Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition, n:o 115, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa samt därvid fogade underrättelser om livad vid taxans tilllämpning iakttagas här, dels ock Kungl. Maj ds proposition, n:o 188, angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna.

1907-05-09 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:36, Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition, n:o 115, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa samt därvid fogade underrättelser om livad vid taxans tilllämpning iakttagas här, dels ock Kungl. Maj ds proposition, n:o 188, angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

1

N:o 36.

Ank. till Rikscl. kansli den 9 maj 1907, kl. 2,30 e. m.

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition, n:o

115, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa samt

därvid fogade underrättelser om livad vid taxans tilllämpning

iakttagas här, dels ock Kungl. Maj ds proposition,

n:o 188, angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3

i tulltaxeunderrättelserna.

I en till bevillningsutskottet hänvisad proposition, n:o 115, har

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta,

l:o

dels att i tulltaxan skall införas en ny rubrik med nummer

.211 Va af följande lydelse:

Hattflätor uteslutande af

bast, halm eller träspån — — ---— — fria

dels ock att tulltaxerubrikerna n:is 26 och 201 skola erhålla följande

lydelse:

26. Bast, Bastrep och Bastmattor — — — — — — fria

201. Halm: oarbetad, äfvensom halmrep — — — — — —fria.

2:o

dels ock alt §§ 8 och 9 i de vid tulltaxan den 8 juni 1906 fogade

underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör skola erhålla

viss förändrad lydelse.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afl. 35 Höft. (N:o 36.)

Kungl. Maj:ts

proposition

n:o Ilo.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

I den knngl. propositionen har åberopats bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 22 sistlidne mars, hvaraf

inhämtas, att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t anfört följande:

»På grund af inkomna framställningar eller i öfrigt gifven anledning

tillåter jag mig i underdånighet framlägga följande förslag om

ändringar i gällande tulltaxa jämte underrättelser om hvad vid taxans

tillämpning iakttagas hör.

För att, till skydd mot utländsk konkurrens, bei’eda den svenska

stråhattindustrien den lindring, som är att finna i tullfrihet för det från

utlandet införskrifna materialet, beslöt 1906 års Riksdag att införa

tullfrihet för såväl halmflätor som hastflätor. Båda artiklarna både

förut dragit eu tull af 1 krona för kilogram. Halmflätor hade nämligen

enligt då gällande tulltaxa varit att hänföra till rubriken 203: halm,

andra arbeten ej specificerade, hvarför tull utgår med nämnda belopp;,

och bastflätor hade tullbeliandlats såsom (rubrik 317) korgmakararbeten,

andra slag, likaledes med en tull af 1 krona per kilogram. Ändringen

genomfördes på sådant sätt, att i rubrik 201, som förut omfattat halm,

oarbetad, äfvensom halmrep, insattes jämväl halmflätor, samt att i rubrik

26, förut omfattande bastrep och bastmattor, infördes jämväl bastflätor.

Genom två tullbehandlingsmål, som under nästlidet års höst

dragits under Kungl. Maj:ts pröfning, har emellertid uppmärksamheten

blifvit fäst därpå, att ett annat i stråhattindustrien numera i ganska

stor utsträckning användt, endast i utlandet tillverkadt material, nämligen

hattflätor afl träspån, fortfarande är belagdt med tull af 1 krona

för kilogram. Sådana hattflätor kunna nämligen enligt gällande tulltaxa

svårligen hänföras till annan rubrik än n:o 317: korgmakararbeten,

andra slag.

Båda de omförmälda målen afsågo tullbehandlingen af liattflätor af

träspån. Hos generaltullstyrelsen hade vederbörande importörer yrkat, att

varan skulle tullbeliandlas, i det ena målet såsom bastflätor och i det andra

målet såsom halmflätor. I förstnämnda mål infordrade generaltullstyrelsenyttrande

från professorn vid tekniska högskolan G. Sellergren, i egenskap

af sakkunnig, och vitsordade denne, att råmaterialet till flätorna

utgjordes af trä (spån). Vid fullföljandet af sin talan hos Kungl. Maj:t

yrkade varuägaren, att, därest varorna befunnes tillverkade af spån,

desamma måtte tullbeliandlas efter rubrik 663 — — — alla andra mer

eller mindre bearbetade trävaror, ej specificerade — åt alm, askr

björk, bok, ek och andra inhemska, ej specificerade träslag (med undan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

tag af furu och gran) — — med tull af 30 öre för kilogram, till stöd

för hvilket yrkande åberopades ett likaledes af professorn Sellergren

afgifvet yttrande i ett annat — hos Kungl. Maj:t icke fullföljdt — mål

rörande tullbehandling af enahanda slags hattflätor, i hvilket yttrande

ifrågasatts, huruvida icke varorna, med hänsyn därtill att de likasom

''faner vore med fanérhyfvel eller likartad maskin utskurna ur mjuka

träsko:, skulle kunna tullbehandla^ efter sistberörda rubrik. I det

senare målet åter yrkades af varuägaren i de underdåniga besvären, att

den af honom införda varan måtte hänföras till bastflätor. Genom

nådiga resolutioner den 28 september och den 23 november 1906 fastställde

emellertid Kungl. Maj:t generaltullstyrelsens beslut, hvarigenom

varorna förklarades skola tullbehandlas såsom korgmakararbeten, andra slag.

Vidare har härvarande italienske minister i en till herr ministern

för utrikes ärendena ställd, mig meddelad skrifvelse af den 10 september

1906 framfört klagomål från handelskammaren i Florens öfver att

hattflätor enligt skrifvelsen bilagda prof blifvit tullbehandlade såsom

korgmakararbeten, ehuru flätor af samma slag förut tullbehandlats såsom

»bast och bastflätor);. I häröfver infordradt utlåtande har generaltullstyrelsen

vitsordat, att berörda prof vore tillverkade på träspån och att

förty, om de i italienske ministerns skrifvelse afsedda varor vore af

den beskaffenhet, profven utvisade, de icke kunnat tulbehandlas annorlunda

än som korgmakararbeten, andra slag.

