Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående skatt å fn stärkelse, tillverkad af importerade råämnen m. m.

1907-04-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:29, Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående skatt å fn stärkelse, tillverkad af importerade råämnen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

1

N:o 29.

Ank. till Riksdagens kansli den 23 april 1907, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till

Kungl. Maj:t angående skatt å fn stärkelse, tillverkad

af importerade råämnen m. m.

I tre särskilda inom Andra Kammaren väckta, till bevillningsutskottet

hänvisade motioner, nämligen n:o 15 af herr J. Erlansson, n:o 16 af

herrar N. Larsson i Klagstorp och P. K. Bosson samt n:o 125 af herr

P. Nilsson i Bonarp, har frågan om åsättande af skatt å fin stärkelse,

tillverkad af importerade råämnen, bragts under Riksdagens pröfning.

Sålunda yrkas:

af herr Erlansson:

satt Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och till hvilket belopp lämplig skatt

må åsättas fin stärkelse, tillverkad af utländska produkter, samt, så fort

ske kan, till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en dylik utredning

kan föranleda.»

af herrar Larsson och Bosson:

satt Riksdagen ville besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj: tf låta utreda, huruvida och till hvilket belopp

skatt må åsättas fin stärkelse, tillverkad af från utlandet importerad potatis

eller majs, samt så fort ske kan till Riksdagen inkomma med det förslag,

hvartill en dylik utredning må föranleda.»

samt slutligen af herr Nilsson:

»att till Kungl. Maj:t aflåtes en skrifvelse med framställning, att

Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

Bih. till Likså. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 28 Käft. (No 29). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Motion

15.

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

lagbestämmelser, afsedda att gifva ett verksamt skydd åt den inhemska

potatisodlingen och på densamma grundad stärkelsefabrikation.»

I de af motionärerna åberopade motiveringarna anföres:

ii: af herr Erlansson:

»Det har under rätt lång tid varit, åtminstone för vissa orter af

vårt land, en brännande fråga, hvad som borde göras för att skydda vår

potatisodling. Genomser man motionerna, som framlämnats i vår riksdag

de senare åren, så finner man, att under de 26 år, som gått sedan 1880,

har det motionerats i detta ärende under 12 år i Andra Kammaren med

21 motioner och 9 år i Första Kammaren med 9 motioner, och stundom

har det varit massmotioner med många namnunderskrifter. Detta torde

gifva vid handen, att frågan är af tämligen stor betydelse för vårt land,

och orsaken till, att den ännu trots detta myckna arbete blifvit olöst,

kan ej gärna bero på dess betydelselöshet, utan måhända därpå, att man

ej funnit den väg, man ansett sig kunna beträda.

De flesta i riksdagen framkomna motioner i detta ärende hafva afsett

tull å utländsk potatis, och är detta väl orsaken till att de hafva fallit.

Det är ju ej synnerligt svårt att inse orsaken till deras fall, ty genom

tull skulle städerna såväl som Norrlands och i allmänhet industrisamhällens

befolkning få ett högre pris å sin matpotatis, och man må ej undra öfver

om dessa genom sina riksdagsrepresentanter resa sig till motstånd häremot.

År 1903 framlämnades i Riksdagens Andra Kammare en motion »om

skatt å fin stärkelse, tillverkad af utländsk potatis eller majs». Hafva vi

månne icke här rätta vägen anvisad, hvilken vi hafva att gå för att kunna

afhjälpa rådande missförhållanden, hvarom jag vill nämna något.

Det finnes i vårt land en del absolutister, som icke kunna, och andra,

som icke gärna vilja sälja sin erhållna potatisskörd till brännerierna. Af

sitt magra jordbruk behöfva de dock, dels för att reda sina skulder, dels

för att ej blifva efter i tidens kamp, afvinna sin jord det mesta möjliga.

