Sök i Ratio Lex

Förslå Kammarens 'Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. 1

1907-04-05 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1907:6, Förslå Kammarens 'Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Förslå Kammarens ''Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. 1

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 5 april 1907, kl. 8 e. ni.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 3, i

anledning af väckt motion om begäran hos Kungl. Maj:t,

att åtgärder måtte vidtagas för införande af undervisning

i skogsvård i rikets folkskolor och elementarläroverk..

Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion n:o 171, liar herr

Carl Lindhagen hemställt, att Riksdagen, beträffande åtgärder i fråga

om den enskilda skogshushållningen, måtte hos Kungl. Maj:t begära

»åtgärder för att undervisning i skogsvård i förening med anordnandet

af plani eringsdagar må äga rum vid rikets folkskolor och elementarläroverk,

där ej särskilda omständigheter föranleda, att undantag därifrån

bör göras».

Sedan Andra Kammarens första tillfälliga utskott, till hvilken

motionen blifvit hänskjuten, i anledning af densamma afgifvet utlåtande,

har Andra Kammaren vid behandlingen af detsamma, med bifall till ett

under öfverläggningen framställdt yrkande, för sin del beslutit, att

Riksdagen måtte hos Kung]. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t

taga i öfvervägande, i hvad mån åtgärder kunna vidtagas i syfte att

så kallade planteringsdagar med därvid meddelad äfven teoretisk undervisning

i skogsvård må genom samverkan mellan vederbörande myndigheter

i största möjliga utsträckning anordnas vid folkskolorna på landsbygden

i rikets olika delar.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft. (N:o 6.) 1

Motionen.

Andra

Kammarens

beslut.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Första

Kammarens

remiss.

Motionens

motivering.

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande K;o 6.

Efter det detta beslut delgifvits Första Kammaren, har kammaren

hänvisat ärendet till behandling af sitt andra tillfälliga utskott.

Motiveringen till ifrågavarande motion, hvilken återfinnes uti en af

samme motionär väckt motion n:o 163, innehåller bland annat följande:

»I vissa skogsvårdsstyrelsers berättelser fram hålles den stora obekantskapen

med skogsvård och det bristande intresset för densamma,

nona är ett utmärkande drag för den stora mängden skogsägare och

hela befolkningen för öfrigt. Styrelsen i Uppsala län betonar därför

särskilt nödvändigheten af undervisning i skogsvård i folkskolorna.

Eu sådan insikt, om den skall blifva allmän, måste nog också inplantas,

medan sinnena äro unga och mottagliga.

Det är så mycket nyttigt, som här kan läras, hur skogen skall

vårdas med yxan, hur husbehofsvirke sparsammast skall uttagas, hur

skog skall sås och planteras, och huruledes unga plantor böra skyddas

mot betning af kreatur. Äfven om ej så stora tekniska insikter kunna

bibringas barnen, så kan undervisningen skapa kärlek till skogen, hvilket

omsättes till insikter vid mognare ålder.

Frågan särskildt om betning är en stor sak för skogshushållningen.

Redan nu utfärdas i sådant syfte föreskrifter om tiden, då kreaturen få

utsläppas på våren eller skola intagas om hösten. Skärpningar häri

synas att döma af skogsvårdsstyrelsernas yttrande vara här och hvar

erforderliga. Men i det stora hela måste man här gå varligt fram,

ty det går ej att i ett slag omlägga en hel laudtbefolknings invanda

hushålluingssätt. Här är då särskildt en allmän och obligatorisk undervisning

af förhållandena synnerligen påkallad.

År 1903 väcktes af herr C. P. af Burén i Första och herr Carl

Buren i Andra Kammaren två lika lydande motioner om införande af

skogsundervisniug och planteringsdagar vid folkskolor och elementarläroverk.

Motiven till eu sådan framställning kunna ej skrifvas bättre

och vackrare, än motionärerna gjort, hvarför jag hänvisar till motionerna.

Man sade då, att denna undervisning ej kunde bli obligatorisk, därför

att det ej fanns skogar och försöksfält öfverallt, och man tyckte, att de

enskilda initiativen från vissa skolråd, folkskoleinspektörer och domkapitel

voro lofvande nog, och därmed kunde man låta sig nöja.

