Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj ds proposition, angående försäljning af ett till skattehemmanen Förarp Norregård och Förarp Södergård i Kronobergs län hörande område.

1906-04-20 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:89, Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj ds proposition, angående försäljning af ett till skattehemmanen Förarp Norregård och Förarp Södergård i Kronobergs län hörande område.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

N:o 89.

Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1906, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj ds proposition, angående

försäljning af ett till skattehemmanen Förarp Norregård

och Förarp Södergård i Kronobergs län hörande område.

(I. A.)

I eu till Riksdagen aflåten proposition (n:o 80) af den 9 sistlidne

mars har Knngl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jorbbraksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

medgifva,

dels att ett till skattehemmanen V2 mantal Förarp Norregård och

V* mantal Förarp Södergård i Tutarjds socken och Sunnerbo härad af

Kronobergs län hörande område, omfattande enligt en den 15 mars

1788 fastställd delning mellan samtliga hemman i Tutaryds socken af

skogen Stenavallen 39 tunnland 15 kappland, men vid en år 1905 förrättad

uppskattning af området i fråga, utgörande 37 tunnland 5,7 kappland

eller 18 hektar 35 ar, kalladt, Förarps Stenavall, måtte från sagda hemman

afsöndras och i nedan angifna ordning försäljas, nämligen en af hemmansägaren

P. Johan Salomonsson brukad del af området i fråga eller 8 hektar

till denne mot en köpeskilling af 571 kronor, med tillträdesrätt för

Salomonsson så snart köpeskillingen erlagts, och återstoden af förevarande

område under de i kungl. brefvet den 29 maj 1874 stadgade

villkor å offentlig auktion till den högstbjudande, med tillträdesrätt för

köpare den 14 mars 1907,

dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar

inflöte, måtte, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsodling tjänlig mark.

Departementschefen bär i detta ärende till förenämnda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Uti en till Kungl. Maj:t ingifven skrift hafva S. J. Pettersson

och P. J. Salomonsson, såsom ägare hvardera till V24 mantal Horsnäs

i Tutaryds socken af Kronobergs län, i underdånighet anhållit att få

inköpa en till Förarps kronopark i nämnda län hörande skogstrakt,

kallad Förarps Stenavall.

Med anledning af denna ansökning har domänstyrelsen, på grund

af nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande af den 21 december nästlidna

år och därvid tillika öfverlämnat underdåniga yttranden af vederbörande

jägmästare och öfverjägmästare äfvensom öfriga till ärendet

hörande handlingar.

Af handlingarna i ärendet inhämtas hufvudsakligen följande.

Vid en i slutet af 1700-talet i laga ordning verkställd och sedermera

behörigen fastställd delning af den samtliga hemmansägarna i

Tutaryds socken gemensamt tillhöriga skogsmarken Stenavallen tilldelades

hemmanen Va mantal Förarp Norregård och V2 mantal Förarp Södergård

ett område om 39 tunnland 15 kappland. Angående berörda område xipprättades

år 1849 mellan dåvarande ägaren af egendomen Förarp samt

åborna i Horsnäs by Anders Peter Petersson och Sven Arvidsson följande

afhandling: »Till åboarne Anders Peter Petersson och Sven Arvidsson i

Horsnäs häfver jag undertecknad försålt den till mitt ägande hemman

Förarp i Stenavallen belägna skogsskift af alla slags träslag af hvad namn

det vara må mot en redan betalt köpesumma stor tvåhundraelfva (211) Rdr.

5 sr. 4 rst. banko, som härmed kvitterad varder. Således tillåtes ofvannämnda

köpare att nu genast tillträda nämnda skogsskift och fritt i

everderliga tider använda den däruti varande och framdeles tillväxande

skog af hvad namn det vara må; äfven tillåtes köparne den rätt som

mitt hemman Förarp tillkommer för denna skift om någon delning

skulle uppstå emellan skogsägarne i Stenavallen och Horsnäsboarne, som

äga betet i nämnda Stenavallen. Skulle framdeles kommande ägare af

Förarp söka återvinna denna skift så skall köpesumman 211 Rd. 5 sr.

