Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner om dels nedsättning af tullen å omalen majs, dels ock borttagande af nämnda tidt m. m.

1907-04-23 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:28, Betänkande, i anledning af väckta motioner om dels nedsättning af tullen å omalen majs, dels ock borttagande af nämnda tidt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

1

N:o 28.

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1907, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om dels nedsättning

af tullen å omalen majs, dels ock borttagande af nämnda

tidt m. m. I

I en inom Första Kammaren af herr friherre von Schwerin väckt

motion, n:o 14, har föreslagits, att nu gällande tullsats å majs, 3 kronor

70 öre för 100 kilogram, måtte nedsättas till 1 krona 50 öre likaledes

för 100 kilogram, äfvensom att denna tullsats måtte vinna tillämpning,

såsom motionären yttrar, från och med t. ex. den 1 maj innevarande år.

Vidare har i tre särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner,

nämligen dels motionen n:o 17 af herrar E. A. Nilson i Örebro och

L. Eriksson i Bäck, dels motionen n:o 40 af herrar P. N. Bosson och

N. Larsson i Klagstorp, dels ock motionen n:o 73 af herr J. Bromée i

Billsta, med instämmande i motionens syfte af aderton andra af kammarens

ledamöter, förslag framställts, att artikeln majs, omalen, skall vara

tullfri, hvarjämte i motionen n:o 40 hemställan gjorts, att »denna lagändring

må träda i kraft på tid, som Kungl. Maj:t finner lämpligt.»

Slutligen har herr E. A. Lindblad i motion n:o 110 inom Andra

Kammaren föreslagit:

»att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning, huruvida ej i samband med frihamns inrättande i

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 27 Htift. (N:o 28) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

vårt land sådana bestämmelser kunde gifvas, att krossad eller malen

majs finge införas tullfritt i riket i likhet med en del majspreparater,

som nu införas till kreatursfoder.»

Friherre von Herr friherre von Scliwerin motiverar sitt förslag sålunda:

motion''.11 »Då den åsikten alltmera vinner utbredning, att svenska landtbruket

svårligen kan undvara majsen som foderämne, och denna ännu drager

en tull af 3 kronor 70 öre per deciton, d. v. s. cirka 40 ä 50 procent

af varans egentliga värde, tillåter jag mig föreslå, att Sverige börjar tilllämpa

samma system i fråga om spannmålstullar som Tyskland.

Som bekant uppdelas spannmål där i två stora grupper: l/rödsåd och

fodersäd med väsentligt olika tullsatser.

Till den förra höra hvete, råg m. m. och till den senare majs, hirs,

foderbönor, lupiner in. m.

Jag skall icke anföra några vidare skäl, då så mycket härom talats

och skrifvits, utan endast nämna, att mångfaldiga landtbrukare jämte

mig anse det vara ett lifsvillkor för vår tynande svinskötsel och fjäderfäafvel

att få tillgång till billigare majs.»

Heirar E. A. Herrar E. A. Nilson och L. Eriksson åberopa till en början mott
L.

1 Erikssons ringen till en af dem vid 1906 års riksdag väckt motion, n:o 22, jämte

motion. en sagda motion åtföljande bilaga och erinra vidare, hurusom vårt lands

fläskexport fortfarande tenderade att gå tillbaka, att 1906 års bevillningsutskott

i sitt då i ämnet afgifna betänkande vitsordat, att majs vore ett

godt och värdefullt foderämne, framför allt i och för produktion af fläsk,

samt slutligen att i Finland, där majstullen borttagits, man icke förmärkt

någon olägenhet däraf på spannm åls marknaden.

Den åberopade motiveringen till motionen n:o 22 vid 1906 års

riksdag är med åtföljande bilaga af följande lydelse:

»För att främja jordbruksnäringens utveckling och tillvarataga dess

intressen, göras i närvarande tid rika insatser, och har därvid särskild

uppmärksamhet ägnats sådana grenar af landthushållningen, som stå i

ett intimt samband med jordbruket som hufvudnäring. Till dessa grenar

kunna i främsta rummet räknas kreatursskötsel och mejerihandtering.

