Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj* angående sättet för verkställande af stämpelbeläggning af stämpelpliktiga handlingar och kontrollen därå.

1907-02-14 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:4, Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj* angående sättet för verkställande af stämpelbeläggning af stämpelpliktiga handlingar och kontrollen därå.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

i

Av© 4.

Ank. till Riksd. kansli den 14 februari 1907, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj* angående sättet för verkställande af stämpelbeläggning

af stämpelpliktiga handlingar och kontrollen därå.

(l:a A.)

. , 1 ef. inom Andfa Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hän
ymd

motion, mo 5, har herr V. L. Moll hemställt, satt Riksdagen ville

i Bknfvelse till Kungl Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t att låta

wtr«knda a■ttU terdnmg,I hUnUV1ja ^ke gen0m förändrade bestämmelser

bandit? fjr v?rk8Jallandet af stämpelbeläggning af stämpelpliktiga

handlingar kunde astadkommas en fullständigare kännedom om hvad

8tJamPela%''fte™a inbringa åt statsverket, äfvensom en mer

tillfredsställande kontroll öfver att stadgade afgifter behörigen erläggas •

samt att Kung . Maj:t ville låta förelägga Riksdagen de förslag, härtill

en dylik utredning kunde gifva anledning.»

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande
Ä.

1 toblfwÄXÄ? ‘re 8lag: he“mpl3r

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 5 Samt. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 4.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

Till handlingar, som för vinnande af lagfart eller inteckning vid

domstol företes, till bouppteckning, äktenskapsförord, morgongåfvobref

och afhandlingar om lösöreköp, hvilka till underdomstol ingifvas, skola

begagnas dubbla beläggningsstämplar. Sådana stämplar skola ock begagnas,

då protokoll angående bevakning af testamente skall med särskild

stämpel förses. Till stämpelbeläggning af samtliga öfriga stämpelpliktiga

handlingar kunna enkla beläggningsstämplar användas.

Rörande kontrollen öfver användningen af dubbla beläggningsstämplar

finnas särskilda noggranna föreskrifter. Till följd häraf känner

man ock de belopp, som stämpelbeläggningen af de med dubbla beläggningsstämplar

försedda olika slagen af handlingar hvarje år inbringar

åt statsverket. Uppgift å dessa belopp utarbetas årligen inom finansdepartementet.

Någon offentlig kontroll öfver användningen af enkla beläggningsstämplar

finnes däremot ej. Hvad dessa stämplar inbringa åt statsverket

känner man endast i klump.

Under år 1905 inbringade samtliga de i kung], förordningen den

2 juni 1899 stadgade stämpelafgifterna ett totalbelopp af 8,824,980 kronor.

Enligt finansdepartementets sedvanliga årssammandrag uppgick under

år 1905 inkomsten af de stämpelafgifter, till hvilkas uttagande dubbla

beläggningsstämplar skola användas, till 6,269,513 kronor. Rörande de

olika belopp, hvarmed öfriga stämpelafgifter bidragit till inbringande åt

statsverket af skillnaden 2,555,467 kronor, därom saknas alla uppgifter.

Att åstadkomma verkligt exakta och fullständiga uppgifter rörande

hvarje särskild stämpelafgifts andel i nämnda skillnad är gifvetvis omöjligt,

och detta redan af det skäl, att i stämpelafgifternas totalsumma

ingå stämplar till betydande belopp, hvilka vid 1905 års slut blifvit

försålda men då ännu ej användts. Men om också exakta och fullständiga

uppgifter rörande de stämpelafgifter, från hvilka ofvanberörda

skillnad härflutit, icke lära kunna åstadkommas, är dock ett inkomstbelopp

af omkring två och en half miljoner kronor väl ett alltför stort

belopp, för att man skall kunna låta sig nöjas utan några som helst

uppgifter af ifrågavarande slag.

