Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj* angående sättet för verkställande af stämpelbeläggning af stämpelpliktiga handlingar och kontrollen därå.
1907-02-14 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1907:4, Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj* angående sättet för verkställande af stämpelbeläggning af stämpelpliktiga handlingar och kontrollen därå.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
i
Av© 4.
Ank. till Riksd. kansli den 14 februari 1907, kl. 3 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj* angående sättet för verkställande af stämpelbeläggning
af stämpelpliktiga handlingar och kontrollen därå.
(l:a A.)
. , 1 ef. inom Andfa Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hän
ymd
motion, mo 5, har herr V. L. Moll hemställt, satt Riksdagen ville
i Bknfvelse till Kungl Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t att låta
wtr«knda a■ttU terdnmg,I hUnUV1ja ^ke gen0m förändrade bestämmelser
bandit? fjr v?rk8Jallandet af stämpelbeläggning af stämpelpliktiga
handlingar kunde astadkommas en fullständigare kännedom om hvad
8tJamPela%''fte™a inbringa åt statsverket, äfvensom en mer
tillfredsställande kontroll öfver att stadgade afgifter behörigen erläggas •
samt att Kung . Maj:t ville låta förelägga Riksdagen de förslag, härtill
en dylik utredning kunde gifva anledning.»
Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande
Ä.
1 toblfwÄXÄ? ‘re 8lag: he“mpl3r
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 5 Samt. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 4.)
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
Till handlingar, som för vinnande af lagfart eller inteckning vid
domstol företes, till bouppteckning, äktenskapsförord, morgongåfvobref
och afhandlingar om lösöreköp, hvilka till underdomstol ingifvas, skola
begagnas dubbla beläggningsstämplar. Sådana stämplar skola ock begagnas,
då protokoll angående bevakning af testamente skall med särskild
stämpel förses. Till stämpelbeläggning af samtliga öfriga stämpelpliktiga
handlingar kunna enkla beläggningsstämplar användas.
Rörande kontrollen öfver användningen af dubbla beläggningsstämplar
finnas särskilda noggranna föreskrifter. Till följd häraf känner
man ock de belopp, som stämpelbeläggningen af de med dubbla beläggningsstämplar
försedda olika slagen af handlingar hvarje år inbringar
åt statsverket. Uppgift å dessa belopp utarbetas årligen inom finansdepartementet.
Någon offentlig kontroll öfver användningen af enkla beläggningsstämplar
finnes däremot ej. Hvad dessa stämplar inbringa åt statsverket
känner man endast i klump.
Under år 1905 inbringade samtliga de i kung], förordningen den
2 juni 1899 stadgade stämpelafgifterna ett totalbelopp af 8,824,980 kronor.
Enligt finansdepartementets sedvanliga årssammandrag uppgick under
år 1905 inkomsten af de stämpelafgifter, till hvilkas uttagande dubbla
beläggningsstämplar skola användas, till 6,269,513 kronor. Rörande de
olika belopp, hvarmed öfriga stämpelafgifter bidragit till inbringande åt
statsverket af skillnaden 2,555,467 kronor, därom saknas alla uppgifter.
Att åstadkomma verkligt exakta och fullständiga uppgifter rörande
hvarje särskild stämpelafgifts andel i nämnda skillnad är gifvetvis omöjligt,
och detta redan af det skäl, att i stämpelafgifternas totalsumma
ingå stämplar till betydande belopp, hvilka vid 1905 års slut blifvit
försålda men då ännu ej användts. Men om också exakta och fullständiga
uppgifter rörande de stämpelafgifter, från hvilka ofvanberörda
skillnad härflutit, icke lära kunna åstadkommas, är dock ett inkomstbelopp
af omkring två och en half miljoner kronor väl ett alltför stort
belopp, för att man skall kunna låta sig nöjas utan några som helst
uppgifter af ifrågavarande slag.
