Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Majds proposition med förslag till lag om rikets vapen, dels ock tre med föranledande af propositionen väckta motioner.

1907-05-16 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1907:66, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Majds proposition med förslag till lag om rikets vapen, dels ock tre med föranledande af propositionen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

1

N:o 66.

Ank. till Riksd. kansli den 16 maj 1907, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Majds proposition med förslag

till lag om rikets vapen, dels ock tre med föranledande

af propositionen väckta motioner.

I en den 12 sistlidne januari dagtecknad proposition, n:o 17, hvilken

af bada kamrarna till lagutskottet hänvisats, har Kungl. Magt under åberopande

af propositionen bilagdt, statsrådsprotokoll öfver civilärenden för

samma dag föreslagit Riksdagen att antaga här nedan införda förslag till

lag om rikets vapen.

I sammanhang med nämnda proposition har lagutskottet till behandling

förehaft tre särskilda till utskottet öfverlämnade motioner, hvilka

i anledning af propositionen afgifvits, de två inom Första Kammaren, under

n:o 20 af herr J. F. Nyström och under n:o 38 af herr Berqendahl,

samt eu inom Andra Kammaren under n:o 176 af herr J. Nydal.

Herr Nyströms motion är af följande lydelse:

»Genom nådig proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

antaga ett förslag till ''Lag om rikets vapen’. 1 § 2 mom. 5 af nämnda

lag heter det: ''Skölden täckes af eu kunglig krona, och under densamma

hänga de kungliga riddarordnarnas insignier’.

Bland dessa riddarordnar tinnes ett kuriosum, som saknar motsvarighet

i något annat land, nämligen Karl Xlll-.s orden. Den instiftades

1811 för att, såsom det heter i stadgan för densamma, tjäna till belö
Bili.

till Likså. Vrot. 1607. 7 Sand. 61 Höft. (No 66.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

ning och utmärkelsetecken för de förnämsta, ämbetsmännen inom ett

enskildt ''aktningsvärd! svenskt samfund’. Att inrätta en rikets orden

för ett sådant enskildt samfund uppfattades säkerligen, redan då det

skedde, som en löjlighet, men att denna orden ännu existerar, att den

förlänar sina innehafvare rang af troman, d. v. s. likställer dem med

landshöfdingar och generalmajorer, är enligt nutida uppfattning en absurditet.

Att man inom Riksdagen icke för längesedan föreslagit denna ordens

afskaffande torde bero därpå, att våra lagar icke tala om riddarordnarna

på annat sätt, än att R. F. § 39 förbjuder prins, som under Konungens

frånvaro förer riksstyrelsen, att ''riddarvärdighet utdela’. Det har sålunda

saknats tillfälle att genom förslag om en lagändring få denna egendomliga

kvarlefva af Karl XIII:s regeringsverksamhet afskaffad.

Då nu en kunglig proposition föreslår Riksdagen att besluta, att

insignierna af detta utmärkelsetecken inom ett enskildt — låt vara mycket

''aktningsvärd^ — samfund skola hänga under skölden i det stora svenska

riksvapnet, synes det mig vara Riksdagens plikt att däremot inlägga en

bestämd gensaga.

Det kan emellertid sättas i fråga, om öfver hufvud taget några

ordensinsignier böra hafva plats i riksvapnet. Detta vapen är liksom

flaggan en symbol för fosterlandet: hvarken vapen eller flagga få användas

af någon, som icke är svensk. Däremot äro ordnarna, så att säga,

internationella utmärkelser: de bortgifvas äfven åt utlänningar och kunna

bäras t. o. m. af landets uppenbara fiender. Man kan då med skäl fråga:

hvad hafva sådana prydnader att göra i rikets vapen? Möjligen är det

af denna hänsyn, som ett och annat land, t. ex. Nederländerna, underlåtit

att upptaga några ordensinsignier i sina riksvapen.

Af de länder åter, som detta gjort, är det intet, som i vapnet upptagit

en så fullständig profkarta på sina ordensinsignier, som Sverige

enligt det nu framlagda förslaget skulle göra. De allra flesta andra

länder hafva nöjt sig med att insätta sin förnämsta orden i vapnet ; såsom

exempel härpå må anföras Danmark, England, Ryssland, Sachsen och

Österrike.

