Betänkande, i anledning af väckta motioner om dels nedsättning af tullen å omalen majs, dels ock borttagande af nämnda tidt m. m.
1907-04-23 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1907:28, Betänkande, i anledning af väckta motioner om dels nedsättning af tullen å omalen majs, dels ock borttagande af nämnda tidt m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
1
N:o 28.
Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1907, kl. 3 e. m.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om dels nedsättning
af tullen å omalen majs, dels ock borttagande af nämnda
tidt m. m. I
I en inom Första Kammaren af herr friherre von Schwerin väckt
motion, n:o 14, har föreslagits, att nu gällande tullsats å majs, 3 kronor
70 öre för 100 kilogram, måtte nedsättas till 1 krona 50 öre likaledes
för 100 kilogram, äfvensom att denna tullsats måtte vinna tillämpning,
såsom motionären yttrar, från och med t. ex. den 1 maj innevarande år.
Vidare har i tre särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner,
nämligen dels motionen n:o 17 af herrar E. A. Nilson i Örebro och
L. Eriksson i Bäck, dels motionen n:o 40 af herrar P. N. Bosson och
N. Larsson i Klagstorp, dels ock motionen n:o 73 af herr J. Bromée i
Billsta, med instämmande i motionens syfte af aderton andra af kammarens
ledamöter, förslag framställts, att artikeln majs, omalen, skall vara
tullfri, hvarjämte i motionen n:o 40 hemställan gjorts, att »denna lagändring
må träda i kraft på tid, som Kungl. Maj:t finner lämpligt.»
Slutligen har herr E. A. Lindblad i motion n:o 110 inom Andra
Kammaren föreslagit:
»att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utredning, huruvida ej i samband med frihamns inrättande i
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 27 Htift. (N:o 28) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
vårt land sådana bestämmelser kunde gifvas, att krossad eller malen
majs finge införas tullfritt i riket i likhet med en del majspreparater,
som nu införas till kreatursfoder.»
Friherre von Herr friherre von Scliwerin motiverar sitt förslag sålunda:
motion''.11 »Då den åsikten alltmera vinner utbredning, att svenska landtbruket
svårligen kan undvara majsen som foderämne, och denna ännu drager
en tull af 3 kronor 70 öre per deciton, d. v. s. cirka 40 ä 50 procent
af varans egentliga värde, tillåter jag mig föreslå, att Sverige börjar tilllämpa
samma system i fråga om spannmålstullar som Tyskland.
Som bekant uppdelas spannmål där i två stora grupper: l/rödsåd och
fodersäd med väsentligt olika tullsatser.
Till den förra höra hvete, råg m. m. och till den senare majs, hirs,
foderbönor, lupiner in. m.
Jag skall icke anföra några vidare skäl, då så mycket härom talats
och skrifvits, utan endast nämna, att mångfaldiga landtbrukare jämte
mig anse det vara ett lifsvillkor för vår tynande svinskötsel och fjäderfäafvel
att få tillgång till billigare majs.»
Heirar E. A. Herrar E. A. Nilson och L. Eriksson åberopa till en början mott
L.
1 Erikssons ringen till en af dem vid 1906 års riksdag väckt motion, n:o 22, jämte
motion. en sagda motion åtföljande bilaga och erinra vidare, hurusom vårt lands
fläskexport fortfarande tenderade att gå tillbaka, att 1906 års bevillningsutskott
i sitt då i ämnet afgifna betänkande vitsordat, att majs vore ett
godt och värdefullt foderämne, framför allt i och för produktion af fläsk,
samt slutligen att i Finland, där majstullen borttagits, man icke förmärkt
någon olägenhet däraf på spannm åls marknaden.
Den åberopade motiveringen till motionen n:o 22 vid 1906 års
riksdag är med åtföljande bilaga af följande lydelse:
»För att främja jordbruksnäringens utveckling och tillvarataga dess
intressen, göras i närvarande tid rika insatser, och har därvid särskild
uppmärksamhet ägnats sådana grenar af landthushållningen, som stå i
ett intimt samband med jordbruket som hufvudnäring. Till dessa grenar
kunna i främsta rummet räknas kreatursskötsel och mejerihandtering.
