Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj de proposition angående bidrag till bestridande af kostnaderna för den elfte internationella geologiska kongressens hållande i Stockholm är 1910.

1906-04-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1906:91, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj de proposition angående bidrag till bestridande af kostnaderna för den elfte internationella geologiska kongressens hållande i Stockholm är 1910.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

1

N:o 91.

Ank. till Biksd. kansli den 24 april 1906, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj de proposition angående bidrag

till bestridande af kostnaderna för den elfte internationella

geologiska kongressens hållande i Stockholm

är 1910. (2:a IT. A.)

Uti en till Riksdagen den 23 mars 1906 afbiten proposition (n:o 109)

har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att, under förutsättning att det varder bestämdt, att den elfte

internationella geologiska kongressen skall hållas i Stockholm år 1910,

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för kongressens hållande därstädes,

bevilja ett anslag af 20,000 kronor samt däraf å extra stat för år

1907 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll bär föredragande departementschefen

yttrat följande:

»Hos Kungl. Maj:t hafva chefen för Sveriges geologiska undersökning

professorn A. E. Törnebohm, intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet

professorerna A. G. Nathorst och G. Holm, professorn i geologi och mineralogi

vid universitetet i Lund J. C. Moberg, professorn i samma ämnen

vid universitetet i Uppsala A. G. Högbom, professorn i geologi vid Stockholms

högskola G. De Geer, disponenten vid Luossavaara—Kirunavaara

aktiebolag H. Lundbohm, docenten i mineralogi och petrografi vid Stockholms

högskola H. Bäckström ocli docenten i botanik vid universitetet i

Uppsala R. Sernander, i egenskap af kommitterade, utsedda af geologiska

föreningen i Stockholm för att förbereda frågan om att till Sverige in
Bih.

till Iliksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Af cl. 54 Haft. (N:is 91 och 92). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

bjuda den elfte internationella geologiska kongressen, i underdånighet anhållit,

att Kung]. Maj:t täcktes till 1906 års Riksdag aflåta nådig proposition

om ett anslag af 20,000 kronor att utgå med 5,000 kronor under

hvart och ett af åren 1907—1910 såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för att år 1910 i Stockholm hålla nämnda kongress.

Till stöd för denna anhållan hafva sökandena anfört:

Under de geologiska forskningarnas snabbt fortskridande utveckling

hade efter hand allt klarare framträdt insikten om de väsentliga fördelar,

som en närmare samverkan mellan geologer inom skilda länder skulle

medföra såväl för den geologiska vetenskapen i dess helhet som för

kännedomen om de olika ländernas geologi. För att åvägabringa en sådan

samverkan hade den första internationella geologkongressen år 1878 i

Paris sammanträdt, och sedan dess hade liknande kongresser hållits i

Bologna 1881, i Berlin 1885, i London 1888, i Washington 1891, i Zurich

1894, i Petersburg 1897, ännu en gång i Paris 1900 samt i Wien 1903.

Nästa kongress komme att hållas i Mexico 1906. Vid dessa kongresser

hade förekommit talrika föredrag och diskussioner öfver frågor af internationellt

geologiskt intresse, såsom angående gemensamt utgifvande af en

föreslagen och väl snart nog också fullbordad stor geologisk karta öfver

hela Europa samt angående gemensamma indelningar och beteckningar

för de geologiska bildningarna jämte beslut om samverkan rörande viktiga

undersökningar, som därförutan svårligen kommit till stånd. Vidare hade

man alltid särskilt behandlat och belyst det lands geologi, där kongressen

sammanträdt, och anordnat omfattande exkursioner i syfte att för de

främmande geologerna demonstrera och med dem diskutera det egna landets

ur vetenskaplig eller praktisk synpunkt viktigaste geologiska förhållanden.

Sålunda hade exempelvis vid den sista kongressen i Paris anordnats

flera stora exkursioner genom Frankrikes skilda delar, såsom till

Bretagne och Västalperna; vid kongressen i Petersburg, bland annat till

Krim, Kaukasus, Ural, längs Volga till Kaspiska hafvet m. in.; vid kongressen

i Washington, bland annat till nationalparken i Klippiga bergen,

till öknarna omkring Stora Saltsjön i Utah, till Coloradoflodens märkliga

canj ond alar o. s. v. Gifvet vore, att sådana tillfällen att under yppersta

ledning och för möjligast billiga pris själfva få se och studera de skilda

ländernas allra märkligaste och mest upplysande bildningar måste vara

af oskattbart värde för geologiska forskare och lärare. Sådana jämförande

studier inom skilda trakter vore nämligen för geologien med dess ofta

mycket omfattande och komplicerade studieföremål kanske nödvändigare

än för andra vetenskaper, då dessa i många fall lättare genom samlingar

och afbildningar kunde ersätta iakttagelser ute i naturen.

