Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in - föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1907-04-26 · 45 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 43 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:106, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in - föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

1

]tf:© 106.

Ank. till Eiksd. kansli den 26 april 1907, kl. 1 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in
-

föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets

föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar

för utlämnade lån; med statsregleringen gemenskap ägande utgifter; på riksgäldskontoret

anvisade kreditiv; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna; redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster;

betjäningen vid riksgäldskontoret; behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser

m. m.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning;

äfvensom förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning

samt pensionsstat vid riksgäldskontoret.

De föreslagna nya stadgandena i § 7, angående afsättning af medel

för amortering å statsskulden, i §§ 32 — 34, angående kreditiven, och i § 63,

angående riksgäldskontorets bokföring, grunda sig på Riksdagens bifall till

utskottets memorial n:o 55, 56 och 58.

Bih. till Eiksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 68 Häft. (N:o 106.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 106.

I § 2 har införts det medgifvande, Riksdagen genom bifall till utskottets

memorial n:o 57 lämnat till inrättande af en svensk statsskuldbok.

§ 59 bar undergått en mindre redaktionsförändring, som påkallats af

de nya bestämmelserna om riksgäldskontorets bokföring.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente. I staterna har icke företagits någon

ändring.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

samt aflönings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 26 april 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statgutehottets Memorial N:o 106.

3

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller

Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret’ levererade

öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontoret» skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke

inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,

äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk

utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse

infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 106.

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutom har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige

göres framställning, på viss namngifveu person öfverlåtas för att endast i

dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo

kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i

afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets

räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok;

att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige

bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att

fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning

samt villkoren för dess begagnande;

c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför

olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;

för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med

de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,

fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med

riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af

riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår

till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000

kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,

då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt

myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid

nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad

bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående

riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma

föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

5

§ 3.

Enligt 1889 års Eiksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas

en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års

lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år

1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall

utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas

till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5.

Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska

statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen

utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå

ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 6.

Enligt 1905 års Eiksdags beslut skall i anledning af upptagandet

af 1904 års 31/J procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med

år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch

amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,380,000

kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas

till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

tid efter annan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 106.

% 7.

Enligt 1907 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af

1906 års Sy2 % statsräntelån å 43,200,000 kronor från och med år 1907

till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och

amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,656,000 kronor,

hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till

amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 8.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och

å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta

reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,

jämte föreskrifterna uti äldre reglementen, i tillämpliga delar fortfarande

tjäna till efterrättelse.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 31.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret

att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga

anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det

belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock

med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,

återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

7

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 32.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 33.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör a riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

§ 34.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,

de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets

obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

§ 35.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 106.

medgifvit, att Kungi. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel

därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp

af högst 150,000 kronor.

Angående riksgäldskontoret» inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ Öl.

De till riksgäldskontoret hörande och elit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas

eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och

må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 52.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta

vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål

anvisade.

§ 53.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan

nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

9

som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut

till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dy lfa svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de

ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för

sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af

ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.

§ 54.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande

anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 55.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1907 och 1908 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående

från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesoch

revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar

å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret

med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras

det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret

utgått.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 68 Htift.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 106.

§ 56.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att

där särskilt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven

dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,

som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag

medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den

18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,

af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra

mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens

inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet

den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven

den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till

och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

11

och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med

utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge

försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande

och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret

och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,

af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels och att köpeskillingarna

för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande

beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1908, finge för

inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t

disponeras.

Riksdagen medgaf år 1908, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna

ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta

skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut

jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23

maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har

denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts

rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade

försäljningsmedel.

§ 57.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas

till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess

rekvisitioner tillhandahålla.

§ 58.

(Kommer att innehålla Riksdagens beslut om riksgäldskontorets upplåning.)

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 106.

§ 59.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-

och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets

öfriga behof.

§ 50.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i

riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för

beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel

hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade

i främmande staters skuldförbindelser.

Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så

länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,

insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras

räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för

sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som

anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek

åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,

lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande

lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl

penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 61.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 62.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga

medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

13

begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande

fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning

åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets

skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till

inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret

verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med

bänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 63.

Öfver riksgäldskontor!® samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, uppgöres och afslutas för hvarje år eu fullständig

hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens

likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april

året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den

1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontoret® hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till banda, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i

nödiga delar intagas i rikshufvudboken.

§ 64.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda

ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående

året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 106.

§ 65.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med

statsverket för det sist förflutna året. Åf denna likvid meddelas statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt

godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit

försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör

till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok

biläggas.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 66.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen

blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 67.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af

Eiksdagen bestämd ordning.

§ 68.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 69.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,

som tyst vara bör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

lä

§ 70.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 71.

Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån

samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige

gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill

gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,

med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest

tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen

varder betäckt.

§ 72.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 81 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja

lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga

utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade

eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse

med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;

ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande

göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för

sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,

hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att

under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 106.

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet

under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl

beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta

ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som

af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med

belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöflig^: för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 73.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående

användandet af riksgäld skontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för

sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer

allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers

beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 74.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,

för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna

begära råd och yttranden.

I

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 75.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 76.

Med undantag af de enligt § 72 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 77.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 78.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje

gång tillkännagifva.

§ 79.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän

vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 80.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro

af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 68 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 106.

§ 81.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,

hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens

röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett

föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 82.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på bvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet

anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning

upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade

beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;

hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad

före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,

därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,

af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller

statsutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revisorernas

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar

efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande

till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

19

Angående betjäningen vid riksgäldskontoret.

§ 100.

De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:

en sekreterare och ombudsman,

en kamrerare,

en kassör,

en revisor,

en kassabokhållare,

en lånebokhållare,

en registrator och kanslist samt

två kammarskrifvare.

§ ioi.

Vaktbetjäningen utgöres af:

en förste vaktmästare och

tre vaktmästare.

§ 102.

För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och

vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och

bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara

underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles

kunna varda meddelade.

2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder

för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half

månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.

8:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller

missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 106.

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, lian

eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;

dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som

af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma

tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon

del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,

anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på

förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till

belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande

erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens

förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.

5 ro) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande

af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar

eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6:o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt

stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda

efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer

än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst

inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem år under samma villkor.

7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontoret får icke annan tjänstebefattning

utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning

genast frånträda.

§ 103.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller

annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande

bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med

samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten

anslaget.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

21

§ 104.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan

stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt

till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å

tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.

§ 105.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 106.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 107.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest

skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,

äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 106.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser

in. m.

§ 108.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten

ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit

beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i

allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför

fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare

tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller

halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande

användas.

§ 109.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid

detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges

särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer

afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ no.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjänst.

§ in.

Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial No 106.

23

§ 112.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir

ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner

åtnjuta.

§ 113.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne

efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig

försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 109 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.

§ H4.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön

såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med

afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan

finnas villig att i tjänsten kvarstå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 106.

§ 115.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande

anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar

af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem

tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till

vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel

för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande

tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för af skedssökan den

utfalla förmånligare.

§ 116.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som

af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked

anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna

lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,

dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

25

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och

yaktbetjaning.

1

Tjänstgö-

Missräk-

Ålderstillägg.

Lön

ringspett

nings-

Summa

•

ningar

penningar

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1 sekreterare och ombuds-

man ..............................

4,400

2,000

6,400

j Efter fem års tjänstgöring

> inom graden kan lönen

1 kamrerare .....................

4,000

2,000

—

6,000

J höjas med 600 kronor,

j Efter fem års tjänstgöring

1 kassör ...........................

3,000

1,500

500

5,000

> kan lönen höjas med 500

) kronor.

1 revisor ........................

