Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
1906-03-26 · 158 sidor, varav 150 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 150 av 158 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1906:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1
N:o 9.
Ank. till Eiksd. kansli den 26 mars 1906, kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a IT. A.)
Ordinarie anslag-.
Kungl. biblioteket.
l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1906 aflåtna propositionen ^ Ang. ^
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t i punkten 1 anslaget till
under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen, att det å kungl. hiblio-extrabiträden,
tekets stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arfvoden och flit''''servis
penningar åt extra biträden, renskrifning, eftenniddagsservis m. in. matte ni
höjas från 10,000 kronor till 13,000 kronor, eller med 3,000 kronor; vid
bifall hvartill aflöningsstaten för kungl. biblioteket skulle komma att sluta
på ett belopp af 47,700 kronor och anslagstitelns slutsumma, nu 78,700
kronor, att ökas till 81,700 kronor.
Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 2—10 i det statsverkspropositionen
bifogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den
13 januari 1906.
Den begärda anslagsökningen afser dels att bereda någon förhöjning
i årsarfvodena åt de äldre extra ordinarie amanuenserna vid biblioteket, dels
anställande af en kvinnlig tamburvakt, hvarigenom en extra ordinarie vaktmästare,
som nu hufvudsakligen är sysselsatt med mottagande och aflämnande
af de besökandes ytterkläder, skulle blifva tillgänglig för de egentliga
biblioteksgöromålen, dels ock att möjliggöra bibliotekets öppethållande tre
timmar hvarje eftermiddag i stället för två timmar, såsom nu är fallet,
samt att förbättra den särskilda ersättning, som för eftermiddagstjänstgöring
utgår till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare; och får utskottet, pa
grund af hvad i ärendet förekommit, hemställa,
Bih. till Rilesd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. (N:o 9.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må höja det å kungl. bibliotekets
stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arfvoden
och flitpenningar åt extra biträden, renskrifning, eftermiddagsservis
in. in. med 3,000 kronor, eller från 10,000
kronor till 13,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer aflöningsstaten för kungl. biblioteket att
sluta på ett belopp af 47,700 kronor och slutsumman af anslagstiteln
»Kungl. biblioteket», nu 78,700 kronor, att ökas till 81,700 kronor.
Lappmarks ecklesiastikverk.
_ Ang.
höjning af
anslaget.
[2-]
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk från 55,000 kronor till 100,000 kronor eller
med 45,000 kronor.
Då, enligt hvad den i statsrådsprotokollet (sid. 11) lämnade utredningen
gifver vid handen, utgifterna å ifrågavarande förslagsanslag icke kunna
antagas hädanefter komma att understiga 100,000 kronor, får utskottet,
under erinran om Riksdagens i .skrifvelse den 12 maj 1905 gjorda uttalanden
angående höjning af förslagsanslag för beredande af stadga i
statsregleringen, hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må höja förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastikverk med 45,000 kronor, eller från
55,000 kronor till 100,000 kronor.
Universiteten.
Ang. 3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat bevilja
vid universite-dels till uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska fakulteten
ten i Uppsaiayid universitetet i Uppsala ett anslag af 1,500 kronor, dels ock till uppeden
i stadgan hållande af den praktiska, kursen inom juridiska fakulteten vid universiangående
juri-tetet i Lund ett anslag af 1,500 kronor, eller tillhopa 3,000 kronor.
^''föreskrifna''13 Utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 11—12 i statsrådspraktiska
kurs.ppotokollet.
t3'']
Utskottet, som förutsätter, att till ledare af ifrågavarande kurser komma
att utses personer, hvilka äro i den praktiska lagtillämpningen väl förfarne,
hemställer,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
3
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:t, förevarande
framställning, må på ordinarie stat bevilja dels
till uppehållande af den praktiska kursen inom juridisk
a fakulteten vid universitetet i Uppsala ett anslag af
1,500 kronor, dels ock till uppehållande af den praktiska
kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i
Lund ett anslag af 1,500 kronor, eller tillhopa 3,000 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat be-af
vilja dels till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska fakulteten arfvodemf till
vid Uppsala universitet ett belopp af 200 kronor, dels ock till förhöjningnotami^vid
af arfvodet till notarien vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet ettfakuiteternaY
belopp af 100 kronor eller tillhopa 300 kronor. UpLumi°ch
Under åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 13) i detta ärende W
innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må på ordinarie stat bevilja dels
till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska
fakulteten vid Uppsala universitet ett belopp af 200 kronor,
dels ock till förhöjning af arfvodet till notarien vid
juridiska fakulteten vid Lunds universitet ett belopp af
100 kronor, eller tillhopa 300 kronor.
5:o) I två särskilda, sins emellan lika lydande motioner hafva herrar. .. Ar,gfriherre
JSf. Trolle (motionen n:o 12 i Första Kammaren) och./. E. Center-™^^^*;
wall (motionen n:o 20 i Andra Kammaren) föreslagit, att Riksdagen måtte statistik vid
på ordinarie stat bevilja dels till upprättande af en ordinarie professur i umVersYteten
statistik vid universitetet i Uppsala 6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom1 Uppsala och
lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, dels ock till upp- ''nn ''
rättande af en ordinarie professur i statistik vid universitetet i Lund
6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
med rätt för blifvande innehafvare af dessa professurer
till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de ordinarie
professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt,
samt med de närmare bestämmelser i fråga om tjänstgöring, som Kungl.
Maj:t kan finna lämpliga.
Beträffande de skäl, som af motionärerna till stöd för deras förslag
åberopats, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottet hyser den uppfattningen, att Riksdagen endast med stor
varsamhet och efter noggrann utredning i hvarje särskildt fall hör medgifva
uppdelning af läroämnena vid universiteten på ett ökadt- antal professurer.
Genom den af motionärerna förebragta utredningen har utskottet icke
funnit det vara visadt, att bristerna i vår officiella statistik skulle vara
beroende på bristande undervisning i statistik vid universiteten. An mindre
har ådagalagts, att, om inom den s. k. historiska ämnesgruppen vid hvartdera
universitetet skulle erfordras någon ny professur, såsom läroämne åt
denna borde i första rummet anvisas ämnet statistik. Med afseende härå
och då, enligt hvad till utskottets kännedom kommit, vid universitetet i
Lund fråga blifvit väckt om ändrad anordning af undervisningen inom
den historiska ämnesgruppen, hemställer utskottet,
att herrar friherre N. Trolles och J. E. Centerwalls
ifrågavarande motioner icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Ang- 6:o) Kungi. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
d a kTdcm hk a amanuens vid akademiska sjukhusets i Uppsala afdelning för bröstsjuka
sjukhusets i på ordinarie stat uppföra ett anslag af 900 kronor.
Uppsala afdel- 11
ning för
bröstsjuka. Under åberopande af den å sid. 14—15 i statsrådsprotokollet läm
[5.
] nade utredningen i ämnet får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förevarande
framställning, må till arfvode åt en amanuens
vid akademiska sjukhusets i Uppsala afdelning för bröstsjuka
på ordinarie stat uppföra ett anslag af 900 kronor.
Ang- 7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till aflöning åt ytter
4d
d™naikirur-ligare en amanuens vid den kirurgiska kliniken å det akademiska sjukgiska
klinikenhuset i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett anslag af 900 kronor.
å det akademiska
sjuk
huset
i På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende, sid. 16—19,
'' bfi I* blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
U-J att Riksdagen, med bifall till Kungl. Majrts före
varande
framställning, må till aflöning åt ytterligare en
amanuens vid den kirurgiska kliniken å det akademiska
sjukhuset i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett anslag
af 900 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
5
8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till upprättande af en en ^“fe3Sur
ordinarie professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala på ordinarie i pedagogik
stat bevilja ett anslag af 6,000 kronor,_ däraf 4,000 kronor såsom lön och^JV^^
2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande inne- Uppsala.
häfvare af denna professur till ålderstillägg ocli pension i enlighet med [7.]
hvad därom för de ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa
särskilda undantag, är stadgadt.
Utredningen "i detta ärende innefattas å sid. 19 — 29 i statsrådsprotokollet.
Såsom i statsrådsprotokollet erinras, hade i en vid 1905 års lagtima
riksdag väckt motion föreslagits upprättande af en pedagogisk professur
vid universitetet i Uppsala. 1 sitt utlåtande angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrade statsutskottet rörande
denna motion:
»Frågan om anordnande vid universiteten af undervisning i pedagogik
anser utskottet vara värd att tagas i allvarligt öfvervägande; och synes i
afseende härå särskildt böra pröfvas, huruvida icke sådan undervisning
bör för de blifvande lärarna vid de allmänna läroverken träda i stället
för den, som nu meddelas vid profårskursens teoretiska afdelning. Men
att utan någon utredning af vederbörande myndigheter eller förslag af
Kungl. Maj:t besluta inrättande vid universitetet i Uppsala af en professur
i pedagogik anser utskottet icke vara tillrådligt».
På dessa skäl hemställde utskottet, att motionen icke matte af Riksdagen
bifallas; och blef utskottets hemställan af båda kamrarna bifallen.
Den af Riksdagen år 1905 sålunda godkända planen, att undervisning
i pedagogik skulle vid båda universiteten anordnas och att i sammanhang
härmed den för blifvande läroverkslärare nu förekommande undervisningen
vid profårskursens teoretiska afdelning skulle upphöra, har icke varit föremål
för särskild utredning af vederbörande myndigheter, hvilkas utlåtanden
beträffande den ifrågasatta professuren i Uppsala emellertid måste anses
gifva kraftigt stöd åt berörda plan. Med afseende härå och då någon
olägenhet icke lärer vara att befara af ett uppskof med inrättande af
nämnda professur, intill dess frågan om den pedagogiska undervisningens
och den teoretiska lärareutbildningens ordnande må kunna i ett sammanhang
upptagas till afgörande, anser sig utskottet böra hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
höjningsaf au- M JKamgl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med uteslutande af de
slagen till vissa™ för Uppsala universitet uppförda anslagen dels till seminarier för klasSeuppa9ai"!
siska’ nordiska, romanska och germanska språk, historia, statskunskap,
rg -i '' filosofi, estetik och litteraturhistoria samt semitiska och slaviska språk, tillL
d hopa 5,000 kronor, dels till undervisningsmateriel för seminariet för sanskrit
och jämförande indo-europeisk språkforskning 150 kronor, på ordinarie
stat för nämnda universitet bevilja till seminarier för klassiska, nordiska
och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, statskunskap,
filosofi, estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk
samt sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning 6,460 kronor,
däraf till arfvoden 1,900 kronor samt till inköp af böcker och annan undervisningsmateriel
äfvensom tillfälliga utgifter 4,560 kronor, med rätt
för Kung! Maj:t att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af departementschefen
till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1906 angifna grunder bestämma dessa anslags fördelning mellan de
olika seminarierna; hvarigenom skulle orsakas en anslagsökning af 1,310
kronor.
Beträffande utredningen i detta ärende tillåter sig utskottet hänvisa
till statsrådsprotokollet, sid. 29—38.
Utskottet, som af utredningen i ämnet funnit, att de språkvetenskapliga
seminarierna vid universitetet i Uppsala äro i behof af ökade anslag för
inköp af böcker och annan undervisningsmateriel, har emellertid ansett,
att ökningen bör kunna begränsas till något lägre belopp, än hvad enligt
statsrådsprotokollet beräknats, och bestämmas till allenast 1,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Ivungl. Maj:ts förevarande
framställning, må med uteslutande af de nu
för Uppsala universitet uppförda anslagen dels till seminarier
för klassiska, nordiska, romanska och germanska
språk, historia, statskunskap, filosofi, estetik och
litteraturhistoria samt semitiska och slaviska språk, tillhopa
5,000 kronor, dels till undervisningsmateriel för
seminariet för sanskrit och jämförande indo-europeisk
språkforskning 150 kronor, på ordinarie stat för nämnda
universitet bevilja till seminarier för klassiska, nordiska
och romanska språk, tyska språket, engelska språket,
historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,
semitiska och slaviska språk samt sanskrit och
jämförande indo-europeisk språkforskning 6,150 kronor,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
7
däraf till arfvoden 1,900 kronor samt till inköp af
böcker och annan undervisningsmateriel äfvensom för tillfälliga
utgifter 4,250 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att bestämma dessa anslags fördelning mellan de olika
seminarierna.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till materiel och upp- Ang^
värmning vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i ånsiåget till"
Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 6,800 kronor och sålunda jnstitui
höja årsanslaget till nämnda institution med 6,800 kronor. analytiskkemi
i Uppsala.
Enligt hvad den i statsrådsprotokollet (sid. 39—44) lämnade utredningen
gifver vid handen, utgår för närvarande af statsmedel 4,000 kronor
årligen till institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i
Uppsala; och har den nu begärda förhöjningen i anslaget beräknats på
för komplettering och underhåll af instrumentsamlingen kronor
750
—
» nödtorftigt underhåll af inredningen .......
»
600
—
» bokinköp.............................................................
»
250
—
» vatten ...............................................................
»
200
—
» elektricitet..........................................................
»
400
—
» belysning .........................................................
»
400
■ —
» städningshjälp .................................................
»
400
—
» lokalernas uppvärmning .............................
»
3,800
—
Summa kronor
6,800
—
[9.]
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till materiel och uppvärmning
vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid
universitetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp
af 6,800 kronor och sålunda höja årsanslaget till
nämnda institution med 6,800 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en in- Ang.
strumentmakare vid universitetet i Uppsala på ordinarie stat uppföra ett
belopp af 500 kronor. makare vid
universitetet
i XJppsjtlct»
På grund af den i statsrådsprotokollet (sid. 45—47) lämnade utred- n q -i
ningen i ärendet hemställer utskottet, L
opaginerad Kontrollera mot PDF
s
Statsutskottets Utlåtande JS:o 9.
att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts förevarande
framställning, må till arfvode åt en instrumentmakare
vid universitetet i Uppsala på ordinarie stat
uppföra ett belopp af 500 kronor.
Ang. . 12:o) Kung!. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat för
materiel^ör universitetet i Lund bevilja:
visaa kliniker till böjning af anslaget till materiel för den medicinska
kliniken.................................................................................... kronor 450: —
höjning af anslaget till materiel för den kirurgiska
kliniken.................................................................................... » 200: —
materiel för den obstetrisk-gynekologiska kliniken » 500: —
materiel för den oftalmiatriska kliniken ..................... » 500: —
eller tillhopa för nämnda ändamål kronor 1,650: —
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
sid. 47—49.
Emot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke funnit
anledning till annan erinran, än att det äskade beloppet 1,650 kronor
lämpligen synes böra beviljas såsom gemensamt anslag till materiel för
ifrågavarande fyra kliniker, med rätt för vederbörande att efter sig företeende
omständigheter bestämma angående anslagets fördelning mellan
klinikerna.
Utskottet får alltså hemställa,
att Kungl. Majds förevarande framställning må på
det sätt bifallas, att Riksdagen till materiel för den
medicinska, den kirurgiska, den obstetrisk-gynekologiska
och den oftalmiatriska kliniken vid universitetet i Lund
på ordinarie stat beviljar ett anslag af 1,650 kronor.
... Allg- L3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning af års
k°siaget
un"1 anslaget till patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund
patologiskt- pg, ordinarie stat anvisa ett belopp af 1,300 kronor.
^fitutioneVi Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till statsiiind.
rådsprotokollet, sid. 49—51.
t12'']
Till den patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund
utgår statsanslag sedan år 1886 till belopp af 2,200 kronor årligen, däraf
1,600 kronor äro afsedda till inköp och underhåll af materiel samt 600
kronor till arfvode åt vaktmästare.
inom medicinska
fakulteten
i Lund.
[il.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
9
Då utredningen i ärendet synes visa, att den nu ifrågasatta höjningen
af anslaget till 3,500 kronor är af behofvet påkallad, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förevarande
framställning, må för höjning af årsanslaget till
patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet i
Lund på ordinarie stat anvisa ett belopp af 1,300 kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förhöjning af det Ang.
till amanuensen å den patologiska afdelningen af den patologiskt-anato-ai.f3''e“stiljfen
miska institutionen vid universitetet i Lund utgående arfvodet från dess amanuens vid
nuvarande belopp, 500 kronor, till 900 kronor, på ordinarie stat beviljag^.^0,,1®'';,
ett belopp af 400 kronor. ska
A x tionen i Lund.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 51—53) blifvit i ärendet
anfördt, anser sig utskottet böra hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till förhöjning af det till amanuensen
å den patologiska afdelningen af den patologisktanatomiska
institutionen vid universitetet i Lund utgående
arfvodet från dess nuvarande belopp, 500 kronor,
till 900 kronor, på ordinarie stat bevilja ett belopp af 400
kronor.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att — med uteslutande Ang.
ur riksstaten af det till aflöning åt en laborator i experimentell fysiologi é“raette0ndpr“!
vid universitetet i Lund beviljade anslaget å 4,500 kronor — till upprat- fessur i fastande
vid nämnda universitet af en extra ordinarie professur i farmakologi L“nd°mS1m.
på ordinarie stat uppföra ett belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor [14.]
såsom lön och l,2l)0 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för
blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg i enlighet med
hvad därom för de extra ordinarie professorerna vid universiteten, med
vissa särskilda undantag, är stadgadt.
Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
sid. 53—57.
Då utredningen i ärendet synes visa ändamålsenligheten af Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, enligt hvithet anslaget till aflöning åt en laborator
i experimentell fysiologi vid universitetet i Lund skulle för framtiden
förändras till ett anslag för eu extra ordinarie professur i farmako
Bih.
till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
logi, och då någon annan kostnad för statsverket icke skulle häraf föranledas
än den, som förslagsanslaget till ålderstillägg kan komma att få
vidkännas, har utskottet ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må — med uteslutande ur riksstaten
af det till aflöning åt en laborator i experimentell fysiologi
vid universitetet i Lund beviljade anslaget å 4,500
kronor — till upprättande vid nämnda universitet af
en extra ordinarie professur i farmakologi på ordinarie
stat uppföra ett belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300
kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
med rätt för blifvande innehafvare af denna
professur till ålderstillägg i enlighet med hvad därom
för de extra ordinarie professorerna vid universiteten, med
vissa särskilda undantag, är stadgadt.
Ang. 16:o) Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att för höjning af det till
anslaget till den zoologiska institutionen vid universitetet i Lund utgående anslaget å
den zoologi- ordinarie stat bevilja ett belopp af 2,200 kronor.
ska institut™-
nen i Lund. Af den i statsrådsprotokollet (sid. 57—64) lämnade utredningen framgår,
att anslaget till den zoologiska institutionen vid universitetet i Lund från
och med år 1877 utgjort 1,800 kronor och sålunda enligt Kungl. Majtts
förslag skulle komma att höjas till 4,000 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för höjning af det till zoologiska
institutionen vid universitetet i Lund utgående
anslaget å ordinarie stat bevilja ett belopp af 2,200
kronor.
Ang. 17:o) Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 109) har herr
anslag till j ]\ Larsson i Lund föreslagit, att Riksdagen måtte dels till aflöning- åt
amanuens vid ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund pa ordinarie
"biblioteket" stat bevilja ett anslag af 2,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor såsom lön och
i Lund. 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, dels ock medgifva, att innehafvare
af samma amanuensbefattning må efter fem års väl vitsordad
tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare
fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
11
kronor, samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande.
»Af det i statsrådet den 12 januari 1904 förda protokoll öfver
ecklesiastikärenden, hviket åtföljde statsverkspropositionen till samma års
Riksdag, inhämtas, att det större akademiska konsistoriet i Lund, under
åberopande af ett i nämnda protokoll intaget yttrande af Lunds universitets
bibliotekarie, bos kanslern för rikets universitet anhållit om utverkande af
anslag för anställande vid universitetsbiblioteket af ytterligare tvä ordinarie
amanuenser, hvilken hemställan jämväl af kanslern med förord framburits
till Ivungl. Maj:t, men att vederbörande departementschef, som väl funnit
den förebragta utredningen gifva vid handen, att universitetsbiblioteket i
Lund nått den omfattning, att skötseln af detsamma svårligen läte sig ombesörja
med de arbetskrafter, som stode biblioteket till buds, dock ansett
den stora förstärkning af personalen, som föreslagits, icke för det dåvarande
fullt erforderlig, utan det närmast föreliggande behofvet kunna af hjälpas
genom anställande af ytterligare en amanuens, samt att i enlighet med
departementschefens hemställan beslut fattats om aflåtande till Riksdagen
af framställning om beviljande på ordinarie stat af nödigt anslag till aflöning
åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund. Denna framställning
blef ock af Riksdagen bifallen.
Det kan ju visserligen icke nekas, att i förhållande till den ordinarie
tjänstemannapersonal, som förut var anställd vid universitetsbiblioteket i
Lund, eller en bibliotekarie, en vice bibliotekarie och två amanuenser, den
af akademiska konsistoriet begärda tillökningen i arbetskraft med ytterligare
två amanuenser kunde synas tämligen stor, men då ingen ny tjänstemannabefattning
vid biblioteket inrättats sedan år 1844, intill dess 1904
års Riksdag anvisade medel till aflöning af ytterligare en ordinarie amanuens,
och en personal af fyra ordinarie tjänstemän redan så tidigt som år 1844
måste hafva ansetts vara för biblioteket behöflig, synes det, som om bibliotekets
utveckling under den angifna sextioårsperioden och förhållandena
vid de öfriga statsbiblioteken hade kunnat erbjuda jämförelsepunkter nog
till belysning af befogenheten af det större akademiska konsistoriets begäran
om arbetskrafternas förstärkning med två ordinarie amanuenser. Universitetsbibliotekariens
ofvan omförmälda yttrande angående bibliotekets behof
af ökade arbetskrafter gifver i båda de nämnda hänseendena en utredning,
hvilken, frånsedt att däri angifna förhållanden undergått någon ändring
under de två år, som förflutit, sedan yttrandet afgafs, fortfarande torde
kunna gifva god ledning för bedömandet af samma behof, hvarför jag
tillåter mig hänvisa till detta såsom bilaga härvid fogade yttrande.
Om man oaktadt den fullständiga utredning, som sålunda förelåg i
12
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
universitetsbibliotekariens yttrande, ändock möjligen kunnat i Lund hafva
tvekat att begära så stor förstärkning af arbetskrafterna som den af
bibliotekarien ifrågasatta, förföll likväl denna tvekan inför det förhållandet,
att 1899 ars Riksdag visat sig behjärta en framställning om än större
förstärkning af arbetskrafterna vid universitetsbiblioteket i Uppsala, hvarest
sedan 1854 funnits anställda fem ordinarie tjänstemän: bibliotekarie, vice
bibliotekarie och tre amanuenser, hvilken personal år 1899 ökades på en
gång med ytterligare en vice bibliotekarie och en amanuens, förutom
ytterligare en vaktmästare, hvarjämte samtidigt bibliotekets anslag på extra
stat till extra ordinarie tjänstemän höjdes från 2,500 kronor till 3,500
kronor.
Det större akademiska konsistoriet i Lund, som icke kunnat frångå
sin tidigare uppfattning om behofvet af en förstärkning af universitetsbibliotekets
arbetskrafter med tva ordinarie amanuenser, har under sistlidet
år bland sina så kallade riksdagspetita upprepat sin anhållan om ökning
af bibliotekets tjänstemannapersonal till det antal, som två år tidigare
ansetts vara af behofvet pakalladt, och hos kanslersämbetet hemställt om
dess medverkan för erhållande af nödigt anslag till aflöning af ytterligare
en ordinarie amanuens. Efter hvad jag inhämtat, har konsistoriet i denna
sin framställning ej blott åberopat den utredning, som tidigare förelegat,
utan äfven fästat uppmärksamheten på vissa förhållanden, hvilka gjorde
den begärda förstärkningen af arbetskrafterna än mer önskvärd nu än förut.
_ Redan i. sitt förutnämnda yttrande hade universitetsbibliotekarien framhållit,
att tjänstemannapersonalens otillräcklighet framträdt i viss mån
mindre bjärt, därför att två ålderstigna f. d. tjänstemän, förre vice bibliotekarierna
A. Palm och Fr. Bränne, alltjämt efter sitt afskedstagande åt
biblioteket ägnat ett träget arbete, hvars betydelse för institutionen framginge
bland annat däraf, att Bränne liksom före sitt afskedstagande ensam
mottog, granskade och bokförde alla från boktryckarna ankommande tryckleveranser,
ett arbete, som måste anses helt utfylla en ordinarie tjänstemans
dagliga arbetstid. Det har emellertid nu upplysts, att Braune på grund
af hög ålder och försvagad hälsa tillkännagifvit sin afsikt att frånträda
denna funktion; och ehuru Braune förklarat sig villig att efter måttet af
sina krafter medverka vid arbetena inom biblioteket, har det dock funnits
uppenbart, att sådan medverkan ingalunda kan på samma sätt som hittills
bidraga till af hjälpande af bristen på arbetskrafter.
Äfven en annan omständighet, på grund hvaraf det nu ansetts vara
för biblioteket af ännu större betydelse än för två år sedan att erhålla
den ifrågasätta förstärkningen, har af det större akademiska konsistoriet framhållits,
nämligen den, att bibliotekets öfverflyttning till dess nya lokaler
år nära förestående, och att det synts högeligen önskvärd!, att så snart
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
13
som möjligt efter flyttningen tiden för bibliotekets öppethållande måtte
kunna utsträckas jämväl till eftermiddagarna, eu anordning, som numera
förekomme i de flesta större och mera besökta bibliotek och som vid universitetet
i Lund vore allmänt efterlängtad, men hvars genomförande med
nödvändighet förutsatte personalens förstärkning.
Denna det större akademiska konsistoriets förnyade hemställan lär
hafva vunnit kanslersämbetets förord, men Kungl. Maj:t har icke funnit
lämpligt att i statsverkspropositionen göra framställning i ämnet till Riksdagen.
Detta torde icke gärna hafva kunnat bero därpå, att konsistoriets
väl motiverade begäran funnits vara obillig, utan lär orsaken vara att
söka däri, att mängden och storleken af anslagsäskanden ansetts böra
mana till sparsamhet och undanskjutande af sådant, som förmenats kunna
utan skada anstå. Det är naturligtvis mycket svårt för den, som ej är
fackman, att afgöra, huru länge den ifrågasatta förstärkningen af arbetskrafterna
vid universitetsbiblioteket i Lund må kunna undanskjutas, utan
att institutionen däraf tager skada, eller om icke hvarje sådant undanskjutande
innebär fara eller åtminstone synnerlig olägenhet. Såvidt jag af
tillgängliga handlingar och öfriga mig bekanta förhållanden förmår bedöma,
synes det närmast att antaga det senare. Må man blott besinna,
att bibliotekets styresman under nu rådande förhållanden måste vid beräknandet
af möjligheterna för en tillfredsställande skötsel af biblioteket
såsom en viktig faktor medräkna, huruvida detsamma fortfarande må kunna
tillgodogöra sig arbetshjälp af två pensionerade tjänstemän, af hvilka den
ene i år uppnår 80, den andre 74 års ålder. Men äfven om den väl behöfliga
förstärkningen af institutionens ordinarie arbetskrafter anses ännu
något kunna uppskjutas, torde vara tydligt, att sådant uppskof måste blifva
af mycket kort varaktighet. Det synes därför böra tagas under öfvervägande,
hvilketdera som bör tillmätas större betydelse, ett eller annat
års uppskof med en jämförelsevis ringa statsutgift eller stora svårigheter
för en viktig statsinstitutions behöriga skötsel. Att den brist på tillräckliga
arbetskrafter, hvilken endast ofullständigt blifvit afhulpen genom anställandet
af en tredje amanuens, till hvars aflöning 1904 års Riksdag anvisat
medel, skall fortfarande bereda stora svårigheter för bibliotekets
skötsel, torde icke kunna förnekas af någon, som vill taga kännedom om
de rådande förhållandena. Dessa svårigheter komma med nödvändighet att
i hög grad ökas efter den nya biblioteksbyggnadens tagande i bruk, hvilket,
efter hvad man meddelat mig, kommer att medföra icke så obetydliga förändringar
i fråga om sättet för boksamlingens uppställning, i syfte att
densamma må kunna med lätthet och i önskvärd utsträckning hållas för
allmänheten tillgänglig. Det torde därför vara af stor betydelse för institutionen,
att den redan tidigt efter inflyttningen i sitt nya hem blifver
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
utrustad med den personal, som för ett bibliotek af dess storlek måste
anses erforderlig. Det är med tanke såväl härpå som på den stora uppgift,
som våra universitetsbibliotek hafva att fylla ej blott för universiteten,
utan äfven för vidsträckta kretsar utanför universiteten, som jag funnit
mig böra hemställa, att det anslag för tillräcklig ökning af bibliotekets
arbetskrafter, som i alla fall nödvändigt måste med det snaraste komma
Lunds universitet till del, redan vid innevarande riksdag måtte beviljas.»
Den i motionen åberopade bilagan är af följande lydelse:
»Om Lunds universitets biblioteks behof af ökade arbetskrafter.
Anförande till det större akademiska konsistoriets i Lund protokoll
den 5 september 1903 *
af
Universitetets bibliotekarie.
Under årens lopp hafva de tjänstepersonalen vid Lunds universitets
bibliotek åliggande göromålen, såsom naturligt varit, alltmera ökats. Förvaltningen
och vården af de år från år tillväxande samlingarna hafva alltjämt
kraft mera arbete, och tjänstemännens tid har äfven alltmera tagits
i anspråk för allmänhetens betjänande, i samma mån som biblioteket allt
flitigare anlitats. Behofvet af ökade arbetskrafter är därför numera ytterst
kännbart, och det är ju för öfrigt så godt som själfklart, att den ordinarie
tjänstemannapersonal, som redan år 1844 ansågs för biblioteket behöflig —
sedan dess har ingen ny tjänstemannabefattning inrättats — icke längre
kan vara tillräcklig, äfven om man tager behörig hänsyn därtill, att aflöningsförhållandena
i våra dagar äro relativt bättre, än de voro på 1840- och 1850-talet, och att således äfven mera arbete nu kan af tjänstemännen
kräfvas.
Jag skall tillåta mig att anföra några sifferuppgifter och andra fakta,
ägnade att åskådliggöra den utveckling, som inom biblioteket ägt rum
under de sista 60 åren. Härvid fäster jag mig särskildt vid tvenne tidpunkter
i det förflutna, Indika i viss man kunna anses som vändpunkter
i bibliotekets historia under förra århundradet, nämligen åren 1844 och
* Efterföljande anförande afsåg att närmare motivera en tidigare af universitetsbibliotekarien
gjord hemställan, att större akademiska konsistoriet måtte vidtaga åtgärder
för utverkande af anslag för anställande vid universitetsbiblioteket af ytterligare tvenne
ordinarie amanuenser med samma lönevillkor som åtnjutas af de hittillsvarande, eller en
årlig aflöning af 2,500 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, samt rätt till
två ålderstiilägg, hvartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad
j änstgöring.
Statsutskottets utlåtande N:o 9.
15
1885. Det förstnämnda året tillträdde E. W. Berling chefskapet för biblioteket,
hvilket några år tidigare hade tagit i besittning de lokaler, som
erhållits genom bibliotekshusets påbyggnad; samma år erhöll biblioteket
med afseende på ordinarie tjänstemannabefattningar den utrustning, som
det ännu äger. Aret 1885 åter var det första året af Elof Tegnérs för
biblioteket så betydelsefulla verksamhet som dettas chef; lokalen hade då
under det näst föregående året utvidgats till sitt nuvarande omfång och i
sammanhang därmed hade en tidsenlig läsesal blifvit inrättad, något, som
ju särskildt måste anses som en epokgörande tilldragelse i institutionens
historia.
Det är ju naturligt, att görornålen inom biblioteket måste hafva ansenligt
ökats sedan 1844; men äfven om man endast jämför förhållandena
i våra dagar med dem, som rådde år 1885, skall man finna en högst
betydlig stegring.
De till ett biblioteks förvaltning hörande bestyren äro väsentligen
af två slag: dels sådana, som åsyfta samlingarnas förökande och vård,
dels sådana, som stå i samband med deras tillgänglighet för allmänheten.
Vårt biblioteks bokförråd förökas — bortsedt från gåfvor, som naturligtvis
icke låta beräkna sig — dels genom köp, dels genom boktryckarnes
år slev er anser, dels genom byte.
Hvad då angår bibliotekets årliga tillväxt genom köp, så har den
tydligtvis blifvit större, i samma mån som detsammas årsinkomst och
således äfven dess köpförmåga ökats. Jag har med afseende härpå ur
räkenskaperna inhämtat, och till bokinköp i medeltal årligen användes
under 1840-talet omkring 6,400 riksdaler riksgälds, under 1880-talet omkring
11,000 kronor; numera torde ett belopp af omkring 18,000 kronor
kunna årligen för detta ändamål disponeras. Bokinköpens ombesörjande
måste tydligen nu för tiden vara förenadt med vida mera arbete än i
gamla (lagar, detta icke blott därför, att större belopp än förr kunna för
ändamålet användas, utan äfven och hufvudsakligen på den grund, att
inköpens förberedande, som krafvel'' noggrant genomgående af utländska
bokkataloger och litterära tidskrifter, ofta äfven rådplägning med fackmän,
måste blifva en allt drygare uppgift, i samma mån som den vetenskapliga
produktionen ökas och de särskilda vetenskaperna alltmera specialiseras.
Eu högst betydlig stegring visar äfven bibliotekets accession genom
boktryckarnes är slever anser. Angående det svenska årstryckets omfång år
1844 har jag ej varit i tillfälle att skaffa mig några exakta upplysningar,
men själfklart är, att det måste hafva varit helt obetydligt i jämförelse
med hvad det är i våra dagar: tidningspressens alster på den tiden voro
hvarken till antal eller omfång jämförliga med hvad som nu för tiden
16
Statsutskottets utlåtande N:o 9.
på detta område produceras, och äfven de så kallade småtryckens antal
var ringa. År 1885 uppgick, enligt kungliga bibliotekets årsberättelse för
1886, det svenska boktrycket -—• accidenstryck, affischer och dylikt dock
oräknade — till 9,504 stycken (tidningar och tidskrifter, som utkommit
en gång i veckan eller oftare, räknade som endast ett tryckalster, under
det att andra dylika publikationer räknats häftesvis). År 1901 — för 1902
saknas ännu uppgift — var antalet i stället 19,560; på 16 år hade det
sålunda mer än fördubblats, och i samma mån har det arbete, som tryckleveransernas
mottagande och granskning krafvel'', ökats. Och kontrollen
häröfver att boktryckare verkligen fullgöra sin leveransskyldighet bar
naturligtvis blifvit vida mödosammare, allteftersom tryckeriernas antal
ökats: detta lär vid början af år 1885 hafva varit 195, och nu uppgår
det till öfver 400.
Angående bibliotekets bytesförbindelser på 1840-talet föreligga, såvidt
jag kunnat finna, inga noggranna uppgifter, men af den tryckta accessionskatalogen
för 1856 framgår, att biblioteket då utbytte skrifter med 21
utländska universitet eller andra läroanstalter, alla i Europa. Det var
först på 1860-talet, sedan universitetets årsskrift börjat utgifvas, som ett
något större antal bytesförbindelser kunde anknytas; år 1885 uppgick
deras antal till 164, nu uppgår det till inemot 300, kringspridda öfver
hela världen. Antalet genom byte med utländska institutioner förvärfvade
skrifter uppgick år 1885 till 2,284, år 1902 till 5,998. Att skötandet af
bytesförbindelserna numera måste kräfva mycket mera arbete än i gamla
tider, framgår ju tydligt af dessa siffror. Universitetets commercium
litterarum har dock enligt min mening ännu icke nått den utveckling,
som kunde vara önskvärd och gagnelig; med bibliotekets nuvarande fåtaliga
personal skulle det emellertid knappast vara möjligt att ordentligt
sköta en vidlyftigare bytesapparat.
Af hvad jag anfört framgår, att bestyren med bokinköpens förberedande
och ombesörjande, årstryekets emottagande och granskning samt
bytesförbindelsernas skötande — med andra ord de göromål, som äro
nödiga i och för bokförvärfvet — numera äro vida mera tidsödande, än
fordom varit fallet. I samma mån som den årliga accessionen ökas, ökas
emellertid äfven det arbete, som erfordras för det förvärfvades inordnande
i samlingarna och — för så vidt det icke är fråga om så kallade srnåtryck
— dess katalogisering; äfven inbindningens ombesörjande har naturligtvis
bhfvit en vida drygare uppgift än tillförene. I fråga om katalogiseringen
är jämväl att märka, att densamma för att motsvara den moderna
biblioteksteknikens fordringar måste utföras med vida större omfång och
noggrannhet, än man för 30 å 40 år sedan ansåg nödigt.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
17
Om sålunda det arbete, som måste nedläggas på samlingarnas förökande
och vård, är mångdubbelt större, än det var på 1840-talet, och
äfven vid en jämförelse med förhållandena år 1885 visar en högst betydlig
stegring, så är detta ej mindre fallet med de göromål, som stå i
samband med bibliotekets tillgänglighet för allmänheten.
Angående den tid, under hvilken biblioteket på 1840-talet hölls öppet,
föreligger, såvidt jag vet, för tiden före 1848 ingen säker uppgift, men
antagligen var det en timme om dagen. Enligt ett konsistoriebeslut af
1839 skulle arbetsrummet 2 dagar i veckan, hvarje gång 2 timmar, hållas
tillgängligt för arbete på stället, men detta beslut torde senare hafva blifvit
upphäfdt eller fallit i glömska, ty då universitetskatalogen från och med
1848 meddelar uppgift om bibliotekets öppningstid, angifves denna ända
till 1870 till endast en timme om dagen. Begagnandet på stället torde
i alla händelser på 1840-talet hafva varit mycket obetydligt; utlåningen
uppgick däremot redan 1844 till något öfver 3,500 volymer.
Först höstterminen 1870 infördes med afseende på bibliotekets tillgänglighet
den förändring, att detta, den dagliga utlåningstimmen inberäknad,
för begagnande på stället hölls öppet 3 timmar onsdagar och
lördagar samt 2 timmar under öfriga söckendagar. Då emeller läsesal
alltjämt saknades och begagnandet således måste äga rum i bibliotekets
arbetsrum, där utrymmet var mycket begränsad^ var antalet af dem, som
drefvo studier på stället, fortfarande mycket ringa. Denna ordning bibehölls
till 1885. — Under ferier hölls biblioteket under nämnda tid tillgängligt
endast 2 gånger i veckan.