Då liattflätor af träspån, likaväl som halmflätor och bastflätor,

utgöra ett råmaterial för den i Sverige i liflig utveckling stadda stråhattindustrien,

och då det af Riksdagen med införandet af tullfrihet å

halm- och bastflätor afsedda syftet att bereda denna industri skydd

mot utländsk konkurrens skulle fullständigare nås, om tullfrihet beviljades

jämväl för hattflätor af träspån, hvilken vara icke lärer utgöra föremål

för tillverkning inom Sverige, synes mig förslag om sådan tullfrihet

böra till Riksdagen aflåtas.

Ifrågasättas kan därvid, huruvida stadgande i nyssberörda syfte

bör meddelas genom införande, med föreskrift om tullfrihet, under

korgmakararbeten af en särskild rubrik: hattflätor af spån, eller om

icke fasthellre samtliga förenämnda slag af liattflätor böra sammanföras

''under eu ny, gemensam rubrik af lydelse: hattflätor, uteslutande af

bast, halm eder träspån, likaledes med stadgande om tullfrihet, i hvilket

senare fall i rubrik 26 orden: »äfvensom bastflätor)) och i rubrik 201

orden: »och halmflätor» skulle utgå. Mig synes den senare utvägen

vara att föredraga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 '' Bevillningsutskottets Betänkande Å'':o 36.

På sätt jag redan förut vid underdånig föredragning under gårdagen

af frågan om frihamn och frilager erinrat, torde, därest de förslagtill

förordningar i dessa ämnen, hvilkaKungl. Maj :t nyssnämnda dag besluta

för Riksdagen framlägga, varda af Riksdagen antagna, vissa ändringar

i och tillägg till 8 och 9 §§ tulltaxeunderrättelserna finnas påkallade.

Beträffande innehållet af berörda ändringar och tillägg torde det

tillåtas mig hänvisa till hvad jag i nyssberörda sammanhang härutinnan

anfört och tillstyrkt.

I § 9 punkt 2 tulltaxeunderrättelserna är stadgadt, att, då juteväfnad,

tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel sjöledes

från stapelstad till utrikes ort, för hvarje kilogram af väfnaden må

restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande, bland

annat, att af varan minst 50 kilogram skola till export angifvas och

på en gång afsändas, samt att vid angifningsinlagan alltid skall fogas

af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit

använd, afgifven och af vittnen bestyrkt försäkran, att emballaget utgöres

af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull blifvit erlagd,

äfvensom uppgift ’ om emballagets vikt; vederbörande tullmyndighet å

exportorten förbehållet att, om anledning därtill förekommer, genom

störtning och profvägning utröna emballagets vikt. I de sålunda meddelade

föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen lämna de lättnader,

som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.

I särskilda till Kungl. Maj:t ingifna skrifter hafva sulfitaktiebolaget

Mo och Domsjö samt aktiebolaget Robertsfors i underdånighet

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte medgifva bolagen rätt att vid utförsel

af trämassa, emballerad i utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull

erlagts, komma i åtnjutande af tullrestitution för nämnda juteväfnad

utan hinder däraf, att utförseln af trämassan ägde rum, hvad förstnämnda

bolag beträffar, vid tullstationen i Hörnefors, a hvilken ort

bolaget hade under uppförande en trämassefabrik, och, i fråga om sistnämnda

bolag, vid tullstationen i Sikeå, hvarjämte detta bolag yrkat

rätt att tillgodonjuta enahanda restitution för den utförsel, som redan

ägt rum från sistnämnda plats. Till stöd för dessa framställningar

hafva bolagen — under meddelande att de förut hos generaltullstyrelsen

gjort ansökning i ifrågavarande syfte, men att styrelsen funnit sig’ författningsenligt

icke kunna lämna bifall härtill — anfört hufvudsakligen,

att, oaktadt tulltaxeunderrättelserna allenast talade om restitution i förevarande

afseende vid utförsel från stapelstad, det likväl icke syntes

föreligga någon af själfva förhållandena gifven anledning att icke

medgifva ifrågavarande förmån jämväl vid export från annan tullplats

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

än stapelstad. I annat fall skulle den fabrikant, som vore i tillfälleatt

exportera sin vara från stapelstad, komma i gynnsammare läge än

exportörer från andra tullplatser, en olikställdhet, som icke syntes hafva

någon i sig giltig grund, och detta så mycket mindre som ifrågavarande

exportvaras beskaffenhet icke vore ägnad att i kontrollafseende

bereda några som helst svårigheter. Med hänsyn till förut anförda

stadgande om rätt för generaltullstyrelsen att medgifva lättnader i de

för utförseln meddelade kontrollföreskrifterna, kunde med skäl ifrågasättas,

huruvida icke generaltullstyrelsen ägt befogenhet att bifalla

berörda af bolagen hos st}*relsen gjorda ansökningar.

Öfver dessa framställningar har generaltullstyrelsen afgifvit infordrade

underdåniga utlåtanden och därvid anfört, att, ehuruväl nödigkontroll

öfver utförseln af till emballage använd juteväfnad utan svårighet

skulle kunna utöfvas äfven vid tullplats, som ej vore stapelstad,

styrelsen ansett sig med hänsyn till ordalydelsen af § 9 mom. 2

tulltaxeunderrättelserna icke kunna åt det däri styrelsen lämnade bemyndigande

att medgifva lättnader i bestämmelserna om villkoren

för ifrågavarande tullrestitution gifva den utsträckta tolkning, att

styrelsen skulle äga rätt medgifva restitution äfven då utförseln skeddefrån

tullstation och den utförda varan endast i dess journaler upptoges.

