigationsskolorna anvisats

dels till extra lärarkrafter vid behof, enligt marinför
-

valtningens bestämmande ............................................ kronor 5,500: —

dels till Eders Kungl. Maj:ts disposition........................... » 2,900: —

eller tillhopa kronor 8,400

Emellertid liar det visat sig nödvändigt att för ifrågavarande behof

erhålla ytterligare medel.

Tillgång härtill finnes genom användande af de lönemedel, som

inbesparas därigenom, att eu lär arbefattning vid navigationsskolan i

Härnösand sedan några år tillbaka icke tillsatts, och anhåller jag nu

att få föreslå utverkande af Riksdagens samtycke till nämnda lönemedels

användande för fyllande af lärarbehof vid andra navigationsskolor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

77

Staten för navigationsskolorna upptager nämligen för skolan i

Härnösand 2 lärare vid navigationsafdelningen, hvardera med 1,000

kronor i lön och 500 kronor i tjänstgöringspenningar. Sedan en af de

därstädes anställda lärarna år 1893 aflidit, anmälde marinförvaltningen,

att antalet inskrifna elever inom berörda afdelning vid skolan på senare

tid varit i ständigt nedgående. Med anledning häraf och då genom

indragning af den ledigvordna befattningen den besparing1, som därigenom

uppkomme, skulle kunna tagas i anspråk för fyllande af medelsbehof

vid andra navigationsskolor, hemställde marinförvaltningen, att

ifrågavarande lärarbefattning icke tills vidare skulle tillsättas. Till hvad

marinförvaltningen sålunda hemställt lämnade Eders Kungl. Maj:t enligt

nådigt bref den 7 april 1893 sitt bifall.

Då under senaste åren visat sig erforderligt att för erhållande af

extra lärarkrafter vid förstnämnda navigationsskolor erhålla högre belopp

än de 8,400 kronor, som af marinförvaltningen och Eders Kungl. Maj:t

enligt staten för navigationsskolorna kunnat härför disponeras, har af

nämnda ämbetsverk föreslagits att använda aflöningsmedlen till den

nämnda, icke tillsatta lärarbefattningen, men har Eders Kungl. Maj:t

vid särskilda tillfällen icke härtill lämnat bifall, utan, i brist på

andra medel, nödgats anvisa medel från femte hufvudtitelns allmänna

besparingar.

Då marinförvaltningen förnyade sitt nämnda förslag’ i underdånig

skrifvelse den 25 augusti 1905, anmodade Eders Kungl. Maj:t, jämte

det anvisning ånyo lämnades för ifrågavarande behof å besparingarna,

marinförvaltningen att vid afgifvande af förslag till framställningar till

1906 års riksdag jämväl inkomma med förslag i fråga om rätt att

använda berörda aflöningsmedel å 1,500 kronor till aflönande af extra

lärare vid navigationsskolorna i riket.

På grund af denna föreskrift har marinförvaltningen i sin nu föreliggande

skrifvelse angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1907 äfven afgifvit sådant förslag.

Marinförvaltningen har därvid åberopat en skriftlig uppgift å utbetalda

medel till extra lärarkrafter vid navigationsskolorna i riket

under åren 1901—1905, utvisande, att de två senare af dessa år för

ändamålet utbetalats respektive 9,031 kronor 66 öre och 9,054 kronor

17 öre, och har marinförvaltningen hemställt, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen äska medgifvande därtill, att den besparing af

1,500 kronor årligen å ifrågavarande anslag, hvilken uppkomme, så

länge en af de i staten för navigationsskolorna i riket upptagna lärarbefattningarna

vid navigationsskolan i Härnösand kunde hållas obesatt,

s. 78 Kontrollera mot PDF

Ang. öfriga

ordinarie anslag.

78 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

finge i män af behof användas till aflönande af extra lärarkrafter vid

■navigationsskolorna.

Då i den af Riksdagen antagna staten för navigationsskolorna i riket

ifrågavarande aflöning är upptagen såsom utgående till en lärare vid

navigationsafdelning, lärer Riksdagens samtycke erfordras för att det

därför afsedda beloppet skall kunna användas för bekostande af undervisning

utaf extra lärare vid skilda skolor.

Mot framställningen att på nämnda sätt få använda berörda aflöningsbelopp

torde icke vara något att erinra.»

På grund af hvad departementschefen i detta ärende sålunda anfört

får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Öfriga ordinarie anslag.

18:o) Beträffande öfriga uti riksstaten för innevarande år under

femte liufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, hvilka icke blifvit här

ofvan särskild!, omförmälda, hemställer utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1907 till

oförändrade belopp uppföra samtliga de ordinarie anslag

under denna hufvudtitel, i afseende å hvilka utskottet

icke här ofvan framställt särskilda förslag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

79

Extra anslag.

Flottan och kustartilleriet.

Nyanskaffning af krigsfartygsmateriel.

19:o) Kung!. Maj:t har uti punkten 18 af femte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bevilja på

extra stat för år 1907 ett anslag af 5,164,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till ofvan

åberopade statsrådsprotokoll anfört följande:

»Vikten för vårt lands försvar af en stark flotta har under den senaste

tiden med ökad tydlighet framträdt. Erfarenheterna från det senast

utkämpade kriget mellan Japan och Ryssland tala i detta afseende ett

kraftigt, språk. Redan detta torde därför mana oss att, i den mån våra

ekonomiska resurser det tillåta, föröka och stärka vår flotta. Denna

varder säkerligen den, som i första hand får upptaga kampen med en

fiende, och ju längre den kan afvärja anfall på våra kuster, ju längre

tid erhåller hären för att bereda sig till att upptaga striden.

Härtill kommer att genom upplösningen af unionen mellan Sverige

och Norge hela vår försvarsfråga kommit i helt annat läge än förut.

Detta förhållande nödgar oss uppenbarligen att vidtaga de åtgärder, som

häraf betingas.

Hvilka åtgärder, som härvid böra ifrågakomma, sammanhänger

emellertid med och är beroende af den samfällda plan för rikets försvar,

Hvars utarbetande Eders Kungl. Maj:t den 5 i denna månad

anbefallt.

Den försvarsplan, som sålunda kommer att uppgöras, kan nämligen

till äfventyrs kräfva byggande af l:a kl. pansarbåtar och pansarkryssare

af annan cert och annan försvarskraft än våra nuvarande.

Fartyg af dessa båda typer äro så dyrbara, att den noggrannaste utredning

bör hafva föregått ett beslut om byggande af desamma. Jag

finner mig. fördenskull icke nu böra hemställa om förslag till Riksdagen

om fullföljande af den hittills följda flottbyggnadsplanen i fråga om

anskaffande af pansarbåtar eller pansarkryssare. Ett uppskof på ett år —

längre torde icke behöfva ifrågakomma — synes mig så mycket mindre

Angående

anslag till

nyanskaffning

af krigsfartygsmateriel.

[18.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

böra afrådas, som, enligt min mening, samtliga de medel, som nu kunna

erhållas för anskaffande af ny krigsfartygsmateriel, böra användas förökande

af antalet jagare och torpedbåtar. I förhållande till det antal

l:a kl. pansarbåtar, vi redan äga, eller 12, är nämligen, med inberäknande

af de fartyg, om hvilkas anskaffande beslut redan fattats,

ett antal af 3 jagare, 21 st. l:a kl. och 17 st. 2:a kl. torpedbåtar

afsevärdt litet. Det synes mig därför vara nödvändigt att använda alla

de medel, som för krigsfartygs byggande kunna afses, till ökande af

antalet jagare och torpedbåtar.

Med denna min åsikt kan jag därför icke tillstyrka bifall till en

af marinförvaltningen gjord framställning om äskande hos innevarande

års Riksdag af ett extra ordinarie anslag af 2,473,000 kronor, utgörande

en tredjedel af den för en pansarkryssares färdigbyggnad och förseende

med, bland annat, två ammunitionsutredningar beräknade totalkostnaden

af 7,419,000 kronor.

Däremot tillstyrker jag på det kraftigaste, att alla medel, som kunna

afses för anskaffande af ny krigsfartygsmateriel, användas för byggande

af jagare och torpedbåtar. Förslag om förändring i de för dessa förefintliga

typer lära säkerligen icke vara att vänta inom den närmaste

framtiden.

Hvad jagare beträffar, äger vår flotta för närvarande. färdigbyggda

två dylika fartyg, hvarjämte nästlidna års Riksdag beviljat till påbörjande

af ytterligare en jagare, som erhållit namnet Väte, 606,000

kronor, motsvarande den beräknade halfva kostnaden för ett sådant

fartyg.

Af Eders Kungl. Maj:t vid nästlidna års riksdag gjord framställning

om beviljande af medel för påbörjande af ännu en jagare blef

däremot icke bifallen.

Enligt det af 1901 års sjökrigsmaterielkommitté uppgjorda förslagborde

vid 1907 års utgång 4 jagare vara färdigbyggda samt arbetet å

en femte till två tredjedelar vara fullgjordt.

Vid upprepade tillfällen har marinförvaltningen framhållit behofvet

af jagare. Dessa borde fylla den brist på rekognosceringsfartyg, som

för närvarande före funnes inom flottan, och kunde därjämte jaga och

förstöra torpedbåtar samt uppträda såsom sjögående torpedbåtar.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 har marinförvaltningen

i afseende å jagare anfört, att det för Sveriges sjöförsvar

allt mera framträdande behofvet af ökadt antal jagare på senare tid

blifvit allt mer och mer trängande dels genom de erfarenheter, hvilka

vunnits såväl från svenska flottans egna öfningar som i ännu högre

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

81

grad från det östasiatiska kriget, och dels på grund af det förändrade

krigspolitiska läge, som kunde förväntas uppstå genom unionsupplösningen.

Den jagare, till hvars påbörjande medel senast beviljats, kunde

icke beräknas blifva färdig förr än under sommaren 1907. För att vid

sistnämnda års slut uppnå det antal, som af 1901 års sjökrigsmaterielkommitté

förutsatts såsom nödvändigt, måste medel beviljas, förutom

för färdigbyggande af jagaren Vale, för nybyggande af ytterligare eu

jagare samt intill två tredjedelar af ännu en dylik.

Med hänsyn därtill att någon hemställan om äskande af anslag

till pansarbåt ej blifvit framställd, ansåge marinförvaltningen, att det

anslagsbehof för nybyggnad af en pansarbåt, som ämbetsverket under

normala förhållanden skulle hafva framställt och som skulle hafva uppgått

till ungefär en tredjedel af pansarbåten Oscar II:s anskaffningskostnad

eller 2,361,000 kronor, nu lämpligen borde öfverflyttas på

nybyggandet af fartyg utaf jagartypen, hvaraf i det närmaste två

stycken skulle för denna summa kunna anskaffas.

Marinförvaltningen föresloge därför, att Eders Kungl. Maj:t ville i

nådig proposition till innevarande års Riksdag äska dels till fortsatt nybyggnad

af jagaren Vale 606,000 kronor och dels för påbörjande af fyra

jagare ett extra ordinarie anslag af 2,524,000 kronor, utgörande hälften

af den för fartygens färdigbyggande och förseende med, bland annat, två

ammunitionsutredningar beräknade totalkostnaden, 5,048,000 kronor, i

hvilken summa kostnaden per båt med 50,000 kronor öfverstege det

belopp af 1,212,000 kronor, som hittills äskats för nybyggnad af en

jagare, och hvilken prisstegring tillkommit på grund af dyrbarare bestyckning

och ammunition samt behofvet af ökad torpedutredning.

På sätt framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 14 januari 1905, bilagdt samma års statsverksproposition, hafva

högste befälhafvarne öfver 1903 och 1904 års kusteskadrar i sina rapporter

afgifvit synnerligen fördelaktiga omdömen om den under dessa

år i eskaderöfningarna deltagande jagaren Mode. Under eu del af 1905

års öfningar har jämväl jagaren Magne varit förenad med kusteskadern.

Äfven sistnämnda års högste befälhafvare har i den af honom afgifna

rapport utlåtit sig särdeles berömmande i fråga om jagartypen. De

båda jagarna hade visat sig godt infria de förutsättningar för denna

typ, som angifvits redan af 1901 års sjökrigsmaterielkommitté. Den af

de senast föregående årens högste befälhafvare uttalade åsikt om jagartypens

stora betydelse, bland annat jämväl såsom rekognoseeringsfartyg,

Bill. till Rihsd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Af cl. 6 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

såsom torpedfartyg och såsom skydd för egen hufvudstyrka, delade han

till fullo; och ville han med stöd häraf framhålla den stora vikten af att

antalet jagare inom svenska flottan med snaraste väsentligt ökades.

De förhoppningar, som redan från början satts till denna för vårt

land nya fartygstyp, hafva sålunda, enligt enstämmiga omdömen af de

senaste årens högste befälhafvare, blifvit af erfarenheten bekräftade.

Härjämte är att märka, att de från utlandet anskaffade jagarna äro

fullkomlikt lika med dem, som af Japan användts under det senaste

kriget med synnerlig framgång.

Det är emellertid tydligt, att dessa fartyg, för att fullt kunna göra

den nytta, man af dem väntar, måste kunna uppträda i ökadt antal.

Ett snabbt påskyndande af förvärfvandet utaf dylika fartyg är därför

af synnerlig vikt.

Att medel böra beviljas för afslutandet af arbetet å jagaren Wale,

till hvars påbörjande nästlidna års Riksdag anvisade medel, är ju tydligt.

Hvad beträffar marinförvaltningens förslag om framställning till

Riksdagen om beviljande af medel härutöfver till påbörjande af fyra

nya jagare med tillhopa 2,524,000 kronor, skulle jag gärna velat biträda

denna hemställan. Då emellertid nödig hänsyn måste tagas till den

statsfinansiella ställningen, finner jag mig föranlåten att göra framställning

om förslag till Riksdagen om beviljande af medel till påbörjande

af allenast tre nya jagare med tillhopa 1,893,000 kronor.

I enlighet med de beräkningar, för hvilka närmare redogjorts i

protokollen öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1904 och den 14

januari 1905, antagas de årliga kostnaderna för hvarje jagare komma

att uppgå till 102,024 kronor 55 öre.

Flottan äger för närvarande färdigbyggda 19 st. l:a kl. och 12 st.

2:a kl. torpedbåtar.

Därjämte har af Riksdagen beviljats medel dels till påbörjande af

två stycken l:a kl. torpedbåtar dels till byggande af 5 st. 2:a kl. torpedbåtar,

för hvilka senare medel beviljades till 1 vid 1904 års riksdag

och till 4 vid nästlidna års riksdag.

Enligt 1901 års sjökrigsmaterielkommittés förslag borde vid 1907

års utgång finnas 29 st. l:a kl. torpedbåtar och, efter frånräknande

af en 2:a kl. torpedbåt, som numera förändrats till bevakningsbåt, 24

st. 2:a kl. torpedbåtar.

Marinförvaltningen har i sin underdåniga skrifvelse den 29 september

1905, under framhållande af nödvändigheten utaf att öka vår

torpedflotta, erinrat, att för att vid 1907 års utgång uppnå det antal

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JSf:o 6.

83

torpedbåtar, som enligt berörda kommittés betänkande då borde finnas,

erfordrades, förutom medel till fullbordande af arbetet å de två l:a kl.

torpedbåtar, till bvilkas påbörjande 1905 års riksdag beviljat medel,

anslag till ytterligare 8 st. l:a kl. och 7 st. 2:a kl. torpedbåtar.

Med hänsyn till den omständigheten, att flera af de äldsta torpedbåtarna

började att förlora betydligt i effektivitet och därför inom ej

så aflägsen framtid och antagligen tidigare än hvad 1901 års sjökrigsmaterielkommitté

förutsatt måste utrangeras och ersättas, hade någon

ytterligare ökning af detta antal redan nu bort göras, om ej hänsyn

till andra viktiga anslagsbehof hade utgjort ett hinder härför.

Beträffande anskaffningskostnaden för 2:a kl. torpedbåtar måste

denna till följd af ökad kostnad för torpedutredningen och äfven i viss

mån för öfriga delar af fartyget höjas till 230,000 kronor.

Marinförvaltningen har därför föreslagit, att af innevarande års

riksdag måtte på extra stat för år 1907 äskas dels till fortsatt nybyggnad

af två l:a kl. torpedbåtar 360,000 kronor dels hälften af totala

anskaffningskostnaden till påbörjande af 8 st. l:a kl. torpedbåtar dels

ock 1,610,000 kronor eller totala anskaffningskostnaden för 7 st.

2:a kl. torpedbåtar, alla fartygen med två utredningar artilleriammunition

och full utredning torpeder.

I händelse af bifall härtill skulle medel finnas för nybyggnad af

det antal torpedbåtar af båda klasserna, som enligt 1901 års sjökrigsmaterielkommittés

förslag bort finnas färdiga vid 1907 års slut.

I sin nämnda skrifvelse bär marinförvaltningen icke lämnat någon

uppgift angående priset å de föreslagna l:a kl. torpedbåtarna. Såsom

anledning härtill uppgaf ämbetsverket, att fråga uppkommit om ändring

af bestyckningen till dessa fartyg från 2 st. 37 mm. till 2 st. 57 mm.

snabbskjutande kanoner, och att denna fråga vid skrifvelsens aflåtande

ännu ej vore utredd.

Sedermera har marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 7

sistlidna november efter verkställd utredning i berörda ämne meddelat,

att, om det medgåfves en mindre minskning antingen i farten eller i

aktionsradien, en bestyckning af 2 st. 57 mm. snabbskjutande kanoner

borde kunna föras å båtar af Plejads typ samt att priset för en dylik

torpedbåt uppginge till 385,000 kronor. Det kunde dock ej utan verkställande

af försök afgöras, i hvilken mån den tyngre bestyckningen

kunde komma att inverka på torpedbåtens sjövärdighet. Då emellertid

dylika försök torde hinna att verkställas, innan medel blefve tillgängliga

för byggande af de ifrågavarande torpedbåtarna, och det syntes ange
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

läget, att, därest försöken gåfve gynnsamt resultat, torpedbåtarna måtte

kunna erhålla den föreslagna kraftigare bestyckning^, hemställde förvaltningen,

att för byggandet af 8 st. l:a kl. torpedbåtar måtte

äskas ett belopp, som medgåfve deras förseende med dylik bestyckning,

eller 3,080,000 kronor.

Såsom jag redan nämnt, äger vår flotta för närvarande ett afsevärdt

litet antal torpedbåtar. I likhet med jagare böra torpedbåtarna

uppträda i massa och kunna först då beräknas göra de inlägg i en

strid, som med dylika fartyg äro afsedda. Det är därför en svaghet

hos vår flotta, att den icke äger flera torpedbåtar, en svaghet, som bör

fortast möjligt afhjälpas.

Hvad till en början beträffar l:a kl. torpedbåtar, hafva dessa såväl

under våra egna eskaderöfningar som under senaste krig visat sig kunna

till fullo uppfylla de fordringar, man bör ställa på dem. Den ökade

bestyckning å dessa fartyg, som marinförvaltningen ifrågasatt, skulle

säkerligen förhöja deras stridsvärde, och skulle de af ämbetsverket ornförmälda

blifvande försöken utfalla väl, synes den föreslagna ändringen

böra vidtagas.

Torpedbåtarna af 2:a kl. hafva naturligen vida mindre sjövärdighet

än torpedbåtarna af l:a kl. och kunna svårligen användas annat än i

skärgårdar och hafsbandet därutanför. Då de emellertid där äro fullt

lämpliga och därjämte, förutom prisbilligheten, hafva den stora fördelen,

att de kunna föras genom Gröta kanal, torde byggandet jämväl af

dessa slags fartyg böra fortsättas. Detta är desto mer af nöden, som,

enligt hvad marinförvaltningen redan påpekat, de äldre 2:a kl. torpedbåtarna

snart måste utrangeras såsom stridsfartyg.

Detta har af högste befälhafvaren öfver nästlidna års kusteskader

bekräftats i den af honom afgifna rapport.

Han har i detta afseende erinrat, att beskaffenheten och omfånget

af de öfningar, livilka måste företagas med torpedbåtarna för att deras

personal skulle bibringas tillräcklig skicklighet och vana i sina åligganden,

föranledde, att denna materiel, frånsedt inverkan af tillfälliga skador,

utsattes för stark slitning och hårda prof i många hänseenden. Att

materielen såväl härigenom som genom teknikens och typernas utveckling

med tiden förlorade i stridsvärde, vore naturligt, äfvensom att

ifrågavarande förluster förr eller senare blefve så stora, att vidare åtgärder

till upphjälpande af stridsvärdet icke motsvarade vare sig de

direkta omkostnaderna härför eller underhållet af personal till fartygen

i fråga, men i stället kunde föranleda ett öfverskattande af materielens

värde som stridsmedel.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

85

Våra äldre 2:a kl. torpedbåtar syntes numera hafva kommit till

denna ståndpunkt. Inför de å västkusten rådande väderleksförhållandena

hade den högst otillfredsställande sjödugligheten hos de 8 äldsta 2:a

kl. torpedbåtarna med all önskvärd tydlighet hänvisat dessa båtar i och

för deras operationer till terrängen innanför skärgårdsbandet.

När slutligen härtill korame, att dessa torpedbåtar genom sin trägna

tjänst skulle kunna karakteriseras som förslitna, vore det icke berättigadt

att vidare inräkna dem bland stridsfartygen, hvaremot de möjligen

ännu en tid skulle kunna användas i öfningsändamål vid torpedskolan.

1 alla händelser borde fartygen få god användning såsom bevakningsbåtar,

för hvilket ändamål dock artilleribestyckningen borde moderniseras.

Då emellertid eu ^rangering af samtliga 8 torpedbåtarna med hänsyn

till det ringa antalet öfriga 2:a kl. torpedbåtar likväl icke syntes

tillrådlig, har högste befälhafvaren föreslagit, att endast de 4 äldsta af

dem nu skulle ombyggas till bevakningsbåtar och sålunda de 4 återstående

ännu behållas som torpedbåtar.

Ehuru riktigheten af högste befälhafvarens sålunda fällda omdöme

om våra äldsta 2:a kl. torpedbåtar icke lärer kunna jäfvas, torde tiden

dock ännu icke vara inne att utrangera ifrågavarande fartyg såsom stridsfartyg.

Vid skärgårdsförsvaret torde de ännu någon tid kunna med

fördel användas såsom torpedbåtar. Högste befälhafvarens nämnda

åsikt visar emellertid nödvändigheten af att redan nu påskynda byggandet

af 2:a kl. torpedbåtar, så att sådana finnas att tillgå, när de

gamla måste utrangeras såsom stridsfartyg.

Jag skulle därför jämväl i fråga om torpedbåtar velat tillstyrka

fullständigt bifall till hvad marinförvaltningen i sådant afseende föreslagit,

Af samma skäl, som föranledt mig att i fråga om jagare hemställa

om nedsättning i det af marinförvaltningen till anskaffande föreslagna

antalet, finner jag mig emellertid jämväl beträffande torpedbåtarna böra

föreslå anskaffning af ett mindre antal än det, hvarom ämbetsverket gjort

framställning. I stället för föreslagna 8 st. l:a kl. och 7 st. 2:a kl. torpedbåtar

hemställer jag därför, att hos Riksdagen måtte föreslås beviljande

af medel till påbörjande af 6 st. l:a kl. och anskaffande af 5 st. 2:a kl.

torpedbåtar. Härjämte erfordras naturligen medel till färdigbyggande

af de 2 st. l:a kl. torpedbåtar, till hvilkas påbörjande nästlidna års

Riksdag anvisade medel.

Mot den prisberäkning, som marinförvaltningen gjort i fråga om

de ifrågasatta 113m torpedbåtarna, har jag icke något att erinra.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Enligt de beräkningar, för Indika redogörelse lämnats i statsrådsprotokollen

för den 12 januari 1904 och den 14 januari 1905, skulle de

årliga kostnaderna för en l:a kl. och en 2:a kl. torpedbåt uppgå till,

för den förra 36,402 kronor 10 öre och för den senare 26,168 kronor

20 öre.

Sedan undervattensbåten Hajen, för hvars byggande 1901 års Riksdag

beviljade medel, under år 1904 blifvit färdig och afprofvad, samt

vederbörande fartygschef inkommit med underdånig rapport öfver försöken,

föreslog marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 4 januari

1905, att för samma års riksdag skulle framläggas förslag om anskaffande

af ytterligare en undervattensbåt af ungefär samma storlek som den

redan färdigbyggda.

Marinförvaltningen anförde därvid, att af nämnda rapport framginge,

att de gjorda försöken med Hajen utfallit gynnsamt samt att

ganska höga fordringar kunnat med nöjaktigt resultat ställas på fartygets

samtliga många maskinerier med undantag af den för fartygets

framdrifvande i vattenytan afsedda maskinen, hvilkens felaktigheter

dock ej vore af allvarligare beskaffenhet än att de med säkerhet

torde kunna afhjälpas. Fartygets konstruktion och öfriga anordningar

hade sålunda visat sig vara goda och endast föranledt erinringar af

mindre väsentlig beskaffenhet.

Den af marinförvaltningen sålunda gjorda framställningen om

äskande af anslag för ifrågavarande ändamål af 1905 års Riksdag,

hvilken framställning inkom först efter det samma års statsverksproposition

blifvit aflämnad, fann Eders Kungl. Maj:t icke skäl bifalla.

I sin nu föreliggande skrifvelse angående utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel för år 1907 har marinförvaltningen, då försök

och profgång med Hajen sistlidna vår afslutats med tillfredsställande

resultat och fartyget sedermera blifvit utsändt på expedition, upprepat

sin förut gjorda hemställan om nybyggnad af ytterligare en undervattensbåt,

vid hvars konstruktion borde iakttagas och tillämpas de

förbättringar, som erfarenheten från profven med Hajen lämnat.

Marinförvaltningen har därför hemställt, att hos innevarande års

Riksdag måtte äskas ett extra ordinarie anslag af 400,000 kronor till

nybyggnad af en undervattensbåt.

De försök, som hitintills blifvit anställda med undervattensbåten

Hajen, gifva otvifvelaktigt goda förhoppningar om, att fartyg af ifrågavarande

slag skola vara i stånd att mycket effektivt deltaga i lokalförsvaret

af hamnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

I likhet med marinförvaltningen anser därför äfven jag, att med

byggande af dylika fartyg bör fortsättas.

De med Hajen hitintills utförda försöken synas mig emellertid ännu

icke hafva varit så omfattande, att därpå kan anses hafva vunnits full

erfarenhet angående de möjliga brister, som vidlåda berörda fartyg.

Under sådana förhållanden torde ännu under någon tid försöken med

Hajen böra fortgå, innan beslut fattas om fortsatt byggande af undervattensbåtar.

Beviljande af anslag för berörda ändamål synes mig därför böra

till ett följande år uppskjutas.

Under titeln nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bör sålunda,

enligt min åsikt, på extra stat för år 1907 äskas:

för fullbordande af arbetet å en -jagare ..................

kronor

606,000: —

»

påbörjande af tre jagare .......................................

»

1,893,000: —

»

fullbordande af arbetet å två l:a kl. torped- båtar .......................................................................

x>

360,000: —

»

påbörjande af sex l:a kl. torpedbåtar..............

»

1,155,000: —

anskaffande af fem 2:a kl. » ...............

1,150,000: —

eller tillhopa

kronor

5,164,000: —

I sammanhang med denna punkt har utskottet förehaft till behandling

en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 27), hvari herr

D. Broström hemställt, att Riksdagen måtte på extra stat för år 1907

bevilja ett anslag af 400,000 kronor till byggande af en undervattensbåt.

I afseende å de till stöd för denna framställning åberopade skäl

tillåter sig utskottet hänvisa till själfva motionen.

Med anledning af hvad departementschefen uti sitt ofvanintagna

yttrande till statsrådsprotokollet beträffande Kungl. Maj:ts nu förevarande

framställning anfört, finner utskottet sig böra tillstyrka att

under år 1907 medel till sammanlagdt belopp af 5,164,000 kronor ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande för byggande af den krigsfartygsmateriel,

som i statsrådsprotokollet angifvits.

Hvad däremot beträffar herr Broströms ofvanberörda motion har

utskottet, som visserligen i likhet med motionären och i anslutning till

1902 års Riksdags i ämnet gjorda uttalande till fullo inser den stora

betydelse, undervattensbåtar äga för vårt lands försvar, likväl på grund

af ej mindre hvad till statsrådsprotokollet meddelats i fråga om marinförvaltningens

framställning om nybyggnad af ett dylikt fartyg än

Utskottets

yttrande.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag för

kanonbåten

Blendas inredning

till

verkstadsfartyg.

[19.]

äfven i ämnet inhämtade upplysningar funnit sig böra biträda den af

departementschefen till statsrådsprotokollet uttalade mening att försöken

med undervattensbåten Hajen böra ännu någon tid fortgå, innan beslut

fattas om fortsatt byggande af ännu en sådan båt.

På grund af livad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel

på extra stat för år 1907 bevilja ett

anslag af 5,164,000 kronor; samt

b) att herr Broströms ifrågavarande motion om

anslag till byggande af en undervattensbåt icke må

af Riksdagen bifallas.

Kanonbåten Biendas inredning till verkstadsfartyg m. m.

20:o) Under punkten 19 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för kanonbåten Blendas inredning till verkstadsfartyg

rn. m. bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 58,500

kronor.

Departementschefen har angående denna framställning till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»I underdånig generalrapport den 21 augusti 1901 anförde chefen

för torpedskoleafdelningen, att det vore önskligt, att till ett kommande

år det för torpedskolan afsedda logementsfartyget eller den kanonbåt,

som kunde komma att tilldelas torpedskolan, vore inredd med reparationsverkstad.

Vidare förordade chefen för flottans stab i skrifvelse den 14 februari

1902 beträffande öfningsplanen i fråga om torpedskolan inredande af

en för skolan afsedd kanonbåt till verkstadsfartyg och aptering af

yttre elektrisk belysning å densamma, i sammanhang hvarmed chefen

för flottans stab hemställde, att samma kanonbåt måtte vid ändringen

till verkstadsfartyg förses med inredning för så stort antal befäl,

som utrymmet å fartyget kunde medgifva. Till stöd för denna framställning

anförde chefen för flottans stab, att befintligheten af ett fartyg

med sådan inredning utgjorde en af förutsättningarna för att torpedskolan

skulle kunna utvecklas därhän, att densamma, allt efter

öfningarnas fortgång, kunde förflyttas till den för öfningarna lämpligaste

terrängen, samt att ett sådant fartyg, enligt hvad erfarenheten utvisat,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

89

äfven vore synnerligen behöfligt dels under krigsöfningar såsom öfverstridsdomarfartyg

dels under strategiska befälsöfningar för embarkering

af i öfningarna deltagande officerare.