Detta synes mig endast vara uttryck för den sedvanliga betänksamhet,

hvarmed eu ny sak alltid blir affärdad i början. Det blir

ingen kraft och väckelse i denna sak, som dock erkännes vara viktig,

förrän den blir obligatorisk och utgår som ett enhetligt initiativ från

hela landet, representeradt genom Riksdagen. Därför behöfver man^icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föräta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. S

anordna undervisning, där den icke kan eller behöfver äga rum. Kanske

det är nog att begränsa den till folkskolorna på landet och äfven där

medgifva vissa undantag. Någon liten bekantskap om skogen skadar

dock ej att alla’rikets innevånare erhålla.

Åf dessa skäl skall jag tillåta mig att ånyo upptaga den vid 1903

års riksdag väckta tanken om undervisning vid skolorna i skogsvård.»

Det åberopade uttalandet af skogsvårdsstyrelsen i Uppsala län

återgifves af motionären i samma motion med följande ordalag:

»Allmogen med få undantag syntes icke ha någon aning, hur en skog

bör skötas. Påtagligen vore det behöfligt att redan i folkskolan börja

undervisa barnen uti praktisk skogsskötsel på det sätt, att åtminstone

ett par dagar hvarje år anslås till skogsodling å någon i skolans närhet

belägen kalmark, samt att plantmaterialet därtill uppdroges vid skolan

under barnens ögon. Dessutom borde exkursioner företagas i skog under

sakkimnig ledning och undervisning meddelas i själfva skolan.»

Herr Lindhagen hänvisar i sin motivering till tvenne vid 1903

års riksdag i samma fråga väckta motioner och söker gendrifva de

skäl, som då anfördes mot bifall från Riksdagens sida till yrkanden af

väsentligen samma innebörd som de i nu föreliggande motion framställda.

Det torde af denna anledning vara nödigt att redogöra för omförmälda,

af herr C. P. af Burén i Första och herr Carl Burén i Andra Kammaren

väckta motioner och deras behandling vid 1903 års riksdag. Dessa

motioner voro affattade i samma ordalag och lydde sålunda:

»Behofvet af en förbättrad skogsvård inom landet är allmänt kändt

och uttaladt. Genom mer eller mindre stränga lagstiftningsåtgärder

tror jag detta icke kan uppnås. Bildandet af stats- och allmänningsskogar

är, enligt min uppfattning, det enda sätt, hvarigenom skogshushållningen

kan komma till någon afsevärd och varaktig nytta inom

vårt land. Därjämte anser jag, att allt, som kan göras för att känslan

för skogarnes bibehållande, nödvändighet och fördelaktighet må verka

som en lefvande kraft hos folket, hvarigenom man kan motse, att i en

framtid den privata skogshushållningen kan öfvertaga den omtanke för

skogarnes bibehållande, som ett strängt iakttagande och fasthållande

vid den ordnade skogshushållningens grundmoment kräfver, v nämligen

bildandet och bevarandet af skogskapitalet för uthållig afkastning, éj

bör försummas.

Att väcka intresse för och hos vår ungdom inplanta känslan om

behofvet af en god skogsvård anser jag fördenskull vara af stor vikt.

Skogsvårdsstyrelsens

i

Uppsala län

uttalande.

Tvä vid 190S

års riksdag

väckta motioner

och

deras behandling

i utskott

och vid Riksdagen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

Låt oss därför i våra skolor införa obligatorisk undervisning i till skogsvård

hörande ämnen; låt oss anslå vissa dagar att under läsåret af

skolans lärjungar under sakkunnig ledning på våra kronoparker, allmänningar

och boställsskogar, som blifvit till ordnad skogshushållning

indelade, samt å enskilda skogar, där uthålligt skogsbruk är infördt,

verkställa sådd och plantering samt gallringar af slutna likåldriga skogsbestånd

m. m. Härigenom skulle man gifva vårt folk en allmän och

riktig uppfattning om våra skogars värde och betydelse.

Jag har all anledning antaga, att vår ungdom med nöje skulle

omfatta studiet af skogsvård, och jag har ännu större skäl antaga, att

denna ungdom skulle räkna anslagna exkursionsdagar som efterlängtade

högtidsdagar. Skolynglingen skulle då gå ut i världen med insikt om

våra skogars stora värde och betydelse, och hos mången, kanske hos

flertalet, skrälle den i unga år vunna kunskapen om och intresset för

skogsvård ej allenast följa honom lifvet igenom, utan äfven stärka

bandet mellan honom, hem och skog, hvarigenom den åtgärd, som jag

här förordat, skulle blifva af såväl reell som ideell betydelse för vårt folk

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Majrt anhålla, det Kungl.