Ehuru jag af skäl, som redan äro antydda, helst skulle se, att alla

dessa ordensinsignier uteslötes ur vårt riksvapen, vill jag dock, då till

äfventyra en sådan åtgärd skulle på något håll kunna anses vara allt

för ‘radikal’, inskränka mig till att föreslå, att vi måtte nöja oss med att

i det stora riksvapnet endast upptaga seraf]merordens insignier. Därigenom

skulle vapnet också få ett vackrare utseende än enligt det kungliga

förslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

Jag får alltså vördsamligen föreslå, att § 2 mom. 5 af Kungl. Maj:ts

förslag till ''Lag om rikets vapen’ måtte erhålla följande lydelse:

Skölden täckes af en kunglig krona, och under densamma hänga

kungl. serafimerordens insignier.»

I anslutning till det af herr Nyström sålunda framställda yrkandet

har herr Nydal i sin motion hemställt, att det föreslagna uteslutandet ur

rikets vapen af ordensinsignier måtte utsträckas till att omfatta jämväl

serafimerordens insignier.

Herr Bergendahl anför i sin ofvanberörda motion följande:

»Genom Kungl. Maj:ts proposition n:o 17 har förslag till lag om

rikets vapen blifvit underställdt Riksdagens pröfning. Detta förslag innehåller

bestämmelser rörande riksvapnets sammansättning och utseende.

Det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke lagen jämväl bort innehålla

stadganden, afsedda att förhindra användande af förvanskade framställningar

af riksvapnet i reklamens tjänst. Det är icke sällan man i annonser,

priskuranter och andra slag af reklamer, som bringas under allmänhetens

ögon genom tidningar eller på annat sätt, finner riksvapnet framställdt i

sådan form och i sådant sammanhang, att framställningen måste verka i

högsta grad sårande för nationalkänslan. Med bibehållande af väsentliga

delar af riksvapnet, utbytas andra delar däraf mot bilder, som äro afsedda

att fästa uppmärksamheten på en viss affärsverksamhet eller på en vara,

som hålles till salu.

Jag tillåter mig här återgifva en sådan förvanskad bild af riksvapnet.

Wmm

mm

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

I denna bild är den fyrdelade skölden utbytt mot gafveln af ett

ölfat, hvilken gafvel krönes af etiketterade ölflaskor, så sammanställda,

att de synas bilda en krona. Med stora bokstäfver är å ölfatsbottnen påstämpladt

ordet »Lageröl», och nederst å tvärbandet läsas orden »Mttnchens

Bryggeri Aktiebolag».

Nedanför den sålunda framställda bilden finnes antecknadt: »registrerad»,

hvilket synes angifva, att svensk myndighet fått såsom varumärke

inregistrera eu så pietetslöst framställd bild af riksvapnet.

Det kan gärna icke undgå att väcka eu liflig harm, att symbolen

för vår nationella makt och sjelfständighet skall ostraffadt kunna på ett

så brutalt sätt karrikeras för att till enskild! bruk användas.

Genom den af Konung och Riksdag sistlidet år antagna lag angående

rikets flagga har stadgats bötesansvar för den, som brukar flagga, därå

obehörigen anbragts märke, emblem eller bokstäfver.

Riksvapnet kommer visserligen icke till användande på samma sätt

som flaggan, hvarför förutnämnda bestämmelse i flagglagen icke i oförändradt

skick kan gifvas plats i lagen om rikets vapen, men det krafvet

måste vara berättigadt, att en för folket dyrbar rikssymbol skyddas mot

en afskyvärd travestering för spekulationsändamål eller i annat syfte.

På grund häraf tillåter jag mig hemställa, att Riksdagen måtte för

sin del antaga följande, under särskilda §§ upptagna tilläggsbestämmelser

i lagen om rikets vapen.

§ 5.

Lj inå någon såsom varumärke, vignett till annons eller eljest i

reklamsyfte använda rikets vapen med däri anbragta särskilda märken,

bokstäfver eller andra tecken eller för sådant ändamål använda en genom

utbyte af vissa delar af vapnet mot främmande märken eller tecken framställd,

förändrad bild däraf.