Man kan med sanning säga, att förutsättningen för ett lönande jordbruk

1 den ojämförligt största delen af landet är, att dessa näringsgrenars intressen

rätt tillgodoses och främjas. Då så är, kan det ej annat än verka

nedslående att erfara, att Sveriges export under år 1905 hvad artikeln

fläsk angår icke öfverstigit 2,100,000 kilogram till ett värde af omkring

2 miljoner kronor, under det att den i dessa dagar offentliggjorda preli
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

minära statistiken öfver Danmarks export af jordbruksartiklar utvisar,

hvad artikeln fläsk vidkommer, en exportsiffra, 80,000,000 kilogram, till

ett värde af omkring 80 miljoner kronor. Dessa för vårt land så ogynnsamma

siffror visa klart, att bär finnes ett rikt fält att bearbeta för att

vinna ökadt nationellt välstånd. Den gjorda jämförelsen blir desto mera

ogynnsam, om man betänker, att Sveriges export af fläsk år 1895 utgjorde

omkring 9‘/2 miljoner kilogram och Danmarks samma år omkring 60

miljoner kilogram; under det vårt grannland alltså ökat denna sin export

med 33 procent, har Sverige samtidigt nedgått till omkring en fjärdedel

af hvad den utgjorde sagda år.

En hufvudorsak till detta beklagliga sakförhållande har man tvifvelsutan

att söka i den omständigheten, att vi sakna tillgång på ett lämpligt

och på samma gång prisbilligt kraftfoder, som i särskild grad lämpar

sig för uppfödning och gödning af svin. Yi hafva visserligen i majs

ett i detta hänseende synnerligen värderikt fodermedel, men detta kan

ej med fördel ifrågakomma till användning, så länge den är åsatt en tull

af kronor 3,70 per 100 kilogram. Motion om borttagande af denna tullsats

har väckts flera gånger utan att vinna Riksdagens bifall. De skäl, som

anförts mot bifall till de upprepade framställningarna härom, hafva varit,

dels att därigenom skulle användningen af potatis vid brännvinstillverkning

utestängas till skada för landets potatisodling, dels att, enär majs läte

sig med fördel användas till ölbrygd i stället för kornmalt eller jämte

sådant, en skadlig inverkan på landets jordbruk kunde befaras, dels ock

att, då i mjöl af råg eller hvete kunde inblandas afse värd mängd af

majsmjöl, en allmännare användning af majs såsom människoföda kundo

blifva följden, något som kunde ofördelaktigt inverka på den inhemska

spannmålsproduktionen.

De tvenne förstnämnda skälen äro numera borteliminerade, enär redan

Kungi. Maj:t, med öppen blick för den stora nationalekonomiska betydelse,

som frågan om tullfri införsel af omalen majs onekligen äger, härom afgaf

nådig proposition till 1903 års lagtima Riksdag och därvid jämväl

afgaf förslag till sådana förändringar i förordningen angående villkoren

för tillverkning af brännvin, som voro erforderliga för att den tullfria

majsen ej skulle uttränga användning af potatis vid tillverkning af brännvin,

dessa förändringar också af Riksdagen gillats och godkänts och sedermera

i laga ordning till efterrättelse blifvit kungjorda, och i kungl. förordningen

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker af den 17 juni 1903

är stadgadt, att i skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdryc
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

ker endast användas torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och

vatten samt, under de villkor Kungl. Maj:t föreskrifver, sockerkulör. —

Den jämförelsevis obetydliga kvantitet majs, som möjligen kunde komma

till användning vid skattefria bryggerier, kan ej få bestämmande inverka

på lösningen af en så stor fråga, som tullfri införsel af majs onekligen är.

Med den stora införsel af såväl råg som hvete, som vårt land allt

fortfarande har behof af, skulle en möjligen förekommande inblandning

af majsmjöl i mjöl af råg eller hvete sakna all betydelse med hänsyn

till dess inverkan på vårt genom tullskydd premierade jordbruks ställning.

