Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i bestämmelserna angående sättet för försäljning och utarrendering af kronans jordbruksdomäner.

1906-03-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:74, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i bestämmelserna angående sättet för försäljning och utarrendering af kronans jordbruksdomäner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

1

N.o 74.

Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1906, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i bestämmelserna

angående sättet för försäljning och utarrendering

af kronans jordbruksdomäner. (I. A.)

I särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner kar föreslagits

dels af herr A. Olsson i Tyllered (i motionen n:o 49), att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj.t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan förändring i gällande

bestämmelser rörande försäljning eller utarrendering af kronans

jordbruksdomäner och därifrån afsöndrade lägenheter, att föreskrifven

auktion må äga rum endast å en plats, antingen på den ort, där ifrågavarande

egendom är belägen, eller ock hos vederbörande Konungens

befallningshafvande, och dels af herr L. M. Mallmin (i motionen n:o 86)

att Riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring i gällande bestämmelser

angående försäljning af kronan tillhöriga jordsbruksfastigheter,

att sådan försäljning skall äga rum å auktion med muntliga anbud inför

Konungens befallningshafvande.

Till stöd för förstnämnda framställning har motionären anfört följande:
Bih.

till Riksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 43 Raft. (N:o 74.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

»På grund af det stora antal kronodomäner, som finnas inom landet,

förekommer ganska ofta, att dessa egendomar eller delar däraf försäljas

eller bortarrenderas.

Enligt gällande förordningar skall detta i de fall, där ej annorlunda

föreskrifves, ske genom auktion till den högstbjudande, men denna

auktion skall samtidigt förrättas dels hos Konungens befallningshafvande

i länet, dels inför kronofogen å den ort, där kronohemmanet är beläget.

Jämte uppfyllandet af öfriga bestämmelser måste därför en eventuell

köpare eller arrendator vid en dylik auktion för sig utse ombud,

som vid endera auktionen bevakar hans intressen och afgifver hans

anbud.

Detta medför åtskilliga olägenheter: dels kunna omständigheter inträffa,

då ombudet ej kan afgöra hvad som för hans hufvudman skulle

vara det bästa, dels råder städse stor ovisshet och oberäknelighet, då

auktionen ej blott förrättas å skilda ställen, utan äfven beträffande arrendeanbud

skriftliga sådana få afgifvas. Är därtill residensstaden aflägsen

från den ort, där kronodomänen är belägen, så ökas ytterligare svårigheterna.

En gifven följd af dessa olägenheter är att mången, som under

andra förhållanden skulle uppträda såsom köpare eller arrendator, ej vill

underkasta sig de stora besvär och kostnader, som nu gällande bestämmelser

medföra, isynnerhet som utgången ej på förhand kan med någon

grad af sannolikhet beräknas.

Pör allmänheten torde det därför ej vara till någon fördel, att

auktion samtidigt förrättas på två ställen. I regeln torde spekulanterna

mestadels förefinnas å den ort, där egendomen är belägen, och ej i

residensstaden, hvarför det också synes mig, som om salubjudandet

helst borde ske inför kronofogden; endast i ett mindre antal fall torde

försäljningen eller utarrenderingen böra ske hos Konungens befallningshafvande.

Från statens sida åter skulle visserligen nuvarande bestämmelser synas

kunna möjliggöra att härigenom erhålla högre försäljnings- eller arrendesumma

än annars skulle blifva fallet, men erfarenheten torde hafva visat,

att staten vid försäljning eller utarrendering af sina egendomar ej erhåller

högre priser än enskilda utan snarare tvärtom, hvarföre detta skäl

ej kan tillmätas någon synnerlig betydelse.»

Till stöd för det i herr Mallmins motion framställda förslag har

motionären anfört följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

3

»Angående försäljningen af kronan tillhöriga jordbruksfastigheter är

stadgadt, att densamma skall äga rum genom auktion, som förrättas samtidigt

å två ställen, nämligen dels inför Konungens befallningshafvande

i länet och dels å utsatt ställe inom den ort, där fastigheten är

belägen.

Ifrågavarande föreskrift lärer afse att tillförsäkra kronan högsta

möjliga köpeskilling.

Enligt min mening, som jag jämväl af förekommande fall sett bestyrkas,

är emellertid ifrågavarande förfaringssätt, på samma gång det

är besvärligt och vidlyftigt, ägnadt att motverka det angifna syftet.