En bland de viktigaste förutsättningarne för en väl ordnad hushållning
— antingen det gäller en enskild hushållning eller en offentlig
■— anses vara, att man rörande de från olika inkomstkällor härrörande
inkomstbeloppen eger noggrann och fullständig kännedom. Denna förutsättning
är beträffande en väsentlig del af statens stämpelinkomster
icke till finnandes.
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 4. 3
Häraf uppstå många och afsevärda olägenheter. När en ny
stämpelafgift pålägges eller eu förutvarande höjes, göras på mer eller
mindre tillförlitliga grunder fotade approximativa beräkningar öfver
hvad den nya eller höjda afgiften kan väntas inbringa. Det belopp,
man på detta sätt räknar sig till, tillägges den stora totalsumman.
Huruvida beräkningarne varit för höga eller för låga, därom får man,
när fråga är om en afgift, afsedd att uttagas genom enkla beläggningsstämplar,
aldrig någon kännedom. Blott totalsumman växer med det
beräknade beloppet, anses allt godt och väl. Om ökningen kommit
från den nya eller höjda afgiften eller från annat håll, kan ej med
någon tillförlitlighet utrönas. Äfven om vederbörande fullständigt undandroge
sig en stämpelafgift, behöfde detta ej märkas på resultatet af
stämpeluppbörden, blott ökningen i inkomst af öfriga stämpelafgifter
täckte den till följd af afhållsamheten från att erlägga den ifrågavarande
afgiften uppkommande bristen. Att, sådana förhållandena för närvarande
äro, eu dylik afhållsamhet icke är allenast en teoretisk möjlighet, visar
erfarenheten. Enligt stämpelförordningen skall mäklareslutsedel förses
med stämpel af en krona. Denna bestämmelse efterlefves så föga, att en
stämpelbelagd slutsedel sedan lång tid tillbaka varit en stor sällsynthet,
åtminstone här i hufvudstaden. Ett system, som ej inom sig själft
innebär något verksamt korrektiv mot dylika missbruk, kan ej anses
vara tillfredsställande.
Äfven när fråga är om att sänka eller borttaga en stämpelafgift,
medför den mer eller mindre fullständiga ovissheten om, hvad den
ifrågavarande afgiften inbringat åt statsverket, stora olägenheter. Vid
ett dylikt tillfälle är det gifvetvis af stor vikt att kunna på förhand
någorlunda tillförlitligt beräkna verkningarna. Men för att detta skall
vara möjligt, är det oundgängligen nödvändigt att veta, hvad stämpelafgiften
i fråga förut inbringat. Vill man sänka eller borttaga en tullafgift
eller nedsätta en postafgift, då kunna verkningarna med stor
noggrannhet på förhand beräknas.
En någorlunda noggrann kännedom om, hvad de särskilda stämpelafgifterna
inbringat, är nödvändig äfven ur den. synpunkten, att man
utan sådan kännedom ej kan bedöma, huruvida en viss stämpelafgift
motsvarat eller förfelat sitt ändamål. I eu vid 1904 års riksdag väckt
motion, rörande förändradt beräkningssätt för stämpelafgiften för bevis
om insättning på depositions- och kapitalräkning, framlade undertecknad
eu utredning af hvad denna stämpelafgift inbringat åren 1895—1902.
Resultatet af denna utredning var, att ifrågavarande stämpelafgift efter
all sannolikhet under intet enda af nämnda år inbringat ens hälften af
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
det ursprungligen beräknade beloppet, oaktadt bankernas depositionsock
kapitalräkningar under åren i fråga varit stadda i en nästan oafbruten
stark stegring. Denna stämpelafgift hade således mycket illa motsvarat
sitt ändamål.
Med de mångskiftande afgifter stämpelförordningen stadgar, lärer
det, såsom redan framhållits, icke vara möjligt att erhålla fullständiga
och tillförlitliga uppgifter rörande det belopp hvarje särskild stämpelafgift
inbringat. Men mycket skulle dock otvifvelaktigt kunna göras
för att åstadkomma ett bättre sakernas skick än det kaotiska tillstånd,
som nu råder inom en vidsträckt del af stämpelafgifternas område.
