Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning af brännvin.

1907-04-16 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:17, Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning af brännvin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

1

N:o 17.

Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1907, kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning angående tillverkning af brännvin.

I proposition, n:o 79, har Kungl. Maj:t under åberopande af i

statsrådet och högsta domstolen förda protokoll föreslagit Riksdagen

att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till förordning angående

tillverkning af brännvin.

Vid ifrågavarande ärendes föredragning inför Kungl. Maj:t den

5 sistlidne februari har chefen för finansdepartementet anfört, bland

annat, följande:

»Med anledning af en vid 1906 års riksdag väckt motion om

aflåtande till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om revision af

gällande bestämmelser angående kontrollen vid brännvins-, socker- och

maltdryckstillverkningarna har Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1906

till en början erinrat, hurusom Riksdagen i skrifvelse den 19 maj 1905

angående beskattningen af socker gjort följande uttalande i fråga om

det nu rådande förhållandet, att aflöningen till den underordnade

kontrollpersonalen fastställes af Riksdagen, under det att däremot ersättningen

åt öfverkontrollörerna bestämmes af Kungl. Maj:t.

Från principiell synpunkt synes olikheten mellan det för öfverkontrollörerna

tillämpade aflöningssättet och det, som gäller för den

öfriga kontrollpersonalen, icke kunna motiveras. Skäl i öfrigt torde

icke heller kunna anses föreligga, hvarför de grunder, efter hvilka öfverkontrollör

skall äga åtnjuta ersättning, icke skulle blifva föremål för

Riksdagens pröfning. Bestämmanderätten i detta afseende borde så

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (N:o 17.) I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

mycket hellre tillhöra Riksdagen, som de till öfverkontrollörerna utgående

ersättningarna för år uppgå till afsevärda belopp.

På grund häraf och då det tillhör Riksdagen att besluta öfver

statsutgifter, förutsätter Riksdagen, som icke ansett sig för närvarande

böra vidtaga någon ändring i den kungl. propositionen, att Kungh

Maj:t för Riksdagen framlägger dels förslag till sådan ändring af förevarande

förordning, att bestämmelserna rörande ersättning till öfverkontrollör

komma att intagas i förordningen, dels ock förslag till motsvarande

ändringar i förordningarna angående tillverkning af brännvin

samt tillverkning och beskattning af maltdrycker.»

I sin förstberörda skrifvelse den 12 maj 1906 har Riksdagen vidare

anfört, bland annat, att enligt gällande praxis öfverkontrollörerna kunde

betraktas såsom anställda för kontroll öfver tillverkningsafgifterna i

allmänhet, hvaremot särskilda lägre kontroll tjänstemän funnes för hvar

och en af brännvins-, socker- och maltdryckstillverkningarna. I maltdryckstillverkningsförordningen

vore emellertid förutsatt det fall, att

åt där omförmäld kontrollör kunde vara anförtrodd tillsynen vare sig

vid mer än ett skattepliktigt bryggeri eller ock vid brännvinsbränneri

och skattepliktigt bryggeri, liksom ock i brännvinstillverkningsförordningen

att kontrollör kunde utöfva tillsyn å två brännerier. Vid sålunda

förenad tjänstgöring ägde kontrollör att uppbära icke dubbelt

utan endast ett enligt vissa angifna grunder förhöjdt arfvode. En dylik

anordning af kontrollen vore, därest den blefve i vidsträcktare mån

tillämpad, naturligen ägnad att medföra besparing i statens kontrollkostnader.

Enligt hvad Riksdagen hade inhämtat, hade emellertid hittills

endast undantagsvis sådan förening af kontrollörstjänster ifrågakommit.

På hvad sätt större enhetlighet och besparing med afseende

å kontrollen öfver de särskild beskattning underkastade tillverkningarna

skulle kunna vinnas, kunde gifvetvis icke afgöras utan föregående undersökning,

med beaktande därvid af lokala, kontrolltekniska och andra

på frågan inverkande förhållanden. Särskildt med hänsyn till de betydande

belopp, hvartill kostnaden för denna kontroll årligen uppginge,

syntes det Riksdagen vara af vikt, att närmare utredning härom blefve

verkställd.

Med den nuvarande organisationen af kontrollen öfver ifrågavarande

tillverkningar syntes bristande enhetlighet i vissa afseenden

vara rådande inom vårt kontrollväsende. Orsaken härtill torde emellertid,

åtminstone i viss mån, vara att finna i det förhållande, att de

olika tillverkningsafgifterna tillkommit å skilda tider. Möjligt vore

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 3

ock, att först med den utveckling denna del af vårt indirekta beskattningssystem

nu hunnit, tidpunkten vore inne för en undersökning angående

förutsättningarna för kontrollens ordnande efter mera enhetliga

grunder. Huruvida genom en ändrad organisation af kontrollsystemet

kostnaderna för kontrollen kunde nedbringas, kunde ju icke på förhand

med säkerhet afgöras, men anledning saknades icke för antagandet,

att sådant utan minskande af kontrollens effektivitet skulle kunna

äga rum.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen anhållit, att

Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till förändrade bestämmelser rörande kontrollen vid brännvins-, sockeroch

maltdryckstillverkningarna i syfte att, med bibehållande af nödig

effektivitet, åstadkomma större enhetlighet i kontrollens organisation

och minskade kontrollkostnader.

Jämlikt Kungl. Maj:ts vid underdånig föredragning den 4 augusti

1906 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse gifna bemyndigande har

jag uppdragit åt chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

att jämte annan sakkunnig person utarbeta förslag i ofvan

omförmälda syfte.

Sedan de af bemälde sakkunnige i ämnet afgifna förslag blifvit

inom departementet ytterligare öfversedda, får jag ånyo i underdånighet

anmäla ärendet inför Kungl. Maj:t.

Den nuvarande organisationen af den underordnade kontrollen är

i sina liufvuddrag följande:

Vid brännvinstillverkningen utgöras de lägre kontrolltjänstemännen

af kontrollörer och tillsyningsman, af hvilka de förra utöfva kontroll

vid bränneri å de tider, då brännvinstillverkning enligt tillståndsbevis

där äger rum, samt de sistnämnda utöfva närmaste tillsyn öfver nederlag

vid brännerier, där tillverkningsrätt upphört, och vid allmänna

brännvinsnederlag. Kontrollörerna åtnjuta af staten arfvode under

tjänstgöringstiden med 10 kronor om dagen vid tillsyn å ett och 12

kronor om dagen vid tillsyn å två brännerier, samt dessutom reseersättning

och ersättning för skrifmaterialier in. in. Tillsyningsman vid

brännerinederlag skall aflönas af tillverkaren, hvaremot tillsyningsman

vid allmänt brännvinsnederlag åtnjuter godtgörelse af staten med högst

3,000 kronor för år räknadt, utgående i form af arfvode efter 1,000

kronor för år räknadt samt dessutom 50 öre för hvarje helt tusental

liter brännvin af normalstyrka, som varit under året upplagdt på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

nederlaget. Den ersättning, statsverket utbetalar åt tillsyningsman vid

allmänna brännvinsnederlag, täckes dock af de nederlagsafgifter, som

innehafvare af dylikt nederlag har att erlägga.

Enligt förordningen den 2 juni 1905 om beskattning af socker,

hvilken trädt i kraft den 1 september 1906, skall kontrollen vid sockertillverkningen

utöfvas af, förutom öfverkontrollörerna, förste kontrollörer,

kontrollörer och tillsyningsman. Vid hvarje fabrik skall finnas en förste

kontrollör samt erforderligt antal kontrollörer. Ersättning till dessa

utgår af statsmedel i form af dagarfvode under tjänstetiden till förste

kontrollör med 12 och till annan kontrollör med 6 kronor, dock att,

därest förste kontrollör varit inkallad till tjänstgöring mer än sex

månader om året, arfvodet för öfverskjutande tjänstetid utgör endast

8 kronor om dagen. För förste kontrollör tillkommer dessutom reseersättning.

Då arbete i sockerfabrik ej pågår och allt socker inlagts

i magasin därstädes under kronans lås, skola förste kontrollör och

kontrollörer återkallas och tillsynen vid magasinet öfverlämnas åt en

tillsyningsman, som i arfvode för högst 35 dagar under tillverkningsåret

erhåller ersättning af statsmedel med 10 kronor för hvarje dag,

hans verksamhet vid magasinet påkallats. Ersättning för Överskjutande

antal dagar skall gäldas af tillverkaren. Vid allmänt sockernederlag,

som blifvit med särskildt tillstånd inrättadt, utöfvas tillsyn jämväl af

särskild tillsyningsman, hvilken åtnjuter godtgörelse af staten med 10

kronor för hvarje dag, han varit i kontrolländamål tillstädes vid nederlaget.

Kontrollkostnaden vid allmänt sockernederlag skall emellertid af

nederlagsinnehafvaren återgäldas till statsverket.

Kontrollen öfver maltdryckstillverkningen utöfvas vid skattepliktiga

bryggerier af kontrollörer och vid skattefria bryggerier af tillsyningsmän.

Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode

med 3 kronor för tillsyn å ett bryggeri och med 1 krona för hvarje

ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn. Kontrollör, som

samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri och skattepliktigt bryggeri,

åtnjuter för tillsyn å hvarje sådant bryggeri blott 1 krona om dagen.

Tillsyningsmännen vid de skattefria bryggerierna åtnjuta jämväl ersättning

af statsmedel, hvilken ersättning ej må utan Kungl. Maj:ts medgifvande

bestämmas till högre belopp än 20 kronor i månaden för

hvarje bryggeri.

Med undantag endast för tillsyningsmännen vid de skattefria

bryggerierna, hvilka förordnas af chefen för finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå, utses de nu omförmälda lägre kontrolltjänste
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 5

männen af Kung!. Maj:ts befallningshafvande eftei* vederbörande öfverkontrollörs

hörande. Beträffande hela kontrollpersonalen gäller, att

förordnandena afse högst ett tillverkningsår.

Af hvad som förekommit under frågans handläggning inom finansdepartementet

har framgått, att för vinnande af de i Riksdagens förevarande

skrifvelse af den 12 maj 1906 angifna önskemål åtskilliga

förändringar erfordras i kontrollens nuvarande organisation.

Såsom en af de viktigaste reformerna vid en omorganisation af

kontrollen öfver tillverkningsafgifterna har redan vid frågans behandling

inom Riksdagen angifvits, att nämnda kontroll bör i största möjliga

utsträckning handhafvas af samma kontrollpersonal och icke, såsom

för närvarande är förhållandet, af för kontrollen öfver hvarje olika

tillverkning särskildt utsedde kontrolltjänstemän. Genom den undersökning

som företagits för att utröna, i hvilken utsträckning ett dylikt

sammanförande af kontrollen lämpligen kan äga rum, har det visat

sig, att den vid kontrollen öfver sockertillverkningen anställda personalen

är så upptagen af sin tjänstgöring vid sockerfabrikerna, — åtta timmar

hvarje dygn och i åtskilliga fall ännu längre tid — att det åtminstone

för närvarande ej synes vara möjligt att kunna samtidigt använda

denna personal vid bränneri- eller bryggerikontrollen. Det torde ock

vara för tidigt att, innan det nya systemet för beskattning af socker

varit i verksamhet ens ett helt tillverkningsår, föreslå några mera

väsentliga förändringar i detsamma. Det upprättade förslaget till omorganisation

afser därför, hvad den lokala kontrollen angår, endast

brännvins- och maltdryckstillverkningarna, hvaremot i fråga om öfverkontrollörsinstitutionen

en förändring ifrågasattes beträffande sockerkontrollen.