En bland de viktigaste förutsättningarne för en väl ordnad hushållning

— antingen det gäller en enskild hushållning eller en offentlig

■— anses vara, att man rörande de från olika inkomstkällor härrörande

inkomstbeloppen eger noggrann och fullständig kännedom. Denna förutsättning

är beträffande en väsentlig del af statens stämpelinkomster

icke till finnandes.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 4. 3

Häraf uppstå många och afsevärda olägenheter. När en ny

stämpelafgift pålägges eller eu förutvarande höjes, göras på mer eller

mindre tillförlitliga grunder fotade approximativa beräkningar öfver

hvad den nya eller höjda afgiften kan väntas inbringa. Det belopp,

man på detta sätt räknar sig till, tillägges den stora totalsumman.

Huruvida beräkningarne varit för höga eller för låga, därom får man,

när fråga är om en afgift, afsedd att uttagas genom enkla beläggningsstämplar,

aldrig någon kännedom. Blott totalsumman växer med det

beräknade beloppet, anses allt godt och väl. Om ökningen kommit

från den nya eller höjda afgiften eller från annat håll, kan ej med

någon tillförlitlighet utrönas. Äfven om vederbörande fullständigt undandroge

sig en stämpelafgift, behöfde detta ej märkas på resultatet af

stämpeluppbörden, blott ökningen i inkomst af öfriga stämpelafgifter

täckte den till följd af afhållsamheten från att erlägga den ifrågavarande

afgiften uppkommande bristen. Att, sådana förhållandena för närvarande

äro, eu dylik afhållsamhet icke är allenast en teoretisk möjlighet, visar

erfarenheten. Enligt stämpelförordningen skall mäklareslutsedel förses

med stämpel af en krona. Denna bestämmelse efterlefves så föga, att en

stämpelbelagd slutsedel sedan lång tid tillbaka varit en stor sällsynthet,

åtminstone här i hufvudstaden. Ett system, som ej inom sig själft

innebär något verksamt korrektiv mot dylika missbruk, kan ej anses

vara tillfredsställande.

Äfven när fråga är om att sänka eller borttaga en stämpelafgift,

medför den mer eller mindre fullständiga ovissheten om, hvad den

ifrågavarande afgiften inbringat åt statsverket, stora olägenheter. Vid

ett dylikt tillfälle är det gifvetvis af stor vikt att kunna på förhand

någorlunda tillförlitligt beräkna verkningarna. Men för att detta skall

vara möjligt, är det oundgängligen nödvändigt att veta, hvad stämpelafgiften

i fråga förut inbringat. Vill man sänka eller borttaga en tullafgift

eller nedsätta en postafgift, då kunna verkningarna med stor

noggrannhet på förhand beräknas.

En någorlunda noggrann kännedom om, hvad de särskilda stämpelafgifterna

inbringat, är nödvändig äfven ur den. synpunkten, att man

utan sådan kännedom ej kan bedöma, huruvida en viss stämpelafgift

motsvarat eller förfelat sitt ändamål. I eu vid 1904 års riksdag väckt

motion, rörande förändradt beräkningssätt för stämpelafgiften för bevis

om insättning på depositions- och kapitalräkning, framlade undertecknad

eu utredning af hvad denna stämpelafgift inbringat åren 1895—1902.

Resultatet af denna utredning var, att ifrågavarande stämpelafgift efter

all sannolikhet under intet enda af nämnda år inbringat ens hälften af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

det ursprungligen beräknade beloppet, oaktadt bankernas depositionsock

kapitalräkningar under åren i fråga varit stadda i en nästan oafbruten

stark stegring. Denna stämpelafgift hade således mycket illa motsvarat

sitt ändamål.

Med de mångskiftande afgifter stämpelförordningen stadgar, lärer

det, såsom redan framhållits, icke vara möjligt att erhålla fullständiga

och tillförlitliga uppgifter rörande det belopp hvarje särskild stämpelafgift

inbringat. Men mycket skulle dock otvifvelaktigt kunna göras

för att åstadkomma ett bättre sakernas skick än det kaotiska tillstånd,

som nu råder inom en vidsträckt del af stämpelafgifternas område.