Den i berörda paragraf på flera ställen meddelade bestämmelsen,

att utförsel sjöledes af varor, för hvilka tullrestitution ifrågasattes,

skulle äga rum från stapelstad, hvarest fullständig tullkammare

funnes, hade uppenbarligen sin grund däri, att dylika varor skulle vid

utförseln noggrant undersökas till såväl beskaffenhet som myckenhet,

och att härför mången gång erfordrades en viss kännedom om varubehandling,

som icke alltid kunde förutsättas hos personalen på en

mindre tullplats. Det vore dock icke ovillkorligen nödvändigt, att alla

varor, som under restitutionsanspråk sjöledes exporterades, skulle utföras

från stapelstad, ty enligt mom. 3 i förenämnda författningsrum

kunde mot åtnjutande åt tullrestitution finsiktadt m jöl och grvn utföras

äfven från tullplats, som icke vore stapelstad; och hade personalen å

sådan tullplats då att ej allenast bevaka exportvarans inlastning i fartyget

utan äfven undersöka och attestera densammas beskaffenhet och

myckenhet, hvaremot angifningsinlagor och föreskrifna attester skulle

till hufvudtullkammaren öfversändas för att biläggas dess journaler.

Den kontroll, som den underlydande tullplatsen härvid hade ätt utöfva,

vore enligt styrelsens åsikt viktigare och mera fordrande än den, som

kräfdes vid utförsel af till emballage använd juteväfnad, ty i sistnämnda

fall bestode kontrollen förnämligast däri, att en tullbetjänt räknade de
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

till utförsel angifna kollina, eftersåge, att desamma vore emballerade

med juteväfnad, samt bevakade deras inlastning i fartyget. Ur kontrollsynpunkt

funnes därför enligt styrelsens asikt intet binder för bifall

till bolagets framställning, utan vore det uteslutande af formella skäl,

som stvrelsen funnit sig sakna befogenhet att medgifva bolagen den

ifrågasatta rättigheten. Då den juteväfnad, för hvilken tullrestitution

ifrågakomme, nästan uteslutande användes såsom emballage till trämassa,

och denna vara utgjorde en af Sveriges viktigaste exportartiklar,

syntes det styrelsen vara synnerligen önskvärd!, att den medgifna

tullrestitutionen för utländskt juteemballage kunde tillgodokomma

vederbörande exportörer under de lindrigaste villkor, som utan äfventyrande

af statsverkets säkerhet vore möjliga. Det syntes och vara

med billighet öfverensstämmande, att en trämassefabrik, som läge invid

en tullstation, icke blefve i detta hänseende ogynnsammare ställd

än en dylik fabrik, som vore belägen i eller invid en stapelstad, då,

såsom nyss framhållits, den erforderliga kontrollen icke vore af annan

beskaffenhet, än att densamma likaväl kunde utöfvas af tullstationens

personal som af tullpersonalen i stapelstaden, och stationen i öfrigt ägde

befogenhet att fullständigt utklarera det fartyg, med hvithet exporten

skulle ske.

I berörda utlåtanden har generaltullstyrelsen vidare anfört, att,

ehuru nu förevarande ansökningar strängt taget icke därtill gafve anledning,

styrelsen dock ansett sig böra i detta sammanhang framhålla,

att det af samma skäl, som anförts i fråga om från tullstation utförd

■trämassa, borde vara exportör af trämassa medgifvet att erhålla tullrestitution

för juteemballage äfven då inlastningen af trämassan ägde

ram å plats, som hvarken vore stapelstad eller annan tullplats, under

förutsättning att trämassan behörigen angåfves till utförsel hos vedeibörande

tullförvaltning, vare sig i stapelstad eller a annan tullplats,

-samt att inlastningen ägde rum under vederbörlig, af tullförvaltningen

till lastningsplatsen beordrad bevakning, som utöfvade all erforderlig

kontroll, äfvensom att fartyget i vanlig ordning utklarerade. Da under

dessa förutsättningar utförselvaran och fartyget blifvit upptagna i tullförvaltningens

journaler och samma kontroll utöfvats, som om lastningen

skett å tullplats, kunde måhända, ehuru inlastningen skett å

annan ort än tullplats, utförseln kunna anses hafva ägt rum från den

tullplats, där fartyget utklarerat, och sålunda från stapelstad, därest

tullplatsen varit sådan stad; men hade styrelsen dock af förut anförda

skäl ansett sig icke befogad lämna ett af en exportör af trämassa hos

-styrelsen begärdt förklarande, att den omständigheten, att trämassa

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

komme att utföras från ort, som ej vore tullplats, icke skulle utgörahinder

för honom att komma i åtnjutande af tullrestitution för användt

juteemballage.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, har generaltullstyrelsen

da, i händelse den åt bolagen gjorda framställningen funnes böra vinna,

afseende, ett allmänt gällande stadgande i sådant syfte syntes böra meddelas

— i underdånighet hemställt, huruvida icke den i § 9 mom. 2 tulltaxeunderrättelserna

omförmälda rätten till tullrestitution för utländsk

juteväfnad, som användes till emballage vid utförsel af varor sjöledes,

kunde, under de i öfrigt i nämnda moment bestämda villkor, få tillgodokomma

vederbörande utan hinder däraf, att utförseln af varorna

icke ägde rum från stapelstad, en ändring, som skulle kunna åstadkommas

genom att i berörda författningsrum orden »från stapelstad»

och »å exportorten» uteslötes.

Då de af generaltullstyrelsen sålunda föreslagna ändringar i fråga

om villkoren för åtnjutande af restitution af tull för i utlandet tillverkad,

som emballage vid utförsel använd juteväfnad synas vara ägnade

att befordra den svenska industriens intressen, och samma ändringar,

på sätt generaltullstyrelsen anfört, icke heller synas vara af beskaffenhet,

att nödig kontroll därigenom behöfver eftersättas, anser jag mig höra

tillstyrka samma förslag.

Däremot torde aktiebolaget Eobertsfors’ ansökan om restitution af

tull tör juteväfnad, hvilken såsom emballage redan utförts från Sikeå,

icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.»

V idare har i en likaledes till bevillningsutskottet hänvisad propo- Kungi. ntaj.ts

sition, n:o 188, Kungl. Maj:t, med ändring af det i propositionen n:o proposition

115 framställda förslag till ändrad lydelse af § 9 mom. 3 i de vid n''° 188''

gällande tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning

iakttagas bör, föreslagit Riksdagen att besluta sådan ändring af nämnda

moment, som framginge af ett propositionen bifogadt förslag till lydelse

af‘ momentet.