Med år 1885 inträdde en stor förändring i fråga om bibliotekets
tillgänglighet. Den 2 januari nämnda år öppnades den nyinredda läsesalen,
och i fråga om öppningstiden infördes den ordning, som ännu
är gällande. Biblioteket hålles således numera, som bekant, öppet såväl
för utlåning som för läsning på stället hvarje helgfri dag klockan 10
f. m.—2 e. m.; under ferierna hålles läsesalen öppen i samma utsträckning
som under terminerna, men på grund af de då disponibla arbetskrafternas
otillräcklighet måste framtagandet af böcker från boksalarna
samt utlåning då »i regeln» inskränkas till 2 dagar i veckan; ofta afvikes
emellertid från denna regel. För öfrigt plägar tillfälle att arbeta i läsesalen
lämnas åt forskare, som därom framställer begäran, på nästan hvad
tid af dagen som helst, såvidt icke belysningsförhållandena lägga hinder
i vägen. Såsom ett önskemål framhålles emellertid ofta, att biblioteket
måtte kunna, liksom kungliga biblioteket i Stockholm och de flesta större
bibliotek i utlandet, regelbundet hållas öppet äfven på eftermiddagarne,
och tydligt är ju, att detta här i Lund som annorstädes skulle blifva till
Bill. till Piksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
stort gagn för dem, som önska anlita samlingarna. Jag har också tänkt
mig, att, sedan biblioteket inflyttat i sin nya byggnad, där bristen på belysning
ej kommer att lägga hinder i vägen för öppningstidens utsträckning
i nämnda riktning, detsamma bör under lästermin hållas öppet 6 å 7
timmar dagligen,, om ock icke utlåning kan behöfva äga rum under alla
dessa timmar. Äfven vore synnerligen önskvärd!, att jämväl under ferier
expedierande af bokbeställningar dagligen kunde äga rum. Med nuvarande
arbetskrafter äro emellertid ofvannämnda utvidgningar af bibliotekets tillgänglighet
icke möjliga.
Under de år, som förflutit sedan 1885, har den öfver bibliotekets
begagnande förda statistiken visat ett tämligen jämnt stigande. År 1885
besöktes biblioteket sålunda af 4,839 personer (låntagare eller i läsesalen
arbetande), år 1902 af 11,297; förstnämnda år framtogos för begagnande
ur boksalarne omkring 11,600 volymer, af hvilka omkring 4,500 hemlånades;
statistiken för år 1902 upptager 37,308 volymer såsom framtagna
och däraf 13,261 såsom utlånade. Stegringen i fråga om bibliotekets begagnande
under den jämförelsevis korta perioden 1885—1902 är således
högst betydlig, och den tillökning i arbete, som därigenom vållats personalen,
är det äfven.
För låneexpeditionens föreståndare har dessutom under den nämnda
perioden tillkommit ett göromål, som i gamla tider var så godt som okändt,
men som under de sista 10 å 15 åren blifvit allt drygare: förmedlandet
af boklån från främmande bibliotek, resp. expedierandet af lån till andra
orter. Under år 1902 hafva sålunda 480 lån (omfattande 627 volymer)
för härvarande forskares räkning förmedlats från 27 olika bibliotek i
Sverige och i utlandet; år 1890 — det första år, från hvilket anteckning
härom finnes — var antalet blott 130 lån från 7 bibliotek. Det är tydligt,
att detta slag af lånerörelse vållar mycket besvär i form af korrespondens
och bokföring.
De fakta jag anfört gifva tydligt vid handen, att under årens lopp
alltmera af de tillgängliga arbetskrafterna måst anslås åt allmänhetens
betjänande. Sedan med år 1885 låneexpeditionen fått särskild lokal, behöfde
sålunda under loppet af åtskilliga år endast en tjänsteman vara där
stationerad för att tillhandagå allmänheten; under 1885 och de närmaste
åren kunde denne tjänsteman till och med, såsom af bibliotekets arbetsjournal
framgår, medhinna att fullgöra åtskilligt annat arbete vid sidan
af det till expeditionen hörande. Numera måste i regeln hans arbete
under de 4 timmar, då biblioteket är öppet, helt och hållet ägnas åt till
expeditionen hörande göromål; vanligen åtgår hans öfriga dagliga tjänstgöringstid,
och ofta en eller annan timme däröfver, till lånejournalernas
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
19
förande samt korrespondensens skötande, och dock är en e. o. tjänsteman
åtminstone under de båda sista timmarne af öppningstiden, då frekvensen
plägar vara starkast, beordrad till hans biträde. Bestyret med framtagande
af rekvirerade böcker och uppsättande af återställda sådana lägger också
numera på ett helt annat sätt än tillförene beslag på de till sådan tjänstgöring
indelade extra ordinarie amanuensernas krafter och söndersplittrar
deras arbetstid, så att denna icke på långt när i samma grad som för till
exempel ett tiotal år sedan kan tagas i anspråk för katalogiseringsarbeten
och dylikt.
Af hvad jag anfört torde otvetydigt framgå, att mitt påstående om
den vid vårt universitetsbibliotek anställda personalens otillräcklighet ingalunda
innebär någon öfverdrift. Att denna otillräcklighet icke under nuvarande
förhållanden bjärtare framträder, beror i väsentlig mån därpå, att
tvenne sedan resp. 7V2 och 5 år tillbaka pensionerade tjänstemän, vice
bibliotekarierna A. Palm och Fr. Braune, alltjämt fortsätta att åt detsamma
ägna ett träget arbete. Om den betydelse, som detta arbete har för biblioteket,
kan man göra sig en föreställning, om jag nämner, att bibliotekarien
Palm dagligen ägnar åtskilliga timmar åt revision och katalogisering af
den betydliga samlingen af svenska biografiska småskrifter, hvarvid hans
omfattande personalhistoriska insikter komma biblioteket till godo, samt
att bibliotekarien Braune nu likasom före sitt afskedstagande ensam mottager,
granskar och bokför alla från boktryckarne anländande tryckleveranser, ett
arbete som måste anses fullt utfylla en ordinarie tjänstemans dagliga arbetstid.
Det är ju emellertid mycket ovisst, huru länge dessa båda herrar kunna
befinnas villiga att på detta sätt fortfara, och i alla händelser kommer förr
eller senare den dag, då de vördnadsvärde gamle af rent naturliga skäl
måste inskränka sin verksamhet vid biblioteket eller helt och hållet upphöra
därmed: bibliotekarien Palm har i år uppnått 77 och bibliotekarien
Braune 71 års ålder. Med tanke härpå och jämväl med hänsyn till
vikten däraf att förstärkning af arbetskrafterna kommer till stånd, innan
biblioteket — enligt hvad jag har skäl att hoppas under 1905 års sommar
— skall öfverflyttas till sin nya byggnad, har jag icke vågat taga
på mitt ansvar att längre dröja att för konsistoriet framhålla behof vet
af nämnda förstärkning. Frågan härom hade tydligen med fog kunnat
väckas långt förr än nu. Att min företrädare icke gjorde detta och att
jag själf icke ansett lämpligt att tidigare ifrågasätta åtgärder för fyllande
af detta behof, har berott därpå att statsmakternas uppmärksamhet ju
måst tagas i anspråk för andra för biblioteket viktiga anslagskraf, särskilt
för beredande af nödigt utrymme för samlingarna samt för höjande
af årsanslaget.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Att behofvet af ökade arbetskrafter skall af någon bestridas, väntar
jag ''icke; frågan kan helt visst endast komma att röra sig om huru stor
förstärkning som erfordras. För min del anser jag emellertid efter mogen
pröfning, att en ringare förstärkning än den af mig ifrågasatta, eller inrättande
af två nya ordinarie amanuenstjänster, icke kan blifva tillräcklig,
därest biblioteket skall kunna tidsenligt förvaltas och på ett tillfredsställande
sätt fylla de berättigade kraf, som ställas på detsamma. Och
med tanke på förhållandena vid de båda andra stora svenska statsbiblioteken
synes det mig också, som om min begäran vore fullt rimlig, ty i
jämförelse med dessa bibliotek, hvilka båda under de sista decennierna
erhållit betydlig förstärkning af sina arbetskrafter, under det att vid
Lunds bibliotek personalen på nära 60 år ökats med endast en vaktmästare,
är det sistnämnda biblioteket på ett i ögonen fallande sätt
vanlottad^ äfven om man tager behörig hänsyn därtill, att de förstnämnda
båda biblioteken på grund af sin storlek och den tydligtvis
större frekvensen vid deras begagnande kunna behöfva större personal
än vårt.
Kungliga bibliotekets stat upptager sålunda från och med år 1902
1 öfverbibliotekarie, 2 bibliotekarier och 5 ordinarie amanuenser, tillsammans
åtta tjänstemän, samt därtill fem vaktmästare, för hvilka samtliga
funktionärers aflöning, ifrågakommande ålderstillägg oberäknade, årligen
utbetalas 34,700 kronor. Därjämte uppbär biblioteket under rubriken
anslag »till vikariatsersättning, arfvoden och flitpenningar åt extra
biträden, renskrifning, eftermiddagsservis m. m.» ett likaledes på ordinarie
stat uppfördt belopp af 10,000 kronor. Sammanlagda anslaget till aflöningar
utgör således 44,700 kronor.
Universitetsbibliotekets i Uppsala personal består sedan början af år
1900 af 1 bibliotekarie, 2 vice bibliotekarier och 4 ordinarie amanuenser,
tillsammans sju tjänstemän, samt tre vaktmästare, för hvilka samtliga
funktionärer aflöningen, efter första lönegraden beräknad, numera uppgår
till 25,800 kronor; till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser plägar
Riksdagen årligen på extra stat bevilja ett anslag af 3,500 kronor. Aflöningarnas
summa per år uppgår således till 29,300 kronor.
Universitetsbiblioteket i Lund har — sedan år 1844 — 1 bibliotekarie,
1 vice bibliotekarie och 2 ordinarie amanuenser, tillsammans fyra tjänstemän,
samt — från och med år 1901 — två vaktmästare, för hvilka samtliga
aflöningen, efter första lönegraden beräknad, uppgår till 16,200 kronor;
anslag till arfvoden åt extra biträden plägar att af Riksdagen beviljas
till belopp af 2,500 kronor årligen. Aflöningarnas summa per år
uppgår således till 18,700 kronor; om den af mig nu ifrågasatta fram
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
21
ställningen vinner framgång, kommer summan dock endast att stiga till
23,700 kronor.
Det är naturligtvis icke möjligt att exakt beräkna, hvilken proportion
mellan tjänstemännens antal vid de nämnda tre biblioteken bör vara
den riktiga. Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteket i Uppsala äro
båda till volymtalet stöi''re än vårt bibliotek — huru mycket större är
svårt att säga. Det föreligger visserligen sifferuppgifter härom, men dessa
grunda sig icke på under senaste tiden samtidigt företagna räkningar,
utan bero delvis på sannolikhetskalkyl; och att för öfrigt det genom räkning
erhållna volymantalet icke är en säker mätare på ett biblioteks omfattning,
vet hvar och en, som är med dylika ting förtrogen. Villigt
medgifver jag emellertid, att vårt bibliotek i anseende till volymtal är de
båda öfriga rätt mycket underlägset; jag håller för troligt, ehuru jag ju
därom ej kan med bestämdhet yttra mig, att Uppsalabibliotekets volymtal
är ungefär hälften större än Lundabibliotekets, och möjligen är kungl.
bibliotekets ännu något större; härom föreligga olika uppgifter. Men på
samma gång vill jag framhålla, att göromålens omfattning i ett bibliotek
på intet vis kan anses stå i någon jämn proportion till volymtalet, icke
så mycket beror på om detta till exempel är 200,000 eller 300,000, utan
fastmera på storleken af den årliga tillväxten och pa frekvensen i fråga
om samlingarnas begagnande.
Hvad då den årliga tillväxten angår, så är ju tydligt, att kungl.
biblioteket är i tillfälle att inköpa vida mera utländsk litteratur än
universitetsbiblioteken, då detsamma för köp och inbindning förfogar
öfver 34,000 kronor årligen, under det att hvartdera universitetsbiblioteket
väl knappast kan härtill använda mera än omkring 24,000 kronor. I
fråga om tillväxten af svenska bokpressens alster äro ju de trenne
svenska statsbiblioteken i själfva verket likställda; dock bör härvid ej
förbises, att kungl. bibliotekets egenskap af nationalbibliotek med afseende
på det svenska tryckets fullständigande och vård på detsamma ställer
fordringar, som väl icke i fullt så hög grad kunna anses gälla i fråga
om universitetsbiblioteken. Men hvad tillväxten genom bytesförbindelser
angår, står kungl. biblioteket af lätt begripliga skäl långt efter universitetsbiblioteken,
icke blott det uppsaliensiska, utan äfven vart.
I fråga om tillväxt genom köp och genom tryckleveranser äro de
båda universitetsbiblioteken väl på det hela taget likställda. Men med
afseende på tillväxt genom bytesförbindelser är Uppsalabiblioteket vart
vida öfverlägset. Jag har förut nämnt, att våra bytesförbindelser äro till
antalet inemot 300; enligt hvad jag från Uppsala erfarit, uppgå de där
till omkring 1,250. Det är tydligt, att under sådant förhållande själfva
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
skötandet åt bytesförbindelserna i Uppsala kräfver mycket mera arbete
än i Lund. Behandlingen af det genom byte erhållna erfordrar naturligtvis
äfven större arbete på förra stället än på det senare, dock tydligen
icke i samma proportion som förbindelsernas upprätthållande, ty flertalet
af de med afseende på antalet af sända skrifter mest gifvande förbindelserna,
nämligen de med utländska universitet anknutna, äro ju för Uppsala
och Lund gemensamma. — Den nu befintliga stora skillnaden mellan
de båda biblioteken i fråga om bytesförbindelser kommer tydligtvis att
minskas i samma mån som vårt universitets commercium litterarum, i
enlighet med hvad jag förut framhållit som önskvärdt, utvidgas; men att
vårt commercium någonsin kommer att uppnå de dimensioner, till hvilket
det uppsaliensiska hunnit, måste jag erkänna vara föga sannolikt.
Hvad åter angår frekvensen i fråga om de olika svenska statsbibliotekens
begagnande, föreligga ju i de resp. årsberättelserna åtskilliga statistiska
uppgifter därom. Uppgifter af detta slag kunna tydligen gifva en
god ledning för bedömande af förhållandenas utveckling inom ett och
samma bibliotek, förutsatt att, såsom här i Lund varit fallet, de statistiska
anteckningarna under en längre följd af år förts efter i det hela taget
samma grundsatser. Men för jämförelse mellan förhållandena inom olika
bibliotek kunna dylika siffror naturligtvis bilda en säker grundval endast
i det fall, att beräkningen på de olika ställena ägt rum efter samma
grunder. Detta är icke händelsen i fråga om de svenska biblioteken, och
till följd af vissa för de särskilda biblioteken egendomliga förhållanden
skulle det helt visst blifva svårt nog att vinna full enhet med afseende
pa alla förekommande detaljer, äfven om försök i den riktningen gjordes.
Vid jämförelse mellan förhållandena vid de olika biblioteken böra således
de i dessas årsberättelser meddelade statistiska uppgifter användas med en
viss varsamhet, så mycket mera som ändamålet med desammas meddelande
icke gärna kan antagas hafva varit att lämna material för dylika jämförelser:
i sadant fall hade väl de respektive biblioteksförvaltningarna sökt
träffa öfverenskommelse om så vidt möjligt gemensamma beräkningsgrunder.
Da jag nu med ledning af statistiska siffror söker belysa frågan om
den olika frekvensen i de svenska statsbiblioteken, så sker detta således
under framhållande däraf, att de siffror som anföras ej böra fattas som
exakta, utan endast som approximativt riktiga uttryck för de förhållanden,
hvilka de åsyfta att åskådliggöra.
De i respektive årsberättelser förekommande sifferuppgifterna rörande
den nämnda frekvensen gifva således för åren 1900—1902 de medeltal,
som jag nu går att angifva. (Att jag ej går något längre tillbaka i tiden
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
23
beror därpå, att man med år 1900 började att uti Uppsala följa ett i viss
mån förändradt beräkningssätt, som i en viktig punkt mera än det tidigare
använda öfverensstämmer med det i Stockholm och Lund tillämpade.)
Uti kungl. biblioteket framtogos under de nämnda tre åren i medeltal
74,335 volymer, däraf 63,924 för begagnande i läsesalen och 10,411 för
hemlån. På eftermiddagarna begagnades i läsesalen årligen i medeltal
18,359 volymer.
Uti Uppsala universitetsbibliotek framtogos i medeltal 52,187 volymer,
däraf 37,953 för begagnande i läsesalen och 14,234 för hemlån. Hvad
beträffar de för Uppsala egendomliga leveranserna till institutionerna af
tidskriftshäften omedelbart efter deras ankomst, uppgick volymantalet till
i medeltal 5,344.
Uti Lunds universitetsbibliotek framtogos i medeltal 37,598 volymer,
däraf 24,616 för begagnande i läsesalen och 12,982 för hemlån.
Af de nu anförda siffrorna torde nu kunna dragas den slutsats,
att, såsom förklarligt är, frekvensen i vårt bibliotek är åtskilligt mindre
än i de öfriga; men äfven synes mig framgå, att detta hufvudsakligen
gäller begagnandet i läsesalen. I fråga om utlåning utom bibliotekslokalen
tyckes däremot vårt bibliotek vara öfverlägset kungl. biblioteket; och
om man för Uppsalabibliotekets vidkommande icke fäster mera afseende
än rimligt är vid de nämnda leveranserna till institutionerna, hvilka ju
icke på långt när kunna vara för vederbörande förenade med samma besvär
som annan utlåning, vill det synas mig, som om vårt bibliotek uti ifrågavarande
hänseende icke vore det uppsaliensiska synnerligen underlägset.
Detta torde vara af väsentlig betydelse för uppskattandet af det jämförelsevis
större eller mindre arbete, som åligger de respektive bibliotekens
låneexpeditioner; ty det är ju tydligt, att tillhandahållandet af böcker i
läsesalen vållar vida mindre besvär än deras utlånande, hvilket ju medför
särskild bokföring, kontroll vid återlämnandet med flera bestyr.
Den jämförelse jag gjort mellan förhållandena vid de olika svenska
statsbiblioteken synes mig gifva vid handen, att, därest vårt bibliotek
erhåller den af mig ifrågasatta förstärkningen i arbetskrafter, en rimlig
proportion kommer att i detta hänseende äga rum mellan de nämnda
biblioteken.
Kungliga biblioteket komme då att, utöfver det antal funktionärer,
som funnes i Lund, äga 1 tjänsteman i bibliotekariegraden, 1 amanuens
och 3 vaktmästare samt att därjämte till »vikariatsersättning, arfvoden och
flitpenningar åt extra biträden, renskrifning, eftermiddagsservis m. m.»
årligen förfoga öfver 7,500 kronor mera än som här i Lund stode till
buds för likartade ändamål. Jag äger emellertid icke tillräcklig kännedom
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
om göromålens utsträckning inom kungliga biblioteket för att jag skulle
våga bestämdt yttra mig, huruvida det nämnda förhållandet mellan de
båda bibliotekens arbetskrafter vore det rättvisaste tänkbara.
Universitetsbiblioteket i Uppsala komme att utöfver det antal funktionärer,
som funnes i Lund, hafva en vicebibliotekarie och en vaktmästare,
samt att till e. o. amanuensers aflönande årligen förfoga öfver
1,000 kronor mera än vårt bibliotek. Om rimligheten af denna proportion
vågar jag med mera bestämdhet yttra mig; jag bar nämligen en
mera säker utgångspunkt för bedömandet i den utredning af Uppsalabibliotekets
behof af arbetskrafter, hvilken meddelas i en af bibliotekarien
Annerstedt med afseende därpå till det större akademiska konsistoriet
i Uppsala år 1898 gjord framställning. (Tryckt i Uppsala
1898; till större delen återgifven i statsverkspropositionen till 1899 års
Riksdag.)
Uti nämnda framställning beräknar bibliotekarien Annerstedt 6 personer
såsom erforderliga för utlåningsbestyrens skötande samt därutöfver
en för tillsynen i läsesalen, tillsammans således 7 personer. Ehuru
jag ju tänkt mig, att biblioteket skulle komma att dagligen hållas öppet
vida längre tid än hittills — och längre tid än biblioteket i Uppsala
nu hålles öppet — beräknar jag dock endast tillsammans 5 personer såsom
här erforderliga för de nämnda göromålens skötande; jag tager nämligen
hänsyn dels därtill att frekvensen här är mindre än i Uppsala, dels därtill
att expedition sbestyren här torde blifva något enklare på grund af
det nya bibliotekshusets, som jag hoppas, ändamålsenliga inredning; därjämte
beräknar jag, att tillsynen öfver läsesalen under vissa delar af öppningstiden
skall kunna bestridas af låneexpeditionens personal.
Bibliotekarien Annerstedt anför vidare, att i Uppsala »skötseln af
den vidsträckta bytesförbindelsen med däraf följande omfattande korrespondens
och nödig katalogisering fordrar sin egen man». Detta är nog
fullkomligt riktigt för Uppsalabibliotekets vidkommande; här i Lund
anser jag x/2 arbetskraft böra därför beräknas, men — med tanke på den
stora önskvärdheten af bytesförbindelsernas utvidgning — icke mindre.
I Uppsala har vidare en tjänsteman fullt upp att gorå med handhafvandet
af det utländska trycket. För detta ändamål måste här samma
arbetskraft vara erforderlig som i Uppsala.
Likasom i Uppsala kräfver den svenska afdelningen i Lund två arbetskrafter;
accessionen är ju på båda ställena densamma.
Inberäknadt institutionens chef, som väl här lika litet som i Uppsala
bör tagas med i räkningen såsom bunden vid någon af de ofvan uppräknade
funktionerna, erfordras enligt den ofvan gjorda jämförelsen bär i
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
25
Lund 9x/2 arbetskrafter mot 12 i Uppsala, Om nu Uppsalabiblioteket
har 7 ordinarie tjänstemän, och Lund 6, så måste på det förra stället 5
arbetskrafter utfyllas af e. o. tjänstemän, på det senare 3''/2. Till extra
biträden plägar Uppsalabiblioteket årligen erhålla 3,500 kronor, vårt
2,500; detta innebär i förhållande till det ofvan beräknade behofvet en
ganska riktig proportion, tv
5:3V2 = 3,500:2,450.
Huruvida de erforderliga extraordinarie arbetskrafterna erhållas på
det sätt som sker i Uppsala, d. v. s. därigenom att den tillgängliga summan
fördelas på i regeln 5 e. o. amanuenser, som arbeta 4 timmar dagligen
hvardera, eller om, såsom här är brukligt, större delen af beloppet
fördelas på ett jämförelsevis större antal extraordinarie!’ med blott 2
timmars daglig tjänstgöring samt ett mindre belopp (vanligen 300 kronor)
användes till remunererande af ett icke vid biblioteket genom förordnande
fäst skrifbiträde, är naturligtvis af underordnad betydelse, blott den erforderliga
arbetskvantiteten erhålles.»
Genom hvad i motionen och den därvid fogade bilagan blifvit anfördt
har utskottet funnit det vara utredt, att universitetsbiblioteket i Lund är
i behof af ytterligare en ordinarie amanuens; och synes ordnandet af
denna angelägenhet så mycket mindre böra uppskjutas, som dels biblioteket
icke lärer kunna för framtiden i afsevärd omfattning påräkna biträde
af två f. d. tjänstemän därstädes, hvilka äfven efter sitt afskedstagande
alltjämt nedlagt ett betydande arbete vid biblioteket, och dels bibliotekets
nära förestående inflyttning i den för detsamma nyuppförda byggnaden
kommer att medföra ökade kraf på arbete af dess tjänstemän.
De af motionären föreslagna aflöningsförmånerna äro desamma, som
åtnjutas af de nuvarande biblioteksamanuenserna.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till herr J. T. Larssons
förevarande motion, må dels till aflöning åt ytterligare
en amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund på ordinarie
stat bevilja ett anslag af 2,500 kronor, hvaraf
1,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
dels ock medgifva, att innehafvare af
samma amanuensbefattning må efter fem års väl vitsordad
tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af
500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring
ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor,
samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riks
Bih.
till llilcsd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. .9 Höft. 4
Utskottets
yttrande.
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
statens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg.
Bifall till hvad utskottet i punkterna 5:o), 8:o) och 15:o) föreslagit
föranleder icke ändring af anslaget till universiteten.
Därest åter hvad utskottet under punkterna 3:o), 4:o), 6:o), 7:o), 9:o)
—- 14:o) samt 16:o) och 17:o) föreslagit varder bifallet, kommer nyssnämnda
anslag, nu 880,824 kronor, att ökas med sammanlagdt 21,450 kronor,
eller till 902,274 kronor.
Allmänna läroverken.
Aag. nya or- 18:o) Kungl. Makt har föreslagit Riksdagen, att för tillsättande af vissa
befattningar utaf de lärarbefattningar, hvilka äro erforderliga för fyllande af den 1904
m- m- års Riksdag förelagda normalstaten för de allmänna läroverken, bevilja
[16.] på ordinarie stat anslag till 2 lektors-, 27 adjunkts- och 14 ämneslärarinnebefattningar,
att på de olika läroverken fördelas, på sätt i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 angifvits, samt att
för detta ändamål äfvensom för genomförande af den för lärarpersonalen
vid de allmänna läroverken fastställda nya löne- och pensionsregleringen
med afseende å i samma statsrådsprotokoll omförinälda 14 rektors-, 34 adjunkts-,
14 teckningslärar-, 14 gymnastiklärar- och 14 musiklärarbefattningar
höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 207,750
kronor.
För inrättande af ofvan omförmälda nya ordinarie lärarbefattningar
erfordras en höjning af ifrågavarande anslag med 110,000 kronor, dä-raf
2 nya lektorstjänster å 4,000 kr..................................... kronor 8,000: —
27 » adjunktstjänster » 3,000 » .................................... » 81,000: -—
14 » ämneslärarinnebefattningar ä 1,500 kr................ » 21,000: —
Summa kronor 110,000: —
Sedan genom särskilda af Kungl. Maj:t under år 1905 fattade beslut
de förutvarande femklassiga allmänna läroverken i Arboga, Haparanda och
Piteå, de treklassiga allmänna läroverken i Alingsås, Askersund, Falköping,
Sala, Skellefteå, Vimmerby, Amål, Ängelholm och Örnsköldsvik samt pedagogierna
i Köping och Södertälje förändrats till sexklassiga statssamskolor,
har öfverstyrelsen för de allmänna läroverken hos Kungl. Maj:t
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
27
föreslagit åtgärder för att, i stället för de hittills på gammal stat kvarstående
ordinarie rektors-, adjunkts- och öfningslärarplatserna, vid dessa
14 läroanstalter måtte från och med år 1907 å ny ordinarie stat upptagas
ett motsvarande antal platser. Under förutsättning att 14 rektorsbefattningar,
29 adjunktsbefattningar samt 14 teckningslärar-, 14 gymnastiklärar-
och 14 musiklärarbefattningar å den nya staten skulle ersätta motsvarande
befattningar vid fem- och treklassiga läroverk samt tvåklassiga
pedagogier, har öfverstyrelsen ansett reservationsanslaget till de allmänna
läroverken böra för ändamålet ökas med 99,250 kronor, på sätt följande
i statsrådsprotokollet intagna beräkning utvisar:
Tabell, utvisande reservationsanslagets tillökning genom föreslagen
öfverflyttning af vissa samskolor på ny ordinarie stat år 1907.
Gamla
staten
Lärarplatser.
för hvarje
tjänst.
tillsammans.
1. Femklassiga läroverk.
3 rektorstjänster ..............................
3,500
10,500
5,000
15,000
9 adjunktstjänster ...........................
1,500
13,500
3,000
27,000
3 teckningslärarbefattningar.........
600
1,800
700
2,100
3 gynmastiklärarbefattningar ......
600
1,800
700
2,100
3 musiklärarbefattningar...............
450
1,350
550
1,650
2. Treklassiga läroverk.
9 rektorstjänster ..............................
3,000
27,000
5,000
45,000
18 adjunktstjänster ...........................
1,500
27,000
3,000
54.000
9 teckningslärarbefattningar.........
300
2,700
700
6,300
9 gynmastiklärarbefattningar ......
300
2,700
700
6,300
9 musiklärarbefattningar...............
300
2,700
550
4,950
3. Tvåklassiga ''pedagogier.
2 rektorstjänster ..............................
5,000
10,000
2 adjunktstjänster ...........................
—
3,000
6,000
2 teckningslärarbefattningar.........
700
1,400
2 gymnastiklärarbefattningar ......
—
700
1,400
2 musiklärarbefattningar...............
550
1,100
Summa kronor
91,050
184,300
Nya staten
fÖtjänTe I tillsammans.
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Sammandrag: Löner enligt nya staten............................................. kr. 184,300
D:o enligt gamla staten ....................................... » 91,050
Den nya staten öfverskjuter den gamla med ... kr. 93,250.
Anm. Vid två af de här ofvan afsedda treklassiga läroverken äfvensom vid pedagogien i Södertälje
finnas för närvarande ordinarie rektorer. Då emellertid de kvalifikationer, som äro förhanden hos en rektor
vid en dylik läroanstalt, ingalunda alltid kunna anses innebära garanti för nödig skicklighet och lämplighet
hos en rektor vid en sexklassig samskola, så böra fÖrenämnda ordinarie rektorer icke utan vidare öfverflyttas
pa den nya staten såsom rektorer vid de respektive samskolorna, utan bör rektors tjänsten vid
dessa tillsättas i den ordning, som gällande läroverksstadga i fråga om dylik tjänst föreskrifver. Vid
sadant förhållande kan det inträffa, att förbemälda ordinarie rektorer, därest de icke öfverflyttas till annan
lämplig tjänst eller uppföras å allmänna indragningsstaten, komma att kvarstå å gamla staten med där
uppförda löner. På grund häraf kan staten för de allmänna läroverken minskas endast med 85,050 kronor,
hvadan det för den nya staten erforderliga tillskottet utöfver den gamla staten utgöres af 99,250 kronor.
Den sålunda för vissa samskolors öfverflyttning på ny stat beräknade
kostnaden å 99,250 kronor har emellertid departementschefen (sid. 72—73)
ansett kunna minskas dels med 3,000 kronor genom af Kung!. Maj:t föreslagen
öfverflyttning af två adjunkter till indragningsstat, hvarigenom
deras löner å gammal stat skulle blifva disponibla för år 1907, dels ock
med 6,000 kronor genom afförande från den gamla staten af de två
rektorsbefattningar vid treklassiga läroverk, som omförmälas i anmärkningen
vid ofvan intagna tabell, hvaremot en ökad kostnad af 7,500 kronor
skulle föranledas däraf att af skäl, som departementschefen (sid. 73)
angifvit, fem adjunktsbefattningar utöfver det af öfverstyrelsen i tabellen
upptagna antalet ansetts kunna öfverföras från gammal till ny stat. Enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle sålunda kostnaden för genomförande af den
nya löneregleringen med afseende å i förslaget omförmälda 14 rektors-,
34 adjunkts-, 14 teckningslärar-, 14 gymnastiklärar- och 14 musiklärarbefattningar
föranleda en anslagshöjning af 97,750 kronor.
Pa grund af hvad i ärendet förekommit och under erinran, att Riksdagen
för ar 1906 på extra stat beviljat 99,200 kronor för tillfällig löneförbättring
åt lärare vid allmänna läroverk och pedagogier, som enligt
Riksdagens beslut skulle ombildas till samskolor eller indragas, men att
anslaget för tillfällig löneförbättring för år 1907 af skäl, som departementschefen
a sid. 261—263 i statsrådsprotokollet anfört, delvis på grund af
de i nu förevarande punkt gjorda förslagen ansetts kunna bestämmas till
allenast 26,250 kronor, får utskottet, som beträffande den nya adjunktstjänsten
i Västerås förutsätter, att den i statsrådsprotokollet (sid. 66) omnämnda
utredning kommer till stånd och som godkänner de skäl, hvilka i
samma protokoll (sid. 72) anförts i fråga om de ordinarie rektorsbefattningarna
vid treklassiga läroverk, hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för tillsättande af vissa utaf de lärår
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
29
befattningar, hvilka äro erforderliga för fyllande af den
1904 års Riksdag förelagda normalstaten för de allmänna
läroverken, bevilja på ordinarie stat anslag till
2 lektors-, 27 adjunkts- och 14 ämneslärarinnebefattningar,
att på de olika läroverken fördelas, på sätt i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1906 angifvits, samt att för detta ändamål äfvensom
för genomförande af den för lärarpersonalen vid
de allmänna läroverken fastställda nya löne- och pensionsregleringen
med afseende å förut omförmälda 14
rektors-, 34 adjunkts-, 14 teckningslärar-, 14 gymnastiklärar-
och 14 musiklärarbefattningar höja reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 207,750 kronor.
19:o) Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det för de all- höAnDgg af
männa läroverken uppförda anslaget till arfvoden åt skolläkare från dess anslaget till
nuvarande belopp, 8,500 kronor, till 9,550 kronor, eller med 1,050 kronor. skollakare
[17.
]
Under åberopande af den utredning, som till statsrådsprotokollet
(sid. 75—77) blifvit i detta ärende meddelad, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förevarande
framställning, må öka det för de allmänna
läroverken uppförda anslaget till arfvoden åt skolläkare
från dess nuvarande belopp, ■ 8,500 kronor, till 9,550
kronor, eller med 1,050 kronor.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det för de all- Ang.
männa1 läroverken uppförda anslaget till extra arfvoden åt tecknings-ok9iaggttuT"
lärare från 57,000 kronor till 95,000 kronor, eller med 38,000 kronor. extra arfvoden
åt teckningslärare.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 77—79) anförts till stöd
för detta förslag, hemställer utskottet, *-
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må höja det för de allmänna
läroverken uppförda anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare
från 57,000 kronor till 95,000 kronor, eller
med 38,000 kronor.
Under förutsättning af bifall till hvad i punkterna 18:o)—20:o) af
utskottet föreslagits kommer reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
nu 5,033,549 kronor, att ökas med 246,800 kronor, eller till
5,280,349 kronor.
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
rätt till löne- Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att de do
tursberakning
center vid Stockholms och Göteborgs högskolor, hvilka uppbära ersättning
““ till belopp ungefärligen motsvarande docentstipendium vid universiteten,
holma och sa ock därutöfver ett antal af högst 5 docenter vid hvardera högskolan i
hG®Ä den ordnin& de vid högskolan sinsemellan intaga efter den dag, hvars
qq -i och ens förordnande blifvit af kanslern för rikets universitet stadfäst, må,
savidt de vunnit behörighet till anställning vid allmänt läroverk, äga att,
enligt de närmare bestämmelser, som af Kungl. Maj:t meddelas, efter befordran.
vid de allmänna läroverken för uppflyttning i högre lönegrad
räkna sig till godo den tid, dock ej utöfver tre år, de med nit och skicklighet
deltagit i undervisningen vid vederbörande högskola; och skulle
bifall härtill icke föranleda ökning af reservationsanslaget till de allmänna
läroverken.
Med ° afseende å utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa
till statsrådsprotokollet (sid. 80—84).
På de skäl, som af departementschefen åberopats, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må medgifva, att de docenter
vid Stockholms och Göteborgs högskolor, hvilka uppbära
ersättning till belopp ungefärligen motsvarande
docentstipendium vid universiteten, så ock därutöfver ett
antal af högst 5 docenter vid hvardera högskolan i den
ordning, de vid högskolan sinsemellan intaga efter den
dag, hvars och ens förordnande blifvit af kanslern för
rikets universitet stadfäst, må, såvidt de vunnit behörighet
till anställning vid allmänt läroverk, äga att, enligt
de närmare bestämmelser, som af Kungl. Maj:t meddelas,
efter befordran vid de allmänna läroverken för
uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den
tid, dock ej utöfver tre år, de med nit och skicklighet
deltagit i undervisningen vid vederbörande högskola.
Bifall härtill föranleder icke ändring i reservationsanslaget till de
allmänna läroverken.
rätt tiiMöue- 22:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 46) har herr K.
taraberäkning StavbäcJc föreslagit, att Riksdagen ville medgifva, att mom. n) i kungl. kunf<dee?ekui8rkTadSdre^8en
den ^ augusti 1904 angående ny löne- och pensions-reglering
elementar-^
skolorna.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
31
för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk finge följande
ändrade lydelse:
»att lektorer vid sjökrigsskolan, lektorer vid tekniska elementarskolorna,
lärare vid högre lärarinneseminariet och lärare vid folkskoleseminarierna
må, vid öfvergång till de allmänna läroverken, för tillgodonjutande af
aflöning i högre lönegrad räkna sig till godo föregående tjänstgöring såsom
ordinarie lärare enligt enahanda grunder, som här ofvan angående ämneslärare
blifvit stadgadt; skolande den rätt i detta afseende, som i öfrigt
tillkommit lärare vid ifrågavarande läroanstalter äfvensom lärare vid enskilda
läroverk, upphöra.»
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:
»Enligt riksdagsbeslut af 1905 likställdes lektorerna vid de tekniska
elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand i
afseende på löne- och pensionsförmåner med lektorerna vid de högre allmänna
läroverken. Det synes under slika förhållanden naturligt, att lektor
vid teknisk elementarskola, som uppfyller kompetensvillkor för lektorat
vid högre allmänt läroverk, bör äga rätt såväl att söka förflyttning från
teknisk elementarskola till högre allmänt läroverk som att därvid för
uppflyttning i högre lönegrad få räkna sig till godo den tid af föregående
tjänstgöring såsom ordinarie, under hvilken han ägt full kompetens att
söka dylikt lektorat.
Då behofvet af lärare vid de högre allmänna läroverken i de matematiska
och naturvetenskapliga disciplinerna till följd af realskolans organisation
och i öfrigt utvidgadt utrymme för dessa ämnesgrupper är i tilltagande,
torde en sådan åtgärd, som den af mig här ofvan antydda, vara
berättigad äfven från den synpunkten, att tillfredsställandet af detta behof
härigenom i någon mån underlättas.»
Det af motionären gjorda förslaget synes utskottet vara grundadt på
goda skäl. Då emellertid ändringar i de af Riksdagen år 1904 beslutade
bestämmelserna angående lönetursberäkning för lärarne vid de allmänna
läroverken icke synas böra genomföras, med mindre vederbörande myndigheter
varit i tillfälle att därom yttra sig, har utskottet ansett Riksdagen
böra hos Kungl. Maj:t anhålla, att utredning i ämnet måtte förebringas
och att, i händelse denna skulle därtill gifva anledning, förslag till ändring
af ifrågavarande bestämmelser i det af motionären angifna syfte måtte af
Kungl. Maj:t föreläggas Riksdagen.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af herr Starbäcks före
-
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
varande motion, må hos Eungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville låta utreda, huruvida och under hvilka villkor
lektor vid teknisk elementarskola bör erhålla rättighet
att, vid öfvergång till de allmänna läroverken,
för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna
sig till godo föregående tjänstgöring såsom ordinarie
lektor vid teknisk elementarskola, samt, i händelse utredningen
skulle därtill gifva anledning, till Riksdagen
inkomma med förslag i ämnet.
Högre skolor för kvinnlig ungdom.