För vinnande af större reda och bättre kontroll på detta område,

kunde man uppdela de handlingar, för hvilkas stämpelbeläggning enkla

beläggningsstämplar få användas, i två kategorier, den ena innefattande

sådana handlingar, för hvilka stämpelafgifter få erläggas genom påklistring

af stämplar utan myndighets biträde, den andra innefattaude sådana

handlingar, för hvilka stämpelafgiften skall erläggas genom handlingarnes

inlämnande till statskontoret eller annan myndighet för stämplarnes

påtryckning. För vissa handlingar kunde den utvägen tänkas, att beloppet

af stämpelafgiften finge inbetalas till statskontoret eller annan

myndighet, utan att stämplar i någon form behöfde användas.

Vidare kunde beträffande sådana handlingar, å hvilka stämplar få

utan myndighets biträde påklistras, särskilda stämplar inrättas för vissa

handlingar eller vissa grupper af handlingar.

Om dessutom för de fall, där så lämpligen ske kan, bestämmelser

gåfvos rörande åliggande att till statskontoret inlämna uppgifter rörande

beloppen af för olika, ändamål använda enkla beläggningsstämplar, skulle

genom dessa åtgärder det vidsträckta område af stämpelväsendet, där

nu i afseende å detaljuppgifter och kontroll mycket återstår att önska,

inskränkas till minsta möjliga omfattning.

Betalning af stämpelafgifter till statskontoret utan användning af

stämplar vore en nyhet för det svenska stämpelväsendet. Detta sätt

att erlägga stämpelafgifter brukas dock flerstädes i utlandet. I Danmark

är det mycket vanligt, ja, det torde vara regel, att kommuner vid upptagande

af obligationslån genom särskild lag erhålla bemyndigande att,

sedan beloppet af stämpelafgiften inbetalts till vederbörande myndighet,

utfärda obligationerna utan åsättande af stämplar. Äfven för lottsedlar

är detta sätt att erlägga stämpelafgiften vanligt. Försäkringsbolag kunna

erhålla rätt att vid räkenskapsårets slut på en gång till vederbörande

myndighet inbetala det belopp, som motsvarar värdet af de stämplar,

som under årets lopp skol Rf åsättas bolagets poliser. I Frankrike ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 4.

tagas stämpelafgifter till mycket stora belopp genom kontant inbetalning

till vederbörande myndighet utan användning af stämplar. Om detta

system tillämpades på sådana svenska stämpelafgifter, som härtill kunde

vara lämpliga, skulle såväl kostnaden för tillverkning af motsvarande

stämplar som försäljningsprovision besparas statsverket.

Rätt att få till statskontoret inlämna handlingar för stämplarnes

påtryckning mot betalning af stämpelbeloppet har, som bekant, redan

länge existerat beträffande växelblanketter. Genom beslut vid 1906 års

riksdag upphäfdes denna rätt hvad angår växelblanketter, såsom numera

praktiskt sedt oanvändbar, men samtidigt infördes dylik rätt beträffande

blanketter till aktiebref, lottbref och obligationer. Om denna rätt förvandlades

till plikt beträffande såväl sistnämnda som öfriga därtill

lämpliga handlingar, skulle härigenom afsevärda belopp försäljningsprovision

besparas.

Hvad beträffar användning af särskilda stämplar af olika slag af

handlingar, så begagnas denna utväg i Tyskland, där flere slag af

stämplar af olika utstyrsel finnas. Förutom vanliga stämplar finnas

särskilda sådana för slutsedlar rörande förmedling af köp och försäljning

af värdepapper, varor m. in., för fraktsedlar, för järnvägs- och

ångbåtsbiljetter och för tillståndsbevis att använda motorvagn. Blanketter

till slutsedlar med påtryckta stämplar till olika belopp tillhandahållas

vid stämpelförsäljningsställena; dylika blanketter utan påtryckta

stämplar tillhandahållas äfven och få vid användandet af utställaren

förses med stämpelmärken under iakttagande af särskilda noggranna

kontrollföreskrifter.