Den, som häremot bryter, höte från och med tio till och med etthundra

kronor.

§ 6.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän lag».

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

5

Vid 1900 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren eu motion

angående rikssymbolernas grundlagsfästande. I motionen yttrades, bland

annat, att rikets vapen och flagga voro de synliga, af alla kända och erkända

tecknen för vår nationella makt och själfständighet. De hade, dessa

tecken, under tidernas lopp blifvit det svenska folket dyrbara, och en

väsentlig'' ändring i desamma skulle, om en sådan mot förmodan företoges,

utan tvifvel mötas med ogillande af nationen. Likväl vore rikssyinbolerna

då ännu lämnade utan skydd af lagen. Med anledning af

nämnda motion afgaf konstitutionsutskottet den 20 april 1900 utlåtande, däri

utskottet, på de i motionen anförda grunder förmälde sig dela motionärernas

uppfattning och fann, att den föreslagna bestämmelsen borde intagas

i regeringsformens 79 §.

Sedan Konung och Riksdag bifallit förslaget, stadgas numera i sagda

paragrafs första moment, att ingen förändring af Rikets vapen eller flagga

må göras utan Riksdagens samtycke.

I skrifvelse den 14 november 1905 har riksheraldikern gjort framställning

om utredning rörande det svenska riksvapnets utseende.

Riksheraldikern erinrar härvid om, att hvarje laglig beskrifning på

det svenska riksvapnets utseende saknas, och att meningarna härom äro

1 flera detaljer delade. Vid dess afbildning hade man nämligen endast

att stödja sig på sinsemellan delvis ganska olika förebilder, såsom sigill,

af konungarna vid olika tillfällen godkända vapenritningar och dylikt.

Unionsvapnet hade visserligen fastställts den 20 juni 1844, och en ritning

funnes bifogad statsrådsprotokollet därom, men denna ritning vore rätt

ofullkomligt utförd och åtföljdes icke af någon beskrifning. I de flesta

andra europeiska länder vore riksvapnen lagstadgade. Då det, fortsatte

riksheraldikern, hvarken vore principiellt riktigt eller i praktiskt afseende

tillfredsställande, att å ena sidan grundlagen bestämde, att riksvapnet ej

finge ändras utan Riksdagens samtycke, men att å den andra dettas utseende

ingenstädes funnes lagligen fastställdt, hemställde riksheraldikern, att åt

en kommitté måtte uppdragas att utreda frågan om riksvapnets utseende

samt till Kungl. Magt inkomma med de förslag, som däraf kunde föranledas.

I anledning af omförmälda framställning uppdrog Kungl. Maj:t den

2 december 1905 åt riksheraldikern att i samråd med riksantikvarien och

riksarkivarien samt med det biträde till förslagets konstnärliga utförande,

som riksheraldikern kunde finna påkalladt, uppgöra och inom viss tid till

Kungl. Magt inkomma med förslag, med tillhörande ritning och beskrifning,

till rikets vapen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

Till fullgörande af nyssnämnda uppdrag har riksheraldikern inkommit

med förslag till rikets vapen. Därvid lämnar riksheraldikern först en kortfattad

redogörelse öfver bestämmelserna om riksvapnen i Europas öfriga

länder, hvilken redogörelse tinnes intagen i propositionen.

Vidare finnes i propositionen återgifven en af riksheraldikern upprättad

historik angående svenska riksvapnet, till hvilken historik utskottet

tillåter sig hänvisa.

Vid anmälan af föreliggande lagförslag i statsrådet den 12 sistlidne

januari anförde chefen för civildepartementet följande:

»Med hänsyn till föreskriften i 79 § regeringsformen synes det vara

af vikt, att riksvapnets utseende varder i en af Konung och Riksdag

gemensamt stiftad lag bestämdt. Ett lagfästande af riksvapnets utseende

måste vara befogadt, på det att heraldiskt mindre tillfredsställande eller

rent af oriktiga riksvapen icke måtte komma till officiell användning. En

utsmyckning af riksvapnet enligt enskilda konstnärers smak kan icke vara

lämplig. Riksheraldikerns förslag utvisar riksvapen af det utseende, hvartill

vapnet historiskt utvecklat sig, med iakttagande att allenast fullgoda

och heraldiskt riktiga förebilder lagts till grund.