Men nu hafva de att välja mellan dessa två: antingen odla stråsäd i stället

för potatis, fastän stråsäden på hans torra sandjord ger kanske icke hälften

så mycket på har som potatisen, eller också odla potatis och mot sitt

samvete och kanske nykterhetslöfte sälja denna till ett bränneri för att

kunna klara sina affärer, så att han slipper gå från hus och hem och ej

behöfver få öfver sig den vanäran, att han är en dålig jordbrukare, jämförd

med sin granne, som ej har några betänkligheter emot att odla och

sälja sin potatis till brännvin.

Inför dessa trångmål är det som man sett sig om efter utvägar för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

3

att råda bot mot detta onda, och man har menat sig finna hjälpen i att

bygga så kallade stärkelsefabriker. Men detta har varit en klen hjälp för

många af den orsaken, att under tiden hafva byggts en del sådana fabriker

nära hamnarne, hvilka i synnerhet vissa år köpa in ofantliga mängder

tysk potatis och afverka till potatismjöl. Detta har till följd, att här blir

öfverproduktion på mjöl, och det faller i pris ibland långt under afverkningsvärde.

Hela potatisodlingen och stärkelsefabrikationen i vårt land

lider häraf ett mycket kännbart tryck. Mången landtman har ökat sin

skuld genom att själf eller tillsammans med andra bygga fabrik, och då

nu fabrikationen går dåligt på grund af den myckna mjöltillverkningen af

tysk potatis, så har han kommit ur askan i elden.

Ett mycket bättre förhållande skulle säkert inträda, om det blefve

åsatt en viss skatt å hvarje kilogram mjöl, tillverkadt af utländska produkter,

och jag vågar föreslå 10 öre pr kilogram. Härigenom skulle vi

få jämnare priser och lugnare förhållanden för denna eljest oberäkneliga

handelsvara. Mången fruktar måhända, att äfven en sådan skatt skulle

fördyra matpotatisen.

Det kan nog hända, att den komme att höja priset något, men det

blefve nog då en obetydlighet. Om de skeppslaster tysk potatis, som

importerats i år och afverkats vid stärkelsefabrikerna, hade i stället sålts

till matpotatis, skulle priset antagligen gått ner; och kunde icke stärkelsefabrikerna

på grund af skatt använda tysk potatis, så är det troligt, att

priset på den blefve lägre än för närvarande; dessutom blefve mycket

mera potatis odlad i Sverige, om vi finge stadigare pris.

Utöfvandet af kontroll öfver tillverkningen af potatismjöl eller stär

kelse af utländska produkter reser sig för somliga som en oöfvervinnelig

svårighet. Jag undrar, om man icke kan, såsom en förste-kammar-ledamot

yttrade häromdagen, komma genom svårigheten, blott där finns någon god

vilja. Om fabrikanterna, såväl som potatis- och majshandlandena ålades

deklaration härom, med dryga böter för öfverträdelse häraf, så tror jag,

att ganska säker kontroll vore gifven, ty det vore då allt för stor risk

att vara oärlig. Det är ej lätt att hämta potatis eller majs i skeppslasteller

järnvägsvagnslastvis så hemligt, att ingen skulle få reda därpå; dessutom

kunde väl länsmän få det öfver sig att själfva och genom fjärdingsmännen

hålla ett vakande öga öfver såväl fabrikanterna som affärsmännen

inom denna bransch.

Då ofvannämnda motion år 1903 behandlades i bevillningsutskottet,

blef den visserligen af utskottet afstyrkt, men en ganska stark minoritet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

reserverade sig häremot och ansåg, att utskottet hade bort tillstyrka Riksdagen

att i skrifvelse till Kungl. Maj:t öfverlämna ärendet för utredning,

hvilket också bifölls af Andra Kammaren, men afslogs af Första Kammaren.

Sålunda synes, att motionen haft rätt stora sympatier inom Riksdagen,

och ville jag gärna hoppas, att utsikterna till denna motions framgång

hade vidgats, sedan den sist förelåg till behandling i riksdagen.»

Motion ii: af herrar Larsson och Bosson:

16.