Man kan med sanning säga, att förutsättningen för ett lönande jordbruk
1 den ojämförligt största delen af landet är, att dessa näringsgrenars intressen
rätt tillgodoses och främjas. Då så är, kan det ej annat än verka
nedslående att erfara, att Sveriges export under år 1905 hvad artikeln
fläsk angår icke öfverstigit 2,100,000 kilogram till ett värde af omkring
2 miljoner kronor, under det att den i dessa dagar offentliggjorda preli
-
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
minära statistiken öfver Danmarks export af jordbruksartiklar utvisar,
hvad artikeln fläsk vidkommer, en exportsiffra, 80,000,000 kilogram, till
ett värde af omkring 80 miljoner kronor. Dessa för vårt land så ogynnsamma
siffror visa klart, att bär finnes ett rikt fält att bearbeta för att
vinna ökadt nationellt välstånd. Den gjorda jämförelsen blir desto mera
ogynnsam, om man betänker, att Sveriges export af fläsk år 1895 utgjorde
omkring 9‘/2 miljoner kilogram och Danmarks samma år omkring 60
miljoner kilogram; under det vårt grannland alltså ökat denna sin export
med 33 procent, har Sverige samtidigt nedgått till omkring en fjärdedel
af hvad den utgjorde sagda år.
En hufvudorsak till detta beklagliga sakförhållande har man tvifvelsutan
att söka i den omständigheten, att vi sakna tillgång på ett lämpligt
och på samma gång prisbilligt kraftfoder, som i särskild grad lämpar
sig för uppfödning och gödning af svin. Yi hafva visserligen i majs
ett i detta hänseende synnerligen värderikt fodermedel, men detta kan
ej med fördel ifrågakomma till användning, så länge den är åsatt en tull
af kronor 3,70 per 100 kilogram. Motion om borttagande af denna tullsats
har väckts flera gånger utan att vinna Riksdagens bifall. De skäl, som
anförts mot bifall till de upprepade framställningarna härom, hafva varit,
dels att därigenom skulle användningen af potatis vid brännvinstillverkning
utestängas till skada för landets potatisodling, dels att, enär majs läte
sig med fördel användas till ölbrygd i stället för kornmalt eller jämte
sådant, en skadlig inverkan på landets jordbruk kunde befaras, dels ock
att, då i mjöl af råg eller hvete kunde inblandas afse värd mängd af
majsmjöl, en allmännare användning af majs såsom människoföda kundo
blifva följden, något som kunde ofördelaktigt inverka på den inhemska
spannmålsproduktionen.
De tvenne förstnämnda skälen äro numera borteliminerade, enär redan
Kungi. Maj:t, med öppen blick för den stora nationalekonomiska betydelse,
som frågan om tullfri införsel af omalen majs onekligen äger, härom afgaf
nådig proposition till 1903 års lagtima Riksdag och därvid jämväl
afgaf förslag till sådana förändringar i förordningen angående villkoren
för tillverkning af brännvin, som voro erforderliga för att den tullfria
majsen ej skulle uttränga användning af potatis vid tillverkning af brännvin,
dessa förändringar också af Riksdagen gillats och godkänts och sedermera
i laga ordning till efterrättelse blifvit kungjorda, och i kungl. förordningen
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker af den 17 juni 1903
är stadgadt, att i skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdryc
-
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
ker endast användas torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och
vatten samt, under de villkor Kungl. Maj:t föreskrifver, sockerkulör. —
Den jämförelsevis obetydliga kvantitet majs, som möjligen kunde komma
till användning vid skattefria bryggerier, kan ej få bestämmande inverka
på lösningen af en så stor fråga, som tullfri införsel af majs onekligen är.
Med den stora införsel af såväl råg som hvete, som vårt land allt
fortfarande har behof af, skulle en möjligen förekommande inblandning
af majsmjöl i mjöl af råg eller hvete sakna all betydelse med hänsyn
till dess inverkan på vårt genom tullskydd premierade jordbruks ställning.