Enligt den nya organisationen skulle riket indelas i smärre distrikt

och för hvart och ett af dessa utses en kontrollör, hvilken skall utöfva

tillsyn öfver samtliga inom . distriktet befintliga brännvinsbrännerier

samt skattepliktiga och skattefria bryggerier. Till följd af tillverkningsställenas

ojämna fördelning öfver landet komma dessa tjänstgöringsdistrikt

att blifva synnerligen olika, såväl i fråga om antal tjänstgöringsställen

som inom distrikt, där mer än ett tjänstgöringsställe finnes,

beträffande afstånden mellan tjänstgöringsställena. Enär tjänstgöringsställena

i åtskilliga fall äro så belägna, att dels för besparing dels felkontrollens

lämpliga anordnande kontrollörsdistrikt måste sammansättas

af tjänstgöringsställen belägna inom olika län, får indelningen i distrikt

ej bindas vid länsindelningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsillskot!ets Belänkande N:o 17.

Den nyss berörda olikheten i tjänstgöringsdistriktens storlek och

den däraf följande olikheten i kontrollörernas arbete göra det omöjligt att

fortfarande hafva kontrollörernas arfvoden i vederbörande tillverkningsförordningar

fastställda till fixa belopp. Mitt förslag till omorganisation

innefattar ock, att detta aflöningssätt utbytes mot en anordning, hvarigenom

kontrollörs ersättning ställes i direkt förhållande till det arbete,

kontrollen inom tjänstgöringsdistriktet krafvel1. I sådant hänseende

föreslår jag, att ersättningen hädanefter må utgå i förhållande till det

antal tjänstgöringsställen — brännerier eller bryggerier — som finnas inom

hvarje tjänstgöringsdistrikt. Ersättningsbeloppet bör gifvetvis icke stiga

i direkt progression med antalet tjänstgöringsställen utan efter pröfning

af hvad i hvarje särskildt fall kan anses utgöra skälig ersättning, hvarvid

afseende äfven bör fästas vid afståndet mellan tjänstgöringsställena,

enär särskild ersättning för resor inom distriktet icke skulle förekomma.

Äfven ur besparingssynpunkt finner jag denna anordning hafva

bestämdt företräde framför den nuvarande med fixa arfvoden. På det

att anordningen må medföra det ur denna synpunkt afsedda resultatet,

äfvensom för ernående af likformighet i afiöningsförhållandena inom

landets olika delar, är det emellertid nödvändigt, att såväl distriktsindelningen

som bestämmandet af kontrollörernas arfvoden inom gränser,

som fastställas af Riksdagen, öfverlämnas åt en enda myndighet och då

naturligtvis åt den centrala kontrollmyndigheten, hvilken i detalj bestämmer

kontrollörernas åligganden och därigenom är mest kompetent

att bedöma, huru stort hvarje distrikt kan göras och huru omfattande

arbetet med kontrollen därinom blir.

Det hade kanhända varit mest i konsekvens med hvad jag nu

föreslagit i fråga om den centrala kontrollmyndighetens befattning med

kontrollörsdistrikten, att öfverflytta utseendet och förordnandet af kontrollörerna

från länsstyrelserna till nämnda centralmyndighet, men jag

har ej velat föreslå denna förändring, enär det med afseende på den

större personalkännedom, som länsstyrelserna besitta, torde vara mest

ändamålsenligt att fortfarande låta dem tillsätta kontrollörerna efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

Mot den nuvarande anordningen vid maltdrycks- och sockerkontrollen,

att kontrollörerna utses af länsstyrelserna men inkallas till tjänstgöring

af öfverkontrollör, har af en Kung], Maj:ts befallningshafvande

erinrats, att därigenom länsstyrelserna beröfvades hvarje möjlighet att

utöfva någon bestämmanderätt eller ens något reglerande inflytande på

valet af de personer, som verkligen komma i tjänstgöring såsom kon
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

trollörer. Jag anser emellertid denna anmärkning icke böra föranleda till

någon ändring af det anmärkta förhållandet. Då det ju är öfverkontrollören,

som bär ansvaret för kontrollen inom det distrikt, där han tjänstgör,

bör han ock hafva vederbörligt inflytande på valet af kontrollörer och äga

att placera dem på de tjänstgöringsställen, där han finner hvar och en bäst

passa. Länsstyrelsernas uppgift beträffande valet af kontrolltjänstemän är

däremot att tillse, det ej någon med hänsyn till det allmännas intresse

af pålitlig kontroll mindre lämplig person blir förordnad till kontrollör.

Äro därför de af en öfverkontrollör till kontrollörer föreslagna personer

sådana, att de kunna ur nämnda synpunkt godkännas, lär skäl saknas

för Kungl. Maj:ts befallningshafvande att afvika från öfverkontrollörens

förslag. Hvad beträffar frågan, huruvida kontrollörerna böra inkallas

till tjänstgöring af Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller af öfverkontrollörerna,

finner jag detta åliggande såsom varande en af föreliggande

behof af kontrollörer föranledd expeditionsåtgärd böra tillkomma

öfverkontrollörerna. De af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utsedda

kontrollörer måste nämligen förutsättas alla vara för uppdraget kompetenta,

och det lärer vid sådant förhållande vara af underordnadt

intresse för Kungl. Maj:ts befallningshafvande, i hvilken ordning kontrollörerna

blifva inkallade i tjänstgöring samt vid hvilka kontrollställen

de anställas.

Om sålunda kontrollörerna fortfarande böra utses af länsstyrelserna,

bör det däremot, därest enhetlighet i kontrollen skall kunna vinnas,

öfverlämnas åt den centrala kontrollmyndigheten att bestämma det antal

kontrollörer, som skall förordnas inom hvarje län. Det är nämligen å

ena sidan af vikt, att icke så få kontrollörer utses, att tillgång kommer

att saknas för det i författningarna föreskrifna ombytet af kontrollörer

eller för inkallande af biträdande kontrollörer vid behof, medan det å

andra sidan äfven måste tillses, att kontrollörernas antal icke blir större,

än att flertalet af dem kan hafva att påräkna en tämligen lång tjänstgöringstid.

Jag ämnar nämligen föreslå en viss nedsättning i de för

kontrollörerna nu bestämda arfvoden. Med stöd af den vid ett föregående

tillfälle, då kontrollörsarfvodet minskats, vunna erfarenhet

anser jag emellertid, att denna nedsättning icke är tillrådlig, såvida

den ej kompenseras genom eu utsträckning af den tid, hvarunder en

kontrollör kan få tillfälle att årligen tjänstgöra. Sedan nämligen år

1871 ai-fvodet för kontrollörerna blifvit nedsatt, yppade sig svårighet

att erhålla tillräckligt antal lämpliga kontrolltjänstemän, i följd hvaraf

arfvodet år 187G åter måste höjas. Enligt det föreliggande förslaget

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Vnmmp, i många fall kontrollörernas hela arbetstid att tagas i anspråk,

hvilken omständighet gör det yttermera nödvändigt, att tillfälle beredes

dem till en icke alltför ringa inkomst af kontrollarbetet.

För närvarande får tjänstgöringstiden under samma tillverkningsår

icke öfverskrida för brännvinskontrollör fyra månader vid samma bränneri

och för bryggerikontrollör sex månader vid samma bryggeri. Enligt

det utarbetade förslaget till omorganisation skulle dessa tider utsträckas

därhän, att kontrollör skulle äga att tjänstgöra inom samma distrikt i

nio månader. Genom denna utsträckning vinnes ock den fördel, att inom

tjänstgöringsdistrikt, där brännerier finnas, kontrollörsombyte icke skulle

behöfva ifrågakomma under den allmänna tillverkningstiden (1 oktober

1 maj).

Genom de af mig nu föreslagna reformerna, rikets indelning i kontrollörsdistrikt

och förening af flera, äfven olikartade, tjänstgöringsställen

under en kontrollör, skulle en betydande besparing i kostnaden för den

lokala kontrollen kunna göras, i det att, enligt en å finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå verkställd beräkning, det belopp, som utgår

i arfvoden till kontrollörer vid brännerier och skattepliktiga bryggerier

samt till tillsyningsmän vid skattefria bryggerier, år 1905 uppgående

till något mera än 500,000 kronor, komme att nedbringas med sammanlagd!

omkring 100,000 kronor, d. v. s. 20 procent af hela kostnaden.

Vidkommande öfverkontrollörerna föreslår jag ingen annan förändring,

än att, då numera vid hvarje sockerfabrik finnes anställd en

förste kontrollör såsom förman för den öfriga kontrollpersonalen, de

tjänsteåligganden vid nämnda fabriker, som hittills ålegat öfverkontrollörerna,

skola öfverlämnas åt bemälde förste kontrollörer under särskild

inspektion af en utaf den centrala kontrollmyndighetens tjänstemän. För

utöfvandet af denna inspektion erfordras visserligen anställandet af

ytterligare en tekniskt bildad tjänsteman hos nämnda myndighet, hvilken

tjänsteman dock skulle hafva äfven andra uppgifter. Genom vidtagandet

af ifrågavarande förändring kan emellertid en öfverkontrollörsbefattning

indragas redan vid omorganisationens genomförande, hvarjämte möjlighet

förefinnes till indragning af ännu en sådan befattning. Någon ökad

kostnad skulle genom den nu berörda reformen därför icke uppstå för

statsverket. Snarare torde därigenom en besparing kunna beredas.

Jag anhåller att härmed få öfvergå till en redogörelse för det

förslag till omorganisation af den centrala kontrollmyndigheten, hvilket

blifvit utarbetad! af förbemälde sakkunnige.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Uppkomsten af den nuvarande centrala myndigheten för kontrollen

öfver tillverkningsafgifterna daterar sig från år 1855. I den skrifvelse,

hvarmed Rikets ständer till Kungl. Maj:t öfverlämnade den vid 1853 — 54

årens riksdag antagna brännvinstillverkningsförordningen, anfördes, bland

annat, att, enär öfverkontrollörerna hade en så maktpåliggande och

ansvarsfull befattning, de borde äga en föreningspunkt och öfverstyrelse

i något allmänt ämbetsverk, hvars bestämmande ständerna öfverlämnade

till Kungl. Maj:ts bepröfvande. Med anledning häraf beslöt Kungl. Maj:t

genom nådigt bref den 1 juni 1855 bildandet af en centralstyrelse för

kontrollen å brännvinsförfattningarnas tillämpning genom anställande

vid civildepartementet af en byråchef. Från och med år 1874 öfverflyttades

de till »byrån för kontrollen öfver brännvinsförfattningarnas

tillämpning» hörande ärenden till en inom finansdepartementet anordnad

»byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter», hvilken byrås chef tillika

skulle utöfva öfverinseendet öfver hvitbetssockerbeskattningen. I enlighet

med därom af Kungl. Maj:t framställdt förslag har sedermera

1884 års Riksdag beslutit, att med justeringsstyrelsens indragning de

densamma tillhörande göromål skulle från och med 1885 års ingång

öfvertagas af byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter samt att under

finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli finge upptagas,

med anslag å ordinarie stat, en kontroll- och justeringsbyrå. Enligt

nu gällande författningar utöfvas öfverinseendet öfver brännvins- och

bryggerikontrollen samt öfver kontrollen vid sockertillverkningen af

chefen för nämnda kontroll- och justeringsbyrå. Denne byråchef är

sålunda för närvarande den centrala kontrollmyndigheten. Byråns tjänstepersonal

utgöres af en byråingenjör, en kanslisekreterare samt två

amanuenser, däraf en tekniskt bildad.