Intet skandinaviskt land hade kongressen ännu gästat, men fram
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

3

stående utländska geologer både upprepade gånger uttalat sin lifliga önskan,

att den internationella geologkongressen snart skulle få tillfälle att mötas

i Skandinavien med dess från det öfriga Europas afvikande ock därför

för dem särskild! intressanta natur, ock denna önskan kade också slutligen

officiellt klifvit framställd. Sålunda innekölle protokollet öfver

Pariserkongressen år 1900 följande:

»Sir A. Geikie (dåvarande ckef för Storkritanniens geologiska undersökning)

gör sig till tolk för den af ett stort antal medlemmar kysta

önskan, att en af de närmaste kongresserna måtte källas i Skandinavien.»

»M. Capellini (ckef för Italiens geologiska undersökning) understöder

denna motion, som sättes under omröstning ock antages i följande formulering:

Ett stort antal medlemmar af kongressen uttrycka den önskan,

att en af de allra närmaste kongresserna måtte kållas i de skandinaviska

länderna.»

För att omsider söka tillmötesgå dessa önskningar kade inom svenska

geologkretsar sedan några år upprepade öfverläggningar ägt rum, hvarjämte

äfven förfrågan klifvit gjord kos de ledande norska geologerna,

kuruvida någon samverkan med norrmännen vore att påräkna. Därpå

kade emellertid redan år 1903 svarats, att så ej kunde klifva fallet, detta

i främsta rummet af ekonomiska skäl. Under sådana förkållanden vore

det klart, att, om kongressen skulle kunna kållas i Skandinavien, Sverige

måste åtaga sig hela representationsskyldigketen.

Detta borde vi ej keller undandraga oss, då kongressen numera sammanträdt

i nästan alla de andra länder, som därför käft nödiga såväl

vetenskapliga som andra förutsättningar, ock då svenska forskare flitigt

bevistat de tidigare kongresserna ock af dem både direkt och indirekt

dragit väsentliga fördelar.

För att möjliggöra en hastig, men dock upplysande förevisning för

kongressen af våra viktigaste och intressantaste geologiska bildningar erfordrades,

att dessa förut underkastades synnerligen omsorgsfulla ytterligare

utredningar, samt att dessas resultat trycktes i en serie uppsatser

och kartor, hvilka visserligen närmast vore afsedda att vägleda deltagarna

i kongressen, men tydligen kunde och borde så utföras, att de blefve af

bestående värde.

Vidare vore det gifvet, att ur såväl vetenskaplig som praktisk synpunkt

vårt land borde skörda ej ringa gagn däraf, att en mängd framstående

fackmän inom såväl den teoretiska som den tillämpade geologiens

områden finge göra personlig bekantskap med Sveriges i flera afseenden

egenartade och väl utredda geologi samt dess stora naturliga tillgångar

inom såväl grufhandteringens som stenindustriens fält. Detta vore för oss

af särskild betydelse, då ju större delen äfven af vår värdefullare fack
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

litteratur vore publicerad blott på vårt eget språk och således så godt

som otillgänglig för utlandet.

Slutligen borde äfven framhållas den icke ringa betydelsen af de

personliga förbindelser och det ofta synnerligen fruktbärande samarbete

mellan olika länders geologer, som åstadkommes genom sådana möten.

Under sådana förhållanden komme säkerligen en kongress af ifrågavarande

slag i ett land med Sveriges afskilda läge att medföra särskildt

beaktansvärda fördelar såväl därigenom, att svensk forskning och svensk

industri blefve mera kända inom öfriga länder och bättre kunde göra sina

insatser gällande i den allmänna kulturutvecklingen, som äfven genom de

nya synpunkter och impulser till fortsatta, fullt tidsenligt anordnade arbeten,

hvilka ofta nog framkomme vid sådana tillfällen.

Den ifrågavarande kongressen vore afsedd att äga rum på eftersommaren

år 1910 och omfatta en veckas sammanträden i Stockholm för

diskussioner och föredrag, särskildt rörande de geologiska bildningar, som

i vårt land vore väl företrädda, såsom urberget och malmerna samt de

för stenindustrien viktiga bergarterna, högfjällsbildningarna samt de siluriska

och kvartära systemen.

Före och efter kongressen skulle anordnas exkursioner till de ur

geologisk synpunkt viktigaste eller mest upplysande delarna af vårt land,

exempelvis vissa urbergsområden i Stockholms skärgård och Atvidabergstrakten;

de prekambriska (algonkiska) bildningarna i Dalsland; Skånes,

Ölands, Gottlands och Kinnekulles silurförekomster; Skånes mesozoiska

aflagringar och basalter; dislokationerna därstädes och vid Vättern; Bohusläns

och Dalslands, Ölands och Gottlands samt Stockholmstraktens kvartära

bildningar; några af mellersta Sveriges och Norrbottens malmfält; Jämtlands

och Torneträsks högfjälls- och kvartära bildningar.