Maj:t ville vidtaga åtgärder i syfte, att obligatorisk undervisning i

skogsvård och därtill hörande ämnen må införas ej allenast i vårt lands

folkskolor, utan äfven i våra elementarläroverk; dels ock att under vårtermin

vissa (lagar må al skolornas lärjungar användas till att under

sakkunnig ledning å kronoparker, allmänningar och boställsskogar, som

blifvit till ordnad hushållning indelade, äfvensom å enskilda skogar, där

uthålligt skogsbruk är infördt, verkställa skogsarbeten med sådd, plantering

och gallringar af slutna likåldriga skogsbestånd, in. in.»

Motionerna hänvisades af bägge kamrarna till förberedande behandling

af tillfälligt utskott. Saväl borsta som Andra Kammarens

vederbörande tillfälliga utskott afstyrkte enhälligt bifall till motionärernas

hemställan.

Första Kammarens tillfälliga utskott anförde bland annat följande:

---»Det torde ej lida något tvifvel om att ett hos ynglingen

väckt intresse skall föranleda den mognade mannen till nyttig verksamhet

inom området för hans ungdoms ideal, och det ligger därför ock säkerligen

en riktig tanke i den hänvändning till ungdomen, som af motionären

åsyftas, men utskottet har icke funnit sig öfvertygadt. om riktigheten

af det utkast, som i motionen innehålles.

I alla skolor utgör redan naturlära ett af undervisuiugsämnena,

och i elementarläroverken studeras därutöfver botanik. Utskottet håller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o si) Utlåtande N:o 6. 5

före, att barnens och ungdomens kännedom om och intresse för skogen,

dess skönhet och nytta, dess alsters oumbärlighet och farorna af doss

förstörelse böra kunna vinnas såsom biprodukt af lektionerna i dessa

ämnen, om studiet af växtvärlden riktas mera på trädens och örternas

lif, betydelse och användbarhet för olika ändamål och icke hufvudsakligen

drifves till blott insamling af det största möjliga antalet växter

och inlärandet af dessas namn, arter och klasser.

Tillgång på skogar med ordnad skötsel finnes icke öfverallt, och

det kan vara tvifvelaktigt, om tillfälle till arbete i sådana skogar skulle

kunna beredas för ett öfvervägande antal skolor, hvartill kommer, att

det ingalunda kan tagas för gifvet, att skogsägare i allmänhet skola

finnas villige att öfverlämna arbetet med kulturer och andra föryngringsarbeten

åt oerfarna personer för att tillhandahålla dem undervisningsmaterial.

Ett arbete i ordnade skogar torde sålunda icke stå till buds

annat än för ett mindre antal skolor och skulle komma att — där tillfälle

till sådant arbete erbjudes — förläggas till sådana trakter, där

intresset redan är väckt genom åsynen af bevarade, mognade skogar

samt af lofvande bestånd af yngre träd och uppspirande plantor.

Utskottet har visserligen erfarit, att Sveriges skogsmannaförbund lyckats

att inom åtskilliga trakter uppmuntra forstligt kunniga personer att

med skolbarn företaga exkursioner och att därunder meddela dem eu

ytlig undervisning i sådd och plantering m. m., men dylika utfärder

kunna icke anordnas å alla orter till följd af brist på dels lämplig

skog och dels passande och kunniga instruktörer, hvarför utskottet —

under uttalande af sin förhoppning om, att det gifna föredömet om

införande af planteringsdag måtte vinna efterföljd, där sådant lämpligen

låter sig gorå — hyser större tillit till redan allmänt anlagda skolträdgårdar

såsom skapare af skogsälskare.

Insikt i skogshandteringen — äfven af mycket blygsamma dimensioner

— torde icke kunna förvärfvas i skolor, ty dessa äga icke förutsättningar

för att drifva undervisningen med den intensitet, som erfordras

för att gifva eleverna herravälde öfver det föreliggande verksamhetsfältet,

emedan skolans uppgift är att förbereda och grundlägga, men

ej att i detalj inlära den kommande lifsgärningen.

Antalet af undervisningsämnen i skolorna är dessutom redan nu

så stort, att tillägget af ett eller flera ämnen skulle gifva ökadt stöd

åt farhågorna för det mycket omtalade och lika mycket fruktade mångläseriet.

Den af motionären eftersträivade »käuslan om behofvet af en

god skogsvård)) och »känslan af skogarnas .bibehållande» är ett vackert

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Viskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

bevis för hans varma intresse för saken, men lagstiftaren lärer icke

böra blott på grund af en känslosiåmning stifta lagar, som reglera

ekonomiska förhållanden, hvilka däremot böra ordnas af det mognade

och beräknande förståndet».