Såväl i Tyskland som i Danmark kan det sägas vara regel, att

stämplingen verkställes genom vederbörande myndigheters försorg. Det

behöfver ej framhållas, hvilken säkerhet ur kontrollsynpunkt detta innebär

i jämförelse med den vidsträckta frihet, som råder i Sverige, att

utan biträde af offentlig myndighet förse stämpelpliktiga handlingar

med stämplar.

Stämpelförordningens föreskrift, att stämpel, då den användes,

skall med angifvande af datum makuleras, efterkommes ofta mycket

ofullständigt. Jag har nyligen med egna ögon sett såväl depositionsbevis

som bevis om insättning på kapitalräkning, å hvilka stämplarne

voro fullständigt omakulerade eller makulerade på ett sätt, som ingalunda

skulle kunna förhindra stämplarnes användning ännu en gång.

På grund af det anförda torde den slutsatsen vara berättigad,

att förhållandena inom vissa delar af det svenska stämpel väsendets

område i mångt och mycket icke äro sådana, som de borde och kunde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottet?; Betänkande N:o 4.

vara. Såsom ofvan nämnts, hade statsverket under år 1905 eu inkomst

af stämpelafgifter till belopp af omkring två och en half miljoner kronor,

hvilken inkomst var mycket ofullständigt kontrollerad och rörande hvars

uppkomst af olika stämpelafgifter man känner föga eller intet. Men

härtill kommer, att detta ofullständigt kontrollerade inkomstbelopp utan

tvifvel kommer att efter hand ökas, dels därigenom att redan stadgade

stämpelafgifter i följd af den allmänna rörelsens utveckling lämna större

inkomst, dels därigenom att nya stämpelafgifter tid efter annan tillkomma.

Det har flerfaldiga gånger från olika håll framhållits, att

stämpelbeskattningen är en inkomstkälla, som erbjuder stora möjligheter

till ökad utveckling. Denna skatteform, hvilken har den goda egenskapen,

att den hufvudsakligen drabbar de mera bärkraftiga inom samhället

men lämnar de ekonomiskt svagare oberörda, har hitintills i

Sverige, i jämförelse med hvad i åtskilliga andra länder är fallet, i

tämligen ringa omfattning kommit till användning. Det kan därför med

till visshet gränsande sannolikhet förutses, att stämpelbeskattningen,

efter hand som statsverkets utgifter växa och behof af nya inkomstkällor

framträda, skall komma till ökad användning. Under dessa förhållanden

torde det böra anses vara en statsangelägenhet af stor vikt

att, 6å fort sig göra låter, söka åvägabringa större reda och bättre

kontroll än som nu äro på detta område härskande.»

I afseende å den af motionären lämnade uppgift å totalbeloppet

af år 1905 influtna stämpelafgifter (8,824,980 kronor) har utskottet

funnit sig böra erinra, att, enligt hvad statskontoret i sin vid innevarande

års statsverksproposition fogade skrifvelse angående inkomstberäkningen

för år 1908 meddelar, nämnda siffra rätteligen utgör

8,606,040 kronor. (Se sid. 14 och 15 i bil. litt. A till den vid 1907/års

statsverksproposition fogade bilagan »Inkomsterna»). Skillnaden mellan

inkomsten af de stämpelafgifter, till hvilkas uttagande skola användas

dubbla beläggningsstämplar, och inkomsten från öfriga stämpelafgifter

bör vid sådant förhållande ändras till 2,336,527 kronor.

Den ifrågavarande framställningen torde enligt utskottets mening

vara förtjänt af synnerligt beaktande.

Såsom i motionen erinras upptager stämpclförordningen tre slag

af stämplar, nämligen helarksstämplar samt enkla och dubbla beläggningsstämplar.