2,500

1,500

__

4,000

4,000

Efter fem års tjänstgöring

inom graden kan lönen

■ höjas med 500 kronor och

1 kassabokhållare ............

2,500

1,500

—

1 lånebokhållare...............

2,000

1,000

—

3,000

efter tio års tjänstgöring

1 registrator och kanslist

2,000

1,000

—

3,000

med ytterligare 500 kr.

1 kammarskrifvare .........

1,500

1,000

—

2,500

| Efter fem års tjänstgöring

J kan lönen höjas med 500

) kronor.

1 kammarskrifvare .........

1,500

1,000

—

2,500

1 förste vaktmästare ......

700

200

—

900

Efter fem års tjänstgöring

kan lönen höjas med 100

1 vaktmästare..................

600

200

—

800

. kronor och tjänstgörings-

2 vaktmästare..................

1,200

400

—

1,600

penningarne med 100

kronor.

Summa

25,900

13,300

500

39,700

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.

Yaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna

förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200

kronor.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afl. 68 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 106.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............

4,400

» notarien August Neijber ................................................

3,000

i) registrator! och kanslisten Jakob Peter Ferdinand

Montell ........................................................................

2,500

Summa kronor

9,900

_

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid inneliafvarens frånfälle ock

äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade

villkor upphöra.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

27

Riksgäldskontorets vid 1906 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

1880

38

Obligationer för 1880 års

statslåns tre emissioner å

tillsammans kr. 119,790,000,

motsvarandet st.6,600,000,

francs 166,320,000 eller

rmk 134,640,000 ............

1886

42

Obligationer för 1886 års

statslån å kr. 72,000,000

eller rmk 81,000,000, hvar- af blifvit utlämnade obli- gationer å tillsammans rmk

70,364,500 ........................

1887

40

Obligationer för 1887 års

statslåns sex emissioner å

tillsammans kr. 60,000,000,

hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

1888

40

Obligationer för 1888 års

statslån å kr. 26,666,666:6 7,

motsvarande rmk 30,000,000

eller £ st. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

1890

39

Obligationer för1890 års stats- lån åkr. 35,555,555:56,mot-

Tiden, då förbindelserna

blifva

utfärdade.

1880 d. V4

1886 d. V,

1887 d. 87„

1888 d. 7,

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1906.

Fonderad skuld.

37, X

37, X

37,. %

Kr. 85,595,400

£ St. 4,716,000

Frcs 118,848,200

Rmk 96,206.400

/Kr. 57,766,222:22

(Rmk 64,987,000

Kr. 54,551,360

Kr. 24,666,666.87

Rmk 27,750,000

£ St. 1,359,750

Frcs 34,243,500

Icke fonderad

skuld.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 106.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna blif

vit utfärdade.

Årtal.

§•

svarande rmk 40,000,000,

£ st. 1,960,000 eller francs

49,360,000 ........................

1890 d. V,

1894

42

Obligationer för 1894 års stats- lån å kr. 36,000,000, mot- svarande francs 50,000,000,

£ st. 1,980,000 eller rmk

40,400,000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

1894 d.

1899

42

43

Obligationer för 1899 års stats- lån å kr. 72,000,000, mot- svarande francs 100,000,000,

£ st. 3,960,000 eller rmk

80,800,000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

1899 d. ’7#

1900

44

Obligationer för 1900 årsstats- lån å kr. 36,320,000, mot- svarande £ st. 2,000,000,

rmk 40,800,000 eller francs

50,400,000 ........................

1900 d. «/,

1904

51

Obligationer för 1904 års stats- lån å kr. 36,000,000, mot- svarande francs 50,000,000,

£ st. 1,980,000 eller rmk

40,400,000 ........................

1904 d. 7,

1906

58

Obligationer för 1906 års stats- lån å kr. 43,200,000, mot- svarande francs 60,000,000,

£ st. 2,376,000 eller rmk

48,480,000 ........................

1906 d. «/T

1866

13

Det s. k. gamla lånet, ut- görande ouppsägbara skulder

till Södertälje stads kyrka

och skepparesocieteten i

Stockholm.........