För vår del äro vi lifligt öfvertygade därom, att sådan inblandning

skall endast i undantagsfall, om en alls förekomma. Denna vår

åsikt grundar sig på kännedom om förhållandet i de länder, hvarest

odling af majs förekommer jämte odling af råg och hvete och hvarest

i allmänhet också förekommer så stor prisskillnad mellan majs å ena

sidan och hvete å den andra sidan, att man kunde befara en sådan inblandning.

Inom mjölproduktionen förekommer en alltför stor täflan

mellan respektive fabrikanter att framställa bästa möjliga vara, hvadan

man tryggt kan påstå, att denna befarade inblandning är mera inbillad

än verklig.

Jämte den stora betydelse, som tullfri införsel af majs skulle hafva

för vår jordbruksnäring — hvarom en ärad ledamot af 1903 års bevillningsutskott,

hvars lifliga intresse för vårt jordbruk ingen bestrider,

säger, satt jordbruket i vårt land skulle kunna hämta stora fördelar af

en tullfri import af ett dylikt för vissa ändamål och vissa orter alldeles

oomtvistligen behöfligt födoämne, anser jag ligga i öppen dag» — anse

vi att den äfven är ägnad att utöfva stort inflytande på en annan ganska

viktig fråga: tillvaratagandet och tillgodogörandet af hushållsaffallet från

våra stadssamhällen, ett spörsmål af stor räckvidd för såväl städernas

ekonomi som ock statens.

Erfarenheten från en kommunal svingård vid en af mellersta Sveriges

städer synes gifva vid handen, att affall från hushållen, rätt behandladt

och i förening med annat lämpligt kraftfoder, är ett värderikt utfodringsmedel

vid uppfödning och gödning af svin.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

Sveriges import och export

af

Fläsk.

År

Öfv erskott

Export

Import

Export

Import

Danmarks export

1889

Kilo

7,347,000

Kilo

5,060,000

Kilo

2,287,000

Kilo

Kilo

c:a31,400,000

1890

5,961,238

8,219,833

—

2,258,595

27,200,000

1891

5,032,841

6,338,136

—

1,305,295

32,200,000

1892

6,663,754

7,320,709

—

656,955

35,000,000

1893

6,577,759

3,660,809

2,916,950

—

40,400,000

1894

8,063,197

6,014,222

2,048,975

—

41,600,000

1895

9,687,789

6,113,770

3,574,019

—

60,000,000

1896

7,063,822

12,282,979

5,219,157

71,000,000

1897

4,250,359

4,347,158

—

96,799

60,000,000

1898

3,137,880

10,233,428

—

7,095,548

58,000,000

1899

2,502,000

11,927,000

---—

9,425,000

71,000,000

1900

1,221,346

10,669,249

—

9,447,903

62,000,000

1901

1,068,542

10,137,005

—

9,068,463

60,000,000

1902

2,240,606

5,685,358

—

3,444,752

70,000,000

1903

2,722,069

5,133,897

—

2,411,828

80,000,000

1904

2,860,000

5,311,000

—

2,451,000

92,000,000

1905

c:a 2,100,000

—

---

—

80,000,000

Af herrar P. N. Bosson och N. Larsson anföres följande:

»Då vid förra årets riksdag motioner väcktes om majstullens borttagande,

vann detta genklang och gillande öfverallt i landet bland dess

s. k. småbrukare, och man hade hoppats, att Riksdagen denna gång

skulle lämna saken sitt bifall, men som bekant föll frågan äfven denna

gång på Första Kammarens envisa motstånd. Att denna utgång verkade

Herrar P. N.

Bossons och

N. Larssons

motion.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningstitskottets Betänkande N:o 28.

Herr

mces

förstämning och missnöje bland de klasser, denna fråga så nära berör,

är ju nogsamt kändt. Men som frågan om majstullens borttagande hör

till de frågor, som falla framåt, och därför icke kan afföras på annat

sätt än genom en önskad och åtrådd lösning, är det som vi dels på

grund af egen öfvertygelse, men ock i anledning af många uppmaningar,

äfven i år drista föra denna för vårt mindre jordbruk så viktiga fråga

inför Riksdagens förnyade pröfning och afgörande.