Öfver de sålunda gjorda framställningarna infordrades yttrande

från marinförvaltningen, som anmodade varfschefen vid flottans station

i Karlskrona att inkomma med förslag, ritningar och kostnadsberäkning

öfver ändring af kanonbåten Blenda i nu angifvet syfte. Marinförvaltningen

meddelade därvid vissa föreskrifter, som för det ifrågasatta

ändamålets vinnande borde iakttagas vid förslagets uppgörande,

och bar för dessa föreskrifter redogjorts i statsrådsprotokollet den 12

januari 1903, bifogadt samma års statsverksproposition.

Enligt de af varfschefen med anledning häraf verkställda kostnadsberäkningarna,

mot hvilka marinförvaltningen förklarade sig icke hafva

något att erinra, skulle kostnaden för den föreslagna ändringen uppgå

till 58,464 kronor, om arbetet utfördes å flottans varf, samt till omkring

78,212 kronor, om det utfördes af enskild verkstad.

I enlighet med marinförvaltningens tillika gjorda hemställan föreslog

i anledning häraf Eders Kungl. Maj:t 1903 års riksdag att för

kanonbåten Blendas inredning till verkstadsfartyg bevilja å extra stat

för år 1904 ett anslag af 58,500 kronor.

Berörda framställning blef emellertid af 1903 års riksdag lämnad

utan bifall, därvid Riksdagen anförde, att den funnit sig icke då böra

anvisa medel till ifrågavarande ändamål.

I sin underdåniga skrifvelse den 27 september 1904 förnyade

marinförvaltningen sin ifrågavarande framställning och erinrade därvid,

att behofvet af ett ändamålsenligt verkstadsfartyg särskilt under 1904

års torpedskolor, hvilkas öfningar delvis varit förlagda till platser, belägna

på större afstånd från flottans stationer, än hvad under närmast

föregående år varit fallet, gjort sig synnerligen kännbart. Förslaget

föranledde emellertid icke någon framställning till 1905 års

Riksdag.

Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 29 september

1905 åter förnyat sin berörda hemställan under framhållande

af att behofvet af ett verkstadsfartyg hade ökats, allt efter som antalet

af flottans torpedtuber och torpeder vuxit.

Förutom alla de skäl, som redan anförts för att visa verkstadsfartygets

behöflighet, ville ämbetsverket särskilt framhålla, att, då det i

de flesta fall icke läte sig göra att anlita privata verkstäder för utförande

af erforderliga reparations- och underhållsarbeten å torpedmaterielen,

och under krigstid afsändandet af denna materiel till någon

Bill. till Riksd. Prof. 1906. A Sami. 1 Afd. 6 Käft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag för

ändring af l:a

kl. kanonbåten

Edda till

handminfartyg.

[20.]

af flottans stationer ofta icke torde låta sig göra, det vid sådant tillfälle

vore absolut nödvändigt att för vidmakthållande af torpedvapnets

effektivitet hafva att tillgå ett verkstadsfartyg, som kunde åtfölja kusteskadern.

Med anledning häraf har marinförvaltningen föreslagit, att å extra

stat för år 1907 måtte anvisas ett anslag af 58,500 kronor för ifrågavarande

fartygs inredande till verkstadsfartyg.

Det behof, som sålunda blifvit framhållet, är af en synnerligen

beaktansvärd art. Särskildt under sistlidna sommar gjorde detsamma sig

särdeles gällande, och högste befälhafvare!! har uti en af honom afgifven

hemlig rapport på det eftertryckligaste framhållit behofvet åt ett

nytt verkstadsfartyg. Jag kan därför icke nog kraftigt påyrka det nu

ifrågasatta anslagets beviljande och kommer att, därest detsamma varder

af Riksdagen anvisadt å nästa års stat, föreslå Eders Kung!.

Maj:t att genast anbefalla arbetets påbörjande med omhänderhafvande

medel, på det att den brist, som sålunda förefinnes i kusteskaderns

utrustning, fortast möjligt måtte varda afhjälpt.»

Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet anförts, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, må för kanonbåten Blendas inredning

till verkstadsfartyg in. in. bevilja på extra

stat för år 1907 ett anslag af 58,500 kronor.

Ändring af l:a kl. kanonbåten Edda till handminfarfyg.

21 :o) Kungl. Maj: t har under punkten 20 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att för förändring af l:a kl. kanonbåten Edda till

liandminfartyg bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 195,000

kronor.

Departementschefen har härom till statsrådsprotokollet anfört följande:
»I

underdånig skrifvelse den 23 september 1904 hemställde marinförvaltningen

om äskande af ett extra ordinarie anslag å 195,000 kronor

för förändring af l:a kl. kanonbåten Edda till liandminfartyg.

Till stöd härför anförde marinförvaltningen, att såväl chefen för

1903 års öfningseskader som chefen å handminfartyget Gunhild i

sina år 1903 afgifna generalrapporter framhållit, att sistnämnda fartyg

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

91

vore olämpligt såsom handminfartyg för krigsbruk, och uttalat önskvärdheten

af att ett ändamålsenligt handminfartyg anskaffades.

Jämväl chefen för flottans stab hade, på af marinförvaltningen

gjord förfrågan, förklarat, att handminfartyget Gunhild icke motsvarade de

fordringar, som numera borde ställas på ett dylikt fartyg för krigsbruk,

utan borde så snart ske kunde ersättas med ett för ändamålet bättre

inredt fartyg. Gunhild syntes dock fortfarande kunna användas

som öfningsfartyg och borde vid mobilisering afses till reservhandminfartyg.

I anledning af dessa uttalanden hade marinförvaltningen företagit

en utredning för att utröna, huruvida någon af flottans äldre kanonbåtar

kunde lämpa sig att förändras till handminfartyg, och hade kanonbåten

Edda därvid befunnits för ändamålet lämplig. Marinförvaltningen

hade då låtit utarbeta ritning samt från varfschefen vid flottans station

i Karlskrona infordrat kostnadsberäkning öfver den ifrågasatta förändringen.

Denna ritning och kostnadsberäkning, för hvilka någon närmare

redogörelse här lämpligen icke synes böra ske, torde få tillhandahållas

Riksdagens vederbörande utskott.

Enligt kostnadsberäkningen skulle utgifterna för den ifrågasatta

förändringen uppgå till i rundt tal 195,000 kronor.

Denna marinförvaltningens hemställan föranledde emellertid icke

någon Eders Kungl. Maj:ts framställning till 1905 års Riksdag.

Marinförvaltningen har nu, under åberopande af hvad förvaltningen

förut i ämnet anfört, uti underdånig skrifvelse den 29 september 1905

ånyo hemställt om utverkande af ett extra ordinarie anslag å

195,000 kronor för förändring af l:a kl. kanonbåten Edda till handminfartyg.

Erfarenheten från senaste krig har tydligen ådagalagt vikten af att

ett lands minförsvar hålles i bästa möjliga skick. För att handminmaterielen,

som är afsedd för anordnande af tillfälliga minspärrningar,

skall komma till sin rätt, fordras, att fartyg finnas iordningställda,

hvilka rymma ett tillräckligt antal handminor samt kunna medföra ett

nödigt antal båtar och öfrig attiralj, som erfordras för utläggande af

minspärrningar, äfvensom härför erforderlig besättning. Da 2:a kl.

kanonbåtarna utrangerades som stridsfartyg, förändrades en åt dem,

Gunhild, byggd år 1863, till handminfartyg. Erfarenheten har emellertid

visat, att detta fartyg ej är lämpligt såsom handminfartyg för

krigsbruk, emedan det är för litet för att rymma erforderlig handminmateriel

och för dess utläggning erforderliga båtar m. m. samt har

för låg fart och för ringa sjövärdighet. Kanonbåten Edda däremot

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

Angående

anslag till

artilleri- och

torpedmateriel

för stridsfartygen

m. ra.

[21—27.]

skulle efter skedd förändring komma att uppfylla de fordringar, som

anses böra ställas på ett handminfartyg.

Då flottan lider fullkomlig brist på för krigsbruk fullt dugliga handminfartyg,

anser jag det vara af synnerlig vikt, att den här föreslagna

förändringen snarast möjligt kommer till utförande.

Det belopp, som för förändringen af ifrågavarande kanonbåt ansetts

erforderligt, kan visserligen förefalla högt, men, om hänsyn tages till

all den attiralj, som måste anskaffas för att fartyget skall kunna motsvara

de fordringar, som måste ställas å detsamma som handminfartyg,

lärer samma kostnadsbelopp icke kunna nedbringas.))

På grund af hvad till statsrådsprotokollet anförts och då, enligt

hvad utskottet inhämtat, ifrågavarande, år 1885 byggda fartyg till såväl

skrof som maskiner och pannor är i godt skick samt byggandet af ett

nytt handminfartyg skulle medföra betydligt större utgifter för statsverket

än det anslag, som nu för ofvannämnda ändamål äskats, har utskottet

funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts föreliggande framställning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må för förändring af Pa kl. kanonbåten

Edda till handminfartyg bevilja på extra stat

för år 1907 ett anslag af 195,000 kronor.

Artilleri- och torpedmateriel för stridsfartygen m. m.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen

dels att på extra stat för år 1907 bevilja

till skjutförsök och inskjutning af kanoner 37,000 kronor;

till försök med hrisansgranater 60,000 kronor;

till anskaffning af orderapparater och afståndsmätare 208,000 kronor;

för tre till flottan hörande ångslupars apterande till bevakning sb åtar

49,800 kronor;

till försök med torped- och gnistsignalmateriel 20,675 kronor;

dels att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade anslag för komplettering

af fartygs och fästningars ammunitionsförråd med modern artilleriammunitionsutredning

å 827,750 kronor anvisa på extra stat för år 1907

ett belopp af 275,917 kronor;

dels ock att bevilja för anskaffning af kanoner i reserv ett anslag af

608,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp

af 304,000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

93

Statsrådsprotokollet innehåller rörande dessa anslagsäskanden följande

uttalande af departementschefen:

»För hvart och ett åt åren 1904, 1905 och 1906 har af Riksdagen

beviljats 30,000 kronor till skjutförsök och inskjutning af kanoner.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 har marinförvaltningen

anfört, att de stora kostnader, som skulle bestridas af

kustartilleriets öfningsanslag vid skarpskjutning med kustfästningarnas

gröfre pjäser, åstadkomme, att endast ett mindre antal sådana skott

årligen kunde skjutas. Detta medförde åter, att öfningen i eldledning

för befälet vid sådana batterier blefve mycket knapphändig och otillfredsställande.

Skarpast framträdde detta vid kastbatterierna i allmänhet

och särskildt vid sådana kastbatterier, från hvilka direkta observationer

icke kunde verkställas.

Ökad öfning i ledandet af kastbatteriernas eld vore därför en nödvändighet

och, då detta icke på grund af de dryga kostnaderna kunde

ske genom ökad skarpskjutning med pjäsernas vanliga ammunition,

skulle införandet af en gröfre tubkanon för kusthaubitserna vara af

stort värde.

Marinförvaltningen hade därför gått i författning om utarbetande

af förslag till lämplig sådan tubkanon af 8,4 cm. kaliber.

Då det emellertid af många skäl syntes vara lämpligt att pröfva

denna nykonstruktion, innan de nödiga medlen begärdes för anskaffandet

af det behöfliga antalet sådana tubkanoner för gröfre kusthaubitser,

ansåge marinförvaltningen, att endast eu sådan tubkanon till

en början borde anskaffas och pröfvas genom skjutförsök. För detta

ändamål hade beräknats erforderligt ett belopp af 7,000 kronor.

Det belopp, som härutöfver för år 1907 erfordrades för inskjutning

och skjutförsök med kanoner, kunde ej beräknas lägre än föregående

år eller 30,000 kronor, ty dels förestode inskjutning af de kanonmodeller,

som under året beräknades tillkomma, dels måste årligen utföras

pröfningsskjutningar med de stora förråd af ammunition, som erfordrades

för fartygen och fästningarna. Det vore härvid isynnerhet förrådet

af röksvaga krutsorter, som periodvis måste profskjutas för att

vinna erfarenhet om dessa krutslags hållbarhet och för att kunna vidtaga

de förändringar i laddningsvikten, som stundom föranleddes af den

ändring i krutets egenskaper, som ibland iakttagits uppstå genom förvaringen.

Då härtill komme, att skjutförsök allt emellanåt måste utföras

för utredning af viktiga spörsmål rörande materielens utveckling,

hemställde marinförvaltningen, att Eders Kungl. Maj:t ville äska ett

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

anslag af 37,000 kronor på extra stat för år 1907 till skjutförsök och

inskjutning af kanoner.

Det hade visserligen varit önskvärdt, att ifrågavarande anslagkunnat

hållas inom det belopp, hvarmed det nu utgått under en följd

af år, men då det ändamål, som föranledt den föreslagna ökningen,

eller förslaget att genom införandet af tubkanoner till kusthaubitserna

befordra skjutskickligheten vid kustartilleriet, synes synnerligen beaktansvärdt,

och det icke torde böra ifrågasättas, att kostnaden för berörda

anskaffning skall betäckas af det vanligen utgående anslagsbeloppet,

som väl behöfves för öfriga utgifter af förevarande slag, nödgas jag

hemställa om bifall till marinförvaltningens framställning uti ifrågavarande

afseende.

Marinförvaltningen bär uti sin underdåniga skrifvelse den 29 september

nästlidna år vidare anfört, att på senare tider inom utländska

mariner brisanta sprängämnen allt mera kommit till användning såsom

sprängladdning i projektiler för fartygskanoner. De närmare detaljerna

af de till tjänstebruk antagna sprängämnenas sammansättning och af

laddningarnas och antändningsmedlens anordnande hemlighölles dock

så strängt, att man ej på grund af sådana upplysningar, som vunnits

genom personer, utsända att studera dessa frågor, eller som varit synliga

i facklitteraturen, kunde våga att antaga såsom sprängladdning

någon viss sammansättning af ifrågavarande ämnen. Hvarje nation

vore därför hänvisad att grunda antagandet af brisansladdningar med

tillhörande antändningsrör på själfständiga försök, hvilka blefve ganska

dyrbara, emedan man för att erhålla en någorlunda god säkerhet för

att en kraftig verkan skulle åstadkommas utan risk för egen personal

och materiel genom för tidiga krevader måste skjuta ett ej allt för

litet antal skott med svår kanon och med stor utgångshastighet, hvarjämte

de anordningar, som erfordrades för att de under skjutförsöken

vid målet framkallade krevaderna ej skulle blifva farliga för omgifvande

trakt, blefve ganska kostsamma. Slutligen måste man äfven vara beredd

på, att under försöken eu för tidig krevad kunde skada den använda

kanonen så, att en dyrbar reparation af densamma nödvändiggjordes.

I betraktande af den stora vikten af att i högsta möjliga

grad söka höja artilleriets verkningsförmåga, ansåge dock marinförvaltningen,

som under de senaste två åren låtit utföra förberedande

försök i bär afsedd riktning så långt, som tillgängliga medel medgift-,

att försök i större omfattning borde utföras för att söka komma

till ett resultat i förevarande afseende, och hemställde därför att för

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

95

anställande af försök med granater, laddade med brisant sprängämne, måtte

äskas ett extra ordinarie anslag af 60,000 kronor.

Det anslag, som sålunda af marinförvaltningen föreslagits, synes

mig böra af Riksdagen begäras. Den hemlighetsfullhet, hvarmed hvarje

land omgärdat sig i fråga om de sprängämnen, som det uti förevarande

afseende använder, gör det äfven för oss nödvändigt att själfva

söka åstadkomma ett ämne, som fullt motsvarar de fordringar, man i

sådant hänseende måste uppställa. Tydligen bör man icke besluta

sig för användandet af ett dylikt ämne, förr än man genom anställda

försök förvissat sig om, att detsamma, utan fara för egen personal

och materiel, å det föremål, mot hvilket det afskjutes, åstadkommer

största möjliga verkan.

Jag får därför hemställa om bifall till marinförvaltningens framställning

i detta afseende.

1905 års lagtima Riksdag beviljade ett belopp af 827,750 kronor för

komplettering af fartygs och fästningars ammunitionsförråd med modern

ammunitionsutr tidning, däraf 340,250 kronor för pansarbåtarna Oden,

Thor och Niord samt 487,500 kronor för kustfästningarna.

Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet förklarade sig, på

sätt framgår af hans yttrande i ämnet till statsrådsprotokollet den 14

januari 1905, anse, att ifrågavarande anskaffning kunde äga rum under

tre år, och anvisade nästlidna års Riksdag i enlighet med Eders Kungl.

Maj:ts i öfverensstämmelse härmed gjorda framställning för år 1906 en

tredjedel af det beviljade beloppet eller således 275,917 kronor.

Marinförvaltningen har nu hemställt, att af innevarande års Riksdag

måtte äskas ytterligare en tredjedel af ifrågavarande belopp med

275,917 kronor.

Till denna ämbetsverkets framställning får jag tillstyrka bifall.

Uti sina underdåniga skrifvelse!'' den 25 september 1903 och den

27 september 1904 har marinförvaltningen framhållit beliofvet af en

lätt bevakningspjäs för Stockholmseskaderns ångslupar, hvilken pjäs

äfven borde kunna uppställas i land till försvar af tillfällig minspärrning.

För detta ändamål har marinförvaltningen under båda de nämnda

åren hemställt om medel för anskaffande af 12 stycken automatiska

g enär skulsprutor.

Förutvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet har i anledning

af dessa två framställningar förklarat sig anse frågan om beviljande af

detta anslag kunna till ett följande år anstå.

Marinförvaltningen har nu ånyo upprepat sin hemställan.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Det belopp, som förut för ändamålet föreslagits, har utgjort 44,000

kronor. Nu begäres ett anslag af 56,000 kronor. Till förklaring

härå har ämbetsverket anfört, att förstnämnda belopp endast motsvarade

den beräknade kostnaden för kulsprutorna med lavettage utan ammunition.

Den hade nämligen ansetts kunna anskaffas för tillgängliga

medel. Som emellertid dessa numera blifvit använda för andra nödvändiga

behof, borde af Riksdagen äskas medel äfven för anskaffning

af den för kulsprutorna erforderliga ammunitionsutredningen. Denna

beräknades erfordra en kostnad af 1,000 kronor för hvarje pjäs. Det

belopp, som för anskaffning af ifrågavarande bevakningspjäser med

ammunition åtginge, beräknades därför uppgå till 56,000 kronor.

Ehuru berörda anskaffning säkerligen skulle stärka de för Stockholms

försvar afsedda stridskrafter, synes densamma dock, med hänsyn

till andra, än viktigare anslagsbehof, kunna till ett följande år uppskjutas,

hvarför jag anser marinförvaltningens framställning i denna

del icke för närvarande böra till någon åtgärd föranleda.

I sin skrifvelse den 29 september 1905 har marin förvaltningen

vidare anfört, att, sedan numera å större delen af flottans pansrade

stridsfartyg ej blott det svåra utan äfven det medelsvåra artilleriet vore

uppställdt i torn, hvarigenom artillerieldens ledning medelst kommando

eller signaler blifvit i det närmaste outförbar, behofvet af lämpliga apparater

för att på mekanisk eller elektrisk väg öfverbringa erforderliga kommandon

från befälhafvaren i stridstornet till fartygets alla kanontorn

blifvit allt kännbarare. Under de senare åren hade därför försök pågått

med orderapparater af olika slag, och ur dessa försök hade framgått en

typ, som syntes uppfylla berättigade anspråk på enkelhet och tillförlitlighet.

Apparater af detta slag hade blifvit eller komme att blifva

installerade å de nyaste pansarbåtarna, Manligheten och Oscar II, för

de medel, som anslagits till dessa fartygs nybyggnad, äfvensom å pansarbåten

Göta. Däremot kunde ej af tillgängliga medel afses den kostnad,

som dylika apparaters anordnande på flottans nio öfriga l:a kl. pansarbåtar

skulle betinga, eller 108,000 kronor.

En annan viktig sak för artillerieldens ledning vore afståndsmätare

af sådan precision, att med dem kunde mätas så stora afstånd som de,

på hvilka artillerielden numera öppnades. De instrument, som hittills

varit i bruk på flottans fartyg, lämpade sig ej för uppmätning af större

afstånd än allra högst cirka 4,000 meter, under det att det senaste

sjökriget visat, att artillerielden med god verkan kunde öppnas redan

på 8 till 10,000 meter. Afståndsmätare, som med tillräcklig noggrannhet

skulle kunna angifva afstånd af sistnämnda storlek, betingade en

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

97

kostnad af omkring 5,000 kronor stycket, och, då minst två för erhållande

af nödig reserv måste finnas på hvarje pansarbåt, erfordrades

för anskaffning af behöfligt antal dylika instrument för samtliga pansarbåtar

ett belopp af 100,000 kronor.

Marinförvaltningen kunde ej af till dess förfogande ställda medel

afse en så stor summa, som sålunda erfordrades för ifrågavarande ändamål,

men ansåge såväl afståndsmätarna som orderapparaterna vara af

sådan vikt, att anskaffningen ej borde uppskjutas.

På grund häraf har marin förvaltningen hemställt, att hos Riksdagen

måtte äskas ett extra anslag för år 1907 af 208,000 kronor till

anskaffande af orderapparater och afståndsmätare för flottans pansarfartyg.

Den brist, som sålunda föreligger i utrustningen å våra l:a kl.

pansarbåtar, bör tydligen fortast möjligt afhjälpas. Det senast utkämpade

kriget mellan Japan och Ryssland har tydligen ådagalagt vikten

af såväl att eldens ledning å strids fartygen sker med största möjliga

precision som ock att beskjutningen af fientliga fartyg kan med lyckliga

resultat börja på så stora afstånd som möjligt. De orderapparater

och afståndsmätare, hvilkas anskaffande nu af marinförvaltningen föreslås,

äro synnerligen ägnade att befrämja hvad som sålunda bör eftersträfvas.

Ehuru det belopp, som i detta hänseende erfordras, är afsevärdt

högt, tvekar jag dock icke att på det kraftigaste tillråda dess

anvisande fortast möjligt. Därigenom skulle säkerligen vår kusteskaders

stridsvärde i hög grad kunna ökas.

I statsrådsprotokollet för den 11 januari 1902 är lämnad en närmare

redogörelse för behofvet af bevakningsbåtar. Marinförvaltningen

hade då ansett, att totalbehofvet af dylika båtar uppginge, oberäknad t

5 till bevakningsbåtar förändrade stångtorpedbåtar, till 57, åt hvilka 7

vore föreslagna att nybyggas. Beräknades, att 5 ångslupar, tillhörande

minförsvaret, sedan de blifvit för ändamålet ändrade, skulle kunna förrätta

bevakningstjänst vid de positioner, de tillhörde, skulle således

antalet privata ångslupar eller bogserbåtar, som borde utrustas för

bevakningsändamål, uppgå till 45.

Uppå Eders Kungi. Maj:ts förslag beviljade 1902 års riksdag 45,000

kronor till bestyckning och ammunitionsutredning af berörda 5, minförsvaret

tillhörande ångslupar.

Vidare hafva, likaledes uppå Eders Kungl. Majts förslag, 1908 och

1904 årens Riksdagar beviljat tillhopa 166,000 kronor till bestyckning''

och bevakningsutrustning för 10 privata ångslupar eller bogserbåtar.

Bill. till Biksd. Prat. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 6 Haft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september nästlidna år bär

marinförvaltningen anfört, att efter verkställd revision beliofvet af privata

ångslupar eller bogserbåtar, utrustade till bevakningsbåtar, befunnits

numera vara följande:

Bevarade, försedda med snabbskjutande pjäs och elektrisk strål
-

kastare ............................................................................................ 23

Bevarade, försedda med snabbskjutande pjäs.......................................... 12

)) d )) elektrisk strålkastare ...................................... 1

Be vära de............................................................................................................ 4

Då bestyckning, strålkastare och bevakningsutrustning vore anskaffade

för 10 båtar, återstode sålunda för närvarande att anskaffa:

Bestyckning, ammunition, strålkastare och öfrig bevakningsutrustning

för 13 båtar å 16,600 kronor

per båt ......................................................................... kronor 215,800: —

Bestyckning och ammunition för 12 båtar å 9,000

kronor per båt........................................................... » 108,000: —

Handvapen med ammunition och strålkastare för en båt » 8,100: —

Handvapen mod ammunition för 4 båtar å 500 kronor

per båt....................................................................... » 2,000: —

eller tillsammans kronor 333,900: —

Den 5 maj sistlidna år hade Eders Kung! Maj:t bestämt, att bestyckningen

å privat ångslup, utrustad till bevakningsbåt, skulle utgöras

af en tvåpipig 25 mm. och en tiopipig 12 mm. kulspruta, så långt

tillgången å dylika vapen i förråd det medgåfve, och härutöfver af en

37 ram. snabbskjutande kanon. Högste befälhafvaren för 1904 års kusteskader

hade vidare i sin generalrapport framhållit, att den å en del äldre

torpedbåtar befintliga bestyckningen af 25 mm. kulsprutor, i den mån

så kunde ske, borde utbytas mot 37 mm. snabbskjutande kanoner.

Marinförvaltningen bär med anledning häraf hemställt, att, i händelse

de 25 stycken 37 mm. snabbskjutande kanoner komme att anskaffas,

som ämbetsverket beräknat för de bevakningsbåtar, hvilka skulle

erhålla bestyckning, dessa pjäser i första hand måtte afses för ombest.

yckning af äldre med kulsprutor försedda torpedbåtar och att de

återstående 37 mm. snabbskjutande kanonerna samt de genom ombestyckningen

disponibla kulsprutorna med ammunition måtte afses

för bestyckning af nyssnämnda bevakningsbåtar.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statmils kottets Utlåtande N:o 6.

99

Vidare liar nu marinförvaltningen anfört, att oafsedt nu omförmälda

behof erfordrades, att man toge i anspråk såsom bevakningsbåtar dels

tre redan förefintliga, till flottan hörande större ångslupar, dels ytterligare

två dylika, för hvilkas nybyggnad marinförvaltningen jämväl

föreslagit, att anslag måtte beviljas för år 1907.

Dessa fem ångslupars utrustning för bevakningstjänst med en

37 mm. snabbskjutande kanon med inventarier och ammunition, en

strålkastare med dynamo samt öfrig bevakningsutrustning betingade

en kostnad per båt af 16,600 kronor eller för dem alla tillsammans

83,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att Eders Kung!. Maj:t ville till ombestyckning af äldre med kulsprutor

beväpnade torpedbåtar och till anskaffande af bestyckning och bevakningsutredning

för privata ängslupar eller bogserbåtar samt för fem till flottan

hörande ångslupars apterande till bevakningsbåtar äska ett anslag på extra

stat af 416,900 kronor.

Det är ett högt belopp, hvars beviljande marinförvaltningen sålunda

föreslagit för ifrågavarande ändamål. Hänsynen till andra anslagsbehof

nödgar mig att hemställa om beloppets inskränkande till det, som

erfordras för fyllande af det mest trängande behofvet i förevarande afseende.

Till dylikt behof måste jag hänföra förseendet af de utaf marinförvaltningen

omförmälda, till flottan hörande tre större ångsluparna

med hvar och en 1 st. 37 mm. snabbskjutande kanon med inventarier

och ammunition äfvensom med den öfriga utrustning, som i sådant afseende

föreslagits, allt för den af marinförvaltningen beräknade kostnaden

af 16,600 kronor för hvarje fartyg.

Då däremot anskaffandet af de utaf marinförvaltningen ytterligare

föreslagna två större ångsluparna synes kunna till ett kommande år

uppskjutas, erfordras icke det anslag, hvarom marinförvaltningen jämväl

gjort framställning för dessas bestyckning in. in.

Hvad i öfrigt uti förevarande afseende af marin förvaltningen föreslagits,

är tydligen mycket beaktansvärdt, men torde äfvenledes kunna

tillsvidare uppskjutas.

Det belopp, som för ifrågavarande ändamål erfordras under år 1907,

synes därför kunna inskränkas till 49,800 kronor.

Beträffande anskaffning af kanoner i reserv, hvartill Riksdagen allt

sedan år 1897 vid upprepade tillfällen beviljat medel, har marinförvaltningen

erinrat, att antalet dylika reservkanoner vid de beräkningar, som

lagts till grund för äskandet af anslag för anskaffningen, städse fram
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hållits ej kunna sättas lägre än till minst 10 procent af antalet i tjänstebruk

varande kanoner. Denna proportion syntes i man af materielens

tillväxt fortfarande böra vidmakthållas.

Sedan för närvarande under byggnad varande fartyg och under

tillverkning varande reservkanoner blifvit färdiga, komme behofvet af

reservkanoner för fartygen att blifva i enlighet med hvad nedanstående

tablå utvisar.

I tjänste- bruk.

''

Erforderligt

antal reserv- kanoner.

Befintligt

antal reserv- kanoner.

Bör an- skaffas.

21 om. kanon .......................................

15

1,5

1

1

15 » ss. kanon....................................

67

6,7

4

3

12 » » » ...................................

36

3,6

3

1

57 mm. ss. kanon .................................

199

19,9

15

5

37 » » » ...............

57

5,7

5

1

Eu af de tre befintliga 12 cm. reservkanonerna vore dock tilldelad

skjutbanan i Karlskrona och hade där under tio år varit använd

för leveransprof och skjutförsök, hvarigenom den numera blifvit så sliten,

att. den ej längre borde påräknas såsom reservkanon, hvadan antalet

dylika kanoner, som behöfde anskaffas, borde ökas till två.

