Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om beskattning af socker jämte en i ämnet väckt motion.

1907-04-16 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:19, Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om beskattning af socker jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

1

N:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1907, kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning om beskattning af socker jämte en i ämnet

väckt motion.

I proposition, n:o 81, har Kungl. Maj:t, under åberopande af

utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 8 nästlidna

mars, föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag

till förordning om beskattning af socker.

Enligt berörda protokollsutdrag har chefen för finansdepartementet

vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört följande:

»På sätt jag redan framhållit i den allmänna redogörelse, som jag

lämnat angående det nu föreliggande förslaget till omorganisation af

kontrollen öfver brännvins-, maltdrycks- och sockertillverkningarna,

har det vid utarbetandet af nämnda förslag visat sig, att den vid

den lokala kontrollen öfver sockertillverkningen anställda personalen

är så upptagen af sin tjänstgöring vid sockerfabrikerna, att det åtminstone

för närvarande ej synes vara möjligt att kunna samtidigt

använda denna personal vid bränneri- eller bryggerikontrollen. Den

erfarenhet, som vunnits under den korta tid, det nu gällande systemet

för sockerbeskattningen ägt tillämpning, har icke heller ansetts tillräcklig

för vidtagande af några mera väsentliga förändringar med

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 18 Höft. (.N:o 19.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

afseende å den lokala kontrollen, hvilken därför icke beröres af omorganisationsförslaget

i vidare män, än att, på af mig förut anförda skäl,

såsom en lämplig reform föreslagits, att den af öfverkontrollörerna hittills

utöfvade befattning med sockerkontrollen skulle upphöra. Vissa af

öfverkontrollörernas åligganden skulle i stället öfverflyttas på den

såsom förman för den öfriga kontrollpersonalen vid hvarje sockerfabrik

anställde förste kontrollören, under det att öfverkontrollörernas inspektionsåligganden

öfver sockerfabrikerna skulle utöfvas direkt från

den centrala kontrollmyndigheten genom en af nämnda myndighets

tjänstemän.

Af denna reform jämte den af mig redan i annat sammanhang

föreslagna omgestaltningen af den nuvarande centrala kontrollmyndigheten

till ett sjanständigt ämbetsverk föranledas åtskilliga förändringar

i den nu gällande förordningen om beskattning af socker. Då därjämte

ytterligare några förändringar ansetts böra såsom af behofvet

påkallade vidtagas i nämnda förordning, har jag ansett lämpligast, att

förslag till helt och hållet ny förordning i ämnet utarbetades.

Sedan departementschefen uppläst nämnda förslag, anförde departementschefen

vidare.

I förslaget hafva å vederbörliga ställen, hvilka jag icke anser

behöfva särskildt angifvas, införts de förändrade bestämmelser, som

betingas utaf de förstnämnda af mig nyss berörda reformerna, hvarjämte

vissa §§ underkastats en redaktionell bearbetning.

Några i förslaget upptagna nya bestämmelser anhåller jag att

få närmare omnämna.

Under vissa år, i synnerhet efter regniga somrar, innehåller hvitbetan

i större eller mindre kvantitet, jämte vanligt socker, en sockerart,

benämnd raffinos, hvilken är såsom försötningsmedel i det närmaste

värdelös men har den egenskapen att i hög grad öka utslaget vid den

för bestämmande af sockerhalten använda polarimetriska undersökningen.

Närvaron af raffinos i en sockerlösning ökar betydligt, ehuru skenbart,

sockerprocenten vid användandet af den i 1 § 2 mom. föreskrifna undersökningsmetoden

medelst direkt polarisation. Det kan därför inträffa,

att vid direkt polarisation af sirup eller melass sockerhalten visar sig

öfverstiga 70 procent af torrsubstansens vikt, ehuru det verkliga sockret

däri icke uppgår till 70 procent. För att vid sådant förhållande få

den verkliga sockerhalten utrönt måste en omständligare undersökningsmetod

än den direkta polarisationen användas. Den nu föreskrifna

direkta polarisationen torde i allmänhet vara tillräcklig för att, i den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 3

utsträckning, författningen medgifver, göra sirap och melass skattefria,

men exempelvis under tillverkningsåret 1905—06 förekom melass,

som på grund af den höga raffinoshalten skulle drabbats af skatt,

därest den nu gällande förordningen då ägt tillämpning. För att

förekomma att skattskyldighet skall kunna inträda i dylika med

lagstiftningen icke afsedda fall, har i 1 § 2 mom. af förslaget införts

den förändrade bestämmelse, att sockerhalten skall utrönas genom

direkt polarisation, därest icke kontroll- och justeringsstyrelsen på framställning

af tillverkaren förordnar, att sockerhalten skall bestämmas

genom fullständigare kemisk analys.

Nu gällande bestämmelser angående skattskyldighet m. m. i fråga

om obeskattadt socker, som förkommer under transport mellan inrikes

orter, återfinnas i 38 § af ordningsstadgan rörande sockerbeskattningen.

Dessa bestämmelser äro emellertid af den vikt, att de, i likhet med

motsvarande bestämmelser rörande maltskatt, rätteligen böra hafva sin

plats i själfva förordningen, till hvars 7 § de därför nu öfverflyttats.

Härvid hafva bestämmelserna i så måtto kompletterats, att anvisning

meddelats rörande förfaringssättet för erhållande af eftergift af skatten.

Det är tillverkaren medgifvet att äfven utom fabriksområdet

upplägga obeskattadt socker i magasin under kronans läs. Då emellertid

erfarenheten visat, att tillsynen öfver ett sådant magasin kan kräfva

en afsevärd tillökning af kontrollpersonal, har det synts lämpligt att i

15 § intaga bestämmelse om skyldighet för tillverkaren att, därest

särskild kontrolltjänsteman för ändamålet erfordras, ersätta statsverket

kontrollkostnaden.

I förslagets 22 § 2 mom. har lämnats föreskrift angående sättet

för vinnande af ändring i af förste kontrollör vid tillämpning af förordningen

meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd, hvarmed tillverkare

icke åtnöjes.

24 § i förslaget innehåller bestämmelse, att kontroll- och justeringsstyrelsen

må äga att för fabrik, som ligger vid öppen plats eller gata

vare sig i stad eller inom område, tillhörande station vid för allmän

trafik upplåten järnväg, eller vid allmän hamn, medgifva eftergift i

föreskrifterna angående fabriks afstängning, äfvensom att, därest afsevärda

svårigheter möta att i öfrigt företaga föreskrifna anordningar

vid fabrik, meddela de förändrade bestämmelser, som kunna påkallas

af omständigheterna. Motsvarande bestämmelser i nu gällande förordning

innehållas dels i 11 § 1 mom., som gifver befogenhet åt chefen

för kontroll- och justeringsbyrån att bevilja eftergift i föreskrifterna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

angående af stängningen, dels ock i 47 § b., där Kungl. Maj:t förbehållits

den vidsträcktare rätten att i allmänhet kunna medgifva afvikelse

från hvad i förordningen stadgas beträffande anordningarna vid

sockerfabrik. Den anförda bestämmelsen i 11 § har tillkommit på initiativ

af 1905 års Riksdag, som ansåg att där ifrågavarande befogenhet borde

utöfvas af den centrala kontrollmyndigheten. Enär de afvikelser, som

afses i nuvarande 47 §, äro af ensartad natur med de eftergifter,

hvilkas medgifvande redan nu enligt 11 § 1 mom. tillkommer den

centrala kontrollmyndigheten, har jag ansett, att i sammanhang med

denna myndighets ombildande till ett fristående ämbetsverk rätten att

medgifva undantag uti här ifrågavarande afseenden bör i sin helhet

öfverflyttas till kontroll- och justeringsstyrelsen.

