Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen angående organisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet, dels och två i ämnet väckta motioner. v

1907-04-03 · 109 sidor, varav 98 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 98 av 109 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:113, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen angående organisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet, dels och två i ämnet väckta motioner. v

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

N:o 113.

Ankom till Riksd, kansli den 13 april kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till

Riksdagen angående organisation af arméns centrala

förvaltningsmyndighet, dels och två i ämnet väckta

motioner. v (1 :a U. A.)

Uti en den 26 mars innevarande år till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 141) har Kungl. Maj:t, under åberopande af ett vid propositionen

fogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen att

l:o) godkänna följande förslag till aflöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas från och med år 1908:

| T

Kronor.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

Orts-

tillägg.

Miss- räknings- pennin- gar och

Summa.

Arméförvaltningens

gar.

arfvode.

civila personal.

Chef: generalkrigskommis-

sarien........................

7,000

3,000

1,000

—

11,000

1 krigsråd ..................

5,000

2,500

600

_

8,100

(Efter 5 år kan lönen höjas

3 » ............

15,000

7,500

1,800

_

24,300

| med 600 kronor.

1 tjänsteman i 2:dra löne-

graden .....................

3,600

1,800

400

—

5,800

| Efter 5 år kan lönen höjas

0 d:o ....................

32,400

16,200

3,600

_

52,200

1 med 500 kronor och eftei

500

I 10 år med ytterligare 500

1 d:o, krigskassor......

3,600

1,800

400

6,300

I kronor.

1 tjänsteman i l:a löne-

graden .....................

2,200

1,500

300

_

4,000

i Efter 5 år kali lönen höjas

l med 500 kronor, efter It

15 d:o .....................

33,000

22,500

4,500

—

60,000

| år med ytterligare 500kro-

1 ombudsman...............

_

_

_

3,000

3,000

nor och efter 15 år med

än yttorligare 500 kronor

Transport

101,800

56,800

12,600

3,500

174,700

Bill. till Biksd. Bröt. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 74 klaf t. (N:o 11S.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o llH.

K i

o n o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Missräk- nings pen- ningar

och arf- vode.

Summa. |

Transport

Arméförvaltningens

sjnkvår<lsstyrelse.

Chef: öfverfältläkaren,

101,800

56,800

12,600

3,500

174,700

öfverstes lön...............

6,000

—

—

—

—

dagaflöning å 6 kr.....

1 fältläkare, föredragande

för sanitetsärenden, öf-

2,190

“

8,190

verstelöjtnants lön ......

4,500

—

_

—

_

dagaflöning k 5 kr.....

1 fältveterinär, föredra- gande för veterinärären-

1,825

6,325

den, majors lön .........

4,000

-

—

—

—

dagaflöning å 5 kr.....

1 assistent, bataljonslä-

1,825

N

5,825

kares lön ..................

2,400

—

—

—

—

dagaflöning ä 4 kr.....

1 assistent, intendentur-

1.460

-

-

3,860

( Aflöning u intcndenturkfirens

tjänsteman ...............

—

—

—

—

—

\ stat.

1 sergeant.....................

Tillvikariatsersättning,arf- voden åt extra ordinarie

tjänstemän, tillfälligt bi- träde och renskrifnings-

Aflöning it truppförbands stat.

kostnad.....................

Till skrifmaterialier och

—

"

41,000

expenser, ved in. in.....

—

—

27,200

1 förste vaktmästare......

900

450

150

—

1,500

1 vaktmästare...............

700

350

150

—

1,200

(Efter 5 år kan lönen höjas

5 d:o ...............

3,500

1,750

750

—

6,000

| med 100 kronor.

Summa

131,100

59,350

13,650

3,500

275,800

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o Hd.

Öfrig till arméförvaltningen hörande personal, nämligen:

Å artilleridepartementet:

chef: generalfälttygmästare^

föredragande: fälttygmästare^

6 artilleristabsofficerare,

6 departementsskrifvare;

Å fortifikationsdepartementet :

chef: chefen för fortifikationen,

föredragande: regementsofficer vid fortifikationen,

officerare och underofficerare vid fortifikationen efter behof; samt

1 intendentsdepartementet:

chef: generalintendenten,

föredragande: två intendenturtjänstemän,

personal ur intendenturkåren efter behof,

åtnjuter aflöning från andra stater.

Anm. 1. Angående den civilmilitära personalen i sjukvårdsstyrelsen tillkommande aflöning,

inkvarterings- och servisbidrag samt pension gäller, hvad i sådant afseende är för annan dylik personal

i särskilda författningar stadgadt.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnj uter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjemte å lönen afdrages 100 kronor årligen.

Anm. 3. De för arméförvaltningens ämbets- och tjänstemän samt betjente ifrågakommande ålderstillägg

å lön skola utgå från fjärde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.

2:o) godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de

i staten upptagna aflöningsförmånerna för den civila personalen, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i arméförvaltningen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation ai

ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej

längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa

ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och

den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta

de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i arméförvaltningen icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt

ej, hvad angår chef eller krigsråd, Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, arméförvaltningen, uppå därom gjord

framställning, och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas

och bibehållas;

att tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning,

där han, till befordrande af arbetets oafbrutna gång, befinnes vara

lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af arméförvaltningen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej arméförvaltningen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning i arméförvaltningen, densamma, mot åtnjutande,

i förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men i senare fallet af däremot svarande belopp i stället för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

5

egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest

sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor,

under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller på grund af förordnande i följd af frågan om arméförvaltningens

omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalkrigskommissarien,

krigsråden och tjänstemännen af andra lönegraden enhvar under

en och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden enhvar

under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generalkrigskommissarieu

bestämmes, begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall giilla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsråds
protokollet.

6 Statsutskottets Utlåtande X:o Hd.

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

3:o) förklara,

ej mindre att enhvar civil ämbete- och tjänsteman, som med eller

efter 1908 års ingång tillträder befattning i arméförvaltningen, skall

vara pliktig att underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvarne af civila befattningar i

arméförvaltningen, livilka icke före den 1 november 1907 anmäla, att de

vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nyssnämnda villkor och

bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i

den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit dem; samt

4:o) höja det i riksstaten under fjärde hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag till arméförvaltningen från 158,741 kronor till 275,800

kronor, eller således med 117,059 kronor.

I sammanhang med förevarande proposition har utskottet till behandling

förehaft två särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner, nämligen:

n:o 240, i hvilken herr J. Widén föreslagit, att Riksdagen vid godkännande

af den föreslagna nya staten för arméförvaltningen jämte

därvid fogade aflöningsvillkor måtte besluta, att i fråga om villkoren

lör erhållande af ålderstillägg efter orden »eller, på grund af förordnande,

annan statens tjänst» skola inskjutas orden »eller fullgjort annat

offentligt uppdrag»; samt

n:o 248, däri herr A. Thylander, i hvad arméförvaltningen angår,

hemställt, att Riksdagen ville, med ändring i hithörande delar af Kungl.

Maj:ts föreliggande proposition angående ändrad organisation af arméns

centrala förvaltningsmyndighet, besluta, att ålderstillägg till förste vaktmästare

i detta ämbetsverk skall utgå med 200 kronor efter 5 års väl vitsordad

tjänstgöring samt till öfrige vaktmästare med 200 kronor äfvenledes

efter fem år samt med ytterligare 200 kronor efter 10 års tjänstgöring.

I detta ärende har departementschefen till åberopade statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I öfverensstämmelse med mitt till statsrådsprotokollet öfver landtlorsvarsärenden

den 12 januari 1907 i fråga om anslag till arméförvaltningen

gjorda uttalande (statsverkspropositionen under fjärde hufvudtiteln,

sid. 9), anhåller jag att nu få underställa frågan angående organisationen

af arméns centrala förvaltningsmyndighet Kungl. Maj:ts pröfning.

Vid 1898 och 1899 års Riksdagar af Kungl. Maj:t framlagda nådiga

s. 7 Kontrollera mot PDF

StatsntsholM* Utlåtande N:o 11H. 7

propositioner angående omorganisation af arméförvaltningen vunno icke

Riksdagens godkännande, utan har nämnda myndighet fortfarande samma

organisation, som den erhöll år 1881, med tillägg däraf att en sjukvårdsbyrå

inrättades år 1892 inom dess intendentsdepartement.

Genom nådigt bref den 3 februari 1905 uppdrog Kung!. Maj:t

åt en kommitté att utarbeta förslag såväl till de ändringar i organisationen

af arméns centrala förvaltningsmyndighet, hvilka af den

nya härordningen med flera förhållanden kunde påkallas, som ock till

instruktion för nämnda myndighets verksamhet i fred och krig. Detta

uppdrag blef genom nådigt bref den 23 mars 1906 ändradt därhän,

att — då med affattandet af förslag till instruktion för arméns centrala

förvaltningsmyndighet i fred och krig kunde anstå, intill dess förslaget

om nämnda myndighets organisation undergått slutlig granskning, —

kommittén skulle inkomma med förslag till grunder för nämnda myndighets

organisation i fred med tillhörande aflöningsstater. Detta sålunda

begränsade uppdrag är numera fullgjord!, i det att kommittén den

28 maj nästlidet år till Kung]. Maj:t öfverlämnade sitt i ämnet utarbetade

betänkande och förslag. ° Ordförande i kommittén har varit

generalintendenten, sedermera chefen för generalstaben, generalmajoren

in. m. K. G. Bildt, samt ledamöter generalkrigskommissarien in. m.

C. TI. Weidenhielm, dåvarande öfverfältläkaren m. m. G. Dunar, öfversten

vid fortifikationen m. m. L. W:son Munthe och öfversten i armén, öfverstelöjtnanten

vid Norrlands artilleriregemente m. m. D. Hedengren.

Innan jag redogör för kommitténs (arméförvaltningskommitténs)

betänkande och förslag, torde böra erinras därom, att behofvet af ökade

arbetskrafter inom arméförvaltningen gjort sig starkt gällande under

de senaste åren. Riksdagens år 1903 församlade revisorer anmärkte,

att de till arméförvaltningen ingående redovisningarna icke blefvo fullständigt

granskade, ett förhållande, som statsutskottet i sitt utlåtande

den 8 april 1904, n:r 60, faun vara ägnadt att ådraga sig särskild

uppmärksamhet. Med hänsyn därtill att en omorganisation af arméförvaltningen

inom eu icke aflägsen framtid kunde emotses, fann utskottet

likväl detta förhållande icke för tillfället böra föranleda någon särskild

åtgärd från Riksdagens sida, utan endast omförmälde, hvad i ärendet

förekommit, för Riksdagen.

Under åren 1904—1906 hafva extra anslagsmedel utgått för att

afhjälpa bristen på arbetskrafter inom arméförvaltningen, nämligen

under hvart och ett af åren 1904 och 1905 17,000 kronor och under

* Betänkande cell förslag af den utaf Kung!. Magt den .''1 februari 1905 tillsatta kommitté

för utarbetande åt'' förslag angående organisationen af arméns centrala förvaltningsmyndighet

Stockholm 1900.

in. in.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Amiéför vältning

skommitténs

förslag.

8 Statsutskottets Utlåtande N:o Hd.

år 1906 20,000 kronor. För samma ändamål har Riksdagen för år

1907 anvisat å extra stat samma belopp som för år 1906. Genom

nådigt bref den 3 november 1905 har det för år 1906 anvisade medelsbeloppet

fördelats i arfvoden å 2,500 kronor, afsedda för åtta extra

tjänstemän, nämligen: en revisor å artilleridepartementet; en revisor, eu

notarie och en registrator å intendentsdepartementet; samt två revisorer,

en notarie och en registrator å civila departementet. Enahanda bestämmelser

äro meddelade för år 1907.

En ändamålsenlig lösning af frågan angående arméns centrala

förvaltningsmyndighet och den lämpligaste formen för dess öfverstyrelse

skulle enligt kommitténs åsikt vara, såväl för freds- som särskilt

för krigsförhållanden, inrättandet af ett krig sministerium, hvarigenom en

person, krigsministern, blefve den i sista hand bestämmande och sattes

i tillfälle att erhålla erforderlig öfverblick öfver förvaltningsärendena.

Kommittén gifver emellertid uttryck åt den förmodan, att ett förslag i

syfte att i någon form i vårt land införa ministerstyrelse ej nu skulle

vinna statsmakternas gillande, och anser, att de nuvarande konstitutionella

bestämmelserna lägga hinder i vägen för att under annan lämpligform

förlägga öfverstyrelsen för arméns förvaltning till landtförsvarsdepartementet.

Kommittén har ej heller velat ansluta sig till den meningen,

att den centrala förvaltningen bör uppdelas på särskilda styrelser,

utan framhåller, att arméns centrala förvaltning fortfarande bör utöfvas

af ett ämbetsverk, nämligen arméförvaltningen, dock med det undantag

att de ärenden, som nu tillkomma intendentsdepartementets sjukvårdsbyrå,

utbrytas från arméförvaltningen och tilldelas en särskild styrelse,

Darméns sjukvårdsstyrelsen.

Kommittén tager i fortsättningen af sitt betänkande under ompröfning

det vid åtskilliga tillfällen framställda förslaget att sammanslå intendents-

och civila departementen, men kommer på anförda skäl »till den

fasta öfvertygelsen», att det civila departementet och dess civile chef

kunna lika litet som intendentsdepartementet med dess militäriskt-tekniskt

bildade chef för arméförvaltningen undvaras.

Den år 1898 ifrågasatta decentralisationen af revisionen till fördelning

sintend entur er na finner sig kommittén icke kunna förorda. Ej heller

skulle det, enligt kommitténs åsikt, vara lämpligt eller för åstadkommandet

af en god hushållning ändamålsenligt att genom reglementsbestämmelser

genomföra någon vidsträckt decentralisation af anslagen.

Beträffande den tillförene behandlade frågan, huruvida det icke

skulle vara ändamålsenligt att till ett departement sammanföra räkenskaps-,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

9

redovisnings- och revisionsväsendet inom arméförvaltningen, liåller kommittén

före, att hvarje departement bör hafva sin revision och sin bokföring

samt för ändamålet erforderliga organ, enär det från förvaltningssynpunkt

skulle vara olämpligt att fråntaga något departement ärenden

eller göromål, som berörde dess förvaltningsområde. Kassan borde dock

bibehållas såsom gemensam för hela ämbetsverket samt de särskilda

departementens räkenskaper liksom hittills sammanföras uti ett gemensamt

bokslut.