Emellertid hade senare tiders erfarenhet visat, att reservkanoner ej

allenast behöfdes för att ersätta stridsfartygens skadade eller förslitna

kanoner utan äfven för att uppställas på de större och mindre privata

ångfartyg, som måste tagas i anspråk för bevaknings-, rekognosceringsoch

hjälpkryssartjänst. De pjäser, som vore användbara för detta ändamål,

vore i första rummet lätta snabbskjutande kanoner men äfven i

viss mån medelsvåra dylika. Då de privata fartyg, som kunde komma

att tagas i anspråk för sådan krigstjänst, att de erfordrade bestyckning,

ej utan ganska omfattande förstärkningsarbeten torde kunna tåla påkänningarna

vid skottlossning af större kanoner än 12 cm., syntes pjäser

af större kaliber än denna icke behöfva beräknas för sagda ändamål.

Enär sålunda reservkanoner af 12 cm. och mindre kaliber måste

afses för två olika ändamål, behöfde deras antal afsevärdt ökas utöfver

hvad redan angifvits. Under förutsättning att större handelsångare, som

toges i anspråk för krigsbruk, skulle erhålla samma bestyckning som en

torpedkryssare, eller 2 st. 12 cm. och 4 st. 57 mm. snabbskjutande kanoner,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

101

och mindre ångare reducera^ antal kanoner i förhållande till sin storlek,

kunde det första behofvet af snabbskjutande artilleri för dylikt ändamål

ej beräknas lägre än till minst 8 st. 12 cm. och 16 st. 57 ram. kanoner.

Den anskaffning af 37 mm. kanoner, som erfordrades för tillfällig bestyckning

af fartyg i krigstid, funnes upptagen i ett af ämbetsverket afgift

förslag till utrustning af privata bogserbåtar till bevakningsbåtar.

För fortsatt anskaffning af kanoner i reserv erfordrades sålunda

enligt den beräkning, som lämnats:

1 st. 21 om. kanon............................................................. kronor 90,000: —

3 » 15 » ss. kanoner ................................................. » 130,000: —

10 » 12 » » .................................................. » 220,000: —

21 » 57 mm. » ................................................... » 168,000: -

eller tillsammans kronor 608,000: —

Marinförvaltningen har på grund häraf hemställt, att för ifrågavarande

ändamål måtte äskas ett anslag å 608,000 kronor, däraf hälften

eller 304,000 kronor för år 1907.

Det af marinförvaltningen sålunda påpekade behofvet af kanoner i

reserv är synnerligen beaktansvärdt. Skulle ett krig utbryta, är det

af synnerlig vikt att hafva ett så stort förråd som möjligt af kanoner

utöfver dem, som redan från början finnas å stridsfartygen. Det

måste nämligen förutsättas, att under kriget åtskilliga af fartygens

kanoner blifva så skadade, att deras reparation kräfver eu lång tid,

och det är då nödvändigt att kunna ersätta de skadade kanonerna

med nya för att icke fartygens stridsvärden skola blifva i mer eller

mindre grad nedsatta. Härtill kommer äfven en annan omständighet,

som icke nog kan uppmärksammas. Förhållandena kunna blifva sådana,

att man anser sig böra omedelbart före krigsutbrottet öka flottan

genom inköp af nya stridsfartyg. Man kan visserligen icke förlita

sig på, att vid eu dylik tidpunkt färdiga stridsfartyg finnas till salu,

men det kan dock vara möjligt, att så är förhållandet i någon mindre

utsträckning, då understundom utländska varf bygga sådana utan föregående

beställning. Ett dylikt inköp är emellertid icke af stor betydelse,

därest man icke samtidigt har kanoner för fartygens bestyckning.

Att i detta afseende lita på att jämväl sådana kunna ögonblickligen

inköpas, är icke tillrådligt. Tvärtom är det ganska osannolikt, att

erforderliga kanoner alltid skola finnas till salu, och isynnerhet sådana,

som äro lämpade för vår ammunition. Jämväl af detta skäl bör därför

en afsevärd mängd kanoner finnas i reserv.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I likhet med marinförvaltningen anser jag därför det af ämbetsverket

föreslagna anslaget böra af Riksdagen äskas för anskaffande

af reservkanoner.

För anskaffning af torpeder bär marinförvaltningen i sina förslag

till framställningar till 1903, 1904 och 1905 årens Riksdagar hemställt,

att ett belopp af 150,000 kronor måtte hos Riksdagen äskas. Eders

Kungl. Maj:t har emellertid ansett, att detta belopp kunnat nedsättas

till 100,000 kronor, och har detta belopp vid hvar och en af nämnda

riksdagar blifvit för berörda ändamål beviljadt.

Då under nästlidna sommar undersökning måste företagas, huruvida

det befintliga förrådet torpeder kunde anses vara tillräckligt, befanns,

dels att åtskilliga torpeder, som funnos i förrådet, voro föråldrade, dels

att antalet af torpeder i reserv icke kunde anses motsvara hvad

som borde finnas. Då nämligen torpeder icke tillverkas inom landet,

är det mer än någonsin af vikt, att vid utbrottet af ett krig fullt tillräckligt

antal dylika finnas i förråd.

Med anledning af gjorda undersökningar bemyndigade Eders Kungl.

Maj:t marinförvaltningen att anskaffa nya torpeder för ett sammanlagd t

belopp af 880,000 kronor, men föreskref tillika, att aftal om leverans

af desamma skulle, så vidt lämpligen ske kunde, uppgöras under förbehåll,

att staten ägde rätt att före vissa tider inskränka eu beställning

eller ock utvidga en till en början gjord mindre beställning.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 meddelade

marinförvaltningen, att ämbetsverket på grund af det erhållna bemyndigandet

afslutat beställningar utaf en del af de erforderliga torpederna

samt förbehållit sig rätt att, därest efterbeställning gjordes före den

15 december 1905, erhålla återstående behöflig^ torpeder levererade i

samband med de redan beställda.

Då de återstående torpederna vore erforderliga för att flottans torpedförråd

skulle erhålla det såsom behöflig^ ansedda antalet torpeder,

och kostnaden för anskaffning af det återstående antalet torpeder belöpte

sig till 400,000 kronor, hemställde marinförvaltningen, att, därest

Eders Kungl. Maj:t icke skulle förordna, att före den 15 december 1905

efterbeställning skulle göras å det återstående antalet erforderliga torpeder,

hos innevarande års Riksdag måtte äskas ett anslag af 400,000

kronor för anskaffning af torpeder.

1 stället för att förordna om den sålunda ifrågasatta efterbeställningen

anbefallde Eders Kungl. Maj:t den 20 oktober 1905 marinförvaltningen

att inskränka de redan gjorda beställningarna i den mån så
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

103

dant kunde ske samt att icke träffa ytterligare leveransaftal utöfver

hvad redan skett.

En del af de torpeder, för hvilkas anskaffande marinförvaltningen

sålunda föreslagit, att medel måtte af innevarande års riksdag begäras,

hafva, enligt mig lämnad upplysning, afsetts att utgöra reservtorpeder

för de 8 äldsta 2:dra kl. torpedbåtarna. De torpeder, som å dessa

användas, äro emellertid mindre än de, som numera i allmänhet afses

för flottans fartyg. Under sådana förhållanden och då, såsom jag redan

nämnt, berörda fartyg ganska snart måste utrangeras såsom stridsfartyg,

synes anskaffande af reservtorpeder för dessa fartyg icke vara erforderligt.

Kostnaden för dessa torpeder skulle hafva uppgått till 96,000 kronor.

Öfriga torpeder, med hvilka marinförvaltningen föreslagit att torpedförrådet

måtte ökas, böra däremot naturligen anskaffas. Det är emellertid

att märka, att på grund af Eders Kungl. Maj:ts nämnda, under

nästlidna år fattade beslut aftal redan blifvit träffadt om leverans af

torpeder för ett belopp af 440,000 kronor utöfver hvad Riksdagen under

föregående år för ändamålet beviljat. Vid detta förhållande synes

mig, då inskränkningar i anslagsäskandena äro af nöden, framställning

om beviljande af medel för anskaffande af ytterligare torpeder

kunna till ett följande år anstå. Jag nödgas därför hemställa, att

marinförvaltningens framställning i denna del icke för närvarande må

till någon åtgärd föranleda.

Såväl 1904 som 1905 års riksdagar hafva beviljat ett anslag å

10,000 kronor till försök med torped- och gnistsignalmateriel.

Marinförvaltningen har nu förmält, att jämväl för år 1907 erfordrades

samma belopp såväl för pr of skjutningar med torpeder och utförande

af öfriga med ifrågavarande materiel årligen erforderliga försök

som ock för profvande af nya uppfinningar och för förbättringar,

och på grund häraf ansett, att äfven för år 1907 borde äskas ett anslag

af 10,000 kronor till försök med torped- och gnistsignalmateriel.

Då tydligen ständigt nya försök måste anställas med ifrågavarande,

för flottan synnerligen viktiga materiel för att å densamma lämpliga

förbättringar måtte kunna införas, hemställer jag om bifall till hvad

marinförvaltningen uti förevarande afseende föreslagit.

I sammanhang härmed anhåller jag emellertid att få anmäla en

hemlig skrifvelse från marinförvaltningen af den 21 juli 1905, däri

ämbetsverket meddelat, att till detsamma blifvit hembjud et en uppfunnen

undervattenstorpedtub. Med densamma anställda förberedande försök

hade uppvisat synnerligen gynnsamma resultat, hvarför det vore mycket

önskvärd!., att försöken måtte få fortsättas å någon l:a kl. pansarbåt.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

Någon redogörelse för de skäl, som af marinförvaltningen anförts

till stöd för önskvärdheten häraf, torde icke här lämpligen böra äga

rum, men synas dessa skäl vara särdeles öfvertygande.

Ämbetsverket har emellertid förklarat, att det icke ansåge sig kunna

bestrida kostnaderna för ifrågavarande försök af anslaget till försök

med torpedmateriel, utan har anhållit att kostnaderna för försöken,

hvilka beräknats komma att uppgå till 10,675 kronor, måtte få förskjutas

af omhänderhafvande medel. Med berörda anhållan har marinförvaltningen

tydligen afsett, att kostnaderna slutligen skulle få betäckas från

femte hufvudtitelns allmänna besparingar.

Omständigheterna under nästlidna sommar medgåfvo emellertid

icke anställande af berörda försök, och i allt fall synas dessa icke vara

af den brådskande beskaffenhet, att icke därmed kan uppskjutas till

dess Riksdagen för ändamålet beviljat medel.

Emellertid tinner jag, såsom nämndt, ytterst önskvärd!, att försöken

blifva verkställda. Det är dock tydligt, att, på sätt marinförvaltningen

påpekat, kostnaderna för desamma icke kunna utgå af ifrågavarande,

nu under några år med 10,000 kronor årligen utgående anslag,

hvilket väl behöfves för andra försök å förevarande områden.

Jag tillstyrker därför, att detta anslag för år 1907 måtte ökas med

det belopp, som motsvarar kostnaderna för ifrågavarande försök, eller

således till 20,675 kronor.»

Emot de af Kungl. Maj:t i ofvan omförmälda afseenden gjorda

framställningar har utskottet icke funnit anledning till annan erinran,

än att dels det begärda anslaget till anskaffning af orderapparater och

afståndsmätare å 208,000 kronor synts kunna fördelas på två år samt

dels att anskaffningstiden för kanoner i reserv, för hvilket ändamål af

Kungl. Maj:t begärts 608,000 kronor och däraf för år 1907 304,000

kronor, synts kunna utsträckas till tre år, och torde af anslaget till

sistberörda ändamål alltså böra för år 1907 utgå 203,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställningar, att Riksdagen:

l:o) på extra stat för år 1907 beviljar

a) till skjutförsök och inskjutning af kanoner

37,000 kronor;

b) till försök med brisansgranater 60,000 kronor;

c) för tre till flottan hörande ångslupars apterande

till bevakningsbåtar 49,800 kronor; och

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

105

d) till försök med torped- och gnistsignal materiel

20,075 kronor;

2:o) af det utaf 1905 års Riksdag beviljade anslagför

komplettering af fartygs och fästningars ammunitionsförråd

med modern artilleriammunition sutredning

å 827,750 kronor anvisar på extra stat för år 1907

ett belopp af 275,917 kronor;

3:o) till anskaffning af orderapparater och afståndsmätare

beviljar 208,000 kronor och däraf på

extra stat för år 1907 anvisar ett belopp af 104,000

kronor; samt

4:o) för anskaffning af kanoner i reserv beviljar

ett anslag af 608,000 kronor och däraf på extra stat

för år 1907 anvisar ett belopp af 203,000 kronor.

Beväpning för kustartilleriet.

23:o) Under punkt 28 af denna hufvudtitel har Kung!. Maj:t före- Angående

slagit Riksdagen att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade anslag för b^äpnfn^för

kustartilleriets beväpning å 294,300 kronor anvisa på extra stat för ar kustartilleriet.

1907 ett belopp af 100,000 kronor. [28.]

Departementschefen har i detta afseende till statsrådsprotokollet

erinrat, hurusom marinförvaltningen i sin skrifvelse den 27 september

1904 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år

1906 hemställt om äskande hos 1905 års Riksdag af ett extra ordinarie

anslag af 294,300 kronor för kustartilleriets beväpning och hade dåvarande

chefen för sjöförsvarsdepartementet i sitt anförande till statsrådsprotokollet

den 14 januari 1905 förklarat, att han ansåge kostnaderna

för ifrågavarande ändamål kunna fördelas på 3 år. I enlighet

därmed föreslog Kungl. Maj:t 1905 års Riksdag att för kustartilleriets

beväpning bevilja ett anslag af 294,300 kronor och däraf på extra stat

för år 1906 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

Denna framställning hade af Riksdagen bifallits.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af det utaf 1905 års Riksdagbeviljade

anslag för kustartilleriets beväpning å 294,300

kronor anvisa på extra stat för år 1907 ett belopp

af 100,000 kronor.

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag för

anskaffande af

röksvagt krut

till kustfästningarnas

kanoner.

[29.]

Röksvagt krut till kustfästningarnas kanoner.

24:o) Kungl. Maja har uti punkten 29 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för anskaffande af röksvagt krut till vissa af kustfästningarnas

kanoner bevilja ett anslag af 274,300 kronor och däraf på

extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 137,150 kronor.

Angående denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»1 sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 har marinförvaltningen

vidare anfört, att chefen för kustartilleriet i sin inspektionsrapport

år 1903 framhållit, bland annat, vikten af att vissa kanoner,

som ännu icke vore försedda med röksvagt krut, måtte erhålla sådant.

I anledning häraf hade marinförvaltningen i skrifvelse till chefen för

sjöförsvarsdepartementet uttalat såsom sin åsikt, dels att nu befintliga

stridsladdningar till 24 cm. kanon M/92 borde kasseras och ny laddning

af röksvagt krut inskjutas, hvarigenom kanonens effekt med all

sannolikhet på samma gång skulle kunna ökas, dels ock att 27 cm.

kanonen M 76 likaledes borde förses med röksvag stridsladdning, på

det att icke röken från dessa kanoner måtte hindra eller störa eldgifningen

från fästningens andra närstående pjäser.

Det hade beräknats, att kostnaden för anskaffning af behöfligt röksvagt

krut till sådana kanoner vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning, hvilka ännu icke blifvit försedda med d}dikt och hvilka med

sin eld deltoge i försvaret utåt, uppginge till 185,900 kronor och till

dylika kanoner vid Karlskrona fästning till 88,400 kronor, eller sammanlagdt

till 274,300 kronor.

På grund häraf har marinförvaltningen i underdånighet hemställt

om äskande å extra stat för år 1907 af 274,300 kronor till röksvagt

krut till vissa af kustfästningarnas kanoner, hvaraf 137,150 kronor för

hvartdera af åren 1907 och 1908.

Den moderna artilleriammunitionsutredning för kustfästningarna,

för hvars anskaffande 1905 års riksdag beviljade medel och å extra

stat för år 1900 anvisade en tredjedel af det beviljade beloppet, omfattade

endast projektilutredning, men icke något röksvagt krut.

Såsom af marinförvaltningen påpekats, är det af stor vikt, att så

många kanoner som möjligt å eu fästning erhålla dylikt krut, enär användningen

af svartkrut i hög grad försvårar säker eldgifning icke

endast från de kanoner, för hvilka sådant krut användes, utan äfven

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JSI:o 6.

107

från närstående kanoner, för Indika röksvagt krut redan kan vara

anskaffadt. Till följd af användning utaf svartkrut å en fästning skulle

därför ett fientligt anfall hafva vida större utsikt alt lyckas än om

endast röksvagt krut begagnades.

Därest det nu ifrågasatta anslaget varder af Riksdagen beviljadt,

komma kustfästningarnas samtliga kanoner att inom den närmaste framtiden

vara försedda med röksvagt krut»

Utskottet, som med hänsyn till hvad af departementschefen anförts,

anser sig böra förorda Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, hemställer,

att Riksdagen må för anskaffande af röksvagt

krut till vissa af kustfästningarnas kanoner bevilja ett

anslag af 274,300 kronor och häraf på extra stat för

år 1907 anvisa ett belopp af 137,150 kronor.

Kustb efästningarna.

25:o) Uti punkten 30 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade anslag till

fortsättande af arbetena ä rikets kustbefästningar å 2,887,500 kronor anvisa

på extra stat för år 1907 ett belopp af 813,500 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Den tredje af de utaf 1897—1898 års befästningskommitté föreslagna

byggnadsperioderna för fortsättande af arbetena å rikets fasta

försvar ingick med år 1906 och skulle enligt den uppgjorda planen

omfatta förutom sistnämnda år jämväl åren 1907 och 1908. För de

utgifter, som under nämnda period beräknats skola komma att utgå för

arbetena å kustbefästningarna, har blifvit redogjordt i protokollet öfver

sjöförsvarsärenden den 14 januari 1905, bilagdt samma års statsverksproposition.

Enligt hvad till berörda protokoll anförts, beräknades samtliga utgifter

för ifrågavarande ändamål under den tredje byggnadsperioden

komma att uppgå till 2,887,500 kronor, och blef detta belopp af 1905

års riksdag beviljadt.

För år 1906 anvisades häraf 1,687,550 kronor.

1 berörda summa, 2,887,500 kronor, ingingo för befästningskostnader

1,408,100 kronor samt för bestyckningskostnader och kostnader

Angående

anslag till

fortsättande

af arbetena å

rikets kustbefästningar.

[30.]

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

för eldens ledning återstående 1,479,400 kronor. Af det för år 1906

anvisade beloppet, 1,687,550 kronor, utgjordes 878,550 kronor af befästningskostnader

och 809,000 kronor af bestyckningskostnader och

kostnader för eldens ledning.

Hvad först angår befästningskostnaderna under hela perioden beräknades

dessa komma att bestå af följande utgifter:

till täckande af brist i befästningsanslaget till

Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning ... kronor

» fullbordande af planlagda befästningsarbeten

vid Karlskrona fästning.......................................... :»

» fullbordande af planlagda befästningsarbeten

vid Ålfsborgs fästning .......................................... »

)> fortifikationsförråd å kustbefästningarna ......... )>

455,000: -

748,100: —

99,000: —

108,000: —

Summa kronor 1,408,100

I det belopp af 1,687,550 kronor, som anvisades för år 1906, ingingo

af nämnda befästningskostnader följande:

till täckande af brist i befästningsanslaget till

Vaxholms och Oscar-Frediuksborgs fästning ... kronor 455,000:''—

:» de fortifikatoriska arbetena vid Karlskrona fästning.

.................. » 374,050: —

» de fortifikatoriska arbetena vid Ålfsborgs fästning.

................................................................... » 49,500: —

Summa kronor 878,550: —

För befästningsarbetena under förevarande period återstå således

att anvisa 529,550 kronor.

I underdånig skrifvelse den 27 juli 1905 har chefen för fortifikationen

hemställt, att häraf måtte under 1907 få utgå 476,550 kronor,

fördelade på följande sätt:

till befästningsarbetena vid Karlskrona fästning ...... kronor 374,050: —

» . » » Ålfsborgs » ...... » 49,500: —

» fortifikationsförråd ......................................................... » 53,000:_

Summa kronor 476,550: —

Emot detta förslag har marinförvaltningen icke haft något att

erinra.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

109

Såsom jag redan nämnt, iugingo i det af 1905 års riksdag beviljade

anslaget å 2,887,500 kronor bestyckningskostnader och kostnader för

eldens ledning till ett belopp af 1,479,400 kronor. Detta belopp var

fördeladt på följande arbeten, nämligen:

till bestyckningsarbeten vid Ålfsborgs fästning...... kronor

y> återstående hälften af anslaget till eldens ledning

vid samma fästning...................................... »

y> bestyckningskostnader å Västra Hästholmen...... »

» eldens ledning å samma fort ..................................»

» kanoner å Västerberget utöfver redan bevil jadt

belopp ........................................................................... ))

» bestyckningsarbeten å Vaxholms och Oscar
Fredriksborgs

fästning............................................ »

till anordningar för eldens ledning å Ålfsborgs

fästning ........................................................................ »

» anskaffning af kanoner med ammunition till

fortet å Västra Hästholmen ..........*..................... »

» anordningar för eldens ledning å sistnämnda fort »

410,000: —

25,000: —- 195,800: —

100,700: —

220,000: —

205,000: —

185,000: —

38,600

99,300

Summa kronor 1,479,400

Häraf anvisades för år 1906 följande belopp:

för bestyckningsarbetena vid Ålfsborgs fästning...... kronor

den återstående hälften af anslaget till eldens ledning

vid samma fästning.......................................... »

för bestyckningsarbeten å Västra Hästholmen ......... »

y> anordningar för eldens ledning å samma fort ... »

» kanoner å Västerberget................................................ »

» täckande af bristen å bestyckningsarbetena å Vaxholms

och Oscar-Fredriksborgs fästning ............ a

af ytterligare kostnader för eldens ledning å Ålfs
.

borgs fästning............................................................... :>>

).) ytterligare kostnad för anskaffning af kanoner

med ammunition till fortet å Västra Hästholmen »

200,000: —

25,000: —

155,400: —

50,000: —

110,000: —

205,000: -

25,000:

38,600: —

Summa kronor 809,000:

Af de anslag, som blifvit redan beviljade för bestyckningskostnader

och kostnader för eldens ledning, återstå således såsom ännu icke anvisade

670,400 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 liar marinförvaltningen

föreslagit, att häraf måtte anvisas för år 1907:

för bestyckningskostnader vid Ålfsborgs fästning...... kronor 160,000: —

» återstående bestyckningsarbeten å Västra Hästholmen.

............................................................................. » 40,400: —

» återstående anordningar för eldens ledning å

samma fort..................................................................... » 50,700: —

» återstående delen af beviljadt belopp för kanoner

å Västerberget.............................................................. »

» återstående kostnad för eldens ledning å Ålfsborgs

fästning........................................................................... »

» anordningar för eldens ledning å Västra Hästholmen

...................................................................s.......... »

110,000:

160,000: —

99,300: —

Summa kronor 620,400:

De af chefen för fortifikationen och marinförvaltningen sålunda afgifna

förslag innebära, att af det för nämnda period beviljade, men

ännu icke anvisade beloppet, 1,199,950 kronor, borde för år 1907 anvisas

1,096,950 kronor, hvadan för periodens sista år eller 1908 endast

skulle återstå 103,000 kronor. En dylik fördelning af det ännu icke

anvisade beloppet bör naturligen om möjligt undvikas och berörda

belopp, så vidt ske kan, fördelas lika på hvartdera af de båda åren.

Hvad de rent fortifikatoriska arbetena beträffar, framhölls emellertid

redan vid framläggande af nästlidna års statsverksproposition, att hvad

för dessa arbetens utförande erfordrades borde utbetalas under periodens

två första år, enär berörda arbeten måste vara afslutade, innan den

sista delen af bestyckningsarbetena kunde bringas till slut. I enlighet

härmed torde de af chefen för fortifikationen upptagna posterna å

374,050 kronor och 49,500 kronor för befästningsarbeten vid Karlskrona

och Ålfsborgs fästningar böra utgå under år 1907.

Däremot lärer till år 1908 kunna anstå med anskaffande af fortifikationsförråd,

hvarför den af chefen för fortifikationen i sådant hänseende

föreslagna posten å 53,000 kronor torde kunna uteslutas från

utgifterna under år 1907.

I fråga om de för samma år af marinförvaltningen upptagna bestyckningskostnader

torde, med hänsyn till redan afslutade kontrakter

angående leveranser samt nödvändigheten af att fullgöra åtskilliga af

ifrågavarande arbeten samtidigt med de fortifikatoriska, uppskof icke

kunna ske med de utbetalningar, som af marinförvaltningen omförmälts

såsom rena bestyckningskostnader vid Ålfsborgs fästning och

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

111

Västra Hästholmen å respektive 160,000 kronor, 40,400 kronor och

110,000 kronor.

De flesta kostnaderna för eldens ledning- synas i stället kunna uppskjutas

till år 1908. Så är förhållandet med posterna å 50,700 kronor

och 99,300 kronor för eldens ledning å Västra Hästholmen och med

hälften af de utgifter, som äro upptagna i posten å 160,000 kronor

för eldens ledning å Ålfsborgs fästning. Den återstående hälften af

sistnämnda post bör däremot utgå under år 1907, enär därmed böra

betäckas kostnader för arbeten, som måste göras samtidigt med de

fortifikatoriska och således under sistnämnda år.

Enligt min mening böra därför uti förevarande afseende anvisas

för år 1907 följande belopp, nämligen:

för befästningsarbeten vid Karlskrona fästning ........ kronor

i> » » Ålfsborgs » ......... »

» bestyckningskostnader vid » » ......... »

)) återstående bestyckningskostnader å Västra Hästholmen.

............................................................................. ))

återstående delen af beviljadt belopp för kanoner

å Västerberget.......................................................... >»

af återstående kostnad för eldens ledning å Ålfsborgs

fästning............................................................... ))

374,050: —

49,050: —

160,000: —

40,400: —

110,000: —

80,000: —

Summa kronor 813,500: —

För år 1908 skulle då återstå att anvisa 386,450 kronor. Åfven

enligt mitt förslag kommer således en afsevärd del af det ännu icke

anvisade beloppet eller två tredjedelar att utgå under år 1907, men

torde detta icke kunna undvikas, om man vill hafva ifrågavarande arbeten

bragta till slut under byggnadsperioden och icke genom uppskof

skall fördyra de en gång beslutade arbetena.

I dessa kostnader hafva äfven inberäknats ersättning till eu fortifikationskassör

med 1,500 kronor, till 3 posthafvande underofficerare

med 50 öre per man och dag samt ersättning till kontorsvakt, expenskostnader

in. in., allt vid hvardera af de två fästningarna Karlskrona

och Ålfsborg.

För lämpligheten af dessa ersättningars utgående anhåller jag att

få åberopa, hvad af chefen för landtförsvarsdepartementet redan förut

denna dag anförts i fråga om dylika ersättningars utgående vid befästningsai-beten

å Karlsborgs fästning».

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. anslag

för afslutande

af nybyggnaderna

för

kustartilleriets

förläggning

m. m.

[31-]

Ang. anslag

för afslutande

af arbetena för

minförsvarets

ordnande samt

minpersonalens

inkvartering

vid

mobilisering.

[32.]

Med tillstyrkan af bifall till förevarande framställning-, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må af det utaf 1905 års Riksdagbeviljade

anslag till fortsättande af arbetena å rikets

kustbefästningar å 2,887,500 kronor anvisa nå extra

stat för år 1907 ett belopp af 813,500 kronor.

Nybyggnader för kustartilleriets förläggning m. m.

26:o) Under punkt 31 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för afslutande af nybyggnaderna för kustartilleriets

förläggning m. in. bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 161,438

kronor.

Departementschefen har i fråga om detta anslag anfört, att enligt

den i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari

1901 framlagda planen för uppförande af nybyggnader för kustartilleriets

förläggning'' in. in. skulle erforderliga medel för berörda förläggning

under år 1907, som vore sista byggnadsåret, utgå med

161,438 kronor.

Utskottet får, under tillstyrkande af bifall till livad Kungl. Maj:t

i denna punkt föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må för afslutande af nybyggnaderna

för kustartilleriets förläggning in. ro. bevilja på extra

stat för år 1907 ett anslag af 161,438 kronor.

Minförsvarets ordnande samt minpersonalens inkvartering

vid mobilisering.

27:o) Kungl. Maja har under punkten 32 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att för afslutande af arbetena för minförsvarets

ordnande och minpersonalens inkvartering vid mobilisering bevilja på extra

stat för år 1907 ett anslag af 260,919 kronor.

Departementschefen har beträffande denna fråga till statsrådsprotokollet

anfört, att i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11

januari 1901 vore jämväl framlagd eu plan för beviljande af medel för

minförsvarets ordnande samt minpersonalens inkvartering vid mobili
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

113

sering. Denna plan hade städse följts vid beviljande af anslag för

ifrågavarande ändamål. Enligt planen vore år 1907 jämväl uti förevarande

hänseende sista byggnadsåret, och borde för detsamma beviljas

260,919 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för afstötande af arbetena för

minförsvarets ordnande och minpersonalens inkvartering

vid mobilisering bevilja på extra stat för år 1907 ett

anslag af 260,919 kronor.

Fasta minförsvaret.

28:o) Under punkten 33 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

förslagit Rikdagen att för fasta minförsvaret bevilja på extra stat för

år 1907 ett anslag af 127,150 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i denna fråga

anfört följande:

»I skrifvelse den 25 september 1903 anförde marinförvaltningen,

att det för minspärrningarnas snabba mobilisering syntes vara ett

oafvisligt villkor, att en utredning tändkolfvar ständigt bölles förvarade,

fullt klargjorda till omedelbart krigsbruk. Detta förvaringssätt

fordrade emellertid, att tändkolfvarna förvarades i särskilda källare,

belägna så långt från hvarandra inbördes, att eventuell explosion af

tändkolfvarna i en sådan källare ej kunde skadligt inverka på någon

af de öfriga. För anskaffning utaf reservtändkolfvar till i förråd befintliga

minor af olika slag samt för uppförande af mindre tändkolfskällare

vid de olika minförråden beräknades erforderligt ett belopp af

65,000 kronor.

