Sök i Ratio Lex

Betänkande, rörande vissa bestämmelser om särskild afgift för brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då majs där användes, m. m.

1907-05-04 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:31, Betänkande, rörande vissa bestämmelser om särskild afgift för brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då majs där användes, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.

1

N:o 31.

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1907, kl. 12 midd.

Betänkande, rörande vissa bestämmelser om särskild afgift för

brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då majs

där användes, m. m.

I sitt den 23 nästlidna april afgifna betänkande n:o 28 har bevillningsutskottet

hemställt om nedsättning af tullsatsen å omalen

majs till 1 krona 50 öre för 100 kilogram. Såsom förutsättning för

denna tullnedsättning har utskottet därvid utgått från, bland annat,

att en särskild afgift bestämdes att erläggas för allt det brännvin,

som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där afverkas, i hvilket

afseende utskottet förklarat sig ämna framdeles afgifva yttrande.

Jämlikt § 11 mom. 4 i nu gällande förordning den 13 juli 1887

angående villkoren för tillverkning af brännvin, hvilket moment tillkommit

genom kungl. kungörelse den 10 juli 1903 på grund af beslut

af sistnämnda års Riksdag, skall för brännvin, tillverkadt vid bränneri

under tid, då majs eller utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning,

tillverkaren påföras en särskild afgift af 5 öre för hvarje

liter. Enligt samma kungörelse skola emellertid berörda föreskrift angående

särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under

tid, då majs där användes, äfvensom det likaledes genom 1903 års

kungörelse stadgade påbud, att malen spannmål må användas för

brännvinstillverkning allenast under den särskilda kontroll, som af

Kungl. Maj:t föreskrifves, träda i kraft först från och med dag, som,

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 5 Samt. 1 Afd. 30 Höft. (N:o 31.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.

efter det Riksdagen fattat beslut om upphäfvande af majstullen, af

Kungi. Maj:t kungöres.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 39, har grefve

P. G. Hamilton nu föreslagit,

»att, därest Riksdagen beslutar, att tullen å majs skall nedsättas,

Riksdagen tillika ville besluta, att den i § 11 mom. 4 förordningen

angående villkoren för tillverkning af brännvin införda bestämmelsen

om särskild afgift för brännvin, som tillverkas af majs, skall träda i

kraft från och med dag, som efter det Riksdagen fattat beslut om

majstullens nedsättning af Kungl. Maj:t kungöres.»

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört i hufvudsak

följande:

»Som bekant användes vid brännvinsbränning redan för närvarande

ej obetydligt med majs, och skulle den nu föreslagna tullnedsättningen

vinna Riksdagens bifall, komme helt säkert majsen att finna

en ännu rikligare användning vid tillverkning af brännvin, hvilket

icke är det mål, man vill uppnå genom tullnedsättningen.

För att försvåra majsens användning vid tillverkning af brännvin

vore därför lämpligt, att äfven i det fall att tullen å majs nedsättes

den. på sätt ofvan nämnts, nu stadgade afgiften af 5 öre för hvarje

liter majsbrännvin utgår.

Enligt min mening torde saken lättast kunna genomföras på det

sätt, att förenämnda stadgande i brännvinstillverkningsförordningen förklaras

skola vinna tillämpning snarast möjligt efter det Riksdagens

eventuella beslut om majstullens nedsättning trädt i kraft.»

Sedan Riksdagen numera i enlighet med bevillningsutskottets

förenämnda hemställan beslutit, att tullsatsen för omalen majs skall

utgöra en krona 50 öre för 100 kilogram, hvilken tullsats träder i

tillämpning den 1 januari 1908, har bevillningsutskottet till närmare

behandling förehaft frågan om tilläggsafgift å brännvin tillverkadt af

majs. Därvid har utskottet först haft att undersöka, huruvida någon

förändring borde ifrågakomma af den nu stadgade särskilda afgiften af

5 öre per liter dylikt brännvin, hvilket afgiftsbelopp såsom förut

erinrats är afsedt för eventuell tullfrihet å omalen majs.