Innan kommittén redogör för organisationen af den nya sjukvårdsstyrelsen,

sådan densamma enligt kommitténs förslag borde inrättas, och

af arméförvaltningens fyra departement, sådana de enligt samma förslag

borde ordnas, tager kommittén under öfvervägande, dels huruvida nya

eller ändrade kompetensvillkor för ämbets- och tjänstemännens anställning

uti arméförvaltningen kunde vara erforderliga, dels huruvida

sättet för ärendenas behandling borde undergå ändring.

I nuvarande antagnings- och hej''or äring ssystemet anser kommittén en

förbättring kunna åstadkommas genom ett sådant tillägg i bestämmelserna

om extra tjänstemäns antagande, att en inträdessökande, hvilkens ansökning

vunne bifall, skulle vara underkastad en viss tids proftjänstgöring vid

förvaltningens olika grenar, innan hans antagande definitivt bestämdes,

samt att, sedan, efter proftjänstgöringens slut, fråga om hans bibehållande

i ämbetsverket förevarit till afgörande, meddelande genast skulle

göras honom, huruvida hans tjänstgöring ansetts nöjaktig eller icke.

Genom införandet af denna ordning för antagandet af extra personal

skulle enligt kommitténs mening redan från början en viss trygghet

vinnas för erhållandet af dugliga tjänstemän.

Såsom kompetensvillkor för erhållande af ordinarie tjänst i första

lönegraden inom armé förvaltningen föreslår kommittén, att den sökande

skall ej mindre, på sätt arméförvaltningen må äga bestämma, hafva

aflagt godkändt prof i bokföring än äfven hafva tjänstgjort hos regements-

eller likartad förvaltning eller hos fördelningsintendentur under

så lång tid, som arméförvaltningen kan finna erforderlig.

Slutligen hemställer kommittén, att såsom villkor för befordran till

krigsråd och sekreterare måtte föreskrifvas aflagd examen, som berättigar

till utöfningen af domareämbete, med företräde för den, som med

nöjaktigt vitsord under viss tid, exempelvis tre månader, utöfvat sådant

ämbete å landet och därunder förrättat ting eller ock under lika långtid

tjänstgjort såsom domare i rådstufvurätt. Om emellertid någon,

som aflagt endast kansliexamen, under sin tjänstgöring i arméförvaltningen

ådagalagt synnerligen framstående skicklighet och nit samt

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 74 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

fallenhet för förvalta ingsgör omål af olika slag och sålunda styrkt sin

kompetens till erhållande af sekreterarebefattning eller byråchefsämbete,

hör dock, enligt kommitténs åsikt, hinder för en sådan persons befordran

icke förefinnas.

Hvad vidkommer ärendenas afgörande inom arméförvaltningen, anser

kommittén, att den beslutanderätt, som nu å de olika departementen

tillkommer vederbörande departementschefer — den s. k. centrala förvaltningsformen

— fullständigt bör genomföras och sålunda komma att

tillämpas jämväl beträffande sådana ärenden, i hvilka enligt nu gällande

instruktion deltagande i beslut tillkommer jämväl byråcheferna.

Ärenden, som handläggas vid sammanträden mellan två eller flera

departement, afgöras nu kollegialt. Detta handläggningssätt anser kommittén

visa en uppenbar brist på följdriktighet, hvarför detsamma bör

undergå ändring i riktning mot tillämpningen af den centrala förvaltningsprincipen.

Ej heller beträffande de ärenden, som tillkomma arméförvaltningen

in pleno och för hvilka jämväl kollegial behandling är

föreskrifven, finner kommittén skäl föreligga till undantag från nämnda

princip. Med anledning häraf ifrågasätter kommittén, huruvida pleniärendena

böra fortfarande i instruktionen särskiljas, eller huruvida de

icke kunna i allo likställas med andra ärenden, som skola behandlas vid

gemensamma sammanträden. Kommittén föreslår i fråga om nu berörda

ärenden ett ändradt förfaringssätt.

Anmärkning smålen intaga för närvarande en alldeles särskild undantagsställning

i afseende å behandlingssättet, i det att de pröfvas af

vederbörande departement, sammansatt af krigsrådet och kamreraren,

utan att departementschefen deltager i afgörandet. Men då, enligt hvad

kommittén gör gällande, anmärkningsmålen äro rena förvaltningsfrågor,

anser kommittén, att pröfningen och afgörandet af dem böra tillkomma

densamme, som har beslutanderätt i öfriga förvaltningsfrågor, d. v. s.

vederbörande departementschef. Detta synes kommittén så nrycket angelägnare,

som beslut i ett anmärkningsmål kan varda grundläggande

för förvaltningen i betydande omfattning samt ägnadt att för framtiden

ordna förhållanden, som kunna hafva stor inverkan på det allmännas

angelägenheter. Sålunda anser kommittén, att anmärkningsmål i arméförvaltningen

böra afgöras på samma sätt som andra förvaltningsärenden

af departementschefen efter föredragning af vederbörande byråchef.

Hvad vidkommer de s. k. reskontreringsmålen, förefinnes enligt kommitténs

åsikt icke något hinder för deras likställighet med anmärkningsmålen,

och skulle sålunda deras handläggning och afgörande äfven

öfverlämnas till arméförvaltningen å vederbörande departement. Beträf
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

11

fande åter balansmålen anser kommittén, att de fortfarande böra intaga

en undantagsställning, alldenstund de falla inom lagöfverträdelsernas

område och följaktligen måste tillhöra domstol (kammarrätten).

Uti det processuella förfarandet i anmärkningsmål föreslår kommittén

den ändring, att besvär öfver armé förvaltningens beslut däri

skulle, liksom besvär öfver förvaltningens beslut i andra ärenden, anföras

direkt hos Kungl. Maj:t. Denna ändring synes kommittén vara att

förorda jämväl med hänsyn till önskvärdheten af förvaltningsärendenas

snabba afgörande. Särskildt för vederbörande redogörare borde det

vara af stor vikt, att en anmärkningsfrågas slutliga afgörande icke

onödigt fördröjdes. Utom det förhållande, att det slutliga utslaget

blefve för honom ett rättesnöre för hans framtida förvaltningsåtgärder,

kunde frågan för honom blifva af vida större ekonomisk betydelse än

ersättandet af anmärkta medel, enär den honom i de allra flesta fall

tillkommande rätt att af vederbörande söka sitt åter lätt kunde genom

för långt dröjsmål blifva imaginär. I sammanhang härmed framhåller

kommittén, att man näppeligen kunde påvisa någon praktisk

nytta vare sig för staten eller den enskilde tjänstemannen däraf, att

besvärsmålen från arméförvaltningen på sin väg till Kungl. Maj:t passerade

kammarrätten. De mål, hvari kammarrätten funnit skäl göra

ändring i arméförvaltningens beslut, vore nämligen ytterst få, hvarför

ej heller från denna synpunkt skäl förefunnes att för anmärkningsmålen

göra en undantagsbestämmelse i armé förvaltningens instruktion.

Hvad slutligen angår ärendenas handläggning under departementschefs

frånvaro, anser kommittén, att sådant bör ske efter samma grunder

som under chefens egen ämbetsutöfning, och skulle sålunda vid

departementschefs frånvaro å militärt departement chefen för militärbyrån

och å civila departementet krigsrådet inträda såsom tjänstförrättande

departementschefer med alla departementschef tillkommande

rättigheter och skyldigheter. Under tiden skulle annan upprätthålla den

tjänstförrättande departementschefens ordinarie beställning. Den i detta

afseende föreslagna ändringen framhålles af kommittén vara en konsekvens

af det fullständiga genomförandet af den centrala förvaltningsformen,

och den betingades särskildt däraf, att öfvergången från fredstid

krigsförvaltning icke skulle försvåras genom förändring af de former,

hvari förvaltningen utöfvades.

Sedan kommittén sålunda redogjort för de principiella ändringar

af arméförvaltningens instruktion, som enligt kommitténs åsikt böra

vidtagas, öfvergår kommittén, såsom redan framhållits, till en närmare

redogörelse för den föreslagna sjukvårdsstyrelsen och för de fyra departementen

inom arméförvaltningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande 1V:o 113.

För en särskild sjukvårdsstyrelses inrättande anför kommittén flera

skäl. Den ställning, som målsmannen för det militära sanitetsväsendet

för närvarande intoge, vore icke någon chefs, utan han vore i själfva

verket endast ett civilt medicinalråd i medicinalstyrelsen, som föredroge,

bland andra ärenden, där förekommande militära. Medicinalstyrelsens

chef vore oförhindrad att vid inträffande ledighet till öfverfältläkare

hos Kung!. Maj:t genom chefen för civildepartementet föreslå

en civil läkare. Militärläkarne lydde, till stort men för tjänsten, under

flera myndigheter, nämligen dels i afseende på den medicinska verksamheten,

befordringsförhållanden, kommenderingar, rapportväsendet

m. m. under medicinalstyrelsen, dels i disciplinärt hänseende under

vederbörande truppförbandschefer, dels i afseende å sjukvårdsmateriels

anskaffning och underhåll under arméförvaltningens intendentsdepartement.

För att undanröja bristerna uti det militära sanitetsväsendets

organisation kräfdes, enligt kommitténs uppfattning, ett särskildt ämbetsverk,

eu sjukvårdsstyrelse, åt hvilken dock icke behöfde gifvas så fullkomlig

sjäifständighet, att för densammas verksamhet erforderliga medel

öfverfördes till särskildt anslag. Dessa kunde nämligen fortfarande

bibehållas hos arméförvaltningen å intendentsdepartementet.

Den föreslagna sjukvårdsstyrelsen skulle hafva nedanstående sammansättning,

jämförd med sammansättningen af sjuk vårdsbyrån inom

arméförvaltningens intendentsdepartement.

Arméns sjukvårdsstyrelse.

Chef: generalläkare.

Eu föredragande för sanitetsärenden: fördel - ningsläkare.

Ei assistent: bataljonsläkare.

En assistent: sjukvårdsintendent.

En föredragande för veterinär ärenden: regementsveterinär.

En adjutant, tillika diarieförande: bataljonsläkare.

En notarie, tillika sekreterare.

Ei vaktmästare.

Af ofvanstående jämförelse framgår, att arméns sjukvårdsstyrelse

skulle komma att bildas dels af öfverfältläkaren och dennes adjutant

dels af den nuvarande sjukvårdsbyrån inom arméförvaltningen (undantagandes

den till Svea trängkår hörande sergeanten af 1 klass), hvartill

skulle komma en notarie, tillika sekreterare, och en vaktmästare.

Chefen för arméns sjukvårdsstyrelse, generalläkaren, har kommittén

ansett böra likställas med generalkrigskommissarien och sålunda erhålla

generalspersons ställning. Den omständigheten, att öfverfältläkaren

Sjukvårdsbyrån inom arméförvaltningens

intendentsdepartement.

Chef och föredragande: fördelningsläkare.

En assistent: bataljonsläkare.

En assistent: sjukvårdsintendent.

En assistent: regementsveterinär.

En sergeant åt 1 klass (Svea trängkår).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

13

skulle öfvergå från medicinalstyrelsen till arméns sjukvårdsstyrelse, bör

enligt kommitténs mening icke föranleda indragning af något medicinalrådsämbete.

Enligt hvad kommittén framhåller, skulle sjukvårdsstyrelsens ämbetsbefattning

omfatta alla till armén hörande sanitets- och veterinärärenden.

Hit skulle alltså höra ärenden angående anskaffning, vård

och redovisning af arméns sjukvårdsmateriel, angående sjukhusbyggnader,

byggnad sangelägenheter, hvilkas handläggning kräfde hygienisk

sakkunskap, angående portions- och rationsstater, sjukvården å garnisonssjukhusen

samt dessas organisation och förvaltning, anskaffning,

vård och underhåll af veterinärmateriel samt arméns veterinärvård i

allmänhet, äfvensom angående militärläkarnes och veterinärernas medicinska

verksamhet, befordringsförhållanden, kommenderingar m. m.

Sjukvårdsstyrelsen skulle disponera den för sjukvårdsväsendet beräknade

andelen af anslaget till arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof

och fördenskull däraf rekvirera medel, då sådana erfordrades,

från arméförvaltningen.

Enligt kommitténs förslag skulle generalläkaren ensam hafva beslutanderätt

i de frågor, som tillhörde sjukvårdsstyrelsen. Vederbörande

föredragande skulle dock vara skyldig afgifva förslag till beslut och,

därest förslaget ej af generalläkaren gillades, låta anteckna sin skiljaktiga

mening.

Det af kommittén upprättade förslaget till stat för arméns sjukvårdsstyrelse

slutar på en summa af 30,500 kronor.

I fråga om organisationen af arméförvaltningens artilleridepartement

föreslår kommittén:

att militär by rån under fälttygmästare^ hvilken skulle erhålla öfverstes

grad och aflöningsförmåner samt uppföras å artilleriets tygstater,

skulle utvidgas och delas i tre afdelningar: första expeditionsafdelningen,

andra expeditionsafdelningen och konstruktionsafdelningen; och

att å civilbyrån, hvars nuvarande krigsrådsbeställning skulle flyttas

till fortifikationsdepartementet, skulle anställas den personal, som här

nedan upptages.

Kommitténs förslag.

Chef: generalfälttygmästare!!.

Militärbyrån.

Chef och föredragande: fälttygmästaren.

Nuvarande organisation.

Chef: generalfälttygmästaren.

Militärbyrån.

Chef och föredragande: fälttygmästaren.

En assistent.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Kommitténs förslag.

Förs ta expediticnsafdelningen.

Två artilleristabsofficerare.

Två departementsskrifvare.

Andra expeditionsafdelningen.

En artilleristabsofficer.

En departementsskrifvare.

Kons iruktionsafdelningen.

Tre artilleristabsofficerare.

Två departementsskrifvare.

Civilbyrån.

Chef och föredragande: chefen för fortifikationsdepartementets

civilbyrå.

