Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrivelser till Kungl. Maj:t angående förbud mot försäljning af brännvin m. m.

1907-02-12 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:7, Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrivelser till Kungl. Maj:t angående förbud mot försäljning af brännvin m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 14 febr. 1907 kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrivelser till Kungl.

Maj:t angående förbud mot försäljning af brännvin m. m.

(2:a A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 113, har herr J. A.

Jonsson i Hökhult anfört följande:

»Bland de stora frågor, som i det moderna samhället vänta på

sin lösning, torde det knappast finnas någon, som kan göra anspråk på

att vara mera.aktuell än nykterhetsfrågan. Den faller emellertid utom

den partipolitiska ramen, och däri torde man kunna finna anledningen

till, att statsmakterna ej skänkt denna fråga det intresse och den uppmärksamhet,

som densamma kräfver. Vi stå därför inför det beklagliga

faktum, att, ehuru frågan om rusdryckskonsumtionens reglering och

eventuella .afskaffande intresserar alla partier, densamma likväl i viss

män skjutits åt sidan, under det frågor af betydligt mindre räckvidd

tilldraga sig större politiskt intresse.

Det är icke endast läkarvetenskapen, som allt mer bibragt insikt

om rusdryckernas skadliga inverkan; de sociala vetenskapernas målsmän,

framförallt våra moderna kriminalsociologer och straffrättslärare se i

rusdryckerna den mest verksamma orsaken till de stora samhällssjukdomar,

för hvilkas botande all sträfvan skall vara förgäfves, för så vidt

man icke gar till roten af det onda. Den officiella fångvårdsstatistiken

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 A/d. 7 Höft. (N:o 7). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

ger vid handen, att omkring 70 procent af inom. riket begångna brott

hatt sin grund i missbruk af alkohol. En i sanning talande siffra.

Det är emellertid icke nog med att dessa åt rusdrycker sedligt

försvagade individer ligga samhället till last. Hur mycken .arbetskraft

går icke årligen förlorad genom rusdryckerna? Det torde i vårt land

finnas omkring 50,000 alkoholister, hvilkas .arbetsförmåga är ringa eller

ingen. Uppskatta vi hvarje arbetsför människas årliga arbetsproduktion

till endast 500 kronor, stanna vi således framför den öfverväldigande

siffran 25,000,000 kronor i årlig förlust.

Låt oss vidare undersöka, hur rusdryckerna inverka på vår handelsbalans.

Då vi inom landet ej för närvarande kunna producera tillräckligt

för att fylla våra behof af säd och potatis, nödgas vi importera

sådana råämnen från utlandet. Det är tydligt att . denna impoit ökas

därigenom att dylika råämnen användas jämväl för tillverkningen af rusdrycker.

Värdet af de kvantiteter råämnen: spannmål, potatis m. m.,

som förbrukats vid samtliga de brännerier i riket, där endast brännvin

tillverkas, uppgick för tillverkningsåret 1904 190o till 6,044,630 kronor.

Men vi nöja oss icke med att importera råämnen, utan vi låta också millioner

årligen gå till utlandet för att i riket få införd, en mängd utländska

spritvaror. Så importerade vi under år 1905 spirituösa och andra rusgifvande

drycker till ett värde af, tullafgifter ej inberäknade, 6,425,471

kronor, medan vi under samma tid endast exporterade för 334,993 kronor,

hvadan alltså vår import i dessa afseende!! öfverstiger vår export med

6 090,478 kronor. Genom ett verksamt rusdrycksförbud, som äl ven vore

ett importförbud, skulle således endast i de nu påpekade afseendena vår

handelsbalans minskas med summan af nu nämnda belopp eller mer än

12 millioner kronor. ,a.

Detta och mycket annat, som icke är lämpligt eller behörigt. att

här anföra, utgör rusdrycksfrågans sociala och ekonomiska sida:.sociala

missförhållanden, en ökad brottslighetsprocent, samhällets minskade

produktionsförmåga, nöd, elände och ett kommande släktes degeneration

— allt detta förorsakas af rusdrycksbruket. Vi fråga då: hvem bär

ansvaret härför? Hvem är i tillfälle att. hjälpa och hvarför fordrojes

en reform, som påtagligen är så nödvändig? .

