Sök i Ratio Lex

Bevillning sutskoHets Betänkande N:o 8

1907-02-14 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1907:8, Bevillning sutskoHets Betänkande N:o 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskoHets Betänkande N:o 8.

t

N:o 8.

Ank. till Kiksd. kansli den 15 februari 1907, kl. 12 tnidd.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tillägg Ull 1 §

1 mom. i förordningen om beskattning af socker.

1 § 1 inom. i förordningen den 2 juni 1905 om beskattning af

socker är af följande lydelse:

»För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall,

på sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande

till fritt bruk erläggas skatt med 13 öre för hvarje kilogram. För socker,

som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.»

I en inom Andra Kammaren af herr A. G. Månsson jämte sex

andra af kammarens ledamöter väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, n:o 118, har framställts yrkande,

»att Riksdagen matte besluta det tillägg till § 1 mom. 1 i kungliga

förordningen af den 2 juni 1905 om beskattning af socker, att momentet

erhåller följande lydelse:

För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall, på

sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till

fritt bruk erläggas skatt med 13 öre för hvarje kilogram. För det socker,

som af hvitbetor tillverkas vid de nyanlagda sockerfabrikerna i Öster- och

Västergötland, må dock denna skatt nedsättas till 10,84 öre pr kilogram

under fyra år, räknadt från den 1 september 1907, och skola med afseende

å tillverkningen vid dessa fabriker tillämpas de särskilda kontrollanordningar,

Iiungl. Maj:t finner godt föreskrifva.

För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt

tulltaxan. >

Bill. till Eifcsd. Prof. 1907. 5 Samt, 1 Afd. 8 Höft. (N:o 8)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Till stöd för berörda yrkande hafva motionärerna användt följande

motivering:

»Vid 1905 års lagtima riksdag beslöts med anledning af motion af herr

C. J. Jakobsson i Ivarlshult det tillägg till kungl. förordningen om beskattningen

af hvitbetssockertillverkningen i riket den 19 maj 1893, att för de

fabriker, som i Öster- och Västergötland voro anlagda och under anläggning

för förädling af hvitbetor till socker, utbytet af ett hundra kilogram

råa (ej torkade) betor skulle beräknas utgöra 2 kilogram mindre än det

för öfriga fabriker stadgade.

Denna för de nyanlagda fabrikerna i de nämnda landsdelarne välbehöfliga

lindring i beskattningen kunde dock till följd af livitbetssockerskattens

omläggning efter ett nytt system, hvithet beslöts af samma års

Riksdag, icke gälla för längre tid än till den 1 september 1906, då den

nyantagna förordningen om beskattning af socker trädde i kraft.

Att behofvet af en skattelindring för dessa fabriker fortfarande förefanns

efter sistnämnda tidpunkt föranledde ett antal motionärer att till

sistlidne års Riksdag hemställa, att Riksdagen måtte besluta det tillägg till

§ 1 mom. 1 i kungliga förordningen af den 2 juni 1905 om beskattning

af socker, att momentet skulle erhålla följande lydelse: »För allt socker,

som inom riket tillverkas eller dit införes, skall, på sätt i denna förordning

närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas skatt

med 13 öre för hvarje kilogram. För det socker, som af hvitbetor tillverkas

vid de nyanlagda sockerfabrikerna i Öster- och \ ästergötland och

hvithet socker från dessa fabriker till fritt bruk utlämnas, må dock denna

skatt nedsättas till 10,84 öre per kilogram under ett år, räknad t från den

1 september 1906. För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas

tull enligt tulltaxan.»

Bevillningsutskottet afstyrkte emellertid den begärda skattelindrmgen

och hemställde, att den ifrågavarande motionen om tillägg till § 1 mom.