Marinförvaltningens hemställan om anslag för berörda ändamål föranledde

icke någon framställning till 1904 års riksdag, men då samma

hemställan påföljande år förnyades, förklarade dåvarande chefen för

sjöförsvarsdepartementet, att han ansåg den föreslagna åtgärden böra

vidtagas, men att utgiften syntes vara af beskaffenhet, att utan allt

för stor olägenhet kunna fördelas på två år, hvarför för ifrågavarande

ändamål för år 1906 borde afses ett belopp af 32,500 kronor.

Denna summa ingick i det belopp, som därefter af Eders Kungl.

Maj:t äskades af 1905 års Riksdag för fasta minförsvaret och som

af samma Riksdag beviljades för år 1906.

Bih. till Rihd, Prat. 1906. 4 Sami 1 Afl, 6 Haft.

Ang. anslag

för fasta

minförsvaret.

[33.]

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Marinförvaltningen liar nu anmält behof för år 1907 af ytterligare

32,500 kronor för anskaffning af reservtändkolfvar och tändkolfskällare.

I fråga om anslagsbehofvet för år 1906 anmälde marinförvaltningen

vidare, att för ändring af äldre minor att användas såsom reserv- och

öfningsmateriel erfordrades för år 1906 ett belopp af 30,000 kronor.

Enligt hvad som framgår af protokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 14 januari 1905, ansåg dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet

jämväl denna utgift kunna fördelas på två år, och ingick i

öfverensstämmelse härmed ett belopp af 15,000 kronor för ifrågavarande

ändamål i den summa, som af Eders Kung!. Maj:t äskades och

af 1905 års Riksdag beviljades för fasta minförsvaret.

Marinförvaltningen bär nu anmält behof för år 1907 af ytterligare

15,000 kronor för ändring af äldre minor.

Vidare har marinförvaltningen i fråga om anslag för år 1907 anfört,

att, sedan de för minstationerna afsedda instrumenten numera

vore ständigt uppsatta på sina respektive platser, det visat sig, att till följd

af instrumentens kompakta sammansättning äfven mindre reparationsarbeten

på ledningar och kontakter varit ganska tidsödande, hvadan en

lämplig förändring uti instrumentens sammansättning vore nödvändig;

äfvenledes hade de senare årens erfarenhet ådagalagt behofvet af

reservinstrument samt s. k. absoluta mätningsinstrument för undersökning

af minsystemen vid minspärrningar och i kabelförråd för att

ersätta de nu använda s. k. u n de r s ö k ning s b ord eu med deras tidsödande

mätningar.

För ändring af relaisinstrument och anskaffning af reserv- och

absoluta mätningsinstrument för minspärrning har marin förvaltningen

i anledning häraf beräknat, att för år 1907 erfordras 20,000 kronor.

Vidare har marinförvaltningen anfört, att dels för arbeten vid minspärrning,

transport af minor och kabelrullar, dels såsom förrådsfartyg

vid handminspärrnings utförande vid mobilisering dels ock för undersökningar

af elektriska kabelförrådet erfordrades för Fårösunds kustposition,

i likhet med hvad förhållandet vore vid öfriga minspärrningar,

eu handkranpråm, för hvilken anskaffningskostnaden beräknades till

18,000 kronor.

Den uti ett af batterierna vid Fårösund befintliga elektriska belysningsmaterielen

för eu minspärrning bestode af 2 stycken dynamomaskiner

af föråldrad typ samt en strålkastare. Under 1904 års minering

hade denna materiel befunnits vara af otillfredsställande beskaffenhet

och strålkastaren på grund af sin långa diameter och föråldrade

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

115

konstruktion ingalunda motsvara sitt ändamål. Sammalunda vore förhållandet

med den uti ett annat batteri vid Fårösund befintliga strålkastaren.

För att ersätta ifrågavarande belysningsmateriel erfordrades en elektrisk

lysapparat med två nya strålkastare, för hvilken anskaffningskostnaden

beräknades till 35,000 kronor.

Sedan för minförsvaret vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning

afsedd min materiel blifvit öfverlämnad till kustartilleriet och en del af

denna materiel måste förvaras i samma förrådshus, som äfvenledes

tjänade till förvaringsrum för minmateriel, afsedd för flottan, vore

det nödvändigt, att vederbörande uppbördsmän finge sina förråd skilda

från hvarandra samt att anordningar vidtoges för förberedande af lätt

och hastig transport af materiel från förrådshusets ena del till lastbrygga.

För inredning i omförmäld t afseende af berörda minmagasin

samt anläggning af spårväg från magasinets ena gafvel till lastbryggan

beräknades erforderligt ett belopp af 6,650 kronor.

De årligen återkommande mineringsöfningarna vid Vaxholm och

Karlskrona och kanske innevarande år äfven vid Göteborg kräfde en

större användning af de för minförsvaret anskaffade ångkranpråmarna

än hvad förhållandet vore före kustartilleriets tillkomst. Härigenom

hade framstått behof af en reservångkranpråm, som dessutom vore

behöflig att ersätta den 30 år gamla ångkranpråmen n:o 1, hvilken

snart endast kunde användas såsom reserv.

Anskaffningskostnaden för en ångkranpråm beräknades till 98,000

kronor.

Marinförvaltningen har med anledning af hvad sålunda anförts

hemställt, att hos Riksdagen måtte föreslås, att för fasta minförsvarets

behof bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 225,150

kronor.

Hvad först beträffar framställningen om äskande af anslag å 32,500

kronor för anskaffning af reservtändkolfvar och tändkolfskällare och å

15,000 kronor för ändring af äldre minor, utgöra dessa belopp den

återstående hälften åt hvad för berörda ändamål ansetts erforderligt,

sedan nästlidna Riksdag beviljat den första hälften af det behöfliga beloppet.

Då ifrågavarande arbeten böra utföras i en följd, synas nu ifrågavarande

anslagsbeiopp böra utgå under år 1907.

Framställningen om äskande af det belopp af 20,000 kronor, hvars

beviljande marinförvaltningen föreslagit för ändring af relaisinstrument

och anskaffning af reserv- och absoluta mätningsintrument för minspärrningarna,

afser att underlätta sträfvandena att alltid hålla minför
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

svarets materiel i det skick, hvari det bör vara vid mobilisering, och

som stor vikt ligger uppå, att så är förhållandet, synes det ifrågavarande

beloppet böra beviljas.

För att utföra mineringarna vid Fårösund erfordras, på sätt marinförvaltningen

anmält, eu handkranpråm, som beräknats komma att

kosta 18,000 kronor; dessutom erfordras en elektrisk lysapparat med

två nya strålkastare för 35,000 kronor. Omständigheterna kunna blifva

sådana, att vid nämnda plats minering hastigt måste kunna utföras,

och är det därför af vikt, att den härför erforderliga materielen finnes

å platsen och är i godt stånd. De uti detta afseende ifrågasatta anskaffningarna

synas mig därför icke böra uppskjutas.

Såsom marinförvaltningen vidare anfört, förvaras för närvarande uti

förrådshus i närheten af Oscar-Fredriksborgs fästning minmateriel,

som delvis tillhör flottan delvis kustartilleriet. Då denna materiel således

står under uppsikt af olika uppbördsmän, är det tydligen för utöfvande

af en effektiv kontroll af vikt, att de båda förråden blifva från

hvarandra skilda. Det är för anordningar i detta afseende samt för

underlättande af en mobilisering af ifrågavarande materiel, som marinförvaltningen

föreslagit, att ett belopp af 6,650 kronor måtte beviljas.

Jämväl i denna del ansluter jag mig till marinförvaltningens framställning.

Hvad däremot beträffar den af marinförvaltningen ifrågasatta ångkranpråmen,

synes mig dess anskaffande icke vara af den brådskande

beskaffenhet, att icke därmed kan till ett följande statsregleringsår

anstå.»

På grund af hvad sålunda i statsrådsprotokollet anförts finner sig

utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseenden

och hemställer därför,

att Riksdagen må för fasta minförsvaret bevilja

på extra stat för år 1907 ett anslag af 127,150 kronor.

Materiel för tillfälliga sprängnings- och kontraminerings
arbeten.

Ang. anslag till

materiel för

tillfälliga

sprängningsoch

kontramineringsarbeten.

29:o) Uti punkten 34 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till materiel för tillfälliga sprängnings- och kontramineringsarbeten

bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 45,000

kronor.

[34.]

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

117

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»Nästlidna års lagtima Riksdag beviljade ett extra ordinarie anslag

å 45,000 kronor för fortsatt anskaffning af sprängnings- och kontramineringsmateriel,

hvilken var afsedd att tilldelas flottans fartyg för

användning vid tillfälliga sprängningsarbeten dels på land för förstörande

af broar, järnvägar m. m. dels i våra skärgårdar för undanrödjande

af en fiendes tillfälliga spärrningar med minor, stängselbommar,

kättingar och dylikt.

Marinförvaltningen har i sin skrifvelse den 29 september 1905

meddelat, att enligt beräkning erfordrades jämväl för år 1907 ett lika

belopp till ifrågavarande ändamål, och har ämbetsverket på grund

häraf hemställt, att Eders Kungl. Maj:t ville af Riksdagen begära ett

belopp af 45,000 kronor på extra stat för år 1907 till anskaffande af

materiel för tillfälliga sprängnings- och kontramineringsarbeten.

Då den af marinförvaltningen omförmälda beräkningen icke var

bifogad berörda skrifvelse, anmodade jag ämbetsverket att inkomma

med densamma.

Den öfversikt öfver behofvet af ifrågavarande materiel, marinförvaltuingen

med anledning häraf lämnat, är af hemlig natur, och lärer

därför någon redogörelse i berörda afseende icke lämpligen nu böra

ske, utan torde marinförvaltningens berörda skrifvelse få tillhandahållas

Riksdagens vederbörande utskott.

Väl har marinförvaltningen i sina beräkningar äfven medräknat

behofvet för den pansarkryssare, om hvars byggande ämbetsverket nu

gjort framställning och hvilken anskaffning jag för närvarande anser

böra uppskjutas, men då å andra sidan icke beräknats materiel af ifrågavarande

beskaffenhet för andra, redan befintliga fartyg, hvilka, enligt

min åsikt, böra med dylik materiel förses, finner jag icke anledning

att hemställa om nedsättning af det belopp, som i förevarande afseende

föreslagits.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till materiel för tillfälliga

sprängnings- och kontramineringsarbeten bevilja på

extra stat för år 1907 ett anslag af 45,000 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande JSF:o 6.

Angående

användning

af besparingar

å anslaget för

fasta minförsvaret.

[35.]

Användning af besparingar å anslaget för fasta

minförsvaret.

30:o) Kung!. Maj:t har under punkten 35 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen medgifva, att utaf den besparing af 22,209 kronor

22 öre, som uppstått å kostnaden för en ångkranpråm för minförsvaret

vid Göteborg, för hvilkens anskaffande 1903 års Riksdag beviljat medel,

finge användas omkring 10,000 kronor till anskaffande af en ångslup

eller en motorbåt för minförsvaret vid Göteborg samt att återstoden finge

ställas till Kungl. Maj:ts disposition för minväsendets utveckling.

I fråga om denna framställning bär departementschefen till statsrådsprotokollet,

yttrat följande:

»I underdånig skrifvelse den 30 maj 1905, med hvilken öfverlämnades

summarisk redovisning för alla under år 1904 af marinförvaltningen

förvaltade medel och bestridda utgifter in. m., anmälde marinförvaltningen,

bland annat, att kostnaden för anskaffning af en ångkranpråm,

för hvars byggande vid beviljande af anslag år 1903 för

fasta minförsvaret beräknats åtgå 98,500 kronor, i själfva verket endast

komme att uppgå till 76,290 kronor 78 öre, och hemställde marinförvaltningen,

att nämnda besparing å 22,209 kronor 22 öre måtte få

användas till utgifter för de med anslaget afsedda ändamål.

Med afslag å denna framställning anmodade Eders Kungl Maj:t

marinförvaltningen i nådigt bref den 30 juni 1905, att, därest berörda

medel skulle erfordras för andra ändamål med afseende å fasta minförsvaret

än de, för hvilka de ursprungligen afsetts, afgifva förslag till

utverkande af Riksdagens samtycke härtill i sammanhang med ämbetsverkets

öfriga förslag till framställningar till 1906 års Riksdag.

Med anledning häraf har marinförvaltningen i sin underdåniga

skrifvelse den 29 sistlidna september anfört, att för upprätthållande af

sjö förbindelse inom Ålfsborgs fästning hittills icke funnits att tillgå

annat än en af de båda där befintliga minkabelbåtarna, hvilken med

sina båda maskiner och sin besättningsstyrka af sex man droge så stor

kostnad, att det för närvarande anvisade beloppet af 1,000 kronor för

upprätthållandet af ifrågavarande sjöförbindelse redan under de förhållanden,

som varit rådande, då anslagets storlek bestämdes, visat sig

ingalunda räcka till för ändamålet. Sedan minmaterielen å Nya Alfsborg

numera blifvit fullt klar och fordrade daglig tillsyn, samt Ålfsborgs

kustartilleridetachements styrka ökats, och en del af densamma förlagts

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statmtshottets Utlåtande, N:o 6.

119

på Nya Ål isberg, både fordringarna på sjöförbindelse ökats i mycket,

hög grad. Enär vidare minmaterielen förvarades på tre olika ställen

inom fästningen, vore af behofvei, starkt påkalladt, att detachementsbefälhafvaren

hade till sitt förfogande för transport af personal och

materiel till de olika förrådsplatserna en mindre ångslup, hvilken

kräfde mindre tid för uppeldning, mindre driftkostnad samt mindre besättning

och maskinpersonal än den förutnämnda minkabelbåten. Anskaffningskostnaden

för eu ångslup beräknades till 10,000 kronor.

Kriget i Ostasien hade visat minväsendets stora betydelse vid ett

lands försvar. Det vore därför af synnerlig vikt, att medel ställdes

till marinförvaltningens disposition för att gifva minförsvarets målsmän tillfälle

att genom försök m. m. åstadkomma förbättringar i vår minmateriel.

Marinförvaltningen hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t ville

hos Riksdagen göra framställning, att utaf den besparing af 22,209 kronor

22 öre, som uppstått i kostnaden för berörda ångkranpråm för minförsvaret

vid Göteborg omkring 10,000 kronor, måtte få användas till

anskaffande af eu ångslup för minförsvaret vid Göteborg samt att

återstoden, 12,209 kronor 22 öre, måtte ställas till Eders Kungl. Majds

disposition för minväsendets utveckling.»

Då anskaffningen af den utaf marinförvaltningen föreslagna ångslupen,

hvilken måhända med fördel skulle kunna utbytas mot eu

motorbåt, synes komma att medföra besparing i de årliga utgifterna

genom densammas användning i stället för eu af de utaf ämbetsverket

omförmälda minkabelbåtarna, samt anställandet af de utaf marinförvaltningen

ifrågasatta försöken för åstadkommande af förbättringar i vår

minmateriel är synnerligen behöfligt, har departementschefen hemställt

om aflåtande till Riksdagen af nu förevarande framställning.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majt:s ifrågavarande

förslag, hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att utaf den bespa«

ring af 22,209 kronor 22 öre, som uppstått å kostnaden

för en ångkranpråm för minförsvaret vid Göteborg,

för hvilkens anskaffande 1903 års Riksdag beviljat

medel, må användas omkring 10,000 kronor

till anskaffande af en ångslup eller en motorbåt för

minförsvaret vid Göteborg samt att. återstoden må

ställas till Kung]. Maj:ts disposition för minväsendets

utveckling.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag för

anskaffande af

transportmedel

för

flottans varf.

[36.]

Transportmedel för varfven.

31:o) Under punkten 36 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för anskaffande af transportmedel för flottans

varf bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 73,000 kronor.

Härom bär departementschefen gjort följande uttalande till statsrådsprotokollet.

»Till statsrådsprotokollet för den 14 januari 1905, bilagdt samma

års statsverk sproposition, bar dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet

lämnat en utförlig redogörelse för de framställningar, som

under senare åren gjorts i fråga om ökning af transportmedlen för

varfven.

Af denna redogörelse framgår, att beträffande anslagsbehofven uti

berörda afseende för år 1906 varfschefen vid flottans station i Karlskrona

hemställt om anskaffande af 3 ammunitionspråmar, 1 ångslup

eller motorbåt, 1 kolpråm af järn, 1 vattenbåt af järn och 1 bogserbåt

samt varfschefen vid flottans station i Stockholm om anskaffande af 1

bogser- och isbrytarångfartyg, 3 ammunitionspråmar, 1 kolpråm af järn

eller stål och 1 vattenfartyg.

Marinförvaltningen fann väl behofvet af ökad materiel för verkställande

af vid varfven förekommande transporter m. m. vara af mycket

trängande beskaffenhet, men förklarade sig dock anse det icke vara

nödvändigt, att anskaffningen för år 1906 skedde i den omfattning,

varfscheferna föreslagit.

Ämbetsverket hemställde därför om äskande för år 1906 af medel för

anskaffning af 2 kolpråmar, 1 ammunitionspråm, 1 provianttransportpråm

och 1 vattenbåt, samtliga afsedda för Karlskrona station, äfvensom 1

bogser- och isbrytarångfartyg för Stockholms station. Kostnaderna för

dessa af marinförvaltningen föreslagna anskaffningar beräknades uppgå

till 245,500 kronor.

Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet anförde med anledning

häraf, att med hänsyn till nödvändigheten att kunna företaga en hastig

mobilisering, de af marinförvaltningen påpekade behofven af både en

ammunitionspråm och en provianttransportpråm för Karlskrona station

snarast möjligt borde fyllas, hvaremot med anskaffande af de för stationerna

afsedda kolpråmarna syntes kunna anstå till ett följande år.

Äfven den föreslagna vattenbåten syntes böra byggas under år 1906.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o fl.

121

Förverkligandet af förslaget om byggandet af ett bogser- ocli isbrytarfartyg,

som därjämte vid behof skulle kunna användas som bevakningsbåt,

syntes däremot jämväl kunna uppskjutas.

Anskaffningen för år 1906 syntes därför kunna begränsas till en

ammunitionspråm, en provianttransportpråm och en vattenbåt, samtliga

afsedda för Karlskrona station, för en beräknad kostnad af 49,500

kronor.

Med anledning häraf äskade Eders Kungl. Maj:t sistnämnda belopp

af 1905 års Riksdag för anskaffande af transportmedel för flottans varf,

och blef detta belopp af Riksdagen beviljadt.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 har marinförvaltningen

anfört, att varfschefen i Karlskrona uti det af honom afgifna

förslag beträffande anslagsbehofven för år 1907 hemställt om

anskaffande af 1 bogserbåt, 2 motorbåtar och 1 kolpråm. Varfschefen

i Stockholm hade föreslagit anskaffande af 1 bogser- och isbrytarfartyg,

6 kolpråmar af olika storlekar, 1 vattenfartyg, 1 täckt pråm för

transport af proviant och utredning samt 1 motorbåt.

Ehuru marin förvaltningen ansåge ovedersägligt, att icke allenast

för möjliggörande af en snabb mobilisering utan äfven för anordnande

och bedrifvande på lämpligaste och billigaste sätt af de dagliga arbetena å

varfven dessas transportmedel måste i betydlig mån ökas, hade ämbetsverket

dock för närvarande funnit sig icke kunna föreslå nyanskaffning af

transportmateriel i vidsträcktare omfattning än som oundgängligen erfordrades

för fyllande af de mest trängande behofven.

På grund af denna uppfattning hade ämbetsverket ansett, att,

därest Karlskrona station erhölle nu begärda 2 motorbåtar, tillsvidare

kunde anstå med anskaffning af den bogserbåt, hvarom varfschefen

därstädes äfven gjort framställning.

Beträffande Stockholms station hade det vidare synts med hänsyn

till andra behof, som borde i första hand tillgodoses, icke vara lämpligt

att nu hemställa om anskaffning af 5 utaf de af varfschefen vid sistnämnda

station föreslagna 6 kolpråmarna, vattenfartyget och den täckta pråmen.

Sedan marinförvaltningen år 1901 gjort framställning om anskaffande

af B kolpråmar af järn eller stål, lastande 250 ton hvardera, samt

1902 års Riksdag, uppå framställning af Eders Kung]. Maj:t, anvisat

medel till byggande af en dylik pråm, hade, oaktadt flottan under

denna tid -förstärkts med ett afsevärdt antal fartyg, varfvens behof af

ökade transportmedel för kolning icke blifvit tillgodosedda. Under sådana

förhållanden syntes anskaffandet af redan föreslagna 2 dylika pråmar,

en för hvardera stationen, icke böra ytterligare uppskjutas, så mycket

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sand. 1 Afd. 6 Haft. IG

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mindre som varfven för förhyrande af kolpråmar årligen måste erlägga

betydliga belopp.

Då emellertid åren 1901 och 1903 en dylik pråm beräknats kosta

38.000 kronor, hade marinförvaltningen på grund af ökade materialoch

arbetspris ansett kostnaden för en sådan pråm under år 1904 uppgå

till 40,000 kronor, och torde detta belopp fortfarande få anses

erforderligt.

Varfschefen i Karlskrona hade vidare hemställt om anskaffning af

2 motorbåtar, af Indika den ena, som ansetts erfordra en kostnad af

15.000 kronor, vore afsedd för artilleridepartementets kommunikationer

och transporter mellan varfvet och Laboratorieholmen, kruthusen samt

forten, och den andra, hvarför kostnaden skulle komma att uppgå till

10.000 kronor, behöfdes för inbärgning af torpeder, på det att torpedskjutningarna

måtte kunna i tid medhinnas.

I afseende härå hade varfschefen i sitt förslag till beräknande af

utgifterna för år 1906 anfört, att, då tillgången å ångslupar och bogserbåtar

vid varfvet vore knapp, det vore nödvändigt, att för den viktiga

del af varfsdriften, som artilleridepartementet utgjorde, afsåges en

särskild ångslup, nog kraftig att kunna bogsera ammunitionspråmar.

Oaktadt sålunda för denna båt erfordrades större maskinkraft, kunde

emellertid kostnaden för densamma begränsas till 15,000 kronor, då

det vore meningen att söka för ändamålet anskaffa lämplig motorbåt.

Vidare hade chefen för torpeddepartementet i Karlskrona i skrifvelse

till varfschefen därstädes den 15 augusti 1905 framhållit, att en motorbåt,

särskildt afsedd för inbärgning af torpeder vid torpedskjutning, vore

alldeles nödvändig för att torpedskjutningarna före hvarje expedition

skulle kunna medhinnas. Genom användande af någon af varfvets

ångslupar som inbärgningsbåt blefve torpedskjutningarna både senare

utförda och dyrare än om därtill användes motorbåt, enär det erfordrades

väsentligt längre tid att uppelda och klargöra en ångslup än eu

motorbåt, som nästan ögonblickligen vore klar för användning, samt

en ångslup behöfde större besättning än en motorbåt.

Marinförvaltningen hade jämväl funnit de föreslagna motorbåtarna

vara erforderliga för ett ekonomiskt anordnande af arbetena å varfvet,

men ansåge, att då, enligt hvad upplyst blifvit, en sådan båt kunde för

Stockholms station anskaffas för 9,000 kronor, den för torpeddepartementet

i Karlskrona afsedda motorbåten borde kunna erhållas för

samma belopp.

I fråga om det ånyo föreslagna bogser- och isbrytarfartyget för

Stockholms station bär marinförvaltningen åberopat den utredning, ämbete
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

123

verket i den frågan lämnat i sin underdåniga skrifvelse den 27 september

1904.

Varfschefen vid Stockholms station hade vidare, anför marinförvaltningen,

begärt 9,000 kronor till anskaffande af en motorbåt för artilleridepartementets

behof.

I afseende härå hade chefen för artilleridepartementet anfört, att,

om det begärda bogser- och isbrytarfartyget erhölles, det visserligen

under vintern, då is läge, blefve lättare att komma till Björnholmen,

men att departementet äfven andra tider på året nästan dagligen behöfde

sända ut folk i och för laddningsarbeten till Björnholmen och Loudden,

där göromålen ständigt ökades.

Härtill kunde man visserligen använda två redan förefintliga åugslupar,

men dessa vore mycket ofta upptagna för andra ändamål, hvarför

kontinuitet i arbetet ej alltid kunde vinnas. På grund af båtarnas relativt

stora besättning om 3 till 5 man vore dessutom kostnaderna för färderna

afsevärda.

Om däremot en lämplig motorbåt funnes, skulle d}dika kostnader

kunna betydligt nedbringas.

En för ändamålet lämplig motorbåt kunde, enligt under hand

inkommet anbud, erhållas för en kostnad, ej öfverstigande 9,000 kronor.

Driftkostnaden för färd till och från Björnholmen, hvilken nu uppginge

till omkring 34 kronor, skulle med en dylik motorbåt komma att uppgå

till allenast 7 kronor 50 öre och sålunda en besparing af omkring 26

kronor göras för hvarje dag, då laddningsarbete förekomme.

För öfrigt skulle en sådan motorbåt bättre motsvara behofvet än

den tillförene af varfschefen föreslagna mindre bogserbåt, som beräknats

kosta 40,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

det Kungl. Maj:t täcktes å extra stat för år 1907 äska medel för

anskaffande af följande materiel till nedan angifna kostnad, nämligen:

2 kolpråmar, en för hvardera stationen, å 40,000 kr.......kronor 80,000: —

2 motorbåtar för Karlskrona station, en å 15,000 kr.

och en å 9,000 kr................................................... » 24,000: —

1 bogser- och isbrytarfartvg, tillika bevakningsbåt,

för Stockholms station............................................... » 116,000: —

1 motorbåt för Stockholms station ............................... » 9,000: —

Summa kronor 229,000: —

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

StatmtsJcottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

Hvad först beträffar de af marinförvaltningen föreslagna kolpråmarna,

synes anskaffande af dylika för Karlskrona station, där sådana

pråmar svårligen vid hastigt påkommet behof kunna erhållas, vara ur

mobiliseringssynpunkt synnerligen önskvärd!, hvarför jag tillstyrker bifall

till marinförvaltningens framställning i den delen. Jämväl för Stockholms

station skulle säkerligen en kolpråm vara till stor nytta och

inbespara kostnader, som nu måste utgå för förhyrande af en dylik

vid behof, men, då vid mobilisering i Stockholm torde vara möjligt att

anskaffa kolpråmar, synes mig frågan om anslag för berörda ändamål

kunna till ett följande år uppskjutas.

De skäl, som anförts för anskaffande af två motorbåtar för Karlskrona

station och en för Stockholms station, synas mig böra föranleda

till anskaffning af desamma. Däremot torde förslaget om beviljande

af medel för byggande af ett bogser- och isbrytarfartyg för en

kostnad af 116,000 kronor icke böra bifallas. Jag är visserligen den

förste att erkänna, att ett isbrytarfartyg bör anskaffas för härvarande

stations behof, men för att ett dylikt fartyg skall kunna motsvara de

fordringar, som måste ställas på detsamma, bör det, enligt min mening,

byggas vida större och kraftigare än hvad marinförvaltningen nu föreslagit.

Med hänsyn härtill och då frågan om anskaffande af berörda

fartyg synes kunna anstå ännu ett år, torde marinförvaltningens framställning

i denna del icke för närvarande böra föranleda någon Eders

Kungl. Maj:ts åtgärd.

Anskaffningen af de föreslagna transportmedlen för varfven torde

därför under år 1907 kunna begränsas till:

en kolpråm för Karlskrona station................................. kronor 40,000: —

två motorbåtar för » » » 24,000: —

en motorbåt för Stockholms :» » 9,000: —

Summa kronor 73,000: —»

Emot Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning i hvad den afser

anvisande af medel till anskaffning af en kolpråm och en för inbärgning

af torpeder afsedd motorbåt för Karlskrona station samt en motorbåt

för kommunikationsändamål vid Stockholms station har utskottet

icke haft något att erinra.

Beträffande åter Kungl. Maj:ts förslag om byggande för Karlskrona

station af en motorbåt, afsedd för, bland annat, bogsering af ammunitionspråmar

och beräknad betinga en kostnad af 15,000 kronor, har

utskottet, som icke funnit sig öfvertygadt om att tekniken i afseende

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JSf:o 6.

125

å förfärdigandet af motorbåtar ännu nått en sådan utveckling, att dylika

båtar med fördel må kunna användas för arbeten af nyssberörda

art, därför en icke obetydlig maskinkraft torde vara erforderlig, ansett

sig icke böra biträda Kungl. Maj:ts framställning i denna del.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, att Riksdagen för anskaffande

af transportmedel för flottans varf beviljar på

extra stat för år 1907 ett anslag af 58,000 kronor.

Transportmedel för kustfästningarna.

32:o) Kungl. Maj:t bär uti punkten 37 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för anskaffning af transportmedel för kustfästningarna

bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 56,630 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»I sin underdåniga skrifvelse angående sjöförsvarets anslagsbehof

för år 1907 har marinförvaltningen beträffande beliofvet af transportmedel

för kustfästningarna anfört, bland annat, att chefen för kustartilleriet

i sin inspektionsrapport för år 1903 framhållit, att bristen

på flytande materiel (ångslupar, rodd- och segelbåtar) gjort sig i höggrad

gällande vid kustartilleriregementena. För Karlskrona artilleriregemente

behöfde sålunda anskaffas 4 exercisbarkar med segel och 4

jollar samt för fortet Kungsholmen en mindre isbrytare. Tillika hade

af chefen för kustartilleriet föreslagits, att för Vaxholms kustartilleriregemente

måtte anskaffas likaledes 4 exercisbarkar med segel äfvensom

eu ångfärja af lämplig storlek och konstruktion.

Med anledning af denna rapport hade marinförvaltningen anmodat

befälhafvande amiralen i Karlskrona och chefen för Vaxholms kustartilleriregemente

att inkomma med utredning angående ifrågavarande behof

samt rörande den materiel, som för kustartilleriregementenas behof

kunde såsom lån erhållas från flottans stationer.

Med svarsskrifvelse härå hade befälhafvande amiralen i Karlskrona

till marinförvaltningen öfverlämnat yttrande i ämnet från chefen för

Karlskrona kustartilleriregemente och varfschefen i Karlskrona,

Angående anslag

för anskaffning

af

transportmedel

för

kustfiistningarna.

[37.]