Eftergift i föreskrifterna angående fabriks afstängning bör kunna

medgifvas icke blott såsom nu för fabrik, som ligger inom område,

tillhörande station å statens järnvägar utan jämväl för fabrik, som

ligger inom stationsområde, tillhörande för allmän trafik upplåten enskild

järnväg. I enlighet härmed har ifrågavarande bestämmelse ock

blifvit affattad i förslagets 24 §.

25 § i förslaget svarar mot 24 och 25 §§ i nu gällande förordning

samt innehåller bestämmelserna om organisationen af kontrollen

öfver sockertillverkningen. I enlighet med det omorganisationsförslag,

för hvilket jag förut redogjort, stadgas i paragrafens 1 mom., att öfverinseendet

öfver denna kontroll utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen,

samt, i andra momentet, att den lokala kontrollen skall handhafvas

af förste kontrollörer, kontrollörer och tillsyningsmän.

Med afseende å tillsättandet af förste kontrollörerna är i paragrafens

3 mom. föreslaget, att dessa tjänstemän skola förordnas af

kontroll- och justeringsstyrelsen. För närvarande utses såväl förste

kontrollörer som kontrollörer af Kungl. Maj :ts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör samt, hvad förste kontrollörerna

angår, efter chefens för kontroll- och justeringsbyrån hörande. Denna

anordning för förste kontrollörernas tillsättande öfverensstämmer med

1902 års sockerbeskattningskommittés förslag i detta hänseende. Enligt

det af Kungl. Maj:t för 1905 års Riksdag framlagda förslaget till förordning

om beskattning af socker skulle däremot förste kontrollörerna

förordnas af chefen för finansdepartementet. Denna bestämmelse hade

i det propositionen i ämnet åtföljande statsrådsprotokollet motiverats

därmed, att, då förste kontrollör måste besitta såväl ett visst mått af

allmänbildning som en särskildt ådagalagd teknisk färdighet, samt de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 5

sökandes kompetens i dessa afseenden bäst syntes kunna bedömas inom

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, dessa kontrollörer

borde förordnas af chefen för nämnda departement.

Till ytterligare utredning af ifrågavarande spörsmål tillåter jag

mig erinra om följande. I en vid förbemälda sockel beskattningskommittés

betänkande fogad reservation hade en af kommitténs ledamöter

på anförda skäl uttalat såsom sin åsikt, att förste kontrollörerna

borde utses direkt af chefen för kontroll- och justeringsbyrån. Af de

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som afgifvit underdånigt utlåtande

öfver kommitténs förslag, hafva Kungl. Majrts befallningshafvande i

Malmöhus, Kristianstads, Gottlands och Kalmar län — således med

ett undantag (Blekinge län) Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

samtliga de län, där vid tiden för utlåtandenas afgifvande kontroll

öfver sockerfabriker utöfvades — tillstyrkt bemälde reservants förslag.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, hvilken, med hänsyn

till sockertillverkningens omfattning inom länet, af samtliga länsstyrelser

torde hafva den största erfarenheten beträffande sockerkontrollen, anförde

härom, bland annat, att, därest konsumtionsbeskattning infördes,

det syntes vara lämpligt, att förste kontrollörerna tillsattes af chefen

för kontroll- och justeringsbyrån, som då lättare kunde tillgodose

vederbörande med befordringar till fabriker med årlig tjänstgöringstid.

Härvid bör emellertid vidare komma i betraktande att, i och med det

att, jämlikt det framlagda omorganisationsförslaget, öfverkontrollörernas

hittillsvarande befattning med sockerkontrollen komme att upphöra,

det förslag, som enligt gällande bestämmelser skall af vederbörande

öfverkontrollör afgifvas till ledning för Kungl. Maj:ts befallningshafvande

vid förordnandet af förste kontrollörer, icke vidare skulle stå nämnda

myndighet till buds. Med hänsyn till de högre fordringar, särskild! i

afseende å teknisk utbildning, som måste ställas å förste kontrollörerna,

är det dock nödvändigt, att dessas kvalifikation för uppdraget kommer

under bedömande af tekniskt förfaren myndighet.

Af hvad jag nu anfört synes mig framgå, att öfvervägande lämplighetsskäl

förefinnas för vidtagandet af den förändring, att tillsättandet

af förste kontrollörerna öfverflyttas till den centrala kontrollmyndigheten.

Därigenom skulle enligt mitt förmenande vinnas ytterligare

möjlighet till genomförande af den större enhetlighet i kontrollens

anordnande, som i öfverensstämmelse med Riksdagens därom uttalade

önskan är ett af syftemålen med den nu ifrågaställda omorganisationen.

I gällande bestämmelser angående ersättningen till kontroll^änste
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

männen har föreslagits den förändring, att, därest resa förekommer

för förste kontrollör vid inträde i tjänstgöring eller vid förflyttning

från en till annan fabrik, han skulle, i likhet med kontrollörerna vid

brännvinskontrollen, vara berättigad till reseersättning med 15 kronor

för hvarje gång.

Ett af behofvet påkalladt, de nuvarande ersättningsbestämmelserna

kompletterande stadgande har införts i 25 § 4 mom., af innehåll att,

därest förste kontrollör förordnas att verkställa förrättning under tid,

då han ej är inkallad till tjänstgöring, han skall erhålla dels dagarfvode

med tolf kronor dels ock reseersättning enligt fjärde klassen i

gällande resereglemente.

Enligt 25 § 5 mom. i nu gällande förordning är tillverkare skyldig

att, på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, åt enhvar

af kontrollpersonalen, som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot

en ersättning af två kronor om dagen. Dylik ersättning afdrages å

kontrolltjänstemannens arfvode. Emellertid hafva från kontrollörer

framställts klagomål däröfver, att efter sådant afdrag jämte det ytterligare

afdrag af en krona om dagen, som tillkommer, därest tillverkare

åt kontrolltjänsteman upplåtit bostad, kontrollörernas dagarfvode, sex

kronor, så väsentligt reduceras, att återstoden icke utgör skälig ersättning

för kontrollarbetet. Som berörda klagomål synas mig befogade

och då det belopp, hvarmed ifrågavarande ersättning för tillhandahållen

kost utgår, lärer vara utan nämnvärd betydelse för sockerfabrikerna,

har jag i 25 § 5 mom. föreslagit, att nämnda ersättningsbelopp

nedsättes till en krona om dagen. Genom denna förändring

skulle jämväl öfverensstämmelse i förevarande hänseende vinnas med

motsvarande bestämmelser i förslagen till förordningar angående tillverkning

af brännvin samt angående tillverkning och beskattning af

maltdrycker.