Yid försäljning af ifrågavarande art måste spekulant, som vill tillvarataga

sina intressen, företräda vid bägge auktionsförrättningarna och

då åtminstone på ena hållet genom ombud, som naturligtvis i sitt bud

icke får öfverstiga ett af hufvudmannen satt, visst pris. Detta sättes

jämförelsevis lågt, då spekulanten själf på andra stället eller hans ombud

där skall iakttaga hvad hans intresse vidare kräfver. Då kan det

lätt hända, att han på sistnämnda ställe möter en medtäflare, själf eller

genom ombud, som efter några bud på eu jämförelse tidig punkt lämnar

honom i okvald besittning af ett af honom afgifvet anbud såsom det

högsta. På det sättet blir han icke i stånd att där bjuda högre och ej

heller att på andra stället vara med högre än till det maximipris, han

satt för sitt ombud därstädes, och nödgas kanhända sålunda lämna sin

medtäflare tillfälle att på andra stället i skydd för hans egen konkurrens

inropa fastigheten för en billig köpeskilling. Och detta resultat synes

mig vara en frukt af förfaringssättet med auktion å två ställen. Ty då

spekulanten icke kan genom sitt bud å ena auktionsstället vinna säkerhet,

hur högt buden gå, men å andra sidan kan hafva förhoppning

att, till följd af hvad som timat å andra auktionsstället, erhålla egendomen

för jämförelsevis billigt pris, frestas han lätt att, i stället för att

— kanske alldeles i onödan — gå så högt, han anser sig möjligen kunna,

söka komma öfver fastigheten för jämförelsevis lågt pris. Han riskerar

visserligen, att han icke erhåller fastigheten. Men den risken får icke

han, utan kronan betala, därigenom att till följd af det angifna förfaringssättet

köpeskillingen blifver lägre.

Jag anser därför, att det för vinnande af så hög köpeskilling som

möjligt lämpar sig bättre med auktion å ett ställe än med det nu iakttagna

förfarandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

Det lider nämligen icke tvifvel, att förfaringssättet med auktion å

ett ställe är ägnadt framkalla sund, öppen täflan med det bästa möjliga

resultat för kronan, liksom ock detta förfaringssätt är staten mera värdigt

än det nn föreskrifna. Och då med nutidens kommunikationer det

torde vara utan svårigheter för spekulanter att infinna sig i länets residensstad,

synes mig auktion böra ■ äga rum inför Konungens befallningshafvande.

»

De nu gällande bestämmelserna, att för försäljning och utarrendering

af kronans domäner auktion skall samtidigt hållas å två ställen, nämligen

både inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande och å plats i den ort, där

domänen är belägen, föranleda, på sätt i motionerna angifves, åtskilliga

olägenheter. Utskottet anser därför önskligt, att dessa bestämmelser varda

i så måtto ändrade, att auktionerna komma att förrättas endast på ett

ställe, nämligen antingen inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller

undantagsvis, då omständigheterna därtill föranleda, å plats inom den

ort, där egendomen är belägen. Såsom villkor för tillstyrkande af eu

sådan ändring i försäljningssättet anser utskottet sig dock böra uppställa,

att föreskrift meddelas om, att ej blott vid utarrendering utan äfven

vid försäljning af kronoegendomar och därifrån afsöndrade lägenheter må

före auktionen till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas skriftliga,

förseglade anbud, hvilka, sedan det muntliga utropet blifvit med klubbslag

afslutadt, öppnas och jämte de erhållna muntliga anbuden underställas

domänstyrelsens pröfning, ty härigenom torde kunna förebyggas, att vid

auktionen en spekulant genom mellangift kan förmå en annan att afstå

från anbuds afgifvande eller på annat sätt föranleda auktionsbeloppets

nedbringande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med anledning af herrar A. Olssons

och Mallmins ifrågavarande motioner, må i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj :t täcktes

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

sådana förändringar i gällande bestämmelser angående

försäljning och utarrendering af kronans jordbruksdomäner

eller därifrån afsöndrade lägenheter, att försäljning

och utarrendering skola ske genom auktion

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

5

antingen inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller

undantagsvis å plats inom den ort, där egendomen

är belägen, samt att före auktionen förseglade anbud

må få till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas.

Stockholm den 30 mars 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bih till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd

43 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:95 Riksdagens Skrifvelse N:o 95 s. 17 i texten