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Chefen för sistnämnda kustartilleriregemente hade förklarat, att

det oundgängligen erfordrades

för Karl skrona kustartilleriregemente:

segel- och roddslupar..................................................... 8

barkass för transporter .................................................... 1

segelbåt.................................................................................. 1

joll........................................................................................... 1

för fortet Kungsholmen, utom den materiel, som redan funnes eller

vore under anskaffning:

större ångslup för kommunikationerna....................... 1

mindre ångslup för fortbefälhafvaren med flera ...... 1

segelbåtar för officerare och underofficerare.............. 2,

eller tillhopa 11 segel- och roddbåtar, 2 ångslupar, 1 barkass och

1 joll.

Varfschefen hade meddelat, att af denna materiel 5 segel- och

roddslupar samt 1 joll fortfarande kundo till regementet från varfvet

utlånas. Kostnaden för den materiel, som sålunda måste nyanskaflfas,

skulle uppgå till:

6 segel- och roddslupar .................................................. kronor 10,400: —

1 barkass................................................................................ » 2,500: —

1 ångbåt af samma storlek som varfvets bogser
-

ångare Atle ....................

............................................. » 80,000: —

1 mindre ångslup ................

............................................. » 20,000: —

eller tillhopa kronor 112,900: —

I fråga om den af regementschefen och varfschefen till anskaffning

förordade materielen hade befälhafvande amiralen meddelat, att behofvet

af en barkass berodde på det förhållandet, att en sådan icke vidare

kunde såsom lån erhållas från varfvets förråd.

Befälhafvande amiralen hade vidare erinrat, att chefen för kustartilleriet

föreslagit nyanskaffning af 4 jollar, Indika vore afsedda att

tillgodose behofvet af små roddbåtar för de förberedande riktöfningarna

emot rörligt mål samt att begagnas vid de många tillfällen, då endast

mindre förflyttningar, bogseringar och dylikt förekomme. På grund

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

127

häraf hemställde befälhafvande amiralen om anskaffning af, utöfver

hvad regementschefen och varfschefen föreslagit, 4 jollar för en kostnad

af tillhopa 1,900 kronor.

Af den sålunda föreslagna materielen hade befälhafvande amiralen

ansett bäst behöfvas

4 segel- och roddslupar,

1 barkass,

1 större ångslup.

Uti det från chefen för Vaxholms kustartilleriregemente infordrade

yttrandet hade först meddelats, att vid regementet då funnes i bruk

2 större ångslupar,

2 mindre »

8 större roddbåtar,

12 mindre » och

2 transportpråmar, af hvilka dock endast den ena vore disponibel

vid mobilisering, enär den andra vore afsedd för en lysmaskin.

Af denna materiel användes en af de större ångsluparna för irispoktionsresor,

de mindre ångsluparna till uppehållande af förbindelserna

inom fästningens område och sex större roddbåtar för vakthållning och

vissa slags transporter. Sex mindre roddbåtar voro härjämte ställda

till disposition af vissa befälhafvare inom fästningen.

För regementet disponerades således allenast den andra större

ångslupen, som användes för alla bogseringar af såväl materiel som

rörliga mål och såsom reserv för de öfriga ångsluparna, samt 2 större

och G mindre roddbåtar jämte 2 pråmar. Från varfvet vore till regementet

utlånade 2 mindre pråmar, 3 slupar med segelställ samt 4 jollar,

men enär dessa båtar ej vore att påräkna för regementet under andra

tider än då de kunde af varfvet afvaras, hade de icke beräknats vid

uppgörande af förslaget beträffande för regementet erforderlig transportmateriel.

Utöfver sålunda befintlig materiel hade regementschefen ansett erforderliga
1

ångfärja rymmande 200 man,

1 större ångslup » minst » » ,

2 större och

4 mindre segelbåtar för officerare och underofficerare,

9 slupar (1 för hvarje artilleri- och minörkompani) för manskapets

öfningar i rodd och segling samt

2 mindre pråmar för transporter.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o ti.

128

Den föreslagna ångfärjan vore afsedd att upprätthålla trafiken i

fästningssunden mellan Vaxholms stad, Vaxholms fästning och Rindön.

Den ångslup, som nu användes för uppehållande af denna förbindelse,

rymde allenast 62 man och vore för ändamålet alldeles otillräcklig

efter den ökning af personalen, som med regementets uppsättning

in träd t.

I fråga om den större ångslupen, som vore afsedd för sjöförbindelsen

mellan Oscar-Fredriksborg samt Vaxholms stad och fästning, hade

regementschefen anfört, hurusom från och med innevarande års sommar

två tredjedelar eller, då beväringen vore inkallad, 800 man af regementet

vore förlagda till Oscar-Fredriksborg. Då framställning från Vaxholms

grenadjärregemente, hvars kaserner körnare att ligga intill Oscar-Fredriksborg,

helt visst komme att göras om att få begagna fästningens förbindelse

med Vaxholms stad och fästning — hvithet med hänsyn till

kostnaden utan tvifvel komme att ställa sig fördelaktigast — skulle den

för angifna trafikled nu använda mindre ångslupen, som rymde endast

54 man, saknade allt skydd för väder och vind samt vid första ishinder

måste uppläggas, komma att visa sig alldeles oduglig.

Den nya ångslupen borde vara anordnad som isbrytare för att kunna

fortsätta sina turer om möjligt hela vintern men i hvarje fall under

så stor del af året som möjligt. Den borde tillika vara afsedd för

transport af mindre skrymmande materiel samt det dagliga behofvet af

proviant för Oscar-Fredriksborg, hvarigenom de dyrbara proviantskjutsar,

man hittills under vintern varit nödsakad anordna, skulle inbesparas.

Marinförvaltningen har i sin nämnda skrifvelse för egen del till

en början erinrat, att ämbetsverket redan år 1904 hemställt, att af 1905

års Riksdag måtte äskas ett anslag af 38,000 kronor till anskaffning af

en ångfärja för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning, men att

denna framställning icke föranledt någon Eders Kungl. Maj:ts vidare

åtgärd.

Af det anförda framginge, att förslag af vederbörande myndigheter

i Karlskrona framställts om nyanskaffning för Karlskrona kustartilleriregemente

och fästning af sjötransportmateriel för eu kostnad af

tillhopa 114,800 kronor. Anskaffningskostnaden för den materiel, som

för Vaxholms kustartilleriregemente samt Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning påyrkats, torde, enligt inom marinförvaltningen verkställd

approximativ beräkning, uppgå till omkring 106,500 kronor, däraf omkring

40,000 kronor för den för uppehållande af trafiken mellan OscarFredriksborg

samt Vaxholms stad och fästning afsedda större ångslup.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

129

Ehuru marinförvaltningen måste anse det synnerligen viktigt, att

kustartilleriet blefve på nöjaktigt sätt försedt med sjötransportmateriel,

torde det emellertid under nuvarande förhållanden icke kunna ifrågakomma

att söka på en gång tillgodose samtliga af myndigheterna angifna

behof, utan torde anskaffningarna, såsom jämväl af befälhafvande

amiralen syntes hafva iakttagits, böra inskränkas till fyllande af oafvisliga

behof.

Marinförvaltningen hade därför funnit lämpligt, att kustfästningarna

nu erhölle följande transportmateriel till nedan angifna, inom marinförvaltningens

ingenjörafdelning beräknade kostnad:

Karlskrona fästning:

4 rodd- och segelslupar å 1,460 kronor

1 barkass ..........................................................

2 joll ar å 475 kronor....................................

1 ångfärja, rymmande 200 man

4 rodd- och segelslupar å

1 mindre pråm.....................

1,460 kr.

................. kronor

5,840

—

................ »

2,500

—

................. »

950

—

fästning:

................. kronor

38,000

—

................. )>

5,840

—

................. ))

3,500

—

Summa kronor

56,630

—

På grund häraf har nu marinförvaltningen hemställt, att för anskaffning

af sjötransportmateriel för kustfästningarna hos innevarande

års Riksdag måtte äskas ett extra anslag för år 1907 å 56,630 kronor.

Af det anförda framgår, att för tillfredsställande af de behof, som

af kustartilleriets myndigheter sålunda anmälts, kräfvas kostnader till

belopp af öfver 220,000 kronor. I likhet med marinförvaltningen finner

jag det icke höra ifrågasättas att redan nu äska anslag för uppfyllande

af samtliga de sålunda framställda anspråken. Den begränsning, som

af marinförvaltningen i sådant afseende föreslagits, synes mig böra

vidtagas. Ytterligare inskränkning torde däremot icke böra göras.

De rodd- och segelslupar samt jollar äfvensom den barkass och

den mindre pråm, om hvilkas anskaffning marinförvaltningen gjort

framställning, äro tydligen af stor vikt för kustartilleriregementena för

att deras öfningar skola kunna på ett tillfredsställande sätt bedrifvas.

Att de icke heller ur mobiliseringshänsyn kunna undvaras, torde jämväl

vara uppenbart. En kustfästning är nämligen äfven vid krigstillfälle

i behof af dylika transportmedel.

Eib. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

förlängning af

skeppsdockorna

å Stockholms

stations

varf och vid

Lindholmen

i Göteborg.

[38.]

Hvad slutligen beträffar den af marinförvaltningen föreslagna ångfärjan

för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning, torde nödvändigheten

af densammas snara anskaffande framgå af hvad redan blifvit

anfördt. Chefen för Vaxholms kustartilleriregemente har anhållit om

både en ångfärja och en ångslup, hvardera rymmande 200 man, och

afsedda, den förra för kommunikationerna vid Vaxholm och den senare

för upprätthållande af förbindelserna mellan Vaxholm och Oscar-Fredriksborg.

Det torde vara tydligt, att de kommunikationsmedel, som förut

i berörda afseende varit tillräckliga, icke kunna vara det numera, sedan

regementet erhållit sin fulla numerär och Vaxholms grenadjärregemente

därjämte snart skall till fästningen utflyttas. Under de senaste åren

hafva redan häftiga klagomål försports angående otillräckligheten af

de förefintliga transportmedlen. Dock torde, på sätt marinförvaltningen

föreslagit, anskaffningen för närvarande kunna inskränkas till den begärda

ångfärjan. Det synes nämligen som hinder icke borde möta,

att vid den tid på dagen, då trafiken är minst emellan Vaxholms fästning,

staden och Rindö, ersätta ångfärjan med en ångslup och därunder

i stället använda ångfärjan för transporter till Oscar-Fredriksborg. Att

redan nu anskaffa både en ångfärja och en ångslup synes mig därför

icke böra ifrågasättas.»

Emot hvad af Kungl. Maj:t i denna punkt föreslagits har utskottet

icke haft något att erinra och hemställer alltså,

att Riksdagen må för anskaffning af transportmedel

för kustfästningarna bevilja på extra stat för

år 1907 ett anslag af 56,630 kronor.

Förlängning af skeppsdockorna å Stockholms varf och vid

Lindholmen i Göteborg.

33:o) Under punkt 38 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för förlängning af Stockholms stations docka och

såsom bidrag till kostnaden för förlängning af Lindholmens docka i Göteborg

bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 73,500 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande uttalande af departementschefen

:

»På sätt framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 januari 1902, bilagdt samma års statsverksproposition, hade vid

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

131

uppkommen fråga om anskaffande af den pansarkryssare, för hvars

byggande Riksdagen sedermera nämnda år beviljade medel, chefen för

sjöförsvarsdepartementet, enär pansarkryssarens föreslagna längd icke

medgåfve fartygets intagande i någon af de för flottan tillgängliga

dockorna, anmodat marinförvaltningen att inkomma med uppgift å

kostnaderna för erforderlig förlängning af flottans dockor i Karlskrona

och Stockholm samt af dockan å Lindholmen vid Göteborg.

Med anledning häraf upplyste marinförvaltningen, att dessa kostnader

skulle utgöra, för nya dockan i Karlskrona 45,000 kronor, för

dockan i Stockholm 162,000 kronor och för dockan å Lindholmen

22,000 kronor. Hvad dockan i Karlskrona anginge, syntes denna under

den tid, som åtginge för kryssarens byggande, kunna undergå behöflig

förlängning, hvartill medel torde kunna beredas från anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll, utan att extra anslag härför behöfde begäras.

Frågan om byggande af en tillräckligt stor docka vid Stockholms station

syntes böra lösas i sammanhang med frågan om ordnande af stationen

därstädes; och hvad dockan å Lindholmen beträffade, torde frågan om

dess förlängning för det dåvarande icke behöfva tagas i öfvervägande,

då anläggning af en ny docka vid Göteborg, vida större än hvad för

pansarkryssaren skulle erfordras, syntes vara ifrågasatt på enskildt

initiativ.

I sin nu föreliggande skrifvelse den 29 september 1905 angående

utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel år 1907 har marinförvaltningen

meddelat, att arbetet med förlängning af dockan i Karlskrona

fortgått under åren 1904 och 1905 så, att detsamma kunde antagas

blifva afslutadt inom 1905 års utgång.

Beträffande de två öfriga dockornas förlängning ansåge marinförvaltningen,

att äskandet af medel härtill icke längre kunde undanskjutas.

Då pansarkryssaren Fylgia blefve färdig under loppet af år

1906, vore det nämligen af högsta vikt att då hafva en docka tillgänglig

för intagning af fartyget för rengöring af dess fartygsbotten och

reparation af eventuella bottenskador. Fartyget vore alltför dyrbart och

för försvaret värdefullt för att dess säkerhet skulle få äfventyras af

brist på dockningsmöjligheter i Stockholm i händelse af uppkommet

haveri under de forcerade profturer, som komme att företagas i Stockholms

skärgård i sammanhang med fartygets leverans och sedermera

under sjötåg i Östersjöns mellersta och norra del. Eu annan omständighet,

som härvid äfven borde ihågkommas, vore, att ej heller pansarbåten

Oscar II kunde intagas i Stockholmsdockan, utan att denna förlängdes.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beträffande Lindholmsdockan vore det af största vikt, att denna

enda på västkusten belägna skeppsdocka finge sådana dimensioner, att

pansarkiyssaren Fylgia kunde där intagas, i synnerhet efter de förändringar

i krigspolitiskt afseende, som blefve en följd af upplösningen

utaf unionen med Norge.

Enligt verkställda utredningar komme förlängningen af Stockholms

stations docka genom inskränkning i arbetets omfång till det oundgängligen

nödvändiga att betinga ett pris af 86,000 kronor.

I fråga om dockan vid Lindholmen hade Lindholmens mekaniska

verkstads aktiebolag meddelat, att bolaget vore villigt att förlänga

dockan med 8 meter, därest staten bidroge till kostnaden, hvilken

beräknades komma att uppgå till 40,000 kronor, med 16,500 kronor,

motsvarande dockans förlängning med 4 meter eller hvad som erfordrades

för dockuing af pansarkryssaren Fylgia.

Med anledning häraf har marinförvaltningen hemställt, att ett extra

ordinarie anslag å 86,000 kronor måtte anvisas för år 1907 till bekostande

af förlängning af Stockholms stations docka och 16,500 kronor

till bidrag i kostnaden för förlängning af Lindholmens docka i Göteborg.

Af det redan anförda framgår, att man redan, då fråga väcktes

om byggande af pansarkryssaren Fylgia, framhöll nödvändigheten af

att hafva för densamma tillräckligt stora dockor icke blott i Karlskrona

utan äfven i Stockholm och Göteborg. Att detta i händelse af krig

är nödvändigt, torde inses af en hvar, men äfven under fredliga förhållanden

kan saknaden af eu dylik docka på sistnämnda två platser i hög

grad äfventyra möjligheten af nämnda dyrbara fartygs reparation, därest

detsamma skulle blifva utsatt för något större haveri i Stockholms

skärgård eller å vår västkust. Let synes mig därför vara eu fråga af

synnerlig vikt, att förevarande två dockor fortast möjligt erhålla den

längd, som erfordras för att pansarkryssaren Fylgia må kunna i dem

intagas. Härtill kommer, på sätt marinförvaltningen påpekat, att icke

heller pansarbåten Oscar II för närvarande kan dockas i Stockholm.

År 1902 antogs, att frågan om förlängning af Stockholms stations

docka skulle kunna lösas i sammanhang med afgörandet om förflyttning

af stationen till annan plats än den nuvarande. Ehuru möjlighet

förefinnes att redan för innevarande års riksdag framlägga förslag om

berörda förflyttning och det i så fall är att hoppas, att förslaget skall

vinna Riksdagens bifall, lärer det likväl komma att dröja så lång tid,

innan de dockor, som skola byggas å den nya platsen, blifva färdiga,

att det ingalunda kan anses tillrådligt att till dess uppskjuta beredandet

af möjlighet att i Stockholm docka pansarkryssaren Fylgia och pansar
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

133

båten Oscar II. Marinförvaltningen fann nästlidna kost förlängningen

af Stockholms stations docka vara af den brådskande natur, att ämbetsverket

i skrifvelse den 19 september nästlidna år hemställde, att arbetet

med förlängningen oförtöfvadt måtte få påbörjas. Eders Kungl. Maj:t

ansåg sig väl icke böra bifalla denna begäran, innan Riksdagen för

ändamålet beviljat medel, men den gjorda framställningen visar dock,

hvilken vikt flottans sakkunniga myndighet fäster vid frågans snara

lösande.

Beträffande docka i Göteborg anfördes år 1902, att då skulle vara

ifrågasatt byggande på enskildt initiativ af en ny, för berörda ändamål

tillräckligt stor docka. Som emellertid utsikt icke lärer förefinnas att

under den närmaste framtiden få denna förhoppning förverkligad, torde

staten vara nödsakad att lämna det bidrag, som nu fordras för den

nödvändiga förlängningen af den redan förefintliga dockan vid Lindholmen.

Hvad beträffar de belopp, som marinförvaltningen uti förevarande

afseende föreslagit, eller 86,000 kronor för Stockholms stations docka

och 16,500 kronor för dockan å Lindholmen, synes mig en nedsättning

kunna ske i förstnämnda summa.

Vid sin nämnda skrifvelse den 19 september 1905 fogade nämligen

marinförvaltningen två förslag till förlängningen. Het ena af dessa

var lika med det nu tillstyrkta och förordades jämväl då af marinförvaltningen.

Det andra åsyftade eu mera provisorisk anordning och

antogs komma att medföra en kostnad af allenast 57,000 kronor. Då

emellertid jämväl genom det senare förslaget möjlighet att docka ifrågavarande

två fartyg skulle blifva beredd och andra än provisoriska anordningar

icke med hänsyn till frågan om stationens förflyttning för

närvarande synas böra vidtagas, torde den föreslagna förlängningen

böra utföras i enlighet med det billigare förslaget.

Det af Lindholmens verkstads aktiebolag gjorda förslaget om ett

bidrag från statsverket med 16,500 kronor för förlängning af bolagets

docka med 8 meter, synes för staten vara synnerligen förmånligt.

Nämnda belopp motsvarar kostnaden för dockans förlängning med

4 meter eller så mycket som erfordras för att kunna docka pansarkryssaren

Fylgia. Genom, att nu förlänga dockan med ytterligare 4

meter har bolaget beredt möjlighet att docka jämväl större fartyg än

flottans nuvarande. Fördelen häraf är uppenbar. Det tillfälle, som

sålunda är beredt att för ett jämförelsevis billigt pris å Sveriges västkust

erhålla en docka, som icke blott är tillräcklig för att däri skola

kunna intagas de fartyg, som nu tillhöra flottan, utan jämväl större,

synes icke böra försummas. Det är därjämte att märka, att staten

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

redan förut tillförsäkrat sig rätt att fastställa taxan för dockning af

flottans fartyg uti förevarande docka och såmedelst skyddat sig mot

att blifva nödsakad erlägga oskäligt höga afgifter för dockningen.»

På grund af hvad sålunda till statsrådsprotokollet anförts, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kuugl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, för förlängning af Stockholms

stations docka och såsom bidrag till kostnaden

för förlängning af Lindholmens docka i Göteborg

bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 73,500

kronor.

Utvidgning af förvaringskällare för torpeders stridskoner

och stridsspetsar.

Angående

anslag för

utvidgning af

förvaringakällare

för

torpeders

stridskoner

och stridsspetsar.

[39.]

34:o) Kuugl. Maj:t har under punkt 39 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för utvidgning af förvaringskällare för torpeders

stridskoner och stridsspetsar anvisa på extra stat för år 1907 ett anslag

af 7,790 kronor.

Departementschefen har i denna fråga till statsrådsprotokollet anfört

följande:

))I sin underdåniga skrifvelse den 27 september 1904 angående utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel för år 1906 framhöll marinförvaltningen

nödvändigheten af en snar utvidgning af torpedförrådet vid

flottans härvarande station, och hemställde förvaltningen om ett extra

anslag af 164,000 kronor för detta ändamål, men föranledde detta förslag

uppå hemställan af dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet,

hvilken fann detsamma med hänsyn till frågan om stationens förflyttning

icke böra vinna bifall, icke nådig framställning till Riksdagen.

I skrifvelse den 12 sistlidna september återupptog marinförvaltniugen

denna fråga. Då frågan om Stockholms stations förflyttning

ännu ej nått sin lösning, ville ämbetsverket emellertid ej förnya sin

föregående framställning, men, då till följd af den under år 1905 vidtagna

extra torpedanskaffningen torpedförrådet i Stockholm redan inom

ett år skulle komma att ökas med nära 70 torpeder, ansåge marinförvaltningen

oafvisligt, att någon åtgärd ofördröjligen vidtoges för att

bereda utrymme för förvaring och vård af de beställda torpederna.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

135

För den skull hemställde marinförvaltningen, att ämbetsverket

skulle, för utvidgning af berörda torpedförråd så, att det skulle kunna

rymma ytterligare 126 torpeder, få disponera ett belopp af 13,600

kronor.

Då den politiska ställningen under nästlidna års sommar nödvändiggjort

den af marinförvaltningen omförmälda anskaffningen af torpeder,

var det naturligen också nödvändigt, att ofördröjligen vidtaga

åtgärder för beredande af plats för de anskaffade torpedernas förvaring,

och biföll därför Eders Kungl. Maj:t den 29 september nästlidna år

marinförvaltningens berörda framställning och förordnade tillika, att

ifrågavarande kostnad skulle utgå af de allmänna besparingarna å

femte hufvudtiteln.

1 sin skrifvelse angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1907 har marinförvaltningen nu framhållit, att i samband

med den sålunda beslutade utvidgningen af torpedförrådet vid Stockholms

station äfven en utvidgning af förvaringskällrarna för torpedernas

stridskoner och stridsspetsar vore erforderlig. Redan med det

antal torpeder, som för närvarande funnes vid härvarande station,

vore utrymmet i dessa förvaringskällare för litet för att fastställda bestämmelser

för bomullskruts förvaring och undersökning i land skulle

kunna noggrannt iakttagas, och, då stridskonerna, som vore laddade

med fuktadt bomullskrut, icke kunde förvaras annorstädes än i för

sådant ändamål inrättad frostfri källare, funnes icke härför användbar

förvaringsplats. Som nu torpedförrådet redan inom ett år komme att

ökas med nära 70 torpeder, vore det därför oafvisligt, att en utvidgning

af ifrågavarande förvaringskällare redan under innevarande år

vidtoges.

Kostnaden för utvidgningen af berörda förvaringskällare beräknades

uppgå till 7,790 kronor.

På grund häraf har marinförvaltningen hemställt, att för utvidgning

af ifrågavarande förvaringskällare för torpeders stridsspetsar och

stridskoner måtte af innevarande års riksdag äskas ett anslag å 7,790

kronor.

Den ytterligare utgift, som af marinförvaltningen sålunda ifrågasatts

för förvaring af de under nästlidna år anskaffade torpederna, lärer

icke kunna undvikas, om man icke vill riskera, att viktiga delar af den

sålunda anskaffade dyrbara materielen skola genom bristfälliga förvaringsanordningar

förfaras.»

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Med anledning- af livad sålunda till statsrådsprotokollet meddelats,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för utvidgning af förvaringskällare

för torpeders stridskoner och strids spetsar, anvisa

på extra stat för år 1907 ett anslag af 7,790

kronor.

Ombyggnad af flottans sjukhus i Karlskrona.

Angående 35:o) Under punkten 40 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

p™oI om- föreslagit Riksdagen att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade anslagbyggnad

för på- oc]i ombyggnad af flottans sjukhus i Karlskrona och dess ekonomisjukhuaT

hus å 300,000 kronor anvisa på extra stat för år 1907 återstående

Karlskrona, ännu icke anvisade beloppet, 150,000 kronor.

[40.] Departementschefen har vid denna fråga erinrat, hurusom för

på- och ombyggnad af flottans sjukhus i Karlskrona och dess ekonomihus

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af hofintendenten m. in.

A. Kumlien uppgjordt förslag, 1905 års riksdag-, uppå framställning af

Kungl. Maj:t, beviljade ett anslag- af 300,000 kronor och däraf anvisade

på extra stat för år 1906 ett belopp af 150,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af det utaf 1905 års Riksdagbeviljade

anslag å 300,000 kronor för på- och ombyggnad

af flottans sjukhus i Karlskrona och dess

ekonomihus på extra stat för år 1907 anvisa återstående,

ännu icke anvisade beloppet, 150,000 kronor.

Beklädnad och sängservis till värnpliktiga vid

kustartilleriet.

Angående 36: o) Kungl. Maj:t har under punkten 41 af denna hufvudtitel

beklädnad och föreslagit Riksdagen att af det utaf 1904 års Riksdag beviljade anslag

aängservis till för anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga

VvidPknst-a å 1,508,000 kronor anvisa på extra stat för år 1907 ett belopp af

artilleriet. 89,280 kl’On01''.

[41.]

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

137

Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört följande:
I

sin skrifvelse angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1905 föreslog marinförvaltningen, att hos Riksdagen

måtte göras framställning om att för anskaffning af beklädnad och

sängservis för kustartilleriets värnpliktiga bevilja ett anslag af 1,508,000

kronor, och förklarade marinförvaltningen sig tillika anse, att ifrågavarande

anskaffning kunde fördelas på sju år. I enlighet härmed föreslog

Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att för nämnda ändamål bevilja ett

anslag af 1,508,000 kronor och däraf på extra stat för år 1905 anvisa

ett belopp af 215,430 kronor. Denna framställning blef af Riksdagen

bifallen.

I öfverensstämmelse med Eders Kungl. Majds förslag blef vid nästlidna

års lagtima riksdag af det beviljade anslaget anvisadt för år

1906 ytterligare ett belopp af 215,430 kronor.

Med hänsyn till de förhållanden, som under nästlidna sommar inträffade,

befanns det nödvändigt att undersöka, huruvida, därest mobilisering

då måste ske af de värnpliktiga vid kustartilleriet, beklädnad

och sängservis för det mest nödvändiga behofvet förefunnes. Vid berörda

undersökning utröntes, att, äfven om man loge i anspråk 2,000

ställ bussarongsbeklädnad, som funnos i förråd och hvilka af de värnpliktiga

skulle kunna användas ofvanpå egna kläder, beklädnad äfven

af denna enkla beskaffenhet saknades för cirka 2,700 värnpliktiga.

Hvad sängservis beträffade, saknades dylik för 5,046 man.

Då ett omedelbart anskaffande af åtminstone berörda bussarongsbeklädnad

och sängservis befanns vara alldeles nödvändigt, beslöt Eders

Kungl. Maj:t den 7 juli 1905, uppå framställning af marinförvaltningen,

att till anskaffning för kustartilleriets värnpliktiga af 2,700 ställ bussarongsbeklädnad

skulle få användas 22,950 kronor och till sängservis för

5,046 man 126,150 kronor att med tillhopa 149,100 kronor utgå af

omhänderhafvande medel och af marinförvaltningen framdeles till ersättande

anmälas.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 sistlidna september har marinförvaltningen

meddelat, att, sedan chefen för kustartilleriet uti sitt förslag

öfver anslagsbehofven för år 1907 påpekat behofvet af att den af

1904 års riksdag beslutade uppsättningen af beklädnad och sängservis

för kustartilleriets värnpliktiga påskyndades, förvaltningen ansett sig

böra taga under ompröfning, huruvida ej för år 1907 ett större belopp

borde äskas för ifrågavarande ändamål, än den summa af 215,430

kronor, som enligt den ursprungliga planen borde af det beviljade anBih.

Ull Piksd. Prat. 1906. 4 Sami. 1 Afl. 6 lläft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

slaget utgå under samma år. Ämbetsverket hade emellertid funnit sig

för närvarande icke böra föreslå någon ändring i anskaffningsplanen,

då tillräcklig erfarenhet ännu icke vunnits, i hvilken utsträckning fångarbetet

kunde inverka på regementenas förmåga att verkställa anskaffning

af beklädnad till större myckenhet.

Beträffande det belopp af tillhopa 149,100 kronor, som under

nästlidna sommar för ifrågavarande ändamål särskildt anvisats, har

marinförvaltningen i sammanhang härmed framhållit, att, då med dessa

särskildt anvisade medel icke afsetts anskaffandet af fullständig beklädnad

och sängservis, berörda anskaffning icke för närvarande borde

verka rubbande på hittills följd plan i afseende på anskaffningen af

fullständiga beklädnads- och sängservisställ för kustartilleriets värnpliktiga

och således icke föranleda minskning i det för år 1907 påräknade

anslagsbeloppet af 215,430 kronor.

På grund häraf har marinförvaltningen i underdånighet hemställt

om framställning till 1906 års riksdag om anvisande för år 1907 af

ytterligare en sjundedel, eller 215,430 kronor, utaf det af 1904 års

riksdag beviljade anslaget till beklädnad och sängservis till värnpliktiga

vid kustartilleriet.

Då den särskilda anskaffning, som, på sätt närnndt är, skedde under

nästlidna sommar, uteslutande var föranledd af den dåvarande

politiska ställningen, synes densamma i likhet med öfriga med omhänderhafvande

medel bestridda utgifter, som gjorts af samma anledning,

böra för Riksdagen särskildt anmälas för utgiftens betäckande.

Som emellertid de beklädnadspersedlar och den sängservis, som sålunda

anskaffats, från början beräknats skola bekostas af ifrågavarande, utaf

Riksdagen beviljade anslag å 1,508,000 kronor, bör naturligen detta

anslag minskas med motsvarande belopp eller således med 149,100

kronor.

Hvad sängservisen beträffar, har genom berörda särskilda anskaffning

det mest trängande behofvet. däraf blifvit tillgodosedt, och synes

därför hinder icke möta att redan för år 1907 minska anslaget i fråga

med det belopp, som i sådant afseende utgifvits, eller 126,150 kronor.