4 rst. banko återbetalas jämte därå verkställda odlingar skola ersättas

efter mätesmanna ordom. Äfven tillåtes köparne att vid vederbörlig

domstolen förskaffa sig all den säkerhet, lag förmår utan mitt vidare

hörande. Förarp den 12 mars 1849. K. L. Bergh. Vittne P. J. Carlsson

i Gunstorp. Måns Håkansson i Tutaryd. Å ömse sidor äga vi rättighet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

15

att ändra detta kontrakt till sin lydelse innan det inlämnas till Sunnerbo

vällofliga Häradsrätt, så att åboarne i Horsnäs Anders Peter Petersson

och Sven Arvidsson blifva bibehållna vid fullkomlig äganderätt till skiften

och att jag Bergh icke får någon olägenhet för framtiden hvarken i min

eller de minas tid eller efterkommande. Förarp den 12 mars 1849.

N. L. Bergh. Vittne P. J. Carlsson i Gunstorp. Måns Håkansson i

Tutaryd.»

Sedan Kungl. Maj:t och kronan genom köp år 1875 blifvit ägare

till samtliga hemman i Förarp, tillhopa 2 mantal, hvaraf bildades Förarps

kronopark, anhängiggjorde domänstyrelsen å kronans vägnar år 1900

rättegång vid Sunnerbo häradsrätt mot innehafvare af ofvan berörda

Stenavall, med yrkande att de måtte förpliktas att öfverlämna till

Kungl. Maj:t och kronan, såsom ägare af förenämnda hemman Förarp,

den nyttjanderätt till samma Stenavall, som förre ägaren till hemmanet

Förarp, N. L. Bergh, genom nyssberörda afhandling den 12 mars 1849

upplåtit till Anders Peter Petersson och Sven Arvidsson i Horsnäs;

och förpliktade häradsrätten genom utslag den 29 oktober 1900, hvilket

utslag vunnit laga kraft, kronans motparter att den 14 mars 1901 afträda

området Stenavallen, enär nyssberörda afhandling icke afsåge annan

rätt till området än nyttjanderätten till den 12 mars 1899.

Nedanstående tablå utvisar hurusom, enligt hvad under rättegången

upplysts, den å här ofvan intagna afhandling grundade rätt

öfverlåtits å Johan Salomonsson och Gustaf Danielsson i Horsnäs:

N. L. Bergh.

Anders Peter Petersson Sven Arvidsson

(afhandling den 18/s 1849).

Salomon Pettersson Carl Johan Svensson

(öfverlåtelse d. 1/i 1879). (öfverlåtelse den 2/1; ®/2 1879).

Johan Salomonsson

(öfverlåtelse okänd dag).

Gustaf Danielsson, Johannes Simonsson

(öfverlåtelse d. 9/B 1882 och d. 19/4 1890).

Gustaf Danielsson

(öfverlåtelse okänd dag).

Af handlingarna i omförmälda rättegång framgår:

att rättegången närmast föranledts af en förrättning, som den 8

juli 1897 påbörjades af kommissionslandtmätaren Viktor Sandberg »för

delning af skogshygget i Stenavallen» mellan Gustaf Danielsson, Johannes

Simonsson och Johan Salomonsson;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

att vid förrättningssammanträdet uppgifvits, att Gustaf Danielsson

och Johannes Simonsson skulle äga ena hälften af berörda rätt till

skogshygge samt Johan Salomonsson andra hälften däraf;

att kronan i målet instämt omförmälda tre personer men, sedan

vid första rättegångstillfället den 16 januari 1900 upplysts, att Gustaf

Danielsson af Johannes Simonsson inköpt dennes andel i skogen, afstått

från sin talan mot Simonsson;

att egendomen Förarp, som af C. A. von Blessinghs sterbhusdelägare

år 1875 försålts till kronan, består af dels 1 mantal säteri

Förarp, dels ock ofvanberörda två skattehemman, hvartdera om Va förmedladt

mantal;

att ofvan förstnämnda förrättning, hvarigenom Stenavallen i enlighet

med af intressenterna trälfad förening mellan dem uppdelats och

omförmälda skattehemman tilldelats nu ifrågavarande område, verkställts

af extra ordinarie landtmätaren Abr. Bergius och fastställts den 15

mars 1788;

