Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 8

1907-02-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1907:8, Lagutskottets Utlåtande N:o 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den*18 februari 1907, kl. 1 e. m.

Utlåtandei anledning af väckta motioner om ändring af 1

och 12 §§ lagen om skydd för varumärken.

Lagutskottet har till behandling förehaft två till utskottet öfverlämnade

likalydande motioner, väckta, den ena under n:o 21 i Första Kammaren

af friherre Trolle och den andra under n:o 100 i Andra Kammaren af

herr J. P. Jesper son. I motionerna anföres:

»Den vid 1905 års’*riksdag af vice häradshöfding K. A. Staaff framlagda

motion om ändrad lydelse af 12 § i varumärkeslagen kastade en

stark belysning öfver det omfattande ofog, som i vårt land bedrifves

med obehörigt bruk af andras varumärken; och motionen föranledde en

lagändring, bestående i en åt allmän åklagare gifven befogenhet att efter

målsägande^ angifvelse föra talan, som säkerligen i visst hänseende medför

en högst behöflig, ökad effektivitet i varumärkeslagens bestämmelse.

Det skydd, som för varumärken vinnes, är dock ännu ganska ofullständigt,

! enär enligt 1 §, jämförd med 12 § i lagen om skydd för varumärken,

uteslutande rätt att begagna namn och registreradt varumärke

meddelas endast för de fall, då namn och märke anbringas å varan, kärl

eller omslag, hvari den förvaras. För den, som i riktigt stor skala vill

begagna sig af andras välkända varubenämningar, för att vilseleda allmänheten

och bereda sig egna fördelar, är hufvudsaken att få använda

dessa varubenämningar till att efter eget .behag uppdraga jämförelser och

därvid framhålla sin vara såsom varande alldeles lika med eller vida bättre

och öfverlägsen de varor, som äro betecknade med de välkända varubenämningarna.

Tydligen är det för honom en fördel, om han därvid får

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 7 Samt. 7 Höft. (N:is 8 och 9.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 8.

utsätta och använda dylika jämförelser i offentliga meddelanden, reklamer,

annonser m. m.

Att dylikt användande af annans varumärke, namn etc. är obehörigt,

lärer inför en naturlig uppfattning ej vara tvifvelaktigt, och lika litet är

det tvifvelaktigt, att varuägare borde vara skyddade för dylika missbruk.

Kungl. patent- och registreringsverket har också i underdånig skrifvelse

till Kungl. Maj:t den 28 november 1905 betecknat det som önskvärd!,

att här afsedt skydd utsträcktes jämväl till annonser, prospekt, och dylikt.

Att snarast möjligt få här afsedda rättelse genomförd, synes vara

af så stor vikt ej blott för enskilda industriidkare, utan äfven för allmänheten,

som lider genom oärliga konkurrensmetoder, att lagändring i

antydda riktning icke synes böra uppskjutas i afvaktan på och utredning

af lagens omarbetning i sin helhet.

Jag tillåter mig på grund af angifna skäl hemställa,

att Riksdagen för sin del måtte besluta,

att 1 § af lagen om skydd för varumärken skall hafva följande

lydelse:

Hvar som — — — — — —- — — — — —

_ — — — — — -— — — inskränkt.

Den uteslutande rätt, som varumärkesskyddet afser, innefattar behörighet

att anbringa varumärke å själfva varan eller kärl eller omslag, hvari

den förvaras, äfvensom att i annonser, reklamer, priskuranter, affärsbref,

räkningar eller dylikt anbringa märket.

samt 12 § följande lydelse:

Den som å varor, hvilka till salu hållas, eller å kärl eller omslag, i

hvilka de förvaras, eller i annonser, reklamer, priskuranter, affärsbref,

räkningar eller dylikt obehörigen sätter annans namn — — — —

_ —. — — _ —- — — — — all skada.

På den sakfälldes — —---— — — — — —

— — —. — — — — — öfver dem.

Förbrytelse, — — — — — — — — — —

__ — — — — — — — — målsägande.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 8.

Det brukande af andras varubenämningar m. m., som uti motionerna

beskrifves, torde, i den mån det kan anses innebära något otillbörligt,

närmast vara att beteckna som illojal konkurrens. I fråga härom vill utskottet

erinra, att Riksdagen i skrifvelse af den 11 mars 1905 anhållit,

att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, hvilka lagbestämmelser kunna anses

erforderliga till stäfjande af illojal konkurrens, samt för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill den verkställda utredningen kan föranleda.

Från nu berörda synpunkt är frågan alltså på Kungl. Maj:ts pröfning

beroende.

Men i vissa fall lära, såsom patent- och registreringsverket ock i sin

af motionärerna omförmälda underdåniga skrifvelse framhåller, förfaranden

uti det i motionerna berörda afseende användas, som kunna hänföras till

intrång i annans varumärke. Utskottet har i afseende härå inhämtat, att

Kungl. Maj:t med anledning af ofvannämnda skrifvelse åt sakkunnig

person uppdragit att vidtaga de förberedande arbeten, hvilka erfordras

för bedömande af de brister i olika delar, som vidlåda gällande lag om

skydd för varumärken. Efter dessas afslutande lärer afsikten vara att

föranstalta om en fullständig revision af berörda lag, hvarvid äfven frågan

om de i motionerna omförmälda, nu berörda förfaranden torde tagas i ompröfning.

Då alltså de ämnen, motionerna afse, från viss synpunkt redan äro

och för öfrigt snart kunna förväntas blifva föremål för Kungl Maj:ts

pröfning, anser utskottet ej erforderligt, att Riksdagen nu för sin del vidare

inlåter sig på ämnet, utan hemställer,

att förevarande motioner ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 februari 1907.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.