På grund af redan vunnen erfarenhet har det visat sig möjligt

att vidtaga vissa förenklingar i proceduren för sockrets uttagande från

fabrik, vare sig för utlämnande till fritt bruk eller för försändande till

annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare. Det är gifvetvis

önskvärdt, att förfarandet härvid, med bibehållande af tillräckligt

effektiv kontroll, äger rum i för industrien så litet betungande former

som möjligt, i hvilket syfte några mindre ändringar företagits i förordningens

28 §.

Med den förändrade ställning, den centrala kontrollmyndigheten

kommer att enligt det föreliggande organisationsförslaget intaga till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 7

kontrollen i allmänhet, och särskildt med hänsyn till den direkta

inspektion öfver sockertillverkningen, som skall utöfvas af nämnda

myndighet, kan denna myndighet i hvarje särskildt fall omedelbart

afgöra, när inventering och uppvägning af allt i sockerfabrik eller

därtill hörande magasin befintligt socker äro af behofvet påkallade. Det

har därför ansetts vara mest ändamålsenligt, att kontroll- och justeringsstyrelsen

ensam skall äga att förordna om vidtagande af dylik åtgärd,

och har i enlighet härmed 30 § undergått vederbörlig förändring.

Den nya förordningen är afsedd att träda i kraft den 1 september

1908. Vid denna tidpunkt hafva de vid den nu gällande förordningen

fogade öfvergångsstadganden upphört att äga praktisk betydelse, hvarför

de icke medtagits i det nu föreliggande förslaget, dock med undantag

af det för närvarande i 47 § d införda medgifvandet, att före år 1905

till förvaring af socker användt magasin må, äfven om det icke anses

ligga i fabrikens närhet, fortfarande begagnas, för så vidt det icke är

beläget på längre afstånd än en kilometer från fabriken. Nämnda

bestämmelses kvarstående betingas af förhållandena, och har densamma

därför såsom öfvergångsstadgande bibehållits i förslaget.»

Såsom bevillningsutskottet i sitt betänkande n:o 17 förut omförmält,

har utskottet beslutit i hufvudsak tillstyrka bifall till det af

Kungl. Maj:t framlagda förslaget till omorganisation af kontrollväsendet

i afseende å brännvins-, maltdrycks- och sockertillverkningarna. Emot

de bestämmelser i det nu förevarande författningsförslaget, hvilka beröra

nämnda organisationsfråga, göres från utskottets sida ingen erinran.

I öfrigt har författningsförslaget gifvit anledning till följande

anmärkningar.

I likhet med nu gällande förordning om beskattning af socker

innehåller 5 § 1 mom. af Kungl. Maj:ts förslag, bland annat, den bestämmelse,

att, därest tillverkare eller nederlagsinnehafvare ställer säkerhet,

som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkännes, han må för

en tid af tre månader åtnjuta anstånd med erläggande af skatt. Enligt

bevillningsutskottet tillhandakomna upplysningar har denna bestämmelse

i tillämpningen visat sig vara mindre tillfredsställande. Tillverkarna

önska gifvetvis fullt tillgodogöra sig den räntevinst, som kan uppstå

därigenom, att hvarje skatteinbetalning uppskjutes ända till sista dagen

af de tre anståndsmånaderna, hvilka löpa från hvarje uttagning af

socker från fabrik eller allmänt sockernederlag. Då uttagning af socker

förekommer kanske hvarje dag,har följden ock blifvit, att inbetalningar

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

af sockerskatt till landtränterierna ske lika ofta. Härigenom vållas

ränterierna mycket onödigt arbete och äfven kontrollpersonalen betungas

med ökad bokföring. Det vore därför önskvärdt, att ifrågavarande

bestämmelse ersattes med ett stadgande, som, utan att minska

räntevinsten för skattebetalarna, verkade därhän, att skatteinbetalningarna

skedde i större poster med regelbundna mellantider. I sådant

hänseende vill utskottet föreslå, att anståndstiden måtte räknas från

hvarje kalendermånads slut intill den femtonde dagen i tredje månaden

därefter. Räknadt från hvarje uttagning af socker komme sålunda

anståndstiden att utgöra 37, månader för uttag, som sker den första

dagen i en viss månad, samt för öfriga under månaden skeende uttag

successivt minskas till 21 :•< månader för uttag, som sker sista dagen i

månaden. Genom denna anordning kommer det att ligga i de skattebetalandes

intresse att fullgöra skatteinbetalningen för hvarje månad

å sista helgfria dag före den femtonde dagen i tredje månaden därefter.

Det af Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget har befunnits

sakna någon generell bestämmelse angående kontrollförfarandet vid de

i 23 § omförmälda fabriker för tillverkning af skattefri sirap och melass.

Dylik bestämmelse torde dock icke böra saknas i förordningen, hvarför

utskottet föreslagit ett tillägg till 23 § af innehåll, att kontroll öfver

den i paragrafen afsedda tillverkning skall utöfvas på sätt kontrolloch

justeringsstyrelsen föreskrifver, hvilket stadgande är analogt med

det i 14 § förekommande stadgandet om kontrollen vid saftstationer.

I eu inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 231, har herr

F. E. Neess anfört följande:

»Då en inom landet tillverkad industriell produkt skall underkastas

beskattning eller så kallad accis, torde det ligga i landets intresse, att

de förhållanden, under hvilka industrien på grund af beskattningen

kommer att arbeta, så litet som möjligt afvika från de naturliga förhållanden,

under hvilka industrien skulle hafva arbetat, om någon

beskattning icke ägt rum. Nödvändigheten att tillämpa, denna regel

blifver mera öfvervägande, ju viktigare för landet industrien i fråga är.

Att vid öfvergång från ett beskattningssätt till ett annat hänsyn

bör tagas till den utveckling industrien under det gamla beskattningssystemet

tagit, så att icke särskilda grenar af industrien vid införandet

af det nya systemet blifva utan tvingande nödvändighet sträftade_ för

det de, under hägn af landets lagar, utvecklat sig på ett sätt, som icke

fullt passar in med de lagar, som först senare blifvit påtänkta, torde

äfven vara en princip, som öfverallt är erkänd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Uti det »utkast till förordning om beskattning af socker» som

åtföljer »betänkande med förslag angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen,

afgifvet den 17 maj 1904», och som utgör grunden till

nu gällande sockerlagstiftning, lyder § 14:

»Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens

närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes

till förvaring af sådant socker. Sådant magasin skall räknas till fabriken

och skall stå under kronans lås. Såvida Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ej medgifver undantag, skall sådant magasin ligga inom en

kilometers afstånd från fabriken.»