För vår del äro vi lifligt öfvertygade därom, att sådan inblandning
skall endast i undantagsfall, om en alls förekomma. Denna vår
åsikt grundar sig på kännedom om förhållandet i de länder, hvarest
odling af majs förekommer jämte odling af råg och hvete och hvarest
i allmänhet också förekommer så stor prisskillnad mellan majs å ena
sidan och hvete å den andra sidan, att man kunde befara en sådan inblandning.
Inom mjölproduktionen förekommer en alltför stor täflan
mellan respektive fabrikanter att framställa bästa möjliga vara, hvadan
man tryggt kan påstå, att denna befarade inblandning är mera inbillad
än verklig.
Jämte den stora betydelse, som tullfri införsel af majs skulle hafva
för vår jordbruksnäring — hvarom en ärad ledamot af 1903 års bevillningsutskott,
hvars lifliga intresse för vårt jordbruk ingen bestrider,
säger, satt jordbruket i vårt land skulle kunna hämta stora fördelar af
en tullfri import af ett dylikt för vissa ändamål och vissa orter alldeles
oomtvistligen behöfligt födoämne, anser jag ligga i öppen dag» — anse
vi att den äfven är ägnad att utöfva stort inflytande på en annan ganska
viktig fråga: tillvaratagandet och tillgodogörandet af hushållsaffallet från
våra stadssamhällen, ett spörsmål af stor räckvidd för såväl städernas
ekonomi som ock statens.
Erfarenheten från en kommunal svingård vid en af mellersta Sveriges
städer synes gifva vid handen, att affall från hushållen, rätt behandladt
och i förening med annat lämpligt kraftfoder, är ett värderikt utfodringsmedel
vid uppfödning och gödning af svin.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
Sveriges import och export
af
Fläsk.
År
Öfv erskott
Export
Import
Export
Import
Danmarks export
1889
Kilo
7,347,000
Kilo
5,060,000
Kilo
2,287,000
Kilo
Kilo
c:a31,400,000
1890
5,961,238
8,219,833
—
2,258,595
27,200,000
1891
5,032,841
6,338,136
—
1,305,295
32,200,000
1892
6,663,754
7,320,709
—
656,955
35,000,000
1893
6,577,759
3,660,809
2,916,950
—
40,400,000
1894
8,063,197
6,014,222
2,048,975
—
41,600,000
1895
9,687,789
6,113,770
3,574,019
—
60,000,000
1896
7,063,822
12,282,979
5,219,157
71,000,000
1897
4,250,359
4,347,158
—
96,799
60,000,000
1898
3,137,880
10,233,428
—
7,095,548
58,000,000
1899
2,502,000
11,927,000
---—
9,425,000
71,000,000
1900
1,221,346
10,669,249
—
9,447,903
62,000,000
1901
1,068,542
10,137,005
—
9,068,463
60,000,000
1902
2,240,606
5,685,358
—
3,444,752
70,000,000
1903
2,722,069
5,133,897
—
2,411,828
80,000,000
1904
2,860,000
5,311,000
—
2,451,000
92,000,000
1905
c:a 2,100,000
—
---
—
80,000,000
Af herrar P. N. Bosson och N. Larsson anföres följande:
»Då vid förra årets riksdag motioner väcktes om majstullens borttagande,
vann detta genklang och gillande öfverallt i landet bland dess
s. k. småbrukare, och man hade hoppats, att Riksdagen denna gång
skulle lämna saken sitt bifall, men som bekant föll frågan äfven denna
gång på Första Kammarens envisa motstånd. Att denna utgång verkade
Herrar P. N.
Bossons och
N. Larssons
motion.
6
Bevillningstitskottets Betänkande N:o 28.
Herr
mces
förstämning och missnöje bland de klasser, denna fråga så nära berör,
är ju nogsamt kändt. Men som frågan om majstullens borttagande hör
till de frågor, som falla framåt, och därför icke kan afföras på annat
sätt än genom en önskad och åtrådd lösning, är det som vi dels på
grund af egen öfvertygelse, men ock i anledning af många uppmaningar,
äfven i år drista föra denna för vårt mindre jordbruk så viktiga fråga
inför Riksdagens förnyade pröfning och afgörande.