En sekreterare och kamrerare.

En förste revisor.

En redogörare och bokhållare.

En registrator och revisor.

En departementsskrifvare.

Nuvarande organisation.

Civilbyrån.

Chef och föredragande: krigsråd.

En sekreterare, tillika kamrerare.

En revisor.

En revisor och bokhållare.

Dessutom på extra stat:

| En revisor.

Den föreslagna staten för artilleridepartementet slutar på en summa

af 18,000 kronor.

/ i

Arméförvaltningens fortijikationsdepartement skulle enligt kommitténs

förslag organiseras på det sätt:

att å militärbyrån, hvilken såsom hittills borde närmast lyda under

chefen för fortifikationsstabens hufvudstation såsom byråchef, skulle anställas

en byråchefsassistent och en andre assistent i stället för nuvarande

adjutanten och en tillfälligt tjänstgörande extra adjutant; samt

att å civilbyråns stat skulle upptagas den enligt kommitténs förslag

från staten för artilleridepartementets civilbyrå uteslutna krigs
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåta-ude N:o 113.

15

rådsbeställningen, hvars innehafvare samtidigt skulle vara chef och

föredragande jämväl å sistnämnda byrå.

Fortifikationsdepartementet skulle följaktligen erhålla följande personalsammansättning.

Kommitténs förslag.

Chef: chefen för fortifikationen.

Militärbyrån.

Chef och föredragande: chefen för fortifikationsstabens

hufvudstation.

En byråchefsassistent.

En andre assistent.

Civilbyrån.

Chef och föredragande: krigsråd.

En sekreterare och kamrerare.

En revisor och bokhållare.

En registrator, biträdande vid revisionen

och kansliet.

Nuvarande organisation.

Chef: chefen för fortifikationen.

Militärbyrån.

Chef och föredragande: öfversten, eller vid

hans frånvaro, en öfverstelöjtnant vid

fortifikationen.

En adjutant.

Civilbyrån.

Chef och föredragande: chefen för artilleridepartementets

civilbyrå.

En sekreterare, tillika kamrerare.

En revisor och bokhållare.

Den föreslagna staten för fortifikationsdepartementet slutar på en

summa af 16,900 kronor.

Kommitténs förslag i fråga om organisationen af arméförvaltningens

intendentsdepartement afser hufvudsakligen:

att från detta departement till civila departementet skulle öfverflyttas

förvaltningen af anslagen till ridskolan, till skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet samt till de värnpliktiges aflöning, inskrifning och

redovisning m. m.;

att departementets militärbyrå skulle ställas under chefskap af en

öfverfältintendent, med öfverstes rang, för hvilken aflönings förmån er i

likhet med den nuvarande öfverfältintendentens skulle uppföras å intendenturkårens

stat; samt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

StatmtsJcottets Utlåtande N:o 113.

att å departementet skulle i öfrigt anställas den personal, som

nedan angifves.

Kommitténs förslag.

Chef: generalintendenten.

Militärbyrån.

Chef och föredragande: öfverfältintenaent.

En byråchefsassistent, fältintendent.

En andre assistent, intendent.

Civilbyrån.

Chef och föredragande: krigsråd.

En sekreterare.

En kamrerare.

Fyra revisorer.

En bokhållare.

En registrator.

En notarie.

Nuvarande organisation.

Chef: generalintendenten.

Militärbyrån.

Chef och föredragande: fältintendent.

En assistent, intendent.

Sjukvårdsbyrån.

(sid. 13).

Civilbyrån.

Chef och föredragande: krigsråd.

En sekreterare.

En kamrerare.

Två revisorer.

En bokhållare.

Dessutom på extra stat.

En revisor.

En notarie.

En registrator.

Den föreslagna staten för intendentsdepartementet slutar å 36,400

kronor.

Hvad slutligen beträffar organisationen af arméförvaltningens

civila departement, föreslår kommittén — förutom öfverflyttandet från

intendentsdepartementet af förut nämnda tre anslag —- att för bestridande

af de ökade göromålen åtskilliga nya tjänster skulle inrättas,

såsom framgår af följande jämförelse mellan kommitténs förslag och

den nuvarande organisationen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

17

Kommitténs förslag.

Chef: generalkrigskominissarien.

En civilbyrå.

Chef och föredragande: krigsråd.

En sekreterare.

En kamrerare.

En förste revisor.

Fem revisorer.

En bokhållare.

En registrator.

En notarie.

Bokslutskontoret.

En kamrerare.

Kassakontoret.

En krigskassor.

Ombudsmanskontoret.

En ombudsman.

Nuvarande organisation.

Chef: generalkrigskommissarien.

En civilbyrå.

Chef och föredragande: krigsråd.

En sekreterare.

En kamrerare.

En revisor.

En revisor och bokhållare.

Bokslutskontoret.

I En kamrerare.

En bokhållare.

Kassakontoret.

En krigskassor.

Ett juridiskt biträde.

Dessutom på extra stat.

Två revisorer.

En notarie.

En registrator.

Den af kommittén föreslagna staten för civila departementet slutar

å 65,400 kronor.

Den kostnadsökning, som föranledes utaf den af kommittén föreslagna

omorganisationen af arméförvaltningen, beräknas utgöra:

å anslaget till armé förvaltningen ........................................ kr. 51,609: —

för den nya sjukvårdsstyrelsen................................................ » 30,500: —

å anslaget till aflöning och rekrytering m. in. (arfvoden

åt två artilleristabsofficerare och en fortifikationsstabsofficer

samt lön och dagaflöning åt fälttygmästaren,____

Transport kr. 82,109: —

Bill. till liilcsd. Prot. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 74 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o Ilo.

Myndigheternas

yttranden.

Transport kr. 82,109: —

en öfverfältintendent samt sex departementsskrif
vare)

.................................................................................... » 33,870: —

å anslaget till inkvarteringskostnader (inkvarterings- och

servisbidrag till generalläkaren, eu öfverfältintendent

och sex departementsskrifvare samt servisbidrag

åt fäfbygmästaren)................................................ » 5,182:50

samt å anslaget till ålderstillägg .......................................... » 8,050: —

eller tillhopa kr. 129,211: 50,

hvarifrån dock bör afräknas dels nuvarande extra anslag

till förstärkande af arméförvaltningens arbetskrafter

....................................................... kr. 20,000: —

dels ock vissa af andra anslag nu utgående

kostnader, hvilka efter omorganisationen

skulle upphöra........................... » 5,500: — » 25,500: —

hvadan den verkliga kostnadsökningen skulle utgöra ... kr. 103,711: 50.

Yttranden öfver kommitténs förslag hafva infordrats från arméförvaltningen,

kammarrätten, statskontoret, medicinalstyrelsen, chefen för

generalstaben, generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet,

chefen för fortifikationen, samtliga arméfördelningschefer samt militärbefälhafvaren

på Gottland. Till en början torde jag få återgifva endast

det hufvudsakliga af dessa yttranden, under det att enskildheterna

däraf komma att beröras i sammanhang med de särskilda frågor angående

organisationen, till hvilka de äro närmast hänförliga.

Arméförv ältning en, som in pleno behandlat ifrågavarande ärende,

har förklarat sig icke hafva något att erinra mot förslaget, men af de

elfva ledamöter, som deltagit i ärendets handläggning, hafva fem varit

från beslutet skiljaktiga, af hvilka eu, nämligen generalintendenten,

åberopat sitt i sådan egenskap afgifna, här nedan närmare omförmälda

särskilda yttrande öfver förslaget, tre i hufvudsak förenat sig med

honom, och en anslutit sig till hans förslag i vissa delar.

Kammarrätten yttrar sig hufvudsakligast i fråga om kommitténs

förslag rörande ändring i sättet för behandlingen af anmärknings- och

reskontreringsmål samt anför, g,tt bestämmelserna om handläggningen

af sådana mål äro gemensamma för hela den centrala statsförvaltningen,

hvarför det, enligt kammarrättens mening, icke funnes anledning, vare

sig att enbart för arméförvaltningen härutinnan göra undantag eller

att nu inlåta sig på spörsmålet, huruvida en förändring i det proces
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

19

suella förfaringssättet med anmärkningsmål i allmänhet kunde befinnas

lämplig och önskvärd. I öfrigt förordar kammarrätten sådan ändring

i arméförvaltningens organisation, att räkenskaps-, redovisnings- och

revisionsväsendet förhigges till ett departement.

Medicinalstyrelsen tillstyrker inrättandet af eu särskild sjukvårdsstyrelse

för armén; men framhåller dock vissa betänkligheter mot antagan

det af kommitténs förslag till denna styrelses organisation samt

instruktion för densamma. Dessa betänkligheter gälla hufvudsakligen

rent hygieniska frågor, befordringsfrågor och tillsynen öfver militärläkarnas

medicinska verksamhet i fredstid, hvilka ärenden synas medicinalstyrelsen

icke kunna helt och hållet undandragas medicinalstyrelsen. Med

påvisande af behofvet däraf, att, om arméns sjukvårdsstyrelse kommer till

stånd, öfverfältläkaren måste i medicinalstyrelsen ersättas med ett medicinalråd,

framhåller medicinalstyrelsen vidare, att den af kommittén

föreslagna staten för den nya sjukvårdsstyrelsen bör ökas med ett

arfvode å 1,200 kronor åt ytterligare en adjutant samt med ett belopp

af 2,000 kronor till ersättning åt särskild rådgifvare i hygieniska frågor.

En ledamot af medicinalstyrelsen, föredraganden för veterinärärenden,

har i fråga om den, som i den föreslagna sjukvårdsstjmelsen

skulle föredraga dylika ärenden, i så måtto varit af skiljaktig mening,

att han ansett denne föredragande böra i sjukvårdsstyrelsen hafva fast

anställning med fältintendents af andra graden aflöningsförmåner.

General/älttyymästaren förordar den föreslagna organisationen af

arméförvaltningens artilleridepartement samt anser, att, därest genomförandet

af förslaget i denna del skulle främjas genom någon minskning

i de härför beräknade kostnaderna, sådan utan väsentliga olägenheter

kunde för närvarande äga rum, dels därigenom att fälttygmästaren bibehölles

vid sina nuvarande aflöningsförmåner, dels därigenom att icke

några särskilda arfvoden, såsom kommittén föreslagit, utginge till departementsskrifvarna.

Chefernas för Fjärde, Femte och Sjätte arméfördelningarna yttranden

öfverensstämma därutinnan, att förslaget icke motsvarar de kraf på

organisationen af arméns centrala förvaltningsmyndighet, som af militära

skäl måste uppställas. De framhålla särskildt de stora olägenheterna af

bristen på öfverensstämmelse mellan förvaltningsformerna under krig och

fred samt den genom ärendenas behandling på fyra särskilda departement

föranledda ojämnheten i deras handläggning och tidsutdräkten i deras

afgörande. Samtliga ifrågavarande arméfördelningschefer uppställa såsom

önskningsmål inrättandet af ett krigsministerium i stället för den nuvarande

arméförvaltningen. Chefen för Femte arméfördelningen fram
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Kasernbyggnadskommitténs

yttrande.

hiller därjämte att, därest utsikter till erhållande af en under chefen

för landtförsvarsdepartementet omedelbart lydande central förvaltningsmyndighet

icke skulle förefinnas och sålunda arméförvaltningen fortfarande

skulle bibehållas, det vid 1898 års Riksdag af Kungl. Maj:t

framlagda förslaget till detta ämbetsverks omorganisation — hufvudsakligen

afseende arméförvaltningens uppdelande i tre särskilda styrelser

samt decentralisation af revisionen till fördelningsintendenturerna —

vore bättre ägnadt. att tillfredsställa de militära krafven än det nu af

kommittén utarbetade.

Generalintendenten uttalar önskvärdheten däraf, att arméförvaltningens

artilleri- och fortifikationsdepartement utbrytas ur det centrala ämbetsverket

och bilda själfständiga styrelser på sätt kommittén föreslagit

i fråga om sjukvårdsstyrelsen. Handläggningen af byggnadsärenden

borde öfverflyttas från fortifikationsdepartementet till intendentsdepartementet,

hvilket jämväl borde bibehålla förvaltningen af anslaget till de

värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m., som enligt

kommittéförslaget skulle tillhöra civila departementet. Då bifall till

generalintendentens förslag i denna del skulle föranleda ökning af intendentsdepartementets

arbetsbörda samt minskning af civila departementets,

kunde antalet tjänstemän å det senare departementet något nedbringas,

men behöfde ökas å intendentsdepartementet. I fråga om

kompetensvillkoren för ämbets- och tjänstemännen i arméförvaltningen

anser generalintendenten icke lämpligt att, såsom kommittén föreslagit,

högre examensmeriter uppställas såsom villkor för erhållande af sekreterare-

och krigsrådsbeställningar än öfriga tjänster inom ämbetsverket,

utan borde en hvar, som där vunnit inträde, hafva lika stora befordringsutsikter

som andra, om han med nit och skicklighet fullgjorde sina

åligganden.

Statskontoret, cheferna för generalstaben och fortifikationen samt för

Första, Andra och Tredje arméfördelningarna äfvensom militärbefälhafvaren

pa Gottland hafva intet väsentligt att erinra mot förslaget.

Förutom från ofvan angifna myndigheter har yttrande öfver det

föreliggande förslaget till omorganisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet,

i hvad detsamma afser arméförvaltningens fortifikationsdepartement,

infordrats äfven från den genom nådiga brefvet den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsuiskottets Utlutande N:o 113.

21

4 augusti 1906 förordnade kommittén för utarbetande af förslag’ angående

handhafvande af byggnadsärenden in. in., den s. k. kasernbyggnadskommittén.