Andra Kammarens tillfälliga utskott utlät sig bland annat sålunda:

— — »Utskottet instämmer till alla delar i motionärens uttalande

beträffande nödvändigheten af förbättrad skogsvård samt anser alla

lämpliga tillfällen, som härvid erbjudas, böra iakttagas för vinnande

af detta mål. Sådana tillfällen gifvas ock i våra skolor, tj utan tvifvel

skulle den goda saken åtminstone i någon mån befrämjas genom undervisning

i detta ämne vid våra folkskolor och allmänna läroverk. I

likhet med motionären anser äfven utskottet, att det intresse, som hos

skolgossen blifvit väckt genom en praktisk undervisning — låt vara

äfven ofullständig — rörande skogens rätta vård och dess stora betydelse

för land och folk, skall för framtiden bevaras samt alltmer stärkas

och utvecklas hos ynglingen och mannen.

Men fastän utskottet sålunda till alla delar instämmer i motionens

syfte beträffande önskvärdheten af skogsvård äfvensom i hans yrkande,

att lärjungar i folkskolor och allmänna läroverk böra erhålla undervisning,

synnerligast praktisk, i hithörande ämnen, så kan utskottet

dock icke biträda motionärens förslag med afseende på obligatorisk

undervisning i skogsvård och därtill hörande ämnen uti dessa skolor.

Flera af vårt lands skolor på slättbygder och i större städer kunna

icke på lämpligt sätt praktiskt meddela sådan undervisning. Utskottet

vill härvid påpeka, hvad Första Kammarens första tillfälliga utskott

anfört vid behandlingen af förut uämuda likartade motion, nämligen

att tillgång till lämpliga marker för skogsodling icke alltid äro att

för alla skolor tillgå, hvarförutom skogsägare icke heller alltid torde

vara villiga att öfverlämna arbetet med kulturer och andra föryngringsarbeten

åt oerfarna personer.

För de trakter däremot — och sådana finnas nog flerestädes —

där praktisk undervisning kan utan olägenhet meddelas rörande skogens

rätta vård, torde hvad folkskolan beträffar sådan undervisning lämpligast

kunna anordnas af skolråden efter medgifvande af vederbörande

folkskoleinspektör och domkapitel, och detta utan att särskilda bestämmelser

behöfva införas i gällande folkskolestadga. Föreskrifter rörande

s. k. planteringsdagar för folkskolebarn hafva på flera ställen blifvit

gifna och undervisning om skogsvård sålunda till någon del praktiserats

i flera folkskolor, oaktadt denna undervisning icke varit obligatorisk.

Sålunda har med anledning af anhållan från Smålands skogsvårds
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o (i.

förbund, att Kalmar domkapitel måtte förordna, det alla folkskolebiirnen

inom Kalmar stift skulle sysselsättas eu dag hvarje år med skogsplantering,

nämnda domkapitel beslutat genom ämbetsbref meddela

skolråden i stiftet, att de, där så lämpligen kan ske, äga att årligen

en dag, som må inräknas i den stadgade lärotiden, låta de i folkskolan

intagna barnen under vederbörande lärares uppsikt sysselsättas med

skogsplantering. Liknande tillåtelser hafva äfven inom andra stift

blifvit meddelade, och flera skolstyrelser hafva för sina folkskolor vidtagit

åtgärder i detta syfte.

Att därför ovillkorligt ålägga alla folkskolor och allmänna läroverk

vissa s. k. planteringsdagar eller utfärda annan liknaude föreskrift

beträffande skogsvård samt därom i folkskolestadgan eller läroverksstadgan

påbjuda synes icke utskottet lämpligt eller nödigt. Skoldistrikten

kunna däremot i sina reglementen införa bestämmelser om

vissa planteringsdagar, och någon vidsträcktare och utförligare undervisning

beträffande skogsvård torde svårligen kunna meddelas åtminstone

folkskolebarn.

Utskottet, som alltså gillar den fosterländska tanke, motionen

innefattar, men anser, att ändamålet, efter hvad som visats, kan i

hufvudsak vinnas på annan väg, än motionären anvisar, hemställer

därför.»

Bägge kamrarna biföllo Titan votering hvad deras respektive utskott

hemställt.