För vinnande af större reda och bättre kontroll på detta område,
kunde man uppdela de handlingar, för hvilkas stämpelbeläggning enkla
beläggningsstämplar få användas, i två kategorier, den ena innefattande
sådana handlingar, för hvilka stämpelafgifter få erläggas genom påklistring
af stämplar utan myndighets biträde, den andra innefattaude sådana
handlingar, för hvilka stämpelafgiften skall erläggas genom handlingarnes
inlämnande till statskontoret eller annan myndighet för stämplarnes
påtryckning. För vissa handlingar kunde den utvägen tänkas, att beloppet
af stämpelafgiften finge inbetalas till statskontoret eller annan
myndighet, utan att stämplar i någon form behöfde användas.
Vidare kunde beträffande sådana handlingar, å hvilka stämplar få
utan myndighets biträde påklistras, särskilda stämplar inrättas för vissa
handlingar eller vissa grupper af handlingar.
Om dessutom för de fall, där så lämpligen ske kan, bestämmelser
gåfvos rörande åliggande att till statskontoret inlämna uppgifter rörande
beloppen af för olika, ändamål använda enkla beläggningsstämplar, skulle
genom dessa åtgärder det vidsträckta område af stämpelväsendet, där
nu i afseende å detaljuppgifter och kontroll mycket återstår att önska,
inskränkas till minsta möjliga omfattning.
Betalning af stämpelafgifter till statskontoret utan användning af
stämplar vore en nyhet för det svenska stämpelväsendet. Detta sätt
att erlägga stämpelafgifter brukas dock flerstädes i utlandet. I Danmark
är det mycket vanligt, ja, det torde vara regel, att kommuner vid upptagande
af obligationslån genom särskild lag erhålla bemyndigande att,
sedan beloppet af stämpelafgiften inbetalts till vederbörande myndighet,
utfärda obligationerna utan åsättande af stämplar. Äfven för lottsedlar
är detta sätt att erlägga stämpelafgiften vanligt. Försäkringsbolag kunna
erhålla rätt att vid räkenskapsårets slut på en gång till vederbörande
myndighet inbetala det belopp, som motsvarar värdet af de stämplar,
som under årets lopp skol Rf åsättas bolagets poliser. I Frankrike ut
-
5
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 4.
tagas stämpelafgifter till mycket stora belopp genom kontant inbetalning
till vederbörande myndighet utan användning af stämplar. Om detta
system tillämpades på sådana svenska stämpelafgifter, som härtill kunde
vara lämpliga, skulle såväl kostnaden för tillverkning af motsvarande
stämplar som försäljningsprovision besparas statsverket.
Rätt att få till statskontoret inlämna handlingar för stämplarnes
påtryckning mot betalning af stämpelbeloppet har, som bekant, redan
länge existerat beträffande växelblanketter. Genom beslut vid 1906 års
riksdag upphäfdes denna rätt hvad angår växelblanketter, såsom numera
praktiskt sedt oanvändbar, men samtidigt infördes dylik rätt beträffande
blanketter till aktiebref, lottbref och obligationer. Om denna rätt förvandlades
till plikt beträffande såväl sistnämnda som öfriga därtill
lämpliga handlingar, skulle härigenom afsevärda belopp försäljningsprovision
besparas.
Hvad beträffar användning af särskilda stämplar af olika slag af
handlingar, så begagnas denna utväg i Tyskland, där flere slag af
stämplar af olika utstyrsel finnas. Förutom vanliga stämplar finnas
särskilda sådana för slutsedlar rörande förmedling af köp och försäljning
af värdepapper, varor m. in., för fraktsedlar, för järnvägs- och
ångbåtsbiljetter och för tillståndsbevis att använda motorvagn. Blanketter
till slutsedlar med påtryckta stämplar till olika belopp tillhandahållas
vid stämpelförsäljningsställena; dylika blanketter utan påtryckta
stämplar tillhandahållas äfven och få vid användandet af utställaren
förses med stämpelmärken under iakttagande af särskilda noggranna
kontrollföreskrifter.