Skulden är i viss mån hela vårt tolks, som vant tanget unaei

rusdrycksbegäret och ej tidigare velat bortskaffa rusdryckerna. En stor

reform måste alltid länge dryftas, innan idén om dess nödvändighet

förmår tränga igenom. Och icke nog därmed. Stora ekonomiska intressen

hafva ställt sig hindrande i vägen: staten, landstingen, hushållningssällskapen,

kommunerna och enskilde hafva lika betydande som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskotiets Betänkande N:o 7.

3

säker inkomst af rusdryckshandteringen. Ock då vår finanspolitik sträfvar

att rätta inkomsterna efter utgifterna i stället för tvärtom, har man

hittills icke ansett sig kunna tillåta någon som helst minskning af statens

eller kommunernas inkomster.

Enligt den officiella statistiken förbrukades i landet under år 1905

ungefär 37!/2 miljoner liter brännvin med ett försäljningsvärde i minuthandel

af omkring 56 millioner kronor. Uppenbart är att den utgift,

som vårt folk pålagt sig endast för brännvin och därmed jämförliga

drycker, i verkligheten vida öfverstiger nämnda belopp af 56 millioner,

enär däri ej ingår kostnaden för en del från utlandet importerade s. k.

finare spritstarka rusdrycker, hvarjämte försäljningspriset för allt i utskänkningslokaler

serveradt brännvin ställer sig vida högre än minuthandelspriset.

Af de sålunda för brännvinskonsumtionen utgifna penningarna

inflöto visserligen något mera än 37 millioner kronor i statskassan

och andra allmänna kassor, men i alla händelser är det alltså

mer än 18 millioner kronor, som vårt folk — utöfver hvad staten och

det allmänna uppburit — har utbetalat endast för brännvin och därmed

jämförliga drycker. Lägges härtill det tvifvelsutan än större belopp,

som samtidigt utgifvits för andra rusdrycker, såsom vin, punsch, Öl

m. fl., så inser man hvilka oerhörda utgifter rusdrycksförbrukningen

hvarje år vållar vårt land.

Man kan sätta i fråga, om statens inkomster af rusdryckshandteringen

äro oumbärliga. Vi måste betänka, att de intäkter, som genom

rusdryckerna tillföras stat och kommun, utgå från folket, alltså från

staten själf. Vore det icke då förenligt med en god finanspolitik att

uttaga skatterna utan att därvid ekonomiskt och moraliskt ruinera de

skattdragande? För öfrigt må man ej förbise de mycket stora utgifter,

som genom rusdryckshandteringens följder tillskyndas staten, såsom till

fattigvård, fångvård, hospital m. m. Staten får ju också bekosta kontrollen

öfver tillverkningen, något som äfven kräfver afsevärda summor.

Man gör numera rätt stora uppoffringar för att i någon mån söka

bota den skada rusdryckerna åstadkomma. Räddningshem byggas för

att där vårda och om möjligt återställa dem, som lida af dryckenskapens

följder. Men medan några få af rusdryckernas offer botas, löpa tusentals

andra fara att fördärfvas af dessa drycker. Det är visserligen ädelt

och godt att söka rädda de åt dryckenskapen hemfallna, men ännu

ädlare och bättre vore, synes det mig, att förekomma det onda. Ett

steg i den riktningen ha statsmakterna visserligen tagit genom införande

af förbud mot försäljning af rusdrycker å lägerplatser, ehuru detta förbud,

efter de flesta regementenas förläggande till städerna, förlorat

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

mycket af sin afsedda betydelse. Men erkänna vi behofvet af en fullt

fältduglig armé, då måste vi också se till att allt göres, som kan stärka

och härda manskapet. Ett medel härtill är rusdryckernas afskaffande.

Alla, som grundligt och på allvar studerat rusdryckernas verkningar,

äro eniga därom, att det för oss innebär en stor nationell fara

att låta rusdryckshandteringen fortgå som hittills. Om vårt folk vill

undgå andlig och kroppslig urartning, måste vi afstå från bruket af

rusdrycker. Hur kan det väl rimligen förenas, att staten påbjuder och

bekostar för vår ungdom undervisning om rusdryckernas skadliga verkningar,

men på samma gång tillåter och skördar vinst på tillverkning

och försäljning af rusgifvande drycker?