Denna kommitté hade, såsom äfven framhållits uti årets

statsverksproposition under fjärde kufvudtiteln i fråga om extra anslagtill

nya byggnader för armén, i uppdrag att afgifva yttrande och inkomma

med förslag i anledning af

dels hvad Riksdagen i skrifvelse den 27 april 1906, N:o 87, efter

pröfning af dess år 1905 församlade revisorers anmärkningar beträffande

arméförvaltningen hemställt i afseende å vidtagande af åtgärder, för

att vid förestående kasernbyggnadsarbeten fullt tillförlitliga kostnadsberäkningar

måtte vara att tillgå och tillfyllestgörande kontroll öfver

arbetenas utförande måtte åstadkommas;

dels Riksdagens i skrifvelse den 25 maj 1906, N:o 187, gjorda framställning

om verkställande af utredning, huruvida genom förändring af

fortifikationens organisation eller genom andra anordningar mera betryggande

garantier för utförande på ett tillfredsställande sätt af byggnader

för arméns räkning kunde vinnas;

dels hvad Riksdagen i skrifvelse den 27 maj 1906, N:r 195, anfört

i afseende å vidtagande af åtgärder för vinnande af skärpt kontroll vid

uppförandet af nya kasernetablissemang för de i samma skrifvelse uppgiga

femton infanteriregementen.

Kasern byggnad ^kommittén, som utgjorts af ledamöterna af Riksdagens

första kammare, öfversten m. m. A. F. O. Cederberg (ordförande) och kaptenen

in. m. friherre C. H. Falkenberg, ledamöterna af Riksdagens andra

kammare, filosofie doktorn m. m. D. K. Bergström och godsägaren J. M.

Julilin samt arkitekten in. m. J. L. Pettersson, afgaf den 7 februari 1907

underdånigt betänkande, innehållande förslag i fråga om handhafvandet

af byggnadsärendena för armén. Hvad kommittén hemställt i afseende

ä nya kasernetablissemangs uppförande har i annat sammanhang, nämligen

i fråga om tillsättandet af en kasernbyggnadskommission m. m., varit

föremål för Kungl. Maj ris pröfning och föranledt aflåtande! af proposition

till Riksdagen därom den 15 mars 1907.

I fråga om organisationen af armé/örv ältning ens fortifikationsdepartement

och därmed sammanhängande spörsmål angående kasern- och lägeretablissemangens

underhäll gör kasernbyggnadskommittén gällande, att

fortifikationen och arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet böra

frikallas från befattning med husbyggnadsarbeten. I sådant syfte föreslår

kommittén, att tillsynen, vården och underhållet af arméförvaltningeus

ämbetshus i hufvudstaden skulle öfverflyttas från fortifikations
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

departementets militärbyrå till öfverintendentsämbetet, samt att å nämnda

byrå icke skulle, såsom arméförvaltningskommittén föreslagit, handläggas

ärenden angående uppförande och underhåll af kasernetablissemang med

därtill hörande byggnader m. m. I stället skulle arméns kasern- och

lägeretablissemang ställas under vård af arméförvaltningen å intendentsdepartementet,

och följaktligen handläggningen af alla hit hörande

ärenden förläggas till sistnämnda departement, där såsom föredragande

skulle förordnas eu sakkunnig person med förmåga att såväl ekonomiskt

som tekniskt bedöma ärenden af ifrågavarande slag. Arméförvaltningens

intendentsdepartement hade nämligen redan att handlägga de underhållet

af byggnaderna m. in. närstående frågorna om arméns kaserninredning

samt ved, ljus och vatten.

Kommittén gifver äfven uttryck åt den meningen, att arméns öfriga

byggnader borde vårdas af samma myndigheter, som enligt kommitténs

förslag skulle taga befattning med de till kasern- och lägeretablissemangen

hörande byggnaders underhåll. Men då kommittén icke ägt

tillgång till någon fullständig uppgift öfver de under fortifikationsdepartementets

vård för närvarande ställda byggnader, hade kommittén

icke kunnat afgifva något detaljeradt förslag, som tydligt utvisade, af

hvilken myndighet den ena eller den andra af öfriga ifrågavarande

byggnader för framtiden borde vårdas och underhållas. Hvad särskildt

anginge de till fästningarna hörande husbyggnader, vore dessa tvifvelsutan

att likställa med kasernbyggnader, och borde dessas vård enligt

kommitténs mening ställas under intendentsdepartementet, medan återigen

andra dithörande byggnader fortfarande, liksom skälfva fästningarna,

borde stå under fortifikationsdepartementets vård. En fullständig uppdelning

på olika myndigheter af såväl dessa som öfriga byggnader

borde ur underhållets synpunkt äga ruin.

Hvad i öfrigt angår underhållet af arméns kasernetablissemang med

dithörande byggnader, går kommitténs förslag ut på att något vidga

vederbörande truppförvaltningars befogenhet och ansvar med afseende

å det egna etablissemangets vård och underhåll. Med truppförbandens

förläggning i garnisoner vid etablissemang, som hela året upptoges,

om ej af förbandets hela manskapsstyrka, dock städse af så stora

»skolor», att etablissemangen kunde betraktas såsom ständigt bebodda,

hade nämligen frågan rörande deras underhåll kommit i ett helt

annat läge, än då arméns flesta byggnader voro spridda på mötesplatser,

som under vissa delar af året voro så godt som öfvergifna af både

förvaltning, befäl och manskap. En ständig och mycket, noggrann

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

23

tillsyn af byggnader och anläggningar samt omedelbart afknipande af

uppkomna fel och brister vore därför numera lätt att anordna, på samma

gång som medelst omedelbart företagna reparationer kunde förebyggas

uppkomna bristers förstoring.

Sedan kommittén i fortsättningen af sitt betänkande redogjort för

den behandling, som frågor om byggnadsunderhåll för närvarande undervinge,

äfvensom för vissa i ärendet från truppförvaltningarna infordrade

upplysningar samt af dem framhållna synpunkter och önskemål i frågan,

föreslår kommittén, att handhafvandet af hithörande angelägenheter

borde ordnas hufvudsakligen på följande sätt.

De nu vid de särskilda arméfördelningarna anställda fortifikationsbefälhafvarnes

befattning med kasernetablissemangens underhåll borde

öfyertagas af en fördelningsbyggmästare vid hvarje arméfördelning, med

åliggande att, sedan vederbörande regements- eller kårförvaltningar

verkställt besiktning af truppförbandet tillhörande byggnader samt till

vederbörande arméfördelningschef (militärbefälhafvaren på Gottland, kommendanten

i Boden) årligen inom viss tid insändt fullständigt årsunderhållsförslag

för det kommande året, vid hvarje etablissemang inom fördelningen

personligen företaga en noggrann besiktning af samtliga till

detsamma hörande byggnader, därvid, om så för en eller annan detalj

ansåges behöfligt, specialist i sådan detalj borde anlitas. Till fördelningsbyggmästarens

åligganden skulle vidare höra ej mindre att, sedan

han för de olika reparationsarbetena uppgjort detaljerade kostnadsberäkningar,

inför arméfördelningschefen föredraga samtliga årsunderhållsförslag

jämte de af honom däri föreslagna ändringar och tillägg, än

äfven att låta utföra de reparations- och byggnadsarbeten, som efter

intendentsdepartementets yttrande öfver fördelningschefens årsunderhållsförslag

eller efter annars inkomna framställningar kunde varda af

Kungl. Maj:t till verkställande fastställda.

Fördelningsbyggmästares arfvode har kommittén ansett kunna sättas

till 4,000 kronor årligen jämte resekostnadsersättning. Till någon del

torde tillgång till arfvodeskostnaderna kunna beredas genom indragningar

å fortifikationens stat, ity att fortifikationsbefälhafvarna blefve

befriade från all hithörande tjänstgöring. I hvarje fall ansåge emellertid

kommittén, att den aflöning, som måste utgå för att få en fullt sakkunnig

tillsyn och vård öfver våra stora och dyrbara kasernetablissemang,

skulle väl betala sig.

Hvad beträffade de å Gottland förlagda och de till Bodens fästningsområde

hörande truppförband, borde å Gottland militärbefälhafvaren och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

inom Bodens fästning kommendanten i nu ifrågavarande afseende

intaga samma ställning som arméfördelningscheferna i sina fördelningar.

Huruvida kasernetablissemangen å Gottland borde stå under tillsyn och

vård åt en där bosatt byggmästare eller af förslagsvis fördelningsbyggmästaren

i Fjärde arméfördelningen, hvilken då i detta hänseende

skulle sortera under militärbefälhafvaren på Gottland, vore en fråga, hvars

afgörande syntes böra göras beroende af, hvilkendera anordningen

ställde sig fördelaktigast ur praktisk-ekonomisk synpunkt. På enahanda

sätt vore med afseende å de till Bodens fästningsområde hörande kasernetablissemang

två utvägar tänkbara, den ena att eu där bosatt byggmästare

öfvade tillsyn och vård öfver samtliga där befintliga byggnader,

den andra att fördelningsbyggmästaren i Sjätte arméfördelningen öfvade

denna tillsyn och vård och då i denna del sorterade under kommendanten

i Boden. I valet mellan dessa utvägar borde de praktiskt-ekonomiska

synpunkterna likaledes blifva, bestämmande.

För att utöfva den närmaste vården af och tillsynen öfver kasern- och

lägeretablissemangets byggnader skulle vederbörande truppförbands chef

för ett år i sänder efter samråd med fördelningsbyggmästaren bland

befäl eller underbefäl utse en person, som han funne därför bäst lämpad

och som kunde utan åsidosättande af andra tjenstegöromål städse öfvervaka

byggnaders och andra anläggningars underhåll. Ben härtill utsedde

skulle hafva skyldighet att till regementsförvaltningen anmäla

iakttagna brister äfvensom föreslå sättet för deras afhjälpande, hvarefter

regementsförvaltningen skulle fatta beslut om omedelbart verkställande af

nödiga reparationer, d. v. s. sådana som ej utan våda kunde uppskjutas.

De kostnader, som häraf föranleddes och hvartill skulle höra äfven

ett mindre arfvode till den, som erhölle uppdraget att utöfva förenämnda

tillsyn, borde utgå af blifvande underhållsanslag, af hvilket vederbörande

truppförbands förvaltning skulle för ifrågavarande ändamål äga att

disponera intill 1,000 kronor årligen. Funnes de brister, som måste

omedelbart afhjälpas, vara af den omfattning, att de ej kunde afhjälpas

medelst det förenämnda för truppförbandet disponibla beloppet, skulle

hos vederbörande arméfördelningschef göras anmälan därom samt framställning

om erforderliga medels utverkande. Denne skulle utreda frågan

genom fördelningsbyggmästaren, hvilken det tillkomme att uppgöra definitiva

kostnadsberäkningar, grundade på af honom uppgjorda ritningar

och verkställda undersökningar, i den mån sådana funnes behöfliga.

För den händelse fördelningschefen funne framställningen förtjäna afseende,

skulle han insända densamma till arméförvaltningen å det depar - tement, som förvaltade underhållsanslaget.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande K:o 113. 25

Beträffande de anslag, ur hvilka kostnaderna för nya byggnader

och för underhållsarbeten böra gäldas, föreslår kommittén, att kostnaderna

för nya byggnader skulle bestridas med extra anslag och endast

underhållsarbeten medelst ordinarie anslag. Tydligt vore, att en dylik

uppdelning skulle vara ägnad att åvägabringa bättre ordning och större

hushållning vid användandet af för nu ifrågavarande ändamål anvisade

medel. Ur den finansiella kontrollens synpunkt måste det äfven anses

vara af synnerlig vikt, att för framtiden icke någon sammanblandning

mellan två hvarför sig så betydande slag af utgifter ägde rum.

I afseende å fästning sbyggnader anser kasernbyggnadskommittén lämpligast,

att den fortifikatoriska byggnadsverksamheten bibehålies vid fortifikationen,

men att utbildningen af de för densamma afsedda krafterna

mera än hittills specialiseras och att, på sätt Riksdagen ifrågasatt, inom

fortifikationen organiseras en särskild fästningsbyggnadsafdelning, inrymmande

icke blott officers- och underofficersgrad utan äfven manskapsgrad,

den sistnämnda afsedd att lämna tillgång till arbetarförmän

och sådana arbetare, af hvilka kräfves en viss yrkesskicklighet, såsom

maskinskötare, montörer, cement- och asfaltarbetare, tunnel- och bergsprängare

o. s. v.

Genom nådigt bref den 21 december 1906 bemyndigade Kungl.

Maj:t chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga

för att biträda med utredningen och affattande af slutligt förslag

rörande arméförvaltningens omorganisation. Dessa sakkunniga —

ledamöterna af Riksdagens första kammare, generalmajoren in. m. friherre

N. A. H. Palmstierna och militärbefälhafvaren på Gottland, generalmajoren

m. m. J. G. Björlin samt ledamöterna af Riksdagens andra

kammare, filosofie doktorn m. m. D. K. Bergström och landtbrukaren

m. m C. Persson i Stallerhult — afgåfvo sitt förslag den 22 denna

månad och hafva däruti anfört hufvudsakligen följande.

»De principer, som enligt vår uppfattning måste göra sig gällande

vid ordnandet af arméns centrala förvaltning, äro:

att organisationen skall främja en på samma gång sparsam och

ändamålsenlig användning af de till landtförsvaret anvisade medlen,

att organisationen af förvaltningen under fred skall inriktas på möjliggörandet

af en hastig och enkel öfvergång till fältförhållanden, samt

att förvaltningsformerna hos centralmyndigheten och de lokala

myndigheterna skola noga anpassas efter hvarandra, så att förbindelserna

dem emellan blifva öfverskådliga, enkla och snabba.

Bill. till Rilind. Prat. 1(J07. 1 Sami. 1 Afil. 74 Höft. 4

Särskilda sakkunniges

förslag.

Orunder

för organisationen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Ifrågasatt inrättande

af

ett krigsministerium.

1S98 och 1899

års förslag.

26 Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Det torde hufvudsakligen hafva varit i sistnämnda hänseende, som

de hittillsvarande förhållandena lämnat åtskilligt öfrigt att önska. Det

har lagts den nuvarande arméförvaltningen till last, att det rådt brist

på enhet och samverkan mellan dess särskilda organer och att öfverensstämmelse

i författningsföreskrifter och författningstolkning därstädes

saknats, hvarförutom af ämbetsverkets fördelning på fyra från

hvarandra skilda afdelningar för underlydande myndigheter äfven vållats

andra olägenheter, som med en enklare organisation kunnat undvikas.