Det afviker från det för närvarande brukliga endast därutinnan,

att örnen i Ponte-Corvoska vapnet afbildas i guld i stället för i svart

— detta för att återgå till det ursprungliga förhållandet och undvika ett

fel mot en af vapenlärans grundregler, som bjuder, att färg ej må läggas

på färg.

Enligt min mening bör också riksvapnets utseende fastställas i enlighet

härmed och sådant det från äldre tider historiskt utvecklat sig.

Skulle ett fullständigt nytt förslag till Sveriges rikes vapen nu uppgöras,

kunde det visserligen med fog ifrågasättas, huruvida icke vapnet borde

erhålla ett, särskildt med afseende å emblemen omkring vapnet, annat utseende

än det af riksheraldikern nu framlagda, men enligt min mening

betinga historiska hänsyn och andra traditionella förhållanden, att riksvapnets

utseende icke bör undergå någon afsevärd förändring.

Såsom af riksheraldikerns skrifvelse framgår, föreligger förslag till

två riksvapen, stora vapnet och lilla vapnet.

Det mindre riksvapnet har afbildats i två typer, dels med s. k.

fransk sköld — den mest brukliga af alla sköldformer —, dels ock med

rund sköld, hvilken allt sedan Adolf Fredriks och i synnerhet Gustaf III:s

tid ofta användts å mynt, sigiller in. m. Denna senare form af riksvapnet

brukas fortfarande å riddarbref, legationernas sigill m. m. och är

af god dekorativ verkan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

7

Beskrifning å såväl stora som lilla vapnet synes böra inflyta i lagen.

Att angifva sköldens form är emellertid i heraldiken ej brukligt.

Stora riksvapnet torde, såsom hittills, böra få användas såväl utan

mantel men med sköldhållare som utan såväl mantel som sköldhållare.

För att riksvapnets utseende må blifva tillräckligt spridt, anser jag

lämpligt, att vapnet i färgtryck bifogas blifvande lag i ämnet, samt att

likare öfver riksvapnet finnas tillgängliga å de ställen, Konungen bestämmer.

Att i lagen upptaga föreskrifter om riksvapnets användande eller

när stora eller lilla vapnet bör brukas, synes mig ej böra ifrågakomma.

Härigenom skulle lagen komma att belasta s med en del detalj bestämmelser,

som näppeligen alltid kunde hållas fullständiga eller uttömmande. För

olika slag af kungl. expeditioner, vid Indika riksvapnet synes böra fästas,

kommer väl framgent att användas än det stora och än det lilla riksvapnet.

Samma synes ock vara förhållandet i en del speciella fall vid

riksvapens användande å eu statsbyggnad o. s. v. Jämväl åtskilliga etikettsförhållanden

och synpunkter, som äro att hänföra till Konungen och

konungahuset, kunna komma i beaktande vid frågan om bruket af riksvapnet.

Alla dessa förhållanden medföra, att ett upptagande i lagen af

bestämmelser angående riksvapnets användande måste anses mindre lämpligt.

I utländska lagar äro ej heller dylika stadganden gifna.

För öfrig! ber jag få erinra om föreskriften i nådiga skrifvelsen den

14 augusti 1885, att intet vapen må anbringas å offentliga byggnader,

minnesvårdar, fanor, standar eller mynt utan efter riksheraldikerns hörande

— en föreskrift, som gifvetvis fortfarande kommer att äga tillämpning.

Det är, synes mig, med riksvapnet icke samma förhållande som med

rikets flagga. Riksvapnet är afsedt att användas för statsändamål samt

under förhållanden, som mera speciellt röra Konungen och hans hus, men

icke att, såsom flaggan, brukas af enskilda såsom eu allmängiltig nationssymbol.