att enär, enligt hvad i protokollet öfver sistnämnda förrättningantecknats,

allt mulbete i skogen ovillkorligt och ostridigt tillhörde de

i skogen belägna hemmanen, som alla tider ägt detsamma, landtmätaren

Frans Girola vid den storskiftesdelning af de till Horsnäs med flera

hemman samfälldt hörande utägor, hvilken förrättning jämväl fastställts

den 15 mars 1788, mellan vederbörande intressenter delat betesmarken

å Stenavallen; samt

att vid det laga skifte, som åren 1832 och 1833 af landtmätaren

J. Lindqvist verkställts å alla ägorna till hemmanen Skogsmård, Bredaslätt

och Horsnäs mellan skiftesdelägarne och vissa andra intressenter,

däribland ägare af Förarp dock icke nämnas, öfverenskommits, att hvarje

åbo, som enligt förr omförmälda förening ägt rättighet till skogshygge

uti Stenavallen, finge begagna denna rättighet af sina skiften oförändrade,

likväl med det villkor att kärr och sidländ mark uppröjdes.

I förevarande ansökning hafva nu sökandena — med förmälan att

de genom Sunnerbo häradsrätts ofvanberörda utslag vore förlustiga

frukterna af det arbete och de penningmedel, deras förfäder och företrädare

å nämnda mark nedlagt, inbegripet den för området år 1849

erlagda köpesumman — vidare anfört, att Förarps Stenavall för statsverket

syntes vara af ett jämförelsevis ringa värde, ity att området

läge skil dt från Förarps kronopark genom sökandenas hemman, och

sökandena hade betesrätt därå och dessutom kunde påfordra uppröjning

af kärr och sidländ mark, som vore tjänlig till bete, allt på grund af

vederbörande häradsrätts den 15 mars 1788 meddelade fastställelse å

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 89.

17

den af landtmätaren Girola å de sökandena numera tillhöriga jämte

andra hemman förrättade storskiftesdelning och det af J. Lindqvist

öfver samma hemman sedermera förrättade laga skifte; och hafva

sökandena med anledning häraf i underdånighet hemställt att få köpa

ofvannämnda Förarps Stenavall med därå växande skog till skäligt pris,

som med behörigt iakttagande af sökandenas betesrätt ej syntes kunna

blifva högre än 1,200 kronor.

Jägmästaren har i sitt öfver ansökningen afgifna underdåniga

yttrande anfört, att å sökanden Salomonssons del af Förarps Stenavall

— eller den del, hvarå han ägde betesrätt — Salomonssons företrädare

låtit göra en del odlingar, så att där nu funnes 4.0 7 hektar åker; att

Salomonsson af statsverket arrenderat denna inägojord för tiden från

den 14 mars 1901 tills vidare, mot en årlig arrendeafgift af 75 kronor,

med skyldighet att hålla all hägnad omkring och å skiftet och utgöra

åliggande onera; att skiftet i öfrigt vore i hufvudsak skogbeväxt, till

största delen med ung, till någon ringa del knappt medelålders barrskog;

att å sökanden Petterssons del af området för omkring 8 år

sedan borttagits det liufvudsakligaste af den afverkningsbara, helt unga

skogen; att afståndet mellan Förarps Stenavall, hvilken läge skild från

kronoparken Förarp genom Horsnäs in- och utägor, samt kronoparken

vore cirka 1,100 meter; att sökandena hade oomtvistlig betesrätt å

området utan någon som helst inskränkning, så att kronan icke kunde

bortarrendera å området befintlig inägojord till annan person än den,

som hade betesrätten, åtminstone ej utan dennes särskilda medgifvande,

då han äfven å inägojorden både rätt till bete; att betesrättsägarne

vidare ägde att fordra uppröjning af kärr och sidländ mark,

som vore tjänlig till bete; samt att, med anledning af hvad sålunda

anförts, revirförvaltaren ansåge det ej alls vara någon fördel att bibehålla

Stenavallen i kronans ägo, hvarför han tillstyrkt områdets försäljning

till sökandena efter därå verkställd värdering.

öfver]ägmästaren har, med vitsordande af de utaf revirförvaltaren

lämnade uppgifter, för egen del förordat bifall till ansökningen under

hemställan att, ehuru den bjudna köpeskillingen syntes vara skälig, mark

och skog i vederbörlig ordning uppskattades och värderades, innan försäljning

skedde.