/1798 d. 7,

\1811

1833 d. s7„

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande ......

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1906.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

37, X

Kr. 29,863,555:55

Rmk 33,596,500

£ St. 1,646,228:10

Frcs 41,458,081

—

3 *

Kr. 18,000,000

Frcs 25,000,000

£ St. 990,000

Rmk 20,200,000

37, X

4 X

t. o. m.

d. 15/8

1910,

därefter

137.X

Kr. 34,889,040

Frcs 48,457,000

£ St. 1,918,897:4

Rmk 39,153,256

Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Frcs 50,400,000

37* X

f Kr. 36,000,000

j Frcs 50,000,000

) £ St. 1,980,000

iRmk. 40,400,000

372 X

Kr. 43,200,000

Frcs 60,000,000

£ St. 2,376,000

Rmk 48,480,000

—

5 X

—

Kr. 10,125

5 X

Kr. 140,889

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

29

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1906.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

Årtal.

§•

skuld.

1895

16

Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med

Västkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skyldigheten .....................

Kr. 558,681:07

Kr. 105,076:94

1895

16

Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med

Västkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skyldigheten ....................

O /o

4,7 x

1899

18

Enligt kontraktet om för- värfvande åt staten af ban- delen Örebro—Frövi inne- stående andel af köpeskil- lingen för nämnda handel

4 X

Kr. 3,000,000

1902

23

Innestående köpeskilling för

fastigheten n:o 1 kvarteret

Lejonet i Stockholm (f. d.

4 s/

Kr. 2,250,000

_

.

öfriga diverse skulder.........

—

Kr. 5,233,414:67

1890

14

Obligationer å 30,000,000

kr., hvilka utfärdats såsom

grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bok- förda inom linjen med

nämnda belopp..................

1890 d. ,a/5

37, x

1866

15

Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linjen med r:mt 1,250

r:dr, jämte upplupen ränta

r:mt 2,286:88 ..................

1750 d. 7,

6 X

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 r:dr

(icke kapitaliseradt)............

1815 d. 7„

___—_

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 106.

Keglemen- j

tets

Årtal. §

Tiden, då förbindelserna

blif- Räntefot,

vit utfärdade.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1906.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1866

17

Ränta å Hertigens af Södermanland,

sedermera Konung

Carl XIII, hemgiftskapital,

bokfördt inom''

linjen med r:mt 150,000

r:dr .................................

1778

5 %

1866

1866

1882

1866

20 Fond för Hjälmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum I

af fordringshandlingar)......j

21 Dito för Strömsbolms kanals j

dito (dito) ........................|

3

Dito för Södertälje kanals dito

! (dito) .................................

23 (Lappmarks ecklesiastikfonds I

behållning, bokförd inom

linjen med r:mt 100,777:16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

1866

1869

25 Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven); (statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

77 Post-assuransfonden (ingår

bland riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller)

..............................

i

—

—

—

—

—

Summa Kr.

........ 30,250,777:16

420,852,244:41

11,298,186:68

Inom linjen balanserade skulder Kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

31

Biksgäldskontorets yid 1906 års slut utbalanserade kapitalfordringar lör

utlämnade lån till yissa Ibestämda ändamål.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1906 års

Årtal.

§•

1866

43

a) Byggnadslån.

Län till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

1860

28,000

28,000

1866

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af en byggnad

till inrymmande af gymna- stiklokal m. m. för elemen- tarläroverket därstädes......

1864

5 X

4 V

* /»

25,000

4,524

35

1866

37

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............

1864

5 X

4 X

40,000

7,318

21

Transport

—

—

—

39,842

56

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 106.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Årtal.

§•

1866

37

Transport

Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............

1865

5 X

4 X

12,000

1866

37

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af ett nytt

läroverkshus därstädes......

1866

5 X

4 X

25,000

/1866

11899

37 \

7 /

Lån till Kalmar domkapitel,

för uppförande af en bygg- nadtill inrymmande af gym- nastiklokal m. m. för ele- mentarläroverket i Kalmar

1866

47, X

4 X

22,000’

1866

148*)

Lån till staden Yänersborg,

för uppförande af ny

byggnad för elementarläro- verket därstädes ...............