Anledningen till att just eu kilometer bestämdes som maximum

för det afstånd, på hvilket ett sockermagasin finge ligga för att kunna

räknas till en fabrik, var, att i Landskrona redan ett af flera skånska

sockerfabriksbolag för sockerlagring särskildt byggdt dylikt sedan flera

år var beläget, visserligen rätt långt från där varande fabrik, men

dock inom nämnda afstånd, och att kommitterade ansågo rättvist, att

detta magasin fortfarande som hittills finge ostördt begagnas till det

därmed afsedda ändamålet.

1 Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1905 års Riksdag angående

sockerbeskattningen hade i § 14 bestämmelser om ett maximiafstånd

af en kilometer borttagits.

Bevillningsutskottet yttrar emellertid i sitt betänkande n:o 21

augående § 14:

»Till det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget, att tillverkare skulle

äga att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens närhet upplägga obeskattadt

socker i magasin, hade kommitterade fogat den bestämmelsen,

att sådant magasin skulle, därest Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej

medgåfve undantag, ligga inom en kilometers afstånd från fabriken.

Detta kommitterades förslag har herr Faxe upptagit i sin motion,

och lärer anledningen därtill vara, att vid en af de skånska sockerfabrikerna

för närvarande finnes ett sockermagasin, som, ehuru beläget

på mindre än en kilometers afstånd från fabriken, genom sin belägenhet

i öfrigt till äfventyrs icke skulle anses ligga i fabrikens närhet.

Då det torde ligga i tillverkarens intresse att i framtiden förlägga dessa

magasin så nära fabriken som möjligt, synes ett allmänt stadgande af

den innebörd kommitterade förordat icke vara af nöden, men med hänsyn

till det omförmälda fallet torde ett öfvergångsstadgande beträffande

redan befintliga magasin böra i förordningen inflyta, och har i följd

häraf ett tillägg gjorts till 47 §.»

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 18 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Sedan Riksdagen beslutat i enlighet härmed, har äfven det i Landskrona

belägna ofvannämnda magasinet varit i beskattningsafseende betraktadt

såsom tillhörande raffinaderiet därstädes, och har staten alltså

burit därå belöpande kontrollkostnader.

I Kung! Maj:ts nådiga proposition n:o 81 till innevarande års

Riksdag angående vissa ändringar i förordningen om sockerbeskattningen

har § 15, hvilken motsvarar här förut under n:o 14 omtalade §,

blifvit försedd med följande tillägg:

»Erfordras särskild kontrolltjänsteman för kontrollen öfver

uppläggning eller uttagning af socker vid sådant magasin, vare tillverkaren

skyldig ersätta statsverket den däraf föranledda kontrollkostnaden.

»

Skulle Riksdagen besluta, att detta tillägg skall tillfogas paragrafen,

blifver naturligtvis följden, att, sedan staten icke längre betalar kontrollen,

kostnaderna för lagringen blifva högre. Det torde emellertid

ligga i statens intresse att underlätta lagringen af socker, ty det är

absolut nödvändigt, att tillverkarne hålla stora sockerlager, såvida icke

en import allt som oftast skall blifva nödvändig. Sockerskördarne utfalla

nämligen ytterst ojämnt, och om tillverkarne endast kontraktera

den areal, som under goda år räcker att fylla landets behof, kommer

den tillverkade sockermängden under dåliga år icke på långt när att

täcka konsumtionen.

Då jag i öfverensstämmelse med hvad ofvan är sagdt anser orättvist

att på sätt, som skulle ske, om kungl. propositionen i ifrågavarande

afseende vunne Riksdagens bifall, mera beskatta en del af

sockerindustrien än den öfriga, och då jag dessutom anser, att Riksdagen

icke har någon anledning frångå hvad den 1905 besluta, tillåter

jag mig hemställa,

att § 15 uti det i Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 81 framlagda

förslaget till förordning om beskattning af socker får följande

lydelse:

1) Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens

närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes

till förvarande af sådant socker. Sådant magasin räknas till

fabriken och skall stå under kronans lås.

2) Tillverkare äger att, när han så önskar, få tillträde till magasin,

där han har obeskattadt socker upplagdt, men skall därvid kontrolltjänsteman

vara närvarande.»

Utöfver hvad chefen för finansdepartementet anfört rörande den

bestämmelse i 15 § 1 inom., hvars borttagande motionären yrkar, har

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

bevillningsutskottet inhämtat följande angående de skäl, som löranledt

den ifrågavarande bestämmelsen.

Behofvet af detta stadgande har närmast påkallats af förhållandena

vid sockerraffinaderiet i Landskrona. Såsom uppläggningsplats

för obeskattadt socker användes för nämnda fabrik ett utom fabriksområdet

men inom 1 kilometer därifrån beläget magasin, som tillhör

ett särskildt aktiebolag, bildadt af åtskilliga sockerfabriker. Äfven

dessa å andra orter belägna fabriker använda detta magasin. Ehuru

oegentligt och i saknad af erforderlig bestämmelse i förordningen har

magasinet hittills behandlats såsom sådant magasin, som afses i 15 §

och det vid Kungl. Maj:ts författningsförslag fogade öfvergångsstadgande.

I öfverensstämmelse härmed har också kostnaden för kontrollen öfver

uppläggning och uttagning af socker drabbat statsverket. Som denna

kontroll gjort det erforderligt att tillsätta ända till fyra särskilda

kontrolltjänstemän, stiger kontrollkostnaden till relativt ansenliga belopp,

i hvarje fall icke understigande 3,000 kronor per år.

För sådana fall som det ifrågavarande är i gällande lagstiftning

förutsatt, att allmänt sockernederlag skall inrättas, därvid kontrollkostnaden

drabbar nederlagsinnehafvaren. Det af Kungl. Maj:t föreslagna

stadgandet, att, då särskild kontrolltjänsteman erfordras för

kontroll öfver uppläggning eller uttagning af socker från sådant magasin,

som här afses, kontrollkostnaden skall drabba tillverkaren, synes bevillningsutskottet

därför öfverensstämma med lagstiftningens anda och

mening. I följd häraf finner utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall

till den föreliggande motionen.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

l:o) att Riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts

förevarande förslag till förordning om beskattning af

socker med de ändringar, det härvid fogade författningsförslaget

utvisar; samt

2:o) att Riksdagen måtte finna den ofvan omförmälda,

af herr Neess väckta motionen besvarad

genom hvad utskottet i punkten l:o) hemställt.

Stockholm den 16 april 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

bl. C A VALLI.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Reservationer:

af herr Cavalli, som anfört:

»Jag anser, att vid öfvergång från ett beskattningssätt till ett

annat industrien icke bör genom lagbestämmelser förhindras från eller

åsamkas .särskilda kostnader för att utnyttja anordningar, hvilka förut

tillkommit för att på ändamålsenligaste sätt tjäna den ifrågavarande

industrien. Denna princip har ock vid antagandet år 1905 af nu

gällande förordning om beskattning af socker vunnit Biksdagens godkännande.