1 den sistnämnda kungl. propositionen har åberopats bifogadt

utdrag åt statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 26 nästlidne

april, hvaraf inhämtas, att chefen för finansdepartementet vid ifrågavarande

ärendes föredragning inför Kungl. Maj:t anfört följande:

»I § 9 inom. 3 tulltaxeunderrättelserna är under vissa villkor

innehafvare af riskvarn vid utförsel af vid kvarnen framställda risgryn

tillerkänd rätt till restitution af den tull, som blifvit erlagd för till

varans framställning användt, af kvarninnehafvaren direkt från utlandet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

inlördt eller från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet

mellan den införda råvaran och den förädlade produkten beräknas

sålunda, att 100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn.

Med anledning närmast af en därom i särskildt fall, hvarom jag

strax skall nämna, gjord framställning anhåller jag nu att få underställa

Kungl. Maj.t frågan, huruvida icke den tullrestitution, som sålunda

medgifvits beträffande risgryn, bör utsträckas att under hufvudsakligen

enahanda villkor gälla äfven med afseende å rismjöl.

Hos Kungl. Maj:t har aktiebolaget Göteborgs ris- och valskvarn

i underdånighet anfört besvär däröfver, att, sedan bolaget, som under

maj månad år 190G till utlandet utfört — jämte ett större parti risgryn

— 8.802,5 kilogram rismjöl, allt af bolaget tillverkadt af från

utlandet infördt oskaladt ris, hos generaltullstyrelsen anhållit om

restitution af belöpande tull för icke blott den mot de utförda risgrynen

utan jämväl den mot det utförda rismjölet svarande myckenheten

oskaladt ris, hvilken tullafgift, hvad rismjölet beträffade, utgjorde 434

kronor 25 öre, styrelsen genom beslut den 3 juli 1006 förklarat ansökningen

i denna del icke kunna bifallas.

Till stöd för besvären har bolaget anfört, bland annat, att rismjöl

framställdes genom det redan färdigpolerade risgrynets sönderkrossande

mellan två valsar, hvadan mellan dessa bägge produkter ej förefunnes

annan skillnad i afseende å beståndsdelar än den rent mekaniska af

större och mindre partiklar, hvarvid emellertid vore att märka, att

utbytet af rismjöl blefve mindre än af risgryn, alldenstund en viss

procent naturligtvis bortginge under det rent mekaniska arbetet vid

risgrynens sönderkrossande till rismjöl.

I sitt öfver besvären afgifna underdåniga utlåtande har generaltullstyrelsen,

då det varuparti, besvären afsåge, ostridigt utgjorts af

rismjöl, men jämlikt § 9 mom. 3 B tulltaxeunderrättelserna förmånen

af tullrestitutionen finge åtnjutas allenast för risgryn, hemställt, att

besvären måtte lämnas utan afseende.

Tekniska högskolan, hvars utlåtande öfver besvären infordrats,

har i sådant afseende öfverlämnat ett yttrande af professorn i mekanisk

teknologi vid högskolan G. Sellergren, som därvid anfört, bland annat,

att rismjöl framställdes af polerade eller putsade, från kliartade ämnen

och andra föroreningar noggrant befriade gryn och sålunda vore en

produkt till kvaliteten fullt jämförlig med bästa risgryn, fastän erhållen

genom en längre drifven förädling.

Vidare har byråingenjören vid finansdepartementets kontroll- och

justeringsbyrå, filosofie doktorn Å. G. Ekstrand i afgifven promemoria

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

anfört, att det rismjöl, hvarom här vore fråga, erhölles genom finmalning

af s. k. småbruck, eller brottstycken af risgryn. Denna målning

syntes försiggå utan annan förlust än en högst obetydlig afdamning,

som vid välordnad drift sannolikt ej behöfde tagas i betraktande.

Under det att risgrynen, äfven den mindre småbrucken, lätt kunde

identifieras såsom risgryn, vore i fråga om rismjölet den möjligheten

ej utesluten, att det kunde vara uppblandadt med något ljust slipmjöl,

en affallsprodukt från risgrynens framställning; men då rent rismjöl

af gryn eller brack vore nästan snöhvitt och äfven en ringa tillsats af

ljust slip- eller fodermjöl förmörkade dess färg, syntes det genom

jämförelse med ett standardprof ej vara svårt att afgöra rismjölets

beskaffenhet. Under sådana förhållanden funnes ingen anledning att

ej medgifva tullrestitution för af risgryn — eller brack däraf — beredt

rismjöl efter alldeles samma grunder som för risgryn, eller så, att 100

kilogram råris ansåges lämna 75 kilogram från fodermjöl fritt rismjöl.

Härefter har aktiebolaget Göteborgs ris- och valskvarn till Kungl.

Maj:t ingifvit eu skrift, däri bolaget, under framhållande af den stora

betydelse, rätten till tullrestitution vid export äfven af rismjöl skulle

hafva för risindustrien i Sverige, i underdånighet anhållit, att, om sådan

rätt icke kunde medgifvas utan särskilt stadgande härom, Kungl. Maj:t

måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition i sådant syfte.

Öfver denna framställning har generaltullstyrelsen afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande och därvid, med hänsyn till hvad i

ämnet anförts af professorn Sellergren och filosofie doktorn Ekstrand,

tillstyrkt intagande i tulltaxeunderrättelserna af bestämmelser om rätt

till tullrestitution äfven vid utförsel af rismjöl efter enahanda beräkningsgrund

och på samma villkor, som nu vore gällande i fråga om utförsel

af risgryn, därvid dock såsom ytterligare villkor för restitution borde

föreskrifvas, att den försäkran, som det ålåge tillverkare att afgifva,

skulle innehålla, att rismjölet framställts uteslutande af hela eller brutna

risgryn och vore fritt från fodermjöl.

Då i § 9 mom. 3 D tulltaxeunderrättelserna tullrestitution är medgifven

allenast vid utförsel af risgryn, lärer, så länge berörda bestämmelse

är gällande, restitution af tull för utfördt rismjöl icke kunna

på de i nämnda moment föreskrifna villkor medgifvas, och således

aktiebolaget Göteborgs ris- och valskvarns förut omförmälda besvär

icke heller kunna bifallas.