...A.ng'' 23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med ändring i
anslaget till vissa delar af hithörande af Riksdagen fastställda föreskrifter, stadga, att
högre skolor för tilldelande af statsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom samt
ungdom "och åt sådana samskolor, hvilka upprättats å orter, där allmänt läroverk för
ändring i gossar ej finnes, och före utgången af år 1902 fullgjort då gällande vill*runderstöd°r
k01'' för erhållande af understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig
från anslaget, ungdom, äfvensom åt sådana samskolor, som upprättas å orter, hvilkas
[20.] läroverk enligt 1904 års Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut underkastats
indragning, skola gälla följande grunder:
a) att skolan, oberäknadt så kallade förberedande klasser, skall meddela
undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder
statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar,
tillhörande sistnämnda årsklasser, eller beträffande nytillkommande skola,
vid den tid, då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar
i sist berörda klasser;
b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som statsunderstödet;
c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst
45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,
med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med
högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,
som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna
tilläggas ett särskildt understöd af högst 500 kronor;
d) att skolan står under inseende af en af öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk utsedd inspektor samt att legitimerad läkare är anställd
vid skolan;
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
33
e) att det genom intyg af skolans inspektor, till hvilket bör vara
fogadt infordradt yttrande af skolans läkare, blifvit styrkt, att anordningarna
vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen
så ordnad, åt t öfveransträngning därigenom icke föranledes;
f) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för tjugufyra timmars undervisning i
veckan under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt
tillfälliga lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till
ordinarie folkskollärarinnas inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring
bestämda lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna,
eller, om ordinarie folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd,
lägsta lagstadgade lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande
af naturaförmånerna, samt för mindre eller större antal läsveckor
eller veckotimmar i proportion härtill;
g) att lärjungar till det antal, som af Kungl. Maj:t bestämmes, skola
erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en årsafgift,
som icke öfverstiger 50 kronor;
h) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt
i) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser,
som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva;
dels förklara: 1) att åt redan befintlig, statsunderstödd flickskola å
ort, där enligt 1904 års Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut statssamskola
upprättas, må, äfven om det under a) upptagna villkoret icke är uppfylldt,
tilldelas statsunderstöd under statssamskolans utveckling, efter hvars slutliga
genomförande understöd ej vidare må utgå; 2) att det under f) upptagna
villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag
till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande däraf,
äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd skola,
endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp än
den då uppbar; samt 3) att understöd icke må för samma skola beviljas
både från anslaget till understöd åt enskilda läroverk och från anslaget
till högre skolor för kvinnlig ungdom;
dels ock höja anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från
347,500 kronor till 380,000 kronor, eller med 32,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 85—94. I
I sammanhang med Kungl. Maj:ts berörda förslag har utskottet till
behandling förehaft tre särskilda inom Riksdagen väckta motioner. I två
af dessa, väckta den ena i Första Kammaren (n:o 23) af herr E. Bohnstedt
m. fl. och den andra i Andra Kammaren (n:o 81) af herr J. Widén m. fl.,
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afä. 9 ljuft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottets
yttrande.
har sammanstämmande föreslagits, att Riksdagen måtte besluta, dels att
understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom måtte kunna
tilldelas äfven andra, på orter, där allmänt läroverk för gossar ej finnes,
inrättade samskolor än sådana, som före utgången af år 1902 fullgjort
då gällande villkor för erhållande af dylikt understöd; under villkor, som
för åtnjutande af dylikt understöd i allmänhet föreslagits att gälla eller
må därutöfver anses erforderliga till betryggande af att understöd kommer
att tillgodose ett verkligt behof, och dels att för nyssberörda ändamål höja
anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, utöfver hvad Kung! Maj:t
föreslagit, med ett belopp af 5,000 kronor.
I den tredje, af herr E. Räf inom Andra Kammaren väckta motionen
(n:o 123) har föreslagits, att Riksdagen måtte till Nässjö samskola för
åren 1906—1908 bevilja extra anslag af samma storlek som de bidrag,
hvilka kommunen för sin del beslutat eller med andra ord 1,500 kronor
för hvart och ett af dessa tre år.
I fråga om de skäl, som till stöd för berörda förslag åberopats, får
utskottet hänvisa till motionerna.
De af Kungl. Maj:t nu föreslagna grunderna för tilldelande af statsunderstöd
åt ifrågavarande skolor skilja sig från de af Riksdagen i berörda
afseende senast fastställda grunder därigenom:
att enligt Kungl. Maj:ts förslag rättigheten till erhållande af statsunderstöd
skulle utsträckas till sådana samskolor, som upprättas å orter,
hvilkas läroverk enligt 1904 års Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut underkastats
indragning;
att de nu föreslagna momenten d) och e) skulle träda i stället för
följande i mom. d) af 1902 års Riksdags beslut i ämnet innefattade bestämmelser:
»d)
att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej
mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande
och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna
därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid
skolan anställd»;
samt att enligt de föreslagna grunderna statsunderstöd skulle kunna
åt - redan befintlig, statsunderstödd flickskola å ort, där enligt 1904 års
Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut statssamskola upprättas, tilldelas under
statssamskolans utveckling, äfven om det under a) upptagna villkoret icke
är uppfylldt.
Det förslag till ändring af ingressen till de af Kungl. Maj:t föreslagna
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
35
bestämmelserna angående tilldelande af statsunderstöd åt högre flickskolor
och samskolor, hvilket innefattas i herrar Bohnstedts in. fl. och Widéns
m. fl. omförmälda motioner, hade äfven framställts af öfverstyrelse!! för
rikets allmänna läroverk i den skrifvelse, som föranledt Kungl. Maj:ts nu
förevarande framställning. De skäl, som föranledt Kungl. Maj:t att icke
i denna del upptaga öfverstyrelsens förslag, framgå af föredragande
departementschefens till statsrådsprotokollet afgifna yttrande i ämnet.
Departementschefen förklarar sig nämligen (sid. 90—9i) icke kunna i dess
fulla omfattning biträda öfverstyrelsens förslag om utsträckt rätt för samskolor
till delaktighet i flickskoleanslaget. Till stöd för detta förslag hade
öfverstyrelsen åberopat, att den i enlighet med Riksdagens beslut år 1903
bestående inskränkningen i afseende å delaktighet i anslaget, att detsamma
kunde tilldelas endast sådana samskolor, hvilka före utgången af år 1902
fullgjort då gällande villkor för att erhålla dylikt understöd, enligt Riksdagens
skrifvelse den 22 maj 1903 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel skulle varit afsedd att gälla endast
till dess den nya läroverksorganisationen blifvit fastställd. Det syntes
departementschefen dock kunna starkt ifrågasättas, huruvida man verkligen
vore berättigad att gifva Riksdagens uttalande i frågan denna innebörd.
Departementschefen hade nämligen anledning antaga, att Riksdagens beslut
i viss mån påverkats af innehållet i eu inom Andra Kammaren väckt
motion, åsyftande att den föreslagna utsträckningen icke matte vinna
Riksdagens bifall. De skäl, som härför anförts i nämnda, af departementschefen,
såsom ledamot af kammaren, jämte en annan ledamot af densamma,
framlagda motion, hade fortfarande för departementschefen af
görande
betydelse. Han ansåge icke skäl förefinnas för staten att genom
understöd bidraga till uppehållandet af ett obegränsadt antal enskilda
samskolor, hvilkas tillkomst och fortvara i många fall visat sig vara grundade
på ett konstladt behof samt på ett oberättigadt sträfvande att enbart
af sociala skäl vid undervisningen från hvarandra afskilja barn från olika
lager af samhället.
De skäl, departementschefen sålunda anfört lör vidhållande al den
ståndpunkt, Riksdagen år 1903 intagit till föreliggande fråga, synas utskottet
vara välgrundade. Då staten, som genom sina högre allmänna läroverk,
realskolor och samskolor sörjt för särskildt den manliga uppväxande ungdomens
högre skolbildning, tillika kraftigt understöder de enskilda försöksläroverken
för gossar och de högre flickskolorna, och jämte kommunerna
underhåller icke blott de vanliga folkskolorna utan äfven, hvarhelst
behofvet sådant krafvel’, högre folkskolor och fortsättningsskolor, anser utskottet,
att från statens sida icke finnes anledning att uppmuntra tillkomsten
eller fortbeståndet af privata samskolor, hvilkas undervisningsplan i
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
allmänhet torde väsentligen sammanfalla antingen med de lägre klassernas
vid de allmänna läroverken, realskolorna och de högre flickskolorna eller
med de högre folkskolornas. Härtill kommer, att därest den rätt till understöd
af staten, som pa grund af särskilda billighetshänsyn medgifvits vissa
privata samskolor, hvilka före utgången af år 1902 fullgjort då gällande
villkor för erhållande af understöd från anslaget till högre skolor för
kvinnlig ungdom, skulle utsträckas äfven till senare tillkomna eller framdeles
uppkommande sådana skolor, kostnaden härför tvifvelsutan skulle
blifva synnerligen afsevärd och vida öfverstiga det belopp af 5,000 kronor
årligen, hvarmed herr Bohnstedt m. fl. och herr Widén in. fl. enligt ovannämnda
motioner ansett berörda anslag böra höjas. Till ledning för bedömandet
häraf vill utskottet endast framhålla, hurusom herr Räf i sin
motion förutsatt, att statsunderstödet ensamt för Nässjö samskola skulle
belöpa sig till 1,500 kronor årligen.
Pa dessa skäl har utskottet ansett sig böra, med afstyrkande af herrar
Bohnstedts m. fl. och Widéns m. fl. motioner, förorda Kungl. Maj:ts framställning
i denna del, och torde samma skäl förefinnas för afslag å herr
Rafs ofvannämnda motion.
Med afseende å innehållet i mom. d) och e) i de af Kungl. Maj:t för
tiden från och med ingången af år 1907 föreslagna grunderna för tilldelande
af statsunderstöd åt högre flickskolor och samskolor har utskottet
ansett sig böra meddela, att, enligt hvad till utskottets kännedom kommit,
Kungl. Maj:t genom beslut den 24 november 1905, i sammanhang med
fördelningen af anslaget till nämnda skolor för åren 1906, 1907 och 1908,
såsom villkor för anslagens åtnjutande föreskrifvit, bland annat, att ifrågavarande
läroanstalter, hvilka enligt förut gällande bestämmelser stått under
öfverinseende af vederbörande eforalstyrelser och de inspektörer, som denna
myndighet förordnade, skulle under sistnämnda tre år stå under inseende
af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk och de inspektörer, denna
myndighet ägde förordna.
Utskottet, som velat erinra om, att de genom Kungl. Maj:ts beslut
den 24 november 1905 bestämda grunder för tilldelande af statsunderstöd
åt högre flickskolor och samskolor i vissa delar icke öfverensstämmer med
de vid anslagets beviljande i sådant afseende af Riksdagen uppställda
villkor, är icke öfvertygadt om ändamålsenligheten af att för de högre
flickskolorna och samskolorna inspektionen ordnas på annat sätt än för de
allmänna läroverken, hvilkas inspektörer fortfarande utses af eforalstyrelserna;
och har utskottet därför icke ansett sig böra tillstyrka den af Kungl.
Maj:t föreslagna förändring i mom. d) af nu gällande villkor för tilldelande
af ifrågavarande statsunderstöd, hvilket moment utskottet alltså
anser böra oförändradt bibehållas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
37
De af Kung! Maj:t i öfrigt föreslagna grunderna för tilldelande af
statsunderstöd åt högre flickskolor och samskolor har utskottet ansett böra
af Riksdagen godkännas; och har utskottet icke funnit anledning till erinran
emot den af Kung! Maj:t föreslagna anslagshöjningen.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,
A) att Riksdagen, i anledning af Kung! Maj:ts förevarande
framställning samt med afslag å herr E. Bohnstedts
m. fl. och herr J. Widéns in. fl. omförmälda motioner,
må
l:o) godkänna följande grunder för tilldelande af
statsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom
samt åt sådana samskolor, hvilka upprättats å orter,
där allmänt läroverk för gossar ej finnes, och före
utgången af år 1902 fullgjort då gällande villkor för
erhållande af understöd från anslaget till högre skolor
för kvinnlig ungdom, äfvensom åt sådana samskolor,
som upprättas å orter, hvilkas läroverk enligt 1904 års
Riksdags och Kung! Maj:ts beslut underkastats indragning,
nämligen:
a) att skolan, oberäknad! så kallade förberedande
klasser, skall meddela undervisning i minst fem årsklasser
och under senaste tre år, hvarunder statsunderstöd åtnjutits,
hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande
sistnämnda årsklasser, eller beträffande nytillkommande
skola, vid den tid, då ansökning om statsbidrag
göres, räkna minst 30 lärjungar i sist berörda
klasser;
b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans
uppehållande skola lämna bidrag, hvars värde för år
räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet;
c)
att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd
af högst 45 kronor för hvar och en af dess
lärjungar i klasserna öfver de förberedande, med iakttagande
härvid, dels att detta understöd må utgå med
högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i
a) nämnd skola, som meddelar undervisning i huslig
ekonomi, må för detta ändamål kunna tilläggas ett särskild!
understöd af högst 500 kronor;
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
d) att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse
blifvit styrkt, ej mindre att anordningarna vid skolan
äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen
så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna
därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare
är vid skolan anställd;
e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga
tjänstgöring i klasserna öfver de förberedande, skall för
tjugufyra timmars undervisning i veckan under trettiosex
läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga
lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående
minst till ordinarie folkskollärarinnas inom samma kommun
för åtta månaders tjänstgöring bestämda lägsta
aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller,
om ordinarie folkskollärarinna icke är inom kommunen
anställd, lägsta lagstadgade lön för ordinarie folkskollärarinna,
likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller
veckotimmar i proportion härtill;
f) att lärjungar till det antal, som af Kung! Maj:t
bestämmes, skola erhålla undervisning i skolan dels
kostnadsfritt och dels mot en årsafgift, som icke öfverstiger
50 kronor;
g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans
verksamhet; samt
h) att skolan skall vara underkastad den kontroll
och de bestämmelser, som Kung! Magt kan finna godt
föreskrifva;
2:o) förklara: 1) att åt redan befintlig, statsunderstödd
flickskola å ort, där enligt 1904 års Riksdags och Kungl.
Maj:ts beslut statssamskola upprättas, må, äfven om det
under a) upptagna villkoret icke är uppfylldt, tilldelas
statsunderstöd under statssamskolans utveckling, efter
hvars slutliga genomförande understöd ej vidare må
utgå; 2) att det under e) upptagna villkoret skall intill
år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag till
skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande
däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt
af staten understödd skola, endast för tilldelande åt
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
39
densamma af statsbidrag till högre belopp än den då
uppbar; samt 3) att understöd icke må för samma skola
beviljas både från anslaget till understöd åt enskilda
läroverk och från anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom;
3:o) höja anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom från 347,500 kronor till 380,000 kronor, eller
med 32,500 kronor;
B) att herr E. Rafs omförmälda motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Högre lärarinneseminariet.
24:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva sådan. fog.
ändring i nu gällande lönereglering för högre lärarinneseminariet, att 0f5r°ämn”i-g
ämneslärarinna vid nämnda läroanstalt må från och med år 1907 åtnjuta lärarinno.rn®
lön i fyra lönegrader å 1) 1,350 kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,050 kronor V1 rh-t''™
och 4) 2,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar å respektive 750, 900, [91.]
1,050 och 1,200 kronor, med iakttagande därvid att, intill dess ny allmän
författning angående civila tjänstinneliafvares rätt till pension trädt i kraft,
å nämnda löneförmåner skola afgå och åt statsverket besparas, i första
lönegraden 40, i andra lönegraden 50, i tredje lönegraden 60 och i fjärde
lönegraden 70 kronor, dels ock för ändamålet höja anslaget till högre
lärarinneseminariet från 53,500 kronor till 53,900 kronor, eller med 400
kronor.
Af den i statsrådsprotokollet (sid. 94—97) lämnade utredningen framgår,
att enligt 1904 års Riksdags därom fattade beslut ifrågavarande ämneslärarinnor
åtnjuta lön i fyra lönegrader å 1) 1,300 kronor, 2) 1,650 kronor,
3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å
respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor, samt att de genom den föreslagna
ändringen skulle blifva i afseende å löneförmåner likställda med
de kvinnliga adjunkterna vid folkskoleseminarierna.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kungi. Maj:ts förevarande
framställning, må
a) medgifva sådan ändring i nu gällande lönereglering
för högre lärarinneseminariet, att ämneslä
-
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
rarinna vid nämnda läroanstalt må från och med
år 1907 åtnjuta lön i fyra lönegrader å 1) 1,350
kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,050 kronor och 4) 2,400
kronor jämte tjänstgöringspenningar å respektive 750,
900, 1,050 och 1,200 kronor, med iakttagande därvid
att, intill dess ny allmän författning angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension trädt i kraft, å
nämnda löneförmåner skola afgå och åt statsverket besparas
i första lönegraden 40, i andra lönegraden 50,
i tredje lönegraden 60 och i fjärde lönegraden 70 kronor,
samt
b) för ändamålet höja anslaget till högre lärarinneseminariet
från 53,500 kronor till 53,900 kronor, eller
med 400 kronor.
Pedagogier och folkskolor.
metning af. 25:o) Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att nedsätta anvisningen
anslaget, i kontant under anslaget till pedagogier och folkskolor från dess nuvarande
[22.] belopp, 24,406 kronor, till 4,950 kronor, eller med 19,456 kronor, i följd
hvaraf anslaget till pedagogier och folkskolor, med inberäkning af det
under rubriken »Indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
ersättningar» upptagna beloppet, 760 kronor, komme att i sin helhet
uppgå till 5,710 kronor.
Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
(sid. 97—99).
Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke gifvit utskottet anledning
till annan erinran, än att det, på sätt i statsrådsprotokollet blifvit
antydt, synes kunna ifrågasättas, huruvida giltig anledning förefinnes att
för de jämförelsevis obetydliga anslag, som äro afsedda att fortfarande
kvarstå under rubriken pedagogier och folkskolor, för framtiden i riksstaten
bibehålla denna anslagsrubrik.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må nedsätta anvisningen i kontant
under anslaget till pedagogier och folkskolor från
dess nuvarande belopp 24,406 kronor till 4,950 kronor,
eller med 19,456 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
41
I följd häraf kommer anslaget till pedagogi och folkskolor, med
inberäkning af det under rubriken »Indelning och därmed jämförlig
anvisning, på förslag: ersättningar», upptagna beloppet 760 kronor, att
i sin helhet uppgå till 5,710 kronor.
Folkundervisningen.
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, _ för beredande af h.A?fg af
ökade anslag till materiel, ved och ljus m. m. vid vissa folkskolesemi- anslagen till
narier, höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med mm!£eri^d
3,300 kronor. folkskolesemi
Af
den i statsrådsprotokollet (sid. 99—110) lämnade utredningen in- [23-l
hämtas, att af den begärda anslagshöjningen beräknats
för seminariet i Karlstad............................................................... kronor 6 00:
» » Falun .................................................................. * 600:
» » Skara .................................................................. * 500:
» » Umeå .................................................................. * 600:
» » Uppsala............................................................... * 1,000: —
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för beredande af ökade anslag
till materiel, ved och ljus m. m. vid vissa folkskoleseminarier,
höja anslaget till seminarier för folkskollärares
bildande med 3,300 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af er- an0„“n?'')nde
forderliga medel till bestridande af kostnaderna för drift och underhåll af af skolkök
ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona höja anslaget till semi-"mi"akr3ieti
narier för folkskollärares bildande med 600 kronor. Landskrona.
t24'']
På grund af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 110—112) hlifvit i
"detta ärende anför dt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må, för beredande af erforderliga
medel till bestridande af kostnaderna för drift och
underhåll af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona,
höja anslaget till seminarier för folkskollärares
bildande med 600 kronor.
Bill. till Riked. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft.
6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Vid bifall till hvad i punkterna 26:o) och 27:o) föreslagits, kommer anslaget
till seminarier för folkskollärares bildande att från dess nuvarande
belopp, 532,835 kronor, höjas med sammanlagdt 3,900 kronor, eller till
536,735 kronor.
honiif af 28:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
förslags- under åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 112) i ärendet inneanäiaget
till håller, får utskottet hemställa,
ipfrnmiflnnp. af '' '' _ Q _ . _ -i .
att Riksdagen ma höja förslagsanslaget till befrämjande
af folkundervisningen bland de i rikets nordligare
trakter bosatta finnar från 45,000 kronor till 90,000
kronor, eller med 45,000 kronor.
V ande af 29:o) I särskild, den 13 januari 1906 till Riksdagen afbiten proposi
iönernå
för tion (n:o 51) bär Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, bland annat, att, för
Mkkolor höjande lönerna för lärare vid folkskolor m. m. öka förslagsanslaget
m. m. till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med 2,150,000
[26.] kronor eller från dess nuvarande belopp, 6,350,000 kronor till 8,500,000
kronor.
Angående detta Kungl. Maj:ts förslag äfvensom åtskilliga i samma
ämne väckta motioner kommer det sammansatta stats- och lagutskottet
att framdeles under Riksdagen afgifva utlåtande; hvilket statsutskottet
härigenom skolat för Riksdagen
anmäla.
ho ning af 30:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
förslags- under åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 113) härom innehåller,
nmWö/at tar ^skottet hemställa,
a) att Riksdagen må höja förslagsanslaget till understöd
åt folkhögskolor från 120,000 kronor till 140,000
kronor, eller med 20,000 kronor; samt
b) att Riksdagen må höja förslagsanslaget till understöd
för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan
från 50,000 kronor till 110,000 kronor, eller med 60,000
kronor.
folkhögskolor
och till understöd
för aflönande
af lärare
vid fortsättningsskolan.
[27.]
uciJiaiujaiiuc
folkundervisningen
bland
de i rikets
nordligare
trakter bosatta
finnar.
[25.]
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för sin del god
i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikjanuan
1906 angifna grunderna för utdelande af stats
-
Ang.
för undervis- känna de af departementschefen
ning i slöjd, ärenden den 13
[28.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
43
bidrag till främjande af undervisning i slöjd, med rätt för Kungl. Maj:t
att, när i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, meddela understöd
af statsmedel för ifrågavarande ändamål, utan hinder däraf, att någon
afvikelse från nämnda grunder ägt rum, dels med ändring af den å riksstatens
åttonde hufvudtitel upptagna anslagstiteln »Bidrag till aflönande
af lärare i slöjd vid folkskolorna» till »För anordnande af manlig slöjd
i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola», höja samma förslagsanslag,
nu 240,000 kronor, till 345,000 kronor, eller med 105,000
kronor, dels ock höja det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
med titel »För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola», nu uppgående till 90,000 kronor, till
205,000 kronor, eller med 115,000 kronor.
Omförmälda i statsrådsprotokollet angifna grunder för utdelande af
statsbidrag till främjande af undervisning i slöjd är o af följande lydelse:
1) Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
anordnat undervisning i slöjd, må för hvarje sådan skola, i hvilken
under ett kalenderår minst tio gossar eller tio flickor varit för deltagande
i slöjdundervisningen vid hvarje lästermins början inskrifna och, så länge
de under året tillhört skolan, i allmänhet deltagit uti denna undervisning,
af statsmedel erhålla till lärarens eller lärarinnans aflöning ett bidrag för
samma år, när fråga är om slöjd för gossar, efter sextio öre för slöjdtimme
med högst åttioen kronor och, när fråga är om slöjd för flickor,
efter trettio öre för slöjdtimme med högst fyrtio kronor 50 öre, dock
under villkor:
att slöjden för gossar bestått i träslöjd eller annan lämplig slöjdart
ocli att slöjden för flickor bestått i stickning, linnesömnad, stoppning och
lappning samt, där omständigheterna så medgifvit, klädsömnad, spånad,
väfning och flätningsarbeten,
att, enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör eller i Stockholm
af stadens konsistorium, slöjdundervisningen varit anordnad på ändamålsenligt
sätt, utan att undervisningen i folkskolans öfriga läroämnen därigenom
eftersatts,
att samma undervisning under året pågått minst etthundra timmar,
fördelade på minst tjugusex veckor med två till sex timmar i veckan och
högst fyra timmar om dagen, samt
att tiden för slöjdundervisningen sammanfallit med arbetstiden i den
skola, till hvilken de slöjdande hört, eller ock till en del med denna och
till återstående delen, dock ej mer än en fjärdedel, med arbetstiden i småskola
eller fortsättningsskola inom distriktet.
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
2) Om i dylik folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola antalet
af de i slöjdundervisningen deltagande varit så stort, att de för denna
undervisning fördelats på två eller flera afdelningar, må skoldistriktet för
hvarje slöjdafdelning, i hvilken antalet slöjdande uppgått till minst femton,
erhålla understöd af statsmedel enligt samma beräkningsgrund och på
samma villkor, som i punkt 1) säges.
3) Statsbidrag enligt föregående bestämmelser må utgå, äfven om antalet
slöjdande gossar eller flickor i en folkskola eller mindre folkskola
icke uppgått till tio, såvida samtliga i folkskolan eller i folkskoleafdelningen
inskrifna gossar eller flickor, så länge de under året tillhört skolan
och skäligen pröfvats kunna deltaga i slöjdundervisningen, däri deltagit,
eller om i skola, där slöjdundervisningen meddelats i särskilda slöjdafdelningar,
någon eller några sådana haft ett mindre antal elever än femton,
i hvilken senare händelse statsbidrag må utgå för så många afdelningar,
som skulle hafva uppkommit, om de slöjdande uppdelats i afdelningar
enligt punkt 2, dock icke för flera än som vid skolan i verkligheten förefunnits.
4) Har slöjdundervisning anordnats å allenast en af de stationer, mellan
hvilka flyttande skola flyttar, eller i endast en afdelning af sådan fast
skola, hvilkens särskilda afdelningar undervisas olika tider, eller har i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola eller i slöjdafdelning af
dylik skola slöjdundervisning begynt under eu så framskriden del af ett
kalenderår, att den af denna anledning ej kunnat under samma år meddelas
så lång tid, som föreskrifves i punkt 1), äger skoldistriktet, därest
de i samma punkt stadgade villkoren i öfrigt uppfyllts, erhålla statsbidrag,
beräknadt så som omförmäles i punkt 1), såvida undervisningen pågått
minst femtio timmar, fördelade på minst tretton veckor.
5) För utbekommande af statsbidrag enligt föregående stadganden
böra hinder ej möta däraf,
att slöjdundervisningen till följd af rådande smittsam sjukdom måst
för någon tid inställas, eller
att under året antalet slöjdafdelningar genom sammanslagning minskats,
i hvilket fall statsbidrag må utgå till de bibehållna afdelningarna i enlighet
med de i punkt 1) stadgade grunderna samt till de indragna för det
antal timmar undervisningen i dem pågått, eller
att vid flyttande skola de i punkterna 1) och 2) omförmälda antalen
slöjdande gossar eller flickor varit fördelade på de olika stationerna, eller
att vid höstterminens början antalet slöjdande barn i skola nedgått
under tio eller i slöjdafdelning under femton, i hvilket fall, därest icke på
grund af bestämmelserna i punkt 3) statsbidrag må åtnjutas äfven för
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
45
höstterminen, sådant bidrag må utgå för det antal timmar, slöjdundervisningen
under vårterminen fortgått i enlighet med gifna föreskrifter.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 113—139.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts berörda framställning har utskottet
förehaft till behandling en i anledning af samma framställning inom Andra
Kammaren väckt motion (n:o 85), hvari herr C. R. Johansson i Jönköping
föreslagit, det Riksdagen för sin del ville besluta, att efter den med
1. betecknade första afdelningen i de af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna
angående rätt för skoldistrikt att komma i åtnjutande af statsbidrag
för undervisning i slöjd skulle tilläggas följande mening: »Slöjdtimmarnas
antal beräknas i och för statsbidragets bestämmande sålunda, att
antalet timmar, under hvilka slöjdundervisning hvarje vecka enligt i vederbörlig
ordning fastställd läsordning meddelats, multipliceras med antalet
veckor, under hvilka samma läsordning för året i fråga tillämpats.»
I fråga om de skäl, som till stöd för detta förslag åberopats, fårutskottet
hänvisa till motionen.
De viktigaste af de förändringar, som genom de af Kungl. Maj:t föreslagna
nya bestämmelserna skulle införas i afseende å grunderna för tilldelande
af statsbidrag för undervisning i slöjd, äro:
att det för erhållande af statsbidrag bestämda minsta antalet jlickor
i samma slöjdafdelning blifvit nedsatt från 25 till 15, eller sålunda till
det antal, som nu är bestämdt beträffande slöjdafdelningar för gossar;
att statsbidrag förklarats skola utgå för undervisning i slöjd, som för
gossar anordnas i mindre folkskola;
att såsom villkor för erhållande af statsbidrag föreskrifvits, att undervisningen
skall hafva under året pågått minst 100 timmar, fördelade på
minst 26 veckor med två till sex timmar i veckan och högst fyra timmar
om dagen;
samt att statsbidragen förklarats skola, i stället för med ett i stadgan
fastställdt belopp för hvarje skola eller slöjdafdelning, utgå med visst belopp
för hvarje undervisning stimme, dock ej för mer än 135 timmar om
året.
Herr C. R. Johanssons i förutnämnda motion gjorda förslag, att den
i sistberörda afseende af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen skulle ändras
i syfte att rättigheten till statsbidrag icke skulle påverkas däraf att
slöjdundervisningen varit inställd under ett större eller mindre antal af
Utskottets
yttrande.
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
de timmar, då sådan undervisning enligt fastställd läsordning bort förekomma,
har utskottet ansett sig icke kunna förorda, helst som den af motionären
föreslagna bestämmelsen synes sakna erforderlig klarhet och därför
vara ägnad att föranleda missbruk. Utskottet anser för sin del statsbidraget
böra beräknas allenast efter det antal timmar, då undervisning
verkligen meddelats, dock med det undantag, som af Kung! Maj:t, i öfverensstämmelse
med inom andra områden af folkskoleväsendet gällande bestämmelser
föreslagits, att hinder för utbekommande af statsbidrag ej böra
möta däraf att slöjdundervisningen till följd af rådande smittsam sjukdom
måst för någon tid inställas, hvilket undantagsstadgande synes böra gifvas
den tolkning, att ett af nämnda anledning föranledt inställande af undervisningen
hvarken bör för skoldistriktet medföra fullständig förlust af rättigheten
att utfå statsbidrag eller föranleda nedsättning af statsbidragets
belopp.
Äfven i öfriga delar har utskottet funnit de af Kung!. Maj:t föreslagna
nya bestämmelserna vara på ändamålsenligt sätt afpassade efter de
önskemål, Riksdagen i sin skrifvelse till Kungi. Maj:t den 15 maj 1902
angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel uttalat
i detta ämne, och den utredning, som i anledning af samma skrifvelse
blifvit åvägabragt.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts förevarande
framställning och med afslag å herr C. R. Johanssons
berörda motion, må
a) för sin del godkänna ofvan angifna, af Kungi.
Maj:t föreslagna grunder för utdelande af statsbidrag
till främjande af undervisning i slöjd, med rätt för
Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna
därtill föranleda, meddela understöd af statsmedel för
ifrågavarande ändamål utan hinder däraf, att någon
afvikelse från nämnda grunder ägt rum;
b) med ändring af den å riksstatens åttonde hufvudtitel
upptagna anslagstiteln »Bidrag till aflönande af
lärare i slöjd vid folkskolorna» till »För anordnande af
manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild
slöjdskola», höja samma förslagsanslag, nu 240,000
kronor, med 105,000 kronor, eller till 345,000 kronor;
samt
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
47
c) höja det under åttonde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslaget med titel »För anordnande af kvinnlig
slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola»,
nu uppgående till 90,000 kronor, med 115,000
kronor, eller till 205,000 kronor.
32:o) I särskild proposition af den 30 december 1905 (n:o 36) har
Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att dels för sin del godkänna de i samma statsrådsprotokoll angifna grunderna
för utdelande af statsbidrag till anordnande af undervisning i huslig
ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor, med rätt för
Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda,
meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder
däraf, att någon afvikelse från nämnda grunder ägt rum, dels och på
ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel bevilja ett förslagsanslag,
med titel »För anordnande af undervisning i huslig ekonomi i folkskolor,
högre folkskolor och folkhögskolor», å 90,000 kronor.
Ang.
statsbidrag
till anordnande
af
undervisning
i huslig
ekonomi i
folkskolor,
högre folkskolor
och
folkhögskolor.
[29.]
Angående denna Kungl. Maj:ts proposition afgifver utskottet särskildt
utlåtande; hvilket utskottet härigenom skolat för Riksdagen
anmäla.
33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och häA“ng'' f
under åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 140) i ärendet inne- förlhgfanhåller,
får utskottet hemställa, slaget till
att Riksdagen må höja förslagsanslaget till bidrag aflönande1 i
till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lära- ™sa falLaf
vi Karl p för
rinna vid folkskola eller småskola från 75,000 kronor lärare eller
till 100,000 kronor, eller med 25,000 kronor. ianar,in?a T,id
7 7 7 folkskola eller
småskola.
Vid bifall till hvad af utskottet föreslagits i punkterna 26:o)—28:o), [SO-]
30:o), 31:o) och 33:o) kommer anslaget till folkundervisningen, nu 7,773,335
kronor, att ökas med 373,900 kronor, eller till 8,147,235 kronor, hvilket
belopp emellertid kan komma att ytterligare ökas i anledning af Riksdagens
beslut i de under punkterna 29:o) och 32:o) omförmälda ärenden.
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Ang. 34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att de under vitterhets-,
at"ajas historie- och antikvitetsakademiens stat uppförda anslagen till biblioteket
samlingarnas och till samlingarnas ökande i statens historiska museum och kungl. myntunderhåu.
kabinettet må sammanslås till ett anslag och, med anslagstitelns ändring
r3i -i till »Underhåll, vård och förökande af de under akademiens inseende
ställda statssamlingar», höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa
7,500 kronor, till 10,500 kronor, eller med 3,000 kronor, vid bifall hvartill
anslaget till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, nu 39,200
kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag), komme att ökas till 42,200
kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag).
Under åberopande af den utredning, som i statsrådsprotokollet (sid.
141—146) blifvit i detta ärende förebragt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må besluta, att de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens stat uppförda anslagen
till biblioteket och till samlingarnas ökande i statens
historiska museum och kungl. myntkabinettet skola sammanslås
till ett anslag och, med anslagstitelns ändring
till »Underhåll, vård och förökande af de under akademiens
inseende ställda statssamlingar», höjas från dessa
anslags nuvarande belopp, tillhopa 7,500 kronor, till
10,500 kronor, eller med 3,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer anslaget till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
nu 39,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag),
att ökas till 42,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag).
Naturhistoriska riksmuseum.
Ans- . 35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande af
förTnfenden8-vissa i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906
terna- angifna förändringar i aflöningsstaten för naturhistoriska riksmuseum äfven[32.
] gom af i samma statsrådsprotokoll omförmälda bestämmelser för berörda
aflöningsförmåners åtnjutande af intendenterna, höja museets aflöningsstat
från dess nuvarande belopp, 38,400 kronor, till 47,150 kronor, eller med
8,750 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
49
Intendenternas vid naturhistoriska riksmuseum aflöning utgör för närvarande
5,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 1,000 kronor
såsom tjänstgöringspenningar, hvilka senare kunna efter viss tids väl vitsordad
tjänstgöring ökas med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.
I afseende på tjänstgöringspenningarna är enligt kungl. bref den 30 november
1876 bestämdt, att dessa, då med anledning af beviljad tjänstledighet
vikarie för någon af nämnda tjänstemän varit förordnad, skola
till vikarien utbetalas för den tid han förrättat tjänsten. Någon rätt till
semester är icke tillerkänd intendenterna.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle museets aflöningsstat, såvidt den
afser intendenterna, erhålla följande lydelse:
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Summa
Efter 5 år
kan lönen
höjas med500
kronor och
efter 10 år
med ytterli- gare 500 kro- nor.
1 intendent ..........................................
6 intendenter.......................................
Anmärkning. Intendenten i etnografi är
skyldig att, därest i framtiden etnografiska af- delningen skiljes från riksmuseet och förenas med
ett själfständigt etnografiskt museum, afgå från
intendentsbefattningen, när Kungl. Maj:t så på- fordrar, och i stället öfvertaga befattningen såsom
föreståndare för ifrågavarande etnografiska mu- seum.
4,000: - 34,000: -
2,000: - 12,000: -
6,000: - 36,000: -
Vikariatsersättning.............................
1,750: -
De föreslagna bestämmelserna för åtnjutande af de nya aflöningsförmånerna
för intendenterna äro följande:
att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
att med någon af ifrågavarande tjänster icke må förenas annan tjänst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara
hinderlig för skötandet af tjänsten i fråga;
att tjänstgö ringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras för den
tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som på förordnande
uppehåller tjänsten, såvida ej denne därjämte bestridt annan
likartad befattning och därför uppburit tjänstgöringspenningar, i hvilket
fall frågan om disposition af den lediges tjänstgöringspenningar skall bero
på Kungl. Maj:ts pröfning;
Bill. tiU Riksd. Prof. 1.906. 4 Sami. 1 Afd. .9 Haft.
7
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbära
hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i
behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
tjänsten, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjänst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren mer
än fyra år af denna tid själ!’ med goda vitsord bestridt sin egen eller på
grund af förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på
enahanda villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit
uppnådd; börande löntagaren därvid tillgodoräknas den tjänstgöringstid
såsom intendent vid naturhistoriska riksmuseet, hvilken infallit före dessa
bestämmelsers trädande i tillämpning;
att tjänsteman skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad att
med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjänsten
afgå, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
kvarstå;
att tjänsteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, af tjänsteman åtnjutas under en och en half månad årligen.
Utskottets
yttrande.
I den till statsrådsprotokollet (sid. 146—155) meddelade utredningen
i detta ärende erinras, hurusom statsutskottet år 1905 i anledning af två
motioner angående lönereglering för intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet
och föreståndaren för meteorologiska centralanstalten anfört, att
motionärernas åsikt, att en förbättring i intendenternas och föreståndarens
för statens meteorologiska centralanstalt aflöningar vore behöflig och snarast
möjligt borde vidtagas, visserligen syntes vara grundad på goda skäl,
men att utskottet likväl icke tilltrott sig att i anledning af motionerna
och innan frågan om dessa intendenters aflönings- och pensionsförhållanden
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
51
blifvit af Kungl Maj:t pröfvad och förelagd Riksdagen, förorda genomförandet
af en förändring i nämnda afseenden. På grund häraf hemställde
statsutskottet, att berörda motioner icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda. Detta blef äfven Riksdagens beslut, dock först sedan inom båda
kamrarna flera ledamöter uttalat sig för den ifrågasatta löneregleringen.
Sedan 1904 års Riksdag fastställt aflöningsvillkor för lärarne vid de
allmänna läroverken och därvid bestämt, att lärarne skulle lämna bidrag
till sin egen pensionering efter de grunder, som angifvits af 1902 års
pensionskommitté, bar vid därefter verkställda löneregleringar för civila
tjänstemän den sålunda fastslagna principen alltjämt iakttagits; och synes
anledning icke förefinnas att i nu föreliggande fall frångå densamma.