Till utredning af detta spörsmål har, efter därom af utskottet i

vederbörlig ordning framställd begäran, till utskottet inkommit ett af

chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå afgifvet

yttrande. I detta yttrande erinras till en början, att den nu stadgade

afgiften, 5 öre per liter, erhållits genom följande i Kungl. Majt:s proposition

n:o 22 till 1903 års Riksdag förekommande beräkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31. B

»Vid bestämmandet af storleken af denna särskilda afgift måste

beaktas, att äfven det af maltet erhållna brännvinet blir underkastadt

densamma. Till 100 kg. majs användas vid inmäskningen i de svenska

brännerierna ungefär 20 kg. torkadt malt, och utbytet blir af majsen

70 och af maltet 15 eller tillsammans 85 liter brännvin af normalstyrka,

motsvarande 83,3 liter beskattningsbart brännvin; detta dock

något högt räknadt. Fördelas den nuvarande tullen på 100 kg. majs,

3 kronor 70 öre, på 80 å 83 liter brännvin, belöper sig på hvarje

liter 4,6 å 4,5 öre, hvilka tal lämpligen kunna afjämnas till 5 öre.»

Efter erinran härom anföres i berörda yttrande, att som de förhållanden,

hvarpå nämnda beräkning grundade sig, ej under de senare

åren undergått någon förändring, något skäl att vid eventuellt beslut

om tullfrihet å omalen majs ändra det för närvarande bestämda afigiftsbeloppet

icke torde förefinnas. Skulle åter tullen på majs sänkas

från nuvarande 3 kronor 70 öre till 1 krona 50 öre per deciton, borde

tilläggsafgiften på majsbrännvin motsvara sänkningen eller 2 kronor

20 öre. Vid bestämmandet af storleken af den särskilda tilläggsafgiften

i detta fall borde liksom i förra fallet beaktas, att äfven det af maltet

erhållna brännvinet blefve underkastadt densamma. Till 100 kg. majs

användes vid inmäskningen i stora brännerier ungefär 20 kg. torkadt

malt, och utbytet af dessa 120 kg. blefve i medeltal af majsen 70 och

af maltet 15 liter eller tillsammans 85 liter brännvin af normalstyrka,

motsvarande 83,3 liter beskattningsbart brännvin. Fördelades tullsänkningen

2 kronor 20 öre på 83 liter brännvin, belöpte på hvarje

liter 2 2/s öre, hvilket lämpligen kunde afjämnas till 3 öre. Vid majstullens

sänkning till 1 krona 50 öre per deciton syntes alltså tilläggsafgiften

höra sättas till 3 öre per liter af allt det brännvin, som tillverkas

vid bränneri under den tid. då majs där användes.

Ändamålet med den ifrågavarande tilläggsafgiften å majsbrännvin

är, såsom redan i den ofvan omnämnda kungl. propositionen år 1903

uttalats, att åt majsen anvisa dess rätta plats bland råämnena för

brännvinstillverkningen, nämligen att utgöra eu reserv, som tillgripes,

först sedan de inhemska råprodukterna förbrukats.

I det nu föreliggande sammanhanget har det därför för bevillningsutskottet

varit af särskild vikt att undersöka, huruvida eu tilläggsafgift

bestämd i enlighet med ofvan anförda beräkningar kan anses tillräcklig

för vinnande af det nyssnämnda ändamålet. Så synes emellertid

icke vara förhållandet. Dessa beräkningar gifva visserligen vid handen,

att en tilläggsafgift af 3 öre per liter borde vara tillräcklig, därest

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:0 31.

