Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående upphörande af kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning ar.

1907-04-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1907:4, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående upphörande af kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning ar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 15 april 1907, kl. 11,30 f. m.

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 2, i anledning

af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t

angående upphörande af kronans rätt till storverksträd

och ekar å häradsallmänning ar.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 135, har herr P. 0.

Lundell föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida kronans rätt till storverksträd

och ekar å häradsallmaning kunde upphöra, samt därefter för

Riksdagen framlägga det förslag till ändring i kungl. förordningen af den

26 januari 1894, hvartill utredningen kunde gifva anledning.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:

»Från äldre tider tillbaka har kronan haft sig förbehållen rätten till

afverkning af s. k. storverksträd och ekar icke allenast å en del allmänningsskogar,

utan äfven å kronoskattehemman. Denna rätt å kronoskattehemman

upphäfdes emellertid fullständigt genom kungl. förordningen den

8 oktober 1875, efter det redan förut stadgats, att kronon, mot erläggande

af en stadgad löseskilling, kunde afträda förberörda rättighet.

Denna kronans rätt till storverksträd och ekar fortfar emellertid oförändrad

för häradsallmänningar och finnes senast intagen i kungl. förordningen

den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna

skogarna i riket §§37 och 38.

Denna bestämmelse utgör emellertid en stor olägenhet vid en ordnad

hushållning för dessa allmänningar. Storverksträd förekomma väl numera

sällan och åstadkomma ej så ofta svårigheter, men så mycket värre är det

Bih. till Likså. Prof. 1907. 4 Samt. 2 Afd. 4 Höft. (N:o 4).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 4.

med ekar, som å en del allmänningar förekomma i större antal. Dessa

ekar få nämligen icke afverkas samtidigt med den öfriga skogen, och

under ekarnas vida kronor kan icke återväxt af skog åstadkommas, detta

till stor skada för ett likformigt skogsbestånd; men ännu värre skada

åstadkommes därigenom, att, då befintliga ekar skola fällas och utforslas,

efter det ungskog omkring dem uppvuxit, ett stort antal unga och vackra

träd blifva nedslagna och fördärfvade för hvarje ek, som sålunda hugges.

Därtill komma extra svårigheter att få någon återväxt å de små kala

fläckar här och där, som uppstått efter ekarnas afverkning.

För kronan har numera rätten till storverksträd och ekträd å häradsallmänningar

säkerligen ringa betydelse, men för skogshushållningen å

allmänningarna är den till stor olägenhet, såsom förut anförts.»

Då utskottet, i likhet med motionären, finner den fördel, som numera

kan tillskyndas kronan genom bibehållande af dess rätt till storverksträd

och ekar å häradsallmänningar vara af ringa betydelse i jämförelse med

den skada och olägenhet för en rationell skogsvård, som, på sätt af motionären

framhållits, otvifvelaktigt åstadkommes genom ifrågavarande bestämmelse,

samt utskottet förty anser det önskvärdt, att ändring härutinnan

må i den af motionären angifna riktning äga rum, får utskottet hemställa,

att Eiksdagen, i anledning af herr Lundells förevarande

motion, må i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida

kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning

må kunna upphöra, samt därefter för Eiksdagen

framlägga det förslag i ämnet, hvartill utredningen

kan gifva anledning.

Stockholm den 15 april 1907.

På det sammansatta stats- och lagutskottets vägnar:

T. ZETTEESTEAND.

STOCKHOLM 1907. O. L. SVANBÄCKS BOKTRYCKERI.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:187 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag i visst fall till aflönande af småskollärarinna. a1 i texten