Utskottet anser därför, att bland villkoren för nu föreslagna aflöningsförmåners
åtnjutande af intendenterna bör upptagas, att, intill dess ny allmän
författning angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension trädt
i kraft, å de i staten för intendenterna bestämda löneförmånerna skall afgå
och statsverket besparas följande belopp, nämligen
i första lönegraden ............................................. 180 kronor
» andra » 200 »
» tredje » 220 »
Hvad i öfrigt beträffar de föreslagna villkoren för åtnjutande af ifrågavarande
löneförmåner, har utskottet ansett, att, på sätt vid senaste löneregleringar
ägt rum, bland dessa villkor bör upptagas föreskrift om att
intendent, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af aflöningshöjning,
redan uppnått den lefnadsålder, som berättigar honom till pension,
icke må samma förhöjning tillträda.
I afseende å bestämmelsen i fråga om rätt att med intendentbefattning
förena annan tjänst, har utskottet, i likhet med hvad vid senaste
årens löneregleringar iakttagits, velat uttala den mening, att denna bestämmelse
bör anses innebära, att nämnda lärare icke äga mottaga stadigvarande
eller regelbundet återkommande, aflönadt uppdrag, som af bolag
lämnas, med mindre uppdraget vid pröfning i vederbörlig ordning befinnes
icke vara för tjänstgöringen hinderligt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med stöd af den utredning,
som nu genom Kungl. Maj:ts försorg blifvit åvägabragt, får utskottet
hemställa,
a) att Riksdagen må godkänna
dels följande förändringar i aflöningsstaten för naturhistoriska
riksmuseum, nämligen:
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Tjänst-
Lön
görings-
penningar
Summa
Efter 5 år kan
1 intendent ..................
4,000: —
24,000: -
2,000: —
12,000: —
6,000: —
36,000: -
lönen höjas
6 intendenter .................
Anmärkning. Intendenten i etno-
med ytterligare
grafi ur skyldig att, därest i fram- tiden etnografiska afdelningen skiljes
från riksmuseet och förenas med ett
själfständigt etnografiskt museum, af- gå från intendentsbefattningen, när
Kungl. Maj:t så påfordrar, och i stäl- let öfvertaga befattningen såsom före- ståndare för ifrågavarande etnogra- fiska museum.
Vikariatsersättning ..................
1,750: —
500 kronor.
dels följande villkor och bestämmelser för berörda
aflöningsförmåners åtnjutande af intendenterna, nämligen:
att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som kan varda stadgad;
att med någon af ifrågavarande tjänster icke må
förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns
stat, ej heller annan tjänstebefattning, med mindre den
vid pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara hinderlig
för skötandet af tjänsten i fråga;
att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare
uppbäras för den tid, han verkligen tjänstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som på förordnande
uppehåller tjänsten, såvida ej denne därjämte
bestridt annan likartad befattning och därför uppburit
tjänstgöringspenningar, i hvilket fall frågan om disposition
af den lediges tjänstgöringspenningar skall bero
på Kungi. Maj:ts pröfning;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
tjänst, äger uppbära hela lönen, men att den, som undfår
ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring
i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta tjänsten, kan förpliktas att under
ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
53
mycket af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af samma tjänst anses böra medgifvas, tidpunkten
för första höjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehafvaren mer än fyra år
af denna tid själf med goda vitsord bestridt sin egen
eller på grund af förordnande annan statens tjänst eller
ock fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare
fem år, på enahanda villkor, under iakttagande, hvad
hvar och en af dessa förhöjningar angår, att den högre
aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren därvid tillgodoräknas
den tjänstgöringstid såsom intendent vid naturhistoriska
riksmuseet, hvilken infallit före dessa bestämmelsers
trädande i tillämpning;
att tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid
för erhållande af aflöningsförhöjning, redan uppnått den
lefnadsålder, som berättigar honom till pension, icke må
samma förhöjning tillträda;
att tjänsteman skall, då han uppnått 65 lefnadsår,
vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension å
allmänna indragningsstaten från tjänsten afgå, Kungi.
Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i
tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kan finnas villig att i densamma kvarstå;
att tjänsteman skall vara skyldig underkasta sig
de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som
kunna varda stadgade;
att, intill dess ny, allmän författning angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension trädt i kraft, å de
i staten för intendenterna bestämda löneförmånerna skola
afgå och åt statsverket besparas följande belopp, nämligen:
i första lönegraden ................... 180 kronor,
» andra » ..................... 200 »
» tredje * ..................... 220 > samt
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
att semester må., när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, af tjänsteman åtnjutas
under en och en half månad årligen;
b) att Riksdagen må höja naturhistoriska riksmuseets
aflöningsstat från dess nuvarande belopp, 38,400
kronor, till 47,150 kronor, eller med 8,750 kronor.
minaknfn af 36:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och under
anslaget till åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 156) i ärendet innehåller, får
mateiieien utskottet hemställa,
“i att Riksdagen må minska det under rubriken »Natur
*-*
historiska riksmuseum» upptagna,anslaget till materielen,
till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt
biträde vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande
med 500 kronor, eller från 20,750 kronor till 20,250 kronor.
Vid bifall till hvad i punkterna 35:o) och 36:o) föreslagits, komma anslagen
under rubriken »Naturhistoriska riksmuseum», nu 84,450 kronor,
att ökas med 8,250 kronor, eller till 92,700 kronor.
Meteorologiska centralanstalten.
Ang.
löneförbättring
för föreståndaren.
[34.]
37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna ej mindre
följande ändringar i meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat:
föreståndaren: lön ................................................ kronor 4,000: —
tjenstgöringspenningar ........... » 2,000: -
Summa kronor 6,000: —■
Anmärkning: Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år
med ytterligare 500 kronor.
vikariatsersättning ............................................... kronor 250: —
än äfven de af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1906 föreslagna bestämmelserna för berörda aflöningsförmåners
åtnjutande af föreståndaren, dels ock för tillämpning häraf
höja meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat från dess nuvarande
belopp, 8,000 kronor, till 9,250 kronor, eller med 1,250 kronor, vid bifall
hvartill anslagen under rubriken »Meteorologiska centralanstalten» nu
25,050 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag), komme att höjas
till 26,300 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag).
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
55
Såväl beträffande den nuvarande aflöningen som med afseende å de
föreslagna löneförmånerna är föreståndaren för meteorologiska centralanstalten
likställd med intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet; och
har därför den nu föreliggande frågan blifvit i statsrådsprotokollet (sid.
146—155) utredd i sammanhang med den under punkten 35:o) här ofvan
behandlade frågan om lönereglering för bemälda intendenter.
För löneförmånernas åtnjutande föreslås af Kungl. Maj:t för ifrågavarande
föreståndare samma bestämmelser, som föreslagits i fråga om
ofvannämnda intendenter; dock att den punkt, som afser rätten att uppbära
tjänstgöringspenningar, ansetts böra affattas sålunda:
att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras endast för
den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som
tjänsten förrättat.
Under åberopande af hvad utskottet i punkten 25:o) här ofvan yttrat
i fråga om villkoren för de enligt samma punkt ifrågasatta förhöjda aflöningsförmånernas
åtnjutande, får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen må godkänna
dels följande ändringar i meteorologiska centralanstaltens
aflöningsstat:
föreståndaren: lön...................................... kronor 4,000: —
tjänstgöringspenningar... » 2,000: —
Summa kronor 6,000: —
Anmärkning. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10
år med ytterligare 500 kronor.
vikariatsersättning.......................................... kronor 250: —
dels följande villkor och bestämmelser för berörda
aflöningsförmåners åtnjutande af föreståndaren, nämligen:
att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som kan varda stadgad;
att med denna tjänst icke må förenas annan tjänst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
tjänstebefattning, med mindre den vid pröfning i stadgad
ordning befinnes icke vara hinderlig för skötandet af
tjänsten i fråga;
att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare
uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest
varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som tjänsten
förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
tjänst, äger uppbära hela lönen, men att den, som undfår
ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i
behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta tjänsten, kan förpliktas att under
ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så
mycket af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af samma tjänst anses böra medgifvas,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda
efter fem år, under villkor att innehafvaren mer än fyra
år af denna tid själf med goda vitsord bestridt sin egen
eller på grund af förordnande annan statens tjänst eller
ock fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,
och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på
enahanda villkor, under iakttagande, hvad hvar och en
af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit
uppnådd;
att tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid
för erhållands af aflöningsförhöjning, redan uppnått den
lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom till pension,
icke må samma förhöjning tillträda;
att tjänsteman skall, då han uppnått 65 lefnadsår,
vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension å
allmänna indragningsstaten från tjänsten afgå, Kungl.
Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i
tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kan finnas villig att i densamma kvarstå;
att tjänsteman skall vara skyldig underkasta sig de
förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna
varda stadgade;
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
57
att, intill dess ny allmän författning angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension trädt i kraft, å de
i staten för föreståndaren bestämda löneförmånerna skola
afgå och åt statsverket besparas följande belopp, nämligen
:
i första lönegraden..................... 180 kronor,
» andra » ..................... 200 »
» tredje » ..................... 220 » ;
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, af tjänsteman åtnjutas
under en och en half månad årligen;
b) att Riksdagen må höja meteorologiska centralanstaltens
aflöningsstat från dess nuvarande belopp,
8,000 kronor, till 9,250 kronor, eller med 1,250 kronor.
Vid bifall härtill komma anslagen under rubriken »Meteorologiska centralanstalten»,
nu 25,050 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag),
att höjas till 26,800 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag).
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.
38:o) På grund af Kungl. Majrts därom gjorda framställning och under
åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 157) i ärendet innehåller, får
utskottet hemställa, .
att Riksdagen må höja förslagsanslaget till uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn från 162,000 kronor
till 185,000 kronor, eller med 23,000 kronor.
Ålderstillägg.
39:o) På grund af Kung]. Maj:ts därom giorda framställning och under
åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 158) i ärendet innehåller, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må höja förslagsanslaget till ålderstillägg
från 41,360 kronor till 120,000 kronor, eller med
78,640 kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft.
Ang.
höjning af
anslaget.
[35.]
Ang.
höjning af
anslaget.
[36.]
8
58
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
höjning af
anslaget.
[37.]
Ang.
höjning af
anslaget.
[38.]
Rese- och traktamentspenningar.
40:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom giorda framställning och under
åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 158) i ärendet innehåller, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må öka förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar från 798 kronor till 6,000 kronor,
eller med 5,202 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
41:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och under
åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 158) i ärendet innehåller, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må höja förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved in. m. från 16,060 kronor
till 55,016 kronor eller, med 38,956 kronor; dock att i
anslagets belopp må få göras den jämkning, som till
jämnande af bufvudtitelns slutsumma kan erfordras.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
59
Extra anslag.
Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga under åttonde
hufvudtiteln, gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden
och förslag.
Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kung!. Maj:ts kansli.
42:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af arf- Ang. eu
vode å 6,400 kronor, hvaraf 2,000 kronor må anses motsvara tjänstgörings-^^esLs^kpenningar,
åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet på extra departestat
för 1907 anvisa ett belopp af 6,400 kronor.
Den i ärendet gjorda utredningen återfinnes å sid. 159—169 i statsrådsprotokollet.
Med afseende å hvad till det statsrådsprotokoll, som bifogats Kungi.
Maj:ts till 1904 års Riksdag afiåtna proposition angående ändrad anordning
af rikets allmänna läroverk, yttrats i fråga om den i nämnda proposition
föreslagna, samma år af Riksdagen beslutade indragningen af
byråchefsbefattningen å ecklesiastikdepartementets läroverksbyrå och om
denna åtgärds sannolika inverkan på arbetet inom departementet, har utskottet
funnit det anmärkningsvärdt, att behof af en ny byråchefsbefattning
redan nu kan hafva framträdt.
Då emellertid den lämnade utredningen synes gifva vid handen, att
det på byråcheferna ankommande arbetet med beredning och föredragning
af ärendena inom departementet för närvarande är af den omfattning,
att det nuvarande antalet af tre byråchefer icke kan anses vara för ärendenas
behöriga handläggning tillräckligt, har utskottet, som icke funnit
anledning att nu ingå i pröfning beträffande lämpligheten af den i statsrådsprotokollet
ifrågasatta arbetsfördelningen emellan departementets byråer,
ansett sig icke kunna afstyrka Kungl. Maj:ts i förevarande ämne gjorda
förslag; och hemställer alltså utskottet,
60
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för beredande af arfvode å
6,400 kronor, hvaraf 2,000 kronor må anses motsvara
tjänstgöringspenningar, åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet
på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 6,400 kronor.
ökadt”anslag 43;°) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till biträden vid uttiii
biträden förande af de inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska arIfde*statist!-^e^ena
på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 3,600 kronor,
ska arbetena Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa till
[inom departe-statsrådsprotokollet, sid. 169—180.
U16Ut6t.
Utskottet anser visserligen, att för närvarande och intilldess den af
Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommitté inkommit, med förslag,
huru inom rikets officiella statistik största möjliga enhet och planmässighet
i arbetet äfvensom ökad skyndsamhet vid publikationen må
kunna åstadkommas, utvidgning af planen för det statistiska arbetet i
dess olika förgreningar och ökning af de för ändamålet beviljade anslag
böra såvidt möjligt undvikas. Men då anslagsbehofvet i nu förevarande
afseende delvis är beroende af folkskoleväsendets fortgående utveckling
och den ändrade organisationen af de allmänna läroverken, och då den
statistiska utredning angående vissa nya ämnen, hvarom i statsrådsprotokollet
förmärs, redan under någon tid fortgått och icke lämpligen
synes böra afbrytas, har utskottet ansett Kungl. Maj:ts förslag böra af
Riksdagen bifallas.
På grund häraf hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till biträden vid utförande af
de inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska
arbetena på extra stat för år 1907 bevilja ett
anslag af 3,600 kronor.
Riks- och landsarkiven.
Ang.
arfvoden åt
e. o. tjänstemän
i riksarkivet.
[41.]
44:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hem
ställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1905
och 1906 ägt rum, till arfvoden åt extra ordinarie tjänste
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
61
män i riksarkivet på extra stat för år 1907 anvisa ett
belopp af 3,000 kronor.
Ang.
utgifvande af
45:o) Till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana
skrifter och handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, har r,„-i
Kung!. Maj:t för år 1907 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som L
under flera föregående år för ändamålet beviljats; och hemställer utskottet,
att Riksdagen må, till fortsatt utgifvande i tryck
genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vikt för fäderneslandets historia, anvisa för
år 1907 ett extra anslag af 3,000 kronor.
46:o) På grund af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning och under utg;^^''de af
åberopande af hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsproto- svenska rikskollet
(sid. 181 och 182) anfört, hemställer utskottet, dagsakter.
att Riksdagen må till utgifvande genom riksarkivet I.43.J
af Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar, som
höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet
1521—1809, på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag
af 1,500 kronor.
47:o) Med anledning af Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning A”s
hemställer utskottet,
arfvoden åt
e. o. tjänste
att
Riksdagen må, i likhet med hvad som skett för lan“aark7vden.
innevarande år, på extra stat för år 1907 anvisa r44l
a) till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i L
Uppsala 1,800 kronor;
h) till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Lund 1,800 kronor; samt
c) för beredande af ökad tillgång till arfvoden åt
extra biträden vid landsarkivet i Vadstena 1,300 kronor;
dock, hvad angår hvart och ett af de två förstnämnda
beloppen, med rätt för Kungl. Majd att, om
särskilda förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma
om medlens användande till ersättning åt flera extra
biträden vid landsarkivet i fråga.
62
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Kungl. biblioteket.
redigering " 48:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
af den för 1907 anvisa dels till redigering af den för Sveriges offentliga bibliotek geSVfentHga°f"
mensamma accessionskatalogens 21:a årgång, omfattande år 1906, ett belopp
bibliotek af 1,500 kronor, dels ock för redigering af ett tioårsregister till samma
gemensamma accessionskataloqs ll:e—20:e årqånqar ett belopp af 3.000 kronor.
katalogen
m. m. på grund af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 182—186) blifvit i
[45.] ärendet anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, på extra stat för år 1907 anvisa
a) till redigering af den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogens 21:a årgång,
omfattande år 1906, 1,500 kronor; samt
b) för redigering af ett tioårsregister till samma
accessionskatalogs ll:e—20:e årgångar 3,000 kronor.
Nationalmuseum.
Ang.
statens konstindustriella
samlingar.
[46.]
49:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må jämväl för år 1907 anvisa ett
extra anslag af 5,100 kronor för vård, underhåll och
tillökning af statens konstindustriella samlingar.
bevakning af 50:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem
nationalmusei-Ställer
Utskottet,
byggnaden. att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1899—
[4<\J 1906 ägt rum, må för anordnande af nattlig bevakning
vid nationalmuseibyggnaden anvisa på extra stat för år
1907 ett anslag af 2,000 kronor.
af
Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning hem
-
bitrSde vid 51:0) På g™nd
handtecknings-Ställer Utskottet,
°samfingen" att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
m. m. 1901—1906 ägt rum, för biträde vid vård och tillhanda
[48.
] hållande af handtecknings- och gravyr samling en i national
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
63
museum äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets
samlingar på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 2,000 kronor.
52:o) Sedan 1905 års Riksdag för systematiskt genomforskande samt Ang.
beskrifvande och förtecknande i erforderliga delar genom lämpliga personer,
företrädesvis extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseum, enligt plan,konstverk och
som intendenten bestämde, af sådana i Sverige befintliga samlingar, inne- “on^tslöjd6
hållande hittills icke fackmässigt undersökta konstverk eller märkligare föremål,
konstslöjdföremål, som afsåges i intendentens i statsrådsprotokollet öfver [49.]
ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 28 september 1904, beviljat ett anslag af 6,000 kronor och
däraf på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 2,000 kronor, har
Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af ofvan omförmälda, redan beviljade
anslag på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 2,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för systematiskt genomforskande
samt beskrifvande och förtecknande i erforderliga delar
af vissa, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 14 januari 1905 närmare angifna, i Sverige befintliga
samlingar, innehållande hittills icke fackmässigt
undersökta konstverk eller märkligare konstslöj dföremål,
af förut beviljadt anslag å 6,000 kronor på extra stat
för år 1907 anvisa ett belopp af 2,000 kronor.
Lifrnstkammaren.
53:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer Utskottet, underhåll och
att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett för sa^j[^g“rfna
innevarande år, för tillsyn, underhåll och vård af lifrust- rr.. -1
kammarens samlingar på extra stat för år 1907 anvisa L
ett belopp af 6,200 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
54:o) Med anledning af Kungl. Majits därom gjorda framställning och Ang.
under hänvisning till hvad af departementschefen till statsrådsprotokollet^] „(''di™r-e
i detta ärende (sid. 188) anförts, hemställer utskottet, anslaget till
domkapitlens
expeditioner.
[51.]
64
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
att Riksdagen må till förstärkande af ordinarie anslaget
till domkapitlens expeditioner på extra stat för år
1907 anvisa ett anslag af 2,970 kronor.
Universiteten.
Ang.
universitetslektorer
i
Uppsala.
[52.]
55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande under
ytterligare sex år vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska, franska
och engelska språken må beviljas ett anslag af 54,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1907 anvisas ett belopp af 9,000 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet (sid 188—189) i ärendet
anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, för anställande under ytterligare
sex år vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska
franska och engelska språken, bevilja ett anslag af
54,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 9,000 kronor.
Ang- 56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppehållande vid
af ^undervis- universitetet i Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande forn^ocVjämf^kunskap
på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 2,500 kronor.
rande förn
kunskap
På de skål, som i statsrådsprotokollet anförts, anser sig utskottet böra
1 r.531a tillst)7rk.a bifall till hvad af Kungl. Maj:t föreslagits.
L Då emellertid till utskottets kännedom kommit, att docenten O. Alm
gren,
som, enligt hvad åberopade statsrådsprotokollet utvisar, under en
följd af år vid universitetet i Uppsala meddelat undervisning i fornkunskap,
år 1905 befordrats till amanuens vid statens historiska museum, och
därför icke vidare lärer kunna för ifrågavarande undervisning påräknas,
anser utskottet, att vid anslaget bör fästas det villkor, att fullt lämplig
person för bestridande af berörda undervisning finnes att tillgå.
På grund häraf hemställer utskottet,
att Riksdagen må till uppehållande vid universitetet
i Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande
fornkunskap på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp
af 2,500 kronor, att utgå under förutsättning att fullt lämplig
person för ifrågavarande undervisnings meddelande
finnes att tillgå.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
65
57:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en ass- f"f vid
assistent vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i kemiska inUppsala
på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 1,500 kronor. stitutionen i
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet, sid. 192—198.
Uppsala.
[54.]
Vid öfvervägande af hvad till statsrådsprotokollet i ärendet meddelats
har utskottet funnit, att behofvet af ökad handledning för de studerande
vid ifrågavarande institution skulle -— under förutsättning att det
i statsrådsprotokollet omförmälda docentstipendiet fortfarande kommer att
tillhöra ämnesgruppen kemi och geologi med mineralogi och sålunda
framdeles kan komma att tilldelas en docent i kemi — kunna tillgodoses
genom beviljande af arfvode till ännu en amanuens vid institutionen med
500 kronor eller samma belopp, som i allmänhet är anslaget till amanuenser
vid universitetsinstitutionerna med undantag af klinikerna.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till arfvode åt ytterligare en
amanuens vid institutionen för allmän och analytisk
kemi vid universitetet i Uppsala på extra stat för år
1907 bevilja ett belopp af 500 kronor.
58:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får seismologiska
utskottet hemställa, n^ar^vTa
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande mefeoroioår
ägt rum, till aflöning åt en assistent vid, det meteoro-^f^ff1''
logiska observatoriet i Uppsala samt till bestridande af Uppsala,
löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade seis- [55.]
mologiska undersökningarna på extra stat för år 1907
anvisa ett anslag af 2,000 kronor.
59:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t gjord fram- nybyp|naa
ställning, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjordaför den fysiska
ritningar och förslag, af en nybyggnad för den fysiska institutionen vid ''^UppsaU."
universitetet i Uppsala beviljat ett anslag af 297,080 kronor och däraf på [56]
extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 75,000 kronor, har Kungl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda redan beviljade anslag
på extra stat för år 1907 anvisa ytterligare 75,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till uppförande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag,
Bill. till Rilcsd Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afcl. 9 Höft. 9
66
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
af eu nybyggnad för den fysiska institutionen vid universitetet
i Uppsala af förut beviljadt anslag å 297,080
kronor på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af
75,000 kronor.
Au"- ., 60:o) Kung! Makt har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt ytter
den
fysiska ligare en amanuens vid fysiska institutionen vid universitetet % Uppsala pa
institutionen extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 500 kronor.
i U DDsala " o
'' Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 198—200 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, till arfvode åt ytterligare en
amanuens vid fysiska institutionen vid universitetet i
Uppsala på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af
500 kronor.
Ang.
universitetsbiblioteket
i
Uppsala.
[58.]
61:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—
1906 ägt rum, må på extra stat för år 1907 anvisa ett
belopp af 3,500 kronor till arfvoden åt extra ordinarie
amanuenser vid universitetsbiblioteket i Uppsala.
Ang.
gymnastikoch
idrotts- 611
[59.]
62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande af
i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906
mUppsala 1 omförmäld öfverenskommelse rörande af studentkåren erbjuden gåfva å
80,000 kronor, bevilja ett anslag å 174,740 kronor att, jämte erforderlig
del af samma gåfva och sedan i öfverenskommelsen angifven deposition
ägt rum, användas till uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i
Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och
förslag, samt af berörda anslag på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 50,000 kronor,
dels ock medgifva, att till utrymme för idrottsplats må åt universitetet
upplåtas ett å uppgjord situationsplan angifvet jordområde om 3,42
hektar af de landshöfdingen i Uppsala län förut på lön anslagna, numera
till statsverket indragna löningsjordarna inom Uppsala stads område, att
tillträdas den 14 mars 1907, med rätt för vederbörande arrendator af
samma jordområde att därefter åtnjuta ett ärligt, afdrag å arrendet af 255
kronor och med skyldighet för universitetet ej mindre att till arrendatorn
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
67
utgifva ersättning'' för den förlust, honom tillskyndas genom områdets
afträdande före kontraktstidens utgång, än äfven att, därest området icke
vidare kommer att användas till idrottsplats vid universitetets gymnastiska
institution, återställa detsamma till statsverket i enahanda skick, som det
vid upplåtelsen befinnes äga.
Med afseende å utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till
statsrådsprotokollet, sid. 200—226.
Ofvan omförmälda öfverenskommelse angående en af studentkåren
erbjuden gåfva till universitetet är af följande innehåll:
»Uppsala studentkår erbjuder Uppsala universitet såsom gåfva 80,000
kronor på följande villkor:
a) att universitetet drager försorg om förverkligandet af planen att
på platsen Slottstegelhagen—Slottshumlegården i Uppsala åstadkomma eu
kombinerad gymnastik- och idrottsinrättning för universitetets studerande
ungdom på sådant sätt, att nämnda anläggning blir en universitetets institution;
b)
att gymnastikhuset förlägges å den universitetet tillhörande mark,
benämnd Slottstegelhagen, på plats, som i konsistoriets skrifvelse den 25
september 1880 afsågs för den sammanbyggda rid- och gymnastikinstitutionen;
c)
att idrottsparken förlägges till den staten tillhörande s. k. Slottshumlegården
i dess norra del och att lämplig förbindelse åstadkommes
med gymnastikhuset;
d) att i gymnastikhuset inrymmes simhall och att med idrottsplatsen
förenas båthus och skridskobana samt att anläggningen i öfrigt utföres i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med en plan, som af studentkåren genom
dess direktion blifvit på förhand godkänd;
e) att studentkårens direktion beredes tillfälle att inkomma med yttrande,
innan reglemente för institutionens förvaltning antages, och sedermera,
innan ändringar däri vidtagas, samt att studentkåren dessutom förbehålles
rätt att till konsistoriet och universitetskanslern framställa sina
önskemål rörande institutionens förvaltning och att få dessa af vederbörande
myndighet pröfvade;
f) att anläggningen i fråga påbörjas före utgången af år 1907;
g) att studentkåren utbetalar sitt anslag så snart ett år förflutit, efter
dit anläggningen påbörjats;
h) att, därest anläggningen i framtiden nedlägges eller utan studentkårens
medgifvande annorledes än i och för gymnastik- och idrottsöfningar
68
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
användes, till studentkåren återbäres af dess dåvarande värde, hvari ej
inräknas tomtvärde, ett belopp, som bestämmes af tre gode män, af Indika
universitetet utser en, studentkårens direktion en och dessa båda eller,
därest de ej blifva ense, Konungens befallningshafvande i Uppsala län den
tredje; samt
i) att studentkåren erbjuder sig att, såsom säkerhet för sitt bidrags
utgörande, hos universitetet deponera af svenska statens eller andra, af
universitetet godkända, svenska räntebärande obligationer ett belopp af
30,000 kronor samt första inteckningarna i sina fastigheter till ett belopp
af 50,000 kronor, dock med förbehållen rätt att utbyta dessa senare mot
annan byggnadsfondens egendom, som af universitetet godkännes, samt
med förbehåll, att studentkåren får uppbära all afkastning å de sålunda
deponerade handlingarna.»
Utskottets
yttrande.
Af Ivungl. Maj:t gjorda framställningar i detta ämne hafva åren 1903
och 1904 varit föremål för Riksdagens pröfning.
År 1903, då Kung! Maj:t äskat ett anslag af 307,233 kronor, att
jämte af studentkåren då erbjudet bidrag å 50,000 kronor användas för
uppförande af gymnastikbyggnad och anordnande af idrottsplats, blef
Kungl. Maj:ts förslag af Riksdagen afslaget på grund af de stora kostnader,
som betingades af själfva anläggningen och som ytterligare skulle för
framtiden erfordras till dess förvaltning och underhåll.
Då frågan förelädes 1904 års Riksdag, hade studentkåren ökat sitt bidrag
till 80,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för idrottsplatsens
anordnande och för inredande af en simhall i gymnastikbyggnaden,
för hvars uppförande i öfrigt enligt något förändrad och förenklad
plan Kungl. Maj:t hos Riksdagen begärde ett anslag af 210,840 kronor.
Med hänsyn till de sålunda minskade krafven på statsverket ansåg sig
1904 ars statsutskott kunna förorda Kungl. Maj:ts framställning, ehuru
gymnastikhuset äfven enligt den då ifrågavarande planen syntes vara större
tilltaget, än som varit behöflig!. Utskottets sålunda gjorda hemställan
blef af Första Kammaren bifallen men afslogs af Andra Kammaren, till
följd hvaraf frågan, som ansågs icke kunna blifva föremål för gemensam
omröstning, hade för denna riksdag förfallit.
Genom vissa förändringar i byggnadsplanen, hvilka öfverintendentsämbetet
funnit kunna genomföras utan att i högre grad störa gymnastikbyggnadens
soliditet eller utseende, har nu den beräknade byggnadskostnaden
sa nedbragts, att medelst ett statsanslag å 174,740 kronor jämte
erforderlig del af studentkårens gåfvomedel anses kunna åstadkommas ett
gymnastikhus, som fyller rimliga fordringar på en byggnad af föreva
-
Statsutskottets Utlåtande JS]:o 9.
69
rande slag; och har utskottet, som redan år 1904 tillstyrkt Kungi. Maj:ts
i ämnet gjorda framställning, på grund af hvad i ärendet förekommit ansett
sig böra förorda det nu föreliggande förslaget.
Ehuru departementschefen ansett frågan om de årliga anslagsbehofvens
tillgodoseende kunna tills vidare uppskjutas och något förslag härom sålunda
nu icke föreligger, har likväl utskottet — särskildt i anledning af
större konsistoriets vid universitetet i Uppsala i statsrådsprotokollet omförmälda
hemställan om ökadt anslag å ordinarie stat för den kombinerade
gymnastik- och idrottsanstaltens underhåll och drift till belopp af
10,975 kronor eller samma belopp, som enligt det 1904 års statsverksproposition
bifogade statsrådsprotokollet af konsistoriet då äskats och
hvaraf 2,200 kronor ansetts erforderliga för underhåll och skötsel af idrottsplatsen
— ansett sig böra upprepa det af 1904 års statsutskott gjorda
uttalande, att de beräknade årliga utgifterna för gymnastikinstitutionen
synas vara i åtskilliga afseenden alltför högt tilltagna och att under inga
omständigheter idrottsplatsens underhåll bör bekostas af staten.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må
a) med godkännande af ofvan intagna öfverenskommelse
rörande den af studentkåren erbjudna gåfvan å
80.000 kronor, bevilja ett anslag å 174,740 kronor att,
jämte erforderlig del af samma gåfva och sedan den i
öfverenskommelsen angifna depositionen ägt rum, användas
till uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet
i Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
uppgjorda ritningar och förslag, samt af berörda anslag
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af
50.000 kronor; samt
b) medgifva, att till utrymme för idrottsplats må
åt universitetet upplåtas ett å uppgjord situationsplan
angifvet jordområde om 3,42 hektar af de landshöfclingen
i Uppsala län förut på lön anslagna, numera till statsverket
indragna löningsjordarna inom Uppsala stads område,
att tillträdas den 14 mars 1907, med rätt för
vederbörande arrendator af samma jordområde att därefter
åtnjuta ett årligt afdrag å arrendet af 255 kronor
och med skyldighet för universitetet ej mindre att till
arrendatorn utgifva ersättning för den förlust, honom
70
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
tillskyndas genom områdets afträdande före kontraktstidens
utgång, än äfven att, därest området icke vidare
kommer att användas till idrottsplats vid universitetets
gymnastiska institution, återställa detsamma till statsverket
i enahanda skick, som det vid upplåtelsen befinnes
äga.
utgifvande 63:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemi
tryck af ställer utskottet,
anteckningar
efter juridiska
föreläsningar.
[60.]
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvardera
af åren 1905 och 1906 ägt rum, för utgifvande i tryck
af vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar,
hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets
universitet, på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 5,000 kronor att användas enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t kan finna godt bestämma.
anordnande 64:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hem
af
kostnadsfri ställer Utskottet,
propedevtisk
undervisning
i allmän
kirurgi vid
universitetet
i lund.
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för anordnande af kostnadsfri
propedevtisk undervisning i allmän kirurgi vid universitetet
i Lund på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af
[61.]
1,500 kronor.
Ang.
arfvoden till
universitetslektorer
i Lund.
[62.]
65:o) Sedan, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar,
dels 1901 års Riksdag för anställande under sex år från och med år 1902
af lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Lund
beviljat ett anslag af 36,000 kronor, hvaraf för hvart och ett af åren
1902 och 1903 anvisats ett belopp af 6,000 kronor, dels ock 1903 års
Riksdag för höjande under åren 1904—1907 af de till samma lektorer
utgående arfvoden beviljat ett anslag af 12,000 kronor samt däraf och
af det förut för anställande af dessa lektorer beviljade anslaget å 36,000
kronor på extra stat för hvart och ett af åren 1904, 1905 och 1906 anvisats
ett belopp af 9,000 kronor att utgå med 3,000 kronor till enhvar
af nämnda lektorer, under villkor att han åtoge sig att meddela kostnadsfri
undervisning i den ökade omfattning, hvarom föreskrift kunde varda i
behörig ordning meddelad, har nu Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
af omförmälda redan beviljade anslag på extra stat för år 1907 anvisa
återstoden, 9,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
71
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för anställande vid universitetet
i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken
på extra stat för år 1907 anvisa af förut beviljade anslag
återstoden, 9,000 kronor.
66:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom giorda framställning får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1904, 1905 och 1906 ägt rum, för aflönande
af en föreståndare för universitetets i Lund historiska
museum samt mynt- och medaljkabinett på extra stat för
år 1907 anvisa ett belopp af 2,000 kronor, med skyldighet
för föreståndaren att utföra det arbete, som det
mindre akademiska konsistoriet finner skäl att bestämma.
Ang.
föreståndare
för historiska
mnseet i
Lund.
[63.]
67:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem-^J^ vid
Ställer Utskottet, universitetets
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne-1 sf''“''jdin^““9fc’
varande år ägt rum, till arfvode åt en amanuens vid r„. -i
universitetets i Lund konstsamlingar på extra stat för år L
1907 anvisa ett belopp af 500 kronor.
68:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning fårm ]^eplat9
Utskottet hemställa, i entomologi
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och 1 Lnndett
af åren 1901—1906 ägt rum, på extra stat för år [65.]
1907 bevilja ett anslag af 3,000 kronor för uppehållande
af undervisning i entomologi och vård af de entomologiska
samlingarna vid universitetet i Lund, att utgå
under förutsättning att fullt lämplig person för tjänstgöringens
bestridande finnes att tillgå.
69:o) Sedan 1903 års Riksdag för inköp af instrument och inred- . ,Ans- ,
• , n . . . . n . L , . instrument
mngsartrklar lör fysiska institutionen vid universitetet i Lund beviljat ett in. m. för
anslag af 10,000 kronor samt däraf anvisats på extra stat för hvartdera h8I*“ m8.tl''
af åren 1904, 1905 och 1906 ett belopp af 2,500 kronor, har Kungl. Maj:t Lund.
nu föreslagit Riksdagen att af det sålunda beviljade anslaget på extra stat [66.]
för år 1907 anvisa det återstående beloppet, 2,500 kronor.
72
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för inköp af instrument och inredningsartiklar
för fysiska institutionen vid universitetet
i Lund på extra stat för år 1907 anvisa af förut beviljadt
anslag återstoden, 2,500 kronor.
, 70:o) Kungl. Makt har i punkten 67 under åttonde hufvud titeln före
institutionen
slagit Riksdagen, att till ökning och komplettering af utrustningen vid sooi
Lund. logiska institutionen vid universitetet i Lund bevilja ett anslag af 10,000
[67.] kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 2,500
kronor.
På grund af den i ärendet gjorda utredningen, hvilken återfinnes i
statsrådsprotokollet å sid. 57—64 under punkten 15 i förevarande hufvudtitel,
hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till ökning och komplettering
af utrustningen vid zoologiska institutionen vid universitetet
i Lund bevilja ett anslag af 10,000 kronor och
däraf på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af
2,500 kronor.
extra^biträden 71:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemvid
universi- ställer utskottet,
tetebiblioteket att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett
af åren 1900—1906 ägt rum, må till arfvoden åt extra
biträden vid universitetsbiblioteket i Lund för år 1907 på
extra stat anvisa ett belopp af 2,500 kronor.
[68.]
lönctiUättg 72:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemåt
akademi- ställer Utskottet,
oRegnen. att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och
[■ggj ett af åren 1892—1906 ägt rum, såsom personligt löne
tillägg
för år 1907 åt kamreraren vid universitetet i Lund
Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år
anvisa 750 kronor, däraf 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
73
73:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och rege3^''ndier
under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 229—230) blifvit i för ordinarie
ämnet anfördt, hemställer utskottet, ''universiteten1
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva- och karoiinrande
år ägt rum, till resestipendier åt ordinarie lärare sktant1“3tl‘
och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet samt r^Q -i
karolinska mediko-kirurgiska institutet på extra stat för
år 1907 bevilja ett anslag å 10,000 kronor.
74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att tiiifäiiigSiöne
dels
medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1907 må till vissaförbättring för
befattningshafvare vid universiteten i Uppsala och Lund utgå enligt föl-eXp™f°^‘““"e
jande grunder: m. fl. i Upp
åta
extra ordinarie professorerna i Uppsala må, med undantag afäala °ch L’indextra
ordinarie professorerna i psykiatri och växtbiologi, åtnjuta, därest L‘UJ
de innehafva begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,
hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar, samt, om de berättigats uppbära två ålderstillägg,
hvardera 410 kronor, att tilläggas lönen;
att de tre laboratorerna äfvensom observator!! vid nämnda universitet
må åtnjuta hvardera 940 kronor, däraf 440 kronor såsom lön och 500
kronor såsom tjänstgöringspenningar;
att vice bibliotekarierna vid samma universitet må åtnjuta hvardera
500 kronor, att tilläggas lönen;
att den nuvarande extra ordinarie professorn i praktisk teologi och
moralteologi vid universitetet i Lund må, därest han under år 1907 fortfarande
innehar sin befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;
att öfriga extra ordinarie professorer vid sistnämnda universitet, med
undantag af den andra extra ordinarie professorn inom den teologiska
fakulteten, må åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön eller berättigats
uppbära allenast ett ålderstillägg, hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor
såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, därest de
berättigats uppbära två ålderstillägg, hvardera 500 kronor, att tilläggas
lönen;
att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid samma universitet
må åtnjuta hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500
kronor såsom tjänstgöringspenningar; samt
att vice bibliotekarien därsammastädes må åtnjuta 500 kronor, att
tilläggas lönen;
Bill. till Rilcsd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 9 Stäf t.