Genom den af Kungl. Maj:t i 15 § 1 mom. af det föreliggande

författningsförslaget ifrågasatta och af bevillningsutskottet tillstyrkta

bestämmelse, att, därest särskild kontrolltjänsteman erfordras för kontrollen

öfver uppläggning eller uttagning af socker vid sådant magasin,

som i nämnda § afses, tillverkaren själf skall bära kontrollkostnaden,

synes mig vara gjordt ett nu desto mindre befogadt afsteg från den

af mig här ofvan berörda princip, som det kungl. förslaget i öfrigt.

afser endast en omorganisation af kontrollen men ingalunda någon

förändring eller omläggning af beskattningsgrunderna.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att nyssberörda

bestämmelse måtte utgå ur 15 § samt att denna sålunda måtte

erhålla följande från bevillningsutskottets förslag afvikande lydelse:

1. Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet

men i fabrikens närhet upplägga obeskattadt socker

i magasin, som uteslutande användes till förvarande

af sådant socker. Sådant magasin räknas till fabriken

och skall stå under kronans lås.

2. Tillverkare äger att, när han så önskar, få

tillträde till magasin, där han har obeskattadt socker

upplagdt, men skall därvid kontroll tjänsteman vara

närvarande.»

af herr friherre C. J. Beck-Friis, som instämt med herr Cavalli;

samt af herr Lyckholm.

Dessutom hafva herrar Hammarström, friherre Trolle, Sandwall

och Bergström begärt få antecknadt, att de icke deltagit, herrar Hammarström

och Bergström i behandlingen samt herrar friherre Trolle och

Sandwall i den slutliga behandlingen af detta ärende.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj ds förslag:) {Utskottets förslag:)

Förslag

till,

Förordning om beskattning af socker.

I KAP. Om skattens beräkning och erläggande.

§ I
1.

För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,

skall, på sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande

till fritt bruk erläggas skatt med 13 öre för hvarje kilogram.

För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt

tulltaxan.

2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och

maltsocker (maltos) samt ej heller sirup eller melass, i hvilka sockerhalten

är mindre än sjuttio procent af torrsubstansens vikt.

Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke

kontroll- och justeringsstyrelsen på framställning af tillverkaren förordnar,

att sockerhalten skall bestämmas genom fullständigare kemisk

analys.

3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t vill meddela,

gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges

ej skatt.

Intill dess socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, utlämnas

till fritt bruk, skall detsamma stå under statens kontroll. Denna

kontroll utöfvas dels af tullverket öfver infördt socker, tills det öfverföres

till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller utlämnas till

fritt bruk, dels ock, på sätt i denna förordning och särskild af Kungl.

Maj:t fastställd ordningsstadga nämnare bestämmes, vid fabriker, i

hvilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag i)

3 §•

På Kungl. Maj:ts pröfning skall bero, om och under hvilka villkor

och kontroller samt mot hvilken afgift allmänt nederlag för obeskattadt

socker utan sammanhang med sockertillverkning må rnedgifvas.

4 §•

Från fabrik, som står under kontroll, eller från allmänt sockernederlag

må socker, utan erläggande af sockerskatt, från riket utföras,

om utförseln sker genom tullkammare under den kontroll och de villkor,

som i tullstadgan bestämmas för utförsel af nederlagsgods, dock att

hvad sålunda är stadgadt icke skall äga tillämpning, så länge den i

Bryssel den 5 mars 1902 afslutade konventionen angående beskattningen

af socker är för Sverige gällande.

1. Innan socker från fabrik eller

allmänt sockernederlag utlämnas

till fritt bruk, skall den därå belöpande

skatt inbetalas till landtränteriet

i det län, där fabriken

eller nederlaget finnes, eller, hvad

fabrik eller sockernederlag i Stockholm

angår, till öfverståthållareämbetet;

dock att, därest tillverkaren

eller nederlagsinnehafvaren

ställer säkex-het, som af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande godkännes,

han må för en tid af tre

månader åtnjuta anstånd med erläggande

af skatt.

5 9-

1. Innan socker från fabrik eller

allmänt sockernederlag utlämnas

till fritt bruk, skall den därå belöpande

skatt inbetalas till landtränteifiet

i det län, där fabriken

eller nederlaget finnes, eller, hvad

fabrik eller sockernederlag i Stockholm

angår, till öfverståthållareämbetet;

dock att, därest tillverkaren

eller nederlagsinnehafvai’en

ställer säkerhet, som af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande godkännes,

han må åtnjuta anstånd med

skattens erläggande sålunda, att

skatten för det socker, som utlämnats

under en kalendermånad,

skall vara erlagd före femtonde

dagen i tx-edje månaden därefter,

nederlagsinnehafvare att inbetala

och hafve den

2. Försummar tillverkare eller

föi’fallen skatt, skall all ogulden skatt genast utmätas,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

försumlige förlorat rätten att under det tillverkningsår åtnjuta anstånd

med skatts erläggande.

3. Då socker från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall sockerskatt

samtidigt med tullen till tullverket erläggas. Om betalningsanstånd,

ställande af säkerhet samt påföljd för fördröjd eller uteblifven betalning

galle hvad i tullstadgan beträffande tullafgifter stadgas.

6 §.

Har socker, som utlämnats till fritt bruk, innan köparen mottagit

det, blifvit så skadadt, att tillverkaren önskar omarbeta detsamma,

må under den kontroll, som kontroll- och justeringss tyr elsen föreskrifver,

sockret för omarbetning åter införas i den fabrik, hvarifrån det utförts.

och socker till lika mängd och af samma slag utan erläggande af ytterligare

skatt från densamma utlämnas till fritt bruk. Sockrets mängd

och slag bestämmas af den vid fabriken anställde förste kontrollören

eller, i tvistigt fall, på tillverkarens bekostnad genom sakkunnige, som

nämnda styrelse tillkallar.

§ 7.

För allt obeskattadt socker, som under transport mellan inrikes

orter förkommer, skall afsändaren betala vederbörlig skatt. Kan han

emellertid styrka, att godset genom skeppsbrott, uppbringning eller

annan olycka gått förloradt, må eftergift af skatten äga rum. Till

Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande

erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som efter förste kontrollörens hörande till Kungl.

Majrt insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

II KAP. Om tillverkare och hvad honom åligger.

8 §■

1. Med tillverkare förstås i denna författning den person, hvilken

såsom ägare, innehafvare, verkställande direktör eller disponent eller i

annan egenskap har högsta inseendet öfver sockerfabriks skötsel och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

för hvilken därför tillståndsbevis för tillverknings utöfvande skall utfärdas.

2. Ej må tillståndsbevis utfärdas för den, som blifvit dömd till

ansvar för brott, som omförmäles i 34 eller 35 § i denna förordning.

9 §•

Tillverkningsår räknas från och med den 1 september till och

med den 31 augusti.

§ io.

Fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af socker, skall

vara så byggd och inrättad, att, enligt de närmare föreskrifter, som i

denna förordning eller i ordningsstadgan meddelas, en betryggande bevakning

af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet

kan äga rum.

11 §.

