Sök i Ratio Lex

Memorial, angående konstnärlig dekorering af kamrarnas plenisalar i det nya riksdagshuset.

1906-03-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:81, Memorial, angående konstnärlig dekorering af kamrarnas plenisalar i det nya riksdagshuset.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

5

X:o 81.

Ant. till Eiksd. kansli den 30 mars 1906, kl. 4 e. m.

Memorial, angående konstnärlig dekorering af kamrarnas plenisalar

i det nya riksdagshuset.

(K. A.)

I en den 18. sistlidne januari till statsutskottet aflåten skrifvelse

hafva fullmäktige i riksgäldskontoret anfört följande:

__ »Vid inträde i det nya riksdagshusets plenisalar kan man ej undgå

att lägga märke till det ofullbordade skick, hvaruti dessa salar befinna sig

med afseende a dekoreringen, i det att de för en konstnärlig utsmyckning

lämpliga och härför uppenbarligen äfven afsedda fälten i träpanelen samt

å murytorna därofvan ännu helt och hållet äro i saknad af hvarje prydnad.

Med hänsyn till önskvärdheten af att berörda bristfällighet blefve afhjälpt

på ett sätt, som kunde tillfredsställa de estetiska krafven, hafva fullmäktige

i riksgäldskontoret i denna fråga radfört sig med sakkunniga personer,

nämligen en representant för de bildande konsterna, en konsthistoriker

samt. riksdagshusets arkitekt, och få fullmäktige nu med fullständig anslutning

till de råd och anvisningar, som af dessa personer lämnats, anföra

följande.

De fält inom riksdagshusets båda plenisalar, hvilka torde lämpa sig

för konstnärlig utsmyckning, äro:

. 1) de absidiska hvälfningarna ofvanför talmansplatserna och de stora

sidofälten ofvanför närmast angränsande läktare;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 81.

2) de rektangulära fälten å sidorna under samma läktare; samt

3) de cirkelrunda småfälten å ömse sidor om urtaflorna.

Af dessa torde de under 1) upptagna fälten böra lämnas åt målerisk,

de under 2) och 3) nämnda åt plastisk behandling.

1) Hvad först målningarna angår, torde lämpligen här ämnen kunna

framställas, som antyda landets ideella och praktiska verksamhetsgrenar.

Härvid skulle absiderna kunna tänkas bäst lämpa sig för en mera idealiserande

framställning, då själfva de runda ytorna försvåra mera rent realistiska

motiv.

Med tanke härpå föreslås följande ämnesval:

Första Kammarens säl.

I. Det absidiska midtelpartiet: någon figural, möjligen allegorisk

framställning, åsyftande landets försvar.

II. Ena sidofältet: framställning, åsyftande bergsbruk och industri.

(Ex.: landskap med grufdrift eller annan industriell verksamhet.)

III. Andra sidofältet: framställning, åsyftande skogshushållning.

(Ex.: skogslandskap med skogsarbete.)

Andra Kammarens sal.

I. Det absidiska midtelfältet: någon figural, möjligen allegorisk framställning,

åsyftande landets andliga idrotter.

II. Ena sidofältet: framställning, åsyftande jordbruket. (Ex.: landskap

med åkerbruksarbete.)

III. Andra sidofältet: framställning, åsyftande handel och sjöfart,

(Ex.: hamnparti med skepp och handelstrafik).

Då svårigheter kunna tänkas uppstå för en lycklig lösning af målningarna

i absiderna, under det att de öfriga uppgifterna visade sig mera

tacksamma, skulle man kunna låta de figuralt-allegoriska framställningarna

bortfalla och ersätta dem med rent ornamentala, dekorativa motiv.

2) De skulpturala framställningarna å de rektangulära sidofälten

torde lämpligen i bronsrelief kunna återgifva motiv ur Sveriges historia,

med särskild syftning på Riksförsamlingen och lagstiftningen.

Härvid må förslagsvis uppställas följande fyra ämnen från skilda

perioder af vår representations häfder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81. 7

Första Kammarens sal

I. Engelbrekt väljes till rikshöfvitsman i Arboga 1434, det första

riksmöte, som man vet bevistades af köpstadsmän och allmoge.

II. Gustaf II Adolf tager afsked af Riksens Ständer vid riksdagen

i Stockholm 1(330. (Konungamaktens och representationens samverkan vid

inledningen till Sveriges ingripande i världshändelserna.)

Andra Kammarens sal.

IT! Gustaf Cronhielm framlägger Lagkommissionens förslag till

Sveriges rikes lag inför 1731 års Ständer.

IV. Konstitutionsutskottet vid 1809 års riksdag: Hans Järta uppläser

förslaget till regeringsform inför utskottet.