De skäl, som i förra årets motioner i ärendet anfördes, stå oförändrade
kvar, hvarför vi icke skola upprepa, endast påpeka desamma.
Det höga föredöme, vi ha i Danmarks landtbruk, önska vi efterfölja,
men hindras af majstullen; vår produktion af kött, fläsk, smör och ägg
måste ökas, men hindras af majstullen; utlandet, nu äfven Tyskland,
inbjuder oss till export, och vi ha, tack vare majstullen, litet eller intet
att exportera. Man önskar starta svinslakterier, men hindras af majstullen,
och redan fullbordade sådana »gå omkull» i följd af brist på billig
produktion. Se nu sist Göteborg. Att genom borttagandet af tullen
på majs, kr. 3,70 per 100 kg., göra denna präktiga råvara jämnt så
mycket billigare skulle otvifvelaktigt väsentligt afhjälpa nu påpekade
missförhållanden. Våra ombud på utländska handelsplatser och, såvidt
vi veta, alla våra jordbrukskonsulenter här hemma ha länge yrkat på
att majsen skall göras fri, ja, huru varmt har icke äfven f. d. statsrådet
Odelberg såväl i 1903 års kung! proposition i ärendet som i debatten
då och vid förra årets riksdag tagit till orda för denna sak, och dessa
må väl få anses som fackmän på jordbrukets område mera än de flesta.
Af nyss utkomna statistik får man reda på att af Sveriges 350,851
brukningsdelar 244,679 eller nära 70 % besittas af s. k. småbrukare
och resten, endast omkring 30 %, äro större possession^''. De 70% önska
bli af med majstullen och de 30 % önska ha den kvar. När procenttalet
för och emot är så olika, ja, skillnaden i verkligheten nog ännu
större, och man äfven, förnuftigt nog, fortast möjligt söker ännu mera
öka småbrukarnes antal, finnes då rimlig anledning att ännu längre i
envist, oklokt motstånd söka hindra borttagandet af denna, man kan
gärna säga, okynnestull?»
j. Bro- Den af herr J. Bromée väckta motionen lyder sålunda:
motion. »Vid flera af de senare riksdagarne har af enskilda ledamöter i
Andra Kammaren väckts förslag om majstullens borttagande, och vid
1903 års riksdag föreslogs i kungl. proposition denna tulls afskaffande,
inen oaktadt Andra Kammaren med betydlig majoritet flera gånger be
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 7
slutat tullens upphäfvande, har Första Kammaren motsatt sig sådana
förslag, och frågan har fallit i gemensam votering, vid sista riksdagen
med 173 röster mot 189. Jag skulle i följd af det så nyligen gjorda
afslaget icke vågat att nu bringa frågan ånyo inför Riksdagen, om icke
nya och särskilda förhållanden sedan dess inträffat. Den 15 sistlidne
december kungjorde preussiske landtbruksministern, att införseln af fläsk
från Sverige till Preussen lcomme att tillåtas från den 20 i samma månad,
och hafva liknande bestämmelser utfärdats för införseln till MecklenburgSchwerin,
Oldenburg, Hamburg, Lybeck och Bremen.
Som kändt har den lilla utförsel af fläsk, som skett härifrån, gått
under dansk ursprungsbeteckning. Då utförseln af fläsk sålunda numera
får komma att gå under sitt svenska namn, torde tiden vara inne ännu
mera än förut att här i landet öka svinafveln. Men att öka svinafveln
och få någon nytta af den sålunda frigifna utförseln lärer nog icke med
fördel lyckas, med mindre det allmänt erkändt lämpliga fodermedlet majsen
fördelaktigt kan användas, hvilket icke kan ske med mindre majstullen
afskaftas.
Ännu under åren 1893 och 1895 hade Sverige ett utförselöfverskott
af 3 och 3,26 millioner kilogram, men alltifrån år 1896 har införselöfverskottet
varit i ständigt stigande, så att det åren 1899 och 1900 uppgick
ända till 9,4 och 9,6 millioner kilogram, och fortfarande visar vår statistik
ett betydande importöfverskott af fläsk. Fackmännen äro dock ense om
att vår fläskproduktion skulle kunna i hög grad uppdrifvas, om blott de
konstlade hindren, som ligga i vägen därför, borttoges.
