Sök i Ratio Lex

Memorial, angående ändringar i bankoreglementet.

1907-05-10 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1907:13, Memorial, angående ändringar i bankoreglementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

BanTcoutskottets Memorial N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1907, kl. 11 f. m.

Memorial, angående ändringar i bankoreglementet.

Sedan bankoutskottet numera genomgått det för riksbanken gällande

reglemente, bär utskottet, utöfver däri redan förut af Riksdagen

beslutade ändringar, ej funnit anledning att i reglementet föreslå andra

ändringar än som föranledas af följande fråga.

Uti den öfverenskommelse emellan svenska staten samt Luossavaara—Kiirunavaara

Aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare malmfält och

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, som blifvit af Riksdagens

båda kamrar godkänd, kafva intagits bestämmelser angående nedsättande

hos riksbanken såsom i taka händer af vissa handlingar; och för

att riksbanken må kunna fullgöra hvad i berörda hänseende skulle

åligga densamma, synes nödigt att med anledning häraf göra någon

ändring af bankoreglementet. ... ,

I sådant afseende får utskottet, som har infordrat förslag till bestämmelser

i ämnet från fullmäktige i riksbanken, i öfverensstämmelse

med detta förslag, hemställa,

att Riksdagen må besluta, att nedan nämnda paragrafer

i bankoreglementet skola erhålla följande ändrade

lydelse.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 20 mom. 9. § 20 mom. 9.

Om förvarande för sta- Om förvarande för statens

verk af värdepapper tens verk af värdepapper

Bill. till Riksd. Vrål. 1907. G Samt. 1 Afd. 12 Höjt. (N:o 13.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

(Nuvarande lydelse.)

eller af gods under försegling

äga fullmäktige

med vederbörande myndighet

träffa särskild öfverenskommelse,

och må härvid

deposition kunna mot

nedsatt afgift eller utan

afgift mottagas.

Bestämmelser angående

förvarande i riksbanken af

postsparbanken tillhöriga

obligationer och värdepapper

äro meddelade i

§ 51 här nedan.

§ 51 mom. 2.

Mom. 2. Enligt kung],

förordningen angående en

postsparbank för riket äga

fullmäktige att inom sig

utse en fullmäktig att vara

ledamot i postsparbankens

styrelse; att låta för postsparbankens

räkning i riksbanken

förvara de postsparbanken

tillhöriga obligationer

och andra värdehandlingar

mot den ersättning

till riksbanken,

som af fullmäktige bestämmes,

samt att på framställning

af postsparban
-

(Föreslagen lydelse.)

eller af gods under försegling

äga fullmäktige

med vederbörande myndighet

träffa särskild öfverenskommelse,

och må härvid

deposition kunna mot

nedsatt afgift eller utan

afgift mottagas.

Bestämmelser angående

förvarande i riksbanken af

postsparbanken tillhöriga

obligationer och värdepapper

samt om förvarande

m. in. af handlingar enligt

öfverenskommelse mellan

svenska staten, å ena, samt

Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag m. fl., å andra

sidan, angående viss grufegendom

m. m. äro meddelade

i § 51 här nedan.

§ 51 mom. 2.

Mom. 2. Enligt kungl.

förordningen angående eu

postsparbank för riket äga

fullmäktige att inom sig

utse en fullmäktig att vara

ledamot i postsparbankens

styrelse; att låta förpostsparbankens

räkning i riksbanken

förvara de postsparbanken

tillhöriga obligationer

och andra värdehandlingar

mot den ersättning

till riksbanken,

som af fullmäktige bestämmes,

samt att på framställning

af postsparban
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutshottets Memorial N:o 13.

3

(Nuvarande lydelse.)

kens styrelse föranstalta

om försäljning eller pantsättning

af postsparbankens

värdehandlingar till

det belopp, styrelsen finner

nödigt.

(Föreslagen lydelse.)

kens styrelse föranstalta

om försäljning eller pantsättning

af postsparbankens

värdehandlingar till

det belopp, styrelsen finner

nödigt.

På grund af den af 1907

års Riksdag godkända öfverenskommelsen

emellan

svenska staten, å ena, samt

Luossavaara- Kiirunavaara

Aktiebolag, Aktiebolaget

Gellivare malmfält och

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund,

å andra

sidan, angående viss

grufegendom m. m., äga

fullmäktige att mottaga

och utan afgift förvara

samt i enlighet mednämnda

öfverenskommelse förvalta

däri afsedda handlingar.