JDomänstyrelsen har för sin del till en början meddelat, att styrelsen

— oafsedt det anbud å området, som förelåge — ansåge skäl tala för att

kronan under förhandenvarande förhållanden afhände sig ifrågavarande

område. Utom det att, med hänsyn till den ringa areal, samma om
Bih.

till Biksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 52 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

råde omfattade, samt livad upplyst blindt rörande markens och växande

skogens beskaffenhet, området icke i och för sig syntes hvarken för det

närvarande kunna anses eller i framtiden varda för kronans och skogsväsendets

räkning af nämnvärd betydelse, kunde man nämligen hafva

anledning antaga, att genom ofvan omförmälda betesservitut — hvithet,

äfven om med detsamma icke, såsom af sökandena och skogsförvaltningen

ifrågasatts, kunde anses förenad någon jordägaren åliggande

röjnings- och ntdikningsskyldighet, i allt fall måste betydligt nedsätta

värdet af den afkastning, området eljest borde lämna — samt, i anseende

till områdets belägenhet skridt från närmaste kronopark, vid

kronans förvaltning och disposition af området olägenheter skulle möta

och afsevärda inskränkningar vore att emotse.

Angående sökandenas framställning om rätt för dem att utan

auktion inköpa området fann domänstyrelsen, att afhandlingen af den

12 mars 1849 blifvit på det sätt affattad, att innehafvarne af området

möjligen haft anledning antaga, att de besuttit detsamma med större

rätt än femtioårig nyttjanderätt, äfvensom att områdets nuvarande värde

i icke ringa grad syntes vara grundadt å de diknings- och andra

odlings- samt byggnadsarbeten, som af områdesinnehafvarna under upplåtelsetiden

därå utförts, hvarför det syntes billigt, att, därest området

skulle försäljas, de, Indika senast varit innehafvare af den på 1849 års

afhandling grundade rätt till samma område, tillerkändes företrädesrätt

att inköpa detsamma, helst om dessa såsom hemmansägare i Iiorsnäs

tillika ägde betesrätt å området. Då emellertid af ofvan lämnade tablå

öfver områdets innehafvare framginge, att området senast innehafts åt

Johan Salomonsson och Gustaf Danielsson med hälften hvardera, samt

sökanden Pettersson, som visserligen ägde del i Horsnäs och, enligt

hvad upplyst blifvit, betesrätt å ifrågavarande område, dock icke visat

sig böra framför Danielsson komma i åtanke vid områdets försäljning,

fann styrelsen Danielssons förklaring böra infordras. I anledning häraf

och då köpeskillingen för området enligt styrelsens mening borde

bestämmas efter verkställd saluvärdering samt då på grund af ofvan

angifna förhållanden det kunde ifrågasättas, huruvida vid försäljning

af området till dess senaste innehafvare i köpeskillingen borde inbegripas

värdet af de å området gjorda odlingar, anmodade domänstyrelsen

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs län att dels

infordra förklaring af Gustaf Danielsson öfver ifrågavarande ansökning,

dels ock föranstalta därom, att saluvärdering blefve å området Förarps

Stenavall förrättad, med iakttagande att uppskattningen gjordes alterna
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

19

tivt med det högre värde, jorden på grund af verkställda dikningsoch

andra odlingsarbeten erhållit, och utan detta värde.

På grund häraf har Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande

till domänstyrelsen inkommit med ett af vederbörande revirförvaltare

afgifvet utlåtande rörande skogstillgången å området, instrument öfver

en af kronofogden i orten med nödigt biträde år 1905 verkställd saluvärdering

å samma område äfvensom särskilda yttranden i ärendet från

kronofogden och ofvanbemälde Danielsson samt eget utlåtande.

Af dessa sistberörda handlingar inhämtas:

att skogsområdet, som är beläget 0,7 mil från Ljungby köping

och på ett afstånd från Förarps kronopark af 1,100 meter, ligger i

gränsen mellan Horsnäs samt ägor till Ramskog, Tutarydstorp, Prästboda

och Sjöatorp;

att sökanden Salomonsson inköpt sin hemmansdel 7/24 mantal

Horsnäs Mellangård af sin fader Salomon Pettersson ;

att V24 mantal Horsnäs Södergård, som ägas af sökanden Pettersson,

af denne inköpts från Peter Johan Carlsson, som åter förvärfvat

dem genom köp från Carl Johan Svensson;

att Gustaf Danielssons och hans hustrus hemmansdelar om 7*4

mantal, som benämnas Horsnäs Herregård, icke till någon del beröras

af ifrågavarande skogsområde;