Det ^ är icke en kristen stat värdigt att tillåta rusdryckshandtering.

Må vi hellre sträfva att ordna vår rusdryckslagstiftning så, att vi få ett

verkligt förbud för tillverkning, importering och försäljning af alla rusgifvande

drycker med högre alkoholhalt än 3 procent utom för medicinska,

tekniska och vetenskapliga behof.

Mången hoppas och tror, att när kvinnorna blifvit politiskt röstberättigade,

skola de afskaffa spritdryckerna. Det är troligt, att så kommer

att ske, men vore det icke mera hedrande för männen, om de, medan

de ännu ensamma äro i besittning af den politiska makten, g-enomförde

eu så önskvärd, nödig och nyttig reform. Hvem vill ikläda sig ansvaret

för att rusdryckshandteringen med alla dess sorgliga följder får fortsättas?

År det icke hvarje god medborgares plikt att göra hvad på honom ankommer

för att bringa detta onda ur världen? Redan har det i vårt

land ingått i det allmänna medvetandet, att rusdryckerna äro skadliga

och ej borde få finnas. Det är, synes mig, hög tid, att statsmakterna

på allvar taga itu med att helt och hållet afskaffa desamma. Och detta

gäller icke blott brännvinet. Det är lika viktigt att vidtaga sådan åtgärd

med vin och framför allt Öl, hvars nuvarande höga alkoholhalt verkar lika

skadligt som brännvinet. På dess rusgifvande förmåga ser man så godt

som dagligen talrika bevis, och på vissa platser har det gått så långt

att vederbörande myndigheter nödgats förbjuda all servering af vin och

öl för undvikande af störande oordningar. Jag inser mycket väl att man

bör gå försiktigt till väga vid införande af rusdrycksförbud, så att icke

en större rubbning plötsligt åstadkommes i vårbudget. För att så småningom

kunna fylla den brist i statsinkomsterna, som uppstår genom

rusdryckernas borttagande, hade jag tänkt mig en öfvergångstid af exempelvis

20 år. Jag är fullt öfvertygad om, att t. ex. med en under 20 år

successivt minskad alkoholhalt i rusdryckerna eller en på annat sätt

ordnad successiv indragning af desamma vårt folk så småningom skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7. 5

vänja sig att afvara dessa drycker. Med ett rusdrycksförbud, som tilläte

tillverkning af drycker med eu alkoholhalt af endast intill 3 procent,

vore mycket vunnet, och med nutidens högt utvecklade bryggarekonst

kunde med så låg alkoholhalt en i alla afseenden välsmakande dryck

åstadkommas.

Att ordna denna tjugoåriga öfvergångstid fordrar naturligtvis en

allsidig utredning. Denna utredning borde då särskildt omfatta, på hvad

sätt inskränkning i tillverkningen och försäljningen lämpligast borde äga

rum, huru den härigenom möjligen uppkomna bristen i statskassan skulle

täckas, och öfverhufvud taget belysa allt, som sammanhänger med föreliggande

fråga.

Ehuru min afsikt sålunda är att väcka förslag om införande af

ett fullständigt rusdrycksförbud, måste jag dock af formella skäl begränsa

denna motion till förbud mot försäljning af brännvin, och vågar

på grund af hvad jag sålunda anfört vördsamt föreslå,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t täcktes låta utreda och för Riksdagen framlägga förslag

till ett sådant reglerande af rusdrjmkshaudteringen i riket att, efter

en lämplig öfvergångstid, all försäljning af brännvin må vara förbjuden

till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt ändamål.»

Under åberopande af hvad i motiveringen till den nu omförmälda

motionen, n:o 113, anförts, har samme motionär hemställt dels i motionen

n:o 114, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t täcktes låta utreda och för Riksdagen framlägga förslag

till ett sådant reglerande af rusdryckshandteringen, att, efter lämplig

öfvergångstid, all tillverkning inom riket af brännvin må vara förbjuden

till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt ändamål.»

dels ock i motionen, n:o 116, »att Riksdagen ville i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det Kung]. Maj:t täcktes låta utreda och för Riksdagen

framlägga förslag till sådant reglerande af rusdryckshandteringen,

att allt införande i riket af vin, brännvin, sprit, likörer och därmed likställda

varor samt öl med mer än 3 procents alkoholhalt må, efter

lämplig öfvergångstid, vara förbjudet till annat än medicinskt, tekniskt

eller vetenskapligt ändamål.»