»Till följd af den af 1903 års Riksdag godkända, förändrade lydelsen

af vissa paragrafer i förordningen angående villkoren för tillverkning af

brännvin, hvarigenom stadgats, att brännvin, tillverkadt af utländsk potatis

eller af majs, skall åsättas en förhöjd beskattning af 5 öre per liter, synes

ju konsekvensen häraf fordra, att äfven stärkelse, tillverkadt af utländska

produkter, på något sätt beskattas, så att därigenom vår egen potatisodling

skyddas för den utländska konkurrensen.

Stärkelsefabrikationen är ju afsedd att vara en binäring till jordbruket

och icke föremål för storindustrien. På senare åren har dock den ena

fabriken efter den andra uppförts i hamnstäderna och vid kusten, hvari

till hufvudsaklig del utländsk potatis förädlas. Den utländska potatisen

innehåller, som vi veta, betydligt större procenthalt stärkelse än den

svenska, hvilket naturligtvis resulterar däri, att utbytet blir större på

samma gång som produktionskostnaderna per kilogram stärkelse blir betydligt

lägre än förhållandet är vid förädling af vår svenska potatis, allt

bidragande till att hämma stärkelsetillverkningen af inhemsk råvara och

undertrycka vår egen potatisodling.

Visserligen kan icke potatisodlingen anses hafva någon större betydelse

för landet i sin helhet, emedan det hufvudsakligen äro de södra och

mellersta provinserna i riket, som odla potatis till afsalu och förädling, de

nordliga däremot behöfva tvärtom genom inköp förse sig med sådan för

att fylla sina behof. Då nu potatis till betydlig del ingår i det dagliga

underhållet af landets befolkning, skulle importtull, såsom skyddsåtgärd

för den inhemska odlingen, fördyra lefnadskostnaderna för i synnerhet den

arbetande befolkningen i städerna och i Norrland, hvadan detta system

måste anses olämpligt. Kunde i stället tillverkningsskatt i en eller annan

form, beräknad efter högst 5 öre per kilogram fin stärkelse, åsättas sådan,

tillverkad af utländsk råvara, hvari då äfven majs bör inbegripas, torde

detta ej i någon nämnvärd mån fördyra någons lefnadskostnader, men väl

gifva vår egen potatisodling det skydd den behöfver.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

5

Då det kan vara ganska vanskligt för enskilda motionärer att föreslå

skattens storlek äfvensom kontroll bestämmelser, som för sådan skatts uttagande

kunna blifva tillfyllestgörande, och då vi anse, att frågan i sin

helhet behöfver en grundlig utredning, vilja vi på grund af hvad sålunda anförts

vördsamt hemställa, att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida och till hvilket

belopp skatt må åsättas fin stärkelse, tillverkad af från utlandet importerad

potatis eller majs, samt få fort ske kan till Riksdagen inkomma med det

förslag, hvartill en dylik utredning må föranleda.»

samt af herr Nilsson:

»Då vid 1903 års riksdag beslöts, att för brännvin tillverkadt vid

brännerier, där utländsk potatis afverkas, skall betalas en extra beskattning

af 5 öre per liter, så var naturligen målet därmed att få ett verkligt

skydd för den svenska potatisodlingen. Men det åstundade skyddet

vanns blott delvis. Visserligen finna brännvinstillverkare det numera

endast undantagsvis vara med sin fördel förenligt och ekonomiskt vinstgifvande

att importera tysk potatis. Sådan kan dock fortfarande fritt

importeras till stärkelsefabrikerna.

Nedanstående från Sveriges officiella statistik hämtade uppgifter visa, att

1901 funnos 91 stärkelsefabriker med 489 arbetare och ett tillverkningsvärde

af 1,831,880 kronor;

1896—1900 i medeltal var fabrikernas antal 81 med 448 arbetare

och ett tillverkningsvärde af 1,466,526 kronor;

1904, det sista år, för hvilket statistiska siffror äro att tillgå, hade

fabrikernas antal minskats till 88.

Af stärkelsefabrikerna är flertalet beläget i södra delen af landet.