vid bestämmandet af afgiftens belopp hänsyn behöfde tagas endast till

tullnedsättningen. Jämväl andra förhållanden måste emellertid härvid

komma till beaktande. Man får nämligen icke förbise, att tilläggsafgiften

bör vara satt så hög, att densamma äfven vid inträffande

mera afsevärda prisfall å världsmarknaden kan förhindra, att majs i

betydligare mängd kommer i stället för potatis och andra inhemska

råämnen till användning vid brännvinstillverkningen med däraf förorsakad

nedtryckning af priserna å de inhemska råämnena. Och af

tillgängliga officiella siffror framgår, att icke ens den nu gällande tullsatsen

å majs är i berörda hänseende effektiv, utan att användningen

af majs såsom råämne vid brännvinstillverkningen växlar i omfattning,

därvid också följande tillgången på majs å världsmarknaden. Enligt

kontroll- och justeringsbyråns berättelser hafva nämligen under de sista

tio tillverkningsår, för hvilka afslutad statistik föreligger, följande

kvantiteter majs användts såsom råämne vid brännvins- och pressjästtillverkningen

i riket:

År. Kg.

1895 — 96 ......................................................... 2,543,176

1896— 97 ........................................................... 3,690,005

1897— 98 ........................................................... 10,983,316

1898— 99 ......................................................... 30,674,236

1899— 1900 .................................................... 31,792,472

1900— 01 ............................................................ 8,904,473

1901— 02 ............................................................ 6,877,014

1902— 03 ........................................................... 1,791,365

1903 -04 ........................................................ 3,624,037

1904—05 .......................................................... 14,560,773

Härtill kommer vidare, att enligt inhämtade upplysningar, den

drank, som erhålles vid brännvinstillverkning efter inmäskning af majs,

äger så betydligt högre fodervärde än potatisdrank, att en tilläggsafgift

af 3 öre icke kan antagas hindra, att majsen kunde erhålla företräde

framför inom landet frambragta råämnen.

På grund af de nu anförda förhållandena finner utskottet sig

böra tillstyrka, att någon förändring icke vidtages med afseende å den

i gällande brännvinstillverkningsförordning redan stadgade särskilda

afgift för brännvin tillverkadt vid bränneri under tid, då majs eller

utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning.

Då nedsättningen af tullen å omalen majs till 1 krona 50 öre

skall träda i kraft den 1 januari 1908, böra gifvetvis bestämmelserna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31• 5

om nämnda särskilda afgift samt det därmed sammanhängande stadgandet

att malen spannmål må användas för brännvinstillverkning

allenast under den särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves,

också börja att tillämpas den 1 januari 1908.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att de i gällande

förordning den 13 juli 1887 angående villkoren

för tillverkning af brännvin meddelade föreskrifter

angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas

vid bränneri under tid, då majs där användes, samt

angående användningen af malen spannmål skola träda

i kraft den 1 januari 1908; äfvensom

2: o) att grefve R. G. Hamiltons förevarande

motion måtte anses besvarad genom hvad utskottet

under l:o) här ofvan hemställt.

I sitt den 16 nästlidna april afgifna betänkande n:o 17, i anledning

af Kungl. Maj:ts proposition n:o 79 med förslag till förordning

angående tillverkning af brännvin, har bevillningsutskottet, vid det förhållande

att vid innevarande riksdag väckt fråga angående förändring

af tullsatsen å majs då ännu icke blifvit af Riksdagen afgjord, anmält,

att utskottet komme att framdeles afgifva utlåtande beträffande de

bestämmelser, som hafva afseende å särskild tilläggsafgift för brännvin,

tillverkadt af majs, och som i Kungl. Maj:ts nyssnämnda författningsförslag

innehållas i 8 §, 13 § 4 mom., 34 § samt sista punkten af det

vid förslaget fogade öfvergångsstadgande.

Här ofvan har utskottet angifvit de skäl, som enligt utskottets

åsikt böra föranleda därtill, att den ifrågavarande särskilda tilläggsafgiften

fortfarande bibehålies vid dess enligt nu gällande brännvinstillverkningsförordning

bestämda belopp. Och i följd häraf böra 8 §,

13 § 4 mom. och 33 §, hvilken sistnämnda § motsvarar 34 § i Kungl.