1867-1868

5 X

4 X

40,000

1866

148*)

Lån till staden Västervik,

för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket

därstädes ...........................

1867-1868

5 X

4 X

20,000

1866

1484)

Lån till Uppsala domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket

i Uppsala...........................

1867-1868

5 X

4 X

140,000

—

1866

1486)

Lån till Karlstads domka- pitel, för uppförande af ny

byggnad för elementarläro- verket i Karlstad...............

1868

5 X

4 X

40,000

Transport

—

—

—

Kapitalåterstod

vid 1906 års

slut.

39,842

2,143

6,550

21,131 1

12,115

0,363 69

44,404 31

13,610

146,161

'') Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts

till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan

aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4‘/t % återbetalas.

-'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

33

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belnnnet.

Kapitalåterstod

vid 1906 års

9

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

146,161

42

1866

148 *)

Lån till Skara domkapitel,

för ändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- huset i Skara............

1868-1869

5 X

4 X

40,000

25,233

16

1866

1482)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ...........................

1873-1875

5 X

4 X

20,000

10,619

65

1874

5

Lån till seminarium för

bildande af lärarinnor, för

inköp af byggnad åt semi- nariet .................................

1875

5 X

4 X

59,000

24,197

67

1882

17

Lån till Linköpings dom-

kyrka, för fullbordande af

tornbyggnaden å kyrkan...

1883

5 X

4 X

30,000

—

19,055

54

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................

1888

5 X

4 X

30,000

—

22,308

17

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

_

33,405

11

Transport

—

—

- |—

280,980

72

1 Jfr § 27 i 1869 års reglemente.

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Bih. till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Åfd. 68 Haft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets Memorial N:o 106.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1906 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

280,980

7

1896

16

Lån till Hernösands dom-

kapitel, för uppförande af

Lånet

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund......

1897

500 kr.

årligen

—

15,000

—

10,500

1898

17

Lån till Vadstena och S:t

under

Pers församlingar, för full-

Lånet

bördande af Vadstena klo-

betalas

stérkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

år 1909

—

16,000

—

16,000

—

= 307,480: 72

med

minst

V,, årl.

b) Tomtregleringslån.

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

33,467

/1877

8\

Lån till staden Söderhamn,

(1878

6/

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878-1879

6 X

5 X

200,000

_

110.995 99

11880

13\

Lån till staden Hudiksvall,

(1881

10/

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds-

vådor................................

1881-1882

6 X

5 X

200,000

_

128.561 4

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda .....................

1889

5

4 X

100,000

81,708

11

1889

17

Lån till staden IJmeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda .....................

1890

5 %

4 X

200,000

_

166.746 3

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ............

1897

4‘A. X

37,„X

150,000

140,150

Transport

—

—

I

1

—

—

969,109

71

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

35

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1906 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

969,109

71

1902

20

Lån till staden Åmål för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda .....................

= 961,628: 99

1903

5 X

4 X

300,000

—

300,000

—

c) Lån till kanal- och sluss- anläggningar.

1866<|

941)

118

143

Lån till Kinda kanalaktie- bolag, för utsträckning af

Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön

Rengen till hamnen vid

Linköping...........................

1865-1870

5 X

3 X

437,500

325,431

77

= 325,431: 77

d) Lån till järnvägsanlägg- ningar.

1866

80

Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnvägo mellan Helsing- borg och Årup .................1

1864 -1865

5 X

4 %

1,100,000

96,798

98

Transport -

—

—

—

1,691,340

46

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom- 9 i 1867 års reglemente;

§ 83 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente ;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutslcottets Memorial N:o 106.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1906 års

utbetalts.

ueioppei.

slut.

Årtal.

«•

Transport

.

_

1,691,340

46

1866

80

Lån till Kristianstad—Hess-

leholms järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

mellan Kristianstad och

Hessleholm

1864—1865

5 X

4 X

720,000

24,923

46

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöf

till Ystad...........................