Förslaget att införa skogsvård såsom obligatoriskt undervisningsämne

i landets folkskolor och elementarläroverk har alltså genom nu

föreliggande motion för andra gången under en jämförelsevis kort tid

blifvit väckt i Riksdagen. Ehuru första gången afböjdt, visade sig likväl

detta förslag vara omfattadt med rätt lifliga sympatier från åtskilliga

håll i Riksdagens kamrar. Under sådana förhållanden torde det vara

lämpligt och af omständigheterna påkalladt att ägna eu omsorgsfull

pröfning åt de skäl, som kunna anföras såväl för som emot bifall till

ett dylikt förslag.

Att åstadkommandet af eu förbättrad skogsvård utgör en nationell

uppgift af den allra största betydelse, ligger i öppen dag. Af detta

förhållande följer ock, att hvarje praktisk åtgärd, som är ägnad att främja

befolkningens intresse för och kärlek till skogen samt öka dess insikter

rörande skogens rätta skötsel, är en fosterländsk gärning, som bör uppmuntras

och understödjas. Tillika bör det erkännas som riktigt, att

man härvid i första rummet vänder sig till ungdomen. Hos denna

Andra Kam%

mar ens tillfälliga

utskotts

utlåtande i

anledning of

herr Lindhagens

motion.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

väckes i regel lättare intresset för en ny angelägenhet än hos de äldre,

och de nödiga kunskaperna och färdigheterna inhämtas också vanligen

med minsta mödan i unga år. Ungdomen har ju ock lifvet framför

sig, och en i denna ålder bibragt lefvande känsla af skogens värde för

land och folk i förening med nödiga insikter rörande dess skötsel kan

sålunda under en längre tid bära frukt åt landet i åtgärder och sträfvanden

för främjandet af en god skogsvård.

I öfverensstämmelse härmed bör ock erkännas, att undervisning i

skogsvård inom vissa folkskolor och med dem jämförliga läroanstalter

lämpligen bör kunna förekomma. Där lärarekrafter med nödig utbildning

stå till buds och tillgång därjämte linnes till fält för praktiska

öfningar, med hvilka eu ordnad undervisning å detta område i regel

torde böra förbindas, där synes anordnandet af undervisning i skogsvård

för folkskolornas lärjungar vara ganska ändamålsenligt. Den lämpligaste

formen för en dylik undervisning i sådana skolor torde tvifvelsutan

vara den, att för hvarje år som regel ett visst antal s. k. planteringsdagar

bestämmes, då barnen med sina lärare få draga ut till en lämplig

skogsmark och där af någon skogstjänsteman med forstlig utbildning få

undervisning samt tillika handledning för praktiskt arbete i skogsvård,

framför allt i skogsplantering och skogssådd. Naturligtvis kunna i samband

härmed jämväl en och annan gång i själfva skolan anordnas lektioner

eller föreläsningar i skogsvård, när för sådan undervisning kompetent

lärare finnes att tillgå.

Enligt kungl. förordningen angående skogsvårdsstyrelser den 24

juli 1908 skall i hvarje landstingsområde finnas en skogsvårdsstyrelse

samt eu till dennas biträde anställd, forstligt bildad man. Dessa skogsvårdsstyrelser

skola jämlikt samma förordning hafva till uppgift bland

annat att »befrämja den enskilda skogshushållningen genom utbredande

af kunskap i skogsskötsel, beviljande af bidrag till och utförande af

arbeten för skogskultur, tillhandahållande af skogsfrö och plantor samt

vidtagande i öfrigt af åtgärder, ägnade att befordra en förbättrad

skogshushållning».

Det vill under sådana omständigheter synas, som om dessa skogsvårdsstyrelser,

i hvilka sitta representanter för såväl hushållningssällskap

som landsting, vore de korporationer, från hvilka man företrädesvis

kunde vänta åtgärder för understödjande och främjande af en sådan

undervisning i skogsvård vid vissa folkskolor som den här omförmälda.

Genom skogsvårdsstyrelserna skulle för undervisningen kompetenta personer

kunna utsändas till de olika skolorna, skogsfrö och plantor an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. 9

skaffas och tillhandahållas samt för ändamålet i öfrigt nödiga anordningar

ombesörjas.

Därest ifrågavarande undervisning af skogsvårdsstyrelserna på

detta sätt blefve främjad, skulle helt visst nödig medverkan från skolmyndigheternas

sida med villighet komma att lämnas. Enligt hvad utskottet

försport, hafva redan för närvarande efter därom gjorda framställningar

åtminstone två af rikets domkapitel i cirkulär till skolråden

i respektive stift uttalat sig för anordnandet af planteringsdagar

för folkskolornas lärjungar. Det torde med största sannolikhet kunna

antagas, att jämväl öfriga domkapitel liksom ock vederbörande skolråd,

när sådant påfordras, skola komma att ställa sig lika välvilligt till

ifrågavarande syftemål och sträfvande.