10
74
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
dels och för bestridande af berörda löneförbättringar på extra stat för
år 1907 anvisa ett förslagsanslag af 40,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 231—256 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med detta Kung]. Maj:ts förslag har utskottet till behandling
förehaft tva inom Riksdagen väckta motioner, den ena afgifven
inom Första Kammaren (n:o 19) al herr Hj. Lindgren och den andra inom
Andra Kammaren (n:o 37) af friherre C. C. Bonde m. fl.
1 förstnämnda motion hemställer motionären, att Riksdagen ville besluta
att i underdånig skrifvelse anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes efter
vederbörlig saklig utredning framlägga förslag till definitiv omorganisation
af extra ordinarie professorsinstitutionen och att först i sammanhang med
denna omorganisations genomförande förändringar i de extra ordinarie
professorernas löneförmåner måtte vidtagas.
Af friherre Bonde och hans medmotionärer föreslås, att Riksdagen
måtte besluta,
att extra ordinarie professorer i Uppsala må, med undantag af extra
ordinarie professorerna i psykiatri och växtbiologi, utöfver nu innehafvande
förmåner åtnjuta 910 kronor, däraf 410 kronor som lön och 500
kronor såsom tjänstgöringspenningar;
att laboratorer och observator vid samma universitet må åtnjuta hvardera
940 kronor, däraf 440 kronor såsom lön och 500 kronor såsom
tj änstgöringspenningar;
att nuvarande extra ordinarie professorn i praktisk teologi och moralteologi
vid Lunds universitet må åtnjuta 220 kronor såsom lön;
att öfriga extra ordinarie professorer vid Lunds universitet med undantag
af den andre professorn i teologi samt extra ordinarie professorer
vid karolinska institutet med undantag af professorn i psykiatri må åtnjuta
hvardera 1,000 kronor, hvaraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;
att laboratorn i kemi och astronomie observatorn vid Lunds universitet
samt de två fast anställda laboratorerna vid karolinska institutet må
åtnjuta hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;
att vice bibliotekarierna vid Uppsala och Lunds universitet må åtnjuta
hvardera 500 kronor, att tilläggas lönen;
att dessa löneförbättringar må åtnjutas redan under år 1906, men
utgå endast för de ämbeten, som under år 1906 äro besatta och för den
tid af året de äro besatta; slutligen
att Riksdagen för bestridande af dessa löneförbättringar må på extra
Statsutskottes Utlåtande N:o 9.
75
stat för 1907 anvisa ett förslagsanslag å 50,000 kronor, att i män af behof
förskottsvis af statskontoret utbetalas under år 1906.
Beträffande de motiv, som motionärerna till stöd för sina förslag åberopat,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Då af det belopp, som af friherre Bonde och hans medmotionärer
äskats, 12,000 kronor enligt i motionen gjorda beräkningar skulle motsvara
löneförbättringen till e. o. professorer och laboratorer vid karolinska
institutet, kommer utskottet att angående denna del af motionen afgifva
yttrande i nästföljande punkt och här nedan i denna punkt allenast yttra
sig om löneförbättringarna till lärare och tjänstemän vid universiteten,
för hvilka motionärerna beräknat ett anslagsbelopp af 38,000 kronor.
Utskottet anser sig så mycket mindre hafva anledning att ingå i närmare
pröfning af herr Lindgrens i ofvanberörda motion väckta förslag om utredning
angående e. o. professorsinstitutionens omorganisation, som, på sätt
i statsrådsprotokollet omförmäles, förslag i detta ämne afgifvits af den s. k.
universitetskommittén och numera, sedan de akademiska myndigheterna
blifvit öfver förslaget hörda, är på Kungl. Maj:ts pröfning beroende.
Hvad angår förslagen om tillfällig löneförbättring för de e. o. professorerna
in. fl. lärare och tjänstemän vid universiteten, hvilka förslag synas
böra bedömas oberoende af frågan om ändringar i universitetens organisation,
har utskottet, särskildt med afseende å de löneregleringar, som af
Riksdagen beslutats år 1902 för de ordinarie professorerna vid universiteten
och år 1904 för lärarne vid de allmänna läroverken, funnit Kungl.
Maj:ts nu giorda framställning vara af förhållandena påkallad och förtjänt
att af Riksdagen behjärtas.
I fråga om grunderna för lönetilläggens beräkning har Kungl. Maj:t, med
ändring i denna del af de e. o. professorernas och universitetsmyndigheternas
förslag, hemställt, att lönetilläggen måtte till enhvar af de e. o.
professorer, som uppbära två ålderstillägg, utgå med 500 kronor lägre belopp
än till dem, som innehafva begynnelselön eller uppbära allenast ett
ålderstillägg, hvaremot af friherre Bonde och hans medmotionärer yrkats,
att lönetilläggen måtte utgå med samma belopp till e. o. professorer med
två ålderstillägg som till de öfriga. I afseende härå har departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t yttrat följande:
»Jag nödgas hemställa, att lönetillägget för de professorer, hvilka
det år, hvarför detsamma utgår, äro, efter intjänadt andra ålderstillägg,
berättigade till en aflöning af 5,500 kronor, icke må sättas högre än
till 500 kronor, fortfarande med afräknande af värdet af 6 famnar ved
för de extra ordinarie professorerna i Uppsala. För dem af professo
-
Utskottets
yttrande.
76
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
rerna, hvilka kunna drabbas af denna restriktion, innebär densamma,
att för deras tjänstebefattningar i själfva verket kommer att finnas blott
två lönegrader, en å 5,500 kronor samt en å 6,000 kronor. Det är med
mycken motvillighet jag framställer nu ifrågavarande förslag, enär däraf
skulle kunna dragas den slutsatsen, att jag ej lifligt behjärtar de extra
ordinarie professorernas nuvarande ofördelaktiga ställning. Men jag har
ej sett någon utväg att undvika nämnda åtgärd. Skulle extra ordinarie
professor med en aflöning, enligt nuvarande bestämmelser, af 5,500
kronor få åtnjuta eu tillfällig löneförbättring af 1,000 kronor, skulle hans
samlade löneförmåner komma att uppgå till 6,500 kronor, det vill säga
till 500 kronor mer än en ordinarie professors. Oegentligheten häraf ligger.
i öppen dag. Följden skulle också blifva, att om en dylik extra
ordinarie professor med en aflöning af 6,500 kronor befordrades till ordinarie
professor, skulle detta medföra en försämring för honom i löneafseende,
ty, såsom nämndt, någon rätt att för uppflyttning i högre iönegi’ad
i egenskap af ordinarie professor räkna sig föregående tjänstgöring
såsom extra ordinarie professor till godo kan för närvarande icke ifrågasättas.
Jag har alltså funnit nämnda inskränkning oundgänglig. Med den
utgångspunkt jag vid mitt förevarande förslag till löneförbättring främst
haft i sikte, nämligen nödvändigheten att på ett för de extra ordinarie
professorerna gynnsamt sätt tills vidai’e reglera förhållandena mellan deras
samt lektorernas vid de allmänna läroverken och de tekniska elementarskolorna
löneförmåner, synes mig i allt fall, äfven med den nu ifrågasatta
inskränkningen, den tillämnade löneförbättringen medföra en afgjord och
högst väsentlig fördel.»
I anslutning till hvad departementschefen sålunda anfört, har utskottet
ansett sig böra, med afstyrkande af motionärernas förslag i denna
del, förorda Kungl. Maj:ts framställning.
Ridare skiljer sig Kungl. Maj:ts förslag från ifrågavarande motionärers
därutinnan, att då det af Kungl. Maj:t äskade anslaget är afsedt för
löneförbättring under år 1907, af motionärerna yrkats, att löneförbättringen
matte fa atnjutas redan under år 1906 och att därför anslaget skulle i
man af behof fa af statskontoret utbetalas under innevarande år. Äfven
i ° afseende håra har utskottet, da det af motionärerna använda tillvägagångssättet
synes böra komma till användning endast då alldeles särskildt
tvingande skäl därtill föranleda, ansett Kungl. Maj:ts framställning böra
bifallas. S
Emot de af Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för ifrågavarande till
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9
77
fälliga löneförbättring har utskottet icke heller funnit anledning till någon
annan erinran.
I sin beräkning af anslagets belopp hafva motionärerna icke upptagit
något lönetillägg för de tjänster, som för närvarande äro vakanta,
och hafva till följd häraf motionärerna, oaktadt deras förslag uppenbarligen
skulle medföra en ökad statsutgift, föreslagit mindre anslagsbelopp
än Kungl. Maj:t. Då det af motionärerna använda beräkningssättet icke
synes kunna följas beträffande de af Kungl. Maj:t begärda lönetilläggen
för år 1907, synes någon nedsättning i det af Kungl. Maj:t äskade förslagsanslagets
belopp icke böra ifrågakomma.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anförd t, får utskottet hemställa,
a) att herr Lindgrens berörda motion icke må af
Riksdagen bifallas;
b) att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts i
ämnet gjorda framställning och med afslag å friherre
Bondes in. fl. omförmälda motion, i hvad densamma
afser tillfällig löneförbättring för extra ordinarie professorer
m. fl. lärare och tjänstemän vid universiteten
i Uppsala och Lund, må
dels medgifva, att tillfällig löneförbättring för år
1907 må till vissa befattningshafvare vid universiteten
i Uppsala och Lund utgå enligt följande grunder:
att extra ordinarie professorerna i Uppsala må,
med undantag af extra ordinarie professorerna i psykiatri
och växtbiologi, åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön
eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,
hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor såsom lön och
500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, om de
berättigats uppbära två ålderstillägg, hvardera 410 kronor,
att tilläggas lönen;
att de tre laboratorerna äfvensom observatorn vid
nämnda universitet må åtnjuta hvardera 940 kronor,
däraf 440 kronor såsom lön och 500 kronor såsom
tj änstgö ringspenningar;
att vice bibliotekarierna vid samma universitet må
åtnjuta hvardera 500 kronor, att tilläggas lönen;
att den nuvarande extra ordinarie professorn i
praktisk teologi och moralteologi vid universitetet i
78
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
tillfällig löneförbättring
för vissa lärare
vid karolinska
institutet.
[72.]
Lund må, därest han under år 1907 fortfarande innehar
sin befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;
att öfriga. extra ordinarie professorer vid sistnämnda
universitet, med undantag af den andra extra
ordinarie professorn inom den teologiska fakulteten, må
åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön eller berättigats
uppbära allenast ett ålderstillägg, hvardera 1,000
kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar, samt, därest de berättigats
uppbära två ålderstillägg, hvardera 500 kronor, att tillläggas
lönen;
att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid
samma universitet må åtnjuta hvardera 1,000 kronor,
däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom
tj än stgöringspenn in gar; s amf
att vice bibliotekarien därsammastädes må åtnjuta
500 kronor, att tilläggas lönen;
dels och för bestridande af berörda löneförbättringar
på extra stat för år 1907 anvisa ett förslagsanslag af
40,000 kronor.
Karolinska inediko-kirurgiska institutet.
75) Kung! Maj:t har i punkten 72 under åttonde hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att dels medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1901
må till enhvar af extra ordinarie professorerna vid institutet, med undantag
af extra ordinarie professorn i psykiatri, samt till hvardera af de fast anställda
två laboratorerna därstädes utgå med 1,000 kronor, däraf 500
kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar; dock att
för de extra ordinarie professorer, hvilka med inberäknande af ålderstillägg
åtnjuta en aflöning af 5,500 kronor, löneförbättringen skall utgöra
500 kronor, att tilläggas lönen, dels och för berörda ändamål på extra
stat för år 1907 anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
Utredningen i detta ärende återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 231 —
256, under punkten 71 i förevarande hufvudtitel.
Vidare har friherre C. C. Bonde in. fl. i sin under punkten 74:o) här
ofvan omförmälda, inom Andra Kammaren väckta motion (n:o 37), i hvad
densamma afser vissa lärare vid karolinska institutet, föreslagit, att extra
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
79
ordinarie professorer vid karolinska institutet med undantag af professorn
i psykiatri må åtnjuta hvardera 1,000 kronor, hvaraf 500 kronor såsom
lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, att de två fast anställda
laboratorerna vid karolinska institutet må åtnjuta hvardera 1,000 kronor,
däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
att dessa löneförbättringar må åtnjutas redan under år 1906, men utgå
endast för de ämbeten, som under år 1906 äro besatta och för den tid
af året de äro besatta, samt att Riksdagen för bestridande af dessa löneförbättringar
må på extra stat för 1907 anvisa ett förslagsanslag å 12,000
kronor, att i mån af behof förskottsvis utbetalas under år 1906.
Under åberopande i tillämpliga delar af hvad utskottet under punkten
74:o) här ofvan anfört angående de af Kungl. Maj:t och af ifrågavarande
motionärer väckta förslagen om tillfällig löneförbättring åt e. o. professorer
samt vissa andra lärare och tjänstemän vid universiteten i Uppsala
och Lund, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med afslag å friherre Bondes
m. fl. omförmälda motion, i hvad den afser tillfällig
löneförbättring åt e. o. professorer och laboratorer vid
karolinska mediko-ldrurgiska institutet, må
dels medgifva, att tillfällig löneförbättring för år
1907 må till enhvar af extra ordinarie professorerna
vid institutet, med undantag af extra ordinarie professorn
i psykiatri, samt till hvardera af de fast anställda
två laboratorerna därstädes utgå med 1,000 kronor, däraf
500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dock att för de extra ordinarie professorer,
hvilka med inberäknande af ålderstillägg åtnjuta
en aflöning af 5,500 kronor, löneförbättringen skall
utgöra 500 kronor, att tilläggas lönen;
dels ock för berörda ändamål på extra stat för år
1907 anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
76:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- , ^ng
i.
.n i i it i J ö arfvode åt en
Ställer utskottet, amanuens vid
att Riksdagen, i likhet med hvad under de senare m,e.?i?il??ka
aren agt rum, ma till arfvode åt en amanuens vid karo- r7q-i
linska mediko-kirurgiska institutets medicinska poliklinik •- ^
80
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
å serafimerlasarettet på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 750 kronor.
, A,ng;, 77:o) Med anledning; af Kungi. Makts därom gjorda framställning
arfvode äten. 7 ö öj äj n
amanuens vid hemställer utskottet,
polikliniken att Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt
rr,.-1 rum, må till arfvode åt en amanuens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets kirurgiska poliklinik å serafimerlasarettet
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 750 kronor.
arfvode^ät en 78:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
amannens vid hemställer utskottet,
Hikliniken8 att Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt
rum, må till arfvode åt en amanuens vid karolinska
mediko-kirurpiska institutets oftalmiatriska poliklinik å
serafimerlasarettet på extra stat för år 1907 anvisa ett
belopp af 750 kronor.
[75.]
, Ang- 79:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag får
arfvode åt en , 7 - ° 0 j o
amanuens vid Utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad under en
följd af år ägt rum, för år 1907 på extra stat anvisa
900 kronor till arfvode åt en amanuens vid karolinska
gynekologiska
kliniken.
[76.]
mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs
sjukhus.
, A.ngo. 80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en ama
amanuens
vid nuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets syjilidologiska klinik å
syMii^ken;lf&sju^lusei Göran på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 900
sjukhuset kronor.
S:t Göran.
[77.]
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 257—259 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till arfvode åt en amanuens
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets syfilidologiska
klinik å sjukhuset S:t Göran på extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af 900 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
81
81:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- gtgdV* och
ställer utskottet, uppassning
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren YnstuSen8
1902—1906 ägt ruin, till städning och uppassning vid r^g-i
karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 500
kronor.
82:o) Med anledning af Kungl. Maj ds därom gjorda framställning får k]j”|-er
utskottet hemställa, för barn
att
Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren sjukdomar,
ägt rum, må på extra stat för år 1907 anvisa:
a) till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800
kronor; och
b) till en polikinik för barnsjukdomar i Stockholm
2,800 kronor, att utgå under villkor att Stockholms stad
för polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1907.
83:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t därom föreslagit, hemställer ma£rn.«j f.f
Utskottet, oftalmiatriska
att Riksdagen må, i likhet med hvad för de senare k''imkenåren
ägt ruin, för anskaffande och underhåll af materiel [80.]
för oftalmiatriska kliniken vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet på extra stat för år 1907 anvisa ett
belopp af 500 kronor.
84:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen, på sätt för de senare åren ägt rum,
må till bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa ett
extra anslag för år 1907 af 1,500 kronor.
Ang.
teckningar i
vetenskapliga
ändamål.
[81.]
85:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- unde^f3ning
ställer utskottet, och sjukvård
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1904, VIt^ea”och''
1905 och 1906 ägt rum, för upprätthållande af dengynekoiogiska
karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisning
och sjukvård vid vissa obstetriska och gynekolo- L82.J
Bill. Ull Riksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 9 Haft. 11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
gisha kliniker under den tid af år 1907, hvarunder de
ordinarie iärarne vid institutet icke ombesörja nämnda
undervisning och sjukvård, på extra stat för år 1907
anvisa ett anslag af 1,500 kronor.
Allmänna läroverken.
tiiifä%giöne- 86:°) Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för tillfällig löneförförbättring
åtbättring åt lärare vid allmänna läroverk, som skola ombildas till samskölor
vUsaaaiTmiInnaeller ådragas, på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 26,250 kronor,
läroverk, att utgå efter samma grunder som under åren 1905 och 1906.
[S8J
Med hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet
(sid. 261—263) i ärendet anfört, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för tillfällig löneförbättring åt
lärare vid allmänna läroverk, som skola ombildas till
samskolor eller indragas, på extra stat för år 1907
bevilja ett anslag af 26,250 kronor att utgå efter samma
grunder som under åren 1905 och 1906.
arfvodfn åt 8J:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att till avfvoden åt extra
extra och och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra stat för år
lärarfvMde1907 bevilja ett anslag af 248,000 kronor,
allmänna Den i ärendet lämnade utredning återfinnes i statsrådsprotokollet, sid.
läroverken. 263—268
[84.]
Pa de skäl, som till stöd för Kungl. Maj:ts framställning åberopats,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till arfvoden åt extra och vikarierande
lärare vid de allmänna läroverken på extra
stat för år 1907 bevilja ett anslag af 248,000 kronor.
arfvode gä t en 88:°) Kung]. Maj it har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
amanuens hos amanuens hos öfver styr elsen för rikets allmänna läroverk på extra stat för
6frtt"''år 1907 anyisa ett belopp af 1,500 kronor.
allmänna Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 268—271 i statsrådsprotokollet.
läroverk. r
[85.] ^ Da Kungl. Maj:t i sin till 1904 års Riksdag aflåtna proposition an
gående
ändrad anordning af rikets allmänna läroverk in. in. föreslog inrättande
af en särskild öfverstyrelse för de allmänna läroverken, beräk
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
83
nades de årliga kostnaderna för öfverstyrelsen till 22,000 kronor, däraf
arfvoden till ordföranden och de fyra ledamöterna 11,000 kronor, arfvode
åt en notarie 4,000 kronor samt för tillfällig adjunktion, hyra för lokal
och expenser 7,000 kronor, hvaremot på ecklesiastikdepartementets aflöningsstat
ansågs kunna åstadkommas en besparing af 5,900 kronor genom indragning
af en byråchefs aflöning 6,400 kronor och uppförande i dess
ställe i staten af ett särskildt arfvode å 500 kronor.
Nu har Kungl. Maj:t dels, enligt hvad i punkten 42:o) här ofvan omförmäles,
begärt anslag å 6,400 kronor till en extra byråchef i ecklesiastikdepartementet,
dels ock under nu förevarande punkt äskat särskildt
anslag till eu amanuens hos öfverstyrelsen; och har i statsrådsprotokollet
rörande användningen af ofvan omförmälda anslag å 7,000 kronor lämnats
en redogörelse, som utvisar, att, därest öfverstyrelsen ej fått sig af
Kungl. Majd anvisadt ett extra organisationsanslag af 1,200 kronor och
icke därjämte åtnjutit förmånen af fri lokal i det gamla riksdagshuset,
dess utgiftsstat lör år 1905 — trots det ringa belopp, hvartill arfvoden
till extra ordinarie tjänstemäns aflöning måst inskränkas — icke på långt
när kunnat gå ihop.
Utskottet, som funnit utredningen i ärendet visa behöfligheten af det
begärda anslaget till eu amanuens, har emellertid icke velat underlåta att
dels framhålla den bristande öfverensstämmelsen emellan de i 1904 års
omförmälda proposition innefattade kostnadsberäkningarna och de anslagskraf,
som nu framkommit, dels ock uttala, att det synes böra tagas i allvarligt
öfvervägande, huruvida icke öfverstyrelsens verksamhetsområde skulle
kunna så begränsas, att ytterligare ökning af ämbetsverkets personal kunde
undvikas.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till arfvode åt en amanuens
hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk på extra
stat för år 1907 anvisa ett belopp af 1,500 kronor.
Högre skolor för kvinnlig ungdom.
89:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom därom gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad förut under
en följd af år ägt rum, till resestipendier åt förestånda
-
re,
resestipendier
åt lärarinnor.
[86.]
84
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
rinnor och lärarinnor vid högre skolor för kvinnlig ungdom
och samskolor, under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisa på extra
stat för år 1907 ett belopp af 6,000 kronor.
Högre lärarinneseminariet.
Ang.
uppehållande
af undervisningen.
[87.]
90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till täckande af brist
i högre lärarinneseminariets anslag vid 1905 års slut samt uppehållande
af undervisningen vid seminariet på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag
af 15,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
sid. 272—278.
För uppehållande af undervisningen vid seminariet har alltsedan år
1901 årligen af Riksdagen beviljats ett extra anslag af 8,000 kronor.
Af utredningen framgår emellertid, att detta anslag under åren 1904
och 1905, dels till följd af minskning i normalskolans elevantal och därmed
också i elevafgifterna och dels genom oundgängliga höjningar af
vissa utgiftsposter, visat sig otillräckligt och att direktionen för seminariet,
för att kunna på ett tillfredsställande sätt uppehålla undervisningen, nödgats
öfverskrida de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medel. Af det
utaf Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet äro 3,000 kronor afsedda att
täcka den uppkomna bristen och återstoden att användas för att möta de
ökade anslagsbehofven.
Då utskottet funnit behofvet af den begärda höjningen utaf årsanslaget
vara ådagalagdt, samt ej heller haft något att erinra mot förslaget om
anvisande af medel till täckande af omförmälda brist, hemställer utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1907 bevilja
a) till täckande af brist i högre lärarinneseminariets
anslag vid 1905 års slut 3,000 kronor; samt
b) till uppehållande af undervisningen vid seminariet
12,000 kronor.
Ang. 91:0) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t i sådant afseende före
kJ:r8
m/m. slagit, hemställer utskottet,
[88.] att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva
rande
år ägt rum, på extra stat för år 1907 anvisa
a) för uppehållande af den valfria fjärde årskursen
vid högre lärarinneseminariet ett belopp af 3,000 kronor;
Statsutskottets TJilåtande N:o 9.
85
b) för undervisning i huslig ekonomi vid seminariet
och därmed förenade normalskolan för flickor ett belopp
af 5,000 kronor; samt
c) för beredande af öka dt utrymme för seminariet
och normalskolan genom förhyrande af lämplig lokal
under ett år, räknadt från och med den 1 oktober 1906,
ett belopp af 3,000 kronor.
Folkundervisningen.
92:o) Sedan 1904 års Riksdag på Kungl. Maj:ts framställning dels ny^ng|''nad
medgifvit, att statens rätt till den af folkskoleseminariet i Härnösand dispo- för foikskoienerade
tomt jämte därå befintliga byggnader finge emot utbyte af annan
mark öfverlåtas till Härnösands stad i öfverensstämmelse med ett af stadsHärnösand
enligt beslut den 9 december 1902
fullmäktige
gjordt
an
-
[89.]
bud, dels ock beviljat för erläggande af den enligt samma beslut fordrade
mellangift ett belopp af 26,000 kronor samt till utförande å det tillbytta
området, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därför uppgjorda ritningar
och förslag, af vissa byggnadsarbeten äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj
för seminariet ett belopp af 226,000 kronor, eller sammanlagdt
252,000 kronor, och däraf på extra stat anvisats dels för år 1905 80,000
kronor och dels för år 1906 ytterligare 86,000 kronor, har Kungl. Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1907 af omförmälda, beviljade
anslag anvisa återstoden, 86,000 kronor.
Med hänvisning till hvad af departementschefen till statsrådsprotokollet,
sid. 279 och 280, i detta ärende anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för utförande af vissa byggnadsarbeten
vid folkskoleseminariet i Härnösand äfvensom
för anskaffande af gymnastikattiralj för seminariet af
förut beviljadt anslag på extra stat för år 1907 anvisa
återstoden, 86,000 kronor.
93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år inredning
1907 bevilja dels till inredning af de nya lokalerna för folkskoleseminariet
i Härnösand ett belopp af 19,670 kronor, dels till trädgårdsanläggning åvia foikstoiesamma
seminariums nya tomt ett belopp af 9,000 kronor, dels ock till Härnösand.''
beredande af medel för höjning af det till seminariet utgående anslaget j-qq ]
86
Statsutskottets inlåtande 1V:o l).
Ang.
nybyggnad
för folkskolefieminarict
i
Stockholm.
[91.]
till materiel, ved och ljus m. m. under år 1907 ett belopp af 2,375 kronor,
eller således sarnmanlagdt ett belopp af 31,045 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 280—285 i statsrådsprotokollet.
Efter granskning af de kostnadsberäkningar, som legat till grund för
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning och vid jämförelse med de anslagsbelopp,
som för liknande ändamål beviljats andra seminarier, har utskottet
funnit de begärda anslagen böra nedsättas, anslaget till lokalernas
inredning till 16,000 kronor, anslaget till trädgårdsanläggning till 8,000
kronor och det för senare hälften af år 1907 afsedda särskilda anslaget
till materiel, ved och ljus in. m. till 1,875 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må på extra stat för år 1907
bevilja
a) till inredning af de nya lokalerna för folkskoleseminariet
i Härnösand ett belopp af 16,000 kronor;
b) till trädgårdsanläggning å samma seminariums
nya tomt ett belopp af 8,000 kronor; samt
c) till beredande af medel för höjning af det till
seminariet utgående anslaget till materiel, ved och ljus
in. in. under år 1907 ett belopp af 1,875 kronor,
eller således sammanlagdt ett belopp af 25,875 kronor.
94:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t giord framställning,
till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättade
ritningar och kostnadsförslag jämte därtill hörande, i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda och såsom alternativ
II betecknade tillägg, af ny byggnad för folkskoleseminariet i Stockholm
å de kronan tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet i nämnda stad
samt till anskaffande af gymnastikattiralj in. in., beviljat ett belopp af
368,850 kronor och däraf på extra stat för 1906 anvisat 100,000 kronor,
har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af förenämnda, redan beviljade
anslag å 368,850 kronor på extra stat för år 1907 anvisa ytterligare
100,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till uppförande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag
jämte därtill hörande, i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omför
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
87
mälda och såsom alternativ II betecknade tillägg, af ny
byggnad för folkskoleseminariet i Stockholm å de kronan
tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet i nämnda stad
samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. in., af förut
beviljadt anslag å 368,850 kronor på extra stat för år
1907 anvisa ytterligare 100,000 kronor.
95:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att
statens rätt till en i stadsfullmäktiges i Växjö enligt beslut den 30 november
1904 gjorda anbud afsedd del af den utaf folkskoleseminariet i
nämnda stad disponerade tomten jämte den nuvarande seminariebyggnaden
må mot utbyte af annan mark öfverlåtas till Växjö stad i öfverensstämmelse
med samma anbud, dels ock bevilja för erläggande af en
enligt nyssnämnda beslut fordrad mellangift ett belopp af 5,000 kronor
samt till utförande å den tillökade serninarietomten, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med därför uppgjorda ritningar och förslag, af nya byggnader
för seminariet äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj för seminariet
ett belopp af 266,250 kronor, eller sammanlagdt 271,250 kronor
och däraf på extra stat för år 1907 anvisa 90,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 286—299 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har funnit behofvet af nya byggnader för seminariet i Växjö
vara ådagalagdt; och synes den i statsrådsprotokollet innefattade planen
för byggnadens förläggning och utförande vara på ändamålsenligt sätt
uppgjord. Hvad angår byggnadskostnaden har utskottet emellertid funnit
det anmärkningsvärd^ att denna väsentligen öfverstiger de belopp, som
under senare åren beviljats till uppförande af nya byggnader för seminarierna
i Landskrona, Strängnäs och Härnösand.
För uppförande i Landskrona af ny byggnad för seminariet jämte
gymnastikbyggnad och rektorsbostad beviljade nämligen Riksdagen år 1900
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag 218,000 kronor. För seminariet i
Strängnäs begärde Kungl. Maj:t år 1901 likaledes för seminariebyggnad,
gymnastikbyggnad och rektorsbostad 218,000 kronor, och beviljade Riksdagen,
som ansåg särskild gymnastikbyggnad för seminariet icke vara behöflig,
det för de öfriga byggnaderna begärda beloppet 178,500 kronor.
För seminariet i Härnösand, hvarest särskild rektorsbostad ej ansågs erforderlig,
beräknades kostnaden för ny seminariebyggnad och gymnastikbyggnad
till 226,000 kronor, hvarvid emellertid framhölls, att anledningen
till denna jämförelsevis höga kostnad förnämligast vore att söka i de
Ang.
ny byggnad
för folkskoleseminariet
i
Växjö.
[92.]
88
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
skolkök vid
folkskoleseminariet
i
Landskrona.
[93.]
höga priserna på byggnadsmaterial och arbetskraft, som vore rådande i
Norrland.
Hvad angår nu förevarande förslag till uppförande i Växjö af ny
seminariebyggnad jämte gymnastikbyggnad och rektorsbostad, torde visserligen
med afseende å den stegring i priserna å byggnadsmaterial och
arbetskraft, som ägt rum, sedan anslagen till seminarierna i Landskrona
och Strängnäs beviljades, kostnaden böra beräknas till något högre belopp
än för sistnämnda båda seminarier, men en ej oväsentlig minskning
i byggnadskostnaden synes dock böra och kunna åvägabringas utan inskränkning
af utrymmet inom byggnaderna. Därest anslaget från af Kungl.
Maj:t för byggnaderna jämte gymnastikattiralj begärda 266,250 kronor
nedsättes till 246,250 kronor, hvartill skulle komma för det aftalade
tomtbytet 5,000 kronor, synes, äfven om jämförelse anställes med kostnaderna
för seminariet i Härnösand, seminariets i Växjö byggnadsfråga
kunna erhålla en full tillfredsställande lösning.
Under åberopande häraf hemställer utskottet,
att Riksdagen må
a) medgifva, att statens rätt till en i ett af stadsfullmäktige
i Växjö enligt beslut den 30 november 1904
gjordt anbud afsedd del af den utaf folkskoleseminariet
i nämnda stad disponerade tomten jämte den nuvarande
seminariebyggnaden må mot utbyte af annan mark öfverlåtas
till Växjö stad i öfverensstämmelse med samma
anbud; samt
b) bevilja för erläggande af en enligt nyssnämnda
beslut fordrad mellangift ett belopp af 5,000 kronor
samt till utförande å den tillökade seminarietomten af
nya byggnader för seminariet äfvensom anskaffande af
gymnastikattiralj för seminariet ett belopp af 246,250
kronor, eller sammanlagdt 251,250 kronor och däraf på
extra stat för år 1907 anvisa 90,000 kronor.
96:o) Kungl. Maj:t har i punkten 93 under åttonde hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att för inredning af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona
och inköp af inventarier till detsamma å extra stat för år 1907
bevilja ett anslag af 2,000 kronor.
På grund af den i ärendet förebragta utredningen, hvilken återfinnes
i statsrådsprotokollet å sid. 110—112 under punkten 24 af åttonde hufvudtiteln,
får utskottet hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
89
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för inredning af ett skolkök
vid folkskoleseminariet i Landskrona och inköp af inventarier
till detsamma å extra stat för år 1907 bevilja
ett anslag af 2,000 kronor.
97:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att till uppförande, !...£“*[
hufvudsaklig öfverensstämmelse med af öfverintendentsämbetet uppgjorda1 ett skolkök
ritningar, af en skolköksbyggnad vid seminariet i Murjek för bildande af hipskti
lapska småskollärare och småskollärarinnor samt till gräfvande och be- Murjek.
klädande af en brunn vid seminariet på extra stat för år 1907 bevilja ett [94]
belopp af 25,725 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 299—308 i statsrådsprotokollet.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet angifvits, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka, att erforderligt anslag för uppförande af en skolköksbyggnad
vid seminariet i Murjek må af Riksdagen beviljas. Då emellertid
den för själfva byggnaden beräknade kostnaden af 25,000 kronor synts
utskottet vara alltför högt tillmätt, samt såväl Konungens befallningshafvande
i Norrbottens län som domkapitlet i Luleå, hvilka myndigheter
måste antagas äga tillförlitlig kännedom om ortens arbets- och materialpris,
ansett byggnaden, om densamma utföres i trä, icke behöfva betinga
högre kostnad än 17,000 kronor, har utskottet, med hänsyn jämväl tagen till
de anmärkningar, som framställts mot sistberörda kostnadsberäkning, ansett
otvifvelaktigt, att en fullt ändamålsenlig skolhusbyggnad kan åstadkommas
för en kostnad af 20,000 kronor, hvartill bör läggas för utförande af ritningsoch
kostnadsförslag 125 kronor och för anläggning af en brunn 600 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till uppförande af en skolköksbyggnad
vid seminariet i Murjek för bildande af lapska
småskollärare och småskollärarinnor samt till gräfvande
och beklädande af en brunn vid seminariet på extra stat
för år 1907 bevilja ett belopp af 20,725 kronor.
98:o) Kungl. Maj:t har i punkten 95 under åttonde hufvudtiteln före- Ang.
slagit Riksdagen att för beredande åt folkskoleseminarierna i Skara, UmeåhXgegn ^“j1"
och Uppsala af ökade anslag för år 1906 till materiel, ved och ljus m. m. materiel!
på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 2,100 kronor. vi8san''föik
skoleserai
På
grund af utredningen i ärendet, hvilken återfinnes i statsråds- narier.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1.90(1. 4 Sami. 1 Afd. .9 Häft. 12 [95-]
90
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
protokollet å sid. 99 — 110 i punkten 23 under åttonde hufvudtiteln, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förevarande
framställning, må för beredande åt folkskoleseminarierna
i Skara, Umeå och Uppsala af ökade anslag
för år 1906 till materiel, ved och ljus m. m. på
extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 2,100
kronor.
de 99:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande af
"afviss aun-L undervisning uti folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminavtTdTmed
nerna * Kalmar, Landskrona, Strängnäs och Härnösand förenade öfningsvimfettsko]t-skolorna,
på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af ''7,100 kronor.
seminarier Den utredning, hvarpå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag grundats,
ningsskoiorna.återfinnes å sid. 308—311 i statsrådsprotokollet.
På de skal, som af departementschefen anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, för uppehållande af undervisning
uti folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminarierna
i Kalmar, Landskrona, Strängnäs och Härnösand
förenade öfningsskolorna, på extra stat för år 1907
bevilja ett belopp af 7,100 kronor.
repetitföus- !00:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
kurser i gym-under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 312) i ärendet innefoikskoie-
håller, hemställer utskottet,
lärare. att Riksdagen må till anordnande, i enlighet med
[97.] de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämp
ligt
föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare,
på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag
af 10,000 kronor.
u > h^sb nde UU:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för beredande af
åfVoiviUeuOmöjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna boende
Vilhelmina sk°lp liktig a barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna och
m. a.hörsam.Arjepluogs församlingar på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag å
Ungar. 10,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
[98.] kan finna godt meddela, dels ock af redan beviljadt anslag på extra stat
för år 1907 anvisa återstoden, 600 kronor, att användas såsom bidrag till
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
91
uppehållande af en mellan byarna Gargaur, Brännäs och Mullholm inom
Arjepluogs församling flyttande folkskola.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 312-—330 i statsrådsprotokollet,
hvarest bland annat lämnas följande redogörelse för Riksdagens
delvis i samma ämne förut fattade beslut och gjorda uttalanden.
»I statsverkspropositionen till 1905 års lagtima Riksdag föreslog Kungl.
Maj:t Riksdagen att
dels på extra stat för år 1906 bevilja
för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga barn inom Vilhelmina
församligs fjälltrakter och inom Risbäcks kapellförsamling ett
anslag af 5,000 kronor ait användas enligt de i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 angifna, för år 1905 gällande
grunder,
för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, inom Arjepluogs
församling på längre afstånd från församlingens skolor boende, skolpliktiga
barn ett anslag af 2,000 kronor att användas enligt de i förutnämnda
statsrådsprotokoll angifna, för år 1905 gällande grunder, samt
för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, inom Stensele
församling på längre afstånd från församlingens skolor boende, skolpliktiga
barn ett anslag af 2,500 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde finna godt meddela;
dels ock af redan beviljadt anslag på extra stat för år 1906 anvisa
ett belopp af 600 kronor att användas såsom bidrag till uppehållande af
en mellan byarna Gargaur, Brännäs och Mullholm inom Arjepluogs församling
flyttande folkskola.
I sin skrifvelse till Kungl. Maj:t den 18 maj 1905 angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel anmälde Riksdagen,
att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts nämnda förslag, dels
för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från
skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele och
Arjepluogs församlingar på extra stat för år 1906 beviljat ett anslag å
7,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t kunde finna godt meddela, och dels af redan beviljadt anslag på
extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 600 kronor att användas såsom
bidrag till uppehållande af en mellan byarna Gargaur, Brännäs och Mullholm
inom Arjepluogs församling flyttande folkskola; och anförde Riksdagen uti
sin berörda skrifvelse beträffande förevarande ärende följande:
»För nu ifrågavarande ändamål beviljades anslag af Riksdagen första
92
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
gången år 1902, då 5,000 kronor anvisades på extra stat för år 1903 för
att åt fattiga barn inom Vilhelmina församlings fjälltrakter och inom
Risbäcks kapellförsamling bereda möjlighet till skolgång. Vid anmälan hos
Eders Kungi. Maj:t af detta beslut ansåg sig Riksdagen — enligt hvad Riksdagens
skrifvelse den 15 maj 1902 (n:o 117, punkten 76) utvisar — böra
erinra om föreskriften i § 49 af kungl. stadgan angående folkundervisningen
i riket den 10 december 1897, att, där föräldrar eller målsmän
icke äga tillgång att bekosta barnens kläder och underhåll vid skolan, de
böra genom kommunens fattigvård härutinnan understödjas; och yttrade
Riksdagen vidare i samma skrifvelse, att, ehuru Eders Kungl. Maj:ts i
ämnet väckta förslag sålunda enligt Riksdagens förmenande rätteligen vore
att anse såsom en framställning om statsbidrag till vederbörande kommuner
för bestridande af dem åliggande fattigvårdsutgifter och sålunda af beskaffenhet
att endast i händelse af sällsynta undantagsförhållanden böra
bifallas, Riksdagen med hänsyn till de ifrågavarande kommunernas ekonomiska
ställning och de särskilda svårigheter, som för de ifrågavarande
fjälltrakternas befolkning mötte att bereda barnen underhåll vid skolorna,
ansåge sig böra bevilja anslaget. Äfven för hvardera af åren 1904 och
1905 har anslag för samma ändamål beviljats med oförändradt belopp af
5,000 kronor.
