Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till ändring af § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen.

1907-03-01 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1907:1, Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till ändring af § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

1

Hzo I.

Ank. till Riksd. kansli den 4 mars 1907, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion

med förslag till ändring af § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen.

Uti en inom Första Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 2, har herr H. Cavalli hemställt, att Riksdagen ville

såsom hyllande till vidare grundlagsenlig behandling antaga ett stadgande,

alt införas i § 2 mom. 4 af tryckfrihetsförordningen närmast efter det

stycke, som börjas med orden: »att mobiliseringsplaner för hären och

flottan» samt slutas med orden: »trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar,

och skriften konfiskeras», af följande lydelse:

Att uppgift å belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit af beskattningsmyndighet

enligt förordning om inkomstskatt föreslagen, bestämd eller

i och för skattens beräknande upptagen, eller å beloppet af den inkomstskatt,

som på grund af verkställd taxering blifvit skattskyldig påförd, icke

må i tryck offentliggöras. Den häremot bryter, böte femtio riksdaler och

skriften konfiskeras.

Till stöd för denna sin hemställan har motionären anfört följande:

»I en af undertecknad vid nästlidet års riksdag väckt motion hemställdes,

att Riksdagen ville såsom hvilande till vidare grundlagsenlig beJBih.

till Riksd. Prot. 1907. 3 Sami. 1 Häft. (N;o 1 ). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

handling antaga ett tillägg till § 2 mom. 4 i gällande tryckfrihetsförordning,

hvarigenom förbud meddelades att i tryck offentliggöra belopp, hvartill

skattskyldigs inkomster enligt inkomstskatteförordningen blifvit af beskattningsmyndighet

föreslagna eller bestämda, samt att i tryckfrihetsförordningen

måtte stadgas straff för öfverträdelse af sådant förhud.

Motionen blef af konstitutionsutskottet afstyrka och denna hemställan

godkändes af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren biföll ett i

kammaren framställdt yrkande, som i sak öfverensstämde med den väckta

motionen. Genom Andra Kammarens beslut hade likväl frågan för den

riksdagen förfallit. Då emellertid Första Kammaren uttalat sig för den

tanke, som låg till grund för min motion, och då vidare Andra Kammarens

beslut i ärendet icke stödde sig på någon afsevärdt stor majoritet —

vid verkställd omröstning afgåfvos 105 ja-röster för utskottets hemställan

mot 90 nej-röster — samt i denna kammare icke blott från minoritetens

sida, utan äfven från motsidan gafs uttryck för den uppfattning, att den

väckta frågan vore värd beaktande, har jag ansett mig böra ånyo framföra

densamma till pröfning.

För att tillgodose de skattskyldiges berättigade kraf på hemlighållande

af deras till beskattningsmyndigheterna aflämnade uppgifter rörande

deras ekonomiska förhållanden — de s. k. själfdeklarationerna — tinnes

stadgadt, bland annat, dels i inkomstskatteförordningen, att deklarationsuppgifterna

finge granskas förutom af kronoombud allenast af vederbörande

taxeringsmyndighets ordförande med biträde af en ledamot, dels ock i tryckfrihetsförordningen,

att ifrågavarande uppgifter ej finge utlämnas till andra

än dem, som enligt skatteförfattningarna ägde taga del af samma uppgifter,

äfvensom att den häremot bröte, så ock den, som i tryck offentliggjorde

dylik uppgift, hvilken obehörigen utlämnats, vore förefallen till böter.

Såsom häraf framgår, har lagstiftaren genom att till det minsta^ möjliga

inskränka den inblick i de enskildes ekonomiska ställning, som åt det

allmännas representanter måst medgifvas, sökt skydda privatlifvets helgd.

Vid införandet år 1902 af den obligatoriska själfdeklarationen lärer man

förvisso hafva tänkt sig, att förenämnda stadganden skulle vara tillräckliga

för att hindra ett prisgifvande till allmän kännedom af innehållet i de

skattskyldiges deklarationsuppgifter. Men verkligheten har fullständigt

gäckat de förhoppningar, som i antydt afseende knutits vid ifrågavarande

bestämmelser.

Redan före införandet af den s. k. inkomstskatten förekom visserligen,

att i tidningar och undantagsvis i särskilda böcker eller kalendrar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

3

uppgifter lämnades på vissa skattskyldiges bevillningstaxerade inkomst,

men detta publicerande hade ganska ringa omfattning och rönte föga uppmärksamhet.