Stockholm den 10 maj 1907.

På bankoutskottets vägnar:

JOHN RETTIG.

Reservation

af herr Palme, som anfört följande:

»Under öfverläggning inom utskottet angående ny lönestat för

iksbanken har förslag väckts, att till extra ordinarie tjänsteman i riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banlcoutskottets Memorial N:o 13.

banken jämväl kvinna må kunna antagas, och har utskottet med anledning

häraf hos fullmäktige i riksbanken anhållit, att de ville till utskottet

afgifva yttrande, om och i hvilken omfattning kvinna skulle

kunna användas i riksbankens tjänst antingen endast såsom extra

ordinarie eller jämväl såsom ordinarie, och, i senare fall, om särskild

löneskala för kvinnliga ordinarie tjänstemän borde upprättas.

Till följd häraf hafva fullmäktige i skrifvelse till utskottet anfört

följande:

»Den nu af utskottet väckta frågan om kvinnas anställning i riksbanken

har tidigare varit föremål för behandling inom såväl utskottet

som Riksdagen.

Vid 1887 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren en motion

i syfte att vidga kvinnans verksamhetsområde därhän, att rättighet lämnades

ogift kvinna till inträde jämväl i riksbankens tjänst. Till stöd

härför åberopades hufvudsakligen två skäl, det ena, att de enskilda

bankerna funnit med sin fördel förenligt att låta en del göromål

vid bankkontoren verkställas af kvinnliga biträden samt att erfarenheten

härvid ådagalagt kvinnornas fulla likställighet med männen

i plikttrohet, noggrannhet och arbetsduglighet, och det andra, att den

medelaflöning, som tillkom riksbankens tjänstemän och betjänte, genom

användande af kvinnor borde kunna något nedsättas.

I yttrande häröfver erkände fullmäktige, att kvinnornas arbete i

enskilda penninginrättningars tjänst hittills i det hela visat goda resultat.

Detta arbete syntes dock i allmänhet hafva omfattat endast en

del göromål. Fullmäktige medgåfvo äfven, att inom riksbanken vissa göromål

skulle kunna anförtros åt kvinnor, men vid frågans bedömande borde

icke förbises, i hvad mån ett ovillkorligt medgifvande till anställning

för kvinnor i riksbankens tjänst kan anses innefatta full befordringsrätt

för dem. Tjänstebefattningarna inom riksbanken äro icke så strängt

afsöndrade från hvarandra, att ej täta omflyttningar måste förekomma,

och för tjänstgöringen inom de högsta graderna var det, enligt fullmäktiges

åsikt, af vikt, att den tjänstgörande är någorlunda förtrogen

med organisationen och göromålen i deras helhet.

Beträffande det andra i motionen anförda skälet kunde fullmäktige

ej finna att, såvidt ej en mängd första gradens tjänster skulle besättas

med kvinnor, någon nämvärd reduktion af medelsiffran skulle vinnas.

Med afseende å aflöningens knapphet och frånvaron för kvinnorna

af grundad förhoppning om att blifva till högre grader befordrade,

kunde fullmäktige för öfrigt ej antaga, att kvinnor med full kompetens

till anställning i bankens tjänst skulle finna med sitt intresse förenligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banlioutshottets Memorial N:o 13.

5

att underkasta sig tjänstgöring såsom extra ordinarie i riksbanken. Och

med hänsyn äfven därtill, att något behof ej syntes finnas att utvidga

kretsen af dem, som söka inträde i riksbanken, ansågo fullmäktige sig

icke äga skäl att tillstyrka bifall till motionen.

Två af fullmäktige voro dock af annan mening, i det de af anförda

skäl ansågo, att fullmäktige saknat giltig anledning att afstyrka bifall.