Vid 1903 års Riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t dessutom, att såsom
bidrag till uppehållande under år 1904 af en mellan byarna Gargaur,
Brännäs och Mullholm inom Arjepluogs församling flyttande folkskola måtte
beviljas 600 kronor; och anmälde Riksdagen i skrifvelse till Eders Kungl.
Maj:t den 22 maj 1903 (n:o 115, punkten 69), att Riksdagen, med hänsyn
till församlingens tryckta ekonomiska ställning och de synnerligen stora
svårigheter församlingen hade att bekämpa för ordnandet af sitt skolväsende,
ansett sig böra bifalla äfven denna framställning. Riksdagen
tilläde emellertid, att, då i ärendet vore upplyst, att församlingens skogsmedelsfond
kunde väntas under år 1908 komma att vinna en afsevärd
tillökning, syntes det, i enlighet med hvad myndigheterna i fråga härom
yttrat, kunna antagas, att statsanslag för nu ifrågavarande ändamål icke
skulle visa sig behöflig! för längre tid än till och med år 1907. För
uppehållande under åren 1905—1907 af ifrågavarande flyttande folkskola
beviljade 1904 års Riksdag ett anslag af 1,800 kronor och anvisade däraf
på extra stat för år 1905 ett belopp af 600 kronor.
Hos 1904 års Riksdag hemställde Eders Kungl. Maj:t ytterligare om ett
anslag af 2,000 kronor för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga
barn inom Arjepluogs församling. Riksdagen besvarade denna framställ
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
93
ning i skrifvelse till Eders Kung! Maj:t den 20 maj 1904 (n:o 136, punkten
66), och yttrade därvid:
Riksdagen har hyst någon tvekan, huruvida det för möjliggörande af
skolgång för fattiga barn inom vissa delar af Arjepluogs församling begärda
anslaget af 2,000 kronor borde af Riksdagen beviljas. Då församlingen,
enligt hvad upplyst blifvit, genom ^stämpling af skog, som är bestämd
att äga rum år 1906, har att påräkna en inkomst af öfver 300,000 kronor,
synes det icke hafva bort vara för församlingen omöjligt att utan statens
medverkan bestrida de för ändamålet behöfliga kostnaderna. Hvad angår
den af församlingens skolråd uttalade åsikten, att äfven i de fall, då föräldrarna
till barn, som vore boende på längre afstånd från skola, kunde
bekosta barnens inackordering i skolans närhet och därigenom möjliggöra
deras skolgång, det skulle vara obilligt och orättvist, att denna kostnad
bestriddes af föräldrarna, då svenska folket i allmänhet finge folkskoleundervisning
för sina barn utan dylik inackorderingskostnad, måste Riksdagen
på det bestämdaste ogilla denna uppfattning.
Då det emellertid synes vara fara värdi, att, i händelse förevarande
anslag icke beviljades, ett afsevärdt antal af församlingens skolpliktiga
barn skulle komma att sakna undervisning, har Riksdagen ansett sig böra
bevilja äfven detta anslag.
Eders Kung]. Maj:t har nu för år 1906 äskat icke blott anvisande af
de tre omförmälda anslagen, utan därutöfver ytterligare 2,500 kronor för
beredande af möjlighet till skolgång för fattiga barn inom Stensele församling.
Förestående öfversikt, utvisande en ständigt fortgående stegring i
krafven på statsanslag för nu ifrågavarande ändamål, synes gifva anledningtill
antagande, att, därest dessa kraf fortfarande skulle röna tillmötesgående
från Riksdagens sida, nya sådana alltjämt skulle komma att framställas.
Särskildt har Riksdagen ansett en sådan utveckling vara att motse på grund
af den uppfattning, som i anledning af förslaget om statsunderstöd till
Stensele församling uttalats af domkapitlet i Härnösand, att det skulle för
staten vara en bjudande plikt att i förevarande afseende träda hjälpande
emellan, en uppfattning, emot hvilken Riksdagen ansett sig böra, under hänvisning
till hvad Riksdagen i ofvan omförmälda skrivelser af den 15 maj
1902 och den 20 maj 1904 yttrat, inlägga en allvarlig gensaga.
I öfverensstämmelse med den uppfattning, som i Riksdagens nyssnämnda
skrifvelse af den 15 maj 1902 uttalats, har Riksdagen ansett, att en
bestämd gräns nu bör sättas, utöfver hvilken bidrag från statens sida icke
framdeles bör lämnas för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga
barn. Då af utredningen framgår, att anslaget till Arjepluogs församling
94
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottets
yttrande.
inom kort kommer att blifva obehöflig och då äfven andra utvägar för
afhjälpande af det behof af understöd, som för den närmaste framtiden
må anses förefinnas för Stensele församling, torde kunna anlitas, har Riksdagen
ansett anledning icke förefinnas att höja anslagsbeloppet utöfver
hvad för innevarande år beviljats eller 7,000 kronor, däri icke inberäknadt
det särskilda anslag å 600 kronor, som Riksdagen för en inom Arjepluogs
församling flyttande folkskola redan beviljat för åren 1906 och 1907.
Riksdagen har ansett omförmälda belopp af 7,000 kronor böra beviljas
såsom ett gemensamt anslag, att enligt Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande
under år 1906 användas för beredande af möjlighet till skolgång för
fattiga, på längre afstånd från skolorna boende barn inom Vilhelmina,
Risbäcks, Stensele och Arjepluogs församlingar.»
På grund af 1905 års Riksdags i ämnet sålunda gjorda uttalanden
anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att det begärda anslaget för beredande
af möjlighet till skolgång för fattiga barn inom ifrågavarande
församlingar bestämmes till högre belopp än de två senaste åren beviljats
eller 7,000 kronor. Därest Sorsele och Tärna församlingar, för hvilka
understöd i förevarande afseende icke förut varit ifrågasatt, skulle anses
vara i högre grad än någon eller några af de öfriga fyra församlingarna
i behof af understöd, synes sådant böra förstnämnda två församlingar beredas
genom jämkning i beloppen af de understöd, som för innevarande
år beviljats de öfriga församlingarna eller genom indragning af ett eller
annat af dessa understöd, i hvilket afseende utskottet anser sig böra dels
ifrågasätta, huruvida understöd från förevarande anslag under år 1907
må vara för Arjepluogs församling af oundgängligt behof påkalladt, dels
ock erinra om 1905 års Riksdags ofvan anförda uttalande, att äfven andra
utvägar för afhjälpande af det behof af understöd, som för den närmaste
framtiden må anses förefinnas för Stensele församling, torde kunna anlitas.
Emot anvisande af det för en flyttande skola i Arjepluogs församling
redan beviljade anslagsbeloppet af 600 kronor har utskottet icke funnit
anledning till någon erinran.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga,
på längre afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn
inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna och
Arjepluogs församlingar på extra stat för år 1907 bevilja
ett anslag å 7,000 kronor att användas enligt de när
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
95
mare bestämmelser, Kung]. Maj:t kan finna godt meddela;
samt
b) af redan beviljadt anslag på extra stat för år
1907 anvisa återstoden, 600 kronor, att användas såsom
bidrag till uppehållande af en mellan byarna Gargaur,
Brännäs och Mullholm inom Arjepluogs församling
flyttande folkskola.
102:o) På grund af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning och under
åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 331) blifvit i ärendet
anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt mindre bemedlade
manliga och kvinnliga lärjungar vid sådana folkhögskolor,
som åtnjuta bidrag af statsmedel, under villkor att sådant
understöd endast får tilldelas elev, som är i den
ålder, att före kursens slut komma att uppnås af manlig
elev aderton år och af kvinnlig elev sexton år, samt
i öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1907
anvisa ett belopp af 35,000 kronor.
Ang.
understöd åt
mindre bemedlade
lärjungar
vid
folkhögskolor.
[99.]
103:o) Med anledning af Kungl. Majrts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt ruin, till resestipendier åt rektorer samt
öfriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna,
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 2,000 kronor.
Ang.
resestipendier
åt rektorer
in. tl. vid
seminarierna.
[100.]
104:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning Aushemställer
utskottet, "
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1900 lärave och
—1906 ägt rum, på extra stat för år 1907 anvisa ett w^nnoV.
anslag af 4,000 kronor, att användas till resestipendier [lOl.j
åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de villkor
och bestämmelser, som Kungl. Majrt kan finna godt
föreskrifva.
96
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
De tekniska läroverken.
Ang. 105:o) Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja tillfällig
förbättfingrerlöneförbättring för år 1907 till belopp af 1,000 kronor för en hvar af
lektorerna vidfogande lektorer vid tekniska högskolan, nämligen lektorerna i beskrifvande
högskoLn. geometri och ritkonst, i allmän fysik, i skeppsbyggnadskonst, i metallurgi
[102 ] oc^ hyttkonst, i geodesi och topografi, i konstruktion af maskinelement
och hissinrättningar, i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära samt
i elektrokemi;
dels förklara, att af nämnda tillfälliga löneförbättring 500 kronor
skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels ock för ändamålet på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 8,000 kronor.
Den utredning, hvarpå Kungl. Maj:ts förevarande förslag grundats,
återfinnes å sid. 332—344 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med detta Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling
förehaft två lika lydande motioner, väckta oden ena i Första
Kammaren (n:o 24) af herrar friherre G. Tamm och R. Åkerman och den
andra inom Andra Kammaren (n:o 107) af herr J. E. von Krusenstjerna.
I dessa motioner hemställes, att med skyldighet för de lektorer, som
för närvarande tillhöra den lägre löneklassen, att underkasta sig den ökning
eller förändring af tjänstgöringen, som kommer att bestämmas, och
med indragning af nu utgående extra-lärarearfvodet i konstruktion af
maskinelement å 1,500 kronor, hvarigenom det af Kungl. Maj:t till förstärkning
af lärarekrafterna vid tekniska högskolan i punkten 103 under
åttonde hufvudtiteln äskade anslaget af 16,500 kronor skulle nedbringas
till 15,000 kronor, Riksdagen måtte besluta:
a) att på extra stat för år 1907 bevilja 12,000 kronor för tillfälliga
löneförbättringar åt tekniska högskolans lektorer på det sätt, att 1,500
kronor tillfalla en och hvar af de 6 lektorerna af den lägre löneklassen,
1,000 kronor tillkomma den lektor af den högre löneklassen, som tjänstgjort
mer än 10 år, samt 500 kronor tillfalla hvar och en af de 4 öfriga
af de till sistnämnda klass hörande lektorerna;
b) att, därest de extra ordinarie universitetsprofessorernas löneförmåner
skulle i enlighet med statsverkspropositionen komma att af Riksdagen
ökas utöfver de nu gällande, motsvarande ökning äfven må komma
högskolans lektorer till godo, nämligen så, att de lektorer, som enligt a)
komme att få en årsaflöning af högst 5,000 kronor, måtte hvardera komma
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
97
i åtnjutande af 1,000 kronor, hvaraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar, samt, om de enligt a) komme att uppbära
5,500 kronor, hvardera 500 kronor att tilläggas till lönen, samt att för
bestridande af berörda löneförbättringar på extra stat för år 1907 anvisa
ett förslagsanslag å 6,500 kronor.
Beträffande den af motionärerna till stöd för denna hemställan anförda
motiveringen tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.
Det af Kungl. Maj:t gjorda förslaget, enligt livilket en hvar af de
ordinarie lektorerna vid tekniska högskolan skulle, i likhet med hvad beträffande
de extra ordinarie professorerna vid universiteten i Uppsala och
Lund samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet med vissa undantag
blifvit föreslaget, för år 1907 bekomma tillfällig löneförbättring med 1,000
kronor, har utskottet af hufvudsakligen samma skäl, som anförts beträffande
de extra ordinarie professorernas löneförbättring, funnit vara med
billighet öfverensstämmande.
Motionärerna, hvilka ansett Kungl. Maj:ts förslag icke vara för lektorerna
tillfredsställande, hafva däremot såsom sitt förslag upptagit den
af högskolans styrelse hos Kungl Maj:t gjorda framställningen, att dels
lektorerna måtte erhålla samma, löneförmåner, som de extra ordinarie professorerna
redan nu åtnjuta, dels ock, för den händelse Kungl. Maj:ts framställning
till Riksdagen om förhöjning af dessa löneförmåner skulle vinna
Riksdagens bifall, motsvarande förhöjning äfven måtte komma högskolans
lektorer till del. Såsom hufvudsakliga anledningarna, att detta förslag
icke förordats till framläggande för Riksdagen, har departementschefen
anfört, att då en omorganisation af tekniska högskolan vore nära förestående,
någon lönereglering _ för lektorerna vid högskolan icke borde
omedelbart genomföras, samt att i afbidan på en blifvande definitiv lönereglering
för dels nämnda lektorer och dels de extra ordinarie professorerna
den nu bestående skillnaden i aflöningsförmåner emellan dessa
båda kategorier af lärare tillsvidare borde bibehållas.
Emot hvad departementschefen i dessa afseenden anfört har utskottet
icke ansett sig kunna förorda, att löneförbättringen för ifrågavarande lektorer
utsträckes utöfver hvad af Kungl. Maj:t föreslagits.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställningo och med afslag å de af herrar
friherre Tamm och Åkerman samt herr von Krusenstjerna
i ämnet väckta motioner, i hvad desamma skilja
sig från Kungl. Maj:ts framställning, må
Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 9 Häft.
Utskottets
yttrande.
13
98
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
a.) bevilja tillfällig löneförbättring för år 1907 till belopp
af 1,000 kronor för en hvar af följande lektorer vid
tekniska högskolan, nämligen lektorerna i beskrifvande
geometri och ritkonst, i allmän fysik, i skeppsbyggnadskonst,
i metallurgi och hyttkonst, i geodesi och topografi,
i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar,
i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära
samt i elektrokemi;
b) förklara, att af nämnda tillfälliga löneförbättring
500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar; samt
c) för ändamålet på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 8,000 kronor.
förstärkning 106:o) Kungl. Maj:t har i punkten 103 under åttonde hufvudtiteln
af lärår-8 föreslagit Riksdagen att till förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska
krafterna vid höqskolan på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 16,500 kronor.
tekniska hog- ° A jrA 7
skolan,
Ifrågavarande anslag är för innevarande år bestämdt till 17,500 kronor.
Såsom skäl därtill, att det nu begärda beloppet skulle kunna för
år 1907 vara tillräckligt, har departementschefen vid utredningen angående
nästföregående punkt till statsrådsprotokollet (sid. 342) yttrat följande:
»I ärendet är omförmäldt, hurusom det sedan några år på extra stat
utgående anslaget till förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska högskolan,
hvilket anslag för år 1906 utgör 17,500 kronor, skulle kunna, under
förutsättning af bifall till den af lektorerna och högskolestyrelsen gjorda
framställningen, för framtiden nedsättas med ett belopp af 1,500 kronor,
som från det extra anslaget utgår såsom arfvode till extra lärare i konstruktion
af maskinelement. Detta arfvode åtnjutes för närvarande på
grund af nådigt medgifvande den 8 juni 1900 tills vidare af lektorn i
konstruktion af maskinelement och hissinrättningar A. W. Hoffstedt, hvilken
tillhör den lägre löneklassen.
Det synes mig rättmätigt, att, därest nu ifrågavarande löneförbättring
för lektorerna vid högskolan beviljas, nyss omförmälda extra anslag
minskas med 1,000 kronor eller med hvad som motsvarar löneförbättringen
för Hoffstedt. Därest återstoden af det för omförmälda extra lärarbefattning
beräknade arfvodet, d. v. s. 500 kronor, tillägges honom, kommer
han i allt fall att för år 1907 åtnjuta 500 kronor mer än öfriga,
med honom likställda lektorer vid högskolan. Och vare sig återstoden af
arfvodet tillägges honom eller användes för extra lärarkrafter, blir i allt
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
99
fall äfven för år 1907 ett belopp af 1,500 kronor på extra stat tillgängligt
för ökad undervisning i konstruktion af maskinelement. Till frågan om
nyssnämnda extra anslag återkommer jag i näst följande punkt.»
Det lektorn Hoffstedt nu tillkommande arfvodet såsom extra lärare skulle
sålunda komma att minskas med samma belopp, 1,000 kronor, hvarmed
hans aflöning såsom lektor skulle, under förutsättning att han vore villig
åtaga sig ökad tjänstgöringsskyldighet, blifva förhöjdt. Då det emellertid
under dessa omständigheter torde vara ovisst, huruvida vare sig Hoffstedt
eller annan kompetent person kan vara villig att efter ingången af år
1907 åtaga sig att för ett arfvode af endast 500 kronor om året uppehålla
ifrågavarande extra lärarbefattning, har utskottet ansett sig höra
framhålla, att Kungl. Maj:t icke lärer sakna utväg att för år 1907 bereda
den förhöjning i arfvodet för nämnda befattning, som må befinnas vara
af behofvet påkallad.
Under åberopande häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, må till förstärkning af lärarkrafterna
vid tekniska högskolan på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 16,500 kronor.
107:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffande af Ansundervisningsmateriell
för den elektrotekniska fackskolan vid tekniska hög- arnmdervisskolan
på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af 15,000 kronor. ningsmaterieii
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 344—346 i statsrådsproto-^Stronk-6"
kollet. niska fack
skolan
vid
Ifrågavarande anslag är afsedt att användas på sätt följande kost- tekskoitn.°g''
nadsberäkning utvisar: IT04 1
Elektriska maskiner enligt specifikation från Allmänna
svenska elektriska aktiebolaget ............................. kronor 11,725: —
4 st. prec. -vvattmetrar, Siemens & Halskes enligt priskurant
å 240 riksmark,
4 st. strömvändare enligt priskurant å 62 riksmark c:a » 1,200: —
2 st. Hitzdraht voltmetrar enl. priskurant å 150 riksmark,
1 st. voltmeter, Siemens & Halskes enligt priskurant,
250 riksmark,
2 st. ampéremetrar enligt priskurant å 225 riksmark c:a » 1,000: —
Extra anordningar å maskinerna, lednings- och kopp
lingsanordningar
m. m.................................................... » 1,075: —
Summa kronor 15,000: —
100
Statsutskottets Utlåtande AT:o 9.
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, må, till anskaffande af undervisningsmateriell
för den elektrotekniska fackskolan vid tekniska
högskolan, på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag
af 15,000 kronor.
tillf M^ iöne 108:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja tillfällig
förbittring Kilöne fö flättring för år 1907 åt följande lärare vid Chalmers tekniska läro
-
vissa lärare anstalt med
vid Chalmers
tekniska
för föreståndaren .......................................
kronor 1,000
—
läroanstalt.
»
8 lektorer 1,000 kronor hvardera
* 8,000
—
[105.]
»
läraren i verkstadsarbete..................
» 500
—
»
andra läraren i byggnadslära.........
» 500
—
» » » matematik ............
750
—
»
» » » allmän kemi.........
» 750
—
»
läraren i skeppsbyggeri ..................
» 750
—
»
» i frihandsteckning...............
» 650
—
dels förklara, att af den lektorerna tillkommande löneförbättringen
500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
dels ock för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 12,900 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
(sid. 346—356).
Den aflöning, som för närvarande är bestämd för de lärare, för hvilka
löneförbättring nu ifrågasättes, finnes angifven å följande ur statsrådsprotokollet
hämtade öfversikt:
1 föreståndare, som tillika är lektor, utom fri bostad... kronor
8 lektorer å 4,000 kronor hvardera........................... »
1 lärare i verkstadsarbete......................................................... »
med rätt för dessa till två ålderstillägg, hvartdera å
500 kronor efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring.
1 andra lärare i byggnadslära................................................ »
1 » »i matematik...................................................... »
1 » »i allmän kemi ................................................ »
1 lärare i skeppsbyggeri ......................................................... »
1 » i frihandsteckning...................................................... »
5.000
32,000
3.000
3,000
2,500
2,500
2,500
2,200
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
101
med rätt för dessa till ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 års väl
vitsordad tjänstgöring.
Då af utredningen i ärendet framgår, att de ifrågavarande lärarne vid
Chalmers tekniska läroanstalt äro i jämförelse med motsvarande lärare vid
andra läroanstalter, särskilt de allmänna läroverken och de tekniska elementarskolorna,
för lågt aflönade, och utskottet funnit de föreslagna löneförbättringarna
vara efter behofvet i hvarje fall väl afpassade, far utskottet
hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må
a) bevilja tillfällig löneförbättring för år 1907 åt
följande lärare vid Chalmers tekniska läroanstalt med
för föreståndaren ....................................... kronor 1,000: —
> 8 lektorer 1,000 kronor hvardera » 8,000: —
» läraren i verkstadsarbete.................. » 500: —
» andra läraren i byggnadslära......... » 500: —
» » » i matematik............... » 750: —
» » » i allmän kemi ......... » 750: —
» läraren i skeppsbyggeri..................... » 750: —
» » i frihandsteckning............... » 650: —
b) förklara, att af den lektorerna tillkommande
löneförbättringen 500 kronor skola betraktas såsom lön
och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar; samt
c) för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för
år 1907 anvisa ett belopp af 12,900 kronor.
109:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande afny v^tad8.
kostnaderna för uppförande vid Chalmers tekniska läroanstalt af en ny skorsten vid
verkstadsskorsten, i enlighet med uppgjord ritning och kostnadsförslag, p&JÄtooextra
stat för år 1907 bevilja ett belopp af 6,000 kronor. anstalt.
[!06.].
På grund af hvad i detta ärende blifvit i statsrådsprotokollet (sid.
356—358) anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till bestridande af kostnaderna
för uppförande vid Chalmers tekniska läroanstalt af en
ny verkstadsskorsten, i enlighet med uppgjord ritning
och kostnadsförslag, på extra stat för år 1907 bevilja
ett belopp af 6,000 kronor.
102
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang. _
förstärkning
af lärarkrafterna
m. m.
vid tekniska
skolan i Stockholm.
[107.]
110:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 359—360) i
detta ärende innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad förut ägt ruin,
på extra stat för år 1907 anvisa:
a) till förstärkning af Vår arkrafterna vid tekniska
skolan i Stockholm 2,000 kronor; samt
h) till inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel
vid samma skola 750 kronor;
eller tillhopa 2,750 kronor.
ny Elektrisk Hl:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utförande af ny
belysnings- elektrisk belysning sanordning i tekniska skolans i Stockholm lokaler på extra
för*''tekniska stat ^ör ar 1907 anvisa ett belopp af 9,300 kronor.
skolan i Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 360—362 i statsrådsprotokollet.
Stockholm.
[108.] Pa grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må, för utförande af ny elektrisk
belysningsanordning i tekniska skolans i Stockholm
lokaler, på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af
9,300 kronor.
tekniska eie- 112:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af
raentnrskoian verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping på extra stat för
'' nnoT- anvisa till betjäningens aflöning 250 kronor, till lyshållning, upp
[109.
J värmning m. m. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor,
till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning åt
läraren i frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar 300
kronor, till ny verkstadsmateriel 10,500 kronor, samt till nya belysningsoch
motoranläggningar 3,400 kronor, eller tillhopa 16,700 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 362—366 i statsrådsprotokollet.
Af de särskilda här ofvan uppräknade anslagsbeloppen hafva de sex
först omförmälda förut under en följd af år utgått. Däremot äro anslagen
å 10,500 kronor till ny verkstadsmateriel och å 3,400 kronor till
nya belysnings- oeh motoranläggningar framkallade af nya behof.
Den verkstadsmateriel, som föreslås till nyanskaffande, finnes uppfagen
följande tablå:
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
103
1 universalfräsmaskin med fräsar...........................
.............. kronor
3,100
—
2 järnsvarfvar...............................................................
»
3,000
—
4 chuckar och 7 tolkar till svarfvarna ...............
»
550
—
1 dubbelslipningsapparat till » ...............
»
85
—
2 metallsvarfvar med tillbehör ..............................
720
—
1 kipphyfvel .................................................................
»
1,050
—
1 pelarborrmaskin.........................................................
>
295
—
1 snällborr apparat och 4 borrchuckar..................
»
264
—
20 satser spiralborrar till borrapparaten ...........
»
97
—
1 centrermaskin ............................................................
»
330
—
1 slipmaskin .................................................................
»
278
—
1 spiralborrslipapparat................................................
307
—
1 parallellskrufstycke...................................................
»
60
—
2 gängkloppor och 1 gängskifva med tillbehör
»
126
—
2 rörgängkloppor med tappar .................................
»
100
—
26 brotschar ..................................................................
»
117
—
Diverse....................-.........................................................
»
21
—
Summa kronor
10,500
—
Af anslaget till nya belysnings- och motoranläggningar skulle åtgå:
till förändrad och utvidgad belysningsanläggning,enligtförslag, kronor 1,066: —
» motoranläggning i skolans verkstad, enligt förslag ......... » 2,311: —
» diverse kostnader ........................................................................ » 23: —
Summa kronor 3,400: —
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för uppehållande af verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Norrköping på
extra stat för år 1907 anvisa till betjäningens aflöning
250 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,300
kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor, till
undervisningen i främmande språk 400 kronor, till höjd
aflöning åt läraren i frihandsteckning 150 kronor, till
bibliotek och samlingar 300 kronor, till ny verkstadsmateriel
10,500 kronor, samt till nya belysnings- och
motoranläggningar 3,400 kronor, eller tillhopa 16,700
kronor.
113:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 366 och 367) i
ärendet innehåller, hemställer utskottet,
Ang.
tekniska elementarskolan
i Malmö.
[no.]
104
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
anslag till
tekniska elementarskolan
i Örebro.
[in.]
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt ruin, för uppehållande af verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Malmö på extra stat för år 1907
anvisa till betjäningens aflöning 850 kronor, till lyshållning,
uppvärmning m. m. 1,700 kronor, till en
parallellafdelning i första årskursen 3,500 kronor, till
en parallellafdelning i andra årskursen 4,000 kronor,
till en parallellfackafdelning i tredje årskursen 1,500
kronor samt till inköp af undervisningsmateriel 500
kronor, eller tillhopa 12,050 kronor.
114:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af
verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra stat för år
1907 anvisa till betjäningens aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. in. 3,300 kronor, till arfvode åt en extra lärare i ren matematik
och fysik i skolans parailellafdelningar 2,500 kronor, till en parallellafdelning
i första årskursen 2,475- -kronur, till en parallellafdelning i andra
årskursen 3,680 kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 3,340
kronor samt till inköp af en snabbsvarf 2,000 kronor, eller tillhopa 18,045
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 368—370 i statsrådsprotokollet.
Af de uti ifrågavarande anslag ingående särskilda poster äro samtliga
med undantag af posten å 2,000 kronor till inköp af en snabbsvarf jämväl
inberäknade i det för innevarande år till ifrågavarande skola beviljade
anslag af 16,045 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för uppehållande af verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra
stat för är 1907 anvisa till betjäningens aflöning 750
kronor, till lyshållning, uppvärmning m. in. 3,300 kronor,
till arfvode åt en extra lärare i ren matematik och fysik
iskolans parallellafdelningar 2,500 kronor, till en parallellafdelning
i första årskursen 2,475 kronor, till eu parallellafdelning
i andra årskursen 3,680 kronor, till en parallellafdelning
i tredje årskursen 3,340 kronor, samt till inköp
af en snabbsvarf 2,000 kronor, eller tillhopa 18,045
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
105
hemställer utskottet,
i Borås.
[112.]
115:o) Med anledning af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning an^a^ till
tekniska ele
att
Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande mentarskoian
år ägt rum, för uppehållande af verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Borås på extra stat för år 1907
anvisa till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor,
till undervisning i svenska och främmande språk 500
kronor, till undervisning i frihandsteckning 200 kronor,
till betjäningens aflöning 850 kronor samt till lyshållning,
uppvärmning m. m. 1,600 kronor, eller tillhopa
3,850 kronor.
116:o) På grand af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
Ang.
tekniska elementarskolan
-
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva-1 HäruÖ8andrande
år ägt rum, för uppehållande af verksamheten vid [113.]
tekniska elementarskolan i Härnösand på extra stat för
år 1907 anvisa till undervisning i svenska språket 200
kronor, till undervisning i främmande språk 400 kronor,
till lyshållning, uppvärmning m. m. 2,900 kronor samt
till betjäningens aflöning 850 kronor, eller tillhopa 4,350
kronor.
117:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till understöd ]a J,engt''ck
för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor på i statsrådsprotokollet öfver nisfaVkeaecklesiastikärenden
den 13 januari 1906 omförmäldt villkor rörande bidrag skolor,
från vederbörande kommun, dels ock till bestridande af kostnader för [114.]
inspektion af dessa skolor bevilja ett anslag af 270,000 kronor samt däraf
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 90,000 kronor.
Det vid anslaget fästade villkor är, att det bidrag, som af de beviljade
medlen kommer att utbetalas till understöd åt en skola, icke må öfverskjuta
hvad vederbörande kommun kontant tillskjuter åt skolan.
Under åberopande af hvad statsrådsprotokollet i ärendet, sid. 371 —
373, innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till understöd för tre år åt
lägre tekniska yrkesskolor på i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 omförmäldt
villkor rörande bidrag från vederbörande kommun samt
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 14
106
Statsxitsicottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
slöjdföreningens
i Göteborg
skola.
[115.]
Utskottets
yttrande.
Ang.
utvidgning i
den kvinnliga
lärokursen.
[116.]
till bestridande af kostnader för inspektion af dessa
skolor bevilja ett anslag af 270,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 90,000
kronor.
118:o) Knngl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd för
uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg skola på extra stat för år
1907 bevilja ett belopp af 30,000 kronor, att under villkor att Göteborgs
stad för skolan tillskjuter minst lika mycket för år 1907 äfvensom på de
öfriga villkor, som Kung! Maj:t kan finna godt föreskrifva, ställas till
styrelsens för skolan förfogande för därmed afsedt ändamål.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 373—381 i statsrådsprotokollet.
Utskottet anser otvifvelaktigt, att den af slöjdföreningens i Göteborg
skola utöfvade verksamhet är till gagn icke blott för Göteborgs stad,
som nyligen låtit för en kostnad af 285,000 kronor uppföra en ny
byggnad för skolan och lämnar densamma årligt bidrag af omkring 30,000
kronor, utan äfven för öfriga delar af landet. Med afseende härå har
utskottet, oaktadt de principiella betänkligheter, som enligt utskottets
åsikt möta mot beviljande af statsbidrag till ifrågavarande af Göteborgs
stad och enskild förening upprättade skola, hvars stadgar och organisation
icke äro underkastade pröfning från statens sida, ansett sig kunna förorda
beviljande af understöd för skolans uppehållande; men då nödig
varsamhet synes bjuda, att statsbidraget för närvarande icke bestämmes
till det afsevärdt höga belopp, som Kungl. Maj:t i enlighet med slöjdföreningens
hemställan äskat, har utskottet ansett högre anslag af staten än
20,000 kronor icke böra beviljas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till understöd för uppehållande
af slöjdföreningens i Göteborg skola, på extra stat för
år 1907 bevilja ett belopp af 20,000 kronor, att under
villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst
lika mycket för år 1907 äfvensom på de öfriga villkor,
som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, ställas till
styrelsens för skolan förfogande för därmed afsedt ändamål.
Gymnastiska centralinstitutet.
119:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för uppehållande af undervisningen
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
107
i den kvinnliga lärokursen vid gymnastiska centralinstitutet
med ett ökadt antal elever anvisa på extra stat för år
1907 ett belopp af 4,700 kronor.
Farmaceutiska institutet.
120:o) På grand af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- Inställer
Utskottet, _ '' uppehållande
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne-af institutetä
varande år ägt rum, för farmaceutiska institutets behof ve^8a“hetpå
extra stat för år 1907 anvisa till ökad ersättning >-U7-J
åt sekreterare och kamrerare 500 kronor, till egendomens
underhåll, renhållning och diverse 1,000 kronor,
till bränsle, gas, vatten m. m. 500 kronor samt till
städning af lokalerna m. m. 150 kronor, eller sammanlagdt
2,150 kronor.
Barnmorskeundervisningeu och barnbördshusen.
121:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning A".?- och under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsproto- kurser''för;
kollet, sid. 382 och 383, anfördt, hemställer utskottet, barnmorskor.
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1904, [H8.]
1905 och 1906 ägt rum, på extra stat för år 1907
anvisa ett anslag af 3,000 kronor till anordnande af
repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande,
så vidt ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag
åt deltagarinnorna däri under den tid, de genomgå
dessa kurser.
Vetenskapsakademien.
122:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år. An?- 1907 bevilja 2,000 kronor för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka kataiog^öfver
delar af en internationell fortlöpande kataloq öfver naturvetenskapliq litte- “at,nr\.
natur samt 1,600 kronor för upprätthållande af den för ifrågavarande ka- litteratör,
talogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige. [119-]
108
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 383 och 384 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommer hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må
a) för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka
delar af en internationell, fortlöpande katalog öfver
naturvetenskaplig litteratur på extra stat för år 1907
anvisa 2,000 kronor; samt
b) för upprätthållande under samma år af den för
ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för
Sverige bevilja på extra stat för år 1907 ett belopp af
1,600 kronor.
Ang. 123:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
den*Tnlerna-aR Sverige kommer att för åren 1907—1916 deltaga i kostnaderna för
tioneiia jord-den internationella jordmätningen, till bestridande af den på Sverige beTiooT
döpande andelen i dessa kostnader bevilja ett anslag af 14,240 kronor och
Ll/U.J (|;-,raf pä extra stat för år 1907 anvisa 1,424 kronor.
Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa
till statsrådsprotokollet (sid. 384—387).
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må, under förutsättning att Sverige
kommer att för åren 1907—1916 deltaga i kostnaderna
för den internationella jordmätningen, till bestridande
af den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader
bevilja ett anslag af 14,240 kronor och däraf på extra
stat för år 1907 anvisa 1,424 kronor.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Ans- 124:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt extra
tm Irfvoden biträden vid ordnandet och värden af de under vitterhets-, historie- och
åt extra bi- antikvitetsakademiens inseende ställda samlingar äfvensom till aflöning åt
akademien vaktbetj aning vid samlingarnas förevisande på extra stat för år 1907 uppm.
m. fora ett anslag af 4,000 kronor.
[121.] Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 388—391 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
109
På grund af livad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förevarande
framställning, må till arfvoden åt extra biträden
vid ordnandet och vården af de under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens inseende ställda samlingar
äfvensom till aflöning åt vaktbetjäning vid samlingarnas
förevisande på extra stat för år 1907 uppföra ett anslag
af 4,000 kronor.
125:o) Uti en i Andra Kammaren väckt motion (n:o 116) har ^errans]agnfii1 in
K. H. G. von Schéele föreslagit,- att Riksdagen ville för inlösande af ett lösen af viss
område om 63,000 kvadratfot af den s. k. Korsbetninqen utanför Visbok i af den s, k.
anslå den erforderliga summan åt 5,100 kronor. utanför Visby.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Under förlidet års sommar blefvo vittnesbörden om Visbys forna
förhållanden på ett alldeles oväntadt sätt ökade. I närheten af det kors,
som utanför Visby restes till minne af den blodiga striden mellan konung
Valdemar Atterdag och gotländingarna, träffades genom en tillfällighet
vid öppnandet af en grop en mängd skelett af dem, som stupat i striden,
jämte delar af rustningar o. s. v. I samma trakt träffades därefter lämningarna
af nunneklostret Solberga, hörande till cisterciensernas orden,
anlagdt år 1246 och mot medeltidens slut öfvergifvet, då nunnorna i anledning
af de bistra krigstiderna sökte en fristad i staden Visby. De nu
funna lämningarna utgöras af murrester, grafstenar m. in.
Riksantikvarien har förklarat det vara af största vikt, att de hittills
blottade lämningarna blifva bevarade samt att gräfningarna fortsättas, till
dess hela komplexen af klosterbyggnaden blir bragt i dagen. För sådant
ändamål erfordras rätt att disponera öfver jordområdet, inom hvilket lämningarna
förekomma. Men med anledning af de upplysningar, som han
vid ett besök i Visby förliden sommar erhöll, ansåg han underhandlingar
om ett köp af ifrågavarande område för närvarande icke behöfvas, alldenstund
utsikt fanns att för ett och annat år mot en billig afgift arrendera
marken.
Denna utsikt har emellertid visat sig vara bedräglig. Det synes vara
af yttersta vikt att med det allra första uppgöra köp af området. Detta
upptager 63,000 kvadratfot, och den nuvarande ägaren har satt priset till
5,100 kronor, det vill säga till ungefär 8 öre för kvadratfoten.»
Då för bevarandet och bearbetningen af de å ifrågavarande område
upptäckta fornlämningarna synes vara af nöden, att området af staten
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
förvärfvas, och den betingade köpeskillingen icke synes vara oskälig, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till herr K. H. G. von Schéeles
omförmälda motion, må för inlösande af ett jordområde
om 63,000 kvadratfot af den så kallade Korsbetningen
utanför Visby på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp
af 5,100 kronor.
Musikaliska akademien.
förbättrad 126:o) Med anledning af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
undervisning och under åberopande af hvad i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet,
mnsfkkonser-sid‘ 392, anfördt, hemställer utskottet,
vatorinm. att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva
[122.
] rande år ägt rum, för anordnande af ökad undervisning
vid musikkonservatorium samt beredande af tillfälle för
vissa elever vid konservatoriet till profundervisning i
skola, på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af
6,532 kronor.
anstagg’tiii 127:o) I en uti Andra Kammaren väckt motion (n:o 98) har herr
musikaliska J. A. Lundgren föreslagit, att Riksdagen ville å extra stat för nästkommanabibHotek?8
ar anslä eR belopp af 5,000 kronor till musikaliska akademiens
bibliotek.
Beträffande de skäl, som motionären till stöd för sin framställning
anfört, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.
Då behofvet af anslag för ifrågavarande ändamål icke synes vara
genom den af motionären lämnade utredningen ådagalagdt, får utskottet
hemställa,
att herr Lundgrens ifrågavarande motion icke måtte
vinna Riksdagens bifall.
Naturhistoriska riksmuseum.
musettsgetno- 128:o) Med anledning af Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning
grafiska afdei-och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 392—394) i
noon ärendet innehåller, hemställer utskottet,
L123.J
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
111
att Riksdagen må på extra stat jämväl för år 1907
anvisa ett anslag af 3,500 kronor till vård, underhåll
och förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska
afdelning.
129:o) På grund af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen må på extra stat jämväl för år 1907
anvisa ett belopp af 2,000 kronor till inköp och insamling
af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning
för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden därstädes
och till bestridande af andra med arbetena vid
afdelningen förenade utgifter.
Meteorologiska centralanstalten.
130:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1907 anvisa dels till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst vid
meteorologiska centralanstalten 10,250 kronor, hvaraf 1,100 kronor såsom
personligt tillägg i arfvodet åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm
samt 3,000 kronor såsom arfvode åt en andra amanuens med hufvudsaklig^
uppgift att biträda vid väderlekstjänsten om förmiddagarna under
hela året och med skyldighet att, om så påfordrades, mot en särskild
ersättning af 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna
under månaderna juli—september, dels ock till upprätthållande af två
meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i norra Värmland
eller i norra Dalarne, 600 kronor.
Under en följd af år har Riksdagen beviljat dels till upprätthållande
af fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten
9,050 kronor, däraf 500 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt
amanuensen vid anstalten och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt
biträde vid väderlekstjänsten, dels ock till upprätthållande af
en meteorologisk station i Gällivare 300 kronor.
Den nu gjorda framställningen om höjning i anslaget till väderlekstjänsten
grundar sig hufvudsakligen därpå, att anstalten under år 1905 fått
sig ålagda vissa åtgärder för spridande å rikets västra kust af meddelanden
rörande väderleksutsikter och stormvarningar, hvilken ökning i arbetet
ansetts påkalla, att det nu såsom personligt tillägg i arfvodet åt amanuensen
Ang.
museets afdelning
för
arkegoniater
och fossila
växter.
[124.]
Ang.
väderlekstjänsten
vid
anstalten
m. m.
[125.]
112
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
nndersökningar
rörande
de högre
luftlagren.
[126.1
Ekholm utgående beloppet borde höjas från 500 kronor till 1,100 kronor
samt att arfvodet för det vetenskapliga biträdet vid väderlekstjänsten borde
höjas från 2,400 kronor till 3,000 kronor, och att alltså hvardera af dessa
tjänstemän, af hvilka den senare borde erhålla benämningen andre amanuens,
å extra stat erhölle ett lönetillägg af 600 kronor.
Dessutom har framhållits, att hvad stationsnätet beträffade, ett behof
af dess fullständigande länge gjort sig gällande, i det att inom ett stort
område i västra Sverige, nämligen hela norra Värmland och norra Dalarne,
ingen andra klassens meteorologisk station funnes; och har för
fyllande af denna lucka i stationernas anordning beräknats ett anslagsbelopp
af 300 kronor.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 395—400) blifvit i
ärendet anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förevarande
framställning, må på extra stat för 1907 anvisa:
a) till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst
vid meteorologiska centralanstalten 10,250 kronor,
hvaraf 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet
åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm samt
3,000 kronor såsom arfvode åt en andra amanuens med
hufvudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten
om förmiddagarna under hela året och med skyldighet
att, om så påfordras, mot en särskild ersättning af 600
kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna
under månaderna juli—-september; samt
b) till upprätthållande af två meteorologiska stationer,
den ena i Gällivare och den andra i norra Värmland
eller i norra Dalarne, 600 kronor.
131:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1907 anvisa dels såsom bidrag från Sverige för åren 1905—1907 till bekostande
af den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling
publikation af undersökningar rörande de högre luftlagren ett belopp af
2,160 kronor, dels ock såsom understöd åt svenska aöronautiska sällskapet
för deltagande i de af nämnda kommission anordnade ballongfärderna
ett belopp af 3,000 kronor, under villkor, hvad sistnämnda belopp angår,
att sällskapets ifrågavarande vetenskapliga arbete ledes och öfvervakas af
en utaf vetenskapsakademien utsedd sakkunnig person, som härför af sällskapet
erhåller nöjaktig godtgörelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
118
Den i ärendet gjorda utredningen återfinnes å sid. 400—405 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som på de i statsrådsprotokollet anförda skäl ansett sig
böra tillstyrka det äskade anslaget å 2,160 kronor, utgörande bidrag till
bekostande af ifrågakomna publikation af undersökningar rörande de högre
luftlagren, har däremot icke funnit sig öfvertygadt därom, att det begärda
anslaget till svenska aeronautiska sällskapet verkligen skulle, om detsamma
beviljades, komma att medföra åsyftadt gagn; och vill utskottet
i afseende härå särskildt framhålla, att erforderliga upplysningar ej lämnats
angående organisationen af svenska aeronautiska sällskapet eller om
de förutsättningar, som hos detta sällskap må vara tillfinnandes för anslagets
användning på ett från vetenskaplig synpunkt tillfredsställande sätt.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
a) att Riksdagen må såsom bidrag från Sverige för
åren 1905—1907 till bekostande af den internationella
kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation
af undersökningar rörande de högre luftlagren på extra
stat för år 1907 anvisa ett belopp af 2,160 kronor; och
b) att Kungl. Maj:ts framställning om anslag å
3,000 kronor till understöd åt svenska aeronautiska sällskapet
icke må af Riksdagen Infallas.
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
132:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom giorda framställning
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till handtverksskolan i Kristinehamn
för blinda på extra stat för år 1907 anvisa ett
anslag till enahanda belopp, som för detta ändamål
under närmast föregående år anvisats, eller 10,000
kronor.
Ang.
handtverkaskolan
i
Kristinehamn
för blinda.
[127.]
133:o) På grund af hvad Kungl. Maj:t därom föreslagit får utskottet tryc^“fn''g af
hemställa, blindskrifter
att Riksdagen må på extra stat för år 1906 anvisa: ra- m
a)
till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och L128.J
b) till understöd åt blindlär ar elev er samt till reseunderstöd
åt blindlärare 1,200 kronor.
Bill. till Ilifcsd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft.
15
114
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
resestipendier
åt föreståndare
m. fl.
vid rikets
abnormskolor.
[129.J
134:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901—
1906 ägt rum, må till resestipendier åt föreståndare,
lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstumskolor,
blindskolor och sinnesslöanstalter), på de villkor
och under de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna skäligt föreskrifva, på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 1,000 kronor.
bidrag af 135:o) Uti en inom Ändra Kammaren väckt motion (n:o 51) har herr
statsmedel till A. J. Hagström föreslagit, att Riksdagen under den kontroll och med de
uppförande afyink0j» j fråga om medlens användande för angifna ändamålet, som det
anstalten för kunde befinnas lämpligt föreskrifva, måtte såsom bidrag till uppförande af
blinda döf- jlödiqa byggnader åt den nuvarande anstalten för blinda döfstumma och
sinnessiöa i sinnesslöa, Drottning Sofias stiftelse, i Vänersborg bevilja för en gång ett
Vänersborg, belopp af femtio tusen kronor.
Beträffande de skäl, hvarpå motionären grundat sitt förslag, tillåter
sig utskottet att hänvisa till motionen.
Ehuru syftet med förevarande motion måste anses vara synnerligen
behjärtansvärdt, har likväl utskottet ansett, att staten, som med ej obetydliga
belopp lämnar understöd åt ifrågavarande anstalt, icke, åtminstone
i ärendets ännu outredda skick, bör åtaga sig afsevärda utgifter för anstaltens
tillämnade nya byggnad.
Utskottet får alltså hemställa,
att herr Hagströms förevarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.
Undervisningsanstalter för vanföra.
Ang.
understöd till
undervisningsanstalter
för
vanföra.
[130.]
136:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 12,000 kronor att användas dels i öfverensstämmelse
med de af departementschefen till statsråds
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
115
protokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905
angifna grunder till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg
och Stockholm af föreningarna för bistånd åt
vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra,
dels ock för bekostande af dessa anstalters inspektion.
Diverse anslag.
137:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning relig|°ngg''värd
och under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsproto- åt svenska
kollet (sid. 406 och 407) anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901— ''hamnar.*
1906 ägt rum, må för beredande af religionsvård åt [131.]
svenska sjömän i utländska hamnar samt åt andra därstädes
sig uppehållande landsmän på extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.
138:o) Sedan 1905 års lagtima Riksdag, i anledning af Kungl. Maj:ts ansfä''jfande
därom gjorda framställning, för anställande under åren 1906—1908 af en af en extra
extra ordinarie prästman vid järnväqslinjen Gällivare—Riksqränsen beviljat ordinarie
10,500 kronor, hvaraf 3,500 kronor på extra stat för år 1906, har Kungl.järnvägslinjen
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af det sålunda beviljade anslaget på PG™
extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 3,500 kronor. riäol6
Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 407) i ämnet *- innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för anställande af en extra ordinarie
prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen
af förut beviljadt anslag å extra stat för år 1907 anvisa
ytterligare 3,500 kronor.
139:o) Sedan 1904 års Riksdag, i anledning af Kungl. Maj:ts därom „t Ang. ^
gjorda framställning, beviljat dels till anställande af tre kontrakts adjunkter en förbittrad
inom Södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Västerbottens andra och religionsvård
tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken, 18,000 kronor, däraf 6,000 kronor stifta ^skatt
utgå under år 1905, dels ock till reseko skadeersättning åt dessa kontrakts- talande föradjunkter
3,300 kronor, däraf 1,100 kronor att utgå under år 1905, samt 8*“
af de sålunda beviljade beloppen på extra stat för år 1906 anvisats samma L å ''1
belopp som för år 1905, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på
116
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
åtgärder för
en förbättrad
religionsvård
inom Luleå
stifts finsktalande
församlingar.
[134],
extra stat för år 1907 anvisa återstoden, eller af anslaget till kontraktsadjunkterna
6,000 kronor samt af anslaget till resekostnadsersättning åt
dessa 1,100 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må af förut beviljade anslag på extra
stat för år 1907 anvisa de återstående beloppen eller
a) till anställande af tre kontraktsadjunkter inom
Södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Västerbottens
andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken,
6,000 kronor; samt
b) till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
1,100 kronor.
140:o) Sedan 1905 års Riksdag, på grund af Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af två
kontraktsadjunkter inom Västerbottens fjärde kontrakt 12,000 kronor, däraf
4,000 kronor att utgå under år 1906, dels till resekostnadsersättning åt
dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, däraf 500 kronor att utgå under
år 1906, dels ock till två stipendier för utbildande vid universitet af
präster, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, däraf 1,500 kronor
att utgå under år 1906, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens användande, har
Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af de beviljade beloppen anvisa
för år 1907 af anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor, af anslaget
till resekostnadsersättning åt dessa 500 kronor samt af anslaget till stipendier
1,500 kronor.
Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 408—410) i ärendet
innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen må af förut beviljade anslag på extra
stat för år 1907 anvisa
a) till anställande af två kontraktsadjunkter inom
Västerbottens fjärde kontrakt 4,000 kronor;
b) till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
500 kronor; samt
c) till två stipendier för utbildande vid universitet
af präster, förtrogna med finska språket, 1,500 kronor;
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
117
141:o) Med anledning af Kung!. Maj;ts därom gjorda framställningre9esfi“®ndier
och under hänvisning till hvad departementschefen i detta ärende till åt prästmän,
statsrådsprotokollet (sid. 410) anfört, hemställer utskottet, [135.]
att Riksdagen må till resestipendier åt prästmän,
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna godt föreskrifva, anvisa på extra stat för år 1907
ett belopp af 5,000 kronor.
142:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och under hänvisning till hvad departementschefen i detta ärende till statsrådsprotokollet
(sid. 410 och 411) anfört, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1903—1906 ägt ruin, till bestridande af kostnaderna
för viss utredning rörande ecklesiastika boställen på extra
stat för år 1907 anvisa ett förslagsanslag å 10,000
kronor.
Ang.
utredning
rörande
ecklesiastik»
boställen.
[136.]
143:o) Sedan 1905 års Riksdag, med anledning af Kungl. Majds reatfunrg''ring
därom gjorda framställning, såsom bidrag till invändig restaurering af af strängnä»
Strängnäs domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet domkyrka''
upprättade, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari [137.]
1905 omförmälda ritningar och med iakttagande af vissa i domkapitlets i
Strängnäs utlåtande den 30 juli 1903 ifrågaställda inskränkningar i rerestaureringsplanen,
beviljat ett anslag af 49,200 kronor, och däraf på
extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 19,200 kronor, så har Kungl.
Majd nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda redan beviljade anslag
på extra stat för år 1907 anvisa ytterligare 15,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, såsom bidrag till invändig restaurering
af Strängnäs domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med för ändamålet upprättade, i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari
1905 omförmälda ritningar och med iakttagande af vissa
i domkapitlets i Strängnäs utlåtande den 30 juli 1903
ifrågaställda inskränkningar i restaureringsplanen, af
förut beviljadt anslag på extra stat för år 1907 anvisa
ytterligare 15,000 kronor.
144:o) På grund af Kungl. Majds därom gjorda framställning hem- ^“8^
ställer utskottet, föreskrift
ätt
Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga före- sällskapet,
gående år ägt rum, må jämväl för år 1907 på extra [138.]
118
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska förnskriftsällskapet.
flarn fa "de t för 145:o) I anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning och
ingifvande afunder hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 412—415) i ärendet
handskrifter innehåller, får utskottet hemställa,
Skandinaviens att Riksdagen må till understöd åt samfundet för
il,stona'' utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 1,000
kronor, att utgå under villkor, som Kungl. Maj:t kan
finna skäligt föreskrifva.
Ang.
nordiska
museet.
[140.]
146:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1907 till
nordiska museet anvisa ett belopp af 50,000 kronor, att,
under villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd en
är af Kungl. Majd förordnad, äfvensom på de öfriga
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva,
ställas till nämndens förfogande för att enligt dess bestämmande
användas för museet tillhörande ändamål.
Ang.
kulturhistoriska
museet
i Lund.
[141.]
147:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 416) i ärendet innehåller,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1903—1906 ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 5,000
kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige förfogande för att enligt dess
bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.
Ang.
tidskriften
Nordiskt medicinskt
arkiv.
[142.]
148:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till understöd för fortsatt utgifvande
af tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv för år 1907 på
extra stat anvisa ett anslag af 5,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
119
149:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts framställning och under hän- ti(]fknrfften
visning till hvad i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet (sid. 417) anfördt, Acta mathefår
utskottet hemställa, matica.
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åtskilliga [143.]
föregående år ägt rum, till understöd för fortsatt utgifvade
af tidskriften »Acta mathematica», på extra stat
för år 1907 anvisa 3,000 kronor.
150:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år tid^“fften
1907 anvisa ett belopp af 1,200 kronor till understöd för fortsatt utgif- 1 sfinx.
vande af tidskriften Sfinx, med villkor att dess utgifvare till universitets- [144.]
biblioteket i Uppsala öfverlämnar 40 exemplar af tidskriften för att användas
för bibliotekets bytesverksamhet med utlandet.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 418 och 419 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt och med
afseende särskildt å betydelsen för universitetsbiblioteket i Uppsala af de
bytesförbindelser, hvartill de till bibliotekets förfogande ställda exemplar
af tidskriften bereda tillfälle, har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall
till Kungl. Maj:ts förevarande framställning; därvid utskottet velat framhålla
önskvärdheten af att jämväl universitetsbiblioteket i Lund må för
sin bytesverksamhet kunna påräkna exemplar af ifrågavarande tidskrift.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må, i likhet med hvad för åren
1903—1906 ägt rum, på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 1,200 kronor till understöd för fortsatt
utgifvande af tidskriften Sfinx, med villkor att dess utgifvare
till universitetsbiblioteket i Uppsala öfverlämnar
40 exemplar af tidskriften för att användas för bibliotekets
bytesverksamhet med utlandet samt på det villkor
i fråga om öfverlämnande för samma ändamål af lämpligt
antal exemplar till universitetsbiblioteket i Lund,
som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
151:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd under Ansde
i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 an- ^nrse^fir
gifna villkor åt sådana anstalter och föreningar, som anordna föreläsnings- arbetsklassen.
kurser för arbetsklassen, på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af [145.]
120
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
från universiteten
anordnade
föreläsningar
utom
universitets
städerna.
[146.]
180,000 kronor, af hvilket anslag dock högst 4,000 kronor må kunna, på
de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd åt sådana centrala
anstalter, som förmedla föreläsningar af ifrågavarande slag och som
åt lokala anstalter för sådana föreläsningar tillhandahålla passande åskådningsmateriel.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 293—300 i
statsrådsprotokollet.
Utskottet har ansett sig böra förorda, att anslaget, hvilket för innevarande
år utgår med ett belopp af 155,000 kronor, för att kunna motsvara
de alltjämt ökade krafven på understöd af staten för de ifrågavarande
föreläsningarna, nu må bestämmas till det belopp, som af Kungl.
Maj:t föreslagits.
Utskottet får sålunda hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till understöd under de i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1906 angifna villkor åt sådana anstalter och föreningar,
som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra
stat för år 1907 bevilja ett anslag af 180,000 kronor,
af hvilket anslag dock högst 4,000 kronor må kunna,
på de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd
åt sådana centrala anstalter, som förmedla föreläsningar
af ifrågavarande slag och som åt lokala anstalter
för sådana föreläsningar tillhandahålla passande
åskådningsmateriel.
152:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till betäckande
af kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej åtnjuter
särskildt till föreläsningskurser för arbetsklassen beviljadt statsunderstöd,
eller af viss kommun eller enskild person anordnade att under
år 1907 eller senare hållas utom universitetsstäderna, på extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af 6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvardera
universitetet, att utgå under villkor att den, som föreläsning begärt,
för betäckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter minst
lika mycket som staten.
Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 421 och 422.
På grund af hvad i ärendet förekommit och under erinran, att ena
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
121
hända anslag blifvit för ifrågavarande föreläsningskurser beviljade af 1902,
1903, 1904 och 1905 års Riksdagar, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till Kung!. Maj-.ts
förevarande framställning, på extra stat för år 1907
såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som från universiteten i Uppsala och
Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej
åtnjuter särskilt till föreläsningskurser för arbetsklassen
beviljadt statsunderstöd, eller af viss kommun eller enskild
person anordnade att under år 1907 eller senare
hållas utom universitetsstäderna, anvisa ett belopp af
6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvardera universitetet,
att utgå under villkor, att den, som föreläsning
begärt, för betäckande af föreläsarens resekostnad och
arfvode tillskjuter minst lika mycket som staten.
153:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till be- A»gstridande
af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att t ur se™ Vid
under sommaren 1907 vid universitetet i Uppsala för allmänheten anord- universitetet
nas, på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 5,000 kronor. ''naTT*
T fråga om de skäl, hvarpå denna framställning grundats, får utskot- L14 -1
tet hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 422—425.
Då af utredningen i ärendet synes framgå, att å det anslag af 5,000
kronor, som af Riksdagen beviljats såsom bidrag till kostnaderna för de
under sommaren 1905 vid universitetet i Uppsala anordnade s. k. sommarkurserna
uppstått en behållning af omkring 2,200 kronor, har utskottet,
som förutsätter, att vid anordnandet af 1907 års sommarkurser nödig
sparsamhet iakttages, ansett anslaget nu kunna begränsas till 4,000 kronor,
eller samma belopp, som beviljats för sommarkurserna i Uppsala år 1903
och i Lund år 1906.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må, såsom bidrag till bestridande af
kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda
att under sommaren 1907 vid universitetet i Uppsala
för allmänheten anordnas, på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 4,000 kronor.
154:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år Ans1907
uppföra ett anslag af 4,000 kronor såsom bidrag till bestridande af VumVi
kostnaderna för de föreläsningskurser och förevisningar, som äro afsedda stockllolmatt
under sommaren 1907 i Stockholm anordnas för allmänheten. [148.]
Bih. till Iiiksd. Prof, 1906. 4 Sami. 1 Afd. 9 Saft.
16
122
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 425 och 426 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för de föreläsningskurser och förevisningar,
som äro afsedda att under sommaren 1907 i
Stockholm anordnas för allmänheten, på extra stat för
år 1907 anvisa ett anslag af 4,000 kronor eller samma
belopp, som för år 1904 blifvit för enahanda ändamål
beviljadt.
Ang. 155:o) Sedan dels 1904 års Riksdag, med bifall till en af Kungl. Maj:t
åt^"fårbete i ämnet gjord framställning, beviljat för bearbetning och utgifning af de
om docenten viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition
skjtiijis^expe- till Södra Ishaf vet under åren 1902 och 1903 ett anslag af 55,000 kronor,
dition till att delas på fem år och utgå under vissa i statsrådsprotokollet öfver eckle^
hafre t.8 siastikärenden för den 8 april 1904 angifna villkor och förbehåll, samt
[149 ] däraf på extra stat för år 1905 anvisat ett belopp af 15,000 kronor, dels
ock 1905 års Riksdag al det sålunda beviljade anslaget på extra stat för
år 1906 anvisat 10,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att af omförmälda, redan beviljade anslag på extra stat för år 1907 anvisa
ytterligare 10,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må., för bearbetning och utgifning af
de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Otto
Nordenskjölds expedition till Södra Ishafvet under åren
1902 och 1903, af förut beviljadt anslag på extra stat
för år 1907 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.
utgifvande af l56:o) Sedan 1905 års Riksdag, med bifall till en af Kungl. Maj:t
eu vetenskap-i ämnet gjord framställning, dels, för bearbetning och utgifning af de vikangåendé**en
t‘Saste vetenskapliga resultaten af docenten Axel Rambergs och hans meclhögfjäiistrakt
arbetares undersökningar rörande hög fjällsområdet mellan Kvickjock och
i Lappmarken.Sjöfallet i Lule lappmark, beviljat ett anslag af 19,500 kronor, att
[150.] fördelas på åren 1906, 1907 och 1908 med 6,500 kronor hvarje år samt
utgå under de af departementschefen till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 14 januari 1905 angifna villkor och förbehåll, dels
ock af omförmälda anslag på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
123
6,500 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af ifrågavarande,
redan beviljade anslag på extra stat för år 1907 uppföra ett belopp
af 6,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, för bearbetning och utgifning af
de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Axel
Hambergs och hans medarbetares undersökningar rörande
högfjälIsområdet mellan Kvickjock och Stora Sjöfallet i
Lule lappmark, af förut beviljadt anslag på extra stat
för år 1907 anvisa ett belopp af 6,500 kronor.
157:o) Pa grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
under åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 427—430) i ärendet
innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till utgifvande i tryck af en
samling af Carl von Linnés bref bevilja ett anslag af
33,848 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 17,000 kronor.
158:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fasta årliga understöd
åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt förtjänst för åren
1907—1909 bevilja ett anslag af 30,000 kronor, att af Kungl. Maj:t
efter sakkunnigas hörande fördelas, samt däraf å extra stat för år 1907
anvisa ett belopp af 10,000 kronor.
Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet
att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 430—439.
Med afseende å det formellt oegentliga däruti, att fasta undertöd enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle utgå från ett å extra stat uppfördt anslag,
hvars fortsatta beviljande måste blifva beroende på Riksdagens förnyade
pröfning, och då redan finnes å åttonde hufvudtiteln ett anslag af 6,000
kronor att på svenska akademiens förslag enligt Kungl. Maj:ts disposition
användas till honorar och understöd åt vittra författare, får utskottet
hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.
Ang.
utgifvande i
tryck af en
samling af
Carl von
Linnés bref.
[151.]
Ang.
understöd
åt svenska
vitterhetsidkare.
[152.
124
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang. _
vattenhöjdmätningastationer
m. m.
[183.]
159:o) På grund af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1907 anvisa
för underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätning
sstationerna in. m. ett belopp af 2,800 kronor.
AkS n 160:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för befrämjande af
skåpet för deri verksamhet, som enligt fastställda stadgar åligger svenska sällskapet
oe^tolf ^<>r nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska nykterhetsuppfostran.
sällskapet, på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
[154.1 Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
sid. 439 och 440.
Enligt 25 § kungl. förordningen ^angående försäljning af brännvin den
9 juni 1905 skall viss del af brännvinsförsäljningsmedlen afmattas för att
användas till främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens
följder. Då emellertid berörda förordning först under senare delen af år
1907 träder i kraft och enligt densamma influtna försäljningsmedel följaktligen
icke kunna under samma år blifva för nämnda ändamål tillgängliga,
lärer anslag å riksstaten till understöd åt ifrågavarande sällskap böra
för år 1907 beviljas; och får alltså utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad förut under
en följd af år ägt rum, för befrämjande af den verksamhet,
som enligt fastställda stadgar åligger svenska
sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837
stiftade svenska nykterhetssällskapet, på extra stat för
år 1907 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
Ang. 161:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till främjande af
aZVålt ^centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet på extra stat för
nykterhets- år 1907 anvisa ett belopp af 4,000 kronor att af förbundet användas un"fTjuder
villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.
[155.J Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 440—443 i statsrådsprotokollet.
Under åberopande af hvad utskottet under nästföregående punkt yttrat,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt ruin, till främjande af centralförbundets
för nykterhetsundervisning verksamhet på extra stat för
Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 125
år 1907 anvisa ett belopp af 4,000 kronor att af förbundet
användas under de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna skäligt föreskrifva.
162:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd för
fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer på extra stat för år 1907 anvisa
ett anslag af 1,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 443 och 444 i statsrådsprotokollet.
Ang.
tidskriften
Mimer.
[156.]
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i ärendet blifvit anfördt
och under åberopande af hvad utskottet under punkt 160:o) här ofvan yttrat,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må på extra stat för år 1907
till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer
anvisa ett anslag af 1,500 kronor.
163:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till pedagogiska bib- Ang.
liotelcet i Stockholm på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 5,000^]^”!^
kronor. stockfiol.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds- [157.]
protokollet, sid. 444—450.
För ifrågavarande ändamål bär Riksdagen från och med år 1903 beviljat
ett anslag af 4,000 kronor.
Af en i statsrådsprotokollet intagen öfversikt öfver bibliotekets
ekonomiska ställning år 1904 inhämtas, att utgifterna under året varit
följande:
Inköp af böcker och tidskrifter................................................ kronor 690: 38
Bokbindararbete .............................................................................. » 321:22
Katalogsupplement........................................................................... » 626: —
Arfvoden åt bibliotekarierna och vaktmästaren .................. » 1,578: —
Hyra.................................................................................................... » 2,600: —
Städning, uppvärmning och belysning.................................... » 214: 24
Öfriga utgifter............................................................................... » 206:11
Summa kronor 6,235:.95
Utskottet har icke kunnat undgå att finna det anmärkningsvärdt, att
utgifterna endast till en mindre del afsett bibliotekets tillökning, under
-
126 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
håll och katalogisering, hvaremot större delen åtgått till förvaltningskostnader,
lokalhyra m. m. Då å sistnämnda utgiftsposter besparingar synas
kunna vidtagas, utan att gagnet af biblioteket därigenom förringas, har
utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka den begärda ökningen i dess
helhet, utan ansett anslaget böra begränsas till 4,500 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 4,500 kronor till pedagogiska biblioteket
i Stockholm.
tidskrift för 164:o) På grund af Kungl. Majrts därom gjorda framställning hemlandsmål
m, m.Ställer utskottet,
[158.] att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898—
1906 ägt rum, må på extra stat för år 1907 anvisa ett
belopp af 3,650 kronor, att de på villkor, som Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd
för utgifvande äfven under sistnämnda år af tidskriften
Svenska landsmål och svenskt folklif.
Ang. 165:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd, under
ningskursér de villkor Kung! Maj:t kunde finna skäligt bestämma, för anordnande af
för lärarinnor undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi på extra
ekonom!. stat för år 1907 anvisa ett belopp af 12,000 kronor, däraf åt styrelsen
[159] för Uppsala enskilda läroverk 7,000 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget
Ateneum för flickor i Stockholm 2,500 kronor och åt Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse 2,500 kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet,
sid. 450—456.
År 1905 föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att för ifrågavarande ändamål
bevilja samma an slagsbelopp, som nu äskats.
Denna framställning bifölls beträffande de delar af anslaget, som voro
afsedda att utgå till undervisningskurserna vid Uppsala enskilda läroverk
och vid Ateneum för flickor i Stockholm, hvaremot Riksdagen i fråga om
anslaget till undervisningskursen i Göteborg i skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel
yttrade, att det af utredningen i ärendet synts Riksdagen framgå, att denna
undervisningskurs vore inordnad såsom ett led i Göteborgs stads folkskoleväsen
och närmast afsedd att för staden och kringliggande industriorter
Statsutskottets utlåtande N:o 9.
127
fylla behofvet af lärarinnor i huslig ekonomi vid folkskolorna, samt
att, om än Riksdagen icke ansett sig böra underlåta att bevilja det
belopp af 1,600 kronor, som under de senare åren ställts till Göteborgs
allmänna folkskolestyrelses förfogande för ifrågavarande ändamål, Riksdagen
likväl vid ofvan angifna förhållanden icke kunnat bifalla Kung!.
Majrts förslag om höjning af anslaget i denna del med 900 kronor eller
till 2,500 kronor*.
Af den utredning, som nu blifvit i ärendet förebragt, framgår emellertid,
att ifrågavarande i Göteborg anordnade undervisningskurs varit till
gagn icke blott för staden Göteborg och kringliggande orter, utan att en
stor del af de från kursen utexaminerade lärarinnorna haft sin verksamhet
förlagd till andra delar af landet.
Vid sådant förhållande anser utskottet, att det af Kungl. Maj:t föreslagna
anslagsbeloppet nu bör i sin helhet beviljas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till understöd, under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande
af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor
i huslig ekonomi på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 12,000 kronor, däraf åt styrelsen för
Uppsala enskilda läroverk 7,000 kronor, åt styrelsen för
aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 2,500
kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
2,500 kronor.
166:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1907 bevilja till Sveriges centralförening för idrottens främjande samt
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund ett anslag af 20,000
kronor, att dem emellan lika fördelas och att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 456—464 i statsrådsprotokollet.
Oaktadt Riksdagen åren 1902 och 1903 afslagit af Kungl. Maj:t gjorda
framställningar om anslag till Sveriges centralförening för idrottens främjande,
anser utskottet, som sistnämnda år tillstyrkt beviljande af ett anslag
för nämnda förening af 10,000 kronor, att staten nu bör genom
skäligt penningunderstöd främja den gagnande verksamhet, som de båda
nu ifrågavarande föreningarna utveckla för att genom väl anordnade
idrottsöfningar befordra det uppväxande släktets sunda kroppsliga utveckling.
Ang.
inslag till
idrottens
främjande.
[160.]
128
Statsutskottets Utlåtande N:o !).
Då emellertid de medel, som för uppehållandet och utvecklingen af
föreningarnas verksamhet erfordras, synas böra hufvudsakligen anskaffas
på enskild väg, har utskottet ansett någon nedsättning i anslagets belopp
kunna vidtagas och i sådant afseende funnit sig höra hemställa, att anslaget
bestämmes till 15,000 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1907 bevilja
till Sveriges centralförening för idrottens främjande samt
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund
ett anslag af 15,000 kronor, att dem emellan lika fördelas
och att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.
dyrtidstfiiägg. . 1^:0) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande, i
enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13
[161].
januari 1906 angifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän
och betjänte i ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli samt till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och kårer
på extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af
60,000 kronor.
Öfver berörda framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagens lopp afgifva utlåtande; hvilket utskottet härigenom skolat för
Riksdagen
anmäla.
af "förskott. 168:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att statskontoret i särskilda
fl62] skrivelser till Kungl. Maj:t den 8 december 1905 till ersättande anmält
följande af statskontoret förskjutna medel:
1) jämlikt kungl. bref den 17 oktober och den 12 december 1902
samt den 29 april, den 15 juli, den 4 november och den 31 december
1904 äfvensom den 20 januari, den 10 mars och den 19 maj 1905 till den
af Kungl. Maj:t enligt beslut den 17 oktober 1902 tillsatta kommittén för
afgifvande af utlåtande och förslag angående undervisnings-, examens- och
studieväsendet vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska institutet:
resekostnads-
och traktamentsersättning samt arfvoden till kommitténs
ordförande och ledamöter............... kronor 6,482: 20
ersättning för mistade tjänstgörings
Transport
kronor 6,482: 20
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
129
Transport kronor
penningar till professorn H. Larsson »
arfvoden för uppehållande under höstterminen
1904 af ledamoten i kommittén,
rektorn vid högre allmänna
läroverket i Skara J. Juhlins rektorsgöromål
och undervisnings
skyldighet.
............................................ »
godtgörelse till G. E. Hellqvist, A.
Rydfors och L. M. Neuman för
utgifna vikariatsarfvoden, berörande
den tid, de såsom tillkallade
sakkunniga biträdt kommittén,
tillhopa ................................................ »
resekostnads- och traktamentsersätt
ning
åt sakkunniga, tillhopa......... »
sekreterararfvode....................................... »
till bestridande af löpande utgifter ... »
6,482: 20
333: 34
635: 03
162: 22
1,375: 90
3,600: —
1,900: — kronor 14,488:
2) på grund af kungl. bref den 21 oktober och
den 16 december 1904 till gäldande af kostnader för
biträde vid beredande till underdånig föredragning af
läroverkskommitténs förslag:
ersättning för bindning och häftning af en sammanfattning
af utlåtanden m. m. i anledning af läroverkskommitténs
betänkande af den 8 december
1902 ...................................................... kronor 60: —
för tryckning af en sammanfattning
af utlåtanden, yttranden och petitioner
i anledning af läroverkskommitténs
betänkande .................. » 1,944: — kronor 2,004:
3) jämlikt kungl. bref den 27 maj, den 12 och den
26 augusti samt den 16 och den 31 december 1904, till
gäldande af kostnader för utarbetande af förslag till vissa
författningar och bestämmelser rörande rikets allmänna
läroverk:
resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden
för biträde inom ecklesiastikdepartementet vid utarbetandet
af nyss berörda förslag kronor 2,252: 05
Bih. till Riksd. Frat. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.
69
17
130
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport kronor 2,252: 05
ersättning för mistade 1 ön(''förbättringsmedel
m. in. åt lärare, som haft
tjänstledighet för utarbetandet af
ifrågavarande förslag, äfvensom
vikariatsarfvoden jämte dyrtidstiilägg,
föranledda af sådan tjänstledighet
................................................ » 608: 27
till bestridande af utgifter för anställande
af vaktbetj aning, inköp af
skrifmaterialier m. m...................... » 80:
4) jämlikt kungl. bref den 4 november 1904 och
den 17 februari 1905 till gäldande af kostnader till de
af Kungl. Maj:t enligt beslut den 4 november 1904
förordnade sakkunniga för afgifvande af yttrande
rörande utvidgning och omorganisation af tekniska högskolan:
arfvoden
till de sakkunniga.................. kronor 305: —
till löpande utgifter................................. » 500: — »
5) enligt föreskrift i § 15 åt kungl. kungörelsen
angående öfverlämnande af arkivhandlingar till landsarkiven
i Uppsala, Vadstena och Lund den 14 november
1902, ersättning till Stockholms, Uppsala, Östergötlands,
Kristianstads, Malmöhus, Älfsborgs och Skaraborgs läns
ränterier för därifrån förskjutna kostnader för transport
af arkivalier till omförmälda landsarkiv.............................. »
6) på grund af kungl. bref den 22 maj och den
3 oktober 1903, den 1 juli och den 16 december 1904
samt den 22 september 1905 till bestridande af kostnader
för ordnande och förtecknande af domkapitlens i
Uppsala, Skara, Växjö, Lund, Göteborg, Luleå och Visby
arkiv äfvensom till aflönande af extra biträden vid domkapitlets
i Luleå expedition under år 1904 ........................ kronor
7) jämlikt kungl. bref den 24 februari, den 5 maj,
den 25 angusti och den 6 september 1905 dels till
täckande af brist, som för åren 1903 och 1904 vid vissa
folkskoleseminarier uppkommit i anslaget till materiel
samt ved och ljus m. m., dels ock till förhöjning för
år 1905 af nämnda anslag till domkapitlen i Karlstad,
Västerås, Skara och Luleå utbetalda................................... »
2,940: 32
805: —
1,435: 09
5,550: —
3,698: 37
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
131
samt 8) på grund af föreskrift i kungl. bref den
20 januari 1905 till disposition af styrelsen för farmaceutiska
institutet såsom hyresersättning för åren 1904
och 1905 åt extra ordinarie professorn i kemi och kemisk
farmaci vid institutet .................................................................. kronor 1,343: 95
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal af kronor, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter till sammanlagdt belopp åt 32,265 kronor 42
öre, anvisa ett extra anslag af 32,266 kronor; och har sådan framställning
nu blifvit af Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, till ersättning af ofvan omförmälda,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter på
extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 32,266
kronor.
Stockholm den 26 mars 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Reservationer:
vid punkten 8:o (ang. en professur i pedagogik vid universitetet Uppsala):
af
herrar K. Starbäck, E. Hammarlund, P. O. Lundell och J. Ström,
livilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»Utskottet
vill först erinra därom, att med anledning af en vid 1905
års lagtima riksdag väckt motion statsutskottet uttalade såsom sin uppfattning,
att frågan om anordnande vid universiteten af undervisning i pedagogik
vore värd att tagas i allvarligt öfvervägande. Därvid borde särskildt
pröfvas, huruvida icke sådan undervisning bör för de blifvande
132
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
lärarne vid de allmännna läroverken träda i stället för den, som nu meddelas
vid profårskursens teoretiska afdelning.
Såsom af departementschefens yttrande i ärendet framgår, har den af
statsutskottet sålunda äskade pröfningen äfven ägt rum. Därvid har läroverksöfverstyrelsen,
under hvars öfverinseende profårskursen är ställd, bland annat
framhållit, att upprättandet af en professur i pedagogik vid universitetet
i Uppsala borde omedelbart föranleda sådan ändring i bestämmelserna angående
skyldigheten att genomgå profår, att lärarekandidat, som vid universitetet
aflagt examen i pedagogik, blefve, därest i denna examen inginge
en kurs, som motsvarade den nuvarande teoretiska profårskursen,
befriad från den teoretiska delen af profåret, dock ej från undervisningen
i speciell metodik och i skolhygien. Hvad det ifrågasatta utbytandet af
nämnda del af profåret mot universitetsundervisning i pedagogik beträtfar,
visar samma af läroverksöfverstyrelsen gjorda utredning, att en så genomgripande
åtgärd skulle förutsätta dels det samtidiga upprättandet af åtminstone
två professurer i ämnet, dels den förändring i nu gällande läroverksstadgas
bestämmelser angående behörighet till adjunkts- och lektorsbefattningar,
att för alla blifvande läroverkslärare pedagogik blefve obligatoriskt
examensämne.
I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet lämpligt,
att till en början endast en pedagogisk professur inrättas, och denna
i Uppsala. Enär tillgången på fullt kompetenta sökande ännu måste vara
synnerligen begränsad, bjuder omtanken om upprätthållandet af universitetsundervisningens
vetenskapliga karaktär, att icke på en gång två dylika
professurer upprättas. Om den nu föreslagna kommer till stånd, vinnes
i alla händelser betryggande garanti för att hvar och en, som önskar aflägga
akademisk examen i förevarande ämne, blir i tillfälle att göra delta
inom vårt eget land. Att en examen med vitsord om kunskaper i pedagogik
bör kunna medföra befrielse från profårskursens teoretiska afdelning,
synes uppenbart. Genom den möjlighet, som härmed öppnas för lärarekandidater
att efter eget val utbyta den jämförelsevis knapphändiga
teoretiskt-pedagogiska undervisning, hvilken ingår i profåret, mot en
mera grundlig kurs, inhämtad vid universitet, vinnes ock nödig erfarenhet,
i hvad mån ett dylikt utbyte möjligen i framtiden kan göras obligatoriskt
för alla blifvande läroverkslärare, utan att deras studietid i det hela på
grund häraf väsentligen förlänges eller deras vetenskapliga utbildning uti
de speciella fackämnen, hvaruti de sedermera skola vid läroverket meddela
undervisning, blir försvagad.