Det är med särskild hänsyn till de nu nämnda inträffade förhållandena
(i Tyskland), som jag ånyo vågar draga denna betydelsefulla fråga
inför Riksdagen, och det är med fäst afseende därpå som jag vördsamt
hemställer, att Riksdagen ville besluta borttagande af den införselstull,
som nu är åsatt omalen majs.»
Slutligen har herr Lindblad till stöd för sitt förslag anfört följande:
>/Då frågan om frihamn i denna riksdag kommer att föreligga och
det synes, som om, efter beslut om en sådan, den mångtaliga gånger debatterade
frågan om tullfri import af majs till kreatursfoder lätt uog
kunde lösas genom att i frihamnen låta förmala majsen och samtidigt
gifva den krossade varan en mörkare färg (medelst en helt obetydlig inblandning
af träkol), så att dess användning till blandningar i brödsäd
förhindrades, så får jag härmed — med anledning af de vid innevarande
riksdag ånyo föreliggande motionerna om tullfri import af omalen majs —
Herr Lindblads
motion.
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
återkomma till min vid förra årets utskottsbehandling af frågan uttalade
mening. Den segslitna frågan löses ej utan en kompromiss, och
då förslag om frihamn antagligen blir verklighet i år, så erbjuder sig
jämväl därmed ett ypperligt tillfälle att utan några risker göra experimenten
med majsen. Skulle användningen däraf komma att taga någon
fart, så blefve ju detta eu uppmuntran till inrättande af frihamn både
vid Österhafvet och Sundet och till hjälp vid deras första igångsättande,
något, som erfarenheten från Danmark torde hafva visat behöflig!.;
Samtliga ifrågavarande motioner hafva blifvit hänvisade till bevillningsutskottet,
och går utskottet nu att öfver desamma afgifva yttrande.
Föregående yid 1880 års riksdag åsattes majs, som tillförene varit tullfri, en
f°ämnri * tull af 1 krona 50 öre för 100 kilogram. Den tullkommitté, som år
1882 afgaf förslag till ny tulltaxa, hemställde emellertid om tullfrihet
för majs, malen och omalen. I enlighet härmed aflat Ivungl. Maj:t proposition
till 1882 års Riksdag, som med bifall till propositionen stadgade
tullfrihet för majs, såväl malen som omalen. Vid 1885 års riksdag väcktes
motioner om åsättande af tull å majs. Bevillningsutskottet hemställde
vid behandlingen af dessa motioner, att omalen majs måtte beläggas
med en tull af en krona för 100 kilogram och att malen majs fortfarande
måtte förblifva tullfri. Riksdagens båda kamrar beslöto emellertid,
att gällande tullfrihet för majs, såväl malen som omalen, skulle bibehållas,
Vid majriksdagen år 1887 förekom — jämte ett af Ivungl. Maj:t framlagdt
förslag om förbud mot användande af majs in. fl. ämnen för tillverkning
af brännvin, hvilket förslag emellertid ej vann Riksdagens bifall
— ånyo frågan om tull å majs, hvarvid bevillningsutskottet afstyrkte
förslagen därom. Första Kammaren biföll utskottets hemställan, men
Andra Kammaren beslöt en tullsats af två kronor för 100 kilogram,
hvilket beslut segrade i gemensam omröstning. Sedermera har majs alltjämt
varit belagd med tull, ehuru till växlande belopp. De nu gällande
tullsatserna å majs åsattes af 1895 års Riksdag. Därefter hafva motioner
väckts om tullfrihet, dels år 1897 för såväl malen som omalen majs, dels
ock åren 1898, 1899, 1900 och 1901 för omalen majs. Dessa motioner
hafva af bevillingsutskottet afstyrkts med undantag af år 1899, då
utskottet hemställde, att tullsatsen för omalen majs måtte nedsättas till
två kronor för 100 kilogram. Riksdagen har emellertid hvarje gång
beslutit bibehålla gällande tullsatser, men år 1901 antog dock Andra
Kammaren för sin del en vid bevillningsutskottets betänkande fogad reservation,
i hvilken framställts förslag, att Riksdagen måtte i skrifvelse till
Bevillningsutskottets Betänkande Ko 28. 9
Konungen anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes utreda, om icke de hinder
som förefunnes mot ett borttagande af tullen å majs, skulle kunna undanröjas,
särskild! hvad brännvinstillverkningen beträffade, genom ändrad
lagstiftning, och i sådant fall till riksdagen inkomma med de förslag,
som af utredningen kunde föranledas. Vid 1902 års riksdag väcktes af
enskild motionär förslag om aflåtande af en skrifvelse till Kungl. Maj:t
af enahanda innebörd som Andra Kammarens ofvan omförmälda beslut.