De skäl, som i förra årets motioner i ärendet anfördes, stå oförändrade

kvar, hvarför vi icke skola upprepa, endast påpeka desamma.

Det höga föredöme, vi ha i Danmarks landtbruk, önska vi efterfölja,

men hindras af majstullen; vår produktion af kött, fläsk, smör och ägg

måste ökas, men hindras af majstullen; utlandet, nu äfven Tyskland,

inbjuder oss till export, och vi ha, tack vare majstullen, litet eller intet

att exportera. Man önskar starta svinslakterier, men hindras af majstullen,

och redan fullbordade sådana »gå omkull» i följd af brist på billig

produktion. Se nu sist Göteborg. Att genom borttagandet af tullen

på majs, kr. 3,70 per 100 kg., göra denna präktiga råvara jämnt så

mycket billigare skulle otvifvelaktigt väsentligt afhjälpa nu påpekade

missförhållanden. Våra ombud på utländska handelsplatser och, såvidt

vi veta, alla våra jordbrukskonsulenter här hemma ha länge yrkat på

att majsen skall göras fri, ja, huru varmt har icke äfven f. d. statsrådet

Odelberg såväl i 1903 års kung! proposition i ärendet som i debatten

då och vid förra årets riksdag tagit till orda för denna sak, och dessa

må väl få anses som fackmän på jordbrukets område mera än de flesta.

Af nyss utkomna statistik får man reda på att af Sveriges 350,851

brukningsdelar 244,679 eller nära 70 % besittas af s. k. småbrukare

och resten, endast omkring 30 %, äro större possession^''. De 70% önska

bli af med majstullen och de 30 % önska ha den kvar. När procenttalet

för och emot är så olika, ja, skillnaden i verkligheten nog ännu

större, och man äfven, förnuftigt nog, fortast möjligt söker ännu mera

öka småbrukarnes antal, finnes då rimlig anledning att ännu längre i

envist, oklokt motstånd söka hindra borttagandet af denna, man kan

gärna säga, okynnestull?»

j. Bro- Den af herr J. Bromée väckta motionen lyder sålunda:

motion. »Vid flera af de senare riksdagarne har af enskilda ledamöter i

Andra Kammaren väckts förslag om majstullens borttagande, och vid

1903 års riksdag föreslogs i kungl. proposition denna tulls afskaffande,

inen oaktadt Andra Kammaren med betydlig majoritet flera gånger be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 7

slutat tullens upphäfvande, har Första Kammaren motsatt sig sådana

förslag, och frågan har fallit i gemensam votering, vid sista riksdagen

med 173 röster mot 189. Jag skulle i följd af det så nyligen gjorda

afslaget icke vågat att nu bringa frågan ånyo inför Riksdagen, om icke

nya och särskilda förhållanden sedan dess inträffat. Den 15 sistlidne

december kungjorde preussiske landtbruksministern, att införseln af fläsk

från Sverige till Preussen lcomme att tillåtas från den 20 i samma månad,

och hafva liknande bestämmelser utfärdats för införseln till MecklenburgSchwerin,

Oldenburg, Hamburg, Lybeck och Bremen.

Som kändt har den lilla utförsel af fläsk, som skett härifrån, gått

under dansk ursprungsbeteckning. Då utförseln af fläsk sålunda numera

får komma att gå under sitt svenska namn, torde tiden vara inne ännu

mera än förut att här i landet öka svinafveln. Men att öka svinafveln

och få någon nytta af den sålunda frigifna utförseln lärer nog icke med

fördel lyckas, med mindre det allmänt erkändt lämpliga fodermedlet majsen

fördelaktigt kan användas, hvilket icke kan ske med mindre majstullen

afskaftas.

Ännu under åren 1893 och 1895 hade Sverige ett utförselöfverskott

af 3 och 3,26 millioner kilogram, men alltifrån år 1896 har införselöfverskottet

varit i ständigt stigande, så att det åren 1899 och 1900 uppgick

ända till 9,4 och 9,6 millioner kilogram, och fortfarande visar vår statistik

ett betydande importöfverskott af fläsk. Fackmännen äro dock ense om

att vår fläskproduktion skulle kunna i hög grad uppdrifvas, om blott de

konstlade hindren, som ligga i vägen därför, borttoges.