Eu annan sak är, att restitution äfven för rismjöl redan nu

kan ifrågakomma i deri ordning, som i 5 mom. af nyssnämnda. § är

Bill. till Jliksd, Prof. 1607. 5 Sami. 1 Aid. SO Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

stadgadt — eller efter generaltullstyrelsens pröfning för hvarje fall och

enligt de grunder, som af styrelsen bestämmas — något hvarom emellertid

nu ej är fråga.

Enär emellertid af de sakkunnigas förut omförmälda uttalanden

framgår, att rismjöl är en produkt, hvilken erhålles genom förmalning

af risgryn, synes icke något giltigt skäl förefinnas, hvarför icke restitution

enligt hufvudsakligen enahanda grunder skulle medgifvas för den

förra varan som för den senare, under förutsättning naturligen att

denna framställts genom förmalning af gryn, tillverkade inom landet af

utrikes ifrån infördt, oskaladt ris.

Då rismjölet tillverkas af risgryn, kan gifvetvis utbytesprocenten

af rismjöl i förhållande till det råa, oskalade riset i hvarje fall icke

vara större än vid tillverkning af risgryn. Under förutsättning att den

nu gällande utbytesprocenten för sistnämnda fall är riktigt afvägd, synes

det därför icke "kunna antagas för statsverket medföra någon förlust att

medgifva enahanda restitution för rismjöl som för risgryn. Visserligen

är, på sätt erinradt blifvit, den möjlighet icke alldeles utesluten, att

rismjöl kan uppblandas med slip- eller fodermjöl, uppkommet vid grynberedning.

I fall emellertid, i öfverensstämmelse med hvad generaltullstyrelsen

hemställt, såsom villkor för restitution vid utförsel af rismjöl

fordras, förutom hvad beträffande restitution för risgryn är föreskrifvet,

af tillverkaren afgifven edlig försäkran, att mjölet framställts

uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn och är fritt från fodermjöl,

torde faran af missbruk i berörda hänseende få anses undanröjd.

Med afseende å nu omförmälda förhållanden och då den ifrågasatta

rätten till restitution vid utförsel af rismjöl är eu förmån af

afsevärd betydelse för riskvarnindustrien inom landet, finner jag mig

böra tillstyrka vidtagande af åtgärd i sådant syfte.

Hvad beträffar tiden för de sålunda föreslagna nya bestämmelsernas

ikraftträdande, synes denna lämpligen kunna sättas till den 1 nästkommande

juli.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t,

med föranledande af de för innevarande års Riksdag framlagda förslag

till förordningar om frihamn och frilager, i nådig proposition den 22

nästlidne mars föreslagit Riksdagen att besluta, att, bland annat, nu

ifrågavarande moment af 9 § tulltaxeunderrättelserna skulle erhålla

viss förändrad lydelse. De genom nyssnämnda proposition föreslagna

ändringar, hvilka, såvidt nu är i fråga, allenast åsyftade att med afseende

å restitution af tull för risgryn likställa råvarans införande från

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

frihamn eller uttagande från frilager med dess införande direkt från

utlandet, beröras naturligen icke af den nu föreslagna utsträckningen

af momentets tillämpning.»

Hvad först beträffar den ifrågasatta tullfriheten för hattflätor af utskottets yttträspån,

synes det utskottet i sin ordning, att i öfverensstämmelse med randedet

af förlidet års Riksdag fattade, i propositionen omförmälda beslut

rörande tullfrihet för halm- och bastflätor, jämväl för hattflätor af träspån

beviljas tullfrihet. Utskottet, som icke heller haft något att erinra mot

Kungl. Maj:ts förslag till lydelse af ifrågavarande tulltaxerubriker,

har alltså funnit sig böra tillstyrka bifall till propositionen i denna del.

Vidkommande härefter förslagen till ändrad lydelse af §§ 8 och 9

tulltaxeunderrättelserna har utskottet icke funnit anledning till annan

erinran, än att utskottet vidtagit de ändringar, som påkallats af utskottets

beslut i fråga om det framlagda förslaget om frilager, äfvensom

vissa mindre ändringar af rent redaktionell art. De nya bestämmelserna

i mom. 3 af § 9 hafva synts utskottet lämpligen böra, på sätt

chefen för finansdepartementet i sitt här ofvan intagna yttrande ifrågasatt,

träda i kraft den 1 nästkommande juli.

Utskottet får alltså hemställa,

Do) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

n:o 115, såvidt den afser ändringar i tulltaxan, måtte

af Riksdagen bifallas;

2:o) att samma proposition, såvidt den afser

ändrad lydelse af §§ 8 och 9 i tulltaxeunderrättelserna,

äfvensom propositionen n:o 188 måtte på det sätt bifallas,

att berörda §§ erhålla den lydelse, som af härvid

fogade bilaga utvisas; samt

3:o) att bestämmelserna i § 9 mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna

skola träda i kraft från och med den

1 juli 1907.

Stockholm den 9 maj 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

II. CAVALLI.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

{Nuvarande lydelse:)

§ 8-

1. Den, som här i riket verkställt

nybyggnad, förbyggnad eller

reparation af fartyg af mer än 40

tons afgiftspliktig dräktighet, vare

sig svenskt eller utländskt, äge att

för därvid använda, från utrikes

ort införda tullpliktiga materialier

och skeppsförnödenheter, däribland

inbegripna sådana i fartyget fast

anbragta husgerådssaker, hvilka antingen

icke kunna med bibehållen

användbarhet därifrån skiljas eller

ock genom särskild, varaktig beteckning

äro tydligen utmärkta såsom

för fartyget uteslutande afsedda,

restitutionsvis återbekomma den erlagda

tullafgiften eller i det fall

att, enligt medgifvande, som här

nedan sägs, tullafgiften icke blifvit

■erlagd, utan allenast säkerhet för

densamma ställts, njuta befrielse från

dess gäldande, under villkor:

c) att den, som verkställt nybyggnaden,

förbyggnaden eller reparationen,

när fartyget är fullt

färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar

eu af honom under edlig

förpliktelse afgifven och af två hans

Bilaga.