att skogsområdet redan år 1832 blifvit uppdeladt i tre skiften,

af hvilka två skiften tilldelats Horsnäs Mellangård och ett skifte Horsnäs

Södergård;

att sökandena Salomonsson och Pettersson för sina hemmansdelar

ostridigt äga betesrätt å ifrågavarande område;

att »det å Johannes Salomonssons ägor (Horsnäs Mellangård) belägna

område af Förarps Stenavalb omfattar en areal af 8 hektar,

däraf 4 hektar 7 ar odlad jord;

att »det å S. J. Petterssons ägor (Horsnäs Södergård) belägna

område af Förarps Stenavall» omfattar en areal af 10 hektar 35 ar;

att, efter besiktning å marken, värdet å de olika lotterna uppskattats

sålunda:

förstnämnda lott af skogsområdet, hvars icke odlade del är beväxt

med hufvudsakligast ungskog af tall och gran, till ... kronor 1,126: —

däraf för åkern ................... kronor 800: —

„ ,, öfriga området ... „ 235: —

„ „ skogen .................. „ 391: —■ 1,426: —

hvarifrån afgår värdet af betesrätten ........ 300: — 1,126: —*,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

men uppskattades samma område utan värdet å de därå verkställda

odlingsarbetena till .................................................... kronor 571: —,

däraf för marken.............. kronor 480: —

„ „ skogen............... „ 391:— 871: —,

hvarifrån afgår värdet å betesrätten........ 300:— 57^-_.

det »å S. J. Petterssons ägor — Södergårdens — belägna området af

Förarps Stenavalb, beväxt med tall och granskog, till kronor 1,736: —,

häraf för marken............. kronor 621: —

„ . „ skogen............... „ 1,415: — 2,036:—,

hvarifrån afgår värdet af betesrätten........... 300: — 1,736: —;

att ofvanbemälde Danielsson förklarat, att enär han förvärfvat den

på 1849 års afhandling grundade rätt till den del af Förarps Stenavall,

som vore belägen vid sökanden Petterssons hemmansdel, han ansäge,

att skäl förefunnes, att — därest skogstrakten i dess helhet skulle från

4 örarps kronopark afsöndras och försäljas med full äganderätt till såväl

skog som mark — han berättigades att framför sökandena tillösa sig

skogstrakten, samt att han vore villig att för densamma, med sökandena

bibehållen rätt för deras hemmansdelar i Horsnäs till bete å skogstrakten,

erlägga en köpeskilling af 2,500 kronor;

att kronofogden, med framhållande, att sökanden Pettersson, först

etter det tvisten om äganderätten till skogstrakten blifvit afgjord, inköpt

sin förenämnda hemmansdel V24 mantal Plorsnäs Södergård samt att

den vid Södergården belägna delen hade sitt hufvudsakliga värde i den

därå växande skogen, som ensam vore värd mer än sökandena bjudit för

hela skogstrakten, hemställt, att, därest beslut fattades att försälja skogstrakten,

den här ifrågavarande delen af denna måtte å offentlig auktion

försäljas, hvaremot ''kronofogden i fråga om den del af Förarps Stenavall,

som vore belägen vid sökanden Salomonssons ägor, eller Horsnäs Mellangård,

anfört, att, då Salomonsson och hans fader före honom förvärfvat

nämnda hemmansdel helt visst i den tro att till densamma hörde nu

ifrågavarande del, hvaraf ett ej obetydligt område uppodlats, det syntes

billigt, att Salomonsson finge tillstånd att mot en köpeskilling af 571

kronor inköpa denna lott, hvars hufvudsakliga värde läge i den uppodlade

jorden;

att Kungl. Maj:ts befallningshafvande uttalat den meningen att,

da skogsskiftet genom läge och betesservitut icke kunde med fördel af

staten skötas och vårdas, Kungl. Maj:ts befallningshafvande funne sig

böra tillstyrka skogsskiftets försäljning i sådan ordning, att den vid

Mellangärdens ägor belägna del däraf hembjödes sökanden Salomonsson

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

21

till ett pris af 571 kronor, hvartill densamma, efter afdrag för värdet

af odling och betesrätt, uppskattats, men att den andra delen af skiftet

utbjödes till försäljning å offentlig auktion, bägge delarne i form af

lägenheter att från de respektive stamhemmanen afsöndras; samt

att Salomonsson i skriftlig förklaring med bifogande af säkerhet

tillkännagifvit sin önskan att för en köpeskilling af 571 kronor, att vid

tillträdet kontant gäldas, inköpa den del af Stena vallen, därå han såsom

hemmansägare i Horsnäs ägde betesrätt.