Uppfattningen därom, att dessa olägenheter härflutitur dennubeståendeorganisationen

af arméförvaltningen, har gifvit anledning till det ofta framställda

och i yttrandena öfver kommitténs betänkande upprepade förslaget

om inrättandet af ett omedelbart under chefen för landtförsvarsdepartementet

lydande krig sministerium. Man har förmenat, att härigenom skulle

erhållas den sammanhållande kraft inom centralförvaltningen, hvars frånvaro

hittills varit kännbar. Hos en person, krigsministern, skulle samlas alla

förvaltningens trådar, han skulle blifva den i sista hand bestämmande i

sådana frågor, som till följd af sin beskaffenhet icke behöfde afgöras

af Kungl. Maj:t, och han skulle komma i tillfälle att få erforderlig

öfverblick öfver hela det vidsträckta förvaltningsområdet. Arméförvaltningskommittén

yttrar själf — ehuru den ej tillstyrker inrättandet af

ett krigsministerium — att ett dylikt vore såväl för freds- som särskildt

för krigsförhållanden den lämpligaste formen för arméns öfverstyrelse.

Huru fördelaktig emellertid organisationen af ett krigsministerium,

i sig förenande landtförsvarsdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts

kansli och arméförvaltningen, ur vissa synpunkter än skulle kunna vara,

synes det dock näppeligen ändamålsenligt att nu inrikta arbetet för ordnandet

af den centrala förvaltningsmyndigheten vid armén på upprättandet

af ett sådant ministerium. En dylik åtgärd, som i själfva

verket skulle innebära en fullständig omdaning af 1840 års departementalstyrelseform,

kunde svårligen begränsas till landtförsvarsdepartementet,

utan måste sträcka sig till samtliga statsdepartement. Framgången

af ett arbete på en så djupgående ändring uti vårt nuvarande

styrelsesätt torde i hvarje fall vara särdeles oviss, hvartill kommer att

själfva arbetet med all sannolikhet skulle blifva så omfattande, att de

såsom nödiga och önskvärda befunna förbättringarna i fråga om arméns

förvaltning skulle undanskjutas till en ganska aflägsen framtid.

I helt annan riktning gingo de senast för Riksdagen framlagda

förslagen till omorganisation af arraéförvaltningen. Utgående från den

redan länge gjorda erfarenheten, att ej blott mångfalden af göromål

inom den centrala militärförvaltningen utan jämväl deras skiftande art

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

27

kräfde ärendenas uppdelning å särskilda afdelningar, där största möjliga

sakkunskap kunde göra sig gällande, sökte tramställarne af 1898

och 1899 års omorganisationsförslag lösa frågan genom att helt och

hållet särskilja dessa afdelningar och af dem bilda själfständiga styrelser.

Statsutskottet vid 1898 års Riksdag förklarade sig visserligen

hysa betänkligheter mot nämnda förslag, då detta särskiljande syntes

snarare vara ägnadt att försvaga sammanhållningen mellan de olika

grenarna af arméns förvaltning än att afhjälpa bristen på enhet dem

emellan. Men om än bibehållandet af det centrala ämbetsverket med

vissa förändringar i dess organisation möjligen kunnat vara ändamålsenligare,

ansåge sig utskottet likväl böra förorda bifall till förslaget,

enär det i allt fall syntes innebära väsentliga förbättringar af den befintliga

organisationen. Då emellertid kamrarna stannade i skiljaktiga

beslut, förföll frågan. Af enahanda anledning blef den ej heller vid

1899 års Riksdag löst.

Denna utgång af förslaget om decentralisation af arméförvaltningen

liksom ock de nyss omförmälda krafven å inrättande af ett krigsministerium

synas tyda på, att sträfvandena för åstadkommandet af en

ändamålsenlig organisation af arméförvaltningen snarare böra gå i riktning

mot en fastare sammanslutning mellan dess olika delar än mot

deras särskiljande. Då det ligger i sakens natur, att, huru än arméförvaltningen

organiseras, de olika göromålen måste allt efter deras

art fördelas på särskilda afdelningar af förvaltningen, där de kunna

erhålla fackmannamässig behandling, synes alltså den föreliggande uppgiften

böra så fattas, att man söker utfinna en organisation, hvilken,

med bibehållande af de särskilda departementens själfständighet i fackangelägenheter,

stärker sambandet dem emellan och möjliggör en mera

enhetlig ledning än nu af med hvarandra sammanhängande ärenden.

Riktigheten af denna uppfattning har under våra öfverläggningar

blifvit alltmer stärkt och befäst, och vi skola i det följande närmare

redogöra för de medel, hvarigenom en fastare sammanhållning mellan

förvaltningens särskilda grenar kan tänkas främjad. Dock vilja vi

dessförinnan hafva framhållit, att, enligt vår uppfattning, det är tvifvel

underkastadt, huruvida bristen på enhet och samverkan samt öfverensstämmelse

beträffande förvaltningsföreskrifter och författningstolkning

inom arméförvaltningen enbart bör tillskrifvas dess organisation.

Arméns hittillsvarande sammansättning af värfvade och indelta

truppförband samt af sådana, som varit bildade af både indelt och

värfvadt manskap, har gifvetvis varit ägnad att skapa svårigheter i

förvaltningshänseende. Men i samma mån som truppförbanden med

Behof af förbättrade

förvaltningsföreskrifter.

Fastare sammanslutning

mellan arméförvaltningens

delar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Allmänna

synpunkter.

Organisationen

af

artilleri-,

fortifikationsoch

intendentsdepartementen.

den nya härorganisationens genomförande varda mera likformigt sammansatta

och förlagda till garnisonsorter, vill det synas, som om bättre

förutsättningar skulle finnas, för att förvaltningsgöromålen erhålla en

önskvärd enhet och stadga. Frånvaron af klara och tydliga förvaltningsföreskrifter

har i många fall förorsakat oreda och ovisshet. Att

inom krigsstyrelsen uppmärksamheten är riktad å behofvet af förbättrade

stadganden i detta afseende framgår af de arbeten, som därstädes

för närvarande pågå för skapandet af dylika och hvilka redan utmynnat i

utfärdandet af reglementet den 19 oktober 1906 för arméns kassaväsende

i fred samt de i sammanhang därmed meddelade bestämmelserna om förenklad!

och mera öfverskådligt bokföringssätt hos arméförvaltningen.

Genom att på liknande sätt enhetliga och grundläggande föreskrifter

utfärdas för handläggningen af öfriga grupper af förvaltningsärenden,

föreskrifter, som på ett ändamålsenligt sätt utskifta befogenhet,

ansvar och kontroll, torde ett fastare och mera säkert verkande förvaltningssystem

stå att vinna, så att anledningar till klagomål öfver ojämnheter

rörande förvaltningsföreskrifterna och deras tillämpning allt mer

komma att undanröjas.

Innan vi öfvergå att närmare redogöra för det sätt, hvarpå vi tänkt

oss arméförvaltningen såsom en helhet organiserad, torde vi något få

uppehålla oss vid de allmänna synpunkterna för ordnandet af dess

särskilda afdelningar.

Artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartementen utgöras för närvarande

af dels militära och dels civila byråer, hvartill kommer intendentsdepartementets

sjuk vårdsbyrå. Under vederbörande chefer för dessa

departement lyda emellertid andra, utom arméförvaltningen organiserade

expeditioner, nämligen de, hvilka omhänderhafva sådana göromål, som

tillkomma dessa chefer i egenskap af generalfälttygmästare, chef för

fortifikationen och generalintendent. Såsom arméförvaltningskommittén

framhållit, föranledes häraf icke obetydlig skriftväxling dem emellan i

gemensamma ärenden och dessutom afsevärda olägenheter beträffande

ärenden, som kunna fordra samtidig behandling å departementena

och chefsexpeditionerna. Det vore därför synnerligen önskvärdt, att

ifrågavarande expeditioner förenades med departementen. Kommittén

har ock föreslagit, att generalfälttygmästarens expedition och artilleristabens

konstruktionsafdelning skulle införlifvas med artilleridepartementet.

Däremot har kommittén såsom skäl mot en liknande anordning

i fråga om chefens för fortifikationen expedition, i hvad den

innefattar byggnadsafdelningarna vid fortifikationen, anfört, att vissa

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

29

svårigheter däraf skulle uppstå vid utöfvandet af den chefen för

fortifikationen åliggande dubbla befattning såsom chef såväl för de

till landtförsvarsdepartementet och arméförvaltningen hörande landtbefästningarna

som för de till sjöförsvarsdepartementet och marinförvaltningen

hörande sjöfästningarna. Kommittén befarar, att ett införlifvande

med arméförvaltningen af fortifikationens fästningsbyggnadsafdelning

skulle föranleda, att äfven för sjöförsvaret finge anordnas en

särskild byggnadsafdelning och att alltså dubbel uppsättning af personal

skulle erfordras. Häruti kunna vi dock icke instämma, då det

synes själffallet, att det arbete, som nu utföres af viss personal, icke

kan kräfva ökad personal endast därför, att formerna för sambandet

mellan de tvenne ifrågavarande institutionerna något förändras. Det

torde ej vara med större olägenheter förenadt, att inom arméförvaltningen

tjänstgörande militärpersonal i visst afseende intager en dubbelställning

och utför arbete stundom för landtförsvaret och stundom för

sjöförsvaret, än att för närvarande personal under chefen för fortifikationen

intager eu sådan ställning. Med lämplig arbetsfördelning och

ändamålsenliga bestämmelser i öfrigt låter detta utan tvifvel ordna sig.

Däremot bör tydligtvis ej med arméförvaltningen införlifvas sådana till

chefens för fortifikationen expedition hörande ärenden, som angå trupptjänst,

personella förhållanden eller ingenjörtruppernas organisation m. m.

Generalintendenten har uti sitt öfver kommittébetänkandet afgifna

yttrande själf föreslagit, att de uppgifter, som nu tillkomma intendenturkårens

hufvudstation och generalintendentens expedition, skola inskränkas

till ärenden rörande intendenturpersonalens utbildning och förhållande

i öfrigt, organisationsfrågor med mera dylikt, samt att sålunda det förvaltnings

statistiska arbete, som nu åligger hufvudstationen, äfvensom

mobiliseringsgöromålen skola skiljas från densamma och öfverflyttas till

arméförvaltningen.

Det synes sålunda utan afsevärda svårigheter låta sig göra att, till

förenkling i ärendenas handläggning samt undanröjande af ofta vidlyftig,

men hädanefter öfverflödig skriftväxling, inom arméförvaltningens

ram införa jämväl en stor del af de göromål, som nu tillkomma de

militära chefernas och generalintendentens expeditioner. Vi vilja därvid

tillägga, att, äfven om i följd af sakens natur icke alla de angelägenheter,

som nu handläggas af‘ dessa expeditioner, kunna inbegripas

under arméförvaltningen, likväl skriftväxling emellan chefen och hans

departement jämväl i sådana ärenden bör så vidt möjligt undvikas.

Genom dessa åtgärder skulle områdena för de militära byråernas

å nu ifrågavarande departement verksamhet i ej ringa mån utvidgas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Organisationen

af civila

departementet.

Då därtill kommer att, såsom i det följande närmare skall utvecklas,

den sakliga revisionen af de till hvarje departement hörande anslag

och materiel, enligt vår mening, skall förläggas till dessa byråer, är

det tydligt, att desamma, vid bifall till förslaget, komma att erhålla vida

större arbetsfält än nu. Däremot bör från dessa departements civilbyråer

afskiljas största delen af bokföringen samt all medelsredovisning

och all formell revision, hvilket nu utgör eu stor del af dessa byråers göromål.

Alltså skulle, enligt förslaget, inom ifrågavarande departement

tyngdpunkten öfverflyttas på den militära sidan. Därigenom blifva ock

de till dessa departement hörande göromål ytterligare specialiserade och

komma hädanefter att omfatta hufvudsakligen sådana ärenden, som erfordra

särskild sakkunskap inom vederbörande grenar af krigsväsendet.

Emellertid är det uppenbart, att dessa departement framdeles lika

litet som nu kunna undvara civil personal. Om ock bokföring, medelsredovisning

och formell revision skiljas från dem, måste de dock fortfarande

äga samma dispositionsrätt och ansvar för de till dem hörande statsanslag

som hittills, och det är alltså en betydande medelsförvaltning, som fortfarande

skulle vara dem anförtrodd. Sammanlagda beloppen af statsmedel,

tillhörande de särskilda departementens förvaltning, uppgå år 1907

för artilleridepartementet till............................................ kr. 7,408,125: —'')

» fortifikationsdepartementet till.................................... d 5,000,000: —* 2)

» int.endentsdepartementet till ....................................... » 19,431,107: —

Vid förvaltningen af dessa anslag måste enligt vår mening med

nödvändighet civil författningskunskap och insikt i allmänna administrativa

förhållanden lämnas tillfälle att göra sig gällande. Ekonomiska

angelägenheter böra alltså för vederbörande beslutande chef föredragas

af ett civilt krigsråd, hvilken skall äga icke endast rätt utan jämväl

skyldighet att mot beslut, som enligt hans mening äro författningsstridiga

eller ej tillgodose statens bästa, till protokollet anföra sin afvikande

mening. Departementen behöfva ock civilt biträde för uppsättande

af skrivelser och verkställande af utredningar, för erforderlig

diarieföring samt för utförandet af de anteckningar om medelsutbetalningar

och redovisning, hvilka erfordras för att departementen skola

hafva nödig öfversikt öfver sina anslags ställning.

Frågan om organisation af arméförvaltningens civila departement

sammanhänger med ordnandet af bokförings-, medelsredovisnings- och

revisionsväsendet för hela armén. Förändring i sättet för dithörande

*) Häri ej inberäkna^ de för artilleri- och fortifikationsdepartementen gemensamma extra

anslagen till landtbefästningarna.

2) Häri inberäknadt det extra anslaget till uppförande af nya byggnader för armén.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

31

•ärendens handhafvande inom arméförvaltningen har länge varit ifrågasatt.