Först efter tillkomsten af inkomstskatten och den obligatoriska

själfdeklarationen har offentliggörandet skett i så stor utsträckning

och tillika fått den karaktär, att ett ingripande från statsmakterna kan

vara af behofvet påkalladt. Med angifvande af en persons enligt inkomstskatteförordningen

beskattningsbara inkomst uppenbaras nämligen hans

verkliga, totala inkomst. Genom en jämförelse mellan denna inkomst och

den bevillningstaxerade inkomsten klarlägges vidare i de flesta fall personens

hela ekonomiska ställning, och blifva härigenom stadgandena om

hemlighållandet af deklarationsuppgifterna fullständigt illusoriska.

Att ett dylikt blottande af den enskildes affärsställning ofta kan hafva

mycket menliga följder, torde vara uppenbart.

Så har från näringsidkarnes krets vid åtskilliga tillfällen med styrka

framhållits, att en affärsmans kredit lätteligen kan bli lidande däraf, att

hans inkomst offentliggöres för ett år, som tillfällighetsvis gifvit ett dåligt

resultat. Häremot har visserligen invändts, att krediten stöder sig på

andra faktorer’ än uppgifter, hämtade från tidningar eller ''taxeringskalendrar’.

Men äfven om denna invändning är i viss mån berättigad,

torde den ingalunda vara till fyllest för att afvisa handelsvärldens ganska

enstämmiga kraf på förbud mot publicerande af inkomstbeloppen. Man

må nämligen ihågkomma, att krediten ändock är en ganska ömtålig sak,

som icke alltid är grundad på bestämda fakta, utan i mycket är påverkad

af den allmänna meningen, och att denna tager intryck af publikationer

af här ifrågavarande slag, lider nog intet tvifvel. Men icke endast för

affärsmännen medför ett offentliggörande olägenheter, utan äfven den enskilde,

som råkar vara skuldsatt, utsättes, såvida han icke vill uppgifva

en bättre ställning än han i verkligheten äger, för det obehaget, att allmänheten

blir underkunnig om det ungefärliga beloppet af hans gäld.

Då det här anmärkta offentliggörandet af inkomsttaxeringen icke är

begränsadt till våra större städer, äfven om det där vunnit sin största

utsträckning, utan olägenheterna af detsamma kunna spåras på snart sagdt

hvarje ort, för hvilken finnes en lokaltidning, då vidare s. k. taxeringskalendrar

nu börjat utgifvas för åtskilliga delar af landsbygden, samt då

det visat sig omöjligt att på frivillighetens väg förmå tidningarna att afstå

från ett dylikt publicerande — att förmå utgifvare af taxeringskalendrar

att frivilligt afstå från utgifvandet lär icke ens kunna ifrågasättas

— återstår för att råda bot mot missförhållandet näppeligen annan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

utväg än att meddela förbud mot allt offentliggörande i tryck af det

belopp, hvartill skattskyldigs inkomst enligt inkomstskatteförordningen

blifvit föreslagen, bestämd eller i och för skattens beräknande upptagen.

För att förbudet ej må kunna kringgås, torde det böra omfatta jämväl

det skattebelopp, som på grund af nämnda inkomst påförts den skattskyldige.

Genom ett dylikt stadgande skulle taxeringslängderna ingalunda betagas

karaktären att vara offentliga handlingar, ty de skulle alltjämt vara

tillgängliga för en hvar, som önskade däraf taga del, så att den, som

hade ett befogadt intresse att ur längderna vinna någon upplysning, skulle

fortfarande kunna få detta intresse tillgodosedt. Men den stora allmänheten,

som icke har något med saken att skaffa, blefve, praktiskt taget,

afskuren från tillgång till uppgifter genom taxeringsbeloppen om de enskildes

ekonomiska förhållanden.

Gentemot en bestämmelse af här ifrågasatt slag har man sökt göra

gällande, att det nu tillåtna offentliggörandet skulle innebära en god kontroll

på att deklarationsuppgifterna blefve riktigt affattade.. Men bortsedt

från det motbjudande däri, att den stora allmänheten skulle anses behöflig

som kontrollant för riktigheten af uppgifter, som lämnats på heder och

samvete, torde samma allmänhet vara föga skickad att uppträda som

domare i saken, och som åklagare lärer den — såsom ock redan visat

sig — ingalunda godkännas af vederbörande myndigheter.

Mot den föreslagna åtgärden har vidare anmärkts, dels att genom

densamma hinder skulle kunna möta att i sammanhängande framställningar

publicera inkomstbeloppen, där sådant för framställningens rätta förstående

vore af vikt, dels ock att det vore förenadt med stora svårigheter att med

nu gällande föreskrifter om taxeringsförfarandet genomföra en dylik åtgärd.