Utgifterna för exkursionerna beräknades skola hufvudsakligen bestridas

af deltagarna själfva, med undantag dock af kostnaderna för de nödvändiga

förarbetena samt för tryckning af vägvisare och kartor. Denna

post kunde enligt erfarenheten från Pariserkongressen beräknas till omkring

25,000 kronor, och dithörande arbeten borde ofördröjligen påbörjas

för att utan forcering och med minsta möjliga kostnad kunna efter hand

och i god tid hinna slutföras.

Vidare tillkomme utgifter för själfva mötet i Stockholm, tryckning af

cirkulär, medlemskort, porto och organisationslcostnader m. m., tillsammans

omkring 10,000 kronor, samt slutligen tryckning af mötets förhandlingar

omkring 15,000 kronor, således tillhopa omkring 50,000 kronor. Om härifrån

droges medlemsafgifter af 400 deltagare å 20 kronor eller 8,000

kronor, skulle återstå ungefär 42,000 kronor, hvilka borde anskaffas för

att möjliggöra kongressen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Åko 91.

Enär inbjudan till 1910 års kongress måste framlämnas redan vid

1906 års sammanträde i Mexico, vore det af nöden, att den blifvande

kongressens ekonomi dessförinnan blefve betryggad. I detta syfte hade

sökandena därför i första hand vändt sig till enskilda personer och sammanslutningar

och förvissat sig om, att, såvida staten för ändamålet beviljade

20,000 kronor, återstoden från nyssnämnda håll kunde påräknas.

Som hela beloppet ej på en gång skulle användas, kunde statsanslaget

lämpligen fördelas på fyra år i lika delar.

I afseende på de statsbidrag, som tidigare vid olika tillfällen och på

skilda håll beviljats liknande företag, meddelades exempelvis, att det sista

skandinaviska naturforskarmötet i Stockholm år 1898 haft 10,000 kronor

och den internationella antropologisk-arkeologiska kongressen i Stockholm

år 1874 15,000 kronor såsom anslag af den svenska staten. Af de internationella

geologiska kongresserna hade den i Wien i statsanslag haft omkring

30,000 kronor; den i Petersburg nära 58,000 kronor, hvartill kommit

ett anslag af finska staten för exkursionerna i Finland af något öfver

14,000 kronor eller tillsammans 72,000 kronor. Den canadensiska regeringen,

som jämte den mexicanska täflat om att till sig inbjuda 1906 års

geologkongress, hade, om detta ändamål vunnits, utlofvat att lämna ett

anslag af nära 94,000 kronor.

Den föreslagna kongressen i Stockholm skulle emellertid till följd af

den storsinta offervilligheten från enskildt håll, som förut framhållits,

kunna anordnas med ett vida mindre statsbidrag, visserligen utan onödig

lyx, men dock på ett fullt tillfredsställande sätt.

Sökandena hoppades, att statsmakterna till fullo komme att uppskatta

vikten af, att Sverige särskildt under nuvarande förhållanden icke försummade

detta gynnsamma tillfälle att häfda sin ställning bland kulturfolken

och att upprätthålla sina ärorika traditioner inom såväl naturforskningens

som grufhandteringens områden.

Öfver denna ansökning har utlåtande infordrats från vetenskapsakademien,

och har akademien i skrifvelse den 14 mars 1906, som åtföljes

af särskildt yttrande af akademiens sakkunniga ledamöter, professorn

H. Sjögren och docenten A. Hamberg, med åberopande af de skäl, som i

berörda yttrande blifvit anförda, i underdånighet hemställt om bifall till

den gjorda ansökningen. Sjögrens och Iiambergs yttrande innehåller i

hufvudsak följande:

Den internationella geologiska institution, som antagit formen af de

med vissa tidsmellanrum i olika länder sammanträdande geologkongresserna,

hade utan tvifvel visat sig vara af stor betydelse för den geologiska

vetenskapen. Det af desamma föranledda personliga sammanträffandet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

mellan olika länders geologer åstadkomme ett lärorikt och fruktbringande

vetenskapligt meningsutbyte, och genom de talrika föredrag med åtföljande

diskussioner, som under kongresserna hölles och ofta afhandlade geologiens

svåraste problem, hade den geologiska vetenskapen gjort stora framsteg.