Redan år 1894 uttalade Riksdagens då församlade revisorer

såsom sin åsikt, att arméförvaltningens system för ^anordning och

redovisning af statsanslagen icke, såsom det borde, vore sådant, att det

med lätthet kunde tillämpas under alla förhållanden såväl i fred som

i krig, och att en förändrad uppställning af riksstatens fjärde hufvudtitel

skulle kunna medföra en önskvärd förenkling i räkenskaperna och

bidraga till undanröjande af många bristfälligheter härutinnan. Detta

mål kunde, enligt revisorernas förmenande, icke fullständigt vinnas med

mindre, än att samtliga förvaltningsmyndigheters redovisningar, som anginge

de under fjärde hufvudtiteln uppförda anslag, med undantag för

dem, som rörde skattelindringar, inginge till ett enda af arméförvaltningens

departement, bland hvilka det civila departementet syntes vara

därför lämpligast. I samma riktning yttrade sig Riksdagens år 1895

församlade revisorer.

Revisorernas anförande år 1894 föranledde, att i landtförsvarsdepartementet

utarbetades ett förslag till förändrad uppställning af riksstatens

fjärde hufvudtitel, och genom nådigt bref den 10 maj 1895

uppdrog Kungl. Maj:t åt ledamöterna af Riksdagens första kammare

grefve G. Sparre och bruksägaren Chr. Lundeberg samt ledamöterna

af Riksdagens andra kammare, hemmansägarna A. P. Danielsson och

Olof Jonsson i Hof att granska och afgifva yttrande öfver detta förslag.

I granskningsmännens den 28 oktober 1895 afgifna yttrande blef äfven

det sätt, hvarpå de till samma hufvudtitel hörande statsanslag redovisades,

föremål för uttalande, och berördes i sammanhang därmed äfven

den riktning, i hvilken förändrade bestämmelser i afseende å räkenskapsväsendet

inom arméförvaltningen syntes böra gå. I sådant afseende

hade granskningsmännen trott sig finna, att förvaltning af de

under hufvudtiteln hörande medel borde, jämte dithörande räkenskaps-,

redovisnings- och revisionsväsende, förläggas å endast ett departement

i arméförvaltningen, till hvilket sålunda alla slags redogörelser för dylika

medel skulle ingå och hvilket i följd häraf också ägde att för denna

redovisning utfärda de nödiga föreskrifterna.

En ytterligare anledning att nu upptaga denna fråga förefinnes

härutinnan att, såsom förut är nämndt, genom utfärdandet af reglementet

den 19 oktober 1906 för arméns kassaväsende under fred nya

bestämmelser meddelats rörande kandhafvandet af kassaärenden och

redovisningen vid truppförband och arméfördelningsexpeditioner in. fl.

Handhafvande! af dessa ärenden utgör numera en särskild tjänstegren,

som företrädes vid truppförbanden af regementsintendenten och vid arméfördelningsexpeditionerna

af fördelningsintendenten, hvardera under be
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Revision.

liörigt öfverinseende och kontroll af vederbörande chefer. Ett följdriktigt

fortsättande af denna organisation från lokal- till centralförvaltningen

fordrar, att den sålunda utstakade tjänstelinjen utdrages till arméförvaltningen,

och att kassa- och redovisningsärendena därstädes — i stället för att

såsom nu splittras å fyra särskilda departement — sammanhållas å ett

enda, det civila, där största sakkunskapen inom arméförvaltningen uti

sådana ärendens behandling torde stå att finna. Därigenom vinnes den

ytterligare specialisering af göromålen, som är ett villkor för deras ändamålsenligaste

handhafvande. Vidare åstadkommas den öfverensstämmelse

i förvaltningsformerna hos lokal- och centralmyndigheterna samt de öfverskådliga,

enkla och snabba förbindelser dem emellan, hvars åvägabringande

vi i det föregående framhållit såsom ett af de viktigaste målen

för arméförvaltningens omorganisation. Slutligen innebär detta sammanförande

af bokföringen och medelsredovisningen till ett departement

enligt vårt förmenande ett stärkande af enheten inom arméförvaltningen.

Därigenom bildas nämligen en i samtliga departements intressen verkande

institution, där resultaten af den ekonomiska förvaltningen inom

arméns olika grenar samlas och bearbetas, och hvarifrån gemensamma

föreskrifter beträffande denna förvaltning kunna utgå eller uppslag

gifvas till speciella reformer inom de särskilda förvaltningsgrenarna.

Denna senare fördel vinnes emellertid i ännu högre grad genom

sammanförandet af all formell revision hos arméförvaltningen å civila

departementet. För att närmare klargöra de grunder, som enligt vår

mening måste göra sig gällande vid ordnandet af revisionsväsendet vid

armén, torde vi till en början något få uppehålla oss vid revisionens

olika arter och ändamål.

Eu nödvändig förutsättning för, att själfhushållningsprincipen vid

truppförvaltningarna skall kunna i möjligaste mån förverkligas, är en

fullt effektiv kontroll öfver de olika förvaltningsmyndigheterna och

deras förvaltningsåtgärder. Därför erfordras, bland annat, en revision

som så i formellt som i sakligt afseende fyller sin uppgift. Af synnerlig

betydelse är det gifvetvis, att revisionen noga kontrollerar räkenskapernas

riktighet och förvaltningsföreskrifternas efterlefnad. Denna

kontrollerande uppgift tillkommer revisionen i vanlig bemärkelse. Uti

vidsträcktare mening bör revisionen verka för en god och ändamålsenlig

hushållning med såväl anslagsmedel som materiel och persedlar.

För vinnande af öfverskådlighet öfver hushållningen inom olika förvaltningsgrenar

böra alla till vederbörande departement hörande medel

och anslag göras till föremål för statistisk sammanställning och bearbetning

å departementet, hvarefter det statistiska materielet för hela fjärde

hufvudtiteln bör sammanfattas å civila departementet. Det säger sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113. 38

själft, att detta statistiska ai’bete väsentligen underlättas genom ett

enkelt och öfversiktligt räkenskaps- och bokföringsväsende.

Revisionen bör alltså vara af tvåfaldig art: formell och saklig. Den formella

revisionen har, såsom nyss är antydt, till uppgift att kontrollera

utgifternas författningsenlighet samt deras behöriga bokförande och

verificerande och bör utföras af personer, hvilka äro i besittning af

författningskunskap ej blott inom militärförvaltningens område utan

jämväl beträffande statsförvaltningen i allmänhet. Resultatet af denna

revision bör vara anmärkningar, framställda mot begångna fel och försummelser

i dylika afseenden samt därigenom vunnen rättelse, och den

bör, för att vara fullt effektiv, verka oberoende af de myndigheter, hvilka

den äger att kontrollera.

Den sakliga revisionen har åter till uppgift att granska lämpligheten

af gjorda utbetalningar och erlagda priser, kontrollera persedelvård

samt handhafvandet af materiel och förnödenheter, jämföra de

särskilda förvaltningsmyndigheternas hushållning i olika detaljer samt

föreslå åtgärder, som kunna leda till besparingar och till afhjälpande af

befintliga missförhållanden. Denna revision bör utföras af personer,

som äga sakkunskap inom de områden, den omfattar, alltså af militär

eller civilmilitär personal, och den bör hafva till resultat ej mindre

anmärkningar mot begångna fel och försummelser i nu ifrågavarande

afseenden än äfven framställandet af förslag till åstadkommande af planmässighet,

omtanke och sparsamhet för framtiden. Därför bör den ock

äga rum i närmaste anslutning till de myndigheter, hvilka hafva befogenhet

att meddela förvaltningsföreskrifter, påvisa missförhållanden samt

verka för besparingars åstadkommande. I anslutning till denna sakliga

revision bör det militärstatistiska arbetet äga rum.

Den sakliga revisionen åligger redan nu till en början vederbörande

fördelningsintendenter, hvilka enligt den för dem gällande instruktionen

äga »att förskaffa, sig noggrann kännedom om hushållningen, förplägnaden,

persedelvården och materielen vid fördelningens truppförband,

skolor, fästningar, verk och inrättningar samt att hos fördelningschefen

till utförande anmäla sådana åtgärder, som i dessa afseenden anses leda

till besparingar, till materielens fullständigande samt till enhet och förenkling

uti hushållningen och redovisningen». Jämlikt reglementet för

arméns kassaväsende i fred den 19 oktober 1906 skola de jämväl fullgöra

eu viss formell revisionsskyldighet, i det de skola granska från

kassaförvaltningarna inkommande räkenskaper och redogörelser med

hänsyn till deras uppställning och affattning i enlighet med fastställda

formulär eller gifna bestämmelser samt till de särskilda utgifternas afförande

under vederbörliga anslag.

Bill. till Riksd. Vrot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 74 Häft. It

opaginerad Kontrollera mot PDF

:->4 Statsutskottets Utlåtande N:o Hd.

S

Den sakliga revisionen hos arméns centrala förvaltningsmyndighet

torde i regeln höra äga rum före den formella. Sedan räkenskaper och

redogörelser från underlydande myndigheter inkommit och bokförts,

böra de öfverlämnas till den personal, som ombesörjer ifrågavarande

sakliga revision och därstädes under viss bestämd tid kvarblifva. Skulle

därvid anledning förekomma till anmärkningar af sådan beskaffenhet,

att de böra handläggas i den ordning, som för behandlingen af anmärkningsmål

är eller blifver stadgadt, bör anteckning därom göras och

åtfölja redogörelsen eller räkenskapen till den formella revisionen för

vidare behandling. De framställningar från den sakliga revisionens sida,

hvilka åter äro af beskaffenhet att föranleda förvaltningsföreskrifter,

påminnelser eller andra åtgärder, afseende rättelse för framtiden, böra

öfverlämnas direkt till vederbörande departement, som äger utfärda dylika

föreskrifter in. m.

Den formella revisionen komme utan tvifvel att verka säkrast och

mest oberoende, om den sammanfördes till en gemensam afdelning inom

arméförvaltningen: ett revisionskontor under civila departementet, och vi

hafva därför ansett oss böra föreslå en dylik anordning. Utom den

nyss antydda fördelen af ett dylikt revisionskontors upprättande, nämligen

vinnande af större oberoende för revisionen, torde däraf ock följa,

att likformighet i författningstolkning och tillämpning af gemensamma

principer vid granskningen komma att göra sig gällande i högre grad

än för närvarande, då revisionstjänstemännen arbeta oberoende af

hvarandra på skilda departement.

Tillvägagångssättet vid behandlingen af anmärkningsmål, hvilket

vi i detta sammanhang torde få beröra, hafva vi tänkt oss sålunda, att,

sedan mot en redogörelse framställts anmärkning, densamma öfverlämnas

till vederbörande förste revisor, som granskar anmärkningen

och, därest den af honom gillas, utställer den till förklaring. Skulle

anmärkningen af honom ogillas, må anmärkningsframställaren vara berättigad

att själf öfverlämna anmärkningen till civila departementet, som

beslutar rörande dess utställande till förklaring. Sedan förklaring inkommit

och påminnelser afgifvits, föredrager förste revisorn anmärkningsmålet

för generalkrigskommissarien i närvaro af ett krigsråd å civila

departementet, hvarefter beslutet i vanlig ordning fattas med rätt för krigsrådet,

i händelse han hyser från beslutet afvikande mening, att anmäla sin

reservation samt med rätt för revisorn att fullfölja sin talan i högre

instans. Att, såsom arméförvaltningskommittén föreslagit, ändra det

processuella förfarandet därhän, att anmärkningsmålen skulle från arméförvaltningen

dragas direkt under Kungl. Maj:ts pröfning, hafva vi —

liksom kammarrätten — ansett oss icke kunna förorda.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

35

Tydligt är, att såväl före som efter ett anmärkniugsmåls afgörande

kommunikation bör äga rum mellan civila departementet och det departement,

som förvaltar det af anmärkningen berörda anslaget.

Enligt reglementet för arméns kassaväsende i fred den 19 oktober

1906 skall den hittills bestämda ordningen för tillhandahållande af

penningemedel för lokalförvaltningarnas vid armén behof förändras. 1

stället för att nu förvaltningarna i regeln från Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande erhålla nödiga förskottsmedel, hvilkas belopp

bestämmas af arméförvaltningens särskilda departement, skall från och

med år 1908 kredit inom vissa bestämda gränser af arméförvaltningen

öppnas hos riksbanken för ifrågavarande förvaltningar. Ombesörjandet

af denna kredits fixerande till visst belopp samt förandet af afräkningar

med riksbanken och statskontoret bör tillkomma arméförvaltningen å

civila departementet, som tillika synes böra verkställa förekommande

utbetalningar direkt från arméförvaltningens kassa.

I vår redogörelse för de allmänna granddragen af de särskilda af- Oi-ganisatiodelningarnas

inom arméförvaltningen organisation återstår endast att nefSrlaiinZ-~

upptaga frågan om behandlingen af sjukvårds- och veterinärärendena, gens sjukAf

hvad arméförvaltningskommittén samt de öfver dess betänkande hörda vardsst,JreUc

myndigheterna härom yttrat, synes framgå, att ett verkligt behof förefinnes

att inom arméförvaltningen erhålla en militär sjukvårdsstyrelse

genom att till ett helt förena öfverfältläkarbefattningen och den nuvarande

sjukvårdsbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement,

dock under förutsättning att, på sätt medicinalstyrelsen föreslagit, uti

vissa frågor, nämligen sådana, som angå hygien, befordringar och tillsynen

öfver militärläkarnes medicinska verksamhet i fredstid, ett med

hänsyn till dessa frågors natur erforderligt samband mellan medicinalstyrelsen

och den nya sjukvårdsstyrelsen kommer att förefinnas.