Hvad den förra invändningen vidkommer, torde den förlora sin

betydelse, om man erinrar sig, att förbudet skulle afse endast offentliggörande

af namngifna personers inkomster, hvilket knappast någonsin

torde vara af behofvet påkalladt. Hvad beträffar den befarade svårigheten

med åtgärdens genomförande, kan densamma lätteligen afhjälpas genom

några enkla förändringar af reglementarisk art utaf gällande skattelagar,

hvilka ändringar tydligtvis dock icke böra vidtagas, innan en ändring

i tryckfrihetsförordningen blifvit fastslagen.

Slulligen har man påstått, att något allmänt intresse icke skulle påkalla

en lagstiftningsåtgärd af här ifrågasatt slag. Häremot kan emellertid

med skäl framhållas, att olägenheterna af taxeringsbeloppens publice
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

5

rande gjort sig, såsom ofvan påvisats, så kraftigt kännbara inom vidsträckta

kretsar, att en rättelse ovillkorligen påkallas, under det att å andra

sidan det föreslagna förbudet ej skulle i något afseende verka skadligt.»

Såsom motionären erinrat, förelåg vid nästlidet års riksdag en af

honom inom Första Kammaren afgifven motion om införande i tryckfrihetsförordningen

af ett tillägg i enahanda riktning som det nu ifrågasatta.

Uti sitt öfver berörda motion afgifna utlåtande anförde utskottet, bland

annat, att utskottet ingalunda underskattade betydelsen af motionärens

förslag. Frånsedt den omständigheten att detsamma skulle kunna sägas

utgöra en utveckling af den år 1903 i tryckfrihetsförordningen införda

bestämmelsen om skydd mot offentliggörande af de uppgifter, som skattskyldige

till ledning för egen taxering aflämnade till beskattningsmyndigheter,

syntes nämligen åtskilliga skäl kunna anföras, som talade för att

den sekretess, hvarmed själfdeklarationsuppgifterna omgärdats, utsträcktes

att jämväl omfatta de resultat, hvartill vederbörande beskattningsmyndigheter

kommit med afseende å de skattskyldiges inkomstbelopp. Särskildt

af handelns och industriens målsmän hade behofvet af ett dylikt skydd

med styrka framhållits. Då utskottet det oaktadt icke ansåg sig kunna

tillstyrka det af motionären framlagda förslaget, skedde detta hufvudsakligen

på den grund, att de olägenheter, som obestridligen i vissa fall

kunde vara förenade med ett offentliggörande af inkomsttaxeringens resultat,

icke syntes utskottet hafva yppats i en sådan omfattning, att de

kunde motivera en afvikelse från den i tryckfrihetsförordningen uppställda

grundsatsen, att allmänna ärenden rörande handlingar, protokoll och

beslut må af enhvar i tryck utgifvas. Enligt utskottets uppfattning skulle

dessutom stora praktiska svårigheter möta, därest ett förbud mot publicerande

af inkomsttaxeringens slutsummor skulle göras fullt effektivt.

De betänkligheter nästlidet års konstitutionsutskott sålunda uttalat i

frågan synas emellertid icke böra tillmätas den afgörande betydelse, att de

förhindra ett bifall till den i motionen gjorda hemställan, därest ett skydd

mot publicerande af ifrågavarande uppgifter befinnes af förhandenvarande

förhållanden betingadt. Och detta är enligt utskottets mening fallet. Det

torde nämligen icke kunna förnekas, att ett offentliggörande, på sätt nu

äger rum, i tidningar och särskilda publikationer af de belopp, som angifva

enskilda personers såväl bevillningstaxerade som enligt inkomst
-

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

skatteförordningen beskattningsbara inkomst, lämnar allmänheten en i

lagen ej afsedd kännedom om dessas ekonomiska förhållanden och därigenom

kan medföra olägenheter och skada, särskild! för dem, som idka

sådan ekonomisk verksamhet, att de äro nödsakade att anlita krediten

och till sin ekonomiska existens beroende af denna. Vid bedömandet af

denna fråga, hvilken på det närmaste berör handelns och industriens intressen,

bör gifvetvis äfven särskildt afseende fästas vid den af målsmännen

för vårt näringslif allmänt uttalade fordran på skydd i nu berörda

hänseende, i synnerhet som ett uppfyllande af denna fordran näppeligen

kan anses kränka något berättigadt intresse. Det torde dessutom förtjäna

erinras, att uppgifter af ifrågavarande slag i åtskilliga andra länders lagstiftningar

äro omgärdade med en sekretess, gående utöfver den, som

beträffande vårt land nu ifrågasättes.