( Ut skottets förslag:)

§ 8-

1. Den, som här i riket verkställt

nybyggnad, förbyggnad eller

reparation af fartyg af mer än 40

tons afgiftspliktig dräktighet, vare

sig svenskt eller utländskt, äge att

för därvid använda, från utrikes

ort införda tullpliktiga materialier

och skeppsförnödenheter, däribland

inbegripna sådana i fartyget fast

anbragta husgerådssaker, hvilka antingen

icke kunna med bibehållen

användbarhet därifrån skiljas eller

ock genom särskild, varaktig beteckning

äro tydligen utmärkta såsom

för fartyget uteslutande afsedda,

restitutionsvis återbekomma den erlagda

tullafgiften eller i det fall

att, enligt medgifvande, som här

nedan sägs, tullafgiften icke blifvit

erlagd, utan allenast säkerhet för

densamma ställts, njuta befrielse

från dess gäldande under villkor:

c) att den, som verkställt nybyggnaden,

förbyggnaden eller reparationen,

när fartyget är fullt

färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar

en af honom under edlig

förpliktelse afgifven och af två hans

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse:)

biträden, som med arbetet tagit befattning,

bestyrkt noggrann förteckning

öfver myckenheten och beskaffenheten

af alla till fartyget

använda olika artiklar, materialförlusten

vid arbetet däri inberäknad,

för hvilka restitution af eller befrielse

från tullafgift sökes, jämte

under samma förpliktelse afgifven

försäkran, att dessa artiklar äro af

utländskt ursprung och att full införseltull

för dem blifvit behörigen

erlagd eller af generaltullstyrelsen

godkänd säkerhet för densamma

ställd, samt uppgift ej mindre om

dagen, då de angifvits till förtullning,

än äfven därom, huruvida

sådan angifning skett från nederlag

eller från transitupplag eller direkte

och i sistnämnda fall jämväl om

den lägenhet, med hvilken införseln

skett; skolande, hvad husgerådssaker

angår, dessutom aflämnas bevis af

tullförvaltning, att de här ofvan

beträffande sådana artiklar för den

medgifna förmånen stadgade särskilda

villkor vid verkställd besiktning

funnits vara för handen; samt

d)--------

Vei-kställes nybyggnaden--

—---meddelade föreskrifter.

2. _ _ _ _ _ _ _ _

O

O. - - - - - - - -

Betänkande N:o 36. 13

(Utskottets förslag:)

biträden, som med arbetet tagit befattning,

bestyrkt noggrann förteckning

öfver myckenheten och beskaffenheten

af alla till fartyget

använda olika artiklar, materialförlusten

vid arbetet däri inberäknad,

för hvilka restitution af eller befrielse

från tullafgift sökes, jämte

under samma förpliktelse afgifven

försäkran, att dessa artiklar äro af

utländskt ursprung och att full införseltull

för dem blifvit behörigen

erlagd eller af generaltullstyrelsen

godkänd säkerhet för densamma

ställd, samt uppgift ej mindre om

dagen, då de angifvits till förtullning,

än äfven därom, huruvida

sådan angifning skett från nederlag,

från transitupplag, från frihamn

eller direkte och i sistnämnda

fall jän iväl om den lägenhet, med

hvilken införseln skett; skolande,

livad husgerådssaker angår, dessutom

aflämnas bevis af tullförvaltning,

att de här ofvan beträffande

sådana artiklar för den medsrifna

förmånen stadgade särskilda villkor

vid verkställd besiktning funnits

vara för handen; samt

d)--------

Verkställes nybyggnaden--

— — — meddelade föreskrifter.

2. _ _ _ __ _ _ _ _

o

-p» - - - - - - - -

§

1. Vid utförsel sjöledes från

stapelstad afföljande, utaf utländskt

1. Vid utförsel sjöledes från

stapelstad af följande, utaf utländskt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

(Nuvarande lydelse:)

råämne inrikes tillverkade varor beviljas

restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker,

topp-, kandi- och

kak-............... 13 öre

V)

ii

r>

1.1

it

ii

ii

ii

1 dito choklad, alla slag 5 „

1 dito bröd ............... 6 „

1 dito tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter

1 krona — „

spunnen, hopvriden

eller pressad,

äfvensom i

stänger .......... 70 „

malen eller snus 48 „

andra slag ..... 55 „

1 dito s. k. flamgarn,

färgadt eller tryckt,

af bomull........... 15 „

1 dito s. k. flamgarn,

färgadt eller tryckt,

af ull ............... 20 ,,

1 dito bomullsväfnad ... 15 „

1 dito linneväfnad .. 20 „

1 dito sydda bomulls
och

linneartiklar,

såsom skjortor,

kragar, manschetter

med flera, under

villkor att de

icke hufvudsakligen

bestå af

lägre tullbeskattad

väfnad än oblekt

bomullsväfnad . 50 ,,

hvarvid för öfrig! iakttages:

a) att af de här upptagna varor

minst 50 kilogram af hvardera skola

till export angifvas och på en gång

(Utskottets förslag:)

råämne inrikes tillverkade varor beviljas

restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker,

topp-, kandi- och

kak- ................. 13 öre

7?

77

77

77

77

77

77

77

1 dito choklad, alla slag 5

1 dito bröd .................. 6

1 dito tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter

1 krona —

spunnen, hopvriden

eller pressad,

äfvensom i

stänger ........... 70

malen eller snus 48

andra slag ...... 55

1 dito s. k. flamgarn,

färgadt eller tryckt,

af bomull............ 15

1 dito s. k. flamgarn,

färgadt eller tryckt,

af ull ........... 20

1 dito bomullsväfnad ... 15

1 dito linneväfnad......... 20

1 dito sydda bomullsoch

linneartiklar,

såsom skjortor,

kragar, manschetter

med flera, under

villkor att de

icke hufvudsakligen

bestå af

lägre tullbeskattad

väfnad än oblekt

bomullsväfnad ... 50

hvarvid för Girigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor

minst 50 kilogram af hvardera skola

till export angifvas och på en gång

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse:)

afsändas; kommande dock denna

bestämmelse icke att äga tillämpning,

då den vara, för hvilken tullrestitution

sökes, utföres för proviantering

af fartyg i Öresund

under enahanda förhållanden med

dem, då utländska, på frilager upplagda

varor skulle vid dylik proviantering

åtnjuta tullfrihet;

b)--''------

2. Då juteväfnad, tillverkad i

utlandet, användes till emballage

vid utförsel sjöledes från stapelstad

till utrikes ort, må för hvarje kilogram

af väfnaden restitutionsvis af

tullmedlen beviljas 10 öre under

iakttagande af de under punkten 1

upptagna .bestämmelser; skolande

dock den försäkran om varans ursprung,

som det enligt punkten 1 b)

åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan,

i det fall, hvarom

här är fråga, afgifvas af tillverkaren

af den vara, för hvars emballerande

juteväfnaden blifvit använd, samt

innehålla, att emballaget utgöres af

utländsk juteväfnad, för hvilken full

införseltull blifvit erlagd, äfvensom

uppgift om emballagets vikt; vederbörande

tullmyndighet å exportorten

förbehållet att, om anledning därtill

förekommer, genom störtning

och profvägning utröna emballagets

vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna

må dock generaltullstyrelsen

lämna de lättnader, som, utan

åsidosättande af nödig kontroll,

kunna medgifvas.

Betänkande N:o 36.

(Utskottets förslag:)

afsändas; kommande dock denna

bestämmelse icke att äga tillämpning,

då den vara, för hvilken tullrestitution

sökes, utföres för proviantering

af fartyg i Öresund under

enahanda förhållanden med dem,

då utländska, på frilager upplagda

varor skulle vid dylik proviantering

åtnjrita tullfrihet;

c) --------

2. Då juteväfnad, tillverkad i

utlandet, användes till emballage

vid utförsel sjöledes till utrikes ort,

må för hvarje kilogram af väfnaden

restitutionsvis af tullmedlen beviljas

10 öre under iakttagande af de

under punkten 1 upptagna bestämmelser;

skolande dock den försäkran

om varans ursprung, som det enligt

punkten 1 b) åligger tillverkare att

vidfoga angifningsinlagan, i det fall,

hvarom här är fråga, afgifvas af

tillverkaren af den vara, för hvars

emballerande juteväfnaden blifvit

använd, samt innehålla, att emballaget

utgöres af utländsk juteväfnad,

för hvilken full införseltull blifvit

erlagd, äfvensom uppgift om emballagets

vikt; vederbörande tullmyndighet

förbehållet att, om anledning

därtill förekommer, genom störtning

och profvägning utröna emballagets

vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna

må dock generaltullstyrelsen

lämna de lättnader, som utan

åsidosättande a f nödig kontroll,

kunna medgifvas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse:)

3. Förutom den tullrestitution,

hvarom här ofvan förmäles, medgifves

ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid

utförsel sjöledes från tullplats af

följande vid kvarnen framställda

produkter, nämligen finsiktadt mjöl

af hvete, råg eller korn samt gryn

af hvete eller korn, restitution af

den tull, som af honom blifvit erlagd

för en motsvarande kvantitet

från utlandet införd omalen spannmål

af samma slag, hvarvid iakttages,

att 100 kilogram hvete anses

lämna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram

råg eller korn 66 7s kilogram

mjöl och 100 kilogram hvete eller

korn 66 7a kilogram gryn, samt i

öfrigt under villkor:

b) — — — Z

d) --------

e) —-------

f) --------

O*) - — - — - - - —

B) åt innehafvare åt nskvarn

vid utförsel sjöledes från stapelstad

af vid kvarnen framställda risgryn

restitution af den tull, som blifvit

er lagd för till varans framställning

användt, af kvarninnehafvaren direkt

. från utlandet infördt eller från nederlag

uttaget oskaladt ris, hvarvid

förhållandet mellan den införda råvaran

och den förädlade produkten

beräknas sålunda, att 100 kilogram

oskaladt ris anses lämna 75 kilo
-

Betänkande N:o 36.

(Utskottets förslag:)

3. Förutom den tullrestitution,

hvarom här ofvan förmäles, medgifves

ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid

utförsel sjöledes från tullplats af

följande vid kvarnen framställda

produkter, nämligen finsiktadt mjöl

af hvete, råg eller korn samt gryn

af hvete eller korn, restitution af

den tull, som af honom blifvit erlagd

för en motsvarande kvantitet

direkt från utlandet införd omalen

spannmål af samma slag, hvarvid

iakttages, att 100 kilogram hvete

anses lämna 75 kilogram mjöl, 100

kilogram råg eller korn 667s kilogram

mjöl och 100 kilogram hvete

eller korn 667n kilogram gryn, samt

i öfrigt under villkor:

b)---------

e) ----------

f) ---------

B) åt innehafvare af riskvarn

vid utförsel sjöledes från stapelstad

af vid kvarnen framställda risgryn

eller af rismjöl, förmålet af likaledes

vid lcvarnen tillverkade, färdiga,

hela eller brutna gryn, restitution af

den tull, som blifvit erlagd för till

varans framställning användt, af

kvarninnehafvaren direkt från utlandet

eller från frihamn infördt

eller från nederlag uttaget oskaladt

ris. hvarvid förhållandet mellan den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

{Nuvarande lydelse:)

gram gryn; skolande såsom villkor

i öfrigt för restitutionens erhållande

gälla:

a) att afsikten att af det förtullade

riset förmala gryn för export

anmäles i sammanhang med råvarans

angifning till förtullning;

b) att utförseln sker vid samma

tullkammare, där förtullningen ägt

rum, såvida icke generaltullstyrelsen

i särskilt fall annorlunda

medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn

på en gång utföras; skolande exportinlagan

vara åtföljd af tillverkarens

under edlig förpliktelse afgifna

och af två vittnen till riktigheten

bestyrkta försäkran därom,

att den till utförsel angifna varan

är exportörens egen förmalningsprodukt,

samt uppgift om tiden, då

varan blifvit förtullad, och lägenheten,

med hvilken införseln skett;

d) att det oskalade ris, som till

varans framställning blifvit användt,

skall vara inom de näst före utförseln

förflutna tolf månaderna förtulladt;
Bih.

till Riksd. Prof. 1907- 5 Sami.