Af dessa skäl synes mig lagen allenast böra innehålla bestämmelser

angående riksvapnets utseende; och har jag på dessa grunder uppgjort

förslag till lag om rikets vapen. Med afseende å lagtexten tillåter jag

mig anmärka, att ett affattande i lagform af heraldiska, bestämmelser alltid

måste blifva ofullkomligt och ur formell synpunkt mindre tillfredsställande.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

Med hänsyn till innehållet i 79 § regeringsformen och i öfrig! på

de af föredragande departementschefen anförda grunder finner utskottet

ett lagfästande af riksvapnets utseende vara påkalladt. Mot det genom

förevarande proposition i sådant hänseende framlagda förslag har utskottet

i hufvudsak icke funnit anledning till erinran. Emellertid har vid granskning

af förslagets detaljer en del anmärkningar synts utskottet med fog

kunna göras mot detsamma och ändringar i förslaget med föranledande

häraf ifrågasättas.

I 1 § har utskottet föreslagit endast en redaktionell ändring.

Utgående från den uppfattning, att rikets vapen bör utgöra eu symbol

af landets nationella makt och själfständighet, har utskottet ansett, att

däruti icke höra. ingå andra beståndsdelar än själfva vapenskölden och

väsentliga prydnader. Till dessa senare torde, enligt hvad utskottet genom

riksheraldikern erfarit, då det gäller ett riksvapen, vara att hänföra allenast

krona och sköldhållare. Prydnader af mindre väsentlig eller oväsentlig art

äfvensom sådana, som kunna- betecknas såsom rent personliga, anser utskottet

icke böra upptagas i det lagfästade riksvapnet. I enlighet med

denna sin åskådning vill utskottet i anslutning till herrar Nyströms och

Nydals ofvan berörda motioner förorda, att hvad i lagförslaget stadgats därom,

att de kungliga riddarordnarnas insignier skulle anbringas vid det stora

riksvapnet och seraf! merordens insignier omgifva det lilla riksvapnet, måtte

ur lagen utgå. Af enahanda skäl har utskottet ansett den rörande det

stora riksvapnet införda bestämmelsen, att »hela vapnet omgifves af eu

hermelinfodrad purpurmantel under kunglig krona», icke böra i lagen

förekomma.

Härförutom har utskottet funnit den ytterligare ändring i 2 § af

förslaget lämpligen böra vidtagas, att uti bestämmelsen rörande hjärtsköldens

örn orden »med en åska af guld i klorna» uteslutas redan på den

grund att ifrågavarande »åska», sådan den å skölden framställes, icke kan,

åtminstone för en inom heraldiken oskolad betraktare, uppfattas. Enär

den i det Ponte-Corvoska vapnet ingående örnen, enligt hvad utskottet inhämtat,

alltid framställes med en heraldisk åska i klorna, synes det för

öfrig! icke vara nödigt att därom i lagen införa någon bestämmelse, så

mycket mindre som ju beskrifning å örnens utseende i öfrigt icke lämnas.

Utskottet, som funnit sig böra föreslå ofvan omförmälda ändringar i

det föreliggande lagförslaget, har dock därvid icke förbisett, att rikets vapen,

då det användes under förhållanden, som mera speciellt röra monarken

och hans familj, lämpligen må enligt gängse bruk jämväl i andra länder

kunna utsmyckas med emblemer utöfver dem, som föreslagits till anbringande

vid riksvapnet, omvändt uteslutande för statsändamål; och har ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

9

skottet fördenskull i en särskild § infört bestämmelser härom. Denna §

har utskottet ansett höra i lagen inkomma såsom § 4, hvarför nuvarande

4 §:ns ordningsnummer höjts till 5. I sammanhang härmed har utskottet

ansett sig böra i fråga om riksvapens användande i dekorativt syfte med

eller utan emblemer Erinra, att lagen icke innehåller något förbud i

sådant syfte.

Hvad slutligen angår herr Bergendahls motion, har utskottet väl funnit

det däri af motionären påpekade förhållande, att mer eller mindre förvanskade

framställningar af riksvapnet användas i reklamsyfte, kunna vara

för nationalkänslan stötande och åtgärder till förekommande af ett dylikt

missbruk af rikets vapen fördenskull kunna ifrågasättas. Att i en lag

sådan som den nu föreslagna införa bestämmelser i sådant syfte har utskottet

emellertid ej funnit lämpligt.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet:

l:o) att Riksdagen ville, under förklarande att

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunnat i

oförändradt skick godkännas, i anledning af propositionen

samt herrar Nyströms och Nydals förevarande

motioner, för sin del antaga följande förslag till

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

L

om rikt

1 §•

Riksvapen finnas två, stora vapnet

och bila vapnet.