Bevillningsutskottet hemställde emellertid i sitt öfver denna motion afgifna
betänkande, att densamma icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda,
och blef denna hemställan af Första Kammaren bifallen. Andra
Kammaren däremot biföll, med afslag å utskottets hemställan, den i ämnet
väckta motionen. Sedermera föreslog Kungl. Maj:t i en till 1903 års
Riksdag aflåten proposition, att artikeln omalen majs skulle förklaras
tullfri. Efter det bevillningsutskottet i häröfver afgifvet betänkande (n:o
25) hemställt om afslag a nämnda proposition, biföll Första Kammaren
denna hemställan, hvaremot Andra Kammaren godkände Kungl. Maj:ts
förslag. Vid den med anledning häraf företagna gemensamma omröstningen
afslogs den kungl. propositionen med 192 röster mot 181.
Såsom redan i de nu väckta motionerna blifvit erinradt, återupptogs
vid 1906 års riksdag åt enskilde motionärer frågan om majstullens afskaffande.
Bevillningsutskottet hemställde emellertid i sitt betänkande
(n:o 6), att Riksdagen ville, med afslag å då föreliggande motioner om
upphäfvande af tullen å majs, besluta, att gällande tullsats skulle bibehållas
oförändrad.
Denna hemställan biträddes åt Första Kammaren, hvaremot Andra
Kammaren beslöt, att artikeln majs, omalen, skulle vara tullfri. Vid
därefter i ärendet anställd gemensam omröstning segrade Första Kammarens
mening med 189 röster mot 173.
Uti sitt vid 1903 års riksdag i detta ämne afgifna betänkande
meddelade bevillningsutskottet uppgifter rörande den omfattning, hvari
införsel åt majs under senare tider förekommit, äfvensom om priset å
denna vara samt om de under olika tider gällande tullsatser för artikeln
majs. Uppgifterna om priset, i hvilket tullafgiften icke ingick, voro i
likhet med uppgifterna om införseln hämtade från vår officiella handelsstatistik;
och hade samtliga ifrågavarande uppgifter sammanfattats i en
tabell, hvilken, i vederbörliga afseenden fullständigad hvad anginge de
senast förflutna åren, ansågs böra äfven förlidet år meddelas.
Utskottet har därför funnit denna tabell, ytterligare kompletterad
med motsvarande siffror för år 1905, böra här nedan intagas.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 27 Häft.
2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2S.
Av
M a
j s
I
Införsel
Pris för
Tullsats för
Kvantitet j
Värde
100 kg.
100 kg.
Ton
Kronor
Kronor
Kronor
1875......
160 i
17,462 ''
10: 91
fri
1876......
4,274 ;
466,602 |
10: 901
fri
1877......
3,672 1
601,302
10: 60
fri
1878......
7,038 |
852,933
12: Öl
fri
1879......
.............................|
4,896 i
486,320 1
9: 93
fri
1880.....
42,706
4,465,200
10: 45
fri
1881.....
1,871 1
233,845
12: 49
1: 50
1882......
1,515 i
186,663
12: 32
1 Vi-15/s 1: 50, \ j
\ därefter fri / !
1883......
..............................
5,809 :
755,207
13: —
fri
1884......
11,472
1,491,301
13: —
fri
1885.....
28,020
2,942,118
10: 50
fri
1886.....
11,215
1,065,439
9: 50
fri
1887.....
4,565
456,452
10: —
f \/i—u/t fri \ 1
\ därefter 2: — 1
1888.....