1 i förordningen om beskattningen åt socker den 2 juni 1905 icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

De skäl, på hvilka utskottet byggde sitt afstyrkande utlåtande, voro

hufvudsakligen de, att den olägenhet, som medföljde det förutvarande beskattningssystemet,

att skatten drabbade sockerindustrien ojämnt, enär sockerhalten

hos betorna inom olika odlingsområden vore växlande, numera

bortfallit genom införande af den nya beskattningsmetoden, enligt hvilken

skatten beräknas icke efter den beräknade utbytesprocenten, utan utgai

från den till konsumtion färdiga produkten. Det förut tillämpade skattesystemet

kunde enligt utskottets åsikt förklara Riksdagens medgifvande vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

3

föregående tillfällen att åt nytillkomna råsockerfabriker lämna den förmånen,

att ntbytesprocenten för dem beräknades något lägre än för öfriga

fabriker. Ty härigenom utjämnades i skattehänseende det för de nyanlagda

fabrikerna oförmånliga förhållande, att de arbetade med ett mindre

sockerhaltigt råmaterial. Men sedan skatten icke längre skulle utgöras efter

ett på förhand beräknadt utbyte, som i verkligheten kunde utfalla olika för

olika fabriker, utan påfördes den från råsockerfabriken eller raffinaderiet

utgående, till konsumtion färdiga varan och alltså icke vidare kunde såsom

förut drabba hårdare vid utverkning af mindre sockerlialtiga betor, hade

uppenbarligen grunden för de nya fabrikernas undantagsställning förfallit.

Eu lägre skattesats för det vid dem tillverkade sockret kunde förty icke

längre motiveras med syftet att åstadkomma jämlikhet i beskattningen,

utan skulle oförtydbart innebära eu premiering af dessa nya fabriker, för

hvilken åtgärd giltiga skid icke kunde anses vara förebragta.

Vid ärendets behandling i kamrarne framhölls emellertid med kraft

det oriktiga i bevillningsutskottets motivering. Genom att vägra de nyanlagda

fabrikerna den begärda lindringen i beskattningen frånginge Biksdagen

sina gamla traditioner, enligt Indika den beskattande myndigheten

på detta sätt städse lämnat sitt understöd och hjälp åt på olika orter spirande

sockerindustrier. Att skattesystemet omlagts, medförde visserligen

en ändring i formen för skattelindringens utgående, men själfva innebörden

vore dock fullständigt densamma. Enligt den skattenedsättning,

som beviljades af 1905 års Biksdag, beräknades sockerutbytet vid de nyanlagda

fabrikerna i Öster- och Västergötland till 10 procent eller 2 procent

mindre än vid öfriga fabriker. Enligt det nya systemet beskattades

den färdiga varan med 13 öre per kilogram. Då sålunda en skattelindring

under den formen nu begärdes, att skatten vid de nyanlagda fabrikerna

skulle sättas till 10,84 öre per kilogram, så innehöll detta blott, att fabrikerna

kommo i åtnjutande af en skattelindring,^som motsvarade den

nedsättning i utbytesprocenten, som under det gamla systemets tid städse

under de 4 till 5 första åren beviljats nyupprättade fabriker i öfriga delar

af landet. Då Biksdagen förut alltid behjärtat fördelen af en inhemsk

sockerfabrikation och genom skattelindringar sökt främja densamma vid

dess uppkomst i öfriga delar af landet, vore det eu uppenbar orättvisa,

om icke Öster- och Västergötland finge åtnjuta samma hjälp från statsmakterna,

som kommit öfriga sockerproducerande landsändar till del.

Då bevillningsutskottet framhållit, att det icke kunde vara med om

den begärda skattelindringen för de nyanlagda fabrikerna i Öster- och

Västergötland af det skäl, att detta skulle blifva en premiering af dessa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

fabriker, påpekades, att forna tiders skattelindringar oek utgjorde en pre

miering, fastän den skedde i en form, som var lämpad efter det dåvarande

beskattningssystemet. Icke vore eu skattelindring mindre en premiering,

därför att det var sockerutbytet, som låg till grund för beskattningen.

Det vore en betydelselös sak, hvad namn man gåfve åt skattelindringen.

Alla, som kände till sockerindustrien, hade sig nogsamt bekant, att nya

fabriker i böljan af sin verksamhet hade att kämpa med stora svårigheter.

Detta hade man till fullo insett, då skattelindringen beviljades åt de nya

sockerfabrikerna i Skåne och på Gotland. 1 nu förevarande fall afsåga

icke den begärda skattenedsättningen att bereda de nya fabrikerna eu förmånligare

ställning än de öfriga, utan att göra dem mera jämställda med

dessa och bereda dem möjlighet att bättre kunna bestå i konkurrensen.