Ursprungligen hade den ifrågavarande centralstyrelsen endast ringa

befattning med själfva kontrollväsendet. Till följd af bränneriernas stora

antal under de första årtiondena efter husbehofsbränningens afskaffande,

det dåvarande kommunikationsväsendets beskaffenhet samt bristen på

en fastare organiserad öfverkontroll i orterna, måste öfverinseendet

öfver kontrollen anförtros åt länsstyrelserna. Centralstyrelsen för kontrollen

öfver brännvinsförfattningarnas tillämpning fick med anledning

häraf till snart sagdt hufvudsaklig uppgift att utarbeta statistik samt att

handlägga ärenden rörande försäljning af brännvin. Sedermera hafva

emellertid dels genom spritkontrollapparaters införande vid brännerierna

under åren 1883—84, dels särskildt genom utfärdandet af 1887 års

brännvinstillverkningsförordning allt flera detaljer af briinnerikontrollen

öfverflyttats från länsstyrelserna till öfverkontrollörerna och därigenom

Bill. till Riksd. Prut. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 17.

medelbart till centralstyrelsen, d. v. s. förbemälde byråchef, under hvilken

öfverkontrollörerna direkt lyda. Alltsedan år 1873 har äfven öfverinseendet

öfver hvitbetssockerbeskattningen tillhört nämnde byråchef, hvarjämte från

och med år 1885 justeringsväsendet sorterar under kontroll- och justeringsbyrån.

Ytterligare hafva sedermera såsom föremål för byråns verksamhet

tillkommit öfverinseendet öfver denatureringen af brännvin och

öfver bryggerikontrollen i riket samt beredningen af alla till afgörande

hos Kungl. Maj:t förekommande ärenden rörande försäljning af vin och Öl

m. m. Denna alltjämt ökade arbetsbörda har emellertid sedan år 1884,

då byrån såsom nämndt erhöll sin nuvarande organisation, icke föranledt

förstärkning af byråns ordinarie personal. Det ytterligare ökade arbete

för byrån, som blifvit en följd af det förändrade system för beskattning

af socker, som tillämpats från och med den 1 september 1906, gör

emellertid anställandet af ännu en tekniskt bildad tjänsteman vid byrån

önskligt, på det att öfverkontrollörernas befattning med sockerkontrollen,

såsom förut antydts, må kunna undvaras. Af den redogörelse, jag lämnat

ej mindre för den centrala kontrollmyndighetens nuvarande göromål än

äfven för den befogenhet, som därutöfver skulle tillkomma densamma

enligt det föreliggande förslaget, framgår, enligt min uppfattning, att

det är nödvändigt att bereda denna myndighet en själfständig ställning.

Detta finner jag lämpligast kunna ske genom den nuvarande kontrolloch

justeringsbyråns ombildande till ett särskildt, fristående ämbetsverk,

bestående af en chef och visst antal ansvariga ledamöter.

Frågan att förändra den nuvarande centrala kontrollmyndigheten

till en särskild styrelse är icke ny, utan har redan förut varit under

öfvervägande. Sålunda har till det statsrådsprotokoll, som åtföljde

Kungl. Maj:ts proposition till 1903 års Riksdag med förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, dåvarande

chefen för finansdepartementet anfört, att det, i sammanhang med vissa

af honom ifrågaställda förändringar beträffande kontrollen, borde tagas

under ompröfning, huruvida icke åt den öfverordnade kontrollmyndigheten

borde beredas en själfständigare ställning, än densamma nu innehar.

Det syntes emellertid departementschefen lämpligast att låta med denna

och öfriga organisationsfrågor anstå, tilldess de särskilda kommitterade,

hvilka vid denna tidpunkt hade åt sig uppdraget att utreda frågan

om ändrad sockerbeskattning, hunnit afgifva sitt betänkande.

Den centrala kontrollmyndighetens verksamhet är otvifvelaktigt,

beträffande såväl omfattning som betydelse, af den art, att densamma

lämpligast bör utöfvas af en utaf flera personer sammansatt styrelse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 11

Såsom ännu ett skäl härför bör, utöfver hvad jag förut anfört rörande

omfattningen af det chefen för kontroll- och justeringsbyrån och byråns

tjänstemän åliggande arbete, i detta sammanhang erinras därom, att

öfverinseendet öfver kontrollen i själfva verket innefattar förvaltningen

af det för kontroll å tillverkningsafgifter anvisade förslagsanslaget, i

1907 års riksstat upptaget till 1,100,000 kronor. Vidare bör härvid

komma till beaktande, att genom dels maltskattens införande dels ock

sockerbeskattningens förändrande till eu konsumtionsskatt antalet af

chefen för kontroll- och justeringsbyrån underlydande tjänstebefattningar

stigit till mellan 1,500 och 1,600.

Också möttes redan vid 1887 års Riksdag ett då framställdt förslag

att i visst afseende utvidga den nuvarande centrala kontrollmyndighetens

befogenhet med den invändningen, att en byråchef i ett statsdepartement

ej hade tillräckligt själfständig ställning för en dylik utvidgning.

På grund af hvad jag nu haft äran anföra föreslår jag alltså,

att i ledet af de förändringar, hvartill den af mig nu ifrågaställda

omorganisationen af kontrollen öfver tillverkningsafgifterna föranleder,

måtte ingå jämväl ombildning af den nuvarande centrala kontrollmyndigheten

till ett själfständigt centralt ämbetsverk, som lämpligen

kunde benämnas kontroll- och juster ing sstyr elsen.

Denna nya styrelse skulle dels handhafva öfverinseendet öfver

kontrollen öfver tillverkningen och beskattningen af brännvin, maltdrycker

och socker samt öfvertaga öfriga i samband därmed stående

göromål, hvilka nu tillhöra kontroll- och justeringsbyrån, dels ock utgöra

styrelse för justeringsverket. Nämnda byrå och särskildt den där

anställde byråchefen har emellertid äfven till åliggande att biträda

chefen för finansdepartementet med handläggning af sådana ärenden

rörande tillverkning och beskattning af brännvin, maltdrycker och

socker äfvensom försäljning af brännvin, vin och Öl in. in., hvilka ankomma

på Kungl. Maj:ts pröfning och afgörande, ett åliggande som

naturligen skulle i och med byråns ombildning till ett själfständigt

ämbetsverk bortfalla, hvaremot styrelsens underdåniga yttrande kommer

att i alla dylika mål, där så finnes erforderligt, infordras.

Till frågan huru den nya styrelsen lämpligast bör organiseras, torde

jag senare få återkomma. Redan nu vill jag emellertid nämna, det jagtänkt

mig, att nämnda ämbetsverk, vid hvilkets organisation landtbruksstyrelsen

i flera afseenden synes kunna tjäna till förebild, skulle bestå

af en chef jämte tre ansvariga ledamöter, däraf två tekniskt bildade

och en tillika sekreterare. Utöfver den nuvarande kontroll- och justeringsbyråns

personal skulle sålunda tillkomma ytterligare en tekniskt bildad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

tjänsteman. Detta sammanhänger med den af mig förut omnämnda ändring

af kontrollen vid sockerbeskattningen, i det att denne nye tjänsteman

skulle, på sätt förut angifvits, utöfva den inspektion öfver sockerfabrikerna,

som nu åligger öfverkontrollörerna. Därjämte skulle han

tjänstgöra såsom öfverkontrollör vid brännvins- och maltdryckskontrollen

i Stockholms stad och trakten närmast däromkring. Denna anordning,

att eu tjänsteman vid den centrala kontrollmyndigheten skulle tjänstgöra

såsom öfverkontrollör torde medföra en väsentlig fördel, i det att

sagda myndighet därigenom kommer i en nära och personlig beröring

med den lokala kontrollen och blir i tillfälle att inhämta noggrannare

kännedom om densamma, än hvad nu kan ske endast genom tillfälligtvis

företagna inspektionsresor.

Utöfver de åligganden och befogenheter, Indika enligt det af mig

nu framlagda förslaget till omorganisation skulle tillkomma den centrala

kontrollmyndigheten, torde därjämte vissa andra åligganden böra öfverflyttas

till den nya styrelsen.

Till följd af den ställning, chefen för kontroll- och justeringsbyrån

intager, har det i gällande författningar uppdragits åt chefen för finansdepartementet

att bestämma tjänstgöringsområden för öfverkontrollörer

och för justerare af mått och vikt, att konstituera justerare, att inkalla

öfverkontrollörer till tjänstgöring samt att i vissa fall bevilja öfverkontrollörer

och justerare tjänstledighet. När Kungl. Maj:t i proposition

till 1905 års Riksdag angående beskattning af socker föreslog, att

förste kontrollörer vid sockerfabrikerna skulle förordnas af nämnde

departementschef, uttalade däremot Riksdagen den uppfattning, att det

syntes icke stå i öfverensstämmelse med andan i vår författning att åt chefen

för ett statsdepartement öfverlämna tillsättandet af tjänstebefattningar.

Detta uttalande torde äga tillämpning äfven på departementschefens

nyss omnämnda befattning med öfverkontrollörer och justerare, hvilken

därför bör öfverflyttas till den nya centralstyrelsen.

I enlighet med de grunder till en omorganisation af kontrollen

öfver tillverkningsafgifterna, för hvilka jag nu redogjort, hafva utarbetats

förslag till nya förordningar angående tillverkning af brännvin, angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker samt om beskattning af socker.

I öfverensstämmelse med hvad som är förhållandet enligt nu gällande

lagstiftning i berörda ämnen, innehålla dessa författningsförslag alla de

grundläggande och i öfrigt de viktigare bestämmelserna, hvaremot de

mera detaljerade bestämmelserna äro afsedda att, likasom hittills, inflyta

i särskilda ordningsstadgar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Jag anhåller att få underställa Kungl. Majt:s pröfning hvart

och ett af författningsförslagen för sig. därvid jag blir i tillfälle att

närmare redogöra för de skiljaktigheter, som förefinnas mellan dessa

förslag och de uti förevarande ämnen nu gällande författningar.

Förslag afseende upprättande af den nya kontroll- och justeringsstyrelsen

med hvad därmed står i samband kommer att af mig särskilt

föreläggas Kungl. Maj:t.»

Enligt statsrådsprotokollet föredrog departementschefen härefter

det nyss omföimälda förslaget till förordning angående tillverkning

af brännvin och anförde därpå följande:

>Det nu upplästa författningsförslaget, hvithet torde såsom bilaga

få fogas vid detta protokoll, skiljer sig, utom hvad angår de bestämmelser,

som äga samband med det af mig nyss framlagda förslaget till

förändrad organisation af kontrollen, jämväl i andra delar från den nu

gällande brännvinstillverkningsförordningen.

Sålunda hafva till eu början vidtagits vissa redaktionella förändringar,

åsyftande att bringa större öfverskådlighet åt förordningens

bestämmelser och äfven i vissa fall att förtydliga desamma. Dessa

formella ändringar torde emellertid icke vara af beskaffenhet att erfordra

vidare omnämnande. Jag öfvergå!'' därför till att lämna en redogörelse

för de ändringar af mera saklig innebörd, som det ansetts lämpligt och

erforderligt att låta förordningen nu undergå.