Utskottet fann sig icke för det då varande böra föreslå Riksdagen

någon åtgärd, och i öfverensstämmelse därmed biet äfven Riksdagens

beslut. Men utskottet anmodade fullmäktige att inkomma med yttrande,

huruvida ett berättigande för riksbankens styrelse att under samma

villkor, som då voro för vinnande af anställning i riksbankens tjänst

bestämda, kunna antaga kvinna såsom extra ordinarie tjänstebiträde i

riksbankens afdelningslcontor skulle finnas lämpligt och att i så fall afgifva

förslag till ändringar i bankoreglementet som för detta ändamål

kunde finnas påkallade. ,

Till fullgörande af detta uppdrag infordrade fullmäktige yttrande

i ämnet från afdelningskontorens styrelser.. Tre af dessa tillstyrkte

förslaget om kvinnans antagande till extra biträde vid afdelningskonto

ren, en af styrelserna, nämligen den i Visby, under framhållande att

styrelsen, till följd däraf att den icke kunnat erhålla biträde af någon

lämplig och pålitlig man, till extra biträde tillfälligtvis antagit en kvinna,

hvilken berömligt skött henne ålagda arbeten. Styrelserna vid de ölrio-a

afdelningskontoren funno däremot förslaget hvarken lämpligt eller

nyttigt. Det uttalades, att vid afdelningskontor kvinnor endast i undantagsfall

kunde erhålla lämplig sysselsättning. Dessutom voro de

ordinarie tjänsterna ofta så ansträngande, att kvinnorna svårligen

skulle kunna under en längre tid sköta dem. Befordringsutsikterna

voro således för kvinnorna små. Men de extra ordinarie tjänsterna hade

hittills haft sin betvdelse till utbildande af dugliga tjänstemän i ordinarie

grader. Denna betydelse skulle nu betydligt inskränkas, och svårighet

skulle uppstå att vid fall af behof erhålla vikarier till ordinarie

tjänster. Äfven kunde befaras att till men för göromålens skötande

ombyte af extra ordinarie tjänstebiträden oftare skulle förekomma.

Då för öfrigt blott ett fåtal kvinnor. skulle kunna blifva anställda, var

det för kvinnorna själfva löga att vinna af den ifrågasatta ändringen.

För egen del erinrade fullmäktige i skrifvelse af den 26 januari

1888 hufvudsakligen om de af fullmäktige 1887 anförda, skälen samt

framhöllo nödvändigheten af vissa organisatoriska förändringar, därest

kvinnorna med fördel skola kunna användas i riksbankens tjänst. .Beträffande

särskild! kvinnornas anställning såsom extra ordinarie biträ
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

den vid afdelningskontoren, ansågo fullmäktige, att de styrelser, som

afstyrkt förslaget, därför anfört giltiga grunder, hvadan detsamma under

då varande anordning af kontoren och deras personal icke bordo

till någon åtgärd föranleda.

Fullmäktige ansågo sig således för det dåvarande böra afstyrka

förslaget.. Dock framhöllo i en reservation tre utaf fullmäktige icke

blott möjligheten utan ock fördelarna af kvinnans anställning i riksbankens

tjänst, och uttalades af dessa fullmäktige, att de för sin del

skulle hafva önskat, att fullmäktige i sitt utlåtande intagit en mindre

afböjande hållning till frågan.

Något uttalande till Riksdagen i anledning af fullmäktiges utlåtande

framkom icke, och frågan har därefter icke varit på tal inom Riksdagen.

Det. lärer, nog ej kunna förnekas, att under den tid af nära tjugo

, " d 11 sedan fra^an om kvinnors anställning i riksbanken så
lunda

afhandlades, uppfattningen om lämpligheten däraf mycket ändrat

sig. Den stora användning i den enskilda affärsverksamheten, som

kvinnan sedan dess vunnit, har härtill helt naturligt bidragit. Med

ännu större skäl än förut kunna fullmäktige därför antaga, att en del

riksbanksgöromål, särskildt inom hufvudkontoret, skola kunna utföras

fullt lika väl af kvinnor som af män. Men frågan om kvinnans anställning

i en organisation, sådan som riksbankens med dess olika

tjänste- och lönegrader, är dock af skäl, som tidigare af fullmäktige

anförts, ej så enkel som den vid ett första betraktande vill synas. Vid

en .ändring af hittills gällande praxis i fråga om tjänstemäns anställande

i riksbanken därhän, att jämväl kvinnor må vinna inträde, är det därför

af vikt att tillse, att icke några olägenheter för bankens administration

däraf uppkomma. Enligt fullmäktiges åsikt finnes ej i nuvarande

bestämmelser något hinder att antaga kvinna till extra ordinarie tjänsteman

i riksbanken. Om så sker, uppställer sig därefter ganska snart

och själfmant frågan om de kvinnliga biträdenas befordringsrätt och

befordringstur. Fullmäktige lära då ej underlåta att föreslå nödiga bestämmelser,

men fullmäktige skola då bättre kunna öfverskåda verkningarna

af en utsträckt rätt för kvinnan att vinna anställning i banken och

därmed äfven äga större möjlighet att afgifva ett tillfredsställande förslag.

