Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 19 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

1907-04-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1907:36, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 19 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

1

N:o 36.

Ank. till Riksd. kansli den 11 april 1907 kl. 12 midd.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse af §§ 19 och 35

i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862.

Uti propositionen af den 22 nästlidne mars, n:o 122, hvilken af

båda kamrarna blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t under

åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga följande

förslag till

Lag

angående ändrad lydelse af §§ 19 och 35 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 19 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 19.

Stadsfullmäktige, för hvilka tjänstgöringsåret börjar den 1 april,

sammanträda en gång i hvarje månad med undantag af juli och augusti

jBih. till Riksd. Prof. 1907. 7 Samt. .32 Häft. (N:o 36.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

månader på dag, som stadsfullmäktige äga att bestämma, samt däremellan

så ofta ordföranden finner sådant af nöden. Kallelse till sammanträde

bör ock utfärdas, då tio eller flera af fullmäktige med uppgift

om anledningen skriftligen därom anhålla.

Sammanträde skall jämväl hållas, då öfverståthållarämbetet det

äskar för behandling af uppgifvet ärende.

§ 35.

Å första sammanträdet i april månad hvarje år skola stadsfullmäktige

genom val återbesätta de platser i utskottet, som vid nästförflutna

tjänstgöringsårets slut blifvit genom afgång lediga. Afgångna ledamöter

kunna, om de blifvit till stadsfullmäktige återvalda, å nyo i utskottet

insättas.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1907.

I statsråd den 22 nästlidne mars anförde föredragande departementschefen:
»Enligt

ursprungliga lydelsen af § 19 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862 skulle stadsfullmäktige hafva

ordinarie sammanträde å första helgfria dag hvar annan månad af året.

På grund af detta stadgande höllo Stockholms stadsfullmäktige allt

intill år 1884 sammanträde i februari, april, juni, augusti, oktober och

december.

Emellertid blef genom förordningen den 22 juni 1883, som trädde

i kraft den 1 januari 1884, paragrafen ändrad därhän, att ordinarie

sammanträde ej vidare skulle förekomma i augusti månad, detta på den

grund att stadsfullmäktige vid denna tid på året till stor del äro frånvarande

från staden.

Ifrågavarande paragraf har sedermera den 29 april 1904, i sammanhang

med de ändringar i kommunalförordningen för Stockholm, som

betingades af beslutet att öfverståthållarens själfskrifvenhet såsom ord
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 36. 3

förande i stadsfullmäktige skulle upphöra, erhållit en i viss mån ändrad

lydelse. I fråga om antalet ordinarie sammanträden gjordes dock icke

någon ändring, hvadan detta fortfarande utgör allenast fem.

Nu hafva stadsfullmäktige, enligt vid sammanträde den 4 februari

1907 enhälligt fattadt beslut, i underdånig skrifvelse anfört, hurusom

med hänsyn till den alltjämt fortgående ökningen i det antal ärenden,

stadsfullmäktige hade att handlägga, det synts fullmäktige lämpligt, att

föreskrift lämnades om minst ett ordinarie sammanträde under hvarje

af årets månader med undantag af juli och augusti, alltså inalles tio.

Vidare erinra stadsfullmäktige, att de ordinarie sammanträdena författningsenligt

äro förlagda till viss dag i månaden, nämligen första

helgfria dag. Detta medförde, enligt fullmäktiges åsikt, flera olägenheter.

Först och främst kunde stadsfullmäktiges ledamöter, hvilka i allmänhet

vore rätt upptagna af sammanträden af skilda slag, ofta på bestämda

veckodagar, icke reservera en viss dag för fullmäktigsam manträden, enär

första helgfria dag i de fastställda månaderna ju i olika månader infölle

på olika dagar. Och vidare vore några af de fastställda dagarna, särskild!

den 1 april och den 1 oktober, för många stadsfullmäktige ofta

olämpliga. Dessa olägenheter skulle, mena stadsfullmäktige, blifva

undanröjda, om författningen ändrades därhän, att visserligen vissa

ordinarie sammanträden skulle hållas, men att detaljbestämmelserna öfverlämnades

åt stadsfullmäktige att fastställa i arbetsordningen. Stadsfullmäktige

erinra, att en dylik frihet äger rum i rikets öfriga städer,

och att härigenom möjlighet skulle beredas fullmäktige att förlägga de

ordinarie sammanträdena till viss veckodag, som fullmäktige funne för

ändamålet lämplig, en anordning hvilken vore vidtagen i åtskilliga

andra större städer, exempelvis i Köpenhamn, där kommunalrepresentationen

sammanträdde i regel hvarje måndags afton hela året om utom

under juli och augusti månader, samt i Göteborg, där stadsfullmäktige i

regeln hade sammanträde hvar annan torsdag utom under sommarmånaderna.

I anslutning till hvad sålunda anförts hafva stadsfullmäktige i underdånighet

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för erforderlig

ändring i § 19 af kommunalförordningen för Stockholm.

Öfverståthållarämbetet, som för sin del tillstyrkt framställningen,

har ansett, att åt ifrågavarande paragraf kunde gifvas följande ändrade

lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

»Stadsfullmäktige, för hvilka tjänstgöringsåret börjar den 1 april,

sammanträda en gång i hvarje månad med undantag af juli och augusti

månader på dag, som stadsfullmäktige äga att i sin arbetsordning bestämma,

samt däremellan så ofta ordföranden finner sådant af nöden. Kallelse

till sammanträde bör ock utfärdas, då tio ''eller flera af stadsfullmäktige

med uppgift om anledningen skriftligen därom anhålla.

Sammanträde skall jämväl bållas, då öfverståthållarämbetet det äskar

för behandling af uppgifvet ärende.»

Hvad stadsfullmäktige anfört synes mig innebära tillräckliga skäl

för en lagändring i det af fullmäktige angifna syfte, och har jag mot

det af öfverståthållarämbetet framlagda redaktionsförslaget icke någon

annan erinran att framställa, än att det synes olämpligt, att i detta sammanhang

åberopa stadsfullmäktiges arbetsordning, då i förevarande förordning

icke är föreskrifvet, att dylik arbetsordning skall finnas. Emellertid lärer

den ifrågasatta ändringen böra medföra en jämkning jämväl i förordningens

§ 35, och torde däri afsedt val lämpligen böra företagas å stadsfullmäktiges

första sammanträde i april, vare sig detta är ett ordinarie

sammanträde eller ett särskild! utsatt.

Lagändringen synes lämpligen böra träda i kraft den 1 nästkommande

september.»

I öfverensstämmelse med hvad sålunda angifvits har förslag till

lag om ändrad lydelse af §§ 19 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862 utarbetats och genom förevarande

proposition förelagts Riksdagen till antagande.

Emot lagförslaget bar utskottet, vid granskning, icke funnit anledning

till anmärkning.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte antaga det i förevarande

proposition innefattade lagförslag.

Stockholm den 11 april 1907.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:79 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 19 och 35 i förordningen om kommunalstyrel a1 i texten