Det är med särskild hänsyn till de nu nämnda inträffade förhållandena

(i Tyskland), som jag ånyo vågar draga denna betydelsefulla fråga

inför Riksdagen, och det är med fäst afseende därpå som jag vördsamt

hemställer, att Riksdagen ville besluta borttagande af den införselstull,

som nu är åsatt omalen majs.»

Slutligen har herr Lindblad till stöd för sitt förslag anfört följande:

>/Då frågan om frihamn i denna riksdag kommer att föreligga och

det synes, som om, efter beslut om en sådan, den mångtaliga gånger debatterade

frågan om tullfri import af majs till kreatursfoder lätt uog

kunde lösas genom att i frihamnen låta förmala majsen och samtidigt

gifva den krossade varan en mörkare färg (medelst en helt obetydlig inblandning

af träkol), så att dess användning till blandningar i brödsäd

förhindrades, så får jag härmed — med anledning af de vid innevarande

riksdag ånyo föreliggande motionerna om tullfri import af omalen majs —

Herr Lindblads

motion.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

återkomma till min vid förra årets utskottsbehandling af frågan uttalade

mening. Den segslitna frågan löses ej utan en kompromiss, och

då förslag om frihamn antagligen blir verklighet i år, så erbjuder sig

jämväl därmed ett ypperligt tillfälle att utan några risker göra experimenten

med majsen. Skulle användningen däraf komma att taga någon

fart, så blefve ju detta eu uppmuntran till inrättande af frihamn både

vid Österhafvet och Sundet och till hjälp vid deras första igångsättande,

något, som erfarenheten från Danmark torde hafva visat behöflig!.;

Samtliga ifrågavarande motioner hafva blifvit hänvisade till bevillningsutskottet,

och går utskottet nu att öfver desamma afgifva yttrande.

Föregående yid 1880 års riksdag åsattes majs, som tillförene varit tullfri, en

f°ämnri * tull af 1 krona 50 öre för 100 kilogram. Den tullkommitté, som år

1882 afgaf förslag till ny tulltaxa, hemställde emellertid om tullfrihet

för majs, malen och omalen. I enlighet härmed aflat Ivungl. Maj:t proposition

till 1882 års Riksdag, som med bifall till propositionen stadgade

tullfrihet för majs, såväl malen som omalen. Vid 1885 års riksdag väcktes

motioner om åsättande af tull å majs. Bevillningsutskottet hemställde

vid behandlingen af dessa motioner, att omalen majs måtte beläggas

med en tull af en krona för 100 kilogram och att malen majs fortfarande

måtte förblifva tullfri. Riksdagens båda kamrar beslöto emellertid,

att gällande tullfrihet för majs, såväl malen som omalen, skulle bibehållas,

Vid majriksdagen år 1887 förekom — jämte ett af Ivungl. Maj:t framlagdt

förslag om förbud mot användande af majs in. fl. ämnen för tillverkning

af brännvin, hvilket förslag emellertid ej vann Riksdagens bifall

— ånyo frågan om tull å majs, hvarvid bevillningsutskottet afstyrkte

förslagen därom. Första Kammaren biföll utskottets hemställan, men

Andra Kammaren beslöt en tullsats af två kronor för 100 kilogram,

hvilket beslut segrade i gemensam omröstning. Sedermera har majs alltjämt

varit belagd med tull, ehuru till växlande belopp. De nu gällande

tullsatserna å majs åsattes af 1895 års Riksdag. Därefter hafva motioner

väckts om tullfrihet, dels år 1897 för såväl malen som omalen majs, dels

ock åren 1898, 1899, 1900 och 1901 för omalen majs. Dessa motioner

hafva af bevillingsutskottet afstyrkts med undantag af år 1899, då

utskottet hemställde, att tullsatsen för omalen majs måtte nedsättas till

två kronor för 100 kilogram. Riksdagen har emellertid hvarje gång

beslutit bibehålla gällande tullsatser, men år 1901 antog dock Andra

Kammaren för sin del en vid bevillningsutskottets betänkande fogad reservation,

i hvilken framställts förslag, att Riksdagen måtte i skrifvelse till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Ko 28. 9