Såsom jag förut erinrat, är det nu öfver tjugu år sedan spritkoptrollapparater

kommo till användning vid brännvinskontrollen. Dessa

apparater hafva alltjämt visat sig vara synnerligen pålitliga, och med

anledning af det sålunda alltmera stadgade förtroendet till apparaternas

tillförlitlighet har jag ansett tidpunkten vara inne att i enlighet med

den af Riksdagen uttalade önskan föreslå vidtagandet af vissa förenklingar

i kontrollproceduren, i syfte att med bibehållen effektivitet kunna

inskränka kontrollörernas personliga deltagande i kontrollen.

Enligt nu gällande lagstiftning är kontrollen vid brännerierna

ordnad i hufvudsak på följande sätt. Det tillverkade brännvinet ledes

från rektifikationsapparatens imkylare genom slutna rör till kontrollapparaten,

som uppmäter detsamma och äfven angifver dess litertal

af normalstyrka (50 % alkoholhalt). Från kontrollapparaten rinner

brännvinet, alltjämt i slutet rör, till en sprithållare, som är uppställd

i ett särskilt rum, sprithållarerummet. Såväl sprithållare som nämnda

rum äro satta under kronans lås.

Vid hvarje bränneri — med endast ett par undantag, där två

brännerier äro belägna alldeles invid hvarandra — är anställd en kon
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

trollör, hvilken skall bo antingen i bränneriets närhet eller hos tillverkaren.

Kontrollören skall minst två gånger om dagen afläsa kontrollapparaten.

Vidare skall han, i allmänhet dagligen, uppmäta och

profva det brännvin, som finnes i sprithållaren — denna rymmer i de

flesta fall icke mycket mera än ett dygns tillverkning. Uppmätningen

sker antingen genom brännvinets tappande på krönta transportkärl

eller medelst målkärl om 20 eller 30 liters rymd. Efter uppmätningen

inlägges brännvinet på nederlaget vid bränneriet, såvida icke tillverkaren

redan betalat skatt för detsamma, i hvilket fall han äger att fritt förfoga

öfver brännvinet.

Kontrollören skall vidare ombesörja förandet af föreskrifna journaler

och längder vid bränneriet, utlämna brännvin från nederlaget,

när tillverkaren så önskar och är därtill berättigad, afsända rapporter

till länsstyrelsen, kontroll- och justeringsbyrån och öfverkontrollören

den 1 och 15 i hvarje månad samt slutligen uppmäta och profva

mäsken och noggrant tillse, att gifna föreskrifter efterlefvas och intet

olofligt sker i bränneriet.

Det föreliggande författningsförslaget innebär följande förändringar

i det nu tillämpade kontrollförfarandet.

1. Den direkta uppmätningen af brännvinet ur sprithållaren har

ansetts icke vidare behöfva förekomma. Ändamålet med berörda uppmätning

har varit endast att kontrollera apparaternas utslag. Enligt

förslaget skulle därför sprithållare och sprithållarerum i allmänhet icke

vara satta under kronans lås, utan tillverkaren skulle städse, jämte kontrolltjänstemännen.

hafva tillträde till dem och äga att själf omhändertaga

det tillverkade brännvinet.

2. Kontrollören skulle icke längre behöfva bo i bränneriets

omedelbara närhet, hvilket äfven i många fall skulle blifva omöjligt

för honom, då kontrollörerna ju icke vidare skulle anställas vid visst

bränneri utan inom visst distrikt med kanske flera tjänstgöringsställen.

Kontrollör skulle ej heller vidare behöfva besöka bränneriet dagligen

utan endast två gånger i veckan, den ena gången på en af vederbörande

ofverkontrollör förut bestämd dag, afräkningsdagen, och den andra

gången på oregelbundet återkommande tid.

På afräkningsdagen skall tillverkaren till kontrollören aflemna

dels de bevis, som berättiga honom att få skatt afförd i afräkningslängden,

det vill säga ränterikvittenser å inbetald skatt, bevis öfver

vid allmänt brännvinsnederlag påförd skatt, denatureringsbevis samt

utförselbevis, dels ock, för inläggande på nederlag, så mycket brännvin,

att på nederlaget komma att såsom säkerhet för skatten ligga minst

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Ko 17. 15

85 procent af det vid bränneriet tillverkade, obeskattade brännvinet.

Kontrollören skall på afräkningsdagen aflösa kontrollapparaten och införa

afläsningen i tillverkningsjournalen, däri sedan myckenbeten tillverkadt

brännvin beräknas. Därefter skall ban verkställa skatteafräkning,

d. v. s. efter införande i afräkningslängden af nyss omförmälda

bevis, för hvilka skatt där må afföras, uträkna för huru stor myckenhet

brännvin skatt är ogulden.

Underlåter tillverkare att aflämna erforderlig myckenhet brännvin,

skall kontrollören ofördröjligen anmäla förhållandet hos länsstyrelsen,

som genast skall låta utmäta det felande skattebeloppet samt tillika,

därest det anses erforderligt för bevarande af statens rätt, såsom

exempelvis om den af tillverkaren ställda säkerheten befinnes icke vara

tillräcklig eller tillverkare upprepade gånger låter ifrågavarande underlåtenhet

komma sig till last, återkalla tillståndsbeviset.

Enär vid bränneri, där cisterner begagnas för brännvinets förvarande

på nederlag, det kan vålla svårighet för tillverkaren att,

innan brännvinet kan öfverföras på cistern, på lösa kärl förvara en hel

veckas tillverkning, skall kontrollör vara skyldig att, om tillverkare så

önskar, vid hvarje besök företaga inläggning af brännvin på nederlaget

och äfven att på tillverkarens kallelse, såvidt hans öfriga tjänstgöring

det medgifver, särskildt infinna sig vid bränneriet för inläggning på

eller uttagning från nederlaget.

Den i nu berörda hänseenden grundläggande bestämmelsen återfinnes

i förslagets 14 §. De mera detaljerade föreskrifter, som erfordras,

komma att sedermera inflyta i ordningsstadgan för brännerierna.

3. Såsom nyss anförts, skall tillverkaren endast en gång i veckan

till kontrollören aflämna det brännvin, som skall utgöra säkerhet för

ogulden skatt. Sålunda kommer tillverkaren att mellan hvarje skatteafräkning

under sex dygn fritt förfoga öfver det tillverkade brännvinet.

Därvid kan det understundom inträffa, att tillverkaren å afräkningsdagen

befinnes hafva af hän dt sig hela veckans tillverkning. För att emellertid

i dylika och andra tänkbara fall alltid må finnas för täckande af

statens skattefordran lätt utmätningsbar tillgång har i 4 § föreslagits,

att, innan tillståndsbevis till brännvinstillverkning utfärdas, tillverkare

skall hafva ställt af länsstyrelsen godkänd säkerhet för så

stort skattebelopp, som svarar mot medeltillverkningen under tio

tillverkningsdygn. Den ställda säkerheten skall sedermera under tillverkningsperioden

alltid hållas vid sådan höjd, att den svarar mot det

på tio dygns medeltillverkning belöpande skattebeloppet. Häraf följer,

att vid ökning af tillverkningen säkerheten bör höjas. Emellertid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

bör endast en mera konstant och mera afsevärdt ökad tillverkning medföra

skyldighet att höja den ställda säkerheten, och har därför blifvit

i 4 § 4 mom. föreslaget, att denna skyldighet skall inträda,% därest under

tio på hvarandra följande tillverkningsdygn i medeltal för hvarje dygn

tillverkats mer än en femtedel utöfver hvad i driftsanmälan uppgifvits.

Statens skatteintresse motiverar den föreslagna stränga påföljden för

uraktlåtenhet härutinnan, nämligen återkallande af tillståndsbeviset.

4. Såsom en ytterligare kontroll på tillverkaren skall enligt det

föreliggande förslagets 10 § denne vara skyldig att hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör.

Motsvarande skyldighet är i gällande förordning angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker stadgad för där omförmäld

tillverkare.

5. Då kontrollören ej behöfver dagligen besöka bränneriet, blir

det honom omöjligt att vidare föra den föreskrifna journalen öfver

inmäskningen. I öfverensstämmelse med hvad som gäller beträffande

bryggerierna, där tillverkaren för såväl krossnings- som bryggjournal,

skulle därför enligt förslaget inmäskningsjournalen vid brännerierna

föras af tillverkaren eller dennes med hänsyn till brännvinstillverkningen

särskildt befälhnäktigade ombud.

6. Därest kontrollapparat vid bränneri kommit i olag, kan det

inträffa, antingen att kontrollörens närvaro där erfordras på sådant sätt,

att han blir hindrad i sin öfriga kontrolltjänstgöring eller ock att han

till följd af nämnda tjänstgöring ej kan själf verkställa den provisoriska

kontroll med uppmätning af det tillverkade brännvinet m. in., som

måste träda i stället för kontrollapparaten. För kontrollens behöriga

utöfvande har därför i 24 § föreslagits befogenhet för kontrollören att

tillkalla annan pålitlig person att mot åtnjutande af ersättning af statsmedel

såsom biträdande kontrollör tjänstgöra vid bränneriet, dock

endast under den korta tid. som bör förflyta, till dess öfverkontrollören

hinner närmare förordna, huru kontrollen vid bränneriet skall ordnas.

Kontrollapparaterna bruka endast sällan råka i olag och vanligen

afhjälpes felet genast af öfverkontrollören, hvilken ofördröjligen skall

underrättas af kontrollören. Äfven om ny kontrollapparat skulle behöfva

rekvireras från kontroll- och justeringsstyrelsen, kunna i allmänhet

kontrollanordningarna åter vara reglerade efter några få dagar. Ersättningarna

åt biträdande kontrollörer kunna därför icke stiga till något

för statskassan afsevärdt belopp.

På det att kontrollör må genast erhålla underrättelse om upp
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 17

kommet fel å kontrollapparat, har i förslaget stadgats skyldighet för

tillverkaren att meddela sådan underrättelse.

7. För att undersöka, huru kontrollapparat fungerar, skall enligt

nu gällande bestämmelser öfverkontrollör anställa profmätning, hvarvid

sprithållaren fullständigt tömmes två dagar å rad. Dylika p rofmätningar

blifva jämväl fortfarande behöfliga, och för detta ändamål skulle öfverkontrollör

äga rätt att vid sådana tillfällen sätta sprithåll are och sprithållarerum

under kronans lås.

Genom förenkling af kontrollen på sätt jag nu föreslagit blir det

möjligt att genomföra kontrollörs tjänstgöring inom distrikt med flera

kontrollställen.

Det kontrollsystem, som, efter vidtagande af förut berörda förändringar,

skulle komma till tillämpning, är enligt såväl de i frågan

hörda sakkunniges som min egen öfvertygelse ägnadt att på ett fullt

tillfredsställande sätt tillgodose statens anspråk på en effektiv kontroll

öfver brännvinstillverkningen. Man måste ju dock vara beredd på att

något förfarande från en tillverkares sida kan komma att göra skärpt

kontroll erforderlig för bevarande af statens rätt. Detta sker lämpligast

därigenom, att en kontrollör anställes att tjänstgöra uteslutande vid

ifrågavarande bränneri samt att sprithållare och sprithållarerum sättas

under kronans lås. Sådan åtgärds vidtagande skulle ankomma på

kontroll- och justeringsstyrelsen, men, enär omedelbar åtgärd kan vara

af nöden, bör öfverkontrollör äga befogenhet att vid förefallande dylikt

behof provisoriskt vidtaga erforderliga åtgärder. Bestämmelse i förevarande

hänseende har införts i 25 §.»