Uti den af arméförvaltningskommittén föreslagna organisationen al

sjukvårdsstyrelsen är äfven arméns veterinärväsende inrymdt, så till vida

att, detsamma företrädes af en på stat vid truppförband i Stockholm

anställd regementsveterinär, som förutom bestridande af sin ordinarie

tjänst skulle, mot ett arfvode af 1,200 kronor, vara föredragande för

veterinärärenden inom nämnda styrelse. Denna anordning, enligt hvilken

tjänsten vid vederbörligt truppförband synes vara hufvudsak, men tjänsten

inom sjukvårdsdepartementet bisak, torde icke, i betraktande af

veterinärärendenas alltjämt stigande betydelse och veterinärvetenskapens

utveckling, vara ändamålsenlig. Medicinalstyrelsen har ock framhållit

önskvärdheten däraf, att denne föredragande kunde utses äfven bland

andra än de tre i Stockholm tjänstgörande regementsveterinärerna,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

hvarigenom större utsikter vunnes, att för den ifrågavarande befattningen

städse kunna påräkna den lämpligaste personen. Föredraganden

i veteriuärärenden inom medicinalstyrelsen, medicinalrådet in. in. G. Kjerrulf,

har uti en till medicinalstyrelsens utlåtande fogad skiljaktig mening

ytterligare utvecklat de brister, som vidlåda den nuvarande och äfven den

af arméförvaltningskommittén föreslagna anordningen, att befattningen

såsom föredragande i veterinärärenden inom sjukvårdsstyrelsen skulle

upprätthållas på förordnande af någon regementsveterinär, tillhörande

Stockholms garnison, och framhållit, att han anser det vara nödvändigt,

att denne föredragande erhåller ordinarie anställning. Äfven ärendenas

mängd motiverade anställandet af en ordinarie ämbetsman. Fn liknande

uppfattning har ock uttalats af generalintendenten. Det vill onekligen

synas, som om arméns veterinärväsende, med det ökade antalet kronan

tillhöriga hästar och de militära veterinärärendenas tillväxt, är af den

omfattning och betydelse, att för detsamma bör upprättas ett kraftigare

målsmanskap än det nuvarande, och att sålunda befattningen i fråga

bör uppföras på ordinarie stat. Chefskapet öfver arméns veterinärpersonal

torde emellertid böra utöfvas af öfverfältläkaren.

Såsom nyss är nämndt, böra emellertid fortfarande vissa sanitetsoch

veterinärärenden bibehållas under medicinalstyrelsens inflytande.

Dessa ärenden afse militärläkarnes och veterinärernas befordringsförhållanden

samt deras medicinska verksamhet, hvarjämte äfven i fråga

om rent hygieniska spörsmål, som beröra hälsovården vid trupperna,

medicinalstyrelsen vid behof skulle kunna ingripa eller inkomma med

underdåniga yttranden och förslag.

Hvad först beträffar ifrågavarande personals befordringsförhällanden:

skulle upprättandet af förslag till sådana militärläkar- och militärveterinärbeställningar,

som tillsättas af Kungl. Maj:t, icke uteslutande tillkomma

sjukvårdsstyrelsen, utan verkställas gemensamt af denna styrelse och

medicinalstyrelsen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med grunder, som

genom nådiga kungörelsen rörande behandlingen af ärenden, som skola

gemensamt handläggas och afgöras af två eller flera ämbetsverk, den 16

februari 1900 äro bestämda. Vid sådana ärendens handläggning skulle rösträtt

tillkomma, utom chefen för sjukvårdsstyrelsen, äfven föredraganden

för sanitetsärenden, då det gällde upprättandet af förslag till läkartjänster,

och föredraganden för veterinärärenden, då det gällde veterinärtjänster.

Medicinalstyrelsen har ansett, att i upprättandet af förslag till läkartjänster

äfven assistenten för sjukvård särenden skulle deltaga och vara

röstberättigad, en anordning som näppeligen synes erforderlig.

Öfver militärläkares och militärveterinärers medicinska verksamhet

utöfvar medicinalstyrelsen tillsyn. Så synes äfven för framtiden böra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:''o 113.

87

blifva förhållandet, utom hvad angår deras egentliga tjänsteverksamhet

vid armén. Öfver denna verksamhet torde det nya sjukvårdsstyrelsen

böra erhålla uppsikt, under det att kontrollen öfver deras medicinska

verksamhet i öfrigt bör, såsom nyss framhållits, bibehållas

oförändrad, sådan den hittills varit. Äfvenledes torde bestraffningen

af militärläkare och militärveterinärer för fel, som de i tjänsten kunna

begå under utöfvandet af sin vetenskap — bestraffningen af sådana fel

är enligt § 146 af strafflagen för krigsmakten undantagen från denna

lags område — fortfarande böra falla under allmän lag och medicinalstyrelsens

disciplinära myndighet. Äfven torde, i fråga om rätten för

extra militärläkare och fältläkarstipendiater, som icke äro legitimerade

läkare, att utfärda medikamentsrekvisitioner, nu gällande ordning fortfarande

böra äga tillämpning och sålunda medgifvandet af sådan rätt

varda bibehållen hos medicinalstyrelsen.

Hvad slutligen vidkommer de rent hygieniska frågorna, såsom förekommandet

och hämmandet af epidemier och epizootier, synas sådana

föreskrifter böra utfärdas, som främja och betrygga samverkan mellan

sjukvårdsstyrelsen samt medicinalstyrelsen, hvilken senare styrelse skulle,

under Kungl. Maj:t, fortfarande vara den högsta mydigheten i nu berörda

frågor. Beträffande förslag till kasern- och sjukhusbyggnader

samt provianterings- eller utspisningsstater är Kungl. Maj:t oförhindrad

att, när så erfordras, inhämta medicinalstyrelsens mening. Denna styrelse

har föreslagit, att en i hygien fackkunnig person skulle såsom

konsulent i hygieniska frågor, mot ett årligt arfvode om 2,000 kronor,

ständigt vara tilldelad sjukvårdsstyrelsen. Att behof af eu sådan hygieniker

i vissa fäll och under vissa förhållanden kan förefinnas torde vara

ostridigt, men däraf följer icke, att en konsulent i hygien behöfver

ständigt vara anställd i styrelsen. Behofvet af en rådgifvare i hithörande

angelägenheter torde i hvarje särskild! fäll böra och kunna tillgodoses.

Ur den redogörelse, vi nu lämnat för den tilltänkta organisationen

af do särskilda afdelningarna af arméns centrala förvaltningsmyndighet

framträda ock formerna för det gemensamma ämbetsverket: arméförvaltningen.

Genom öfverflyttning af ärenden mellan departementen

inbördes åstadkommes eu mera konsekvent arbetsfördelning dem

(imellan än hittills — till vinst, såsom vi tro, för deras sakkunniga och

fackmannamässiga behandling — och genom sammanförandet af bokföring,

medelsredovisning och formell revision för hela armén å ett departement

vinnes i denna viktiga del af arméförvaltningens åligganden

Arméförva

ningen

gemensam

s. 38 Kontrollera mot PDF

Armé för vältning

ens

plenum.

38 Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

större enhet, hvilken icke blott måste blifva till gagn och lättnad för

utomstående och underordnade myndigheter utan jämväl åt det centrala

ämbetsverket själft bringa en större grad af fasthet och sammanhållning

än för närvarande.

Någon anledning att förändra de nuvarande benämningarna å arméförvaltningen

och dess särskilda departement har icke synts oss föreligga.

Att vi, såsom af det ofvan sagda framgår, ansett oss icke böra

föreslå benämningen sjukvärdsdepartementet för den afdelning inom arméförvaltningen,

hvilken skall handlägga ärenden angående arméns sjukvård,

utan åt densamma gifvit namnet armé/afvältning ens sjukvårdsstyrelse, beror

därpå, att det synts oss lämpligt att genom denna skiftning i benämningarna

gifva uttryck åt den från arméförvaltningens departement i

viss män afvikande ställning, som denna afdelning intager dels genom sitt

nära samband med medicinalstyrelsen och dels genom den ringa omfattningen

af medelsförvaltningsärenden, Indika tillhöra densamma.

De för arméförvaltningen i dess helhet gemensamma ärendena behandlas

för närvarande i plenum, och så bör tydligtvis allt fortfarande

vara förhållandet. Dessa gemensamma ärenden hafva hittills så godt

som uteslutande bestått i sådana, som röra de civila tjänstemännen, men

enligt vår mening bör därtill komma ännu en synnerligen viktig grupp,

nämligen arméförvaltningens deltagande i förberedelserna för krigsberedskapen

och för uppgörandet af statsregleringen under fjärde hufvudtiteln.

Det är uppenbarligen af stor vikt, att redan från början, då de för olika

grenar af landtförsvaret erforderliga medelsbeloppen öfvervägas, samarbete

äger rum mellan representanterna för dessa grenar, så att krafven

och önskemålen kunna mätas med hvarandra, hvad som beiinnes mindre

nödvändigt kunna tillsvidare skjutas å sido och de gemensamma krafterna

inriktas på framförandet och möjliggörandet af det, som är framför

annat viktigt. Synnerligen önskligt vore, att i dessa öfverläggningar

inom arméförvaltningen statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet,

med begagnande af sin författningsenliga rätt därtill, deltoge

samt genom sin insikt i statshushållningens allmänna läge gåfve de

rätta proportionerna åt anslagsäskandena. Jämväl chefen för generalstaben

borde därvid vara närvarande för att klargöra krigsberedskapens

ställning och kraf.

Arméförvaltningskommittén har föreslagit den förändring i sammansättningen

af plenum, att endast departementscheferna skulle däri deltaga

med ett krigsråd såsom föredragande. Häremot vilja vi allenast

framhålla, att vid handläggningen af frågor rörande den civila personalens

antagande, afskedande eller placering de civila byråcheferna

(krigsråden), hvilka torde äga större kännedom om denna personal med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o Hd. 99

•

afseende å tjänstgöringsförhållanden o. s. v. än departementscheferna,

synas böra äga säte och stämma i plenum, samt att i sådana frågor

rörande arméns sjukvårds- och veterinärväsende, som äro af beskaffenhet

att böra i plenum behandlas, jämväl öfverfältläkaren bör däri deltaga.

Under våra öfverläggningar om lämpligaste sättet för arméförvaltningens

organisation hafva vi ofta haft anledning att ifrågasätta,

huruvida icke vissa fördelar skulle vara att vinna genom inrättandet

af ett gemensamt chefskap för detta ämbetsverk. I chefens hand skulle

samlas alla de trådar, som förbinda centralförvaltningen dels med landtförsvarsdepartementet

dels ock med lokalförvaltningarna, och han skulle

representera den enhet och sammanhållning i arméförvaltningen, hvilken

vi redan förut framhållit såsom eftersträfvansvärd. Enligt de konturer

för hans verksamhet, Indika vi sökt uppdraga, skulle han följa göromålen

å de särskilda departementen, äga att, då han så ansåge nödigt

och nyttigt, deltaga i ärendenas behandling, själf handlägga ärenden åt

sådan räckvidd, att de berörde flere departements verksamhetsområden

eller hela den centrala förvaltningen såsom till exempel organisationsfrågor

och förberedelserna för statsregleringen in. m. samt öfverse och

ansvara för krigsberedskapen af materiel och förnödenheter. Det

kunde ock tänkas, att ett dylikt chefsskap inom arméförvaltningen kunde

vara af betydelse, därest frågor rörande riksförsvaret i dess helhet komma

att göras till föremål för behandling af en sådan permanent kommission,

som i 1904 års statsutskotts betänkande n:o 5, punkt 41:o, omförmäles,

och hvilken bland annat skulle upptaga till pröfning den lämpliga fördelningen

under fredstid och för längre tidsperioder mellan krigsmaktens

olika grenar af påräkneliga medeltillgångar.

Å andra sidan hafva vi icke förbisett, att åtskilliga anmärkningar

kunna framställas mot ett dylikt förslag, och att det framför allt blefve

synnerligen svårt att rätt afväga befogenhet, makt och ansvar mellan

å ena sidan ifrågavarande chef och å andra sidan dels statsrådet och

chefen för landtförsvarsdepartementet dels arméförvaltningens departementschefer.

Att lösa denna fråga erbjuder alltså betydande svårigheter

och har naturligtvis icke låtit sig göra under den tid, som stått till

buds för våra arbeten. Vi hemställa emellertid, att den — utan att nu

hindra genomförandet al'' arméförvaltningens omorganisation i öfrigt —

framdeles efter allsidig utredning upptages till pröfning.

Arméförvaltningens nuvarande stat upptager, förutom åtskilliga

militära och civilmilitära tjänster, ett antal civila befattningar med olika

benämningar, fördelade å de särskilda departementen. Emellertid skall

enligt den för ämbetsverket gällande instruktion fullmakt inom arrnélorvaltningen

i regeln icke afse viss befattning, utan tjänst i allmänhet

Gemensamt

chefsskap.

AnnéfÖruaU

ningens civil

personal.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Kompetens
villkor.

inom tjänstegraden, med förbehållen rätt i fråga om civila byråchefer

för Kungl. Maj:t, på förslag af departementscheferna gemensamt, och i

fråga om öfriga tjänstemän för arméförvaltningen att placera fullmaktens

innehafvare i den befattning, där det af behofvet fordras eller han

finnes företrädesvis passande.

Denna princip för tillsättande af de särskilda tjänstebefattningarna

torde vara fullt riktig, och anse vi den böra vinna ytterligare tillämpning

dels därigenom, att i staten för arméförvaltningen icke upptagas

vissa olika tjänster utan allenast antalet af tjänstemän i de särskilda

lönegraderna, dels ock genom en oftare förekommande ompröfning af

tjänstemännens placering till tjänstgöring. Man bör nämligen utgå från

den grundsatsen, att tjänstemännen skola fullgöra allt det arbete, som

deras tid medgifver, samt sålunda frångå den hittills gällande uppfattningen,

att en tjänsteman allenast har att uppfylla de tjänsteplikter,

hvilka skola utöfvas i en viss bestämd befattning, exempelvis såsom

registrator å fortifikationsdepartementet eller såsom revisor å civila

departementet. Att med en ändamålsenligt uppgjord arbetsfördelning

mellan tjänstemännen deras verksamhet under längre tidsperioder kommer

att äga rum i samma tjänstebefattning är gifvet och synes ingalunda

vara klandervärd^ då man i allmänhet kan förvänta större rutin

och arbetsprodukt af den, som är van att utföra ett visst arbete, än af

den, hvilken endast för tillfället fullgör detsamma. Men den en gång

uppgjorda arbetsfördelningen bör icke äga bestånd längre än den befinnes

i alla afseenden fullt lämplig, hvarförutom det bör tillkomma vederbörande

chefer att exempelvis ålägga en revisor å civila departementet,

hvilken afslutat sin granskningslott för året, att tillsvidare biträda med

bokhållargöromålen å intendentsdepartementet o. s. v. För att gifva särskild

anledning till begagnande af denna tjänsternas rörlighet anse vi

lämpligt, att i arméförvaltningens instruktion intages bestämmelse

därom, att placeringen af de civila tjänstemännen skall pröfvas minst

eu gång hvarje år.