(Anmärkas må, att de motsvarande fälten i nischerna i salarnas

bakre del näppeligen böra förses med konstverk, men däremot borde på

annat sätt dekoreras.)

3) I de cirkelrunda fälten å ömse sidor om urtaflorna föreslås figurala,

allegoriska framställningar i svag relief och liten skala, utförda i trä

eller material, som till färgen liknar trä.

För att utröna, huruvida lämpliga konstverk kunna erhållas, som

fullt ut motsvara de kraf, hvilka måste ställas på de större kompositionerna

(under rubrik. 1) och 2), torde det vara nödvändigt att för dessa utlysa

täflan, vare sig begränsad eller allmän, dock i senare fallet med särskild

inbjudan och ersättning till ett antal konstnärer.

Såsom önskemål borde härvid framhållas, att de tre målningarna i

hvarje särskild kammare utfördes af samma konstnär, och likaså att de

två större skulpturrelieferna i hvarje särskild kammare utfördes af samma

konstnär. Hvad ämnena anginge, borde konstnärerna icke vara absolut

bundna af de förslag, som ofvan framställts.

I afseende å kostnaderna torde följande belopp kunna anses till fyllest.

För malningarna borde, då fälten icke äro särdeles stora, en summa

af 16,000 kronor för hvarje grupp af tre målningar vara tillräcklig, eller

sammanlagdt............................................................... Kr. 32,0<)0: —

För relieferna å sidofälten beräknas sammanlagdt » 24,000: _

De smärre relieferna å ömse sidor om urtaflorna

böra kunna modelleras och utföras i trä eller annat

material för ............................................................... » 6 000: _

Transport Kr. 62,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 81,

Transport Kr. 62,000: —

För täflingen torde, allt eftersom det ena eller

andra förfaringssättet användes, beloppet ställa sig något

olika; dock torde högst kunna erfordras..................... » 10,000: —

Sammanlagda bekostnaden blefve då .................. Kr. 72,000: —

Enligt hvad riksdagshuskommittén på gjord förfrågan meddelat, kali

det icke beräknas, att byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus

lämnar tillgång till bestridande af ofvan omförmälda kostnader, hvilka

för öfrigt icke varit upptagna i den för riksdagshuset uppgjorda kostnadsberäkningen.

Vid sådant förhållande synes det kunna ifrågasättas, huruvida

icke medel för omförmälda ändamål lämpligen kunde anvisas att utgå

från förslagsanslaget till riksdagskostnader, och tillåta sig fullmäktige att

på grund af det anförda hemställa, att statsutskottet behagade till Riksdagen

göra framställning om bemyndigande för fullmäktige att af förslagsanslaget

till riksdagskostnader i mån af behof använda 72,000 kronor

för konstnärlig dekorering af kamrarnas plenisalar i riksdagshuset i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den plan, som af fullmäktige här ofvan

framlagts.»

Utskottet, som lika med fullmäktige och de af dem tillfrågade sakkunniga

personerna anser en konstnärlig dekorering af plenisalarna vara.

önskvärd, har emellertid funnit mindre lämpligt, att definitivt beslut i

frågan redan nu af Riksdagen fattas. Pa sätt i fullmäktiges skiifvelse

framhållits, lärer det nämligen till eu början vara erforderligt att anställa

en täflan för att få utrönt, huruvida lämpliga konstverk kunna erhållas,

som fullt motsvara de kraf, som måste ställas på kompositionerna i de

för dekorering afsedda större fälten. Med afseende härå torde för närvarande

Riksdagens åtgärd i ärendet böra inskränkas till att lämna fullmäktige

uppdrag om anordnande af en sådan täflan samt att för detta

ändamål anvisa erforderliga medel. I enlighet härmed och då fullmäktige

i skrifvelsen förklarat sig anse ett belopp af 10,000 kronor vara härför

tillräckligt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må dels uppdraga åt fullmäktige

i riksgäldskontoret att, för utrönande huruvida lämpliga

konstverk kunna erhållas för dekorering af de

härtill afsedda större fälten i riksdagshusets plenisalar,

anordna en täflan mellan konstnärer samt därefter jämte

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

9

framläggande af det vunna resultatet till Riksdagen

göra den framställning, hvartill förhållandena föranleda,

dels och bemyndiga fullmäktige att af förslagsanslaget

till riksdagskostnader i mån af behof använda

ett belopp af 10,000 kronor till bestridande af kostnaden

för berörda täflan.

Stockholm den 30 mars 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bill. till IliJcsä. Prot. 1906.

4 Sami. 1 Afd. 48 Häjt.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.