Då en dylik erfarenhet tydligen icke kan erhållas, utan att den teoretiska
delen af profårskursen under någon tid får fortgå vid sidan af
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
138
pedagogisk undervisning vid något af våra universitet, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förevarande
framställning, må till upprättande af en ordinarie
professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala
på ordinarie stat bevilja ett anslag af 6,000 kronor,
däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare
af denna professur till ålderstillägg och pension i
enlighet med hvad därom för de ordinarie professorerna
vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är
stadgadt»;
vid punkten 23:o mom. A (ang. höjning af anslaget till högre skolor
för kvinnlig ungdom och grunderna för understöd från anslaget):
dels beträffande rätt till understöd för vissa samskolor
af herrar I. Wijk, K. E. Bohnstedt, grefve Fh. Iilingspor, P. Sörensson,
A. G. L. Billing och friherre N. A. Ii. Palmstierna, hvilka ansett
utskottet böra hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kung! Maj:ts förevarande
framställning samt herr E. Bohnstedts in. fl. och
herr J. Widéns in. fl. ifrågavarande motioner, må
l:o) godkänna följande grunder för tilldelande af
statsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom
samt åt sådana samskolor, hvilka upprättats å orter,
där allmänt läroverk för gossar ej finnes, äfvensom åt
sådana samskolor, som upprättas å orter, hvilkas läroverk
enligt 1904 års Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut
underkastats indragning, nämligen
a)
b)
c)
! = utskottets hemställan,
e) I
f)
g)
b)
2:o) = utskottets hemställan.
3:o) höja anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom från 347,500 kronor till 385,000 kronor eller
med 37,500 kronor;
134
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
dels ock beträffande grunderna för understöd från anslaget:
af herrar P. Olsson, K. Starbäck, E. Hammarlund, L. Eriksson,
P. 0. Lundell och J. Ström, hvilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hafva följande lydelse:
De af Kungl. Maj:t — — — — — — ägde förordna.
Då denna anordning af flickskolornas och samskolornas inspektion
måste anses såsom en konsekvens af 1904 års Riksdags beslut om inrättande
af en öfverstyrelse för de allmänna läroverken »till biträde vid
öfvervakande af examina och utöfvande af den ecklesiastikdepartementet
tillkommande uppsikt öfver de allmänna läroverken, enskilda läroverk med
dimissionsrätt, statsunderstödda flickskolor och samskolor samt för handläggning
af vissa läroverksärenden» (Riksdagens skrifvelse n:o 172, sid. 11),
anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna de!.
De af Kungl.------— hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med afslag å herr E. Bohnstedts
m. fl. och herr J. Widéns m. fl. omförmälda motioner,
må
l:o) med ändring i vissa delar af hithörande af
Riksdagen fastställda föreskrifter, stadga, att för tilldelande
af af statsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig
ungdom samt åt sådana samskolor, hvilka upprättats å
orter, där allmänt läroverk för gossar ej finnes, och före
utgången af år 1902 fullgjort då gällande villkor för
erhållande af understöd från anslaget till högre skolor
för kvinnlig ungdom, äfvensom åt sådana samskolor,
som upprättas å orter, hvilkas läroverk enligt 1904 års
Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut underkastats indragning,
skola gälla följande grunder:
a)
b) = utskottets hemställan,
c)
d) att skolan står under inseende af en af öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk utsedd inspektor
samt att legitimerad läkare är anställd vid skolan;
e) att det genom intyg af skolans inspektor, till
hvilket bör vara fogadt infordradt yttrande af skolans
läkare, blifvit styrkt, att anordningarna vid skolan äro
i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervis
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
135
ningen så ordnad, att öfveransträngning därigenom icke
föranledes;
= litt. e) — h) i utskottets hemställan,
2:o) förklara----— — 2) att det under f)
upptagna villkoret — —--— kvinnlig ungdom;
3:o) = utskottets hemställan;
vid punkten 57:o (angående en assistent vid kemiska institutionen i
Uppsala):
af herrar K. Starbäck och E. Hammarlund, hvilka ansett utskottet
böra hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till arfvode åt en assistent
vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid
universitetet i Uppsala på extra stat för år 1907 bevilja
ett belopp af 1,500 kronor;
vid punkten 62:o) angående gymnastik- och idrottsinrättning i Uppsala):
af herr K. E. Bohnstedt mot vissa delar af motiveringen;
vid punkten 74:o) angående tillfällig löneförbättring för e. o. professorer
m. fl. i Uppsala och Lund):
af herr K. E. Bohnstedt, hvilken ansett utskottets yttrande och förslag
höra erhålla följande lydelse:
»De i herr professor Lindgrens motion n:o 19 framhållna organisatoriska
missförhållandena, som vidlåda den extra ordinarie professorsinstitutionen,
torde icke med fog kunna förnekas; men universitetskommittén,
hvars förslag ännu är beroende på Kungl. Maj:ts pröfning, och
till hvilket förslag utskottet hänvisar som grund för motionens afstyrkande,
har icke fäst sig vid omförmälda missförhållanden och därför icke
heller lämnat någon utredning beträffande desamma, utan helt enkelt förordat,
att skillnaden mellan ordinarie och extra ordinarie professorer upphäfves.
Vid en omorganisation af extra ordinarie professorsinstitutionen synes
det ligga nära till hands att undersöka, huruvida icke de medel, som tagas
i anspråk för den högre kulturens främjande, skulle kunna göras vida mer
fruktbringande, i fall man mera lade an på fullständighet med hänsyn till
de verkligt själfständiga ämnena, än på uppdelning af vissa lärostolar.
g)
h)
136
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Beträffande särskilt den medicinska undervisningen, som företrädes
af tre skilda fakulteter, hvar och en med sin dyrbara utrustning, borde
man kanske till och med kunna sätta i fråga, om man icke utan olägenhet
kunde nöja sig med två medicinska läroverk.
Det strider ju mot Riksdagens vana att vidtaga förändring i löneförhållanden
för en kår, där en omorganisation sannolikt förestår, synnerligast
då ingen nämnvärd skada kan förorsakas af ett kortare uppskof,
alldenstund en förhöjning i extra ordinarie professorernas löner skedde
år 1898, och anspråket på ytterligare förhöjning nu närmast framkallats
af löneförhöjningarna för elementarlärarne.
Då utskottet anser att organisationsfrågan bör samtidigt med aflöningsfrågan
afgöras, får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts framställning icke må af Riksdagen
bifallas»;
vid punkten 75:o) (angående tillfällig löneförbättring för vissa lärare
vid karolinska institutet):
af herr IL Bohnstedt, som ansett utskottet böra på de skäl, som anförts
i reservationen vid nästföregående punkt, hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas;
vid punkten 101:o) (angående upphjälpande af skolväsendet inom Vilhelmina
in. fl. församlingar):
af herrar H. P. P. Tamm, F. E. Pettersson, friherre J. T. Gripenstedt,
grefve K. A. Posse, grefve C. O. Taube, A. Wiklund, K. Starbäck,
Ä. H. Hammarskjöld, E. Hammarlund, L. Eriksson och J. Ström, hvilka
ansett utskottet höra hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må
a) för beredande af möjlighet till skolgång för
fal tiga, på längre afstånd från skolorna boende skolpliktiga
barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Sorsele,
Tärna och Arjepluogs församlingar på extra stat
för år 1907 bevilja ett anslag å 10,000 kronor att användas
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna godt meddela;
b) af redan beviljadt anslag — — — — — — —
flyttande folkskola;
Statsutskottets Utlåtande N;o 9.
137
vid punkten 105:o) (angående tillfällig löneförbättring för lektorer vid
tekniska högskolan):
af herr S. O. Nyländer;
vid punkten 158:o) (angående understöd åt svenska vitterhetsidkare):
af herrar grefve C. O. Taube, P. Sörensson, A. G. L. Billing, P. Olsson,
K. Starbäck och E. Hammarlund, Indika ansett utskottets yttrande
och förslag böra erhålla följande lydelse:
•>A ordinarie stat under åttonde hufvudtiteln finnes sedan år 1864
upptaget ett anslag å 6,000 kronor att på svenska akademiens förslag enligt
Kung! Maj:ts disposition användas, vare sig för tillfälliga honorar åt
vittra författare af utmärkt förtjänst, hvilka däraf kunna vara i behof,
eller ock, samt företrädesvis, till understöd åt yngre, mindre bemedlade
personer, som visat framstående anlag för litterär verksamhet; och hafva
dessa honorar, äfven då de utgått till den i anslagets rubrik angifna gruppen
af yngre lofvande författare, städse haft karaktär af tillfälliga anslag.
Det nu begärda anslaget skiljer sig beträffande grunderna för dess
användning från omförmälda äldre anslag därutinnan, att understöden från
det nya anslaget skulle vara fasta, d. v. s. innehafvas på lifstid, samt att
de skulle kunna tilldelas äfven sådana författare, som icke vore mindre
bemedlade. Understöden skulle utdelas af Kungl. Maj:t; men förslag till
utdelningen uppgöras af en särskild nämnd, bestående af fem ledamöter,
af hvilka en skulle väljas af svenska akademien och en af styrelsen för
Sveriges författarförening samt de tre återstående utses af Kungl. Maj:t;
och skulle nämnden ej allenast äga att afgifva utlåtande öfver inkoinna
ansökningar, utan jämväl äga rätt att från olika håll mottaga fram ställ - ningar om de litterära understödens beviljande. Till understöd skulle
kunna ifrågakomma allenast skönlitterära författare i detta ords mer begränsade
och egentliga mening.
Utskottet, som endast i förbigående velat anmärka det formellt oegentliga
däruti, att fasta understöd skulle utgå från ett å extra stat uppfördt
anslag, hvars fortsatta beviljande måste blifva beroende på Riksdagens förnyade
pröfning, har ansett sig böra tillstyrka beviljande af det begärda
anslaget, för hvars användning närmare bestämmelser torde komma att af
Kungl. Maj:t utfärdas. Med afseende å dessa bestämmelser har utskottet
ansett sig till en början böra framhålla önskvärdheten af att understöden,
vid hvilkas utdelning det ekonomiska behofvet äfven enligt utskottets åsikt
icke bör vara företrädesvis bestämmande, må meddelas under sådan form,
att deras egenskap af fasta understöd visserligen bibehålies, men att än
Bih.
till Riksd. Prot. 190G. 4 Sand. 1 Afd. .9 Höft. 18
138
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
dock, därest någon innehafvare af understöd i framtiden skulle komma i
sådana ekonomiska villkor, att understödets fortsatta åtnjutande för honom
saknar betydelse, detsamma bör ställas till Kung! Maj:ts förfogande för
att på annan person öfverlåtas. Äfven i ett annat afseende har utskottet
funnit någon jämkning i de af departementschefen angifna grunderna böra
vidtagas, i det att utskottet ansett, att åt det i anslagets rubrik använda
uttrycket skönlitterära författare bör gifvas den tolkning, att därunder inbegripas
äfven författare på det historiska, religiösa eller språkvetenskapliga
området, allenast deras framställning utmärker sig genom konstnärlig
form, samt att åt prisnämnden bör gifvas en häremot svarande, något fylligare
sammansättning än af departementschefen förordats.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må till fasta årliga understöd åt inhemska
skönlitterära författare af utmärkt förtjänst för
åren 1907—1909 bevilja ett anslag af 30,000 kronor,
att af Kung!. Maj:t efter sakkunnigas hörande fördelas,
samt däraf å extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 10,000 kronor»;
vid punkten 166:o) (angående anslag till idrottens främjande):
af herrar A.
hemställa,
Wiklund och J. Ström, hvilka ansett, att utskottet bort
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke må
af Riksdagen bifallas.
Det skulle här antecknas, att herr J. A. Sjö icke deltagit i förestående
hufvudtitels behandling inom utskottet samt att herr I). Persson icke deltagit
i hufvudtitelns slutbehandling.
Likaledes skulle här antecknas, att herrar K. E. Bohnstedt, E. Fränekel
och A H. Hammarskjöld icke öfvervara behandlingen inom utskottet af
nedannämnda punkter, nämligen herr Bohnstedt 155:o) — 168:o), herr
Fränekel punkterna 108:o)—168:o) och herr Hammarskjöld punkterna
158:o)—168:o).
140
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1906 års
riksstat anslår:
Anvisning i
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Sam m a.
Friheter.
Ersättningar
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
17,000
80,600
59,900
78,700
17,000
80,600
59,900
78,700
....
60,850
29,721
89,930
55,000
—
2,500
—
337,087
—
60,850
369,308
89,930
55,000
_
880,824
880,824
1,352,525)
-|
2,50o|
—[337,087
-|
1,692,112)
—
Ecklesi&stik
Departementschefen.
........................................................
Departementets afdelning af Kung! Maj:ts kansli.........
Riks- och landsarkiven...................................................
Kung! biblioteket. Nuvarande belopp...........................
Ökas å anslaget till vikariatsersättning, arfvoden och
Nationalmuseum (däraf fem särskilda reservationsanslag
Kleresistaten.....................................................................
Domkapitlens expeditioner .............................................
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsandag. Nuvarande
Ökas med .....................................................................
Universiteten (däraf 162,700 kronor förslagsanslag)
Tillkommer: till uppehållande af de praktiska kur
versiteten
i Uppsala och Lund.........
böjning af arfvodet till notarien vid
böjning af arfvodet till notarien vid
arfvode åt en amanuens vid akademiska
för bröstsjuka ....................................
arfvode åt ytterligare en amanuens vid
akademiska sjukhuset i Uppsala ......
böjning af anslagen till humanistiska
tet seminarier ....................................
böjning af anslaget till institutionen för
Uppsala universitet ...........................
till arfvode åt eu instrumentmakare vid
höjning af anslagen till vissa kliniker
Lund...................................................
böjning af anslaget till patologiskt-anaversitetet
i Lund.................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
141
hitt. A.
riksstatens Åttonde hufvudtitek
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant,
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa.
Friheter. Ersättningar.
departementet.
..................................................................... 78,700:
flitpenningar åt extra biträden in. m. med 3,000:
å tillhopa 82,800 kronor)............................................
55.000
45.000
belopp .....................................................
Nuvarande belopp....................................... 880,824
serna inom juridiska fakulteterna vid uni
.
.................. 3,000: —
juridiska fakulteten i Uppsala... 200: —
juridiska fakulteten i Lund...... 100: —
sjukhusets i Uppsala afdelning
................................................... 900: —
den kirurgiska kliniken å det
................................................... 900: —
sektionens vid Uppsala universi
.
.................................................. 1,000: —
allmän och analytisk kemi vid
.................................................. 6,800: —
universitetet i Uppsala ............ 500: —
inom medicinska fakulteten i
................................................... 1,650: —
tomiska institutionen vid uni.
.................................................. 1,300: —
Transport 16,350: — 880,824: —
Kronor
17,000
80,600
59,900
81,700
60,850
29,721
89,930
100,000
519,701
Kronor
2,500
2,500
337,087
Kronor
337,087
Kronor
17,000
80,600
59,900
81,700
60,850
369,308
89,930
100,000
859,288!—
142
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1906 års riksstat anslår:
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Anvisning i
kontant.
Friheter.
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
14,884,365
15,224,712
Tillkommer: höjning af arfvodet till amanuensen å
(len patologiskt-anatomiska institutill
upprättande af eu professur i farmahöjning
af anslaget till den zoologiska
Lund...................................................
aflöning åt ytterligare en amanuens vid
Af går: aflöning åt en laborator i experimentel fysiologi
s& att ökningen blifver ...................................................
Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag .........
Karolinska medikokirurgiska institutet (däraf till tandAllmänna
läroverken, reservationsanslag. Nuvarande
Tillkommer: ökning för tillsättning af nya ordinarie
ökning i anslaget till arfvoden åt skolökning
i anslaget till extra arfvoden åt
Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, förUnderstöd
åt extra ordinarie lärare vid allmänna läro
anslag.
..........................................................................
Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst...
Högre skolor för kvinnlig ungdom. Nuvarande belopp
Ökas med.....................................................................
Högre lärarinneseminariet. Nuvarande belopp ............
Höjes med ..................................................................
Pedagogier och folkskolor. Nuvarande anvisning i
Minskas med............................................................
Folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande
Tillkommer: höjning af anslag till materiel, ved
seminarier .......................................
för drift och underhåll af ett skolseminariet
i Landskrona ...............
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
143
Transport 16,350: — 880,824:
den patologiska afdelningen af
tionen vid universitetet i Lund 400: —
kologi vid universitetet i Lund 4,500: —
institutionen vid universitetet i
................................................... 2,200: —
Lunds universitets bibliotek ... 2,500: —
vid universitetet i Lund.
25,950:
4,500:
21,450:
läkareinstitutet 16,000 kronor, förslagsanslag, högst)
belopp ...................................................... 5,033,549: —
lärarebefattningar .................. 207,750
läkare .................................... 1,050
teckningslärare ..................... 38,000: — 246,800:
slagsanslag .....................................................................
verken under förfall på grund af sjukdom, förslags
-
vis:
32,500:
53,500:
400:
kontant..
24,406:
19,456:
belopp .................................... 532,835: —
och ljus vid vissa folkskole
.
............................. 3,300: —
kök vid folkskole
.
............................. 600: — 3,900: — 536,735:
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Kronor.
519,701
Transport 536,735: —
902,274
10,000
214,550
5,280,349
10,000
5,000
60,000
380,000
53,900
4,950
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Suaim a.
Friheter.
Ersättningar.!
Kronor.
2,500
7,440,724
Kronor.
337,087
760
Kronor.
859,288
902,274
10,000
214,550
5,280,349
10,000
5,000
60,000
380,000
53,900
5,710
2,500|—1337,847|—| 7,781,071
144
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1906 års riksstat anslår:
Anvisning i
kontant.
Inledning ock därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor ö.
Kronor ö.
Kronor ö.
Kronor ö.
Trpt
14,884,365
2,500
837,847
15,224,712
Stipendier för seminarieelever ....................................
Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskole
Undervisningsmateriel
m. m. för folkskolor...............
eller ett gemensamt reservationsanslag..................
Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag ............
Bidrag till aflönande af vikarie under öfningslärares
förslagsanslag ............................................................
Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid semi
lärarinnors
bildande, förslagsanslag...........................
Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets
slagsanslag. Nuvarandé belopp.................................
Ökas med.....................................................................
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag. Nuvarande
Ökas med.....................................................................
Understöd för aflönande af lärare vid fortsättnings
IflPP.
.............................................................................
Okas med.....................................................................
Trpt
14,884,365|-
2,500-
337,847
15,224,712
Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskola
..............................................................................
Okas med.....................................................................
hvarjämte rubriken ändras till »För anordnande af
skola eller särskild slöjdskola, förslagsanslag».
För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre
slagsanslag. Nuvarande belopp.................................
Ökas med....................................................................
Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare
skola, förslagsanslag. Nuvarande belopp..................
Ökas med.....................................................................
Bidrag till aflönande af vikarie för lärare vid småBidrag
till aflönande af vikarie för lärare i högre folk
-
*) Öfver detta anslag kommer utlåtande framdeles att afgifvas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
145
Transport
inspektörer
536,735
87,500
110,000
20,000
vid folkskolelärareseminarium sjukdom,
narier för småskolelärares och småskole
nordligare
trakter bosatta finnar, för
.
............................................ 45,000: —
........................................... 45,000: —
förslagsanslag*).......................................
belopp ................................. 120,000: —
............................................. 20,000: —
skolan, förslagsanslag. Nuvarande be
.
............................................ 50,000: —
............................................. 60,000: —
loma, förslagsanslag. Nuvarande be
.
............................................ 240,000: —
........................................... 105,000: —
manlig slöjd i folkskola, mindre folkfolkskola
eller särskild slöjdskola, för
.
................... 90,000: —
........................................... 115,000: —
eller lärarinna vid folkskola eller små
.
.................................. 75,000: —
........................................... 25,000: —
skolelärareseminarium, förslagsanslag ...
skola, förslagsanslag ..............................
754,235
25,000:
4,000:
20,000:
90,000: —
6,350,000: —
140,000: —
110,000: —
345,000: —
205,000: —
100,000
2,000
2,000
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Inledning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter.
Ersättningar.
Summa.
Kronor
7,440,724
8,147,235
Kronor
2,500
Kronor
337,847
Transport |15,587,959|
liih. till Rilesd. Prof. 1906. 4 Sand. 1 Afd. 9 Haft.
2,500
Kronor
7,781,071
8,147,235
|337,847|—115,928,306
19
146
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1906 års
riksstat anslår:
Anvisning
kontant.
i
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
14,884,365
60,000
556,775
39,650
34,000
51,858
8,250
14,460
39,200
—
2,500
—
337,847
—
15,224,712
60,000
556,775
39,650
34,000
51,858
8,250
14,460
39,200
—
65,800
51,200
84,450
65,800
51,200
84,450
25,050
25,050
14,000
272,950
14,000
272,950
120,000
78.000
2,750
28,380
162,000
120,000
78,000
2,750
28,380
162,000
70,000
70,000
16,663,138
—
2,500
337,847
—
17,003,48ö|—
Trpt
Trpt
Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ..................
De tekniska läroverken...................................................
Gymnastiska centralinstitutet..........................................
Farmaceutiska institutet ................................................
Barnmorskeundervisningen och barnbördskusen............
Svenska akademien .........................................................
Vetenskapsakademien......................................................
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (däraf
iopp..............................................................................
Okas med.....................................................................
Akademien för de fria konsterna (däraf tvenne reservaMusikaliska
akademien (däraf 6,000 kronor reservations
Naturhistoriska
riksmuseum. Nuvarande belopp .........
Tillkommer: höjning i allöningsstaten .....................
Af går: å anslaget till materielen m. m...................
Ökning ......................................................................
Meteorologiska centralanstalten (däraf 16,000 kronor
Ökas å allöningsstaten med.......................................
Kyrklig själavård åt döfstumma, förslagsanslag, högst
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Till befrämjande af döfstumundervisningen, förslags
Institutet
för blinda ...................................
Förskolan för blinda i Växjö ....................................
Förskolan för blinda å Tomteboda ...........................
Serafimerlasarettet............................................................
Stora barnhuset i Stockholm..........................................
Frimurarebarnhuset.........................................................
Barnhusen i landsorten...................................................
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsHöjes
med .................................................................
Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt af
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
147
Transport
1,000 kronor reservationsanslag). Nuvarande be
.
.................................................................... 39,200: —
..................................................................... 3,000: —
tionsanslag å tillhopa 24,500 kronor)...........................
anslag) ...........................................................................
.... 8,750: —
.... 500: —
84,450: —
8,250
reservationsanslag). Nuvarande belopp... 25,050
..................................................................... 1,250
anslag
200,000
50,150
12,300
10,500
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter. Ersättningar.
anslag ......................................................
seende försummade barn, förslagsanslag
162,000: —
23,000: —
Kronor. ö.
15,587,959
60,000
556,775
39,650
34,000
51,858
8,250
14,460
42.200
65,800
51.200
92,700
26,300
14,000
272,950
120,000
78.000
2,750
28,380
185,000
70.000
Transport
17,402,232
Kronor.
2,500
Kronor.
337,847
2,500|-
Summa.
Kronor.
15,928,306
60,000
556,775
39,650
34,000
51.858
8,250
14,460
42.200
65,800
51.200
92,700
26,300
14,000
272,950
120,000
78.000
2,750
28,380
185,000
70.000
337,847
17,742,579 -
148
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1906 års
riksstat anslår:
Anvisning
kontant.
i
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa
Friheter.
Ersättnin
gar.
Kronor.
ö.
ICronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
16,663,138
1,028
26,500
41,360
—
2,500
—
337.847
169,400
—
17,003,485
170,428
26,500
41,360
—
Kyrkors underhåll............................................................
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut-
Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp.........
Ökas med.....................................................................
798
798
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag. Nu- Ökas med....................................................................
16,060
16,060
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
tioner högst 9,000 kronor). Nuvarande belopp.........
Ölcas med....................................................................
15,000
15,000
Extra utgifter, reservationsanslag.................................
16,763,884
2,500
—1
507,247
17,273,631
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
149
gifvande, reservationsanslag
Transport
41,360
78,640
varande belopp ..........................................
anslag (däraf till domkapitlens expedit
798
5,202
16,060:
38,956:
Summa
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
17,402,232
1,028
26,500
—
2,500
—
337,847
169,400
—
17.742,579
170,428
26,500
—
120,000
6,000
55,016
15,000
120,000
6,000
55,016
15,000
17,625,776
—
2,500
—
507,247
—
18,135,523
—
150
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
BIL Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
Ecklesiastikdepartementet.
Kronor.
Ö.
Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungi. Majds kansli:
Till arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepar- tementet...........................................................................
» biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastik- departementet..................................................................
6,400: —
3,600: —
10,000
Riks- och landsarkiven:
Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i riksarkivet...
» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och hand- lingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia ...
» fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m.
» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala...
» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ......
För beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra bi- träden vid landsarkivet i Vadstena..............................
3,000: —
3,000: —
1,500: —
1,800: —
1,800: —
1,300: —
12,400
Kungl. biblioteket:
Till redigering af Sveriges offentliga biblioteks gemen- samma accessionskatalogs 21:a årgång, omfattande
år 1906.....................................................................
För redigering af ett tioårsregister till samma accessions- katalogs ll:e—20:e årgångar .......................................
1,500: —
3,000: —
4,500
Nationalmuseum:
För vård, underhåll och tillökning af statens konstindu- striella samlingar............................................................
» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei- byggnaden........................................................................
5,100: —
2,000: —
Transport
7,100: —
26,900-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
151
Transport 7,100: —
För biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-
och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom
för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar 2,000: —
» systematiskt genomforskande m. m. af hittills icke
fackmässigt undersökta, i svenska samlingar befintliga
konstverk eller märkligare konstslöjdföremål............... 2,000: —
Lifrustkammaren:
För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna.....................................
Domkapitlens expeditioner:
Till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner.
Universiteten:
För anställande vid universitetet i Uppsala af lektorer i
tyska, franska och engelska språken ...........................
Till uppehållande vid universitetet i Uppsala af undervisning
i nordisk och jämförande fornkunskap ...............
» arfvode åt ytterligare en amanuens vid institutionen för
allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala
» aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet
i Uppsala samt till bestridande af löpande utgifter
för de vid observatoriet anordnade seismologiska
undersökningarna............................................................
» uppförande af en nybyggnad för den fysiska institutionen
vid universitetet i Uppsala.................................
» arfvode åt ytterligare en amanuens vid fysiska institutionen
vid universitetet i Uppsala.................................
» arfvode åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket
i Uppsala......................................................
» uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i
Uppsala...........................................................................
För utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar
efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna
vid rikets universitet .......................................
» anordnande af kostnadsfri propedevtisk undervisning
i allmän kirurgi vid universitetet i Lund.....................
» anställande vid universitetet i Lund af lektorer i
tyska, franska och engelska språken ...........................
9,000: —
2,500: —
500: —
2,000: —
75,000: —
500: —
3,500: —
50,000: —
5,000: —
1,500: —
9,000: —
Transport 158,500: —
Kronor. ö.
26,900 —
11,100 —
6,200 —
2,970 —
47,170;
152
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 158,500
För aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund
historiska museum samt mynt- och medaljkabinett ... 2,000:
Till arfvode åt en amanuens vid universitetets i Lund
konstsamlingar ............................................................... 500:
För uppehållande af undervisning i entomologi m. m. vid
universitetet i Lund ...................................................... 3,000:
» inköp af instrument och inredningsartiklar för fysiska
institutionen vid universitetet i Lund........................... 2,500:
För ökning och komplettering af utrustningen vid zoologiska
institutionen vid universitetet i Lund ............... 2,500:
» arfvode!! åt extra biträden vid universitetsbiblioteket
i Lund ........................................................................... 2,500:
» personligt lönetillägg åt kamreraren vid universitetet
i Lund O. G. Regnell ................................................... 750:
» resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet 10,000:
» tillfällig löneförbättring för år 1907 för e. o. professorer
m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund,
förslagsanslag .............................................................. 40,000:
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Till tillfällig löneförbättring för 1907 åt vissa lärare vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, förslagsanslag 10,000: —
» arfvode åt eu amanuens vid institutets medicinska
poliklinik å serafimerlasarettet ..................................... 750: —
» arfvode åt en amanuens vid institutets kirurgiska poliklinik
å serafimerlasarettet ......................................... 750: —
» arfvode åt en amanuens vid institutets oftalmiatriska
poliklinik å serafimerlasarettet....................................... 750: —
» arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska
klinik å Sabbatsbergs sjukhus....................................... 900: —
» arfvode åt en amanuens vid institutets syfilidologiska
klinik å sjukhuset S:t Göran ...................................... 900: —
» städning och uppassning vid institutets hygieniska institution.
.......................................................... 500: —•
» en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn ................................................... 1,800: —
» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............ 2,800: —
» anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska
kliniken vid institutet ..................................... 500: —
Transport 19,650: —
Kronor. 5.
47,170 —
222,250 —
269,420 —
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
153
Transport 19,650:
Till bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid
institutet .................................................................... 1,500:
För upprätthållande af undervisning och sjukvård vid vissa
obstetriska och gynekologiska kliniker under en del
af år 1907 .................................................................... 1,500:
Allmänna läroverken:
För tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverk,
som skola ombildas till samskolor eller indragas 26,250:
Till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken ........................................................ 248,000:
« arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk ......................................................... 1,500:
Högre skolor för kvinnlig ungdom:
Till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor
för kvinnlig ungdom och samskolor...................................................
Högre lärarinneseminariet:
Till täckande af brist i högre lärarinneseminariets anslag
vid 1905 års slut ......................................................... 3,000: —
» uppehållande af undervisningen vid seminariet ........ 12,000: —
» uppehållande af den valfria fjärde årskursen vid seminariet
................................... 3,000: —
» undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan
för flickor...................................................... 5,000: —
» beredande af ökadt utrymme för seminariet och normalskolan
......................................................................... 3,000: —
Folkundervisningen :
Till utförande af vissa byggnadsarbeten vid folkskolesemi
nariet
i Hernösand m. m.............................................. 86,000: —
» inredning af de nya lokalerna för folkskoleseminariet
i Hernösand m. m.......................................................... 25,875: —
Kronor.
269,420
22,650
275,750
6,000
26,000
Transport 111,875: — 599,820
Bih. till Rilcsd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft. 20
154
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
Till uppförande af ny byggnad för folkskoleseminariet i
Stockholm samt till anskaffande af gymnastikattiralj
m. m...............................................................................
» mellangift vid jordutbyte med Växjö stad äfvensom
till uppförande af nya byggnader för folkskolelärareseminariet
i Växjö m. in..............................................
För inredning af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona
och inköp af inventarier till detsamma ............
Till uppförande af en skolköksbyggnad m. m. vid seminariet
i Murjek för bildande af lapska småskole
lärare
och småskolelärarinnor ....................................
För beredande åt folkskoleseminarierna i Skara, Umeå och
Uppsala af ökade anslag för år 1906 till materiel,
ved och ljus in. in..........................................................
» uppehållande af undervisning uti folkskolans högre afdelning
vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar,
Landskrona, Strängnäs och Härnösand förenade ölnings
skolorna.
..........................................................................
Till anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare
.....................................................................
För beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på
längre afstånd från skolorna boende barn inom Vilhelmina,
Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna och Arjepluogs
församlingar.....................................................................
Bidrag till uppehållande af en mellan byarna Gargaur,
Brännäs och Mullholm inom Arjepluogs församling
flyttande folkskola .........................................................
Till understöd åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga
lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
af statsmedel..................................................................
» resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor
vid folkskoleseminarierna....................................
» resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor
111,875:
100,000:
90,000:
2,000:
20,725:
2,100:
7,100:
10,000:
7,000:
600:
35,000:
2,000:
4,000:
Kronor. ö.
599,820
392,400
De tekniska läroverken:
Till tillfällig löneförbättring för år 1907 åt lektorer vid
tekniska högskolan.........................................................
» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska högskolan
» anskaffande af undervisningsmateriel för den elektrotekniska
fackskolan vid tekniska högskolan................
Transport
8,000: —
16,500: —
15,000: —
39,500: —
992,220
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
155
Kronor.
Transport 39,500
Till tillfällig löneförbättring för år 1907 åt vissa lärare
vid Chalmers tekniska läroanstalt................................. 12,900
» bestridande af kostnaderna för uppförande vid Chalmers
tekniska läroanstalt af en ny verkstadsskorsten ......... 6,000
» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska skolan i
Stockholm........................................................................ 2,000
» inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel
vid tekniska skolan i Stockholm .................. 750
För utförande af ny elektrisk belysning i tekniska skolans
i Stockholm lokaler ...................................................... 9,300
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Norrköping ...................................................... 16,700
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Malmö............................................................... 12,050
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Örebro............................................................... 18,045
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Borås ............................................................... 3,850
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Härnösand ...................................................... 4,350
» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande
af kostnader för inspektion af dessa skolor 90,000
» understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg
skola ................................................................... 20,000
Gymnastiska centralinstitutet:
För uppehållande af undervisningen i den kvinnliga lärokursen vid
institutet med ett ökadt antal elever................................................
Farmaceutiska institutet:
Till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare, till egendomens
underhåll m. m., till bränsle, gas och vatten m. m. samt till städning
af lokalerna m. m, .....................................................................
Barnmorskeundervisningen :
Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor m. m.......
Transport
992,220
235,445
4,700
2,150
3,000
1,237,515
156
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Kronor.
Ö.
Transport
1,237,515
—
Vetenskapsakademien:
För inlösen af en internationell fortlöpande katalog öfver
naturvetenskaplig litteratur ..........................................
» upprätthållande af den för en internationell fortlöpande
katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade
regionalbyrån för Sverige ............................................
Till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för den
internationella jordmätningen .......................................
2,000: -
1,600: —
1,424: —
5,024
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Till arfvoden åt extra biträden vid ordnandet och vården
af de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakade- miens inseende ställda samlingarna m. m...................
» inlösande af viss del af den s. k. Korsbetningen utan- för Visby ........................................................................
4,000: —
5,100: —
9,100
Musikaliska akademien:
För anordnande af ökad undervisning vid musikkonservatorium m. m.
6,532
—
Naturhistoriska riksmuseum:
Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska
afdelning ........................................................................
» inköp och insamling af naturalier vid museets afdel- ning för arkegoniater och fossila växter, till arbets- biträden därstädes och till bestridande af andra med
arbetena vid afdelningen förenade utgifter..................
3,500: —
2,000: -
5,500
Meteorologiska centralanstalten:
Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst
vid anstalten ..................................................................
» upprätthållande af två meteorologiska stationer, den
ena i Gellivare och den andra i norra Värmland eller
i norra Dalarne...............................................................
10,250: —
600: —
Transport
10,850: —
l,263,67l|—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
157
Kronor.
Ö.
Transport
10,850: —
1,263,671
Bidrag från Sverige för åren 1905—1907 till bekostande
af den internationella kommissionens för vetenskaplig
luftsegling publikation af undersökningar rörande de
högre luftlagren ............................................................
2,160: —
13,010
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda
För
handtverksskolan i Kristinehamn för blinda ...............
10,000: —
Till
tryckning af blindskrifter .............................................
2,500: —
»
understöd åt blindlärareelever och reseunderstöd åt
blindlärare .....................................................................
1,200: —
»
resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor
vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor
och sinnesslöanstalter) ...................................................
1,000: —
14,700
—
Undervisningsanstalter för vanföra:
Till
understöd åt undervisningsanstalter för vanföra äfvensom för be-
kostande af dessa anstalters inspektion...........................
12,000
—
Diverse anslag:
För
beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl. i
utländska hamnar .........................................................
15,000: —
*
anställande af en extra ordinarie prästman vid järn- vägslinjen Gellivare—Riksgränsen.................................
3,500: —
Till
anställande af tre kontraktsadjunkter inom Södra lapp- markens kontrakt samt de delar af Västerbottens andra
och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken ............
6,000: —
»
resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ...
1,100: —
»
anställande af två kontraktsadjunkter inom Väster- bottens fjärde kontrakt ................................................
4,000: —
resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ...
500: —
»
två stipendier för utbildande vid universitet af präster,
förtrogna med finska språket .......................................
1,500: —
l
resestipendier åt prästmän ..........................................
bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande
5,000: —
ecklesiastika boställen, förslagsanslag ........................
10,000: —
Transport
46,600: —
1,303,381
—
158
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
Bidrag till invändig restaurering af Strängnäs domkyrka
Till svenska fornskriftsällskapet .........................................
» understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter
rörande Skandinaviens historia ....................................
» nordiska museet ............................................................
» kulturhistoriska museet i Lund....................................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt
medicinskt arkiv..................................................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta
mathematica .................................................................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx...
» understöd åt sådana anstalter och föreningar, som
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen...............
Bidrag till täckande af kostnaderna för de från universiteten
i Uppsala och Lund utom universitetsstäderna
år 1907 eller senare anordnade föreläsningskurser......
Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som äro afsedda att under sommaren 1907 vid
universitetet i Uppsala anordnas ................................
Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser
och förevisningar, som äro afsedda att under
sommaren 1907 i Stockholm anordnas för allmänheten
För bearbetning och utgifning af de vetenskapliga resultaten
af docenten Otto Nordenskjölds expedition till
Södra ishafvet under åren 1902 och 1903 ..................
» bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga
resultaten af docenten Axel Hambergs och hans
medarbetares undersökningar rörande högfjällsområdet
mellan Kvickjock och Stora Sjöfallet i Lule lappmark
Till utgifvande i tryck af en samling af Carl von Linnés
bref.................................................................................
För underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatten
höjdmätningsstationerna
m. m.....................................
Till befrämjande af svenska sällskapets för nykterhet och
folkuppfostran verksamhet............................................
» främjande af centralförbundets för nykterhetsundervis
ning
verksamhet ............................................................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer
» pedagogiska biblioteket i Stockholm ..........................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Svenska
landsmål och svenskt folklif........................................
46,600
15,000
2,000
1,000:
50,000:
5,000:
5,000:
3,000:
1,200:
180,000:
6,000:
4,000:
4,000:
10,000:
6,500:
17,000:
2,800:
4,000:
4,000:
1,500:
4,500:
3,650:
Transport 376,750: —
Kronor.
1,303,381
l,303,38l|
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
159
Transport 376,750:
Till understöd för anordnande af undervisningskurser för
utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi .................. 12,000:
» Sveriges centralförening för idrottens främjande samt
svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund
............................................................................. 15,000:
För återgäldande af belopp, som af statskontoret förskottsvis
utbetalts............................................................... 32,266:
Summ£
Kronor.
1,303,381
436,016
1,739,397
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.