Sålunda hade 1904

Blekinge län 41 fabriker med 154 arbetare och ett tillverkningsvärde

af 748,191 kronor;

Kristianstads län 23 fabriker med 127 arbetare och ett tillverkningsvärde

af 547,336 kronor, och

Malmöhus län 6 fabriker med 43 arbetare och ett tillverkningsvärde

af 188,131 kronor.

De öfriga ligga spridda i landets andra län, men af fabrikernas förläggning

märkes tydligen deras intima sammanhang med potatisodlingen,

då flertalet har sin verksamhet i de mest potatisproducerande länen.

Motion II:

125.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

Tillverkning af stärkelse ur hvete eller öfverhufvudtaget af sädesslagen

förekommer ej i Sverige, men i ganska stor skala i utlandet.

Endast mindre kvantiteter stärkelse tillverkas här, med nu gällande

pris å majs, af nämnda sädesslag och då nästan uteslutande för vidare

förädling till stärkelsesirap.

Vid ett par fabriker tillverkas hufvudsakligen af det vid riskvarnar

uppkomna affallet risstärkelse, hvilken till största delen användes till tvätt,

hvarför den föga konkurrerar med potatisstärkelse.

Det billigaste och naturligaste råmaterialet för stärkelsetillverkning

i Sverige är potatis, och sådan kan i tillräcklig mängd produceras inom

landet.

Af ofvanstående uppgifter synes, att stärkelsetillverkningen är en

viktig binäring för jordbruket i vårt lands potatisodlande trakter, där

genom den en jordbruksprodukt förädlas, och affallet återgår till jordbruket

såsom kreatursfoder.

Förutnämnda riksdagsbeslut, att för brännvin, tillverkadt af utländsk

potatis, skall erläggas en tilläggsafgift af 5 öre per liter, var välbetänkt,

då därigenom gifves ett välbeliöfligt skydd för och höjning af den svenska

potatisodlingen samt massimport af tysk potatis för brännvinstillverkning

försvåras. Konsekvensen af nämnda beslut är emellertid, att endast den

svenska potatisen bör få användning vid stärkelsefabrikationen.

Om ej en afgift åsättes stärkelsefabrikationen af utländsk potatis, så

kommer säkerligen såväl potatisstärkelseindustrien af inhemsk potatis som

ock den i sammanhang med denna stående potatisodlingen att lida stort

afbräck därigenom, att från Tyskland importerad potatis i störa mängder

afverkas i fabriker, förlagda till några för import af potatis gynnsamma

hamnställen. Härigenom alstras en storindustri, byggd på afverkning af

tysk potatis. Hvilket förkrossande slag en dylik vändning af saken skulle

gifva stärkelsefabrikationen och den därmed sammanhängande potatisodlingen

i vårt eget land är lätt att inse.

Det är onekligen bårdt, att eu ohejdad import af utländsk vara skall

omöjliggöra en lönande odling af en för vårt jordbruk så viktig rotfrukt

som potatis och göra de kapital värdelösa, som nedlagts på byggandet af

stärkelsefabriker (i allmänhet på andelssystemets grund), under det att

några få stärkelsefabriker med läge i närheten af importhamn uteslutande

eller till största delen använda och draga nytta af den tyska potatisimporten.

Den stora betydelse, som potatisodlingen och på densamma grundade

industrier haft och hafva för landets jordbruk och detsammas tillväxande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

7

afkastning, gör det synnerligen önskvärdt, att potatisodlingen med fördel

må kunna bedrifvas samt vinna allt mera utbredning. Jag är fast öfvertygad

om att detta icke kan uppnås utan lämpligt skydd för den potatisodling,

som idkas i industriens tjänst.

En ytterligare fara, som hotar stärkelseindustrien och den därmed

sammanhängande potatisodlingen, är, om af tullfri majs skulle inom landet

få tillverkas stärkelse.