Bevillningsutskottet har funnit lämpligt upptaga berörda tre motioner

till behandling i ett sammanhang.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

Förslag i enahanda syfte som de förevarande hafva förut framställts

i Riksdagen utan att kunna tillvinna sig bevillningsutskottets

förordande eller Riksdagens bifall. Emot en reform, innefattande förbud

mot hvarje tillhandahållande af spritdrycker, har bevillningsutskottet

därvid såsom skäl anfört, bland annat, följande. Ett sådant förbud

skulle innebära ett alltför stort och af förhållandena i vårt land icke

berättigadt ingrepp i den enskildes själfbestämmanderätt. Därmed

skulle ej heller vinnas ett tillfredsställande resultat. De resultat, som

visat sig i de länder, där dylikt förbud vore stadgadt, vore nämligen

icke de bästa, i hvilket afseende utskottet hänvisat till förhållandena i

en del af Nordamerikas förenta stater och i en del af vårt eget land,

Lappland, där vid tiden för ifrågavarande utlåtandens afgifvande det

sedermera, år 1897, upphäfda förbudet mot införsel och försäljning af

brännvin ännu var gällande. Omöjligheten att på lagligt sätt förskaffa

sig rusdrycker, hade, hvarhelst ett sådant förbud stadgats, medfört och

skulle med all säkerhet äfven i vårt land medföra deras försäljande i

smyg. Häraf skulle följa bristande aktning för lagarnas helgd, då dessas

efterlefvande ej kunde upprätthållas.

Under hänvisning till hvad bevillningsutskottet sålunda vid föregående

tillfällen uttalat, vill utskottet i anledning af de nu väckta

motionerna framhålla, att, med allt tillbörligt beaktande af individens

själfbestämningsrätt, det dock måste erkännas, att i nykterhetsfrågan

så starka sociala intressen spela in, att till motarbetande af rusdrycksmissbruket

äfven restriktiva åtgärder, som otvifvelaktigt innebära en

inskränkning af den personliga friheten i förevarande hänseende, kunna

vara befogade.

Då utskottet emellertid anser resultaten af det i vårt land bedrifna

arbetet för nykterhetens befrämjande vara sådana, att detta arbete

bör fullföljas på öfvertygelsens väg i förening med väl afvägda lagstiftningsåtgärder

till förhindrande af missbruk af rusdrycker, finner

sig utskottet — under erinran tillika, att yrkandena på ett rusdrycksförbud

icke visat sig äga stöd i någon öfvervägande folkmening — icke

kunna tillstyrka bifall till de af motionären nu framställda förslag.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

l:o) att förevarande motion, n:o 113, om aflåtande

till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om utarbetande

af förslag till ett sådant reglerande af rusdryckshandteringen

i riket att, efter en lämplig öfvergångstid,

all försäljning af brännvin må vara förbjuden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

7

till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt

ändamål, icke måtte af Riksdagen bifallas;

2:6} att förevarande motion, n:o 114, om aflåtande

till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om utarbetande

af förslag till ett sådant reglerande af rusdryckshandteringen,

att, efter lämplig öfvergångstid,

all tillverkning inom riket af brännvin må vara förbjuden

till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt

ändamål, icke måtte af Riksdagen bifallas;

samt

3:o) att förevarande motion, n:o 116, om aflåtande

till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om utarbetande

af förslag till sådant reglerande af rusdryckshandteringen,

att allt införande i riket af vin,

brännvin, sprit, likörer och därmed likställda varor

samt Öl med mer än 3 procents alkoholhalt må, efter

lämplig öfvergångstid, vara förbjudet till annat än

medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt ändamål, icke

måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 februari 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Reservationer:

af herrar O. A. Ericsson i Ofvanmyra och F. O. Berg i Göteborg,

hvilka anfört:

»Förslag i enahanda syfte som de förevarande hafva förut framställts

i Riksdagen, af Eriksson i Norrby 1890, af Anderson i Tenhult

1893 och af Bäckgren 1896. Ingendera af dessa motioner tillvann sig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

emellertid vare sig bevillningsutskottets förord eller Riksdagens bifall.