Af dessa skäl hafva fullmäktige ansett sig icke för närvarande

kunna i vidsträcktare mån, än nu skett yttra sig i det till fullmäktige

hänvisade ämnet.»

Från denna af utskottets flertal omfattande mening var fullmäktiges

ordförande skiljaktig och hade till fullmäktiges protokoll i

ärendet ett så lydande anförande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

7

»Hittills har, med ett par i förevarande hänseende tämligen betydelselösa

undantag, ej någon kvinna blifvit till extra ordinarie eller

ordinarie tjänst i riksbanken antagen; och mig veterligen bar i öfrigt

dylik tjänst ej ens blifvit af någon kvinna sökt. Ehuru gällande reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning ej innehåller uttryckligt

förbud att i riksbanken använda kvinnliga biträden, är sådant dock ej,

såvidt jag kunnat finna, någonstädes medgifvet; och den omständigheten

att, under det en mängd kvinnor sökt och vunnit anställning vidprivatbankerna,

ingen enda, utom i ofvannämnda undantagsfall, ens gjort försök

att blifva i riksbanken använd, synes mig ådagalägga, att man allmänt

uppfattat de i detta hänseende gällande stadganden så, som vore

alla tjänster i riksbanken endast åt män förbehållna.

Erfarenheten i privatbankerna bar emellertid otvetydigt ådagalagt,

att åtskilliga af de vid dessa banker förekommande göromål kunna

utföras af kvinnor lika väl som af män. Enahanda och därmed likartade

göromål förekomma i stor utsträckning i riksbanken, och det synes

mig därför uppenbart, att många af de åligganden, som nu därstädes

utföras af extra ordinarie tjänstemän samt ordinarie tjänstemän åtminstone

i de lägre lönegraderna, äro af den beskaffenhet, att de ganska

väl skulle kunna anförtros åt kvinnor med därför erforderliga egenskaper.

Fullgiltiga skäl synas mig därför förefinnas, ej minst i riksbankens

eget intresse, att försöka använda jämväl kvinnliga biträden.

Ofriga herrar fullmäktige hafva uttalat såsom sin åsikt, att något

binder i nuvarande bestämmelser ej mötte att i riksbanken till extra

ordinarie tjänsteman antaga kvinna, hvaraf väl äfven skulle följa, att

samma bestämmelser ej heller hide binder i vägen för kvinnas befordran

till ordinarie tjänst.

För min del anser jag härom gällande stadganden vara åtminstone

så otydliga, att, om ej ett uttryckligt tillkännagifvande af kvinnas kompetens

härutinnan på ett eller annat sätt göres, det föga lärer vara att

förvänta, att kvinnliga sökande till tjänster i riksbanken erhållas, utan

komma, i saknad af sådant tillkännagifvande, tjänstebefattningarna i

riksbanken antagligen att faktiskt blifva, fortfarande såsom hittills, anförtrodda

uteslutande åt män.

Om man därför, såsom jag för min del anser tillrådligt, verkligen

vill öppna detta verksamhetsfält för kvinnan, synes mig första erforderliga

åtgärden böra vara att offentligen tillkännagifva, att till extra

ordinarie tjänsteman i riksbanken äfven kvinna kan antagas. Ett sådant

tillkännagifvande torde lämpligen kunna ske därigenom, att i § 09 af

gällande reglemente intages uttrycklig föreskrift därom, att till extra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

ordinarie tjänsteman i något af riksbankens kontor kan antagas jämväl

kvinna, som uppfyller de i samma paragraf stadgade kompetensvillkor.

Af en sådan föreskrift torde sedan utan vidare följa, att en kvinnlig

extra ordinarie tjänsteman, som visat sig duglig och plikttrogen och

i öfrigt är i besittning af erforderliga egenskaper, skulle kunna till

ordinarie tjänst befordras.

Det beror ju alltid i det särskilda fallet på fullmäktige att pröfva,

huruvida sådana förhållanden äro för handen, att en dylik befordran

må vara med riksbankens fördel förenlig.

Då det emellertid lärer komma att dröja några år, innan befordran

till ordinarie tjänst för kvinnlig extra ordinarie tjänsteman kan ifrågakomma,

synes mig, äfven om skillnad i löneförmåner för kvinnlig tjänsteman,

som utför samma arbete som manlig, skulle kunna och böra äga

rum, det åtminstone för närvarande, och innan man vunnit erfarenhet

om värdet af det kvinnliga arbetet, ej vara skäl att uppställa någon

särskild löneskala för kvinnliga ordinarie tjänstemän.»