Någon minskning torde däremot icke nu böra ske i den summa,

som från början afsetts för beklädnaden. Den anskaffade bussarongsbeklädnaden

kommer visserligen att ingå i de beklädnadsställ, som för

ifrågavarande anslag skola anskaffas, men de kunna tydligen icke ersätta

den fullständiga beklädnaden, och då det lärer vara att befara, att de

värnpliktiga vid kustartilleriet, som under de närmaste åren skola öfvas,

icke skulle kunna förses med erforderlig beklädnad, därest redan

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

139

mi inskränkning gjordes i det för beklädnaden afsedda beloppet af

förevarande anslag, torde det vara nödvändigt att till ett följande statsregleringsår

uppskjuta afdraget för den under nästlidna sommar

gjorda särskilda beklädnadsanskaffningen för 22,950 kronor.

Den från ifrågavarande anslag under år 1907 utgående summan

torde därför böra bestämmas till 89,280 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af det utaf 1904 års Riksdag

beviljade anslag för anskaffning af beklädnad och

sängservis för kustartilleriets värnpliktiga å 1,508,000

kronor anvisa på extra stat för år 1907 ett belopp

af 89,280 kronor.

Bidrag till en välkomstfest för underofficerare å en

tysk eskader.

37:o) Uti punkt 42 under denna hufvudtitel har Ivungl. Magt föreslagit

Riksdagen att till ersättande af förskottsvis lämnadt bidrag till en

välkomstfest för underofficerarna å en tysk eskader bevilja på extra stat

för år 1907 ett anslag af 432 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»Sedan l:a eskadern af tyska flottan erhållit Eders Kung!. Maj:ts

tillstånd att nästlidna års sommar besöka Karlskrona krigshamn, anhöll

sjöunderofficerssällskapet i nämnda stad hos Eders Kungl. Maj:t, att

sällskapet af disponibla medel måtte erhålla bidrag för anordnande af

en fest för nämnda eskaders underofficerare under besöket i Karlskrona.

Därvid anfördes, att den emot svenska flottans underofficerare

i tyska hamnar bevisade uppmärksamheten fordrade, att Karlskrona

stations underofficerare å sin sida visade den tyska flottans underofficerare

sin tacksamhet genom anordnande af en enkel och värdig

välkomstfest. Då emellertid antalet af å stationen tjänstgörande

underofficerare vore ringa, och kostnaderna för en sådan fest skulle

drabba de deltagande hårdare än deras tillgångar medgåfve, så nödgades

de framställa sin berörda anhållan.

Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona upplyste, att,

enligt till honom lämnadt meddelande, antalet till festen inbjudna gäster

beräknades till omkring 150, under det antalet värdar endast konnne att

Angående

anslag för

bidrag till en

välkomstfest

för underofficerare

å eu

tysk eskader.

[42.]

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

utgöra omkring 50. Kostnaden för festen i dess helhet beräknades till

omkring 600 kronor, och tillstyrkte han därför, att Eders Kungl. Maj:t

för ändamålet måtte ställa till förfogande förslagsvis 450 kronor.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande anförde marinförvaltningen, att

det i allmänhet icke kunde anses vara en allenast de enskilda åliggande

plikt att tillse, att vid besök i främmande hamnar af örlogsfartyg

tillfälle till kamratlig samvaro bereddes männen af de olika ländernas

flottor samt att fordringarna å internationell höflighet i öfrigt

blefve iakttagna.

Ett allmänt erkännande af denna princip hade föranleda att utomlands

vid dylika tillfällen mottagandet ofta anordnades genom myndigheternas

försorg eller att representationskostnaderna helt eller delvis

bestriddes af allmänna medel. Ett sådant officiellt mottagande hade vid

flera tillfällen kommit svenska örlogsman till del.

Beträffande nu föreliggande fall borde ihågkomma^, att de vid

Kejsar Wilhelms-kanalens invigning närvarande svenska örlogsfartygens

underbefäl fått från tyska underofficerares sida åtnjuta storartad gästfrihet

och det hjärtligaste bemötande.

Då det af många skäl kunde sägas, att det icke vore endast den

svenska flottans underofficerskårs hederssak, att den visade välviljan vid

nu yppadt tillfälle blefve besvarad, och därtill komme, att de svenska

underofficerarnas blygsamma aflöningsförhållanden icke syntes möjliggöra,

att ett ringa antal af dem bure kostnaderna för ett gästvänligt

emottagande af den tyska eskaderns underofficerare, funne marinförvaltningen

statens värdighet fordra, att bidrag af allmänna medel lämnades

till bekostande af de utländska gästernas deltagande uti ifrågavarande

välkomstfest.

I sammanhang härmed erinrade marinförvaltningen, att, då franska

marinens kadettskolfartyg Duguay-Trouin sommaren 1902 besökte

Stockholm, Eders Kungl. Maj:t anbefallt marinförvaltningen att af

omhänderhafvande medel utbetala mot redovisningsskyldighet högst

4,000 kronor för visande af gästfrihet åt fartygets officerare och kadetter.

Det erforderliga beloppet hade därefter uppgått till 3,658 kronor 93 öre,

och hade Eders Kungl. Maj:t föreslagit 1903 års riksdag att ersätta

detta belopp med ett anslag å 3,659 kronor. Denna framställning hade

blifvit af Riksdagen bifallen.

I enlighet med af marinförvaltningen i nu förevarande ärende tilllika

gjord hemställan bemyndigade härefter Eders Kungl. Maj:t den 7

augusti nästlidna år marinförvaltningen att för omförmälda ändamål af

omhänderhafvande medel till stationsbefälhafvaren vid flottans station

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

141

i Karlskrona utbetala mot redovisningsskyldighet ett belopp af högst

450 kronor; tillika beslöt Eders Kung!. Maj:t, att framställning skulle

till innevarande års riksdag göras om ersättande af de sålunda förskottsvis

bestridda kostnaderna.

Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 29

september 1905 anmält, att stationsbefälhafvaren i Karlskrona insändt

redogörelse för kostnaderna för ifrågavarande fest, utvisande, att dessa

uppgått till sammanlagdt 746 kronor 1 öre, livilket belopp, fördeladt

på 100 gäster och 73 värdar, gåfve en kostnad per man af kronor

4.3121 eller för de 100 gästerna af 431 kronor 21 öre. Detta belopp

hade till sjöunderofficer ssällskapet utan ordnats.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till ersättande af förskottsvis

lämnadt bidrag till en välkomstfest för underofficerare

å en tysk eskader, bevilja på extra stat för år 1907

ett anslag af 432 kronor.

Tillfällig’ förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen.

38:o) Kungl. Maj:t har uti punkten 43 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen

bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af 10,500 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom .följande uttalande af departementschefen:
»På

sätt framgår af statsrådsprotokollet för den 12 januari 1904,

bilagdt samma års statsverksproposition, lämnade dåvarande chefen

för sjöförsvarsdepartementet då en närmare redogörelse för den ökning i

arbetsbördan för marinförvaltningen, som blifvit en följd af den förstärkning,

vårt sjöförsvar under de senaste åren erhållit såväl i fråga

om personal som materiel. Med anledning häraf hade marinförvaltningen

i underdånig skrifvelse den 18 september 1903 framställt förslag

om ökning af antalet ämbets- och tjänstemän samt betjäning inom

ämbetsverket. Departementschefen ansåg emellertid, att beslut om omorganisation

af ämbetsverket icke borde ifrågakomma, förr än den

af Eders Kungl. Maj:t tillsatta kommitté för afgifvande af utlåtande

och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters

Angående

anslag till förstärkning

af

arbetskrafterna

i marinförvaltningen.

[43.]

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

löneförhållanden afgifvit yttrande angående den nu gällande organisationen.

För att tillsvidare underlätta arbetet i marinförvaltningen hemställde

han därför, att för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna därstädes

måtte hos Riksdagen äskas för år 1905 ett extra ordinarie anslag

å 8,700 kronor. Eders Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda

hemställan blef af Riksdagen på det sätt bifallen, att för ändamålet beviljades

ett belopp af 7,500 kronor.

År 1904 inlämnade marinförvaltningen ett nytt förslag angående

förändring af ämbetsverkets organisation i viss del, men hemställde,

att, därest detta förslag icke skulle bifallas, för förstärkning af marinförvaltningens

arbetskrafter måtte för år 1906 beviljas den af Eders

Kungl. Maj:t för år 1905 äskade summan eller 8,700 kronor.

Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet förklarade sig fortfarande

anse, att någon omorganisation af marinförvaltningen icke borde

ifrågakomma, förr än berörda kommitté afgifvit sitt utlåtande beträffande

ämbetsverket, och hemställde, att till förstärkning af arbetskrafterna därstädes

måtte för år 1905 äskas ett extra ordinäre anslag af 7,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning till

1905 års riksdag blef af densamma bifallen.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 har marinförvaltningen

erinrat, att ämbetsverket allt sedan år 1900 hvarje år i

underdånighet framhållit, hurusom i anseende till ökningen i de ämbetsverket

åliggande göromålen, livilka, sedan ämbetsverket år 1877 organiserades,

tredubblats, under det att dess ordinarie stat endast förstärkts

med arfvode å 2,500 kronor till en advokatfiskal, som tillika förrättade

advokatfiskalsgöromålen vid Stockholms station, och en ökning med

3,500 kronor i anvisningen till vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar

och tillfälliga biträden, arbetskrafterna i ämbetsverket vore

för sin uppgift otillräckliga.

De af marinförvaltningen i anledning häraf gjorda framställningarna

hade endast föranledt till, att å extra stat för hvarje år anvisats

visst belopp för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna i ämbetsverket.

Ehuru de i de gjorda framställningarna ådagalagda missförhållandena

fortfarande vore i sin fulla utsträckning för handen, ansåge sig

dock ämbetsverket icke nu böra ifrågasätta, att, utöfver hvad förut skett,

åtgärd vidtoges till deras afhjälpande i vidare mån än som erfordrades

till förekommande däraf, att de ämbetsverkets civilafdelning åliggande

gransknings- och öfriga göromål skulle i afsevärd grad blifva eftersatta.

För sådant ändamål kräfdes anställande af ytterligare en revisor

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

143

och bokhållare, hvilken dock endast syntes böra uppföras å extra stat

med ett arfvode af 3,000 kronor för år.

Marinförvaltningen har därför hemställt, att för anställande å extra

stat af ytterligare en revisor och bokhållare i ämbetsverket med arfvode

af 3,000 kronor för år och med rätt att utan afkortning i arfvodet

njuta semester i likhet med ordinarie innehafvare af samma tjänstegrad

samt för tillfällig förstärkning i öfrigt i marinförvaltningen måtte hos

Riksdagen äskas för år 1907 ett extra ordinarie anslag af 10,500 kronor.

Det belopp af 7,500 kronor, som under de senaste åren utgått,

har afsetts för aflönande af amanuenser och extra ordinarie vaktmästare

samt till gratifikationer åt extra ordinarie tjänstemän.

Då emellertid numera en af marinförvaltningens äldre amanuenser

förklarat sig villig att, därest han erhölle samma aflöning som en revisor

och bokhållare eller 3,000 kronor, åt ämbetsverket ägna lika lång tid,

som för närvarande fordras af dem, som innehafva dylik befattning å

ordinarie stat, synes det vara lämpligt att genom beredande af d}dik

aflöning förskaffa marinförvaltningen den lättnad i arbetet, som ämbetsverket

så väl behöfver till följd af den ökning, sjöförsvaret under

senare åren erhållit. En närmare redogörelse för den ökning i arbete,

som till följd häraf ägt rum inom marinförvaltningen, har lämnats i det

af mig redan åberopade statsrådsprotokollet för den 12 januari 1904,

och anhåller jag att i berörda afseende dit få hänvisa.

Mot beviljande af medel på extra stat för ifrågavarande ändamål

torde Riksdagen så mycket mindre hafva något att erinra, som Riksdagen

nästlidna år, då af Eders Kungl. Maj:t äskats till aflöning åt

åtta extra tjänstemän i arméförvaltningen under år 1906 ett visst belopp,

som bland annat afsågs till aflöning åt fyra revisorer med 3,000

kronor till hvar och en, väl ansett sig icke böra ingå i pröfning, huruvida

och i hvilken utsträckning ökadt antal tjänstemän kunde erfordras

inom arméförvaltningen, men dock beviljat större delen af det äskade

beloppet till förstärkning af arbetskrafterna hos sistnämnda ämbetsverk

och således torde få anses icke hafva haft något att erinra mot att

dessa medel användes till aflönande af de ifrågasatta tjänstemännen på

föreslaget sätt.

Mot marinförvaltningens förslag, att den nye revisorn och bokhållaren

skulle i likhet med innehafvare af dylik befattning å ordinarie

stat få bibehålla arfvodet oafkortad^ oaktadt han åtnjöte semester,

torde icke vara något att erinra.»

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

Angående anslag

för upprättande

af signalstationer

och anskaffande

af gnistsignalapparater.

[44.]

Då organisationen af marinförvaltningen lärer blifva föremål för

utredning af den kommitté, som den 3 oktober 1902 blifvit af Kungl.

Maj:t tillsatt för afgifvande af utlåtande och förslag rörande reglering

af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden, har utskottet

icke ansett sig nu böra ingå i pröfning rörande behofvet af anställande

inom ämbetsverket af ytterligare en revisor och bokhållare. Men då

af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende anförts synes framgå,

att för år 1907, utöfver det belopp å 7,500 kronor, som för hvart och

ett af åren 1905—1906 anvisats till förstärkning af marinförvaltningens

arbetskrafter, ytterligare medel böra ställas till ämbetsverkets förfogande

för att arbetet inom detsamma må kunna inom vederbörlig tid fullgöras,

har utskottet velat förorda beviljande af det af Kungl. Maj:t nu äskade

beloppet, 10,500 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till förstärkning af arbetskrafterna

i marinförvaltningen bevilja på extra stat

för år 1907 ett anslag af 10,500 kronor.

Upprättande af signalstationer m. m.

39:o) Under punkt 44 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för upprättande af signalstationer och anskaffande

af gnistsignalapparater bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af

82,420 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»Enligt hvad som framgår af protokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 januari 1902, hade chefen för flottans stab uti ämbetsskrifvelse

den 27 november 1901 anfört, att med gnisttelegrafien ett betydelsefullt

moment i underrättelseväsendet tillkommit. Dess stora betydelse

för fullständigande af kustsignalväsendet kunde icke bestridas.

Jämlikt uppgjord approximativ beräkning skulle med de räckvidder,

som antagligen kunde uppnås från fasta stationer i land med samma

slags apparater som de, hvilka varit i bruk på kusteskadern år 1901,

18 stationer erfordras å Sveriges kuster, Gotland och Öland inberäknade,

för att gifva utevarande fartyg möjlighet att inom området

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 145

Strömstad—Umeå städse stå i förbindelse med land och vederbörande

bevakningschefer.

Med hänsyn till materielens fortgående utveckling ansåge sig emellertid

chefen för flottans stab ej då kunna ifrågasätta hela kustsignalväsendets

kompletterande i detta hänseende, men han hemställde, att

åtgärder måtte vidtagas för upprättande af 4 fasta stationer för gnisttelegrafi.

Kostnaden för hvarje station beräknades till 15,000 kronor.

I det belopp af 300,000 kronor, om hvars beviljande för kustsignalväsendet

Eders Kungl. Maj:t, bland annat, med anledning af berörda

förslag gjorde framställning till 1902 års Riksdag, ingick äfven eu

summa af 60,000 kronor för upprättande af 4 fasta gnistsignalstationer.

Riksdagen beviljade det begärda beloppet under anförande, att ett

tillfredsställande anordnande af kustsignalväsendet måste anses vara för

vårt försvar, både till sjöss och till lands, af en synnerligen stor betydelse.

Af de 4 stationer, för hvilkas anläggande medel sålunda beviljats,

hafva, enligt hvad chefen för flottans stab anmält, 3 nu blifvit anlagda.

Ett skyndsamt anläggande af den fjärde stationen får, särskildt

numera, anses synnerligen önskvärdt, och framställning därom har

gjorts af åtskilliga myndigheter.

För anordnande af denna station erfordras emellertid numera, jämlikt

verkställda beräkningar, ett belopp af 24,000 kronor. Då härför

endast finnes tillgänglig den af Riksdagen beviljade summan af 15,000

kronor, erfordras således ytterligare 9,000 kronor. Såsom anledningar

till prisförhöjningen har marinförvaltningen angifvit, dels att erfarenheten

visat, att gifningseffekten borde ökas, dels att priset å gnistsignalmaterielen

stigit.

Uti det utlåtande, chefen för flottans stab i denna fråga afgifvit,

har han jämväl framhållit den beaktansvärda fördel för försvaret, som

flyttbara gnistsignalstationer erbjöde dels såsom reserv för möjligen

förstörda fasta sådana dels såsom extra stationer å tillfällig operationsbas

eller vid annan viktig plats å krigsskådeplats, där ej fast station funnes.

För dessa olika ändamål vore två flyttbara gnistsignalstationer erforderliga.

Lämpligaste sättet att anordna en sådan station vore att anlägga

densamma å ett fartyg. Visserligen funnes å flertalet af våra större

stridsfartyg gnistsignalstationer anordnade, men af militära skäl syntes

det ej kunna ifrågasättas, att något af dessa fartyg aisåges att uteslutande

användas för tjänst som flyttbar gnistsignalstation.

Bih. till Riksd. Prat. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets Utlåtande N:o 6-

Marinförvaltningen, som förklarat sig i likhet med chefen för

flottans stab anse, att de föreslagna rörliga gnistsignalstationerna borde

anordnas ombord å fartyg, bar hemställt, att härtill måtte få användas

tvänne af flottans fartyg, hvilka icke längre ingå i mobiliseringsplanen.

Kostnaden för erforderlig materiel har ämbetsverket beräknat till 13,000

kronor för hvartdera fartyget.

Marinförvaltningen har emellertid härjämte framhållit behofvet ax

ytterligare gnistsignalmateriel för stridsfartygens räkning. I underdånig

skrifvelse den 1 nästlidna december har nämligen ämbetsverket anfört,

att de senaste krigshändelserna i Ostasien syntes hafva till fullo ådagalagt

gnistsignalmateriel ens stora betydelse i allmänhet och synnerligast

ombord å fartyg. Marinförvaltningen hade därför tagit under ompröfning,

huruvida icke skäl förelåge att upprätta gnistsignalstationer

äfven på andra fartyg än l:a klassens pansarbåtar, pansar kryssare och

torpedkryssare. De fartyg, som i första hand därvid borde ifrågakomma,

vore jagarna, hvilka utom sin egentliga uppgift hade andra

viktiga sådana att fylla, nämligen att såsom rekognoscörer och bevakningsfartyg

öfverföra meddelanden till hufvudstyrkan eller till signalstationer

i land, och syntes det icke behöfva framhållas, af hvilken

stor betydelse gnistsignalering vid sådana tillfällen skulle vara.

Chefen för flottans stab, hvilkens ståndpunkt till frågan marinförvaltningen

inhämtat, hade för sin del instämt i ämbetsverkets uttalade

åsikt och därvid framhållit, bland annat, att anordnandet af gnistsignalstation

å jagare skulle högst väsentligt öka deras värde

såsom rekognosceringsfartyg och att han, om en sådan station utan

inskränkning i jagarnas sjöduglighet kunde anordnas på dessa fartyg,

så att meddelanden kunde öfverföras på längre distans än gränsen för

den optiska signaleringen, ansåge, att sådana stationer borde upprättas

och under sådan förutsättning på det kraftigaste förordade införandet

af gnistsignalering ombord å flottans jagare.

Att någon fara för sjödugligheten hos jagare genom gnistsignalstationers

införande å dem icke förelåge, har marin förvaltningen ansett

med säkerhet kunna påstås, då ämbetsverket tänkt sig, att masthöjden

icke skulle ökas öfver den nu på jagaren Magne befintliga.

Marinförvaltningen hade dessutom ansett, att upprättande af en

station för gnistsignalering ombord å pansarbåten John Ericsson skulle

i mån kraftigt bidraga till att underlätta spanings- och bevakningstjänsten

för Stockholmseskadern. Jämväl till detta förslag hade chefen

för flottans stab ställt sig gillande och framhållit, att detta skulle blifva

till fördel såväl för meddelanden inom nämnda eskader som för kom
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

147

munikationer mellan densamma och kustflottan, då denna senare uppehör

sig i Stockholms skärgård.

Slutligen hade marin förvaltningen på grund af den erfarenhet, som

vunnits under den tid, gnistsignalmaterielen varit i bruk, kommit till

insikt om nödvändigheten af, att vissa af dessa apparater dels borde

finnas i dubbla uppsättningar ombord å fartygen dels borde hållas i

reserv för att vid behof kunna komplettera bristfälliga eller förstörda

gnistsignalapparater, hvarigenom större säkerhet skulle vinnas, att gnistsignalmaterielen

kunde hållas i ett komplett och stridsfärdig! skick.

Då marinförvaltningen icke förfogade öfver medel till dessa ändamål,

har ämbetsverket nu i underdånighet hemställt, det Eders Kungl.

Maj:t ville vid 1906 års riksdag äska anslag dels till inrättande af

stationer för gnistsignalering å jagarna Mode, Magne och Wale med

ett belopp af 6,500 kronor för hvarje jagare eller tillsammans 19,500

kronor dels till inrättande af en station för gnistsignalering å pansarbåten

John Ericsson med ett belopp af 6,000 kronor dels ock till anskaffande

af vissa gnistsignalapparater, att användas såsom kompletterings-

och reservmateriel med ett belopp af 15,500 kronor eller sammanlagdt

en summa af 41,000 kronor.

Förutom dessa gnistsignalstationer har marinförvaltningen gjort

framställning om medel för uppförande af annan signalstation vid Alfsborgs

fästning. Kostnaden för densamma har beräknats till 6,420

kronor.

Chefen för flottans stab, hvilkens utlåtande jämväl i denna fråga

inhämtats, har funnit det vara af stor vikt, att denna signalstation

kommer till utförande. En dylik station vid berörda fästning vore ett

oundgängligt behof för en å västkusten opererande sjöstyrka.

Den sammanlagda summan, som erfordras för samtliga ifrågavarande

signalstationer jämte materiel, uppgår följaktligen till 82,420

kronor.

Detta belopp är ju afsevärdt, men å andra sidan är att uppmärksamma

den stora vikt för försvaret, som ett väl ordnadt signalväsende

utgör. Redan 1902 års Riksdag betonadec vikten af ett väl ordnadt

kustsignalväsende. Sedan dess har det senast utkämpade östasiatiska

kriget än ytterligare inskärpt betydelsen häraf. Världsbekanta torde

vara de i störa fördelar, japanerna drogo af sitt utvecklade signalväsende.

För oss, med våra långsträckta kuster och begränsade stridskrafter

skulle i händelse af krig ett väl ordnadt signalsystem säkerligen

blifva af ovärderlig nytta.»

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående anslag

till täckande

af uppkomna

brister

i anslagen till

flottans nybyggnad

och

underhåll

samt till underhåll

af kustartilleriets

byggnader och

materiel.

[45.]

På grund af de i statsrådsprotokollet anförda skäl hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, för upprättande af signalstationer

och anskaffande af guistsignalapparater, bevilja

på extra stat för år 1907 ett anslag af 82,420 kronor.

Betäckande af brist i anslag till flottans nybyggnad och

underhåll och till underhåll af kustartilleriets

byggnader och materiel.

40:o) Kungl. Maj:t har under punkt 45 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till täckande af uppkomna brister i anslagen till

flottans nybyggnad och underhåll samt till underhäll af kustartilleriets

byggnader och materiel bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af

223,645 kronor.

I fråga om denna framställning har departementschefen yttrat följande

till statsrådsprotokollet:

»Enligt hvad som framgår af protokollet öfver sjöförsvarsårenden

den 14 januari 1905 meddelade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet,

då fråga förekom om ökande af anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll, att erfarenheten nogsamt visat, att en ökning

af anslaget vore nödvändig.

Så hade marin förvaltningen redan i slutet af augusti 1904 anmält,

att de för underhåll af flottans fartyg och båtar anvisade delar af

nämnda anslag, hvilka uppginge för Karlskrona station till 510,000

kronor och för Stockholms station till 200,000 kronor, blifvit under

den gångna delen af året så hårdt anlitade, att däraf endast återstode

af det förstnämnda beloppet omkring 150,000 kronor och af det senare

omkring 25,000 kronor. Ämbetsverket hade därjämte anfört, att varfscheferna

tillika meddelat, att de icke kunde afgifva något förslag å

arbeten, som till förekommande af anslagets öfverskridande kunde till

ett följande år uppskjutas, enär inga andra kostnader än för vanliga

och oundgängligen nödvändiga underhållsarbeten vore afsedda att å

ifrågavarande anslagstitlar bokföras. Varfschefen i Karlskrona hade

ansett, att för underhåll af därstädes förlagda fartyg erfordrades ytterligare

under året 137,000 kronor, under det att varfschefen i Stockholm

förklarat sig icke då kunna lämna exakt uppgift å det ytterligare

erforderliga beloppet. Marinförvaltningen hade hemställt, att, för den

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

149

händelse föreskrift icke ansåges böra meddelas därom, att underhållet

af stationernas fartyg och båtar skulle under återstående delen af året

inskränkas så, att utgifterna kunde hållas inom det för underhållet

anvisade medelsbeloppets återstod, i hvithet fall likväl materielens bestånd

och tjenstbarhet äfventyrades, ämbetsverket måtte få af omhänderhafvande

medel förskjuta hvad som uti ifrågavarande afseende kunde

intill årets slut finnas oundgängligen nödvändigt.

På af departementschefen framställd förfrågan om anledningarna

till att förevarande delar af underhållsanslaget redan under första hälften

af året blifvit så hardt anlitade samt på begäran om uppgift å de arbeten,

som hufvudsakligen ansåges nödvändiggöra öfverskridande af

ifrågavarande anslag, hade varfscheferna såsom anledning till öfverskridandet

uppgifva de ökade kostnader för den flytande materielens

vidmakthållande i stridsdugligt beredskapsskick, som uppstått i följd

af utsträckt användning af densamma, hvarjemte varfschefen i Stockholm

erinrat, att fartygsmaterielen vid stationen ökats med åtskilliga

nybyggda fartyg m. m. Båda varfscheferna hade vidhållit, att de arbeten,

som nödvändiggjorde öfverskridandet, icke vore andra än vanliga

underhållsarbeten och arbeten för fartygens försättande i anbefallda

beredskap.

Vid föredragning af ärendet inför Eders Kungl. Maj:t den 25

november 1904 hade departementschefen icke ansett sig kunna tillråda

Eders Kungl. Maj:t att afstå marinförvaltningens nämnda framställning

och sålunda låta allt arbete för underhåll af flottans fartyg afstanna

intill årets slut, utan hade i stället hemställt, att Eders Kungl. Maj:t

måtte medgifva, att hvad som under året vore oundgängligen nödvändigt

för ifrågavarande underhåll skulle få af marinförvaltningen med

omhänderhafvande medel bestridas, med föreskrift för ämbetsverket

att taga i beräkning ersättning för hvad sålunda utbetalts vid uppgörande

af förslag till stat för fördelning af anslaget till flottans nybyggnad

och underhåll för år 1905. Denna hemställan hade blifvit af

Eders Kungl. Maj:t bifallen.

Vid fördelning af sistnämnda anslag hade Eders Kungl. Magt därefter

gjort afdrag för det belopp, hvarmed 1904 års anslag då ansågs

hafva öfverskridits, och därvid tillika anbefallt marinförvaltningen att

tillhålla varfscheferna att vid handhafvande af de medel, som af underhållsanslaget

blefve till deras förfogande öfverlämnade, iakttaga den

största sparsamhet och redan från början af hvarje år hafva uppmärksamheten

fäst vid, att de anvisade medlen icke finge under året öfverskridas,

samt, därest det skulle befinnas, att anslag utöfver de anvisade

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vore nödvändiga för att icke äfventyra viss materiel, i god tid därom

göra anmälan lios marinförvaltningen med uppgift om de närmare omständigheter,

som föranledt nämnda förhållande, hvarjemte Eders Kungl.

Maj:t tillika ålagt marinförvaltningen att, i händelse af dylik anmälan

från en varfschef, till Eders Kungl. Maj:t inkomma med den framställning,

som däraf kunde föranledas.

Departementschefen anförde tillika, att genom det afdrag, som

sålunda redan från början blifvit gjordt å 1905 års underhållsanslag,

detta emellertid tydligen blifvit nedbragt till så lågt belopp, att det

icke vore tänkbart, att detsamma kunde förslå för det under året nödvändiga

underhållet, utan syntes ett öfverskridande icke kunna undvikas.

Hade det belopp, hvarmed öfverskridandet under år 1904 ägt

rum, redan då varit till siffran kändt, skulle departementschefen därför

hos Eders Kungl. Maj:t hemställt, att framställning måtte göras till 1905

års riksdag om bristens betäckande, men syntes under dåvarande förhållanden

med denna hemställan böra uppskjutas till år 1906.

De af dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet uttalade farhågorna,

att den brist, som sålunda uppstått å 1904 års anslag till

flottans nybyggnad och underhåll, icke skulle kunna af motsvarande

anslag för år 1905 betäckas, hafva blifvit till fullo besannade.

Till täckande af bristen i 1904 års anslag hade vid fördelning af

1905 års anslag afsetts ett belopp af 218,970 kronor 32 öre.

Vid den redovisning för 1904 års anslag, som af marinförvaltningen

lämnades i underdånig skrifvelse den 30 maj 1905, anmälde ämbetsverket,

att väl icke hela nämnda belopp, 218,970 kronor 32 öre, blifvit användt

under år 1904, men att det, som däraf återstode oanvändt, behöfdes för

nödvändiga utgifter å ifrågavarande anslag under år 1905, hvarför

marinförvaltningen anhöll, att hvad som sålunda återstode måtte få

ställas till varfschefernas disposition. Därjämte anmälde marinförvaltningen,

att å andra anslagstitlar af underhållsanslaget än de för fartyg

och båtar uppstått besparingar till belopp af 48,323 kronor 45 öre, och

anhöll ämbetsverket, att detta belopp måtte få kvarstå till den framtida

disposition, hvarom marinförvaltningen efter utredning i vissa afseenden

ämnade göra framställning.