Domänstyrelsen har såsom sin mening uttalat, att det af Danielsson

afgifna köpeanbud å hela området Stenavallen icke syntes förtjäna

afseende. Visserligen hade Danielsson innehaft viss del af samma område

med den rätt 1849 års afhandling medfört. Detta förhållande

synJ es dock styrelsen icke i detta fall böra tillmätas någon större betydelse.

Såsom vid uppskattningsförrättningen upplysts, hade ifrågavarande

område i långliga tider brukats i skilda delar. Men å den

del, som Danielsson besuttit, hade emellertid hvarken af honom eller

af hans fångesmän nedlagts några sådana kostnader eller sådant arbete,

att af hänsyn härtill skäl kunde anses förefinnas för att han ens

skulle berättigas att utom auktion inköpa samma del af området. På

grund häraf och då sökanden Pettersson, hvilken icke någonsin förvärfvat

annan rätt till området, än den betesrätt, som följde med

ägandet af hemmansdel i Horsnäs, enligt styrelsens förmenande saknade

giltiga skäl för sin framställning, syntes styrelsen lämpligt, att ifrågavarande

ägolott försåldes å auktion till den högstbjudande.

\ idkommande åter den af sökanden Salomonsson brukade del af

området hade styrelsen af utredningen i ärendet funnit bekräftadt, att

de af styrelsen angifna förutsättningar för att innehafvare af området

måtte tillerkännas företrädesrätt vid ägolotts försäljning i detta fall

vore för handen. Utom det att Salomonsson, hvilken förvärfvat den

på 1849 års afhandling grundade rätt till samma lott, och för närvarande

innehade lotten på arrende, tillika såsom hemmansägare i Horsnäs ägde

betesrätt å samma ägolott, hade Salomonsson och föregående innehafvare

af besittningsrätten till samma lott å densamma verkställt odlingar till

den omfattning, att genom det högre värde, jorden erhållit genom uppodlingarna,

markvärdet stigit mer än dubbelt. Under sådana förhållanden

funne sig styrelsen böra tillstyrka, att ifrågavarande del af området

måtte försäljas till Salomonsson. Och då kronan vid försäljningen icke

borde fordra betalning för det högre värde, sagda lott erhållit genom

de af Salomonsson och hans förfäder under deras rättmätiga besittningstid

af ägolotten därå gjorda odlingsarbeten, syntes det styrelsen, som

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Åfd. 52 Höft. '' 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

om köpeskillingen för samma lott borde, i enlighet med den verkställda

saluvärderingen, bestämmas till 571 kronor.

Rörande sättet för områdets skiljande från egendomen Förarp

har domänstyrelsen meddelat, att detsamma inginge i skatten till hemmanen

Förarp Norre- och Södergård, hvaremot säteriet Förarp icke däri

ägde del. Vid undersökning i generallandtmäterikontoret hade inhämtats,

att inägorna till egendomen Förarp visserligen blifvit vid enskifte, som

den 27 februari 1828 fastställts, skiftade mellan säteriet Förarp, som

bekommit ett skifte, samt skattehemmanen Förarp, som i tre skiften

tilldelats sammanlagdt omkring 60 tunnland, men att, om man undantoge

Stenavallen, utägorna fortfarande syntes ligga i samfällighet. Då

hinder för ägostyckning alltså syntes möta, borde ifrågavarande område

vid eventuell försäljning genom afsöndring afskiljas, dock hvarje lott

för sig, från skattehemmanen, hvilka tillika med säteriet, enligt den

officiella statistiken rörande skogsväsendet för år 1900, innehölle en

areal af 936 hektar 80 ar.

I anledning af förevarande underdåniga ansökning och på grund

af hvad domänstyrelsen ofvan anfört har styrelsen hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om dess medgifvande

till områdets försäljning.»

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende

blifvit remitteradt, har icke haft något att emot framställningen erinra,

hvadan utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 20 april 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1906:101 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:t$ ''proposition angående försäljning af ett till skattehemmanen Förarp Norregård och Förarp Södergård i Kron s. 5 i texten