I samband med kongresserna hade äfven plägat anordnas geologiska exkursioner,

genom hvilka ett stort antal deltagare under sakkunnig ledning

sattes i tillfälle att lära känna vissa delar af det besökta landets geologiska

förhållanden. Otvifvelaktigt spelade dessa exkursioner en viktig roll för

höjandet af den geologiska bildningen och erfarenheten hos nutidens geologer,

vare sig de sysslade med praktiska eller teoretiska uppgifter.

Ehuru geologkongresserna närmast vore afsedda till de besökandes

gagn, finge ej förbises, att de äfven medförde en afsevärd indirekt fördel

för de länder, som anordnade dem. Såsom en förberedelse till en kongress

och speciellt för exkursionernas planläggande och författandet af den

tryckta handledning för exkursionerna, som plägat i god tid före början

af hvarje kongress utgifvas, hade alltid förnyade geologiska granskningar

måst göras, hvilka naturligtvis utförts med så mycket större omsorg, som

resultaten skulle framläggas för samtidens mest framstående specialister.

Att dessa förarbeten blefve af stort värde för det land, som anordnade en

geologkongress, vore själfklart.

Då nu, sedan den första geologkongressen hållits i Paris år 1878,

åtta olika stater, bland dem Frankrike ännu en gång, anordnat geologkongresser

samt en dylik komme att hållas under instundande sommar i

Mexico, syntes turen vara inne för vårt land att åtaga sig anordnandet

af den därpå följande kongressen.

Ehuru anordnandet af en sådan kongress vore förenadt med såväl

arbete som omkostnader, finge det likväl ej uteslutande uppfattas såsom

en uppoffring, ty, såsom redan blifvit anfördt och af sökandena äfven framhållits,

blefve de för kongressen nödvändiga förarbetena utan tvifvel af

bestående värde. Och på samma gång det måste erkännas, att det för

oss vore en nationell hedersplikt, att, då åtskilliga svenska geologer besökt

de i utlandet hållna geologkongresserna, vårt land äfven en gång mottoge

utlandets geologer vid en sådan kongress, måste det medgifvas, att detta

för oss äfven vore en hedrande rättighet, som vi borde göra gällande.

Sverige borde därför inbjuda till hållandet af en elfte internationell geologkongress

i Stockholm år 1910, och eftersom de för detta ändamål nödvändiga

utgifterna icke kunde bestridas genom bidrag af enskilda, men å

andra sidan flera enskilda personer vore hågade att lämna penningbidrag

under villkor, att svenska staten till det ifrågavarande ändamålet beviljade

20,000 kronor, vore det af flera skäl synnerligen önskvärd!, att den af

sökandena inlämnade underdåniga ansökningen beviljades.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

7

De skäl, som anförts för erhållande af statsanslag för den elfte internationella

geologiska kongressens hållande i Stockholm år 1910, synas mig

behj ärtan svärda. I detta afseende vill jag särskild! framhålla, att kostnadsberäkningen

upptager ett betydande belopp — större än det nu begärda

anslaget •— för förarbeten af den art, att de måste anses värdefulla,

oafsedt sitt samband med den tillämnade kongressen. Tillika må erinras

därom, att de senast i Sverige hållna skandinaviska naturforskarmötena

understödts medelst af Riksdagen beviljade anslag; och synes mig det nu

föreliggande anslagsbehofvet i minst lika hög grad vara förtjänt af Kungi.

Maj:ts och Riksdagens beaktande. Hvad i denna fråga blifvit af sökandena

samt af Sjögren och Hamberg anfördt gifver mig anledning att föreslå

anslagets bestämmande till det begärda beloppet 20,000 kronor. Enär, på

sätt sökandena framhållit, inbjudan till den ifrågasatta kongressen i Sverige

år 1910 måste framföras redan vid 1906 års geologiska kongress i Mexico,

däri Sjögren och Hamberg, såsom af Kungl. Maj:t förordnade ombud för

Sverige, komma att deltaga, och då de förberedande arbetena för en geologisk

kongress i Sverige år 1910 måste ofördröjligen påbörjas, synes det

mig nödvändigt, att ifrågavarande anslag i sin helhet redan nu hos Riksdagen

äskas, hvaremot anslaget lämpligen kan fördelas med 5,000 kronor

under hvart och ett af åren 1907, 1908, 1909 och 1910.»

På grund af hvad sålunda anförts hemställde departementschefen, att

Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu förevarande framställning.

På grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må, under förutsättning att det

varder bestämdt, att den elfte internationella geologiska

kongressen skall hållas i Stockholm år 1910, såsom bidrag

till bestridande af kostnaderna för kongressens

hållande därstädes, bevilja ett anslag af 20,000 kronor

samt däraf å extra stat för år 1907 anvisa ett belopp

af 5,000 kronor.

Stockholm den 24 april 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.