Marinförvaltningens berörda framställningar blefvo af Eders Kungl.

Maj:t bifallna enligt nådigt bref den 30 juni 1905.

En af marinförvaltningen sedermera gjord hemställan att få

använda större delen af sistnämnda belopp för vissa särskilda ändamål

blef emellertid af Eders Kungl. Maj:t lämnad utan bifall.

Det visade sig nämligen snart, att de besparingar, som uppstått,

väl behöfdes för det oundgängligen nödvändiga underhållet.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

151

I underdånig skrifvelse den 5 september 1905 anmälde marinförvaltningen,

att enligt från varfschefen i Karlskrona inkommen uppgift

behöfdes för allmänna underhållet och för underhållet af fartyg och

båtar under år 1905, utöfver anvisadt belopp, ytterligare 285,773 kronor 28

öre. Med hänsyn till, bland annat, den begränsade tid afåret, somför

de ifrågasätta underhållsarbetenas utförande blefve att disponera, förklarade

sig emellertid marinförvaltningen anse, att detta belopp kunde

nedsättas till 142,000 kronor, och hemställde marinförvaltningen, att

denna utgift måtte få bestridas med omhänderhafvande medel.

På fråga angående behofvet af ytterligare medel för ifrågavarande

ändamål för Stockholms station under år 1905 angafs detta utgöra ett

belopp af 102,200 kronor. Genom beslut den 3 november 1905 förklarade

Eders Kungl. Maj:t, att för de sålunda anmälda behofven skulle

användas redan omförmälda besparing å 48,323 kronor 45 öre, samt

medgaf, att därutöfver finge af omhänderhafvande medel användas återstående

erforderliga beloppet, 195,876 kronor 55 öre, hvarjemte Eders

Kungl. Maj:t anbefallde marinförvaltningen att inkomma med förslag till

framställning till innevarande års riksdag om beviljande af medel till

täckande af utgiften å sistnämnda belopp."

Till åtlydnad häraf har marinförvaltningen den 30 november 1905

inkommit med förslag i berörda afseende.

Ämbetsverket hav därvid anfört, att, äfven om ifrågavarande anslag

skulle blifva förhöjdt, till det belopp, som föreslagits för år 1907, al

detta anslag, då det vore beräknadt för hvarje års eget verkliga behof,

dock icke kunde gäldas nu förevarande brist, utan att underhållsarbeten

till motsvarande omfång eftersattes. För bristens täckande måste därför

medel utom anslaget anvisas.

Den brist, som sålunda uppstått, har, såsom framgår af hvad jag

redan anfört, redan blifvit anmäld för 1905 års Riksdag, ehuru då framställning

om dess täckande uppsköts i afvaktan på att bristens belopp

skulle blifva till siffran bestämdt.

Hvad orsaken till bristens uppkomst beträffar, torde jag få hänvisa

till hvad ledan blifvit anfördt. såsom skäl till förhöjning’ af förevarande

anslag.

Någon förhoppning, att bristen skall kunna täckas af framtida

underhållsanslag, förefinnes tydligen icke, därest man icke vill äfventyra

materielens bestånd.

Jag hemställer därför om framställning till Riksdagen om beviljande

af medel pa extra stat för bristens täckande. Såsom nämndt,

uppgår beloppet till 195,876 kronor 55 öre.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Anslaget till flottans nybyggnad och underhåll är emellertid icke

det enda, å hvilket brist uppstått, Detsamma är nämligen, såsom jag

redan vidrört, äfven förhållandet med anslaget till underhåll af kustartilleriets

byggnader och materiel.

Jag har redan vid fråga om ökning af sistberörda anslag erinrat,

hurusom Eders Kungl. Maj:t den 26 augusti 1904 nödgades för underhåll

af mininventarier och ångkranpråmar m. m. anvisa, utöfver redan

afsedt belopp, ytterligare af omhänderhafvande medel 47,200 kronor

samt därefter den 16 december 1904 för underhåll af Karlskrona fästnings

öfriga inventarier 22,515 kronor, hvilket sistnämnda belopp, enligt

Eders Kungl. Maj:ts föreskrift, dock skulle ersättas af 1905 års anslag

till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel.

I underdånig skrifvelse den 14 april 1905 lämnade marinförvaltningen

en redogörelse för ifrågavarande anslag för år 1904. Af denna

redogörelse framgick, att af förstnämnda belopp, 47,200 kronor, endast

användts 42,312 kronor 70 öre, men att hela bristen å anslaget, med

inberäknande af beloppet å 22,515 kronor, uppgått till 72,721 kronor

10 öre.

Eders Kungl. Maj:t föreskref med anledning häraf den 26 april

1905, med vidhållande af sin förut lämnade föreskrift angående beloppet

å 22,515 kronor, att detta skulle anses såsom ett förskott å 1905 års

anslag, men medgaf, att återstoden af den uppkomna bristen eller 50,206

kronor 10 öre Ange ersättas från femte hufvudtitelns allmänna besparingar.

Förhoppningarna om att ifrågavarande anslag, sedan det för år

1905 blifvit ökadt med 75,000 kronor, skulle åtminstone kunna täcka

bristen å 22,515 kronor hafva emellertid icke gått i uppfyllelse.

Redan i skrifvelse den 6 juni 1905 anmälde marinförvaltningen, att

varfschefen i Karlskrona meddelat, att de medel, som anvisats för

Karlskrona fästnings inventarier med maj månads utgång förbrukats,

hvarför han nödgats tillsvidare inställa dithörande arbeten med undantag

för visst arbete, som icke kunde uppskjutas, och att han anhållit att

för ifrågavarande ändamål erhålla ytterligare 27,000 kronor för år 1905.

Marinförvaltningen erinrade om, att, med anledning däraf att beloppet

å 22,515 kronor skulle från 1905 års anslag utgå, den summa,

som för underhåll af Karlskrona fästnings inventarier kunnat för år

1905 anvisas, blifvit mindre än under föregående år, och hemställde, att

för ändamålet måtte anvisas ytterligare 27,000 kronor af omhänderhafvande

medel.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

153

I skrifvelse den 28 juni 1905 anmodade i anledning häraf dåvarande

chefen för sjöförsvarsdepartementet marinförvaltningen att, då hvad,

såsom redan är nämndt, vid fördelning af 1905 års anslag till flottans

nybyggnad och underhåll blifvit anbefalldt rörande handhafvande af

medlen å sistnämnda anslag tydligen äfven borde iakttagas beträffande

anslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel, men

af marinförvaltningens framställning icke framginge, huruvida några särskilda

åtgärder blifvit af varfschefen i Karlskrona vidtagna för att

bringa utgifterna från sistnämnda anslag i öfverensstämmelse med anslagets

belopp samt huruvida och i sådant fall hvilken viss materiel

genom ifrågavarande anslags uppgifna otillräcklighet äfventyrades, inkomma

med upplysning i berörda hänseende, hvarjämte departementschefen

framhöll, att, om ock öfverskridande af anslaget till underhåll

af kustartilleriets byggnader och materiel för år 1905 måste äga

rum, samma öfverskridande dock i hvarje fall borde inskränkas till det

belopp, som af anslaget användts till betäckande af bristen å 1904 års

anslag eller således 22,515 kronor.

Marinförvaltningen inhämtade till följd häraf yttrande från varfschefen

i Karlskrona. I afgifvet, af marinförvaltningen sedermera

öfverlämnadt svar anförde denne, bland annat, att för underhåll af

Karlskrona fästnings inventarier utgifvits under åren 1902, 1903 och

1904 respektive 25,567 kronor 93 öre, 27,101 kronor 18 öre och 24,000

kronor 51 öre, men att för år 1905 anvisats allenast 10,000 kronor,

oaktadt han i sitt förslag till årets arbetsplan upptagit behofvet till

37,000 kronor. Han hade, hvad varfvet vidkomme, redan vid årets

början, anbefallt den största möjliga hushållning. Hela den å forten i

Karlskrona fästning uppställda artilleribestyckningen samt där befintliga

maskinerier måste emellertid på grund af sin natur och sitt ändamål

underhållas i tjänstbart skick, hvarförutan materielens bestånd äfventyrades.

Jämte berörda skrifvelse från nämnda varfschef öfverlämnade marinförvaltningen

tillika två skrifvelser från chefen för Vaxholms kustartilleriregemente,

däld han begärde ytterligare medel för underhåll af

byggnader och materiel. Han förklarade sig anse ett belopp af 8,500

kronor, utöfver från början anvisade 9,200 kronor, vara oundgängligen

nödvändigt. Äfven han hade redan i början af året anbefallt den allra

största sparsamhet, men det läte sig icke göra att hålla materielen i

stridsdugligt skick, för så vidt icke ytterligare medel anvisades.

Marinförvaltningen förklarade i underdånig skrifvelse den 22 september

1905, att ämbetsverket fann det till fullo ådagalagdt, att de af

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ifrågavarande anslag till nämnda två myndigheter anvisade belopp vore

otillräckliga, och ansåg det nödvändigt, att för ändamålet ställdes till

deras förfogande ytterligare medel, men hemställde, att beloppet, då

endast omkring tre månader af året återstode, skulle inskränkas till

22,515 kronor.

Enligt nådigt bref den 13 oktober 1905 bemyndigade Eders Knngl.

Maj:t, med anledning af hvad sålunda förekommit, marinförvaltningen

att för ifrågavarande ändamål af omhänderhafvande medel utbetala sistnämnda

belopp och ålade tillika ämbetsverket att inkomma med förslag

till framställning till 1906 års riksdag om beviljande af medel till täckande

af berörda utgift.

Till åtlydnad häraf har marinförvaltningen i underdånig skrifvelse

den 3 november 1905 inkommit med dylikt förslag, därvid ämbetsverket

förmält, att i dess förslag till ökning af ifrågavarande anslag för

år 1907 väl beräknats en summa af 26,715 kronor till ökning af underhållsbeloppet

för kustpositionernas inventarier, men att i denna ökning

icke inberäknats medel till täckande af förevarande brist.

Slutligen föreligger ännu en brist att täcka å anslaget till underhåll

af kustartilleriets byggnader och materiel.

Såsom jag omnämnt vid fråga om höjning af sistnämnda anslag,

utgå från detsamma jämväl kostnaderna för sjöförbindelserna samt den

yttre renhållningen vid kustbefästningarna.

I underdånig skrifvelse den 20 juni 1905 anmälde marinförvaltningen,

att under år 1904 hade vid Vaxholms kustartilleriregemente å

anslaget till kustartilleribevdiringens vapenöfningar samt beklädnad och

ersättning därför afförts utgifter till sjöförbindelserna inom fästningen

till belopp af 4,624 kronor 96 öre och för den yttre renhållningen till

belopp af 628 kronor 42 öre eller således sammanlagdt 5,253 kronor

38 öre, motsvarande förhållandet mellan beväringens och stammens manskapsstyrka.

Till förklaring häraf hade regementschefen anfört, att under beväringens

öfningar Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästnings ångslupar

till afsevärd del toges i anspråk för transport af truppstyrkor, och, då

således denna transport föranleddes af beväringens öfningar, syntes det

vara fullt berättigad^ att anslaget för dessa drabbades af berörda kostnader.

Äfven kostnaderna för den yttre renhållningen ökades afsevärdt

under den tid, beväringsmanskapets öfningar påginge, och syntes därför

äfven delvis böra utgå från samma anslag.

Marinförvaltningen anmärkte för egen del, att det i det hela otillräckliga

anslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

155

icke lämnade tillgång till fullständigt bestridande af berörda utgifter.

Det syntes därför marinförvaltningen otvifvelaktigt, att för den del af

dessa utgifter, som till följd af deras egen natur bort från annat anslag

bekostas, sistnämnda anslag jämväl bort anlitas. Marinförvaltningen

vore därför af samma åsikt som chefen för Vaxholms kustartilleriregemente,

men med hänsyn till ett af Eders Ivungl. Maj:t i annat ärende

meddeladt beslut hade ämbetsverket ansett sig böra underställa frågan

Eders Kungl. Maj:ts pröfning.

Den af myndigheterna sålunda uttalade åsikt torde icke vara riktig.

Då kostnaderna för sjöförbindelserna inom kustfästningarna samt för

den yttre renhållningen därstädes äro afsedda att utgå af anslaget till

underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel, böra de naturligen

helt och hållet därifrån utgå vare sig de föranledas af stammanskapets

eller de värnpliktiges öfningar. Benägenheten att, när ett ordinarie

anslag icke befinnes vara tillräckligt för därmed afsedt ändamål, öfverföra

eu del af de utgifter, som böra därifrån afgå, till ett förslagsanslag,

hvithet får öfverskridas, bör tydligen icke vinna understöd.

Uti ifrågavarande ärende afslog också Eders Kungl. Maj:t den 18

oktober 1905 marinförvaltningens framställning om, att förevarande utgift

skulle få utgå af anslaget till kustartilleribeväringens vapenöfningar

samt beklädnad och ersättning därför, och anbefallde i stället ämbetsverket

att inkomma med förslag till framställning till innevarande

års riksdag om medels beviljande till täckande af ifrågavarande utgift

å tillhopa 5,253 kronor 38 öre.

Med dylikt förslag har marinförvaltningen numera inkommit. Ämbetsverket

har därvid erinrat, att i den af detsamma föreslagna ökningen

af sistnämnda underhållsanslag för år 1907 äfven ingår en summa

af 5,200 kronor till ökning af anvisningarna för sjöförbindelserna och

den yttre renhållningen inom kustbefästningarna. Därest denna höjning

komme att medgifvas, syntes de utgifter af ifrågavarande slag, som

framdeles föranleddes af de värnpliktiges öfningar å kustbefästningarna,

möjligen kunna bestridas af nämnda underhållsanslag, hvadan marinförvaltningen

icke för närvarande ansåge sig böra, innan erfarenhet

härom vunnits, ifrågasätta ytterligare höjning i detta anslag.

Å anslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel

föreligger följaktligen en brist å tillhopa 27,768 kronor 38 öre.

Lika litet som förhoppning kan förefinnas om, att den af mig

anmälda bristen å anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, uppgående

till 195,876 kronor 55 öre, skall kunna af kommande års

ordinarie anslag betäckas, lika litet synes en dylik förhoppning kunna

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

påskyndande

af sjomätningarna

vid

rikets kuster.

[46.]

hysas i fråga om den senast omförmälda bristen. Under sådana förhållanden

förefinnes ingen annan utväg än att hos Riksdagen göra

framställning om beviljande af medel till bristens täckande.

I fråga om båda dessa anslag hafva nu myndigheterna blifvit kraftigt

erinrade om nödvändigheten af att begränsa utgifterna inom anslagens

belopp, och torde det därför vara anledning antaga, att detta af

vederbörande myndigheter skall för framtiden iakttagas.

Summan af ifrågavarande brister uppgår i jämnadt tal till 223,645

kronor.»

Utskottet, som, med hänsyn till de i statsrådsprotokollet omförmälda

förhållanden, ansett sig böra tillstyrka Kungi. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må till täckande af uppkomna

brister i anslagen till flottans nybyggnad och underhåll

samt till underhåll af kustartilleriets byggnader

och materiel bevilja på extra stat för år 1907 ett

anslag af 223,645 kronor.

Handeln.

Påskyndande a.f sjömätningarna vid rikets kuster.

41:o) Kung!. Maj:t har uti punkt 46 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster bevilja

på extra stat för år 1907 ett anslag af 41,000 kronor.

I fråga om denna framställning har departementschefen hänvisat

till hvad till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari

1902, bifogadt samma års statsverksproposition, anförts rörande behofvet

af extra anslag under de närmaste åren till påskyndande af sjömätningarna

vid rikets kuster.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för påskyndande af sjömätningarna

vid rikets kuster bevilja på extra stat för år

1907 ett anslag af 41,000 kronor.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

157

Dyrtidstillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte.

42:o) Under punkt 47 af denna hufvudtitel har Kung].. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 13 januari 1906 angifna grunder, af

dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i

sjöförsvarsdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till

sjöförsvarsdepartementet hörande ämbetsverk, kårer och stater, på

extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af

16,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Dyrtidstillägg åt tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa.

43:o) Kungl. Maj:t har slutligen uti punkt 48 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att medgifva, att dyrtidstillägg, i enlighet med de

i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari 1906 beträffande

dyrtidstillägg för vissa statens tjänstemän och betjänte angifna

grunder, finge för år 1906 utgå till tjänstemän och vaktmästare vid

flottans pensionskassa.

Jämväl öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles

afgifva utlåtande, hvilket utskottet härmed får

Angående

dyrtidstillägg

åt vissa statens

tjänstemän

och

betjänte.

[47.]

Angående

dyrtidstillägg

åt tjänstemän

och vaktmästare

vid

flottans pensionskassa.

[48.]

anmäla.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. en inom

Första Kammaren

väckt

motion.

Ang. en inom

Andra Kammaren

väckt

motion.

JJtskottets

yttrande.

Undersökning för anordnande af ett ytterligare inlopp till

Karlskrona örlogshamn.

44:o) Uti eu inom Första Kammaren väckt, till förberedande behandling

af statsutskottet hänvisad motion (n:o 1) har herr grefve A.

Wachtmeister föreslagit, att Riksdagen, till undersökning om sättet och

kostnaden för beredande af ytterligare ett inlopp till Karlskrona örlogshamn

med tillräckligt djup för större krigsfartyg, ville, under förutsättning

af bidrag härtill från Karlskrona stad med 3,000 kronor, ställa till

Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af 9,000 kronor.

Vidare har herr G. W. Boos i en inom Andra Kammaren väckt,

äfvenledes till statsutskottet remitterad motion (n:o 3) hemställt, att

Riksdagen, till undersökning om sättet och kostnaden för beredande af

ökadt antal inlopp till Karlskrona med tillräckligt djup för större krigsfartyg,

ville, under förutsättning att bidrag härtill erhölles från Karlskrona

stad eller enskilde med 3,000 kronor, ställa till Kungl. Maj:ts

förfogande ett belopp af 9,000 kronor.

Utskottet får beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa

framställningar, hänvisa till själfva motionerna.

1 likhet med motionärerna anser utskottet det vara högeligen önskvärdt

att, förutom de för våra pansarbåtar användbara farleder till

Karlskrona örlogshamn, som nu äro eller inom närmaste framtiden blifva

tillgängliga, ett ytterligare dylikt inlopp beredes genom den s. k. östra

farleden. En tillfredsställande undersökning för nämnda farleds upprensning

torde dock, enligt utskottets åsikt, komma att medföra betydligt

större kostnader, än hvad motionärerna i sådant afseende förutsatt,

enär, innan sträckningen af den till upprensning afsedda leden bestämmes,

noggranna undersökningar måste verkställas beträffande lämpligaste

platserna för de befästningsanordningar, som kunna vara nödvändiga

för att hindra farledens begagnande i fientligt syfte.

Då härtill kommer att, såsom motionärerna jämväl framhållit, vissa

utredningar för anordnande af ett östligt inlopp till Karlskrona örlogshamn

redan blifvit genom vederbörande militära myndigheters försorg

under de senare åren verkställda, samt man sålunda bör kunna vara

förvissad om att Kungl. Maj:t, som icke torde sakna medel till bestridande

af kostnaderna för ytterligare undersökningar, om sådana befin
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

159

nas nödiga, ägnar denna fråga sin uppmärksamhet, håller utskottet

före, att beviljandet af det utaf motionärerna ifrågasatta beloppet icke

är för frågans lösning erforderligt, och får i anledning häraf hemställa,

att herrar grefve Wachtmeisters och Roos’ ifrågavarande

motioner icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 13 mars 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservationer:

vid punkten 1 (ang. höjning af anslaget till aflöning för flottans

kårer och stater):

af herrar H. P. P. Tamm, F. E. Pettersson, 1. Wijk, friherre J. T.

Gripenstedt, grefve K. A. Posse, grefve C. O. Taube, E. Fränekel, friherre

N. A. IT. Palmstierna, friherre C. H. Falkenberg, G. Olsén, P.

Paulson och P. O. Liedberg, hvilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hafva följande lydelse:

»Vid behandlingen — — — —- — — — — — — — — — —

— — — böra biträda.

I fråga om den föreslagna ökningen af underofficers- och sjömanskårerna

med 35 underofficerare och 255 man har utskottet icke velat

motsätta sig denna ökning i hvad den afser antalet nya beställningar,

men då, enligt hvad utskottet från vederbörligt håll inhämtat, det för

närvarande förefintliga betydande antalet vakanser i 2:a lönegraden af

sjömanskåren icke lärer kunna under innevarande och nästkommande

år fyllas genom uppflyttning af därtill kompetent manskap, har utskottet,

beträffande fördelningen af de nya lönerna å olika lönegrader, ansett

ifrågavarande lönegrads i staten för innevarande år upptagna numerär

böra bibehållas oförändrad under år 1907 samt de af Kung! Maj:t

föreslagna 106 nya beställningarna i denna lönegrad i stället fördelas

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

på sjömanskårens 3:e och 4:e lönegrader, så att staten för nämnda kår

komme att upptaga:

525

man

tillhörande l:a

lönegraden,

1,294

»

»

2:a

»

813

))

»

3:e

»

584

)>

|3:e

(4:e

» i 6 månader,

» i 6 »

584

»

)>

4:e

»

3,800

Hvad

beträffar lierr

J. G.

Petterssons in. fl. — — —

— — — något att erinra.

Enligt utskottets förslag skulle sålunda medelsbeliofvet under anslagstiteln

aflöning för flottans kårer och stater blifva följande:

För 1906 af

Riksdagen

anvisadt

För 1907

beräknadt

behof.

Ökning.

Minskning.

Officerskåren.................................

635,880

_

655,520

—

19,640

—

—

—

Reservofficersaspiranter..................

26,700

—

26,700

—

—

—

—

—

IJnderofficerskåren ........................

536,900

—

577,080

—

40,180

—

—

—

Sjömanskåren................................

1,558,131

60

1,648,452

60

90,321

—

—

—

Skeppsgossekåren...........................

18,706

25

22,447

50

3,741

25

—

—

Mariningenjörkåren........................

187,875

—

199,595

—

11,720

—

—

—

Marinintendenturkåren...................

233,189

50

250,984

50

17,795

—

—

D:o i flottans reserv

4,285

—

4,285

—

—

—

—

—

Ecklesiastikstaten...........................

8,550

-

8,900

—

350

—

—

—

Marinläkarkåren............................

77,635

—

95,240

—

17,605

—

—

—

Poliskåren.....................................

46,900

—

46,900

—

—

—

—

—

Inkvarteringsbidrag för officerare och.

underofficerare, förslagsvis .........

215,740

—

228,100

—

12,360

—

—

—

Reserv- och indragningsstater samt

båtsmanskompanierna, förslagsvis

41,798

32

41,284

32

—

—

514

—

Dagaflöning till officerare och under-

officerare, förslagsvis..................

481,126

50

505,385

50

24,259

—

■-

—

I riksstaten afrundadt med ............

—

83

—

58

—

—

—

25

Summa kronor

4,073,418

—

4,310,875

—

237,971

25

514

25

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

161

Utskottet tiar alltså under detta anslag ifrågasatt nedsättningar i

jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag å tillhopa 49,241 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må

a) med godkännande — — — — — — — —

—- — — officerare;

b) med godkännande af det vid berörda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat för flottans underofficerskår

(bil. n:o 2 vid nämnda protokoll) öka denna

kår med 35 underofficerare;

c) med godkännande af det vid detta utlåtande

fogade förslag till stat för flottans sjömanskår (bilaga

vid denna reservation) öka denna kår med 255

man, fördelade å de olika lönegraderna på sätt bilagan

utvisar;

d) —1) (lika med utskottets förslag; samt

in) vid bifall till hvad utskottet under mom. a)—1)

hemställt och med godkännande af det vid förenämnda

statsrådsprotokoll fogade förslag till stat å

dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan

(bil. n:o 5 vid nämnda protokoll) höja anslaget

till aflöning för flottans kårer och stater med 237,457

kronor eller från 4,073,418 kronor till 4,310,875 kronor.»

vid punkten 2 (ang. höjning af anslaget till beklädnad åt sjömansoch

skeppsgossekårerna):

af herrar //. P. P. Tamm, F. E. Pettersson, 1. Wijk, friherre J. T.

Gripenstedt, grefve K. A. Pa sse, grefve C. O. Taube, E. Fränekel, friherre

N. A. H. Palmstierna, friherre C. IT. Falkenberg, G. Olsén, P. Paulson

och P. O. IAedberg, hvilka ansett, att utskottet bort föreslå,

att Riksdagen, med bifall till K. M:ts ifrågavarande

framställning, måtte höja reservationsanslaget till

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna med

35,605 kronor, eller från 429,995 kronor till 465,600

kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vid punkten 3 (ang. höjning af anslaget till naturaunderbåll åt personal

vid flottan):

af herrar II. P. P. Tamm, F. E. Pettersson, I. Wijlc, friherre J. T.

Gripenstedt, grefve K. A. Posse, grefve C. 0. Taube, E. Fränekel, friherre

i\T. A IT. Palmstierna, friherre C. i/. Falkenberg, 6''. Olsén, P. Paulson

och P. (9. Hedberg, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen måtte höja förslagsanslaget till naturaunderhåll

åt personal vid flottan med 68,234 kronor

eller från 1,042,080 kronor till 1,110,314 kronor.

vid punkten 19 (angående anslag till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel):
af

herrar P. Pehrson, S. O. Nyländer, C. Persson, IL Andersson, P.

Olsson, D. Persson, A. Wiklund, J. A. Sjö och E. Hammarlund, hvilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Med hänsyn till ofri ga störa anslagskraf under denna hufvudtitel

har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka beviljande af hela det

belopp, 5,164,000 kronor, som af Kungl. Maj:t för år 1907 äskats till

nyanskaffning af krigsfartygsmateriel. Dock bär utskottet icke velat

motsätta sig denna Kungl. Maj:ts framställning i hvad densamma afser

anvisande af medel till fullbordande af arbetet å en jagare och två l:a

klass torpedbåtar, för hvilka redan beslutade fartyg nu begärts tillhopa

966,000 kronor, utan anser utskottet den åsyftade kostnadsminskningen

böra åstadkommas genom inskränkning af det antal öfriga krigsfartyg,

för hvilkas nybyggnad Kungl. Maj:t äskat medel, och får utskottet

föreslå, att dessa fartyg minskas med en jagare. Vid bifall härtill

skulle ifrågavarande nu för år 1907 begärda anslag 5,164,000 kronor

kunna nedbringas med en tredjedel af det för påbörjande af tre dylika

fartyg beräknade beloppet 1,893,000 kronor eller med 631,000 kronor

till 4,533,000 kronor.

Hvad beträffar herr Broströms ofvanberörda motion — — — —

— — — — — sådan båt.

Utskottet anser sålunda, att för år 1907 bör anvisas till fortsättande

af arbetet å en jagare 606,000 kronor och å två l:a klass torpedbåtar

360,000 kronor, till påbörjande af ytterligare två jagare 1,262,000

kronor och af sex nya l:a klass torpedbåtar 1,155,000 kronor samt

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

163

till anskaffning af fem 2:a klass torpedbåtar 1,150,000 kronor eller

tillhopa 4,533,000 kronor, och hemställer alltså,

att Riksdagen må:

a) på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen på extra stat för år 1907

till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel beviljar ett

anslag af 4,533,000 kronor;

b) att herr Broströms — — — — — — — —

bifallas.»

vid punkten 31 (ang. anslag för anskaffande af transportmedel för

flottans varf):

af herr D. Persson, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

samt vid punkten 44 (ang. ifrågasatt anslag till undersökning för

anordnande af ett ytterligare inlopp till Karlskrona örlogshamn):

af herrar P. Pehrson, F. E. Pettersson, I. Wijlc, friherre J. T. Gripenstedt,

grefve K. A. Posse, grefve C. O. Taube och C. H. Wallentin,

hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»I anslutning till hvad uti förevarande båda motioner uttalats anser

utskottet det vara synnerligen af behofvet påkalladt, att den s. k. östra

farleden till Karlskrona snarast möjligt genom upprensning göres tillgänglig

jämväl för våra större krigsfartyg, så att blockad af Karlskrona

örlogshamn i möjligaste mån försvåras; och finner sig utskottet

höra tillstyrka, att nödiga medel till en noggrann och fullständig undersökning

för berörda farleds upprensning till erforderligt djup ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande.

Att, såsom motionärerna föreslagit, Karlskrona stad eller för saken

eljest ekonomiskt intresserade böra i någon mån deltaga i kostnaderna

för en dylik undersökning, håller utskottet för skäligt, då upptagandet

af ifrågavarande kortare, mera inomskärs liggande farled otvifvelaktigt

kommer att medföra afsevärda fördelar för kustfarten.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herrar grefve Wachtmeisters

och Roos’ i ämnet gjorda framställningar,

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets Utlåtande N:o 6-

må, till undersökning i fråga om sättet och kostnanaden

för beredande af ytterligare ett inlopp till

Karlskrona örlogshamn med tillräckligt djup för större

krigsfartyg, under villkor att bidrag härtill med 3,000,

kronor lämnas från Karlskrona stad eller enskilde

å extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 9,000

kronor.»

o

Herrar K. E. Bohnstedt, A. H. Hammarskjöld och K. Starbäck hafva

begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående hufvudtitels behandling

inom utskottet.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

165

Bilaga till reservationen vid punkten 1.

Stat

för flottans sjöman skår.

Antal.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

i

1 j/12 månaders månadslön å 30 kr..............

.a onegra ^agafl5ning 30 öre i 365 dagar.............

...\

...t

652

—

524

D:o d:o .............

341,648

—

422

50

1

a i0ne®raa\dagaflöning å 50 öre i 365 dagar.............

...}

1,293

1

546,292

290

50

„ ... , /12 månaders månadslön å 12 kr..............

,e onegra ^agaflgning y 40 öre i 365 dagar.............

...t

-/

812

D:o d:o .............

235,480

—

1

. ,/6 månaders månadslön å 12 kr...............

) ''e ne®ra ^(Jagaflöning å 40 öre i 184 dagar.............