Utskottet håller för sin del före, att i och med anordnandet af

dylika planteringsdagar i de folkskolor, där sådant lämpligen kan ske,

det mål är hunnet, som man i afseende å införandet af en direkt undervisning

i skogsvård i de allmänna barndomsskolorna bör eftersträfva.

En i större omfattning anordnad, rent teoretisk undervisning i skogsvård

lämpar sig af många skäl icke för dessa skolor. Deras lärjungar

befinna sig på ett alltför tidigt åldersstadium för att kunna fullt tillgodogöra

sig en dylik undervisning. Kompetenta lärarekrafter saknas och

torde icke utan stora svårigheter och med betydande kostnader kunna

anskaffas. Antalet läroämnen i folkskolor och andra barndomsskolor

är redan för närvarande mer än tillräckligt stort och bör ej ytterligare

ökas genom införande af teoretisk undervisning i skogsvård i större

omfattning, helst en sådan åtgärd i sina konsekvenser skulle kunna

leda till ett verkligt förryckande af barndomsskolornas egentliga uppgift.

Man skulle onekligen med ungefär samma rätt kunna yrka på

att i folkskolorna undervisning blefve meddelad jämväl i jordbrukslära,

husdjursskötsel och andra liknande ämnen. På dessa och andra med

dem jämförliga områden bör man och kan man emellertid icke rimligen

af barndomsskolorna fordra mera, än att de genom en väl planlagd

undervisning i naturhistoriens och naturlärans elementer bibringa lärjungarna

nödiga förutsättningar för att senare genom själfstudier eller

särskild undervisning kunna tillägna sig erforderliga speciella yrkesinsikter

samt att de därjämte i synnerhet genom att göra barnen

förtrogna med för ändamålet lämpade alster af modersmålets litteratur

söka hos dem väcka intresse för och kärlek till fosterlandets natur och

dess därmed i samband stående näringslif.

Hvad här sagts om barndomsskolorna gäller i flertalet afseenden

jämväl de högre klasserna af »elementarläroverken», hvilka skolor därBih.

till Biksd. Prof. 1907. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

jämte såsom förlagda till städerna endast rent undantagsvis kunna

antagas ha tillgång på lämpliga fält för öfning i skogsvård. Beträffande

dessa skolor anser utskottet visserligen, att den undervisning i naturkunnighet,

som i dem på de högre stadierna meddelas, bör göras så

praktisk som möjligt och i öfvervägande grad riktas på iakttagelse

af naturen själf och dess företeelser, men det kan icke finna införandet

af direkt undervisning i skogsvård i dessa skolor vara för

omförmälda syfte nödigt eller ändamålsenligt.

Då utskottet likväl i så måtto anslutit sig till motionärens framställning,

att det uttalat sig för anordnandet af s. k. planteringsdagar

med därvid meddelad äfven teoretisk undervisning i skogsvård vid

folkskolor, där sådant lämpligen kan ske, så torde man möjligen kunna

vänta, att utskottet jämväl skall tillstyrka en skrifvelse till Kungl. Maj:t

med begäran om åtgärder för åvägabringandet i hvarje lämpligt fall

af dylika planteringsdagar. Man kunde ju tänka sig den anordningen,

att de förut omnämnda skogsvårdsstyrelserna finge ett formligt åläggande

att hvar och en inom sitt område draga försorg om att dylika

planteringsdagar komme till stånd vid respektive folkskolor. Härvid är

emellertid att märka, att omförmälda skogsvårdsstyrelser, såsom förut

nämnts, redan f. n. hafva sig anbefalldt att verka för »utbredande af

kunskap i skogsskötsel». Det kan ifrågasättas, huruvida det verkligen

skulle lända till skogsvårdens fromma, att de genom ett särskildt åliggande

af omförmäld art föranleddes att ensidigt rikta sina sträfvanden

i detta afseende på anordnandet af planteringsdagar för folkskolebarn.

Huru stor betydelse man än må tillmäta dylika planteringsdagar, såsom

ägnade att hos barnen väcka kärlek till skogen och intresse för dess

bibehållande och vård, så måste det dock erkännas, att äfven andra,

kanske ännu mera fruktbärande metoder för »utbredande af kunskap

i skogsskötsel» kunna tänkas. Framför allt bör man därvid rikta blicken

på den något mognare ungdomen — i 16—20 års åldern — å landsbygden.