Endast beträffande användningen af de dubbla beläggningsstämplarna

finnas kontroll föreskrifter af sådan art, att statistiska

uppgifter kunna erhållas rörande de belopp, som stämpelbeläggningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4. 7

af de med dylika stämplar försedda olika slag af handlingar årligen

tillför statsverket. Sådana uppgifter skola ock, jämlikt bestämmelserna

i kungl. blefven den 12 september 1884 och den 19 april 1895, årligen

utarbetas inom finansdepartementet, och skola uppgifter från vederbörande

myndigheter till departementet insändas före den 1 oktober

årligen, alltså i god tid före statsregleringens uppgörande. Hvad

däremot vidkommer användningen af de enkla beläggningsstämplarna,

kan någon specificering, på sätt ofvan nämnts, icke åstadkommas och

det lärer icke kunna bestridas, att detta är en brist, som både kan och

bör afhjälpas. Sakens ordnande är så mycket viktigare, som det gäller

afsevärda belopp, i fråga om hvilka dylika specificerade uppgifter

saknas. Att åtskilliga olägenheter häraf uppstå, synes utskottet ligga

i öppen dag. Hvad särskilt angår statsregleringen, är det naturligen

af största vikt att vid de olika skatte titlarnas beräkning hafva tillgång

till säkra och tillförlitliga uppgifter i statistiskt hänseende. Detta förhållande

framträder, såsom ock motionären påpekar, särskild!, då en

stämpelafgift skall höjas eller en ny stämpelskatt införas. Då inom Riksdagen

framhållits, att vid behof för staten af ökade inkomster ett

utsträckt anlitande af stämpelskatten vore ett lämpligt medel för ernåendet

af detta mål, vill det därför synas utskottet vara af vikt, med hänsyn

till icke blott redan befintliga utan äfven möjligen erforderliga ytterligare

stämpelskatter, att här omförmälda brist varder på ett tillfredsställande

sätt afhjälpt.

Motionären har i sådant afseende hänvisat till åtskilliga utvägar.

Utan att för närvarande ingå i bedömande i detalj af de sålunda

ifrågasatta åtgärderna, anser sig dock utskottet böra beträffande den

framkastade tanken att, för vissa handlingar eller vissa grupper af handlingar

inrätta särskilda slag af stämplar betona, att en dylik åtgärd

kan för den allmänhet, som skall använda dessa stämplar, medföra

ovisshet och föranleda misstag. I hvarje fall lärer dock en ingående

undersökning af hithörande förhållanden, med inhämtande därvid af

erfarenhet från utlandet, vara erforderlig för bedömande af de olika

förslagens lämplighet och större eller mindre användbarhet. Den utredning

i ärendet, som således erfordras, bör enligt utskottets åsikt

öfverlämnas åt Kungl. Maj:t att verkställa.

Bevillningsutskottet har alltså, med erkännande af frågans vikt

samt under framhållande att en förbättrad kontroll bör kunna åstadkommas

utan ökade kostnader för det allmänna, funnit sig böra föreslå

aflåtande! af en skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning

i ämnet; och hemställer utskottet förty,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskoiteis Betänkande N:o 4.

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning,

huruvida genom förändrade eller förenklade

bestämmelser rörande sättet för verkställandet af

stämpelbeläggning af stämpelpliktiga handlingar skulle

kunna utan ökade kostnader för det allmänna åstadkommas

en fullständigare kännedom om hvad de särskilda

stämpelafgifterna inbringa åt statsverket, äfvensom

en mer tillfredsställande kontroll öfver att stadgade

afgifter behörigen erläggas samt efter verkställd utredning

till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill

en dylik utredning kan gifva anledning.

Stockholm den 14 februari 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALLI.

Herr Hammarström har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

8TOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTER!''R. TRYCKERI, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:28 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående sättet för verkställande af stämpelbeläggning af stämpelpliktiga s. 6 i texten