Då skattelindring nu begärdes för de nyupprättade fabrikerna, vore detta

blott och bart en hemställan, att Riksdagen måtte skipa lika rättvisa mot

alla. Hade man framkommit med krafvet på så stora skattelindringar,

som kommo de skånska och gotländska sockerfabrikerna till del vid deras

uppkomst, då kunde möjligen finnas något skäl för de invändningar mot

den begärda nedsättningen i skatten däri, att förbättrade arbetsmetoder

och bättre betesfrö nu redan från början göra sockertillverkningen mer gifvande

än hvad den var fordom. Men uppenbart vore, att, om den föreslagna

skattenedsättningen nu beviljades, denna i alla händelser vore mycket

ringa i jämförelse med de förmåner i afseende på beskattningen,j som

beviljades de äldre sockerfabrikerna vid deras start, enär den beräknade

utbytesprocenten sattes mycket lågt, ja långt under den verkliga.

Såsom bekant afslog Riksdagen den begärda skattelindringen.

Då det emellertid gäller en enligt vår uppfattning rättvis sak af stor

nationalekonomisk betydelse för tvenne stora landsdelar, anse vi oss oförhindrade

att ännu en gång vädja till Riksdagen, med förhoppning om att

Riksdagen denna gång icke skall tillbakavisa vår hemställan.

Yi göra detta med dess större fog, som vi nu äro i tillfälle att uppvisa,

att den spirande sockertillverkningsindustrien väl är i behof af statsmakternas

understöd, om den med framgång skall kunna upprätthållas och

blifva till gagn för jordbruket i de tvenne gamla Götalandskaperna. Enligt

närslutna styrelse- och revisionsberättelser för Lidköpings sockerfabriks

aktiebolag för tiden från den 1 juli 1905 till och med den 30 juni 1906

framgår, att bolagets rörelse under detta tillverkningsår gått med en förlust

af icke mindre än 141,959 kronor 51 öre. Både bolagets styrelse och

revisorerna konstatera, att orsaken till detta i ekonomiskt hänseende mindre

tillfredsställande resultat ligger däri, att betodlingcn liksom vid hvarje ny
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

5

anlagd fabrik i trakter, där sådan odling icke förut förekommit, varit förenad

med stora uppoffringar från fabrikens sida. I själfva verket har

sålunda bolaget måst göra denna stora uppoffring för att få till stånd en

beteskultur, hvilken, enligt hvad obestridt är, i högst betydlig mån måste

lända till höjande af jordens fruktbarhet. Då i andra landskap, hvarest

hvitbetsodling införts, Riksdagen trädt emellan medelst skattelindringar för

att minska de genom införande af den nya odlingen orsakade pekuniära

uppoffringar för de enskilda, som satt densamma i gång, torde det väl

vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att Riksdagen äfven

vid detta tillfälle med beaktande äfven af den stora nationalekonomiska

fördel, som kvitbetsodlingen medför, räcker eu hjälpsam hand för öfvervinnande

af svårigheterna under de första åren af sockerindustriens tillvaro.

Att betodlingen, om den väl kommer i gång, icke är, såsom man på

ett och annat håll påstått, någon för Öster- och Västergötland på grund

af deras nordliga läge onaturlig näring, torde framgå däraf, att skörde

resultatet i Östergötland utvisade

år 1905 ^första året) 8,9.19 kg. per tunnland

(areal 1,548 tunnland),

år 1906 (andra året) 10,198 kg. per tunnland

(areal 1,725 tunnland),

samt i Västergötland

år 1905 (första året) 7,941 kg. per tunnland

(areal 1,400 tunnland),

år 1906 (andra året) 8,541 kg. per tunnland

(areal 1,550 tunnland).

Dessa siffror utvisa, att betodlingen i Öster- och Västergötland alls

icke kan anses till följd af klimat eller jordmån stå efter den i vårt sydligaste

landskap. Vid Säbyholm i Skåne, betodlingens stamgods, uppgick

skörderesultatet under betodlingens första tillvaro därstädes till cirka 8,000

kilogram per tunnland.

Konsumtionen af socker inom landet är stadd i en nästan oafbruten

stegring till följd af ökad befolkning och ökad välmåga hos denna befolkning.