Skall därför stärkelseindustrien blifva hvad den för vårt svenska

jordbruk kan och bör vara, så måste den skyddas antingen så, att en

afgift åsättes från utlandet för tillverkning af stärkelse importerad potatis,

hvilken afgift torde böra sättas till 1 krona per 100 kg., eller så, att en

skatt lämpligen satt till 10 öre per kg. lägges å stärkelse, tillverkad af

från utlandet importerad potatis, hvaijämte, i den händelse någon förändring

i nuvarande majstull kommer att ske, hänsyn bör tagas till potatisodlingens

berättigade kraf, så att majs belägges med särskild afgift i den mån den

användes i stärkelseindustriens tjänst.

Huru en effektiv kontroll bör anordnas, skall jag icke tillåta mig att

närmare yttra mig om, men anser jag, att vill tillverkare för stärkelsetillverkning

använda utländsk potatis, bör han därom göra skriftlig anmälan

hos Konungens befallningshafvande minst 10 dagar innan tillverkning

däraf är afsedd att ske samt vid denna anmälan foga uppgift om

råvarans mängd. Den som uraktlåter att fullgöra dylik anmälan eller

lämnar oriktig uppgift straffas med böter. Den potatisköpande tillverkarens

risk att själf blifva narrad och således oförskyldt straffad i afseende

på varans ursprung kunde förtagas genom stadgande om ursprungsbevis i

enlighet med den tanke, som låg till grund för Kungl. Maj:ts förslag angående

kontroll å artificiella gödningsämnen, förelagdt 1902 års Riksdag. >

På sätt af bevillningsutskottets denna dag afgifna betänkande n:o 28

framgår, har utskottet funnit sig böra hemställa, att Riksdagen ville besluta,

att tullsatsen å omalen majs skall nedsättas till 1 krona 50 öre

för 100 kilogram; och har utskottet därvid utgått ifrån, dels att en särskild

afgift bestämmes att erläggas för allt det brännvin, som tillverkas

vid bränneri under tid, då majs där afverkas, dels ock att framställning

göres hos Kungl. Maj:t om framläggande för nästkommande års Riksdag

af förslag till skatt å fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk

potatis.

Det synes nämligen vara uppenbart, att, därest majstullen nedsättes,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 29.

förutom utländsk potatis, som enligt hvad utskottet inhämtat redan nu i

afsevärda kvantiteter förarbetas till stärkelse i de svenska fabrikerna,

äfven majs kommer till användning vid stärkelsefabrikationen. Och nackdelarna

för det svenska jordbruket af en mera betydande öfvergång till

utländska råämnen för tillverkning af stärkelse ligga i så öppen dag, att

under dylika förhållanden särskilda åtgärder böra vidtagas i syfte att förhindra

en sådan öfvergång. Att härvid samma utväg bör anlitas, som

vidtagits med afseende å brännvin, tillverkadt af majs eller utländsk

potatis, lärer få anses själffallet och har för öfrigt i de åberopade motionerna

med all tydlighet framhållits. I hvilken form åter en dylik skatt

lämpligen bör uttagas, och hvilka kontrollåtgärder som äro för ändamålet

erforderliga, torde först efter en närmare utredning i ärendet kunna afgöras,

och synes det böra öfverlämnas åt Kungl. Maj:t att låta verkställa

denna utredning. Tillika förutsätter utskottet, att vid en dylik utredning

Kungl. Maj:t icke lärer underlåta att ägna uppmärksamhet åt frågan, i

hvad mån en nedsättning af majstullen må kunna inverka på jästfabrikationen

inom landet.

Bevillningsutskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herrar J. Erlanssons,

N. Larssons och P. K. Bossons samt P. Nilssons

förevarande motioner, ville besluta att i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta

utarbeta och till nästinstundande års Riksdag inkomma

med förslag till skatt å fin stärkelse, tillverkad af majs

eller utländsk potatis.

Stockholm den 23 april 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAYALLI.

Herr friherre Trolle har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, Victor Pettersons Boktr. A.-B., 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:180 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Magi, angående skatt å fin stärkelse, tillverkad af importerade råämnen. s. 8 i texten