På sätt framgår af chefens för finansdepartementet ofvan anförda

yttrande, innefattar det föreliggande författningsförslaget jämte de till

Riksdagens pi''öfning samtidigt framlagda förslagen till förordningar

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker samt om beskattning

af socker förändrade bestämmelser rörande kontrollen öfver ifrågavarande

särskild! beskattade tillverkningar i den riktning, som af Riksdagen

angifvits uti dess skrifvelse den 12 maj 1906.

Hvad först beträffar Kungl. Maj:ts förslag till omorganisation af

kontrollväsendet, sedt såsom ett helt, finner utskottet, att genom detsamma

förverkligats, så långt förhållandena för närvarande synas kunna medBih.

till lliksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 3

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

gifva, det i Riksdagens berörda skrifvelse uttalade önskemålet om större

enhetlighet i kontrollens organisation.

Med afseende å det nu förevarande förslaget till förordning angående

tillverkning af brännvin är att särskilt märka, att detta tillika

innefattar en afsevärd förändring af själfva kontrollsystemet vid brännerierna.

Enligt den detaljerade redogörelse för kontrollproceduren, som

chefen för finansdepartementet lämnat, har denna förändring ansetts

kunna vidtagas med hänsyn till de för närvarande använda kontrollapparaternas

grundligt pröfvade pålitlighet. Den förenklade kontrollproceduren

karakteriseras hufvudsakligen däraf, att kontrollörens personliga

deltagande i kontrollen skulle inskränkas, bland annat i det

hänseende att kontrollören i regel endast två gånger i veckan skulle

besöka hvarje bränneri.

Emot en dylik inskränkning hafva emellertid inom utskottet uttalats

betänkligheter. Det har sålunda gjorts gällande, att, då det nuvarande

systemet gåfve en kontroll, angående hvars ändamålsenlighet

och effektivitet alla vore ense, det icke vore tillrådligt att nu åter beträda

experimentens väg med risk att misslyckas. Och den besparing

i kontrollkostnaderna, hvilken i den kungl. propositionen ställes i utsikt,

eller omkring 100,000 kronor, kunde, med hänsyn till den stora skatteintäkt,

som genom de ifrågavarande tillverkningsafgifterna tillföres statskassan,

— i rundt tal 40 miljoner kronor per år — icke anses uppväga

den risk för minskning af kontrollens effektivitet, som det kungl.

förslaget, i hvad detta afsåge förändrade kontrollanordningar vid brännerierna,

syntes innebära. Kontrollörernas dagliga närvaro vid brännerierna

och personliga öfvervakande af tillverkningen borde därför icke

uppgifvas, helst denna anordning ändock icke torde lägga hinder i

vägen för Vinnande af större enhetlighet i kontrollens organisation i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

I anslutning till hvad sålunda uttalats finner ock bevillningsutskottet,

att vid bedömande af den föreliggande frågan bör såsom grundprincip

uppställas främst fordran på eu effektiv kontroll i förening med

största möjliga enhetlighet i densammas organisation, samt att i andra

rummet reformerna böra inriktas på vinnandet af besparing. Med hänsyn

härtill förordar utskottet, att den lokala kontrollen vid brännerierna

må i hufvudsak bibehållas sådan den för närvarande är ordnad, hvaremot

Kungl. Maj:ts förslag i öfrigt bör vinna godkännande. Då härigenom

liandhafvandet af kontrollens organisation, i likhet med hvad

Kung]. Maj:t föreslagit, skulle komma att tillhöra den nya centrala

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

kontrollmyndigheten, bereder utskottets förslag tillfälle att i den utsträckning,

kontroll- och justeringsstyrelsen finner möjlig, på gemensam

personal sammanföra kontrollen öfver brännvins- och maltdryckstillverkningarna

och att äfven i öfrigt tillgodose krafven på enhetlighet i kontrollorganisationen

.

Jämväl möjligheten att härvid göra besparingar synes utskottet

på sådant sätt vara bevarad, därigenom att utskottet tillstyrker bibehållande

af den af Kungl. Maj:t föreslagna nedsättning i kontrollörernas

dagarfvode. På sätt i det propositionen åtföljande statsrådsprotokollet

också är anfördt, erhålla kontrollörerna kompensation för denna nedsättning

genom den längre tjänstgöringstid, nio månader emot nu fyra

månader, som kontrollörerna efter den nya organisationens genomförande

kunna hafva att påräkna.

Utskottets förslag skulle föranleda, att de i nu gällande förordning

förefintliga, den lokala kontrollen berörande bestämmelser skulle införas

i stället för de i 4, 14 och 24 §§ af Kung]. Maj:ts författningsförslag

ifrågasatta stadganden, hvarjämte 25 § i Kungl. Maj:ts förslag skulle''

utgå. Dessa ändringar jämte två därmed sammanhängande formella

ändringar, den ena i G § och den andra i öfvergångsstadgandet, samt

erforderlig förändrad paragrafbeteckning, hafva blifvit iakttagna i utskottets

vid detta betänkande fogade författningsförslag.

I öfrigt har det af Kung]. Maj:t framlagda förslaget till förordning

angående tillverkning af brännvin icke gifvit anledning till erinran

från utskottets sida.

Vissa bestämmelser i Kungl. Maj:ts författningsförslag, nämligen

8 §, 13 § 4 mom., 34 § och sista punkten i det vid förslaget fogade

öfvergångsstadgande, hvilka innehålla föreskrifter rörande tilläggsafgift

för brännvin tillverkadt af majs, hafva, vid det förhållande att vid

innevarande riksdag väckt fråga angående förändring af tullsatsen å

majs ännu icke blifvit af Riksdagen afgjord, icke ansetts böra göras

till föremål för beslut inom utskottet; kommande utskottet att, sedan

Riksdagens beslut i nämnda fråga blifvit fattadt, afgifva yttrande rörande

ofvan omförmälda bestämmelser.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

Do) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag till förordning angående tillverkning

af brännvin icke kunnat o förändrad t bifallas,

måtte i de delar, som innehållas i utskottets härvid

fogade författningsförslag, antaga Kungl. Maj:ts nämnda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillning std skottets Betänkande N:o 17.

förslag med de ändringar, det bilagda författningsförslaget

utvisar.

Beträffande de bestämmelser, som hafva afseende å särskild tillläggsafgift

för brännvin tillverkadt af majs och som i Kungl. Maj:ts

författningsförslag innehållas i 8 §, 13 § 4 mom., 34 § samt sista

punkten af det vid förslaget fogade öfvergångsstadgande, kommer bevillningsutskottet

framdeles att afgifva utlåtande; hvilket utskottet härmed

får för Riksdagen

2:6) anmäla.

Stockholm den 16 april 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

21

Reservationer:

af herr 0. A. Ericsson i Ofvanmyra, som beträffande det i 20 §

omförmälda arfvodet åt öfverkontrollör ansett detta böra beräknas

efter 3,000 kronor för år, därest öfverkontrollör uppbär pension af

statsmedel;

af herr J. Bromée i Billsta, som instämt med herr Ericsson; samt

af herr Lyckholm, som anfört:

»Jag har icke kunnat blifva öfvertygad om behöfligheten af att

i den nuvarande kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrås

ställe tillskapa ett nytt centralt ämbetsverk, »kontroll- och

justeringsstyrelsen».

Då jag i min motion n:o 126 för år 1906 påyrkade »en genomgående

revision och omläggning af kontrollen öfver de extra beskattade

näringarna», tillät jag mig att uppdraga en jämförelse mellan utgifterna

för maltdryckskontrollen i vårt land och i konungariket Wiirtemberg,

hvars maltskattelagstiftning är af liknande beskaffenhet som vår, och

hvilket åtnjuter stadgadt anseende som mönsterland med hänsyn till

sitt kontrollsystem. Vår maltclryckskontroll kostade tillverkningsåret

1903—1904 enligt officiell berättelse icke mindre än 454,101 kronor,

under det samma kontroll i Wiirtemberg år 1903 uppgafs belöpa sig

på endast 250,000 mark (för en afverkning af 86 miljoner kilogram

malt i 1,418 salu- och 3,822 hembryggerier).

Det Wiirtembergska kontrollsystemets prisbillighet, som med sig

förenar fullt betryggande effektivitet, är beroende på, som jag redan

då framhöll, dess starkare centralisation, hvilken är en helt annan än

den af Kungl. Maj:t nu föreslagna. I Wiirtemberg finnes nämligen ett

för alla indirekta skatter, såväl tullar som acciser, gemensamt ämbetsverk,

hvars personal sålunda äfven handhafver maltdryckskontroll.

Det förslag, som nu hos oss framlagts, har icke gått denna, af

mig i fjol antydda väg. Hade den öfvergifvits, efter det en noggrann

pröfning uppvisat oöfverstigliga hinder emot eller praktiska svårigheter

vid dess beträdande, så vore ju därom ingenting att säga. Men då

icke ens ett försök i den riktningen synes hafva gjorts, står det för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

mig fortfarande såsom ett hvarken af teoretiska betänkligheter eller

praktiska olägenheter vederlagdt önskemål, att hela kontrollen öfver de

extra beskattade näringarna bär förläggas under generaltullstyrelsen. Det

finnes all sannolikhet för att en sådan anordning skulle lämpa sig för

de svenska förhållandena lika väl som för exempelvis Frankrike, Bayern,

Wiirtemberg, Österrike och Danmark.

Enär jag sålunda finner den i Kungl. Maj:ts proposition presterade

utredningen otillräcklig, har jag icke anledning att närmare ingå i

någon granskning af densamma.

En detalj i det kungliga förslaget synes mig dock värd påpekande,

nämligen den stora skillnaden i kontrollkostnader för skattepliktiga

och skattefria bryggerier. Det måste betecknas som en oegentlighet,

att kontrollen för det allra minsta skattepliktiga bryggeri med endast

ett par tiotusentals kilograms maltafverkning skall kosta 2 kronor

pr dag, under det att för de allra största skattefria bryggerierna med

hundratusentals kilograms maltafverkning kontrollkostnaden endast uppgår

till 20 kronor i månaden, d. v. s. blott 2/s krona pr dag.

Då det är min uppfattning, att en utredning är erforderlig om

spörsmålet, huruvida icke tullverket lämpligen kan öfvertaga de extra

beskattade näringarna, en anordning, som för den lokala kontrollen

sannolikt skulle medföra stora fördelar, främst ur ekonomisk, men

äfven ur effektivitetens och den tekniska sakkunskapens synpunkt, och

då inrättandet af ett nytt ämbetsverk, som den föreslagna kontrolloch

justeringsstyrelsen skulle omintetgöra eller åtminstone försvåra

eu sådan omläggning af kontrollen, har jag icke kunnat biträda utskottets

beslut att tillstyrka § 19 mom. 1 i förslaget till förordning

angående tillverkning och beskattning af brännvin.»

Dessutom hafva herrar Hammarström, friherre 1 rölle, Sandwall

och Bergström begärt få antecknadt, att de icke deltagit, herrar

Hammarström och Bergström i behandlingen samt herrar friherre Trolle

och Sandwall i den slutliga behandlingen af detta ärende.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

23

Förslag

till

Förordning angående tillverkning af brännvin.