Enligt den officiella statistiken beräknades sockerkonsumtionen under

aret 1 okt. 1895—1 okt. 1896 till 72,164 ton och under året 1 okt.

1904—1 okt. 1905 till 108,530 ton, således på dessa 10 åren ökning af 36,366

ton. Den tid kan sålunda komma, då produktionen af socker i Skåne och

på Gotland icke blir tillräcklig för fyllande af det inhemska konsumtions
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

behofvet. Det vore då välbetänkt, om man ordnat så, att socker tillverkning

förekomme äfven i andra delar af riket till undvikande af den nationalekonomiska

förlust, som eu import af socker från utlandet skulle medföra.

Äfven denna omständighet bör tagas i betraktande, då frågan gäller beredande

af bjälp och understöd åt den ännu i sin början befintliga sockerindustrien

i Öster- och Västergötland.»

Vid motionen finnas därjämte såsom bilaga fogade dels styrelseberättelse,

dels ock revisionsberättelse för Lidköpings sockerfabriks aktiebolag

för tiden den 1 juli 1905—den 30 juni 1906.

Såsom motionärerna erinrat, föreslogs i motion vid 1906 års riksdag

för sockerfabrikerna i Öster- och Västergötland samma skattelindring som

den nu ifrågasatta, dock endast för en tid af ett år, räknadt från den 1

september 1906. Bevillningsutskottet hemställde emellertid i sitt betänkande

n:o 7, att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, och

anförde till stöd därför hufvudsakligen följande.

Enligt den då gällande förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket utginge, som bekant, skatten för det inom landet

tillverkade sockret efter de för tillverkningen använda kvitbetornas

vikt på det sätt, att en viss vikt råa (ej torkade) hvitbetor antoges lämna

ett visst, i förordningen bestämdt utbyte i råsocker. Sagda utbytesprocent

utgjorde för det dåvarande 12 procent, dock att i enlighet med hvad som

beslutits vid 1905 års lagtima riksdag för de i motionen afsedda två fabrikerna

i Östergötland och Västergötland omförmälda utbyte för tiden intill

den 1 september 1906 utgjorde endast 10 procent.

Det ifrågavarande beräkningssättet hvilade således på ett antagande i

fråga om betornas sockerhalt. Denna senare vore emellertid, såsom känd!,

betydligt växlande, icke blott från det ena året till det andra utan äfven

under samma år inom olika odlingsområden, hvadan förevarande beskattningssystem

medförde den olägenheten, att skatten kunde komma att drabba

sockerindustrien tämligen ojämnt. Det borde i detta sammanhang framhållas,

hurusom de särskilda fabrikerna inom landet bedrefve sin tillverkning

under ganska olika villkor. Somliga hämtade sitt råmaterial från

trakter, där betor med hög sockerhalt frambragtes. Andra åter arbetade

med ett material, som lämnade ett betydligt mindre sockerutbyte. Gifvet

vore, att under dylika omständigheter vid fastslåendet af utbytesprocenten,

hvilken med ofvanomförmälda undantag vore densamma för alla fabriker i

riket, nödig hänsyn måst tagas till de för sin tillverkning sämre situerade

fabrikerna, på det att dessa icke till äfventyra nödgades betala högre skatt,

än som motsvarade deras verkliga sockerutbyte.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N''-o t>.

7

De sålunda antydda äfvensom öfriga med nämnda beskattningssystem

förenade olägenheter hade emellertid ansetts vara af den art, att systemet

öfvergifvits, och hade i stället genom den år 1905 antagna, den 2 juni

samma år utfärdade förordningen om beskattning af socker, hvilken trädde

i kraft den 1 september 1906, eu ny beskattningsmetod införts i sockerlagstiftningen.

Enligt denna sistnämnda princip, genom hvars införande

afsetts att vinna större jämnhet och rättvisa i beskattningen, vore det den

för konsumtion färdiga produkten, som träffades af skatten.