1. Vid råsockerfabrik skall fabriksbyggnaden ligga fritt, utan

samband med andra byggnader, och må icke, med undantag för kontorslokal,

innehålla andra lägenheter än dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen.

De lägenheter, i hvilka råsockrets centrifugering och

uppvägning försiggå, skola bilda en särskild afdelning af byggnaden

(sockerhuset), så att de, om så erfordras, må kunna afstängas från öfriga

delar af densamma.

2. Mellan sockerhuset och den öfriga delen af fabriken må endast

finnas en genomgång. Vid denna genomgång skall för de vid fabriken

anställde kontrollörer finnas vaktrum med åt genomgången vettande

fönster. Om magasin för sockers uppläggande gränsar till sockerhuset,

må genomgång finnas äfven till magasinet.

3. Fönstren på centrifugrummets ytterväggar skola vara försedda

med järngaller samt fönstren till öfriga lägenheter i sockerhuset äfvensom

gluggarna till under detsamma belägna källare med järngaller eller

nät af järntråd på sätt i ordningsstadgan föreskrifves.

12 §.

1. Vid fabrik för framställning af raffineradt socker skall antingen

fabriksbyggnaden ligga fritt, utan samband med andra byggnader, samt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

hafva samtliga utåt vettande fönster försedda med järngaller eller nät af

järntråd, eller ock skall fabriksområdet vara fullständigt omgifvet af ett

minst två meter högt stängsel, där ej på grund af särskilda förhållanden

Kungl. Maj:t finner mindre fullständig anordning kunna medgifvas.

Till stängslet må räknas brandmur så ock till fabriken hörande byggnad,

som till fabriksområdets utsida ej har annan öppning än sådan ingång,

som är bevakad eller ställd under kronans lås, eller fönster, försedda

med järngaller eller nät af järntråd.

Stängsel skall så anbringas, att detsamma ej ligger på mindre

än fem meters afstånd från byggnad, som ligger inom stängslet och

ej utgör del af detsamma.

2. För trafiken till och från fabriken må i stängslet kring densamma

i regel ej hållas öppna mer än två ingångar om dagen och en

om natten. Alla andra ingångar skola vara stängda med kronans lås,

och få de vid behof öppnas allenast i kontroll tjänstemans närvaro.

3. Vid hvarje ingång, som icke i allmänhet hålles stängd, skall

finnas vaktstuga eller vaktrum för de till ingångens bevakning anställde

kontrollörer. Från vaktrummet skall finnas fönster, vettande åt ingången

till fabriken.

13 §.

1. Utan hinder af bestämmelserna ill och 12 §§ må i fabrik

jämväl finnas förseglade eller plomberade reservutgångar för att begagnas

i händelse af eldfara.

2. I hvarje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollpersonalen

afsedt expeditionsrum med minst tjugu kvadratmeters golfyta.

3. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet och de i

11 och 12 §§ omnämnda vaktrummen med erforderliga möbler samt

bekosta deras belysning och uppvärmning.

4. Vederbörande förste kontrollör eller dennes ställföreträdare

äge rätt att använda fabrikens laboratorium för utförandet af behöfliga

undersökningar.

14 §.

De i 10, 11, 12 och 13 §§ meddelade föreskrifter afse ej sådan

sockerfabrik (saftstation), där arbetet inskränker sig därtill, att saften

afvinnes betor och i rörledning föres till annan sockerfabrik för vidare

bearbetning.

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 5 Sami 1 Afd. 18 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Vid saftstation utöfvas kontrollen på sätt kontroll- ock justeringsstyrelsen

föreskrifver.

15 §.

1. Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens

närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes

till förvarande af sådant socker. Sådant magasin räknas till fabriken

och skall stå under kronans lås.

Erfordras särskild kontroll tjänsteman för kontrollen öfver uppläggning

eller uttagning af socker vid sådant magasin, vare tillverkaren

skyldig ersätta statsverket den däraf föranledda kontrollkostnaden.

2. Tillverkare äger att, när han så önskar, få tillträde till

magasin, där han har obeskattadt socker upplagdt, men skall därvid

kontrolltjänsteman vara närvarande.

16 §.

1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering af socker första

gången må i fabrik taga sin början, skall tillverkare låta i två exemplar

upprätta och till kontroll- och justeringsstyrelsen öfverlämna

dels en enligt de närmare föreskrifter, som i ordningsstadgan meddelas,

affattad beskrifning å fabriken med tillhörande område, dels ock planritning

öfver fabriksområdet och samtliga fabrikslokalerna med tydligt

angifvande af det ändamål, hvartill hvarje lokal är afsedd. Ett exemplar

af ritning och beskrifning förvaras vid fabriken och det andra

hos nämnda styrelse.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontrolloch

justeringsstyrelsen anser ritningen öfver densamma icke vidare

vara tillfyllestgörande, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning"

och beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

17 §.

Öfver byggnader, lägenheter, anordningar, fasta apparater och

fasta kärl, som icke blifvit upptagna i den i 16 § omnämnda beskrifning

eller som där upptagits men sedermera ändrats, skall, förrän desamma

må användas vid tillverkning eller raffinering af socker, tillverkare

låta i två exemplar upprätta beskrifning och ritning, med

hvilka förfaras på sätt i 16 § stadgas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(.Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

18 §.

1. Då fabrik skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att

minst tio dagar förrän rörelsen må börja, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva skriftlig driftsanmälan med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om dagen,

c) antalet ingångar, som i allmänhet skola hållas öppna,

d) huruvida socker skall förvaras utom fabriksområdet, samt

e) ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänstemännen,

hvarjämte, därest fabriken ej står under kontroll, da anmälan

göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande förste kontrollör,

att anordningarna vid fabriken icke strida mot denna förordnings eller

ordningsstadgans föreskrifter.

2. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl.

Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis.

3. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan skett, ändra lämnad

uppgift, vare han pliktig därom ofördröjligen göra skriftlig anmälan

hos Kungl. Maj :ts befallningshafvande.

4. Driftsanmälan äfvensom anmälan enligt 3 mom. skall ingifvas

i två exemplar, af hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande behåller

det ena och ofördröjligen öfversänder det andra till kontroll- och justeringsstyrelsen.

19 §.

Då arbetet vid fabrik afslutats, skall tillverkaren ofördröjligen

därom göra anmälan hos förste kontrollören; och åligger det denne

att lämna tillverkaren bevis om gjord anmälan äfvensom att, så fort

ske kan, därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande samt

kontroll- och justeringsstyrelsen.

Vill tillverkaren, sedan anmälan om arbetets afslutande blifvit

gjord, under tillverkningsåret åter upptaga rörelsen i fabriken, göre

ny anmälan på sätt i 18 § är stadgadt. Finnes ej hinder för rörelsens

utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande nytt tillståndsbevis.

20 §.