Såväl i Tyskland som i Danmark kan det sägas vara regel, att
stämplingen verkställes genom vederbörande myndigheters försorg. Det
behöfver ej framhållas, hvilken säkerhet ur kontrollsynpunkt detta innebär
i jämförelse med den vidsträckta frihet, som råder i Sverige, att
utan biträde af offentlig myndighet förse stämpelpliktiga handlingar
med stämplar.
Stämpelförordningens föreskrift, att stämpel, då den användes,
skall med angifvande af datum makuleras, efterkommes ofta mycket
ofullständigt. Jag har nyligen med egna ögon sett såväl depositionsbevis
som bevis om insättning på kapitalräkning, å hvilka stämplarne
voro fullständigt omakulerade eller makulerade på ett sätt, som ingalunda
skulle kunna förhindra stämplarnes användning ännu en gång.
På grund af det anförda torde den slutsatsen vara berättigad,
att förhållandena inom vissa delar af det svenska stämpel väsendets
område i mångt och mycket icke äro sådana, som de borde och kunde
6
Bevillningsutskottet?; Betänkande N:o 4.
vara. Såsom ofvan nämnts, hade statsverket under år 1905 eu inkomst
af stämpelafgifter till belopp af omkring två och en half miljoner kronor,
hvilken inkomst var mycket ofullständigt kontrollerad och rörande hvars
uppkomst af olika stämpelafgifter man känner föga eller intet. Men
härtill kommer, att detta ofullständigt kontrollerade inkomstbelopp utan
tvifvel kommer att efter hand ökas, dels därigenom att redan stadgade
stämpelafgifter i följd af den allmänna rörelsens utveckling lämna större
inkomst, dels därigenom att nya stämpelafgifter tid efter annan tillkomma.
Det har flerfaldiga gånger från olika håll framhållits, att
stämpelbeskattningen är en inkomstkälla, som erbjuder stora möjligheter
till ökad utveckling. Denna skatteform, hvilken har den goda egenskapen,
att den hufvudsakligen drabbar de mera bärkraftiga inom samhället
men lämnar de ekonomiskt svagare oberörda, har hitintills i
Sverige, i jämförelse med hvad i åtskilliga andra länder är fallet, i
tämligen ringa omfattning kommit till användning. Det kan därför med
till visshet gränsande sannolikhet förutses, att stämpelbeskattningen,
efter hand som statsverkets utgifter växa och behof af nya inkomstkällor
framträda, skall komma till ökad användning. Under dessa förhållanden
torde det böra anses vara en statsangelägenhet af stor vikt
att, 6å fort sig göra låter, söka åvägabringa större reda och bättre
kontroll än som nu äro på detta område härskande.»
I afseende å den af motionären lämnade uppgift å totalbeloppet
af år 1905 influtna stämpelafgifter (8,824,980 kronor) har utskottet
funnit sig böra erinra, att, enligt hvad statskontoret i sin vid innevarande
års statsverksproposition fogade skrifvelse angående inkomstberäkningen
för år 1908 meddelar, nämnda siffra rätteligen utgör
8,606,040 kronor. (Se sid. 14 och 15 i bil. litt. A till den vid 1907/års
statsverksproposition fogade bilagan »Inkomsterna»). Skillnaden mellan
inkomsten af de stämpelafgifter, till hvilkas uttagande skola användas
dubbla beläggningsstämplar, och inkomsten från öfriga stämpelafgifter
bör vid sådant förhållande ändras till 2,336,527 kronor.
Den ifrågavarande framställningen torde enligt utskottets mening
vara förtjänt af synnerligt beaktande.
Såsom i motionen erinras upptager stämpclförordningen tre slag
af stämplar, nämligen helarksstämplar samt enkla och dubbla beläggningsstämplar.