I KAP.

Om rättighet till brännvins tillverkning och destiliering.

1 §•

1. Brännvin må, med de här nedan i 2 och 3 mom. om förmälda

undantag, tillverkas ej mindre af enhvar välfräjdad person, hvilken äger

eller innehar i mantal satt eller särskildt skattlagd jord, än äfven af

den, som är behörig att idka fabriksrörelse. Aflider brännvinstillverkare

eller varder han försatt i konkurs, må redan anmäld tillverkning utöfvas

af döds- eller konkursboet.

2. Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekreterare,

landskamererare, kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polistjänstemän,

domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson

i stad, ecklesiastik ämbete- eller tjänsteman, kyrkobetjänt, folkskollärare,

i tjänst varande läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman, eller i

allmänhet ämbets- och tjänsteman, som till följd af sin befattning kan

komma att deltaga i beslut om brännvinstillverkning eller kontroll därå,

må icke befatta sig med dylik tillverkning.

Detsamma gälle ock om bolag, däri någon i detta inom. nämnd

person är delägare, äfvensom om den, hvilken blifvit dömd till ansvar

för brott, som omförmäles i 31 eller 33 §§ af denna förordning.

3. Ä ecklesiastika och andra boställen, så ock å annan kronans

jord, som ej med stadgad åborätt besittes, vare brännvinstillverkning

förbjuden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag).

2 §•

1. Brännvinstillverkning vare i allmänhet tillåten allenast från

klockan tolf på dagen första helgfria dag i oktober månad till första

helgfria dag i maj månad det därpå följande året vid samma timme.

2. I sammanhang med pressjästberedning äfvensom vid bränneri,

där allt det tillverkade brännvinet göres till förtäring obrukbart (denatureras),

må jämväl under den del af året, då brännvinstillverkning pa

grund af 1 mom. i allmänhet icke är tillåten, brännvinstillverkning äga

rum under de särskilda villkor, Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga.

3. Brännvinstillverkning eller mäskberedning därtill vare ej medgifven

från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till

klockan tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda tillverkningsmetoders

begagnande undantag från denna bestämmelse skulle

finnas oundgängligen nödigt, Kungl. Maj:t vill på särskild underdånig

ansökning pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.

4. Kungl. Maj:t vare, oberoende af hvad förut i denna § är stadgadt,

obetaget att, där högst viktiga omständigheter sådant föranleda,

föreskrifva inställande under viss tid af all brännvinstillverkning.

3 §.

1. För brännvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken

storlek och beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som

för kontrollens handhafvande äro eller varda föreskrifna. Äfven må

användas alla slags råämnen, majs och utländsk potatis dock endast i

den uti 8 § stadgade ordning samt malen spannmål allenast under den

''särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves.

2. Efter ansökning äge Kungl. Maj:t medgifva, att under den

kontroll och de villkor i öfrig!, som Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga,

tillverkning af brännvin må äga rum för vetenskapligt ändamål eller

försöksvis för tekniskt ändamål utan iakttagande af de i denna förordning

meddelade bestämmelser.

4§. 4 §.

1. Den, som vill idka bränn- Den, som vill idka brännvinsvinstillverkning,

skall minst tio tillverkning, skall minst tio dagar

dagar före den, då tillverkningen före den, då tillverkningen är af
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

är afsedd att begynna, skriftligen

anmäla sådant hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, med uppgift å

stället för tillverkningens bedrifvande,

dagen, då den skall taga sin början,

samt det antal liter brännvin,

han beräknar i medeltal skall komma

att tillverkas för hvarje tillverkningsdygn,

äfvensom därvid aflämna

bevis, att han är behörig att utöfva

brännvinstillverkning. Af bolag tillämnad

brännvinstillverkning skall

anmälas af den, som enligt gällande

lag äger för bolaget föra talan,

och skall därvid lämnas uppgift om

samtliga delägare i bolaget.

2. Samtidigt med denna anmälan

skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ställa

säkerhet för så stort skattebelopp,

som svarar mot den uppgifna medeltillverkningen

under tio tillverkningsdygn.

3. Varder nyssnämnda säkerhet

af Kungl. Majrts befallningshafvande

godkänd, och finnes eljest

ej hinder möta för handteringens

utöfvande, meddele Kung]. Maj:ts

befallningshafvande tillståndsbevis.

4. Har under tio på hvarandra

följande tillverkningsdygn i medeltal

för hvarje dygn tillverkats mer

än en femtedel utöfver hvad i anmälan

uppgifvits, skall tillverkaren

ofördröjligen ställa säkerhet för det

mot den ökade tillverkningen svarande

skattebeloppet, vid äfventyr

att tillståndsbeviset eljest återkallas.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami.

(Utskottets förslag.)

sedd att begynna, skriftligen anmäla

sådant hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

med uppgift å såväl

stället för tillverkningens bedrifvande

som ock dagen, då den

skall taga sin början, samt därvid

aflämna bevis, att han är behörig

att utöfva brännvinstillverkning.

Af bolag tillämnad brännvinstillverkning

skall anmälas af den, som

enligt gällande lag äger för bolaget

föra talan, och skall därvid lämnas

uppgift om samtliga delägare i bolaget.

Finner Kungl. Maj:ts befallningshafvande

hinder icke möta för

handteringens utöfvande, varde tillståndsbevis

utfärdadt.

1 Afd. 16 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17;

(Kungl. Maj.ts förslag.) ( Utskottets förslag.)

5. Med tillverkningsdygn förstås

i denna förordning tiden trån

klockan tolf på dagen den ena till

samma timme å nästföljande helgfria

dag.

5 §•

Vill den, som erhållit tillstånd till brännvinstillverkning, afstå från

tillverkningens utöfvande, utan att densamma tagit sin början, skall anmälan

därom ske hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, dock skall han

i sådant fall vara pliktig godtgöra den kostnad, som möjligen uppstått

genom kontrollörs inkallande.

O

6 §•

1. Vill brännvinstillverkare före den allmänna till verkningstidens

utgång afstå från tillverkningsrätten, skall han därom gorå skriftlig

anmälan hos den kontrollör, som är anställd vid bränneriet, minst tre

dagar före utgången af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler

sig vilja afsluta tillverkningen; dock att, om bränneri eller däri begagnad

redskap genom vådeld eller annan olyckshändelse blifvit väsentligen

skadadt, tillverkningsrätten må upphöra omedelbart efter det tillverkaren

gjort skriftlig anmälan därom. Kontrollören aligger att dels lämna

tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen underlätta

Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören om tiden för

tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, där tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta tiden äga rum utan förnyad anmälan,

som i 4 § sägs.

3. Med tillverkningsdygn förstås

i denna förordning tiden från

klockan tolf på dagen den ena till

samma timme å nästföljande helgfria

dag.

7 §•

Om anmäld brännvinstillverkning ej företages inom tre tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna tid, eller brännvinstillverkning

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

afbrytes utan sådan anmälan, som i 6 § 1 mom. omförmäles, eller utan

Kungl. Maj:ts därom meddelade föreskrift, och ej inom tre tillverkningsdygn,

det oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, ånyo företages, åligger

det brännvin stillverk aren att för de tillverkningsdygn, under hvilka

tillverkningen sålunda icke utöfvats, gälda på bränneriet belöpande

kontrollkostnader.

8 §•

9 §•

1. Vill någon under den tid, då han, enligt erhållet tillståndsbevis,

är till brännvinstillverkning berättigad, å bränneriställe genom

särskild destillering rena brännvin, må sådant ske under tillsyn af kontrollör.

Destillering å bränneriställe under annan tid vare äfven medgifven;

dock att anmälan därom skall minst åtta dagar före den tid,

destilleringen hvarje gång företages, göras hos vederbörande öfverkontrollör.

2. I öfrigt må brännvins rening, vare sig genom destillering eller

på kall väg, verkställas såsom annan handtering, enligt hvad i gällande

författningar stadgas.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

11 §•

Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad den ordningsstadga

för brännvinsbrännerierna i riket, som af Kungl. Maj:t utfärdas, innehåller

om tillverkares åligganden äfvensom de föreskrifter, kontrolloch

justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet

med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj.is förslag.) (Utskottets förslag.)

II KAP.

Om brännvins beskattning och uppläggande på nederlag.

12 §.

1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag- al

två procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre

för hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid

+ 15° å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

2. Inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteriet,

dock hvarje gång för minst 1,500 liter.

3. Vid utförsel af brännvin må, efter hvad särskildt finnes

stadgadt, åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och

med 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af normalstyrka.

4. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor och den

kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas:

för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för

tillverkning af krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål;
för

finkelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt

för brännvin, som denaturerats.

För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt

gäller, må åtnjutas skattefrihet.

Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af tillverkningsskatt

utgår med två öre och för denaturering af brännvin

med ett öre för hvarje liter af normalstyrka; dock att sistnämnda

afgift icke utgår för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där allt det

tillverkade brännvinet denatureras.

13 §.

1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattningsbart

brännvin för hela den tid, tillverkningsrätten gällt, då skall förutom

stadgad skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger nämnda belopp; och likaledes

skall, i händelse tillverkningen ej uppgått till 500 liter i medeltal för

hvarje tillverkningsdygn, utgå en afgift af 10 öre för hvarje liter,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

hvarmed det tillverkade brännvinet understiger ett efter en medeltillverkning

af 500 liter beräknadt tillverkningsbelopp. Dessa afgifter

skola dock ej utgå, då tillverkningsrättens upphörande grundar sig på

anmälan efter olyckshändelse, hvarom i 6 § sägs, eller Kungl. Maj:ts

därom meddelade föreskrift; och ankomme på Kungl. Maj:ts pröfning,

huruvida eller i hvad män befrielse från desamma må medgifvas, då

brännvinet erhålles såsom biprodukt vid annan tillverkning.

2. Har tillverkningen vid ett och samma bränneri under tiden

från den 1 oktober till den 1 därpå följande maj öfverstigit 600,000

liter beskattningsbart brännvin eller under tiden från den 1 maj till

den 1 oktober öfverstigit 435,000 liter, då skall förutom stadgad skatt

erläggas en afgift af 5 öre lör hvarje liter, hvarmed det tillverkade litertalet

öfverstiger, i förra fallet 600,000 liter och i det senare 435,000 liter.

3. De enligt 1 och 2 mom. utgående särskilda afgifter skall

tillverkaren inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande

inbetala till landtränteriet. Sker det ej, läte Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid

bränneriet tillverkade och vid tillverkningstidens slut under offentlig

vård kvarvarande brännvinet utgöra pant för afgifterna.

4. — — —--— — — — — — — — — — ____..

5. Hvad i denna § är stadgadt om tilläggsafgift vid brännvinstillverkning

gälle icke i fråga om bränneri, där allt det tillverkade

brännvinet denatureras.

14 §.

1. Af obeskattadt brännvin skola

minst åttiofem procent såsom säkerhet

för skatten vara liggande på

nederlag vid bränneriet; och skall

det förty åligga tillverkaren att på

en förut bestämd dag i hvarje vecka

(afräkningsdag) till kontrollören för

inläggande på nederlaget aflämna

erforderlig myckenhet brännvin.

Underlåter tillverkare detta, skall

kontrollören ofördröjligen anmäla

förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som genast läte

utmäta det felande skattebeloppet.