I nämnda ålder har ungdomen vida större förutsättningar

både att kunna intresseras för och att draga nytta af en i lämplig

omfattning meddelad undervisning i skogsvård. Man kan nå denna

ungdom med dylik undervisning dels vid folkhögskolor och landtmannaskolor

m. fl. dylika undervisningsanstalter och dels genom för ändamålet

särskildt anordnade föreläsningar och öfningskurser i skogsskötsel.

Utskottet håller före, att skogsvårdsstyrelserna jämväl och kanske företrädesvis

medelst en i denna riktning bedrifven undervisnings- och

upplysningsverksamhet skulle kunna vinna särdeles vackra resultat i

fråga om spridandet af kunskap i och intresse för skogsvård. Vid så
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Förlita Kammarens Tillfälliga TJtslcötts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

dant förhållande finner utskottet det icke vara lämpligt att hos Kungl.

Maj:t anhålla om åläggande för skogsvårdsstyrelserna att rikta sina

sträfvanden för utbredande af kunskap i skogsskötsel särskildt på anordnandet

af planteringsdagar i folkskolorna.

Utskottet ansluter sig för öfrigt i allo till den ståndpunkt, som

i afseende å förevarande fråga intogs af Andra Kammarens första tillfälliga

utskott år 1903. Det förmenar alltså, att den omförmälda undervisningen

i skogsvård med hänsyn till de högst olika förhållanden,

livilka i afseende å förutsättningarna för dylik undervisning förefinnas

vid olika skolor, icke lämpligen bör göras obligatorisk. Motionären

synes själf ha denna mening, enär han visserligen å ena sidan talar om

undervisningen såsom obligatorisk, men å andra sidan medger, att

den kanske bör begränsas till folkskolorna på landet, och att äfven

där vissa undantag böra kunna få förekomma. Enligt utskottets mening

bör det icke ens föreskrifvas, att undervisning i skogsvård med

nödvändighet skall hvarje år förekomma vid skolor, där annars som

regel betingelserna för dylik undervisning äro för handen. Dessa betingelser

kunna nämligen växla från år till år. Särskildt kommer man

nog alltid att vid åvägabringandet af dylik undervisning vara beroende

af tillgången på kompetenta lärarekrafter liksom ock på lämpligt öfningsfält.

Öfver hufvud faller icke den direkta undervisningen i skogsvård

på sådant sätt inom ramen för barndomsskolans uppgifter, att den

såsom ett ordinarie läroämne bör upptagas i dess arbetsplan. När

och hvarest förhållandena ändock göra meddelandet af en sådan undervisning

lämpligt, torde det kunna öfverlåtas åt lokala myndigheter

och korporationer att därom draga försorg. Insikten om skogens värde

för landet synes dess bättre vara stadd i glädjande tillväxt hos oss

liksom ock känslan af nödvändigheten att bättre än hittills skydda

och vårda denna källa till nationell hälsa och nationellt välstånd. Under

sådana omständigheter torde man kunna hoppas, att möjligheten att

genom en i folkskolorna meddelad undervisning i skogsvård främja

detta fosterländska intresse i hvarje trakt, där en sådan möjlighet förefinnes,

skall af vederbörande ortsmyndigheter och lokala korporationer

i växande utsträckning komma att utnyttjas.

Med allt erkännande af det vackra och fosterländska syftet i

motionärens förslag anser sig dock utskottet på grund af det anförda

böra hemställa, att herr C. Lindhagens ifrågavarande motion, n:o 171,

icke måtte till någon Andra Kammarens åtgärd föranleda.

Såsom ett beklagligt förhållande måste erkännas, att, ehuru vårt Första Kamland

äger synnerligen stora förutsättningar för skogskultur, hos befolk
utlåtande.

t

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

ningen i allmänhet råder stor okunnighet uti och likgiltighet för skogsvården.

Genom den år 1903 vidtagna lagstiftningen angående vård af

enskildes skogar, angående skyddsskogar och angående skogsvårdsstyrelser

har väl ett kraftigt steg tagits till förekommande af ödeläggande

afverkning samt till betryggande af återväxt och befrämjande

i öfrigt af den enskilda skogshushållningen; men det återstår ännu

mycket innan man hunnit därhän, att uti folkmedvetandet klart inträngt

öfvertygelsen att skogarne behöfva en sorgfällig vård och kännedomen

om det sätt, hvarpå denna vård bör äga rum. Uti skogsvårdsstyrelsernas

nu för första gången tillgängliga berättelser uttalas äfven från

flera delar af landet en klagan öfver befolkningens okunnighet och

likgiltighet i fråga om skogsvården.