Sedan dess har emellertid nykterhetsarbetet vunnit stort erkännande

och anslutning och såsom ett litet bevis för hvilken stor förändring ägt

rum inom allmänna opinionen på senaste tid vilja vi här anföra endast

ett exempel, som i dessa dagar relaterats i pressen, nämligen att majoriteten

bland officerarne vid ett garnisoneradt truppförband röstade för

att icke använda spritdrycker vid en festtillställning.

Bevillningsutskottet har såsom ett hufvudskål för sitt afstyrkande

af de framställda förslagen framhållit, att »ett sådant förbud skulle

innebära ett alltför stort och af förhållandena i vårt land icke berättigadt

ingrepp i den enskildes själfbestämmanderätt». Att ett dylikt förbud

verkligen innebure ett stort ingrepp i individens frihet, vilja vi

ingalunda bestrida, men vi våga tryggt påstå, att det ej vore för stort,

om man betänker hvilket stort mål man afser att därigenom uppnå.

Det i detta sammanhang så ifrigt förda talet om själfbestämmanderätten

gäller en föregifven rätt att för egen njutnings och eget nöjes skull

fördärfva sig själf, sin omgifning och sina efterkommande. Med någon

omskrifning af utskottets yttrande vilja vi därför såsom vår åsikt framhålla,

att det måste erkännas, att i nykterhetsfrågan så starka sociala

intressen spela in, att till motarbetande af rusdrycksbruket äfven restriktiva

åtgärder, som innebära en inskränkning af den personliga friheten

i förevarande hänseende, otvifvelaktigt äro befogade.

Det har vidare påståtts, att de resultat, som visat sig i de länder,

där dylikt förbud vore stadgadt, icke skulle vara de bästa, och man

hänvisar i detta afseende till erfarenheter, som man tror vara vunna i

Amerika och Lappland. Rörande dessa erfarenheter torde emellertid

meningarna bland omdömesgilla undersökare vara mycket olika. Statistikens

vittnesbörd rörande ekonomi, brottslighet och sjuklighet m. in.

äro helt visst till förbudsstaternas förmån. Och dock måste man taga

i betraktande, dels att dessa stater äro på alla sidor omgifna af stater,

där förbud ej finnes, och dels att enskild stat ej har rättighet att stadga

importförbud, hvilka förhållanden ju måste verka mycket ofördelaktigt.

En jämförelse mellan förhållandena i Lappland under förbudstiden och

efter densamma torde äfven utfalla till förmån för förbudstanken.

Äfven om man nu håller före, att det för närvarande ej skulle

finnas majoritet inom vårt land för en förbudslag, torde det dock med

säkerhet kunna förutses, att efter den i motionen förutsatta öfvergångstiden

den stora mängden af vårt folk skulle med glädje hälsa den nu

föreslagna förbudslagstiftningen. Detta kan så mycket säkrare förutses,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

9

som det nu uppväxande släktet, äfven bland de s. k. bildade klasserna,

i allt tätare skaror omfattar helnykterhetens idéer.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställa vi,

l:o) att förevarande motion, n:o 113, om aflåtande

till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om utarbetande

af förslag till ett sådant reglerande af rusdryckshandteringen

i riket, att, efter en lämplig öfvergångstid,

all försäljning af brännvin må vara förbjuden

till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt

ändamål, måtte af Riksdagen bifallas;

2:o) att förevarande motion, n:o 114, om aflåtande

till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om utarbetande

af förslag till ett sådant reglerande af rusdryckshandteringen,

att, efter lämplig öfvergångstid,

all tillverkning inom riket af brännvin må vara förbjuden

till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt

ändamål, måtte af Riksdagen bifallas; samt

3:o) att förevarande motion, n:o 116, om aflåtande

till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om utarbetande

af förslag till sådant reglerande af rusdryckshandteringen,

att allt införande i riket af vin,

brännvin, sprit, likörer och därmed likställda varor

samt Öl med mer än 3 procents alkoholhalt må, efter

lämplig öfvergångstid, vara förbjudet till annat än

medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt ändamål, måtte

af Riksdagen bifallas.»

samt af herrar Cavalli, Åkerberg och Håkanson mot vissa delar af

motiveringen.

Dessutom har herr Hammarström begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i behandlingen inom utskottet af de i detta betänkande omförmälda

frågor.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 7 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.