Maj:ts författningsförslag, i den nya brännvinstillverkningsförordningen

erhålla den i Kungl. Maj:ts författa] ngsförslag angifna lydelse.

I sista punkten af det vid Kungl. Maj:ts ifrågavarande författningsförslag

fogade öfvergångsstadgande hade föreslagits, att föreskrifterna

angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.

bränneri under tid, då majs där användes, samt angående användningen

af malen spannmål skulle träda i kraft först från och med den

dag, som, efter det Riksdagen beslutit upphäfvande af tull å majs, af

Kungl. Maj:t kungöres.

Då den nya tillverkningsförordningen enligt Riksdagens beslut

träder i kraft den 1 oktober 1908, erfordras, därest bevillningsutskottets

härofvan under l:o) gjorda hemställan vinner Riksdagens bifall,

i den förevarande förordningen intet särskildt stadgande angående

tiden för de ifrågavarande bestämmelsernas trädande i kraft. Den af

Kungl. Maj:t i sådant hänseende i sista punkten af öfvergångsstadgandet

föreslagna bestämmelse bör därför utgå.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

3:o) att Riksdagen måtte godkänna följande,

med Kungl. Maj:ts i proposition n:o 79 föreslagna formulering

af motsvarande författningsrum öfverensstämmande,

lydelse till 8 §, 18 § 4 mom. och 33 §

i förordningen angående tillverkning af brännvin,

nämligen:

8 §•

1. Vill tillverkare för brännvinstillverkning använda

majs eller utländsk potatis, göre, med företeende

af bevis att föreskrifven särskild afgift enligt

13 § 4 mom. blifvit till landtränteriet inbetald, därom

skriftlig anmälan hos kontrollören minst tre dagar,

innan den första inmäskningen däraf är afsedd att

ske. Kontrollören åligger att dels lämna tillverkaren

bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen därom

underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och

öf verkontrollören.

2. Om tillverkare, som anmält sig ämna vid

brännvinstillverkning använda majs eller utländsk

potatis, vill upphöra med användningen af dylika råämnen

före den allmänna tillverkningstidens utgång,

göre han därom anmälan på sätt i 6 § 1 mom. sägs;

och skall, då sådan anmälan sker, förfaras på sätt i

samma mom. är föreskrifvet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.

7

13

§•

4. För brännvin, tillverka^ vid bränneri under

tid, då jämlikt anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller

utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning,

skall tillverkaren påföras en särskild afgift af

5 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis

i landtränteriet, dock hvarje gång för minst

10,000 liter; för mycket erlagd afgift restitueras efter

tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren

gjord framställning.

33 §.

Har tillverkare utan anmälan, som i 8 § 1 mom.

sägs, vid brännvinstillverkning användt majs eller utländsk

potatis, erlägge han för allt det brännvin,

som vid bränneriet tillverkats under den tid, då tillverkning

där pågick på grund af det tillståndsbevis,

som gällde, när den olofliga användningen af nämnda

råämnen ägde rum, en särskild afgift af 5 öre för

hvarje liter, dock minst 500 kronor;

samt

4: o) att Riksdagen måtte besluta, att ur förordningen

skall utgå följande, i sista punkten af det

vid Kungl. Maj:ts författningsförslag fogade öfvergångsstadgande

förekommande, bestämmelse:

»skolande föreskrifterna angående särskild afgift

för brännvin, som tillverkas vid bränneri undei’

tid, då majs där användes, samt angående användningen

af malen spannmål träda i kraft först från

och med den dag, som, efter det Riksdagen beslutit

upphäfvande af tull å majs, af Kungl. Maj:t kungöres;>.

Stockholm den 4 maj 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

II. CA VALLI.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:181 Skrifvelse till Konungen angående tiden för ikraftträdandet af tilläggsafgiften för brännvin, tillverkadt af majs, m. m. s. 10 i texten