Om i annan fabrik än sådan, som omförmäles i 14 §, arbete för

sockertillverkningen ej företages inom fem helgfria dygn efter den i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kunfl. Majits förslag:) (Utskottets förslag:)

driftsanmälan uppgifna tiden, åligger det tillverkaren att för hela den

tid, hvarunder arbete icke ägt rum, till Kungi. Maj:ts befallningshafvande

inbetala det förste kontrollör och öfriga kontrollörer vid fabriken

tillkommande arfvode, vid äfventyr, om betalning ej sker, att Kungl.

Maj:ts befallningshafvande låter hos honom utmäta detsamma.

Har under den del af året, arbete i fabriken enligt anmälan fortgått,

icke vid fabriken tillverkats i medeltal femtusen kilogram socker

för hvarje helgfritt dygn, åligger det tillverkaren att till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande inbetala hela det förste kontrollör och öfriga kontrollörer

vid fabriken tillkommande arfvode, vid äfventyr, som i föregående

mom. är sagdt.

21 §•

Tillverkare åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan bok,

att därur med lätthet kan inhämtas, huru stor mängd råämnen användts

vid tillverkningen, huru mycket af särskilda fabrikater i fabriken

vunnits, samt huru mycket socker, sirup eller melass bortförts från fabriken,

äfvensom i öfrigt sådana upplysningar erhållas, som för upprättande

af en tillförlitlig statistik öfver sockerindustrien erfordras,

däribland, hvad råsockerfabrik angår, huru stor ytvidd varit använd

för odling af de betor, som afverkats inom fabriken, och angående betornas

sockerhalt. I afseende å bokens anordning och förande vare

tillverkare skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

kontroll- och justeringsstyrelsen meddelar. Nämnda bok skall, när

helst så påfordras, hållas tillgänglig för vederbörande förste kontrollör.

22 §.

1. Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan

innehåller om hans åligganden samt de föreskrifter, som kontroll- och

justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med af förste kontrollör vid

tillämpningen af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen

åtgärd, äger han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka

ändring.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Ma j ds förslag;) (Utskottets förslag:)

23 §.

Vill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka

sirap eller melass, hvarom i 1 § 2 mom. förmäles, göre för hvarje

tillverkningsår, minst tio dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälan därom, med angifvande af

det ställe, där tillverkningen skall bedrifvas, och ombud, som i yrkesutöfvarens

frånvaro skall företräda honom inför den, som skall utöfva

kontrollen vid fabriken. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande,

meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis. När tillverkningen

upphört göre yrkesutöfvaren ock anmälan hos Kung!.

Maj:ts befallningshafvande.

Kontroll öfver tillverkning, som

afses i denna §, utöfvas på sätt

kontroll- och justeringsstyrelsen

föreskrifver.

Finnes inom fabrik, hvarom i denna § är fråga, anordning för

framställning af kristalliseradt socker, skall densamma sättas under

kronans lås eller försegling.

Yrkesutöfvare i sådan fabrik vare ock skyldig att föra bok, i

tillämpliga delar så inrättad, som i 21 § sägs. Nämnda bok skall,

när helst det påfordras, hållas tillgänglig för den kontrolltjänsteman, under

hvars inseende fabriken är ställd, äfvensom för den, hvilken eljest

äger anställa undersökning i fabriken.

Hvad i öfrigt i denna förordning är stadgadt om tillverkare och

fabrik äger icke tillämpning å yrkesutöfvare och fabrik, hvarom i

denna § förmäles.

Såsom ersättning för kontrollkostnaden skall yrkesutöfvaren för

hvarje månad till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala tio kronor

för hvarje helgfritt dygn, hvarunder arbetet enligt anmälan kunnat

under månaden pågå. Betalas ej afgiften inom utgången af den

påföljande månaden, varde densamma utmätt.

24 §.

För fabrik, som ligger vid öppen plats eller gata vare sig i

stad eller inom område, tillhörande station vid för allmän trafik upp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(.Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

låten järnväg, eller vid allmän hamn, må eftergift i föreskrifterna

angående afstängningen kunna medgifvas af kontroll- och justeringsstyrelsen;

och likaledes må styrelsen, därest afsevärda svårigheter möta

att i öfrigt företaga föreskrifna anordningar vid fabrik, meddela de

förändrade bestämmelser, som af omständigheterna kunna påkallas.

ni KAP. Om kontrollen.

25 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen vid sockerbeskattningen, för

så vidt denna kontroll icke ankommer på tullverket, utöfvas af kontrolloch

justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan,

utöfvas den i 1 mom. afsedda kontrollen af förste kontrollörer,

kontrollörer och tillsyningsman.

3. Förste kontrollörer förordnas af kontroll- och justeringsstyrelsen

och kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

4. Dagarfvode utgår af statsmedel under tjänstetiden till förste

kontrollör med tolf och till annan kontrollör med sex kronor, dock

att, där förste kontrollör varit inkallad till tjänstgöring mer än sex

månader om året, arfvodet för öfverskjutande tjänstetid bestämmes till

åtta kronor om dagen; och erhåller förste kontrollör dessutom, om

resa förekommer, reseersättning med femton kronor för hvarje gång,

han inträder i tjänstgöring eller från en till annan fabrik förflyttas.

Förordnas förste kontrollör att verkställa förrättning under tid, då han

ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller han dels dagarfvode med tolf

kronor dels ock reseersättning enligt fjärde klassen i gällande resereglemente.

5. Är fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle,

vare tillverkaren pliktig att på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

åt enhvar af den vid fabriken anställda kontrollpersonal till

pris af en krona om dagen upplåta ett eldadt, städadt samt med

nödiga möbler och sängkläder försedt boningsrum, beläget i fabrikens

närhet. Oafsedt fabrikens belägenhet vare tillverkare ock skyldig att,

på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, åt enhvar af kontrollpersonalen,

som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot en

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande N-o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

ersättning af en krona om dagen. De i detta mom. omförmälda

ersättningsbelopp afdragas från det vederbörande tillkommande arfvode

och tillhandahållas tillverkaren genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

6. Då arbete i sockerfabrik ej pågår och allt socker inlagts i

magasin under kronans lås, skola förste kontrollör och kontrollörer

återkallas och tillsynen vid magasinet öfverlämnas åt en af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande utsedd tillsyningsman, hvilken i arfvode af statsmedel

erhåller tio kronor för hvarje dag, hans verksamhet vid magasinet påkallats.

Påkallas tillsyningsmannens åtgärd under tillverkningsåret mer än

trettiofem särskilda dagar, skall ersättningen för de Överskjutande

dagarna gäldas af tillverkaren.

26 §.

För uppvägning af socker vare tillverkare skyldig att anskaffa

och underhålla våg äfvensom nödiga vikter.

Allt arbetsbiträde, som erfordras för vägningen, lämnas af tillverkaren.

27 §.

Allt socker, som i fabrik införes, där tillverkas eller raffineras

eller därifrån utföres, skall till vikten bestämmas på sätt kontroll- och

justeringsstyrelsen föreskrifver.

28 §.

1. När socker skall uttagas från fabrik, göre tillverkaren hos

förste kontrollören eller tillsyningsmannen anmälan därom, med angifvande,

huruvida sockret skall utlämnas till fritt bruk eller försändas

till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare.