Endast beträffande användningen af de dubbla beläggningsstämplarna
finnas kontroll föreskrifter af sådan art, att statistiska
uppgifter kunna erhållas rörande de belopp, som stämpelbeläggningen
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4. 7
af de med dylika stämplar försedda olika slag af handlingar årligen
tillför statsverket. Sådana uppgifter skola ock, jämlikt bestämmelserna
i kungl. blefven den 12 september 1884 och den 19 april 1895, årligen
utarbetas inom finansdepartementet, och skola uppgifter från vederbörande
myndigheter till departementet insändas före den 1 oktober
årligen, alltså i god tid före statsregleringens uppgörande. Hvad
däremot vidkommer användningen af de enkla beläggningsstämplarna,
kan någon specificering, på sätt ofvan nämnts, icke åstadkommas och
det lärer icke kunna bestridas, att detta är en brist, som både kan och
bör afhjälpas. Sakens ordnande är så mycket viktigare, som det gäller
afsevärda belopp, i fråga om hvilka dylika specificerade uppgifter
saknas. Att åtskilliga olägenheter häraf uppstå, synes utskottet ligga
i öppen dag. Hvad särskilt angår statsregleringen, är det naturligen
af största vikt att vid de olika skatte titlarnas beräkning hafva tillgång
till säkra och tillförlitliga uppgifter i statistiskt hänseende. Detta förhållande
framträder, såsom ock motionären påpekar, särskild!, då en
stämpelafgift skall höjas eller en ny stämpelskatt införas. Då inom Riksdagen
framhållits, att vid behof för staten af ökade inkomster ett
utsträckt anlitande af stämpelskatten vore ett lämpligt medel för ernåendet
af detta mål, vill det därför synas utskottet vara af vikt, med hänsyn
till icke blott redan befintliga utan äfven möjligen erforderliga ytterligare
stämpelskatter, att här omförmälda brist varder på ett tillfredsställande
sätt afhjälpt.
Motionären har i sådant afseende hänvisat till åtskilliga utvägar.
Utan att för närvarande ingå i bedömande i detalj af de sålunda
ifrågasatta åtgärderna, anser sig dock utskottet böra beträffande den
framkastade tanken att, för vissa handlingar eller vissa grupper af handlingar
inrätta särskilda slag af stämplar betona, att en dylik åtgärd
kan för den allmänhet, som skall använda dessa stämplar, medföra
ovisshet och föranleda misstag. I hvarje fall lärer dock en ingående
undersökning af hithörande förhållanden, med inhämtande därvid af
erfarenhet från utlandet, vara erforderlig för bedömande af de olika
förslagens lämplighet och större eller mindre användbarhet. Den utredning
i ärendet, som således erfordras, bör enligt utskottets åsikt
öfverlämnas åt Kungl. Maj:t att verkställa.
Bevillningsutskottet har alltså, med erkännande af frågans vikt
samt under framhållande att en förbättrad kontroll bör kunna åstadkommas
utan ökade kostnader för det allmänna, funnit sig böra föreslå
aflåtande! af en skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning
i ämnet; och hemställer utskottet förty,
8
Bevillningsutskoiteis Betänkande N:o 4.
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning,
huruvida genom förändrade eller förenklade
bestämmelser rörande sättet för verkställandet af
stämpelbeläggning af stämpelpliktiga handlingar skulle
kunna utan ökade kostnader för det allmänna åstadkommas
en fullständigare kännedom om hvad de särskilda
stämpelafgifterna inbringa åt statsverket, äfvensom
en mer tillfredsställande kontroll öfver att stadgade
afgifter behörigen erläggas samt efter verkställd utredning
till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill
en dylik utredning kan gifva anledning.
Stockholm den 14 februari 1907.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C A VALLI.
Herr Hammarström har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.
8TOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTER!''R. TRYCKERI, 1907.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1907:28 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående sättet för verkställande af stämpelbeläggning af stämpelpliktiga s. 6 i texten