Ett stöd för sin uppfattning har utskottet jämväl hämtat af frågans

behandling inom kamrarna vid 1906 års riksdag. Såsom motionären

erinrat, anslöt sig nämligen Första Kammaren då till ett under öfverläggningen

framställdt förslag af samma innebörd som den då föreliggande

motionen. Andra Kammaren biföll visserligen utskottets hemställan, men

en betydande minoritet inom kammaren biträdde ett yrkande, som i sak

torde vara att betrakta såsom en anslutning till den tanke, hvilken i

motionen tagit sig uttryck.

Gifvet är att ett fullständigt undandragande från offentligheten af

den verkställda taxeringens resultat skulle, såsom nästlidet års konstitutionsutskott

framhöll, förutsätta vidtgående förändringar i gällande lagstiftning.

I likhet med motionären anser emellertid utskottet att, därest ett

stadgande af det innehåll, som i motionen föreslagits, varder i tryckfrihetsförordningen

infördt, de mest i ögonen fallande olägenheterna af

taxeringssummornas offentlighet blifva undanröjda. Erhåller förbudet mot

offentliggörande af inkomstbeloppen icke större utsträckning än sålunda

ifrågaställts, lära äfven då möjligen erforderliga ändringar i skattelagstiftningen

i intet fall blifva större än att de utan afsevärda svårigheter kunna

genomföras.

Hvad vidare angår den affattning motionären gifvit det ifrågasatta

grundlagsstadgandet, synes densamma gifva ett mera fullständigt och konsekvent

uttryck åt den tanke, som ligger till grund för motionen, än de

förslag, som förut framkommit; och torde de invändningar, som vid 1906

års riksdag framfördes mot formuleringen af då föreliggande förslag i ämnet,

därigenom få anses hafva förfallit.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande Ko 1. 7

Vidkommande slutligen den plats, på hvilken ett tillägg af meranämnda

innehåll bör upptagas i tryckfrihetsförordningen, synes det utskottet

vara lämpligast, att detsamma införes näst efter de i § 2 mom. 4

redan förefintliga stadgandena om s. k. själfdeklarationer.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med anledning af herr Cavallis

förevarande motion, ma såsom hvilande till vidare

grundlagsenlig behandling antaga följande förslag om

tilUägg till § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen, att däri

införas näst efter stadgandena om själfdeklarationer:

§ 2.

4:0

Att uppgift å belopp, hvartill skattskyldigs inkomst

blifvit af beskattningsmyndighet enligt förordning

om inkomstskatt föreslagen, bestämd eller i och för

skattens beräknande upptagen, eller å beloppet af den

inkomstskatt, som på grund af verkställd taxering

blifvit skattskyldig påförd, icke må i tryck offentliggöras.

Den häremot bryter, böte femtio riksdaler och

skriften konfiskeras.

Stockholm den 1 mars 1907.

På utskottets vägnar:

TH. af CALLERHOLM.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

Reservationer:

af herr Ahlstrand, som anfört: ,!v ■

konstitutionsutskottet vid 1906 års riksdag anförda hufvudskaten

för afslag å samme motionärs då väckta motion icke genom den

utvidgning och omformulering, han nu gifvit sitt förslag, förlorat sin betydelse,

i det nämligen den föreslagna bestämmelsen äfven i sin nva form

innebar ett af intet allmänt intresse påkalladt undantag från den i trvckfnhetsforordnmgen

uppställda grundsatsen, att allmänna ärenden rörande

handlingar protokoll och beslut'' må af en hvar i tryck utgifvas, hvaremot

det otvifvelaktigt maste ligga i det allmannas intresse, att rätten till offentliggorande

i detta fall i hela sitt omfång bibehålies såsom utgörande en

säkerligen i manga fall icke obehöflig garanti mot oriktiga deklarationsuppgifter,

och da det icke påvisats, att olägenheterna för den enskilde af

en dylik offentlighet äro af den art eller det omfång, att det allmännas

intresse bor vika for den enskildes, anser jag, att utskottet bort hemställa,

ätt förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.»

af herr Centenvall mot viss del af utskottets motivering,

af herr Beckman.

Herr Ericsson i Valuta har begärt att få här antecknadt, att han

icke deltagit i detta ärendes afgörande inom utskottet.

Herrar Blomberg J. F. Nyström, Östberg, Berger, Kvamzelius,

Jansson i Djursatra och friherre Bonde hafva anhållit om anteckning å

utlåtandet darom, att de på grund af ledamotskap i särskildt utskott varit

torhindrade att deltaga i ärendets behandling.

Stockholm, tryckt hoa 1>. Palmquists Aktiebolag 1007.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.