Då detta ärende sedermera ånyo förekom till behandling inom

utskottet, fann utskottet, under anslutning till hvad fullmäktiges flertal

yttrat, det väckta förslaget ej föranleda någon åtgärd.

I anslutning emellertid till hvad ordföranden bland fullmäktige,

justitierådet Skarin anfört och då jag i likhet med honom håller före,

att det, med hänsyn till lydelsen af § 69 i reglementet, måste anses

ovisst, om kvinnliga biträden kunna antagas eller icke, anser jag det

önskvärdt, att sagda paragraf i sådant afseende förtydligas.

Då majoriteten bland fullmäktige icke ställt sig alldeles afvisande

gentemot tanken att i riksbankens tjänst anställa jämväl kvinnor, och

då erfarenheten från dels en stor mängd andra jämförliga inrättningar,

banker, försäkringsbolag o. s. v. dels olika statsinstitutioner såsom post

och telegraf m. fl. ger vid handen, att kvinnlig arbetskraft inom sådana

inrättningar kan med stor fördel användas, så vill jag hemställa, att till

reglementets § 69 göres ett tillägg i syfte att sätta fullmäktige i tillfälle

att i riksbankens tjänst antaga jämväl kvinnor.

Detta förslag torde så mycket mindre böra från Riksdagens sida

möta hinder, som Riksdagen nyligen antagit såsom livilande en grundlagsförändring,

gående ut på en väsentlig ökning af de hittills för

kvinna öppnade arbetsfälten i statens tjänst.

Jag har åtnöjt mig med att för tillfället yrka ifrågavarande tillägg

till § 69, som afhandlar extra ordinarie tjänstemäns antagande. Jag är

icke blind för, att, om sagda paragraf en gång i nu föreslaget syfte blifvit

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

9

ändrad, detta leder till nödvändigheten att i sinom tid taga under ompröfning

att öppna tillträde för kvinna till jämväl befattningar på stat.

Men då extra-ordinarie-tiden plägar räcka öfver 8. år, finnes god tid att,

sedan någon erfarenhet vunnits, afgöra, om, och i så tall under hvilka

betingelser, kvinna må befordras till befattning på stat. Mig synes

emellertid att, om erfarenheten ger vid handen, att kvinnligt extra ordinarie

kontorsbiträde med fördel för banken bör kunna uppflyttas på stat, detta

icke må äga rum till befordran i de för den manliga personalen stadgade

fyra tjänstegraderna; utan synes mig exempelvis två, särskildt för

kvinnor afsédda tjänstegrader böra inrättas, å hvilka lönerna afpassas efter

de löneskalor, som för annan kvinnlig personal i statens tjänst äro stadgade.

Med anledning af hvad jag nu anfört tillåter jag mig hemställa,

att till § 69 tillägges föreskrift därom att till extra ordinarie biträde i

nåo-ot af riksbankens kontor kan antagas jämväl kvinna, som uppfyller

de i samma paragraf stadgade kompetensvillkor, så att paragrafen erhåller

följande lydelse:

(Nuvarande lydelse:)

§ 69:

Till extra ordinarie tjän
-

Bih. till Iiiksd. Prot. 1907.

(Föreslagen lydelse:)

§ 69.

Till extra ordinarie tjänsteman

i något af riksbankens

kontor kan den antagas,

som

a) undergått godkänd

afgångsexamen från högre

allmänt läroverk; eller

b) aflagt godkänd realskolexamen

samt därefter

genomgått nöjaktig kurs i

handelsinstitut, handelsskola

eller därmed jämförlig

bildningsanstalt; eller

ock

c) på annat sätt ådagalagt

erforderligakunskaper

för riksbankens tjänst.

Såsom extra ordinarie biträde

vid riksbankens kontor

må kunna antagas jämväl

kvinna, som uppfyller här

stadgade kompetensvillkor.

6 Samt. 1 Afd. 12 Höft.

steman i något af riksban

kens kontor kan den antagas,

som

a) undergått godkänd

afgångsexamen från högre

allmänt läroverk; eller

b) aflagt godkänd realskolexamen

samt därefter

genomgått nöjaktig kurs i

handelsinstitut, handelsskola

eller därmed jämförlig

bildningsanstalt; eller

ock

c) på annat sätt ådagalagt

erforderligakunskaper

för riksbankens tjänst.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.