1864-1866

5 X

4 X

’

2,450,000

241,443

47

1866

80

Lån till Landskrona—Eslöfs

/1866

\1897

821

13/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Landskrona och Eslöf ......

1864-1866

5 X

4 X

1,200,000

108,359

54

Lån till Uddevalla—Yäners-

borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Herrljunga

öfver Yänersborg till Udde-

valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ...........................

/1865-1867\

5 X

4 X

2,600,000'')

2,316,544

66

| 1898 /

1871

31

Lån till Karlskrona—Yäijö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Karlskrona och Yäxjö......

1872—1874

5XS)

47, X

2,600,000

1,507,354

89

1

Transport

-

—

5,889,966

48

.....*) 4f ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af

järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000

kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nvtt låneunderstöd å

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 af 1886 års reglemente.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

37

1

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDnet.

Kapitalåterstod

vid 1906 års

Årtal.

§•

utbetalts.

Slut.

Transport

—

—

—

—

5,889,966

48

1871

31

Lån till Krylbo—Norbergs

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Krylbo och Norberg .........

1872-1873

6 X

5 X

406,000

136,258

24

1871

31

Lån till Uppsala—Margrete- hills järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Uppsala till Gäfle med bi- banor ........................ .......

1873

6 X

57, X1)

5 X

500,000

188,386

!

43

1871

31

Lån till Bergslagernas jäm- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lud- vika till Kil........................

1874-1876

5 X

5,000,000

3,045,823

48

1876

5

Lån till Yästervik—Åtvida- berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Yästervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana....................................

1877-1879

5 X2)

47, X

1,865,000

1,526,529

33

1876

5

Lån till Hultsfred—Väster- viks järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 X8)

47, X

1,750,000

1,475,550

16

Transport

.

—

—

12,862,514

12

*) Se § S af 1883 års reglemente.

Se § 3 af 1*83 och 1886 års reglementen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 106.

Reglementets

Årtal. §.

1876

1904

1876

1876

1879

1876

1881

1881

?!

5)

13/

15

15

Tiden, då

lånet Annuitet,

utbetalts.

Räntefot.

Transport

Lån för anläggning af järnväg

från Yislanda till Bolmen

(numera öfvertaget af Yislanda—Bolmens

nya järnvägsaktiebolag)

..................

Lån till Gottlands järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Yisby till

Hemse ..............................

Lån till Södra Dalarnes jämvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Krylbo

till Borlänge med bibana...

Lån tillYarberg—Borås järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Yarberg

till Borås ...........................

Lån till Siljans järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg mellan Borlänge

och Insjön ........................

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan

Hvetlanda och Säfsjö.........

Transport

1877-1878 5Vi6 %

1877—1879 5 X’)

1879—1882 5 XJ)

47.

47

2 /*>

1879—1881 5 X’)| 47, %

1883—1886 5 X

1883—1886 5 X

47»

47

2 /«

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1906 års

slut.

500,000!)

500,000

2,375,000

2,600,000

950,000

300,000

— 12,862,514 1

— 494,248

388,604

1,943,754

2,127, 2

905,444 9

259,717

18,982,183 1

») Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års

Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, h

ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.

J) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

39

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1906 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

18,982,183

19

1881

15

Lån för anläggning af järn- väg från Finspong till Nors- liolm (numera öfvertaget af

Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag'''' ..................

1883-1886

5 %

47* X

500,000

427,341

08

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Stockholm och Rimbo ......

1883—1887

5 X

41/» X

500,000

432,862

28

1881

15

Lån till Kinds härads järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg mellan Bo- rås och Svenljunga (numera

öfvertaget af Borås—Alfve- sta järnvägsaktiebolag) ......

1884—1887

5 X

478 X

500,000

438,145

72

1886

16

Lån för anläggning af järn- väg från Skara öfver Gös- säter till Vänern (numera

öfvertaget af Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolael ...............................

1887—1889

5 X

5 X

47* X

47, X

324,000

287,194

68

1886

16

Lån till Svartälfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af

järnväg mellan Karlsdal

och Grytliyttehed jämte si- dospår .................................