172
19,826
11: 50
j »/i—"/i a: 1
\ därefter 2: SO )
1889.....
9,336
863,587
9: 25
2: 50
1890.....
16,428
1,724,922
10: 50
2: 20
1891.....
7,847
1,020,151
13: —
2: 50
1892.....
18,359
1,927,660
10: 50
1 Vi—2% 2: SO, (_
i därefter 1: 25 / j
1893.....
9,684
934,530
9: 65
1: 25
1894.....
10,728
938,728
8: 75
1: 25
| V,-*/t 1: 25, | i
i ''/,-»/4 3: 15, [
( därefter 3: 70 1 ;
1895.....
4,945
395,570
8: —
1896.....
5,240
366,821
7: —
3: 70
1897.....
7,921
594,044
7: 50
3: 70
'' 1898.....
27,142
2,239,209
8: 25
3: 70
1899.....
38,601
3,184,623
8: 25
3: 70
1900...
15,974
i 1,517,570
9: 50
3: 70
i 1901...
14,879
1,487,866
10: —
3: 70
1902...
4,876
511,974
10: 50
3: 70
1903...
4,810
476,179
9: 90
3: 70
1904...
5,969
555,109
9: 30
3: 70
1905 ..
12,473
1,141,268
9: 15
3: 70
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 11
i rågan om majstullens borttagande har, såsom af ofvanstående
framgår, under senare tider vid åtskilliga tillfällen utgjort föremål för
Riksdagens pröfning och att här ånyo upprepa de skäl, som därvid
å ömse sidor gjorts gällande, synes utskottet icke vara af behofvet påkalladt.
Vid den pröfning af frågan, som vid detta tillfälle ägt rum inom
utskottet, har ifrågsatts, huruvida icke en medelväg skulle kunna anlitas,
nämligen den, som står att finna i en nedsättning af tullen till lämpligt
belopp, och har i sådant afseende utskottet ansett det i ofvanberörda
motion inom första Ivammaren väckta förslag utgöra en antaglig dylik
medelväg. Utskottet har alltså funnit sig böra föreslå en tullsats af
1 kiona 50 öre för 100 kilogram, men beträffande tiden, då den nya tullen
bör tiäda i kraft, har utskottet saknat anledning att, såsom i motionen
blifvit ifrågasatt, föreslå någon afvikelse från eljest gällande ordning
i detta afseende och således ansett lämpligt, att tullnedsättningen tillämpas
först från och med den 1 januari nästkommande år.
Om utskottet sålunda funnit sig kunna förorda en dylik tullnedsättning,
har utskottet därvid utgått ifrån, dels att en särskild afgift bestämmes
att erläggas för allt det brännvin, som tillverkas vid bränneri
under tid, då majs där afverkas, i hvilket afseende utskottet ärnar
framdeles afgifva särskildt yttrande, dels ock att Riksdagen, på sätt
utskottet i annat utlåtande denna dag föreslår, hos Kungl. Maj:t
gör framställning om framläggande till nästa års Riksdag af förslag angående
en särskild skatt a fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk
potatis.
Beträffande slutligen herr Lindblads ofvan omförmälda motion har Arid
den utgång frågan om majstullen inom utskottet erhållit berörda motion
ansetts icke böra föranleda någon vidare åtgärd.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer bevillningsutskottet,
1: o) att Riksdagen i anledning af förevarande
motioner om dels nedsättning af tullen å omalen
majs, dels ock borttagande af nämnda tull ville besluta,
att tullsatsen för omalen majs skall nedsättas till
1 krona 50 öre för 100 kilogram; samt
2:o) att herr Lindblads förevarande motion om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga
Utskottets
yttrande.
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
om tullfri införsel af krossad eller malen majs icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 april 1907.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVAL!!.
Reservationer:
af herrar W&inberg, Åkerberg, Sandwall och Hakanson;
samt af herrar G. Jansson i Krakerud och J. Bromée i Billsta,
hvilka sistnämnde ansett, att de i motiveringen (sid. 11, 2:a stycket)
förekommande orden »till lämpligt belopp» bort utgå.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1907.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.