Betänkande N:o 36. 17

(Utskottets förslag:)

införda råvaran och den förädlade

produkten beräknas sålunda, att

100 kilogram oskaladt ris anses

lämna 75 kilogram gryn eller mjöl;

skolande såsom villkor i öfrigt för

restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtullade

riset förmala gryn eller mjöl

för export anmäles i sammanhang

med råvarans angifning till förtullning

;

b) att utförseln sker vid samma

tullkammare, där förtullningen ägt

rum, så vida icke generaltullstyrelsen

i särskilt fall annorlunda

medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn

eller mjöl, hvart för sig eller tillsammans,

på en gång utföras; skolande

exportinlagan vara åtföljd

af tillverkarens under edlig förpliktelse

afgifna och af två vittnen

till riktigheten bestyrkta försäkran

därom, att den till utförsel angifna

varan är exportörens egen förmalningsprodukt,

äfvensom uppgift om

tiden, då varan blifvit förtullad,

och lägenheten, med hvilken införseln

skett, samt, om varan helt och

hållet eller delvis hestår af rismjöl,

att mjölet framställts uteslutande af

färdiga, hela eller brutna risgryn

och är fritt från fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som

till varans framställning blifvit användt,

skall vara inom de näst före

utförseln förflutna tolf månaderna

förtulladt;

1 Afd. 3ö Höft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Be v i Ilning sutskottets

(Nuvarande lydelse:)

e) att vederbörande tullkammare

skall efter exportvarans undersökning

ocli nettoviktens utrönande

samt säckarnas ^plombering och

bevakning under transporten till och

inlastningen i fartyget, härom meddela

attest, hvilken såsom verifikation

jämte angifningsinlaga och öfriga

intyg bifogas tullkammarens

utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificeras

på sätt i denna paragraf finnes

stadgadt beträffande öfriga varor,

för hvilka tullrestitution är medgifven;
g)

att det åligger vederbörande

tullkammare att föra ett afräkningsdiarium

för förtullningarna och exporterna,

till hvilket formulär af

generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af kär

ifrågavarande restitution vederbörande

äga att i till generaltullstyrelsen

ställd, genom vederbörande

tullkammare dit insänd ansökning

därom göra hemställan; börande

dylik ansökning vara åtföljd af utdrag

ur tullkammarens afräkningsdiarium

och kvitterade tullräkningar

å de tullafgifter, som belöpa för i

afräkningsdiariet upptagna kvantiteter

oskaladt ris.

4. ---—----

5. Vill någon införa tull underkastade

varor i ändamål att desamma

åter utföra, antingen bearbetade i

förening med inhemskt eller icke

tullpliktigt utländskt råämne till

produkt, som i mom. 1 omförmäles,

Betänkande N:o 36.

(Utskottets förslag:)

e) att vederbörande tullkammare

skall, efter exportvarans undersökning

och netto viktens utrönande

samt säckarnas tullplombering

och bevakning under transporten

till och inlastning i fartyget,

härom meddela attest, hvilken såsom

verifikation jämte angifningsinlaga

och öfriga intyg bifogas tullkammarens

utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificeras

på sätt i denna paragraf finnes

stadgadt beträffande öfriga varor,

för hvilka tullrestitution är medgifven;
g)

att det åligger vederbörande

tullkammare att föra ett afräkningsdiarium

för förtullningarna och exporterna,

till hvilket formulär af

generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här

ifrågavarande restitution vederbörande

äga att i till generaltullstyrelsen

ställd, genom vederbörande

tullkammare dit insänd ansökning

därom göra hemställan; börande

dylik ansökning vara åtföljd af utdrag

ur tullkammarens afräkningsdiarium

och kvitterade tullräkningar

å de tullafgifter, som belöpa

för i afräkningsdiariet upptagna

kvantiteter oskaladt ris.

5. Vill någon införa tull underkastade

varor i ändamål att desamma

åter utföra, antingen bearbetade

i förening med inhemskt

eller icke tullpliktigt utländskt råämne

till produkt, som i mom. 1

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse:)

eller ock bearbetade, med eller utan

tillsats af sådant råämne, till annan

produkt, än förut i denna § sagdt

är, må, såvidt generaltullstyrelsen

finner tillförlitlig kontroll kunna

åstadkommas, vid införseln erlagd

tulla,/gift kunna återfås under iakttagande

af följande villkor:

a) ---------

b) ---------

%---------

e) ---------

f) ---------

g) ---------

Därest utländskt råbrännvin —

— — — —• — normalliter.

6. Befinnes någon hafva för

erhållande af tullrestitution enligt

bestämmelserna i denna § lämnat

uppgift, som med verkliga förhållandet

icke öfverensstämmer, kan

generaltullstyrelsen förvägra honom

rätt att vidare erhålla sådan restitution.

Betänkande N:o 36. 19

(Utskottets förslag.)

omförmäles, eller ock bearbetade,

med eller utan tillsats af sådant råämne,

till annan produkt, än förut

i denna § sagdt är, må, såvidt generaltullstyrelsen

finner tillförlitlig

kontroll kunna åstadkommas, tullafgift,

som vid varornas införsel

direkt från utlandet erlagts, kunna

återfås under iakttagande af följande

villkor:

a)--------

c)--------

e)--------

Därest utländskt råbrännvin —

— —--— — — normalliter.

6. Hvad här ofvan i denna §

är angående tullrestitution föreskrifvet

galle äfven, då gods1 för hvilket

restitution af tullafgift ifrågasättes,

sjöledes utföres till frihamn; skolande

landväga utförsel till frihamn verificeras

på sätt särskildt är eller varder

stadgad,t, hvaremot i fråga om

verificering af utförsel sjöledes till

frihamn skall i tillämpliga delar

lända till efterrättelse hvad förut i

denna § är föreskrifvet beträffande

verificering af utförsel till utrikes ort.

7. Befinnes någon hafva för

erhållande af tullrestitution enligt

bestämmelserna i denna § lämnat

uppgift, som med verkliga förhållandet

icke öfverensstämmer, kan

generaltullstyrelsen förvägra honom

rätt att vidare erhålla sådan restitution.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.