1887—1890

341,000

341,000

1886

16

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an-

Transport

—

•-

—

20,908,726

95

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 106.

Reglementets

Årtal. §.

1886

1886

1886

1886

1886

16

16

16

16

16

Transport

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet. Räntefot. “STp?*

Kapitalåterstod

vid 1906 års

slut.

läggning af järnväg från

Halmstad till Bolmen med

sidospår.............................. 1887—1890 5 %

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeshögs järnvägsaktiebolag

för anläggning af järnväg

från Vadstena till Odeshög

....................................

1888—1890 5 %

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg från

Karlshamn till Gullbärna

med bibana och hamnspår

Lån till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Mora

strand till östra Värmlands

järnväg jämte bibana.........

Lån till Mariestad—Kinnekulle

järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Mariestad till Gössäter med

bispår.................................

Lån för anläggning af järnväg

mellan Vittsjö och Hess- j

leholm (numera öfvertaget''

l

1888—1893 5 %

1889-1893 5 *

1890-1891 5 X

Transport

47,

47,

— 20,908,726 9

824,915*)— 739,189 5

300,000 — 268,823 93

47* X 1,102,250’)- 987,713 93

47, X

47,

1,000,000 — 922,679 83

305,000

293,944 32

24,121,078

55

*1 Enligt kung! bref af d. **/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

*) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

41

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

. > i

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1906 års

utbetalts.

ceioppei.

slut.

Årtal.

§•

. •

Transport

—

—

—

—

—

24,121,078

1

_ i

OO

af Hessleholm—-Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X

41/* X

404,000

390,431

87

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från

Björndalsbron till Munkfors

1891—1892

5 X

47* X

90,835

—

83,811

63

1886

16

Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera öfvertaget af

Helsingborg — Hessleholms

järnvägsaktiebolag) ... .

1892—1893

5 X

47* X

290,000

267,577

I

1

14,

l

1

|

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 X

47* X

1,300,000

1,239,029

92

1891

18

Lån till Norra Söderman-

lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor .....................

1892—1896

5 X

47* %

1 QArt A AA

1,781,595

IjOUUjUvU

1891

19

Lån till Hernösand—Sol-

lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Hernösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

47* X

2,350,000

2,205,613

54

18 91

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr-

köping öfver Kummelby till

Söderköping och från Kum- melby till Arkösund .........

1893—1895

5 X

47* X

653,000

617,731

10

Transport

—

—

—

—

—

30,706,868

75

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 106.

Keglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet

Årtal.

§■

Transport

---

—

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895-1896

5 X

1896

l

14

Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Thorsås............

1897-1899

1897-1900

1896

14

Lån till Klintehamn—Roma

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Klintehamn till Roma......

5 X

1896

14

Lån till Markaryd—Yeinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Markaryd till Yeinge ......

1897-1900

5 X

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Yest- kinde och Tingstäde .........

1899-1902

5 x

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gäfle järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Sala öfver Gysinge till Haga- ström .................................

1899-1901

5 X

Transport

—

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

41/, % 1,247,000

47, X 537,500

47, X 213,250*)

47, X 563,000’)

47, X 119,0003)

47, X 1,545,500

Kapitalåterstod

vid 1906 års

slut.

30,706,868 75

1,188,515 6

529,069 2

213,250 —

561,000 —

115,297 27

1,537,589 44

34,851,590 32

*) Enligt kungl. bref af den ie/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.

’) Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

’) Enligt kungl. bref afden’/n 1900 har statslånets från böljan beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

43

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1906 års

utbetalts.

Deioppei.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

34,851,590

32

1896

14

Lån till östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Linköping öfver Rimforsa

och Kisa till Yimmerby...

1899_1902

5 X

47* X

1,710,000

1,710,000

1896

14

Lån till Slite—Roma järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma

till Slite..............................

1900-1902

5 X

47* X

339,000 *)

339,000

/1900

19\

Lån till Borås—Alfvesta

\1901

18/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Borås till Alfvesta............