Konungen anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes utreda, om icke de hinder

som förefunnes mot ett borttagande af tullen å majs, skulle kunna undanröjas,

särskild! hvad brännvinstillverkningen beträffade, genom ändrad

lagstiftning, och i sådant fall till riksdagen inkomma med de förslag,

som af utredningen kunde föranledas. Vid 1902 års riksdag väcktes af

enskild motionär förslag om aflåtande af en skrifvelse till Kungl. Maj:t

af enahanda innebörd som Andra Kammarens ofvan omförmälda beslut.

Bevillningsutskottet hemställde emellertid i sitt öfver denna motion afgifna

betänkande, att densamma icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda,

och blef denna hemställan af Första Kammaren bifallen. Andra

Kammaren däremot biföll, med afslag å utskottets hemställan, den i ämnet

väckta motionen. Sedermera föreslog Kungl. Maj:t i en till 1903 års

Riksdag aflåten proposition, att artikeln omalen majs skulle förklaras

tullfri. Efter det bevillningsutskottet i häröfver afgifvet betänkande (n:o

25) hemställt om afslag a nämnda proposition, biföll Första Kammaren

denna hemställan, hvaremot Andra Kammaren godkände Kungl. Maj:ts

förslag. Vid den med anledning häraf företagna gemensamma omröstningen

afslogs den kungl. propositionen med 192 röster mot 181.

Såsom redan i de nu väckta motionerna blifvit erinradt, återupptogs

vid 1906 års riksdag åt enskilde motionärer frågan om majstullens afskaffande.

Bevillningsutskottet hemställde emellertid i sitt betänkande

(n:o 6), att Riksdagen ville, med afslag å då föreliggande motioner om

upphäfvande af tullen å majs, besluta, att gällande tullsats skulle bibehållas

oförändrad.

Denna hemställan biträddes åt Första Kammaren, hvaremot Andra

Kammaren beslöt, att artikeln majs, omalen, skulle vara tullfri. Vid

därefter i ärendet anställd gemensam omröstning segrade Första Kammarens

mening med 189 röster mot 173.

Uti sitt vid 1903 års riksdag i detta ämne afgifna betänkande

meddelade bevillningsutskottet uppgifter rörande den omfattning, hvari

införsel åt majs under senare tider förekommit, äfvensom om priset å

denna vara samt om de under olika tider gällande tullsatser för artikeln

majs. Uppgifterna om priset, i hvilket tullafgiften icke ingick, voro i

likhet med uppgifterna om införseln hämtade från vår officiella handelsstatistik;

och hade samtliga ifrågavarande uppgifter sammanfattats i en

tabell, hvilken, i vederbörliga afseenden fullständigad hvad anginge de

senast förflutna åren, ansågs böra äfven förlidet år meddelas.

Utskottet har därför funnit denna tabell, ytterligare kompletterad

med motsvarande siffror för år 1905, böra här nedan intagas.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 27 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2S.

Av

M a

j s

I

Införsel

Pris för

Tullsats för

Kvantitet j

Värde

100 kg.

100 kg.

Ton

Kronor

Kronor

Kronor

1875......

160 i

17,462 ''

10: 91

fri

1876......

4,274 ;

466,602 |

10: 901

fri

1877......

3,672 1

601,302

10: 60

fri

1878......

7,038 |

852,933

12: Öl

fri

1879......

.............................|

4,896 i

486,320 1

9: 93

fri

1880.....

42,706

4,465,200

10: 45

fri

1881.....

1,871 1

233,845

12: 49

1: 50

1882......

1,515 i

186,663

12: 32

1 Vi-15/s 1: 50, \ j

\ därefter fri / !

1883......

..............................

5,809 :

755,207

13: —

fri

1884......

11,472

1,491,301

13: —

fri

1885.....

28,020

2,942,118

10: 50

fri

1886.....

11,215

1,065,439

9: 50

fri

1887.....