1 , ... .(6 månaders månadslön å 6,BO kr............

}4-.e lonegrad|dagaflöning ä 3() öre j 181 dagar............

:::]

:::)

238

90

583

D:o d:o .............

139,278

70

1

4:e lönegrad|dagaflöning å g() öre . 365 dagar ...........

...1

.../

187

50

583

D:o d:o ...........

109,312

50

3,800

1,373,802

60

Afgår dagaflöning under tjänstgöi*ing å varfvet, förslagsvis

30,000

—

1,343,802

60

Lega å 50 kr., förslagsvis för 750 man.......................

Bekryteringskostnader å 40 kr., däraf högst 30 kr. till v

ärf-

—

—

37,500

—

ningsförrättaren, förslagsvis för 750 man..............

—

—

30,000

—

Arfvode för 127 kompanikorpraler å 5 kr. i månaden...

—

—

7,620

—

_

_

57,000

_

Inkvarteringsbidrag, förslagsvis.................................

—

—

172,530

—

Summa kronor

—

1,648,45260

Anmärkningar:

l:o. Skulle det sålunda bestämda antalet i någon af de tre högre lönegraderna icke finnas fulltaligt,

må de löner, som i följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader, om rekryteringen

skulle behöfva omfatta flera än det förslagsvis upptagna antalet af 750 man.

2:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhöra l:a, 2:a

eller 3:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen, enligt de för dagaflönings

åtnjutande gällande grunder.

3:o. Af det manskap, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 1,819

man under tjänstgöring i land och den, som är gift eller är änkling med minderårigt barn, äfven under

annan tjänstgöring att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp för underofficerskorpral vid

Karlskrona station af 10 kronor och vid Stockholms station af 15 kronor samt för gemenskap vid den

förra stationen af 5 kronor och vid den senare af 10 kronor.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

167

Bil. n:o 1.

Stat

för flottans un der officerskår.

An-

Fast lön.

Beklädnads-

Summa.

tal.

ersättning.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

1

Fiaggunderofficer (styrman, konstapel eller skep-

pare) ......................................................

900

—

200

—

1,100

—

91

D:o ......................................................

81,900

—

18,200

—

100,100

—

1

D:o (maskinist).......................................

1,140

—

200

—

1,340

—

63

B:o ......................................................

71,820

—

12,600

—

84,420

—

1

D:o (rustmästare, torpedmästare eller kvar-

tersman) .......................................

900

—

200

—

1,100

—

8

D:o ......................................................

7,200

—

1,600

—

8,800

—

1

Underofficer af 2:a graden (styrman, konstapel

—

eller skeppare) ..........................................

900

200

—

1,100

—

185

D:o ......................................................

166,500

—

37,000

—

203,500

—

1

D:o (maskinist) ....................................

900

—

200

—

1,100

—

130

D:o ......................................................

117,000

26,000

—

143,000

—

1

D:o (rustmästare, torpedmästare eller kvar-

tersman) .......................................

900

—

200

—

1,100

—

15

D:o ...................................................

13,500

—

3,000

—

16,500

—

498

Summa kronor

463,560

—

99,600

—

563,160

—

Anmärkningar:

l:o. Dagaflöning å 2 kronor till flaggunderofficer (maskinist), 1 krona 65 öre till flaggunderofficer

(styrman, konstapel, skeppare, rustmästare, torpedmästare eller kvartersman) och underofficer af

2:a graden (maskinist) samt 1 krona till underofficer af 2:a graden (styrman, konstapel, skeppare, rustmästare,

torpedmästare eller kvartersman) eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående belopp

tillkommer i den ordning, reglemente för flottan bestämmer.

2:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente

för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

vid Karlskrona vid Stockholms

station station

för fiaggunderofficer............................. 240 kronor; 300 kronor.

» underofficer af 2:a graden................ 180 » 240 »

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 2.

Stat

för flottans sjömanskår.

Antal

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

1

. . , (12 månaders månadslön å 30 kr..................\

l.a lönegrad jdagaflöning å 80 öre i 365 dagar................/

652

—

511

D:o d:o ................

333,172

—

1

0 , /12 månaders månadslön å 20 kr..................\

.a onegra ^dagaflöning å 50 öre i 365 dagar................./

422

50

1,293

D:o d:o .................

546,292

50

1

„ , /12 månaders månadslön å 12 kr..................\

3:e lönegrad jdagaflöning å 40 ör0 . 365 dagar................./

290

—

779

D:o d:o .................

225,910

—

1

, , /6 månaders månadslön å 12 kr...................j

13:e lönegrad |dagaflöning å 40 öre i 184 dagar................1

| , , [6 månaders månadslön å 6,50 kr..................|

|4:e iönerrad ^daga£ÖI1jng ä 30 ör6 i 181 dagar.................J

238

90

565

D:o d:o .................

134,978

50

1

, , J12 månaders månadslön å 6,50 kr................\

4:e lönegrad j£agaflöning å 30 öre i 365 dagar................./

187

50

565

D:o d:o .................

105,937

50

3,718

1,348,081

40

Afgår dagaflöning under tjänstgöring å varfvet, förslagsvis

Lega å 50 kr., förslagsvis för 750 man..............................

30,000

—

1,318,081

40

—

—

37,500

—

Rekryteringskostnader å 40 kr., däraf högst 30 kr. till värf-

ningsförrättaren, förslagsvis för 750 man....................

—

—

30,000

—

Arfvode för 127 kompanikorpraler & 5 kr. i månaden.........

—

—

7,620

—

Uppmuntringspenningar, förslagsvis .................................

—

—

55,800

—

Inkvarteringshidrag förslagsvis.........................................

—

—

170,190

—

Summa kronor

—

—

1,619,191

40

Anmärkningar:

Ilo. Skulle det sålunda bestämda antalet i någon af de tre högre lönegraderna icke finnas fulltåligt,

må de löner, som i följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

169

aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader, om rekryteringen

skulle behöfva omfatta flera än det förslagsvis upptagna antalet af 750 man.

2:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhöra l:a, 2:a

eller 3:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen, enligt de för dagaflönings

åtnjutande gällande grunder.

3:o. Af det manskap, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 1,806

man under tjänstgöring i land och den, som är gift eller är änkling med minderårigt barn, äfven under

annan tjänstgöring att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp för under officer skorpral vid

Karlskrona station af 10 kronor och vid Stockholms station af 15 kronor samt för gemenskap vid den

förra stationen af 5 kronor och vid den senare 10 kronor.

Bih. till Rihd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afl. 6 Käft.

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 3.

Stat

för marinintendenturkåren.

Antal.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

1

Marinöfverintendent och. chef:

arfvode.....................................................................

—

—

1,000

—

1

Förste marinintendent:

lön .........................................................................

4,000

—

dagaflöning ä 5 kronor...............................................

1,825

—

5,825

_

2

Förste marinintendenter ...................................................

—

—

11,650

—

1

Marinintendent af l:a graden, l:a löneklassen:

lön.......................................................................

3,400

—

dagaflöning å 4 kronor..............................................

1.460

—

4,860

_

12

Marinintendenter af l:a graden, l:a löneklassen .................

—

-

58,320

—

1

Marinintendent af l:a graden, 2:a löneklassen:

lön.........................................................................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor...............................................

1,460

—

3,860

5

Marinintendenter af l:a graden, 2:a löneklassen..................

—

—

19,300

—

1

Marinintendent af 2:a graden:

lön...........................................................................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor................................................

1,095

-

2,595

21

Marinintendenter af 2:a graden..........................................

—

—

54,495

_

1

Marinunderintendent:

lön............................................................................

720

—

dagaflöning å 3 kronor...............................................

1,095

—

1,815

—

22

Marinunderintendenter......................................................

—

—

39,930

-

68

1

Auditör vid Karlskrona station:

lön.........................................................................

3.000

—

tj änstgöringspenningar................................................

1,000

—

4,000

—

Transport

—

|-

207,650

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

171

Antal.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Transport

—

—

207,650

—

1

Auditör vid Stockholms station:

arfvode......................................................................

1,800

—

tj änstgöringspenningar...............................................

700

—

2,500

_

1

Advokatfiskal vid Karlskrona station:

arfvode......................................................................

1,800

—

tj änstgöringspenningar................................................

700

—

2,500

_

3

1

Väbel vid Karlskrona station:

''

lön...........................................................................

600

—

dagaflöning å 1 kr. 65 öre...........................................

602

25

1,202

25

1

Väbel vid Stockholms station............................................

—

—

1,202

25

1

Vaktmästare vid Karlskrona station:

lön............................................................................

500

—

tj änstgöringspenningar................................................

300

—

800

_

6

V aktmästare, däraf 3 vid Karlskrona och 3 vid Stockholms station

_

4,800

—

7

Dagaflöning till marinunderintendenter öfver stat...............

—

—

2,190

—

Missräkningspenningar till kassör å hvardera stationen å

500 kronor.................................................................

—

1,000

—

Inkvarteringsbidrag, förslagsvis........................................

—

—

27,140

—

Summa kronor

—

250,984

50

Anmärkningar:

Iso. Till personal, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente

för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af

vid Karlskrona

vid Stockholms

station

station

förste marinintendent

............. 600 kronor

1,000 kronor

marinintendent af l:a

graden ........................

............. 400 »

500 »

marinintendent af 2:a

marinunderintendent

graden och^

............ 300 »

400 >

väbel.......................

............ 240 »

300 »

2:o. För auditör vid Karlskrona station ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med

500 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor. För väbel ökas lönen efter

5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare

100 kronor. För vaktmästare ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor.

3:o. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån kvart

år, lönen minskas med 150 kronor.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 4.

Stat

för marmläkarkåren.

Antal.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

1

Marinöfverläkare, tillika förste marinläkare:

3,400

_

dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar.................................

2,190

—

arfvode ........................................................................

1,000

—

6,590

_

1

Förste marinläkare:

lön...............................................................................

3,400

—

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar.................................

1,825

—

5,225

_

1

D:o ....................................................................................

—

—

5,225

—

1

Marinläkare af l:a graden:

lön.............................................................................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar.................................

1,460

—

3,860

—

9

D:o ...................................................................................

_

_

34,740

_

13

55,640

20

Marinläkare af 2:a graden, arfvoden å 1,200 kronor...............

—

—

24,000

—

10

Marinläkarstipendiater, stipendier å 600 kronor ....................

—

—

6,000

—

Dagtraktamente till marinläkare af 2:a graden ock. marinläkar-

J

stipendiater under tjänstgöring i land, förslagsvis...........

—

—

4,000

—

1

Inkvarteringskidrag förslagsvis.............................................

—

—

5,600

—

;

]

Summa kronor

—

—

95,240

—

Anmärkningar:

l:o. Marinläkare af 2:a graden och marinläkarstipendiat erhålla, då de äro förordnade till tjänstgöring

i land, dagtraktamente å 7 kronor.

2:o. För förste marinläkare ökas lönen efter 5 års tjänstgöring såsom sådan med 600 kronor.

För marinläkare af l:a graden ökas lönen efter 5 års tjänstgöring i samma grad med 500 kronor

och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor.

För marinläkare af 2:a graden ökas arfvodet efter 5 års tjänstgöring i samma grad ined 300

kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 300 kronor.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

173

3:o. Marinöfverläkare, förste marinläkare ocli marinläkare af l:a graden, som icke åtnjuta fri

bostad i kronans hus, erhålla inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

Marinöfverläkaren ........................................................... 1,200 kronor.

Förste marinläkare vid Karlskrona station eller å kustposition 600 »

Marinläkare af l:a graden vid Stockholms station.................. 500 »

D:o d:o vid Karlskrona station eller å kustposition.

....................................................................... 400 »

4:o. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare af 2:a graden icke finnas fulltaligt, må de

arfvoden, som i följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till aflöning af

ett vakanserna bland marinläkare af 2:a graden motsvarande antal marinläkarstipendiater.

5:o. De båda sjukhusläkarne vid Karlskrona station åtnjuta hvardera ett arfvode af 500 kronor

för år från anslaget till sjukvård.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 5.

Stat

å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan.

Kr.

ö.

10,220

15,330

—

60,225

—

131,400

—

142,350

—

55,407

—

46,720

5,420

25

67,890

—

78,894

75

5,840

-

Officerskåren.

4 Flaggman .................. dagaflöning ä 7 kr. i 365 dagar

7 Kommendörer............. » »6 »

33 Kommendörkaptener.... > » 5 >

90 Kaptener.................... > »4 »

130 Löjtnanter

underlöj tnante:

264

sr och |

[lanter )

> 3

Af går förslagsvis:

Dagaflöning under tjänstgöring på varfvet och. i sjökarteverket.

..............................................................

Underofflcerskåren.

92 Flaggunderofficerare (styrmän, konstaplar eller skeppare)

dagaflöning ä 1 kr. 65 öre i 365 dagar...............

64 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr. i

365 dagar .........................................................

9 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller

kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. 65 öre i 365 dagar

186 Underofficerare af 2:a gr. (styrmän, konstaplar eller

skeppare) dagaflöning ä 1 kr. i 365 dagar...........

1 kr. 65 öre i 365 dagar....................................

16 Underofficerare af 2:a gr. (rustmästare, torpedmästare

eller kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. i 365 dagar....

498

Transport

Kr.

359,525

25,000

260,172

Kr.

334,525

260,172]—| 334,525

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

175

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Transport

—

260,172

—

334,525

—

Af går dagaflöning under tjänstgöring på varf vet förslagsvis:

för 64 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr.

i 225 dagar ......................................

28,800

—

» 9 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller

kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. 65 öre i 225 dagar

3,341

25

> 131 Underofficerare af 2:a gr. (maskinister) dagaflöning

å 1 kr. 65 öre i 225 dagar....................................

48,633

75

* 35 Underofficerare af 2:a gr. (rustmästare, torpedmästare

eller kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. i 225 dagar ...

3,600

—

> 11 ndei officerare af öfriga stater....................

9,000

-

93,375

—

166,797

—

Summa kronor

—

—

—

—

501,322

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets Utlåtande N:o 6

Bil. n:o 6.

Stat

för kustartilleriet.

Antal.

Krön

O 1*.

I. Lön och dagaflöning.

Officerare.

1

Chef för kustartilleriet:

lön....................................................................

8,000

—

dagaflöning å 7 kronor..''.....................................

2,555

—

10,555

—

1

Öfverste:

lön....................................................................

6,000

—

dagaflöning å 6 kronor.......................................

2,190

—

8,190

_

1

Öfverste..................................................................

—

—

8,190

—

1

Öfvers tlöjtnant:

lön....................................................................

4,500

—

dagaflöning ä 5 kronor.......................................

1,825

—

6,325

—

1

Öfverstlöjtnant.........................................................

—

—

6,325

—

1

Major:

lön....................................................................

4,000

—

dagaflöning å 5 kronor.......................................

1,825

—

5,825

4

Majorer .................................................................

—

—

23,300

—

1

Kapten af l:a klassen:

lön....................................................................

3,400

—

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

—

4,860

—

17

Kaptener af l:a klassen............................................

—

—

82,620

—

1

Kapten af 2:a klassen:

lön....................................................................

2,400

dagaflöning å 4 kronor......................................

1,460

—

3,860

—

14

Kantener af 2:a klassen............................................

—

—

54,040

—

43

Transport

—

214,090

—

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

177

Antal.

Krön

O

r.

43

Transport

—

—

214,090

-

1

Löjtnant:

lön....................................................................

1,500

—

dagaflöning ä 3 kronor......................................

1,095

—

2,595

_

30

Löj tnanter...............................................................

—

-

77,850

-

1

Underlöj tnant:

lön....................................................................

720

—

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

—

1,815

_

15

Underlöjtnanter.................................................

—

—

27,225

—

323,575

90

Reservofflcersaspiranter.

1

Reservofficersaspirant:

dagaflöning å 4,50 kronor...................................

—

—

1,642

50

5

Reservofflcersaspiranter............................................

—

—

8,212

50

9,855

6

Underofficerare.

1

Underofficer af l:a graden:

lön..................................................................

1,200

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,930

|

51

Underofficeraré af l:a graden....................................

—

—

98,430

—

1

Underofficer af 2:a graden:

1

lön.................................................................

900

—

1

dagaflöning å 1,50 kronor...................................

547

50

1,447

50

105

Underofficerare af 2:a graden..................................

—

—

151,987

50

253,795

158

Manskap.

1

l:a lönegrad (underofficerskorpral):

lön................................................................

300

—

dagaflöning å 70 öre.........................................

255

50

555

50

165

l:a lönegrad (underofficerskorpraler).......................

—

91,657

50

1

2:a lönegrad:

lön.......................... .......

204

—

dagaflöning å BO öre..........................................

182

50

386

50

401

2:a lönegrad ...............................................

—

154,986150

568

Transport

-

247,586

587,225

—

Bth. till Rilatd. Prof. 11)06. 4 Sami. 1 Afd. 6 lläft. 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

i Antal.

Krön

o r.

'' 568

Transport

—

—

247,586

—

587,225

—

1

3:e lönegrad:

lön....................................................................

144

_

dagaflöning å 40 öre..........................................

146

—

290

! 218

3:e lönegrad............................................................

—

—

63,220

1

4:e lönegrad:

lön....................................................................

78

—

dagaflöning å, 30 öre..........................................

109

50

187

50

| 547

4:e lönegrad.............................................................

—

—

102,562

50

413,846

1,335

|

Anm. Skulle det sålunda bestämda antalet i någon af

1

de tre högre lönegraderna icke finnas fulltaligt, må de löner,

som till följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som

erfordras, användas till aflöning åt manskap i lägre löne- grad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader,

om det under III här nedan förslagsvis beräknade belopp

därtill visar sig otillräckligt.

Civilmilitär personal.

1

Regementsintendent''):

lön....................................................................

3,000

—

tjänstgöringspenningar.......................................

1,000

—

4,000

4,000

1

Regementsintendent*) ..............................................

—

—

—

1

Fästningsförvaltare *):

3

lön....................................................................

2,200

—

1

tjänstgöringspenningar.......................................

300

—

2,500

10,500

—

—

—

|

II. Arfvoden.

1

Auditör..................................................................

—

—

800

—

1

Regementspastor.....................................................

—

—

1,000

—

Fästningspredikant...................................................

—

—

120

—

1,920

1 3

Transport

—

—

1,013,491

x) Efter 5 urs tjänstgöring i samma grad ökas lönen med 500 kronor och efter 10 års tjänstgöring

i samma grad med ytterligare 500 kronor.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

179

Antal.

Transport

III. Rekryteringskostnader.

Lega, som vid första anställning utgår med 50 kronor

och vid rekapitulation enligt af Kung! Maj:t utfärdade

bestämmelser, dock icke öfver 162/s kronor

för hvarje år af anställningstiden, samt öfriga rekryteringskostnader,

beräknade efter 40 kronor per

man, däraf högst 30 kronor till värfvaren, förslagsvis

IY. Inkvarteringsbidrag.

Inkvarteringsbidrag för officerare, underofficerare,

regementsintendenter och fästningsförvaltare, förslagsvis.

............................................................

Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler, förslagsvis

...................................................................

Anm. 1. Officer, underofficer, regementsintendent och

fästningsförvaltare, som icke åtnjuta fri bostad i kronans

hus, uppbära inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt

belopp af:

kust-

i Stockholm

fästning

eller G-öteborg

kr.

kr.

generalsperson.................

—

1,500

öfverste .........................

900

1,200

öfverstlöjtnant eller major.

600

1,000

kapten ..........................

400

500

snbalternofficer ...............

300

400

regementsintendent ..........

400

500

fästningsförvaltare............

300

400

underofficer af l:a graden .

240

300

underofficer af 2:a graden.

180

240

Anni. 2. Af de underofficerskorpraler, som erhållit

vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 50

att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp

å kustfästning af 10 kr. och i Stockholm eller G-öteborg

af 15 kr.

Summa kronor

Krono r.

22,500

22,160

6,420

1,013,491''-

22,500

28,580

1,064,571]-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1906 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed jäm- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

17,000

29,200

49,600

8:gr| 95,800

| 4,073,418

429,995

1,042,080

22,000

1.840.000

1.200.000

14,900

780,000

84,615

S:gr

Tr:pt

69,000j
-

9,556,008

9,651,808;—j

17,000

29,200

49,600

95,800:

j

4,073,418|

429,995!

l,042,080j

22,000

1.840.000

1.200.000

14,900

780,000

84,615

69,000

9,556,008

9,651,808|

Sjöförsvars
Departementet

och

Departementschefen...............................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli

Marinförvaltningen ..................................................

Flottan.

Aflöning för flottans kårer och stater. Nuvarande

Okas med..........................................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

Ökas med ...........................................................

Naturaunderhåll åt personal vid flottan, förslags
Ökas

med ...........................................................

Ersättning för rustning och rotering, förslags
Minskas

med.........................................................

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations
Ökas

med .....................................................

Flottans öfningar, reservationsanslag........................

Repetitionsöfningar för reservofficerare vid flottan,

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och er
ÖJcas

med ...............................................................

Undervisningsverken:

Sjökrigshögskolan, reservationsanslag..................

Sjökrigsskolan ...................................................

Skeppsgosseskolan. Nuvarande belopp...............

Ökas med .........................................................

Marinintendentskolan, reservationsanslag............

Sjukvård för flottans personal, reservationsanslag...

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

181

lätt. A.

riksstatens Femte hnfvndtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

*

Anvisning

Indelning och därmed jäm- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

departementet.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

öfverstyrelsen.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

samt kommandoexpeditionen......................................

17,000

29,200

49,600

—

—

—

—

17,000

29,200

49,600

—

S:gr

95,800

—

—-

—

—

95,800

—

belopp ................................................ 4,073,418: —

............................................................. 187,032: —

4,260,450

4,260,450

reservationsanslag. Nuvarande belopp 429,995: —

............................................................... 26,503: -

456,498

456,498

anslag. Nuvarande belopp.................. 1,042,080: —

.............................................................. 47,018: —

1,089,098

1,089,098

anslag. Nuvarande belopp ............... 22,000: —

............................................................... 5,000: —

17,000

17,000

anslag. Nuvarande belopp.................. 1,840,000: —

............................................................... 410,000: —

2,250,000

2,250,000

reservationsanslag........................................................

sättning därför, förslagsanslag. Nuv. bel. 780,000: —

................................................................. 370,000: —

1,200,000

14,900

1,150,000

—

—

—

—

1,200,000

14,900

1,150,000

.................................................................. 16,100: —

.................................................................. 46,265: —

................................................ 13,650: —

............................................... 5-120: — 18,770: —

................................................................ 8,600: —

89,735

89,735

69,000

—

—

—

—

69,000

—

S:gr

10,596,681

—

—

-

—

—

10,596,681

- -

Tr:pt

10,692,481

—

—

-

_

10,692,481

—

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Tr:pt

1906 års riksstat anslår:

S:gr

Indelning och därmed jämförlig

anvisning

Anvisning i på förslag.

Summa.

kontant.

»

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

9,651,808

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

9,651,808

Ö.

1,039,129

—

—

—

—

—

1,039,129

145,704

—

—

—

—

145,704

249,397

—

:--

—

—

249,397

231,562

—

—

—-

—

231,562

160,000

__

__

_

__

_

160,000

_

290,000

—

—

—

—

—

290,000

—

—

—

—

—

—

—

—

14,000

—

—

—

—

14,000

—

2,129,792

—

—

—

—

2,129,792

—

27,700

27,700

13,000

2,000

—

—

—

—

—

13,000

2,000

—

22,254

—

—

—

—

22,254

—

34,100

—

—

—

—

—

34,100

—

141,543

—

—

—

—

141,543

—

12,500

—

—

—

—

12,500

—

253,097

—

—

—

253,097

—

12,034,697

—

—

—

12,034,697 —

Kust
Aflöning

för kustartilleriets personal. Nuvarande

Ökas med.............................................................

Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservations
öhas

med ........................................................

Naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap, förökas

med ........................................................

Underhäll af kustartilleriets byggnader och materiel,

Ökas med ........................................................

Kustartilleriets öfningar, reservationsanslag............

Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beKrigsöfningar

vid kustpositionerna, reservationsanSjukvård

för kustartilleriets personal, reservations
-

Diverse

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp...

Minskas med ......................................................

Ersättning åt officerare och ingenjörer under anResestipendium

åt läkare vid flottan och kust
Diverse

behof ...........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.

Ökas med ...............................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
Ökas

med ...............................................................

Extra utgifter ............................................................

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

183

Förslag till blifvande riksstat:

Tr:pt

artilleriet.

belopp ...................................................

1,039,129

—

25,442

—

anslag. Nuvarande belopp ...............

145,704

—

2,331

—

slagsanslag. Nuvarande belopp.........

249,397

—

3,986

—

reservationsanslag. Nuvarande belopp

231,562

—

94,875

—

klädnad och ersättning därför, förslagsanslag ...

slag. (Nytt.) .......................................

anslag ...................................................

S:gr

anslag.

27,700

1,000: -

ställning eller kommendering utrikes,

artilleriet, reservationsanslag................

Nuvarande belopp.................................

.. 34,100

2,650

—

anslag. Nuvarande belopp...................

. 141,543

■-

.. 9,462

■—

S:gr

Tr:pt

Anvisning

kontant.

i

Indelning och därmed jäm- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

| Ersättningar.

i

Kronor.

6.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

10,692,481

—

—

——

—

10,692,481

—

1,064,571

—

—

_

_

1,064,571

_

148,035

—

—

—

148,035

—

253,383

—

—

—

—

253,383

—

326,437

_

__

__

_

326,437

160,000

—

—

—

160,000

_

290,000

—

—

—

—

—

290,000

—

15,000

—

—

—

15,000

-1

14,000

—

—

—

—

—

14,000

-j

2,271,426

—

—

—

2,271,426

—

26,700

26,700

13,000

—

—

—

—

13,000

—

2,000

—

—

—

—

2,000

—

22,254

—

—

—

—

—

22,254

—

36,750

—

—

—

—

36,750

—

151,005

_

_

__

_

151,005

12,500

—

—•

—

—

12,500

—

264,209

_

—

—

—

264,209

—

13,228,116

_

|

13,228,116

—

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1906 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och

förlig a

pa fb

Friheter.

därmed jäm- a visning

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

12,034,697

—

—

—

—

-

12,034,697

—

65,000

65,000

1,600,000

—

405

—

4

—

1,600,409

—

100,800

100,800

9,000

—

—

—

—

9,000

—

13,000

—

—

—

—

13,000

—

1,787,800

—

405

—

4

—

1,788,209

-

13,822,497

-

405

-

4

—

13,s22,906

—

Han
Sjökarteverket,

reservationsanslag. .........................

Lots- och. fyrinrättningen med lifräddningsanstal
kontant

....................................................................

Ökas med..............................................................

Undervisningsanstalter för sjöfart .........................

Nautisk-meteorologiska byrån ...........................

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalmeteorologiska

byrån, förslagsanslag ...............

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

185

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning

och därmed järn-

Anvisning

förlig anvisning

pa förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

.. .

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

..

Tr:pt

13,228,116

—

—

—

—

—

13,228,116

deln.

terna, reservationsanslag. Nuvarande anvisning i

65,000

—

—

—

—

65,000

............................................................ 1,600,000: —

............................................................... 100,000: —

1,700,000

___

405

_

4

1,700,409

100,800

100,800

—

—

—

—

_

_

terna för sjöfart och föreståndaren vid nautisk-

9,000

—

—

—

—

9,000

13,000

—

—

—

—

13,000

-

S:gr

1,887,800

-

405

—■

4

—J 1,888,209

Summa

15,115,916

405

—

4

15,116,325

—

Bill. till Riksd. Prof,. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft.

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Lift. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte liufvudtiteL

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö. i

Sj 0 försvarsdepartementet:

Flottan ock Kustartilleriet.

Till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel ..................

5,164,000

—

» kanonbåten Blendas inredning till verkstadsfartyg

m. m.............................................................

58,500

—

» förändring af l:a kl. kanonbåten Edda till kand-

minfartyg...................................................

195,000

—

» skjutförsök och inskjutning af kanoner ...............

37,000

—

» försök med brisansgranater .................................

60,000

—

» anskaffning af orderapparater ock afståndsmätare

104,000

—

tre till flottan hörande ångslupars apterande till

bevakningsbåtar ........................................

49,800

-

» försök med torped- och gnistsignalmateriel........

20,675

—

För komplettering af fartygs ock fästningars arnnm-

nitionsförråd .................................................

275,917

—

» anskaffning af kanoner i reserv...........................

203,000

—

» kustartilleriets beväpning .....................................

100,000

—

» anskaffande af röksvagt krut till vissa af kust-

fästningarnas kanoner .....................................

137,150

—

Till fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar

813,500

—

» afslutande af nybyggnaderna för kustartilleriets

förläggning m. m............................................

161,438

—

» afslutande af arbetena för minförsvarets ordnande

ock minpersonalens inkvartering vid mobili-

sering...............................................................

260,919

—

» fasta minförsvaret.................................................

127,150

—

Transport

7,768,049

—

1

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

187

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

7,768,049

—

Till materiel för tillfälliga sprängnings- och. kontra-

mineringsarbeten ............................................

För anskaffande af transportmedel för flottans varf ...

» anskaffning af transportmedel för kustfästningarna

» förlängning af Stockholms stations docka och så- som bidrag till kostnaden för förlängning af

Lindholmens docka i Göteborg........................

» utvidgning af förvaringskällare för torpeders strids-

koner och stridsspetsar ................................

» på- och ombyggnad af flottans sjukhus i Karlskrona

» anskaffning af beklädnad och sängservis för kust- artilleriets värnpliktiga ....................................

Till ersättande af förskotteradt bidrag till en välkomst-

fest för underofficerare å en tysk eskader ......

» förstärkning af arbetskrafterna i marinförvalt- ningen ..........................................................

För upprättande af signalstationer och anskaffande af

gnistsignalapparater .......................................

j Till täckande af brister i anslagen till flottans nybygg- nad och underhåll samt till underhåll af kust- artilleriets byggnader och materiel.....-.............

45.000

58.000

56,630

73.500

7,790

150,000

89,280

432

10.500

82,420

223,645

—

8,565,246

Handeln.

För påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster

—

—

41,000

_

Summa

—

—

8,606,246!

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.