14 §.

1. Af obeskattadt brännvin skola

minst åttiofem procent såsom säkerhet

för skatten vara liggande på

nederlag vid bränneriet. Återstoden

äger tillverkaren utbekomma utan

skattens erläggande, dock med skyldighet

att föro den 1 påföljande

oktober erlägga därpå belöpande

skatt, vid påföljd att Kungl. Maj:ts

befallningshafvande eljest låter ofördröjligen

utmäta densamma.

2. Denatnreradt brännvin må ej

ligga såsom säkerhet för ogulden

skatt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Därest Kungl. Maj:ts befallningshafvande

finner sådant erforderligt

för bevarande af statens rätt, må

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillika återkalla tillståndsbeviset.

2. För obeskattadt. brännvin,

som ej, enligt hvad i 1 mom. sägs,

inlagts på nederlag vid bränneriet,

skall skatt vara erlagd före den 1

oktober, vid påföljd att Kungl.

Maj:ts befallningshafvande eljest

låter ofördröjligen utmäta densamma.

3. Denatureradt brännvin må

ej ligga såsom säkerhet för ogulden

skatt.

15 §.

Magasin eller rum för nederlag af brännvin skall finnas vid hvarje

bränneri samt vara beläget i dess närhet och af tillverkaren upplåtet

uteslutande för brännvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden skatt.

16 §.

Brännvinstillverkare må efter tillverkningens upphörande hafva

obeskattadt brännvin kvarliggande å nederlag vid bränneriet.

17 §•

1. Inträffar minskning, vare sig genom läckning, afdunstning

eller olyckshändelse, i det å nederlag upplagda brännvinets litertal eller

styrka, skall ändock tillverkningsskatt erläggas för allt det brännvin,

hvarför skatt är ogulden; dock vill Kungl. Maj:t, där minskningen

utan ägarens vållande uppkommit genom olyckshändelse, medgifva den

lindring i skatten, hvartill omständigheterna kunna föranleda.

2. Å nederlag befintligt brännvin utgör pant för ogulden skatt;

och skall detsamma till ytterligare säkerhet för skattens utbekommande

efter tillverkningsrättens upphörande städse vara mot eldskada försäk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj:is förslag.) (Utskottets förslag.)

radt till ett värde ej understigande den oguldna skattens belopp; hvarjämte

det åligger tillverkaren att, då nederlaget öfvertages af tillsyningsman,

till denne aflämna försäkringshandlingarna jämte behörigt

bevis, att kronan äger rätt till så stor del af försäkringssumman, som

fordras för skattens gäldande. Underlåter tillverkare att fullgöra hvad

sålunda är föreskrifvet, vare nederlagsrätten förverkad, och anmäle

kontrollör eller tillsyningsman genast förhållandet hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som i så fall ofördröjligen förordnar om skattens

uttagande.

18 §.

På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om

och under hvilka villkor och kontroller samt mot hvilken nederlagsafgift

nederlag af inhemskt brännvin utan sammanhang med brännvinstillverkning

bör medgifvas; och må, på sätt särskild! därom är eller

kan varda stadgadt, såväl från sådant nederlag (allmänt brännvinsnederlag)

som från bränn erined erlag brännvin ur riket utföras, utan att

tillverkningsskatt därför erlägges.

III KAP.

Om tillsyn vid bränneri och nederlag.

19 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen öfver tillverkning af brännvin

utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan

för brännvinsbrännerierna i riket, utöfvas brännerikontrollen

af öfverkontrollörer, kontrollörer och till syningsmän.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t.

4. Kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmer tjänstgöringsdistrikt

för öfverkontrollörer ocli kontrollörer; skolande såväl öfverkontrollör

som kontrollör utöfva tillsyn äfven öfver de bryggerier, som

äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

5. Kontrollörer till det antal, som bestämmes af kontroll- och

justeringsstyrelsen, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

20 §.

1. Öfverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller dels

arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock under tjänstgöringstiden

ersättning för rese- och expeditionskostnader med 250

kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall bestämma

lägre arfvode eller ersättning.

Enahanda ersättning tillkommer jämväl vikarie, som kan varda

förordnad för öfverkontrollör.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten ersättning

i förhållande till det antal tjänstgöringsställen — brännerier eller

bryggerier — som finnas inom hans tjänstgöringsdistrikt.

Finnes inom distriktet endast ett bränneri, erhåller kontrollör dagarfvode

med 8 kronor, men finnas inom detsamma flera tjänstgöringsställen,

äger kontroll- och justeringsstyrelsen bestämma högre arfvode,

dock ej mera än 15 kronor om dagen.

I dagarfvode ingår ersättning för resor inom tjänstgöringsdistriktet,

hvaremot, om resa förekommer för inträde i tjänstgöring eller vid förflyttning

från ett till annat tjänstgöringsdistrikt, kontrollör erhåller

reseersättning med 15 kronor för hvarje gång.

3. Biträdande kontrollör erhåller af staten dagarfvode med 8

kronor jämte resekostnadsersättning efter femte klassen i gällande resereglemente,

dock att, därest hans tillkallande föranledes af annan än

den i 24 § 2 mom. omförmälda anledning, det skall åligga tillverkaren

att gälda kostnaderna.

21 §.

1. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig dels

att mot två kronor om dagen, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

godtgöras genom afdrag å kontrollörsarfvodet, tillhandahålla kontrollören

lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å plats,

som af öfverkontrollören godkännes, dels ock att mot ersättning enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

\{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gällande skjutstaxa åt honom anskaffa skjuts till öfriga tjänstgöringsställen

inom distriktet.

2. Vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet denatureras,

åligger det tillverkaren att godtgöra statsverket, hvad enligt de i 20 §

2 mom. angifna grunder utgått i arfvode eller ersättning till kontrollör

vid bränneriet.

22 §.

1. Nederlag vid bränneri, där tillverkningsrätt upphört, skall

handhafvas af särskild, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnad

tillsyningsman.

2. Kungl. Maj:ts befallningshafvande bestämmer tillsyningsman

tillkommande arfvode; och åligger det tillverkaren att, innan tillsyningsmannens

tjänstgöring upphör till följd af nederlagets utrymmande eller

af annan anledning, till honom utbetala arfvodet.

23 §.

Brännvinstillverkning må ej företagas, innan kontrollapparat blifvit

i bränneriet anbragt, tillståndsbeviset för kontrollören uppvisadt samt

bränneri och nederlagsmagasin af honom besiktigade.

24 §.

1. Det tillverkade brännvinet

styrka förmedelst den i bränneriet

2. Om kontrollapparat vid bränneri

kommit i olag, åligger det tillverkaren

att därom genast underrätta

kontrollören. Denne skall aflösa

kontrollapparaten, tömma sprithållaren

samt sätta såväl sprithållaren

som sprithållarerummet under

kronans lås, hvarefter han skall

uppmäta och profva det brännvin,

som sedermera tillverkas. Därest

kontrollör till följd af sin öfriga

kontrolltjänstgöring ej kan själf

verkställa hvad honom sålunda åligBih.

till Kiksd. Prof. 1907. 5 Samt.

24 §.

uppmätes och reduceras till normalippställda

kontrollapparaten.

2. Om kontrollapparat vid bränneri

kommit i olag, skall kontrollör

därom genast underrätta öfver kontrollören

samt tömma sprithållaren

och utläsa apparaten; hvarjämte kontrollören,

intill dess öfverkontrollören

annorlunda föreskrifver, skall

uppmäta och profva det brännvin,

som sedermera tillverkas; ägande

öfverkontrollören bestämma, efter

hvilken grund det från närmast

föregående afösning af apparaten

tillverkade brännvin skall beräknas.

1 Äfd. 16 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungi. Maj:ts förslag.)

ger, må han tillkalla annan pålitligperson

att såsom biträdande kontrollör

tjänstgöra vid bränneriet.

Öfverkontrollören, hvilken kontrollören

så fort ske kan skall underrätta

om förhållandet, äger bestämma

ej mindre, huru med kontrollen vid

bränneriet skall ordnas, intill dess

kontrollapparaten åter försatts i

brukbart skick eller annan sådan

hunnit insättas i bränneriet, än äfven

efter hvilken grund det brännvin

skall beräknas, som tillverkats från

senaste aflysning af apparaten, innan

densamma kom i olag.

25 §.

Däi-est öfverkontrollör för bevarande

af statens rätt finner skärpt

kontroll vid bränneri erforderlig,

äge han att inkalla ytterligare en

kontrollör eller, då sådan ej finnes

att tillgå, tillkalla annan lämpligperson

att vid bränneriet tjänstgöra

såsom biträdande kontrollör äfvensom

att föreskrifva, att spritbållare

och sprithållarerum skola sättas

under kronans lås; skolande öfverkontrollören

om sådan åtgärd ofördröjligen

göra anmälan hos kontroll-

och justeringsstyrelsen.

(Utskottets förslag.)

(25 § i Kungl. Maj:ts förslag- utgår.)

26 §. 25 §.

1. Kontrollapparat anskaffas, äges och underhålles af staten.

2. Tillverkaren är skyldig- att på egen bekostnad låta afhämta

apparaten från plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer,

samt att likaledes bestrida kostnaden för dess uppsättning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3. Efter tillverkningens upphörande kvarstannar kontrollapparaten

vid bränneriet. under tillverkarens vård, såvida denne ej hos öfverkontrollören

anmäler sig vilja återlämna apparaten eller densamma af

öfverkontrollören återfordras; och åligger i så fall tillverkare att på

egen bekostnad låta forsla apparaten till plats inom länet, hvilken

öfverkontrollören bestämmer.

4. All å apparaten eller dess tillbehör uppkommen skada, som

kunnat förekommas genom omsorgsfull vård, ersättes af tillverkaren.

27 §. 26 §.

1. Anmäler tillverkaren hos kontrollören missnöje med kontrollapparatens

mätning, skall, så fort sig göra låter, öfverkontrollören

verkställa kontrollmätning. Om vid kontrollmätning, verkställd under

minst två tillverkningsdygn och å minst 1,000 liter sprit, apparatens

utslag visar sig öfverstiga det omedelbara mätningsresultatet med en

procent eller därutöfver, då skall afdrag å skatten härför ske från den

aflösning å apparaten, som närmast föregick anmälan om missnöje.

Kostnaden för sådan kontrollmätning skall tillverkaren betala, i

händelse apparatens utslag ej med minst en procent öfverstiger det

omedelbara mätningsresultatet.

2. Om vid profning, som ligger till grund för beskattning, mellan

brännvinstillverkare och kontrollör uppstår tvist om brännvinets alkoholhalt,

skall af detsamma tagas prof, hvilket under bådas försegling

lämnas till öfverkontrollören, som efter verkställd profning med normaltermo-alkoholometer

bestämmer alkoholhalten.

38 §. 27 §.

1. Erforderliga föreskrifter såväl för kontrollapparats aflösning

som för mätnings- och profningsförrättningar äge kontroll- och justeringsstyrelsen

meddela. Vid all beräkning af alkoholmängden på grund ar

profning med alkoholometer skola af kontroll- och justeringsstyrelsen

fastställda tabeller begagnas.

2. Kontroll- och justeringsstyrelsen äge ock fastställa formulär

för samtliga för kontrollen behöfliga journaler och andra handlingar.

29 §. 28 §.