4,565

456,452

10: —

f \/i—u/t fri \ 1

\ därefter 2: — 1

1888.....

172

19,826

11: 50

j »/i—"/i a: 1

\ därefter 2: SO )

1889.....

9,336

863,587

9: 25

2: 50

1890.....

16,428

1,724,922

10: 50

2: 20

1891.....

7,847

1,020,151

13: —

2: 50

1892.....

18,359

1,927,660

10: 50

1 Vi—2% 2: SO, (_

i därefter 1: 25 / j

1893.....

9,684

934,530

9: 65

1: 25

1894.....

10,728

938,728

8: 75

1: 25

| V,-*/t 1: 25, | i

i ''/,-»/4 3: 15, [

( därefter 3: 70 1 ;

1895.....

4,945

395,570

8: —

1896.....

5,240

366,821

7: —

3: 70

1897.....

7,921

594,044

7: 50

3: 70

'' 1898.....

27,142

2,239,209

8: 25

3: 70

1899.....

38,601

3,184,623

8: 25

3: 70

1900...

15,974

i 1,517,570

9: 50

3: 70

i 1901...

14,879

1,487,866

10: —

3: 70

1902...

4,876

511,974

10: 50

3: 70

1903...

4,810

476,179

9: 90

3: 70

1904...

5,969

555,109

9: 30

3: 70

1905 ..

12,473

1,141,268

9: 15

3: 70

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 11

i rågan om majstullens borttagande har, såsom af ofvanstående

framgår, under senare tider vid åtskilliga tillfällen utgjort föremål för

Riksdagens pröfning och att här ånyo upprepa de skäl, som därvid

å ömse sidor gjorts gällande, synes utskottet icke vara af behofvet påkalladt.

Vid den pröfning af frågan, som vid detta tillfälle ägt rum inom

utskottet, har ifrågsatts, huruvida icke en medelväg skulle kunna anlitas,

nämligen den, som står att finna i en nedsättning af tullen till lämpligt

belopp, och har i sådant afseende utskottet ansett det i ofvanberörda

motion inom första Ivammaren väckta förslag utgöra en antaglig dylik

medelväg. Utskottet har alltså funnit sig böra föreslå en tullsats af

1 kiona 50 öre för 100 kilogram, men beträffande tiden, då den nya tullen

bör tiäda i kraft, har utskottet saknat anledning att, såsom i motionen

blifvit ifrågasatt, föreslå någon afvikelse från eljest gällande ordning

i detta afseende och således ansett lämpligt, att tullnedsättningen tillämpas

först från och med den 1 januari nästkommande år.

Om utskottet sålunda funnit sig kunna förorda en dylik tullnedsättning,

har utskottet därvid utgått ifrån, dels att en särskild afgift bestämmes

att erläggas för allt det brännvin, som tillverkas vid bränneri

under tid, då majs där afverkas, i hvilket afseende utskottet ärnar

framdeles afgifva särskildt yttrande, dels ock att Riksdagen, på sätt

utskottet i annat utlåtande denna dag föreslår, hos Kungl. Maj:t

gör framställning om framläggande till nästa års Riksdag af förslag angående

en särskild skatt a fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk

potatis.

Beträffande slutligen herr Lindblads ofvan omförmälda motion har Arid

den utgång frågan om majstullen inom utskottet erhållit berörda motion

ansetts icke böra föranleda någon vidare åtgärd.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer bevillningsutskottet,

1: o) att Riksdagen i anledning af förevarande

motioner om dels nedsättning af tullen å omalen

majs, dels ock borttagande af nämnda tull ville besluta,

att tullsatsen för omalen majs skall nedsättas till

1 krona 50 öre för 100 kilogram; samt

2:o) att herr Lindblads förevarande motion om

skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

om tullfri införsel af krossad eller malen majs icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 april 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVAL!!.

Reservationer:

af herrar W&inberg, Åkerberg, Sandwall och Hakanson;

samt af herrar G. Jansson i Krakerud och J. Bromée i Billsta,

hvilka sistnämnde ansett, att de i motiveringen (sid. 11, 2:a stycket)

förekommande orden »till lämpligt belopp» bort utgå.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.