1901-1903

5 X

47, X''

4,795,000

4,745,971

12

1896

14

Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- ljunga till Limmared.........

5 X

J19021

47, X

505,000

505,000

—

\1905J

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Orsa till Sveg ..................

1902

5 x

47, X

1,838,000 •)

1,233,000

(1896

!41

Lån till Sköfde—Axvalls

\1901

17/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

(1902/

Sköfde till Axvall ............

(1905/

5 X

47* X

363,5008)

—

363,500

—

Transport

—

—

—

—

—

43,748,061

44

'') Enligt kungl. bref af den 1J/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med

1.000 kr.

*) Enligt kungl. bref af den “/n 1904 har statslånets från böljan beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med

12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1905 års sint återstodo ej lyftade kr. 605,000.

*) Enligt kungl. bref den ls/c 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med

5.500 kr. till 363,500 kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 106.

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1905 års

utbetalts

ceioppei.

slut.

Årtal.

§•

Transport

43,748,061

44

1901

17

Lån till Enköping—Heby—

Runhällens järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järn- väg från Enköpings hamn

öfver Heby till Enåker ...

1904-1905

5 X

4 Vs X

1,028,700

1,028.700

1901

17

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Val- demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

Yxningen...........................

1904

5 X

47* X

591.5001)

375,000

1901

17

Lån till Landskrona—Kjef- linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Kjeflinge till

Sjöbo med sidospår till

öfvedskloster .....................

1904

5 X

47* X

1,192,0002)

794,000

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Stålboga öfver Malm- köping till Skeboqvarn......

1905

5 X

47* X

532,5003)

355,000

1901

17

Lån till Tidaholms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Tidaholm

till Vartofta ..................

1905

5 X

47* X

510,0004)

340,000

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

1905

5 X

47* x

290,000

290,000

Transport

—

—

—

—

_

46,930,761

44

•i

/

4)

Hvaraf vid 1906 års slut återstodo ej lyftade kr. 216,500: —.

D:o

vid

d:o

d:o

398,000: —

D:o

vid

d:o

d:0

177,500: —

D:o

vid

d:o

d:0

170,000: -

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 106.

45

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1906 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

46,930,761

44

1901

17

Lån till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Böda, för an- läggning af järnväg från

Borgholm till Böda .........

1905

5 X

47* X

419,0001)

279,332

1901

17

Lån till Ruda—-Finsjö—Os-

karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Oskarshamn

till Ruda ........................

'' 190G

5 X

*7* tf

483,3002)

322,200

/1901

;n

Lån till Orsa—Härjeådalens

(1905

17/

järnvägsaktiebolag, för full- bordande af järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg

1905

5 X

472 X

2,200,0003)

1,250,000

1905

9

Stockholm—Rimbo järnvägs-

aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling för Ränna—

Norrtälje järnväg...............

1905

5 X

472 X

500,000

500,000

= 47,687,751: 96

e) Lån för utveckling af

11903

181

statens telefonväsende.

(19031

(1904

19/

Lån till telegrafstyrelsen ...

11904''

-4)

-5)

2,759,400

—

2,759,400

—

1905]

1904

20

D:o d:o...............

1904

—4)

33AX

38A X

37* X

1.775.000

2,000,000

3.500.000

1.775.000

2,000,000

3.500.000

1905

23

D:o d:o..........

1905

-4)

—4)

1906

21

l):o d:o...............

1906

= 10,034,400: —

Summa

—

—

—

—

59,316,693

44

l) Hvaraf vid 1906 års slut återstodo ej lyftade kr. 139,668.

’) D:0 vid d:0 d:o » 161,100.

s) D:0 vid . d:o d:o » 950,000.

4) Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen.

5) Räntan å detta lån utgår efter 4 % för de under åren 1903 och 1904 ut le minde beloppen kr. 1,720,000:— och

efter 33/* % för det belopp, kr. 1,039,400:—, som utlämnats under år 1905.

Bih. till Rikai. Prof. 1907. 4. Samt. 1 Afd. 68 Haft.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.