Hvad nu anginge den år 1905 åt här ifrågavarande fabriker medgifna

förmån, hvilken upphörde att gälla, då den nya förordningen trädde

i kraft och af motionärerna ifrågasatts skola förnyas, borde i detta sammanhang

framhållas, att det dittills tillämpade beskattningssystemet och

de vid föregående tillfällen åt nytillkomna råsockerfabriker lämnade förmåner

visserligen kunde förklara Riksdagens berörda medgifvande, hvarigenom

— till utjämnande i skattehänseende af det för dessa fabriker oförmånliga

förhållande, att de arbetade med ett mindre sockerhaltigt råmaterial

— utbyte,sprocenten skulle för dem beräknas något lägre än för öfriga

fabriker. Men sedan skatten icke längre skulle utgöras efter ett på förhand

beräknadt utbyte, som i verkligheten kunde utfalla olika för olika

fabriker, utan påföras den från råsockerfabriken eller raffinaderiet utgående,

till konsumtion färdiga varan och alltså icke vidare kunde såsom förut

drabba hårdare vid afverkning af mindre sockerhaltiga betor, hade uppenbarligen

grunden för de nya fabrikernas undantagsställning förfallit. Eu

lägre skattesats för det vid dem tillverkade sockret kunde förty icke längre

motiveras med syftet att åstadkomma jämlikhet i beskattningen, utan skulle

oförtydbart innebära en premiering af dessa nya fabriker, för hvilken åtgärd

giltiga skäl icke kunde anses vara förebragta.

Härtill komme, att af eu dylik åtgärd otvifvelaktigt skulle uppstå

hvarjehanda olägenheter. Bland annat syntes den möjligheten ingalunda

vara utesluten, att fabrikerna skulle, därest lindring i skatten erhölles,

kunna för sin tillverkning använda betor äfven från andra trakter än de

ursprungligen afsedda. Yisserligen både motionärerna, enligt hvad en i

betänkandet intagen skrift utvisade, för skattelindringens åtnjutande föreslagit

vissa villkor i form af kontrollåtgärder. Den sålunda ifrågasatta

kontrollen riktade sig emellertid icke därpå, att det socker, som skulle

komma att träffas af den lägre skatten, också tillverkats af betor från de

ifrågavarande odlingstrakterna. Det ville för öfrigt synas vara förenadt

med afsevärda svårigheter att åstadkomma en i detta hänseende fullt effektiv

kontroll, ty utom den uppsikt, som blefve nödig inom fabriken, borde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:ö 8.

eu dyEk kontroll utsträckas att omfatta äfven betornas transport från odlingsplatsen

till fabriken; och att detta vore åtföljdt af kostnader, syntes

utskottet ligga i öppen dag.

Men äfven om det måhända skulle visa sig svårt att till fabriken

transportera betor från annat håll, syntes däremot icke några svårigheter

förefinnas att till raffinaderiet i Lidköping föra råsocker, som tillverkats

af andra betor än sådana, hvilka afverkats vid fabrikerna i Lidköping och

Linköping. Jämväl i detta afseende kräfdes kontrollåtgärder, hvilka med

säkerhet komme att framkalla kostnader.

Slutligen hade utskottet ansett sig böra erinra, att, beräknadt efter

det sockerutbyte, som under det då senast förflutna tillverkningsåret erhållits

af de vid ifrågavarande fabriker afverkade betorna, bifall till motionärernas

förslag skulle medföra eu minskning i sockerskattens afkastning med

nära 60,000 kronor, äfvensom att eu dylik åtgärd med visshet skulle framkalla

förnyade anspråk på liknande medgifvanden, därvid, i samma män

fabrikerna hunne vidare utveckla sig, ytterligare minskning af statens inkomst

af sockerskatten vore att emotse.

Beträdande utskottets ofvanberörda hemställan stannade Biksdagens

kamrar i olika beslut, i det att Andra .Kammaren med 115 röster mot 49

biföll utskottets hemställan, hvaremot Första Kammaren med 53 röster

mot 44 antog ett förslag till förändrad lydelse af ifrågavarande paragraf,

som innefattades i eu vid utskottets betänkande fogad reservation af hufvudsakligen

enahanda innehåll som den då väckta motionen.

Vid därefter anställd gemensam omröstning biföll Biksdagen med 185

röster (53 i Första Kammaren och 132 i Andra Kammaren) mot 174

(resp. 88 och 86) utskottets hemställan.