Det säkraste sättet att sprida en allmän insikt om skogarnes

betydelse och rätta sättet för deras vårdande torde vara, att redan hos

den uppväxande ungdomen ingjutas kunskap och intresse i detta hänseende.

I sådant syfte synes Andra Kammaren äfven hafva fattat sitt,

efter utskottets mening, välbetänkta beslut, att åtgärder böra vidtagas

för att så kallade planteringsdagar med därvid meddelad äfven teoretisk

undervisning i skogsvård må genom samverkan mellan vederbörande

myndigheter i största möjliga utsträckning anordnas vid folkskolorna

på landsbygden i rikets olika delar.

En sådan anordning kan sägas utgöra endast en utveckling af

en art af undervisning, som redan finnes för folkskolorna villkorligt

föreskrifven och som jämväl meddelas nästan öfver allt på landsbygden.

Uti folkskolestadgans § 56 förekommer nämligen ett stadgande, att vid

hvarje folkskola bör, såvidt sig göra låter, finnas ett till skolträdgård

lämpligt jordland, och bör skolstyrelsen tillse, att trädgården varder

ordnad på ett för barnens undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering

ändamålsenligt sätt. Då man sålunda redan vidtagit åtgärder

för att hos barnet väcka kärlek, intresse och arbetshåg för den närmast

hemmet varande jordtorfvan, vill man nu gå ett steg längre och söka

få barnets blick vidgad för omsorgen om den vidsträckta skogsmarken.

Ett sådant tillvägagående finner utskottet vara både ändamålsenligt

och praktiskt.

Frågan, huru man nu bör gå tillväga för anordnande af planteringsdagarne

med den därvid förenade undervisningen, besvarar Andra

Kammaren sålunda, att anordnandet bör ske genom samverkan mellan

vederbörande myndigheter. Att dessa myndigheter äro, å ena sidan

de pedagogiska myndigheterna — domkapitel och skolråd — och å den

andra skogsvårdsstyrelserna, möjligen äfven skogsstaten, torde vara

klart. Äfven synes det påtagligt, att ledningen vid planteringsarbetet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. 13

och meddelandet af den undervisning, som jämsides därmed bör äga

rum, i första hand tillkommer folkskolelärare, om det än understundom

kan vara erforderligt att länsskogvaktare eller till skogsstaten

hörande tjänsteman eller betjänt tillkallas för meddelande af erforderliga

anvisningar. Måhända skall det äfven finnas lämpligt att kortare

undervisningskurser i skogsvård länsvis anordnas för folkskolelärare

för att såmedelst göra dem skickliga att handleda sina lärjungar; och

torde de lärare, som kunna komma att besöka sådana kurser, erhålla

ersättning för resekostnad och för dagtraktamente under den tid,

kursen pågår.

Såsom hjälpmedel vid undervisningen torde böra användas någon

mycket kort, lättfattlig handbok eller läsebok, som behandlar skogens

betydelse och vård. 1 Norge lärer man såsom det uppgifves, med mycken

fördel hafva användt en sådan af »det Norske Skogselskab» utgifven skrift,

som bär titeln »Ungdommen og Skogen».

Redan nu har på frivillighetens väg uti en del Iandtkommuner,

ehuru jämförelsevis ett ringa fåtal, anordnats planteringsdagar lör folkskolebarnen;

men understundom lärer förslag, som väckts i sådan riktning,

rönt motstånd bland annat därför, att det varit tvifvelaktigt,

huruvida sådana dagar få inräknas uti lagstadgade undervisningstiden,

hvarom olika meningar varit rådande. Om en anordning i sådant syfte,

som Andra Kammaren med sitt beslut afsett, kommer till stånd, anser

utskottet, att den tid, som åtgår för planteringsarbetet, gifvetvis bör

likställas med annan undervisningstid.

Slutligen anser utskottet sig böra framhålla, att den anordning

i undervisning, hvarom här nu är fråga, icke bör göras beroende åt

någon sådan valfrihet hos vederbörande myndigheter, att dessa skulle

kunna efter godtfinnande utesluta planteringsdagarne från undervisningen

i folkskolorna å landsbygden, utan bör den enda inskränkningen

härvid gälla för de fall, att på grund af lokala förhållanden hinder

möta för planteringsarbetets verkställande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet

att Första Kammaren behagade biträda Andra

Kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 5 april 1907.

På utskottets vägnar:

GUSTAF BERG.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.