Finner kontrollör eller tillsyningsman olaglighet vara begången

vid något under hans uppsikt ställdt bränneri eller nederlag, gifve

ofördröjligen sådant till känna för allmän åklagare äfvensom för öfverkontrollören.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

30 §. 29 §.

Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tilllämpningen

af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen

åtgärd, äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka

ändring.

IV KAP.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

31 §. 30 §.

1. Den, som tillverkar brännvin utan därtill erhållet behörigt

tillstånd eller under tid, då på grund af Kungl. Maj:ts nådiga beslut

brännvinstillverkning blifvit inställd, gälde den i 12 § stadgade tillverkningsskatt

och böte för lönbränning från och med 100 till och

med 2,000 kronor eller straffes med fängelse från och med en till och

med sex månader.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld

drifven redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga,

som skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans

rymd. Ivan redskapens storlek icke utrönas, bestämmes skatten efter

500 liters tillverkning för dygn.

År tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelst

ånga drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter

hvad utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet.

I bägge dessa fall skall skatten utgå för minst trettio dygn;

men har tillverkningen blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, utgöres

skatt för 60 dygn, och öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.

32 §. 31 §.

Då lönbränning skett, vare det vid förbrytelsen nyttjade redskap,

det vid beslagstillfället å stället befintliga brännvin och de kärl, hvari

det förvaras, förbrutna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

33 §. 32 §.

1. Den, som vid brännvinstillverkning från beskattning undansnillar

något af det brännvin, som tillverkas, begagnar tillverkningsredskap,

ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter försegling

eller öppnar eller borttager lås, som öfverkontrollör eller

kontrollör i bränneri åsatt, eller gör åverkan å den i bränneriet uppsatta

kontrollapparaten, straffes med böter från och med 500 till och

med 5,000 kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till

och med ett år; dock må, där försnillning skett i större omfattning

eller omständigheterna eljest äro synnerligen försvårande, dömas till

straffarbete från och med två månader till och med två år. Den, som

efter detta lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig

för det undansnillade brännvinet, samt hafva förbrutit redskapen, det i

bränneriet med därtill hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid

beslagstillfället befintliga brännvin och de kärl, i hvilka det förvaras.

2. Varder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att

olofligen bortföra brännvin från nederlaget eller bryter han kronans (

lås, som blifvit satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med

100 till och med 2,000 kronor eller fängelse från och med en till och

med sex månader. Äro omständigheterna synnerligen försvårande,

dömes till straffarbete från och med två månader till och med ett år.

Ifall det olofligen bortförda brännvinet återfinnes, vare det förverkadt;

kan det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren dess värde.

34 §. 33 §.

35 §. 34 §.

År tvist om beloppet af undansnilladt brännvin, äger domstol att

i frågan infordra yttrande från kontroll- och justeringsstyrelsen.

36 §. 35 §.

Till redskap, som enligt 32 § Till redskap, som enligt 31

eller 33 § 1 mom. är förbruten, § eller 32 § 1 mom. är förbruten,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(.Kungl. Maj:ts förslag.)

räknas hvarje i bränneri för kokning,

mäskberedning, jäsning eller

bränning inrättad redskap, sprithållare,

äfvensom ångmaskin med

tillbehör.

(Utskottets förslag.)

räknas hvarje i bränneri för kokning,

mäskberedning, jäsning eller

bränning inrättad redskap, sprithållare,

äfvensom ångmaskin med

tillbehör.

37 §. 36 §.

1. Öfv erträder bränn vinstillverkare det förbud, som är gifvet i

2 § 3 mom., böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20

till och med 200 kronor.

2. Verkställes annat till bränneri hörande arbete utom tillsyn

vid malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan

5 om aftonen å sön- eller helgdag, böte brännvinstillverkare från och

med 5 till och med 50 kronor.

38 §. 37 §.

1. Underlåter brännvinstillverkare att ställa sig till efterrättelse

något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves

eller de föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden, kontroll-

och justeringsstyrelsen, öfverkontrollör eller kontrollör i enlighet

med denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där

ej särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med 20 till och

med 200 kronor.

2. Den, som tillverkar brännvin i sammanhang med pressjästberedning,

utan att samtidigt det af Kungl. Maj:t bestämda minsta

utbyte af jäst i medeltal erhålles, eller underlåter att, på sätt i 9 §

1 mom. är föreskrifvet, hos öfverkontrollör göra anmälan om destillering

af brännvin, böte från och med 100 till och med 1,000 kronor.

39 §.

Vägrar man den, som äger anställa

undersökning i afseende å förbrytelse

mot denna förordning, tillträde

till rum eller byggnad, där,

enligt 49 §, undersökning får ske,

böte från och med 100 till och med

1,000 kronor.

38 §.

Vägrar man den, som äger anställa

undersökning i afseende å förbrytelse

mot denna förordning, tillträde

till rum eller byggnad, där,

enligt 48 §, undersökning får ske,

böte från och med 100 till och med

1,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

40 §. 39 §.

1. Tillverkare ansvarar för förbrytelse mot denna förordning,

som med hans vetskap begås af hans hustru, barn, husfolk eller i hans

arbete antagen person, såsom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Begagnar tillverkaren ombud vid brännerirörelsens utöfvande, ansvare

dock ombudet jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse,

2. Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola,

fastän brännvinstillverkare icke är ägare däraf, dömas förbrutna, när

förbrytelse, som medför sådan påföljd, är begången.

41 §. 40 §.

Brännvinstillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans

bränneri eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller

erbjuder, böte från och med 20 till och med 200 kronor. Kontrolltjänsteman,

som gåfva mottager, vare lika ansvar underkastad och

miste därjämte befattningen.

42 §. 41 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör. han detta och framgår ej af omständigheterna, att

han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å

tid, då lian dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och

med 50 till och med 1,000 kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

43 §. 42 §.

Skulle någon, hvilken det ålig- Skulle någon, hvilken det åligger

att hålla tillsyn vid bränneri ger att hålla tillsyn vid bränneri

eller vid nederlag, eller den, hvil- eller vid nederlag, eller den, hvilken

har till tjänsteåliggande att ken liar till tjänsteåliggande att

s. 40 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

40

(Kungl. Maj:ts förslag.)

åtala förbrytelser mot denna förordning,

själf beträdas med oloflig

brännvinstillverkning eller att hafva

främjat sådan förbrytelse eller förbrytelse,

som omförmäles i 33 §,

varde dömd till fängelse eller straffarbete

från och med sex månader

till och med två år.

44 §.

Om undersökning, hvarom i 49

§ sägs, hos någon anställes emellan

klockan 9 om aftonen och klockan

5 om morgonen, men förbrytelse ej

upptäckes, böte förrättningsmannen

från och med 5 till och med 50

kronor, där han ej haft giltig anledning

till undersökningen.

(Utskottets förslag.)

åtala förbrytelser mot denna förordning,

själf beträdas med oloflig

brännvinstillverkning eller att hafva

främjat sådan förbrytelse eller förbrytelse,

som omförmäles i 32 §,

varde dömd till fängelse eller straffarbete

från och med sex månader

till och med två år.

43 §.

Om undersökning, hvarom i 48

§ sägs, hos någon anställes emellan

klockan 9 om aftonen och klockan

5 om morgonen, men förbrytelse ej

upptäckes, böte förrättningsmannen

från och med 5 till och med 50

kronor, där han ej haft giltig anledning

till undersökningen.

45 §. 44 §.

Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång till

deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

46 §. 45 §.

Då tillverkningsskatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning,

må, där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf,

böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället

undergå motsvarande förvandlingsstraff.

47 §. 46 §.

1. Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet

af bränneriredskap och annan egendom, som anses förbrutna, tillfälle

med en tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes

särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del

tillkomme dock ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

< (Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

barn mot föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman

mot den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot

fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i

tjänsten.

2. På Kungl. Maj:ts nådiga pröfning må bero, huruvida i något

fall åklagare eller annan för ådagalagdt nit vid efterspanande och hedrande

af förbrytelse mot denna förordning gjort sig förtjänt af någon

belöning utöfver honom möjligen tillkommande andel i ådömda böter

samt redskap eller annat förbrutet gods.

V KAP.

Föreskrifter i afseende ä förordningens verkståliighet.

48 §• 47 §.

1. Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer,

livilka särskildt förordnas att vaka öfver denna förordnings efterlefnad

åligger att åtala förbrytelser emot densamma.

2- 1 ifrigt äger enhvar rättighet att- för sådana förbrytelser

anställa åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot

hvarandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter

kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller

tjänare mot husbondefolk, under den tid, de äro i tjänsten.

3. Da atal anställes af annan person än den, som är nämnd i

1 mom., gifve han sin talan allmän åklagare till känna så tidigt, att

denne må kunna öfvervara målets utförande.

49 §.

1. De i 48 § 1 mom. omförmälda

åklagare äga att anställa

undersökning om förbrytelse mot

denna förordning äfvensom att verkställa

beslag.

2. Undersökningen må anställas

i bränneri, så ock i annat rum

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 5 Sami.

48 §.

1. De i 47 § 1 mom. omförmälda

åklagare äga att anställa

undersökning om förbrytelse mot

denna förordning äfvensom att verkställa

beslag.

2. Undersökningen må anställas

i bränneri, så ock i annat rum

1- Afd. 16 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

eller byggnad, som kan begagnas eller byggnad, som kan begagnas

för brännvinstillverkning eller för- för brännvinstillverkning eller förvaring

af brännvin. väring af brännvin.

50 §. 49 §.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i

beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

51 §. 50 §.

Sker beslag å bränneri under den tid, då tillverkningsrätt där

gäller, må ej panna utbrytas eller någon del af tillverkningsredskapen

borttagas eller tillverkningens fortsättande hindras, innan första domstol

i målet dömt redskapen förbruten, där ej vid tillverkningen begagnats

redskap, ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kunnat lönligen uttagas, eller åverkan skett å

kontrollapparaten.

52 §. 51 §.

Redskap, som tages i beslag, skall, till förekommande af dess utbyte

mot annan, af beslagaren utmärkas med särskild stämpel, där ej

redskapen vid beslaget fråntages ägaren, i hvilket fall den skall sättas

i allmänt förvar.

Denna förordning skall träda i

kraft den 1 oktober 1908, vid hvilken

tid nådiga förordningen den

13 juli 1887 angående villkoren för

tillverkning af brännvin med däri

sedermera vidtagna ändringar upphör

att vara gällande; dock att

anmälan om tillämnad brännvinstillverkning

äfvensom tillsättningen

Denna förordning skall träda i

kraft den 1 oktober 1908, vid hvilken

tid nådiga förordningen den

13 juli 1887 angående villkoren för

tillverkning af brännvin med däri

sedermera vidtagna ändringar upphör

att vara gällande; dock att tillsättningen

af kontrollörer skall för

det tillverkningsår, som tager sin

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

(Katigt. Maj:ts förslag.)

af kontrollörer skall för det tillverkningsår,

som tager sin början

den 1 oktober 1908, ske i enlighet

med denna förordning; skolande

föreskrifterna angående särskild afgift

för brännvin, som tillverkas vid

bränneri under tid, då majs där

användes, samt angående användningen

af malen spannmål träda i

kraft först från och med den dag,

som, efter det Riksdagen besluta

upphäfvande af tull å majs, af

Kungl. Maj:t kungöres.

(Utskottets förslag.)

början den 1 oktober 1908, ske i

enlighet med denna förordning;

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.