2. Utlämnas socker till fritt bruk, skall förste kontrollören eller

tillsyningsmannen utfärda vågsedel i två exemplar, af hvilka det ena

öfverlämnas till tillverkaren och det andra, försedt med kvitto af tillverkaren

eller hans ombud, bilägges kontrollhandlingarna.

3. Föres socker till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller

tullkammare, skall försändelsen ske under de villkor och bestämmelser,

som meddelas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

{Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

29 §.

1. Innan sirap eller melass utlämnas från fabrik bestämmes dess

.sockerbalt på sätt i 1 § 2 mom. är sagdt. År denna sjuttio procent

eller däröfver af torrsubstansens vikt, förfares med varan på sätt om

socker är stadgadt; är sockerhalten mindre än sjuttio procent af torrsubstansens

vikt, äger tillverkaren att fritt förfoga öfver varan.

2. År tillverkaren ej nöjd med undersökning, som enligt 1 mom.

blifvit i fabriken verkställd å sirap eller melass, tages däraf prof, som

försedt med förste kontrollörens och tillverkarens sigill, insändes till

kontroll- och justeringsstyrelsen för verkställande af ny undersökning,

hvars resultat blir afgörande.

30 §.

Kontroll- och justeringsstyrelsen äge att förordna om inventering

och uppvägning af allt i fabrik eller magasin befintligt socker.

31 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, för undersökning

äga tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till

boningsrum dock endast mellan klockan nio förmiddagen och klockan

nio eftermiddagen, äfvensom hafva rätt att anställa undersökning

å personer, som lämna fabriken, eller varor, som därifrån bortföras.

32 §.

Kontrolltjänsteman äge när som helst tillträde till sådan fabrik,

som i 23 § omförmäles, och att där taga prof af tillverkningen för dess

undersökande. Till boningsrum äge han dock ej tillträde mellan klockan

nio eftermiddagen och klockan nio förmiddagen.

33 §.

Allmän åklagare äger anställa undersökning för upptäckande af

förbrytelser mot denna förordning.

Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande A:o 19-

25

{Kungi. Maj:ts förslag;)

(Utskottets förslag:)

IV KAP. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

34 §.

Den, som utan tillståndsbevis tillverkar eller raffinerar socker,

böte från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes

med fängelse från och med eu till och med sex månader samt

gälde den i 1 § stadgade skatt, hvilken i sådant fall beräknas efter

den tillverkning, som med ledning af redskapens beskaffenhet, den tid

densamma må hafva varit i bruk och hvad i öfrigt i målet förekommit

kan antagas hafva ägt rum.

Tillverkar någon utan tillståndsbevis sirup eller melass, straffes

med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

35 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt

från fabrik, där tillverkning eller raffinering af socker på grund

af tillståndsbevis bedrifves, eller från lägenhet, där obeskattadt socker

förvaras under kronans lås, eller under transport af obeskattadt socker,

undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller raffinering af socker eller i

allmänt sockernederlag eller under transport af obeskattadt socker

olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås, som kontrolltjänsteman

eller tullförvaltning åsatt,

eller i fabrik eller nederlag, hvarom ofvan sagts, vidtager åtgärd,

hvarigenom vid uppvägning af socker mindre än sockrets rätta vikt

af vågen angifves,

eller eljest där svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år.

Den sakfällde erlägge ock den skatt, lian undandragit statsverket.

36 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af arbetare eller annan vid sockerfabriken

Bill. till Kilsd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. IS Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande JV:o 19.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

anställd person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Begagnar tillverkaren ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

Hvad i denna § är stadgadt om tillverkare äge motsvarande tillämpning

å innehafvare af allmänt sockernederlag.

37 §.

1. Underlåter tillverkare att, i enlighet med därom gifna föreskrifter,

föra den bok, som omförmäles i 21 §, eller vägrar han förste

kontrollör tillgång till samma bok eller vederbörande kontrolltjänsteman

eller den, hvilken äger anställa undersökning om förbrytelse mot denna

förordning, tillträde till rum eller byggnad, där undersökning må ske,

eller till ritning och beskrifning öfver fabriken, straffes med böter från

och med etthundra till och med ettusen kronor.

2. Underlåter yi*kesutöfvare, hvarom i 23 § sägs, att i enlighet

med därom gifna föreskrifter föra bok, som omförmäles i 21 §, eller

vägrar han den, som äger anställa undersökning i fabriken, tillgång

till nämnda bok eller tillträde till rum eller byggnad, där undersökning

må ske, vare underkastad enahanda ansvar, som i 1 mom. är stadgadt.

38 §.

Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehafvare att ställa sig till

efterrättelse något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga

rörande sockerbeskattningen föreskrifves eller de föreskrifter i

fråga om tillverkares åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen, vederbörande

kontrolltjänsteman eller tillsyningsman i enlighet med denna

förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes, där ej särskild!

ansvai’ är bestämdt, med böter från och med fem till och med etthundra

kronor; och äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande att vid

lämpligt vite ålägga den tredskande att sin skyldighet genast eller inom

utsatt tid fullgöra eller ock att låta tills vidare afbryta tillverkningen.

39 §.

Tillverkare, nederlagsinnehafvare eller sådan yrkesutöfvare, som i

23 § omförmäles, hvilken åt kontrolltjänsteman, som öfver hans fabrik

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

27

(Kungl. Maj-.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder,

böte från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,

som gåfvan mottager, vare underkastad lika ansvar och

miste därjämte befattningen.

40 §.

Pen som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid

sockerbeskattningen, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet

eller affärsförhållanden. Gör han detta, och framgår ej af omständigheterna,

att han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit

kännedom å tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter

från och med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att

göra skada eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller

affärsförhållanden till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans

åtgöranden skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo

godtgöra.

41 §.

Anställes undersökning, hvarom i 33 § förmäles, mellan klockan

nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen

då ej äger fritt tillträde, men upptäckes ej förbrytelse, böte

förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

42 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

'' 43 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

44 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med eu

tredjedel kronan ock med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild

angifvare, tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme

dock ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot

föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot

den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk, under den tid de äro i tjänsten.

45 §.

Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän

åklagare.

Finner den, som med kontrollen har befattning, öfverträdelse begången,

som bör föranleda åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

Öfvergångsstadgande.

För det i 15 § omförmälda ändamål må redan befintligt, före år

1905 till förvaring af socker användt magasin, äfven om det icke anses

ligga i fabrikens närhet, fortfarande begagnas, för så vidt det icke är

beläget på längre afstånd än en kilometer från fabriken.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 september 1908, vid

hvilken tid nådiga förordningen den 2 juni 1905 om beskattning af

socker upphör att vara gällande; dock att tillsättningen af förste kontrollörer

och kontrollörer skall, för det tillverkningsår, som tager sin

början den 1 september 1908, ske i enlighet med denna förordning.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:184 Skrifvelse till Konungen, med ny förordning om beskattning af socker. s. 1 i texten