Hvad bevillningsutskottet enligt här ofvan lämnade redogörelse vid

förlidet års riksdag anförde, synes utskottet fortfarande äga giltighet. Någon

omständighet har icke heller förebragts, på grund af hvilken utskottet

liar anledning att frångå sin då uttalade uppfattning.

Utskottet kan dock ej underlåta att ånyo särskildt framhålla att, då

skatten icke längre skall utgöras efter ett på förhand beräknadt utbyte

utan påföras den till konsumtion färdiga varan, den undantagsställning,

hvilken genom ett bifall till förslaget skulle komma dessa fabriker till

godo, icke äger samma berättigande som förr. Då skatten numera drabbar

det socker, som utgår i marknaden, blifver däraf en följd, att vid en

råsockerfabrik (således vid den nuvarande fabriken i Östergötland) icke

någon som helst skatt vare sig debiteras eller erlägges. Vid sådant för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

9

hållande måste det anses såsom minst sagdt en oegentlighet att med en

dylik beskattningsgrund medgifva särskild skattelindring allenast därför, att

betor odlats inom ett visst område, då det af dem producerade sockret

kan förädlas vid hvilket raffinaderi som helst.

Slutligen anser sig utskottet böra erinra att, enligt hvad inom utskottet

upplysts, en sockerfabrik nyligen anlagts i Halland och att, därest

den nu föreslagna nedsättningen beviljades, äfven sistnämnda fabrik kunde

komma att framställa anspråk på liknande medgifvande.

Under sadana förhållanden har utskottet funnit sig böra äfven vid

detta tillfälle afstyrka bifall till motionen och hemställer fördenskull,

att förevarande motion om tillägg till 1 § 1 mom.

i förordningen om beskattning af socker icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 februari 1907.

H. CAYALLI.

Reservationer:

af herrar Weinberg, Åkerberg, Sandwall, Håkanson och grefve Hamilton,

hvilka anfört:

»Enligt nu gällande bestämmelser, hvilka som bekant tillämpas från

den 1 september 1906, erlägges i skatt 13 öre för hvarje kilogram socker,

som utlämnas till förbrukning, motsvarande 11.75 öre för kilogram tillverkadt

råsocker. Intet socker går numera fritt från skatt. Så länge

skatten utgjordes efter betornas vikt och beräknade sockerhalt, hvilken var

betydligt lägre än den verkliga, var skatten för ett kilogram råsocker

äfven 11.75 öre pr kilogram, men därigenom att ett väsentligt lägre utbyte

än det verkliga lades till grund vid beräkning af skatten, bereddes industrien

ofantliga lättnader.

Bill. till Biksd. Brok 1907. 5 Sami. 1 AJd. 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

När det under betsockerfabrikationens tidigare stadium ansetts klokt

att för främjande af sockerfabrikationen och i samband därmed stående

näringar belägga endast en del af det vid fabrikerna vunna sockerutbytet

med skatt, och ytterligare förmåner i detta hänseende beviljats för de fem

första tillverkningsåren vissa under 1890-talet anlagda fabriker, anse vi

det vara endast en gärd af rättvisa att, såsom motionärerna föreslagit, bevilja

en lindring äfven åt de nyligen igångsatta fabrikerna i öster- och

Västergötland. Då motionärerna föreslagit 4 års skattelindring för de nya

fabrikerna, beror detta därpå, att dessa redan under kampanjen 1905—1906

åtnjöto lindring.

Den skattelindring, som tillkom ofvanberörda under 1890-talet anlagda

fabriker, bestod däri, att man fick rättighet att där beräkna den sockerhalt

i betorna, efter hvilken skatten utgick, vissa procent lägre än vid de

äldre fabrikerna. Af denna tillfälliga skattelindring för eller premiering

af vissa fabriker har hela landet och särskildt jordbruket och befolkningen

i de trakter, där fabrikerna förlädes, haft gagn.

Då nu de förhållanden, på grund af hvilka premiering af en del

fabriker ägt rum, i minst lika hög grad kunna sägas vara rådande i trakterna

omkring fabrikerna i Öster- och Västergötland, hålla vi det kraf, som

framställts af motionärerna, för fullt berättigadt och anse, att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionen.»

samt af herr Wester.

Dessutom har herr friherre Klingspor begärt få antecknadt, att han

icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Stockholm 1907. O. L. Svanhäcks Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.