2 §•

Stora riksvapnet består af en

genom ett utböjdt guldkors fyrdelad

sköld med hjärtsköld.

Den stora sköldens fyra fält äro

blå, första och fjärde fältet med tre

Bihang till Riksd. Prot. 1907. 7

s

vapen.

1 §•

Rikets vapen äro två, stora vapnet

och lilla vapnet.

2 §.

Stora riksvapnet består af en

genom ett utböjdt guldkors fyrdelad

sköld med hjärtsköld.

Den stora sköldens fyra fält äro

blå, första och fjärde fältet med tre

nl. 61 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

Kungl. Majds förslag:

kronor af guld, två ställda öfver den

tredje, samt andra och tredje fälten

med tre ginbalksvis gående strömmar

af silfver, belagda med ett krönt

gyllene lejon med röd utsträckt

tunga.

Hjärtskölden är klufven i två fält.

Första fältet är bandvis tredeladt i

blått, silfver och rödt med en däröfver

ställd vase af guld. Andra

fältet är blått med en i silfvervatten

stående bro i tre spann med två

krenelerade torn af silfver, öfver

bron sitter en gyllene örn med en

åska af guld i klorna, och i fältets

öfverstå del synes karlavagnens

stjärnbild jämväl af guld.

Sköldhållare äro två tillbakaseende

lejon af guld med klufna svansar

och i’öda utsträckta tungor. Lejonen

krönas med kunglig krona.

Skölden täckes af en kunglig

krona, och under densamma hänga de

kungliga riddarordnarnas insignier.

Hela vapnet omgifves af en hermelinfodrad

purpurmantel under

kunglig krona.

Stora riksvapnet må brukas såväl

utan mantel men med sköldhållare

som utan både mantel och sköldhållare.

3 §•

Lilla riksvapnet utgöres af en

blå sköld med tre kronor af guld,

ställda två öfver den tredje. Skölden

är täckt af en kunglig krona och omgifven

af seraf merordens insignier.

Utskottets förslag:

kronor af guld, två ställda öfver den

tredje, samt andra och tredje fälten

med tre ginbalksvis gående strömmar

af silfver, belagda med ett krönt

gyllene lejon med röd utsträckt

tunga.

Hj ärtskölden är klufven i två fält.

Första fältet är bandvis tredeladt i

blått, silfver och rödt med en däröfver

ställd vase af guld. Andra

fältet är blått med en i silfvervatten

stående bro i tre spann med två

krenelerade torn af silfver, öfver

bron sitter en gyllene örn, och i

fältets öfverstå del synes karlavagnens

stjärnbild af guld.

Sköldhållare äro två tillbakaseende

lejon af guld med klufna svansar

och röda utsträckta tungor. Lejonen

krönas med kunglig krona.

Skölden täckes af en kunglig

krona.

Stora riksvapnet må brukas såväl

med som utan sköldhållare.

3 §•

Lilla riksvapnet utgöres af en

blå sköld med tre kronor af guld,

ställda två öfver den tredje. Skölden

är täckt af en kunglig krona.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 66.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

4 §■

Likare å riksvapnet skall tillhandahållas

å de ställen, Konungen

bestämmer.

4 §.

Utan hinder af hvad ofvan är

stadgadt må Hans Maj:t Konungen

och med Hans tillstånd medlem af

konungahuset bruka riksvapen, omgifvet

af emblem, på sätt Hans

Maj:t Konungen bestämmer.

5 §.

Likare å riksvapnet skall tillhandahållas

å de ställen, Konungen

bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1907.

samt 2:o) att Riksdagen i anledning af herr Bergendahls

förevarande motion ville i skrifvelse till Kungl.

Maj:t hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t taga under

öfvervägande, huruvida och i hvad mån åtgärder böra

vidtagas i syfte att förhindra användandet af förvanskade

framställningar af rikets vapen.

Stockholm den 16 maj 1907.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Herr Widén har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i detta

ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:206 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Majds proposition med förslag till lag om rikets vapen. a1 i texten