Såsom kompetensvillkor för att antagas till civil tjänsteman hos

arméförvaltningen är enligt kungörelsen den 12 maj 1.865 angående

förändrade villkor för anställning i statens civila tjänstebefattningar

stadgadt, att den, som aflagt examen till Kungl. Maj:ts kansli, är behörig

att vinna anställning inom arméförvaltningens såväl kansli- som

kameral- och räkenskapsafdelningar, ämbetsverket dock obetaget att

äfven på examen till rättegångsverken medgifva dylik anställning.

Enligt Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående juridiska examina den 29

april 1904 skall sist nämnda examen inom kort upphöra och kom
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

41

mer hädanefter att närmast motsvaras af juris kandidatexamen. I likhet

med arméförvaltningskommittén anse vi, att såsom villkor för antagande

till extra tjänsteman hos arméförvaltningen bör uppställas, att

vederbörande aflagt juris kandidat- eller kansliexamen. Att på förhand

bestämma viss företrädesrätt för den, hvilken aflagt den högre examen

och möjligen härutöfver erhållit ytterligare utbildning såsom t. ex. under

tingstjänstgöring, anse vi emellertid icke lämpligt, utan lärer det få

vara beroende på ämbetsverkets pröfning i hvarje särskild! fall, hvilken

af flere inträdessökande bör lämnas företräde, därvid icke blott examensmeriter

utan jämväl andra personliga egenskaper, som under proftjänstgöring

ådagalagts, böra vara bestämmande. Då inom arméförvaltningen

liksom inom andra statens verk skicklighet och förtjänst äro de

enda giltiga befordringsgrunderna, bör ingen endast på den grund,

att han aflagt lägre examen, vara utestängd från möjligheten att komma

fram till de högsta lönegraderna.

Arméförvaltningskommittén har tillika föreslagit, att för erhållande

af ordinarie tjänst i första lönegraden inom arméförvaltningen bör såsom

kompetensvillkor uppställas, att den sökande skall, på sätt arméförvaltningen

äger bestämma, hafva aflagt godkändt prof i bokföring.

Vi anse uppfyllandet af detta kompetensvillkor synnerligen önskvärd!,

men vilja framhålla nödvändigheten af att, särskild! innan tillfälle till

undervisning i bokföring blifvit af staten beredt antingen i sammanhang

med universitetsstudierna eller eljest, intyg från annat håll om kunskap

i bokföring må vara tillfyllestgörande. De kommitterade, som Kung!.

Maj:t den 17 oktober 1902 förordnade för afgifvande af utlåtande och

förslag om åtgärder för begränsning af studietiden inom de juridiska,

medicinska och filosofiska fakulteterna vid högskolorna i riket, hafva

uppmärksammat vikten af bokföringskunskap, i det de, i sammanhang

med sitt den 12 september 1903 afgifna betänkande angående examina

samt undervisnings- och studieväsendet inom de juridiska fakulteterna

vid rikets universitet, i särskild skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställt om

vidtagande af de åtgärder, som kunde finnas erforderliga för åvägabringande

vid universiteten i Uppsala och Lund af årligen återkommande

undervisningskurser i bokföring för de studerande inom olika fakulteter,

hvilka vilja begagna sig af en sådan undervisning, med rätt för dem

att öfver nöjaktigt genomgången kurs erhålla intyg. Såvidt vi kunnat

inhämta, hafva emellertid åtgärder i detta syfte ännu icke vidtagits.

Af vikt synes oss vara, att hos arméförvaltningen icke antagas

flere extra tjänstemän än behofvet kräfver, samt att — på sätt arméförvaltningskommittén

föreslagit — ett sådant tillägg till bestämmelig.

till Hiksd. Prof. 1307. 4 Sami. 1 Afl. 71 Haft. (i

Kunskap i

bokföring.

Proftjänst
giiring.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

serna om extra tjänstemäns antagande göres, att en inträdessökande,

hvilkens ansökning vunne bifall, skall vara underkastad viss tids proftjänstgöring

vid förvaltningens olika grenar, innan lians antagande definitivt

bestämmes, samt att, efter den utsatta pröfvotidens tilländagång,

fråga om hans anställning i ämbetsverket skall upptagas till afgörande,

och upplysning genast honom meddelas, om hans tjänstgöring ansetts

nöjaktig eller icke, i hvilket senare fall han icke må hafva anledning

att, till men för beredandet af utkomst annorstädes, vidare ägna sitt

arbete åt arméförvaltningen.

Efter proftjänstgöringen böra de extra tjänstemännen någon tid

tjänstgöra hos regementsförvaltning eller arméfördelningsintendentur

för att erhålla insikt i förvaltningsärendenas behandling hos lokalmyndigheterna.

Då det icke kan ifrågasättas, att denna tjänstgöring skall

äga rum utan ersättning, hafva vi — i likhet med arméförvaltningskommittén

— i beräkningarna af anslaget till vikariatsersättning, arfvoden

till extra ordinarie tjänstemän, tillfälligt biträde och renskrifningskostnad

upptagit ett belopp af 1,650 kronor, afsedt att lämna tillgång

till ersättning för sådan tjänstgöring med tre kronor om dagen

under sex månader åt tre af arméförvaltningens extra tjänstemän.

Skrifbiträden. I sammanhang med frågan om anställning af civila tjänstemän hos

arméförvaltningen, vilja vi framhålla, att, då det är en god regel, att

allt arbete bör utföras af personal med kompetens, lämpad efter arbetet,

det bör tillses, huruvida icke de enklare göromålen inom arméförvaltningen

böra kunna i större grad än nu äger rum anförtros åt personal

med mindre kvalifikationer än tjänstemännen eller åt kvinnliga biträden.

Exempelvis torde eu del af diarieföreningen kunna verkställas af renskrifverskor

— enligt hvad vi inhämtat är detta redan nu förhållandet

inom ett af arméförvaltningens departement — och likaledes lärer det

med fördel låta sig göra att anförtro utskrifning af anordningar, verkställande

af siffergranskning m. m. dylikt åt kvinnor.

Merkantilt Innan vi öfvergå till frågan om sammansättningen af de särskilda

k°nsTaplt~ departementen, vilja vi framhålla önskvärdheten däraf, att uti de många

och viktiga ärenden, som tillkomma arméförvaltningen med afseende å

upphandlingen af materialier och förnödenheter för armén, merkantil

sakkunskap mera än hittills får göra sig gällande. Det skulle utan

tvifvel vara af betydelse, att den upphandlande myndigheten ägde tillfälle

och vid större leveranser vore skyldig att från sakkunnigt håll

inhämta råd och upplysningar. Detta sker till en viss grad därigenom,

att arméförvaltningen i förekommande fall vänder sig till tekniskt kun
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

43

niga personer, materialprofningsanstalter, kemiska byråer in. in. De

rent merkantila synpunkterna torde emellertid icke härigenom vara

tillräckligt tillgodosedda. Dit hör, att arméförvaltningen skall kunna

erhålla kännedom om den gynnsammaste platsen och tidpunkten för en

upphandling, om förhållandet mellan fordradt pris och varans värde

o. s. v. Af vikt är ock, att förslag till leveranskontrakt underkastas

granskning ur praktiska affärssynpunkter samt att upplysningar om

marknadsläget i allmänhet tillhandahållas arméförvaltningen, så att en

planerad upphandling må kunna uppskjutas till lämpligare tid, eller, i

fall omständigheterna därtill föranleda, äga rum tidigare än ämnadt

varit. Detta kan vinnas därigenom, att Kungl. Maj:t utser en i hithörande

angelägenheter väl förfaren man, hvilken såsom för viss tid

anställd merkantil konsulent skulle äga att i sådana frågor tillhandagå

arméförvaltningen och bevaka dess intressen. Själffallet är att nödiga

garantier måste finnas för, att han icke missbrukade sin ställning och

att han ej deltoge i leveranser till armén. Anställandet af en dylik

konsulent skulle ej heller utesluta anlitandet af tekniskt utbildade rådgifvare,

när så erfordrades. Ett annat sätt att lösa denna fråga vore,

att arméförvaltningen i hvarje särskildt fall ägde tillkalla en på det

förevarande området speciellt fackkunnig merkantil konsulent. Då vi

emellertid icke ansett oss kunna nu framlägga ett fullt genomarbetadt

förslag till ett merkantilt konsulentskap, få vi hemställa, att herr

statsrådet behagade taga frågan under närmare öfvervägande samt

hos Kungl. Maj:t utverka, att i armé förvaltningens instruktion intagas

de bestämmelser härom, som må finnas mest ändamålsenliga. I våra

beräkningar af det i arméförvaltningens stat ingående anslaget till vikariatsersättning,

arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, tillfälligt biträde

och renskrifningskostnad hafva vi upptagit ett belopp af 3,000 kronor

för anordnande af ett merkantilt konsulentskap.

I detta sammanhang vilja vi uttala den meningen, att någon begränsning

i vederbörande chefers handlingsfrihet beträffande ekonomiska

angelägenheter synes böra äga rum. Under nuvarande förhållanden

har en departementschef i arméförvaltningen ensam förfoganderätt öfver

alla de medel, hvilka tillhöra hans departements vård och förvaltning,

utan annan inskränkning än den, som ligger i hans allmänna ämbetsmannaansvar.

Om chefen i hithörande ärenden öfverskrider sin befogenhet,

är visserligen den föredragande berättigad och skyldig att

reservera sig, men beslutet går icke desto mindre i verkställighet. I

detta afseende synes oss en annan ordning önskvärd, när det gäller

användningen af de af Riksdagen till militära ändamål anslagna,

Cliefs bestämmanderätt

i

ekonomiska

frågor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Artilleride
partemcntet.

betydande medel. Därest chefen beslutar en statsutgift till belopp af

10,000 kronor eller däröfver, eller eu åtgärd, hvars verkställighet framdeles

kan medföra kostnader till minst nämnda belopp, men föredraganden

anser, att detta belut strider mot gällande författningar eller statens

bästa, och alltså reserverar sig mot detsamma, bör beslutet, enligt

vår mening, icke gå i verkställighet, förrän detsamma blifvit af

Kungl. Maj:t gilladt. Därest en dylik bestämmelse varder meddelad, bör

den gifvetvis gälla hela arméförvaltningen.

Enligt hvad i det föregående yttrats i fråga om grunderna för

arméförvaltningens organisation, skulle tyngdpunkten af artilleridepartementets

verksamhet förläggas till militärbyrån, med hvilken skulle

införlifvas generalfälttygmästarens expedition och artilleristabens konstruktionsafdelning.

Arméförvaltningskommittén har föreslagit, att denna

byrå skulle underställas fälttygmästaren samt arbeta på tre afdelningar,

nämligen

första expeditionsafdelningen (2 artilleristabsofficerare och 2 departementsskrifvare)

för de ärenden, som nu handläggas af militärbyrån

och beredas af byråchefsassistenten, d. v. s. ärenden rörande eldhandvapen

och deras ammunition m. m.;

andra expeditionsafdelningen (1 artilleristabsofficer och 1 departementsskrifvare)

för de ärenden, som nu handläggas af generalfälttygmästarens

expedition, d. v. s. ärenden rörande artilleriets materiel och

ammunition in. m.; samt

konstruktionsafdelningen (3 artilleristabsofficerare och 2 departementsskrifvare)

för ärenden, som nu handläggas af artilleristabens konstruktionsafdelning,

d. v. s. ärenden rörande konstruktioner i fråga om

artillerimateriel och ammunition.

Mot den personalberäkning, som uti detta förslag kommit till uttryck,

torde icke något vara att erinra; dock torde tjänstemännens placering

icke böra i staten fastställas, utan allenast i arméförvaltningens

instruktion intagas och alltså kunna af Kungl. Maj:t utan Riksdagens

hörande förändras, om anledning därtill gifves.

Arméförvaltningskommittén har å artilleridepartementets civilbyrå

uppfört en departemeutsskrifvarebeställning. Då emellertid civilbyrån

enligt vårt förslag skall bestå af civil personal från arméförvaltningens

gemensamma stat, och departementsskrifvaren icke synes böra därå

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

45

uppföras, torde denna beställning, som är nödvändig för den sakliga

revisionen och persedelgranskningen, böra öfverflyttas till militärbyrån.

Artilleridepartementets militärbyrå skulle alltså komma att bestå

af följande ordinarie ämbets- och tjänstemän, nämligen:

en chef, generalfälttygmästaren,

fälttygmästaren, föredragande,

sex artilleristabsofficerare, och

sex departementsskrifvare.

Arméförvaltningskommittén har föreslagit, att fälttygmästarbeställningen

skulle likställas med öfverstebeställning och sålunda vara förenad

med de aflöningsförmåner, som tillkomma öfverste. Under närvarande

förhållanden synes dock icke någon ändring böra inträda beträffande

fälttygmästarens aflöningsförmåner, emedan frågan härom står i samband

med spörsmålet rörande tygstaternas ändamålsenliga organisation,

livilket spörsmål ännu icke synes moget till afgörande.

För närvarande finnas å staten för artilleristaben uppförda arfvoden

till sammanlagdt åtta artilleristabsofficerare, sekreteraren och konstruktionsofficeren

inräknade däri. Då uti inspektörens för artilleriet

stab och expedition, förutom chefen för artilleristaben, fyra artilleri stabsofficerare

erfordras, återstå fyra för användning i artilleridepartementet.

Följaktligen skulle två artilleriofficerare tillkomma. Motsvarande arbetskrafter

tagas emellertid redan under nuvarande förhållanden i anspråk

inom artilleridepartementet. Vid dess militärbyrå äro nämligen anställda

två artilleriofficerare, en såsom assistent motett arfvode af 1,000

kronor å departementets stat och en såsom extra assistent enligt nådiga

brefvet den 29 janirari 1904 mot ett årligt arfvode å 800 kronor, utgående

från anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar

samt artilleriets öfningar och materiel. Det torde böra erinras därom,

att ifrågavarande 800 kronor före nyssnämnda nådiga beslut utgingo

såsom ersättning för uppsikten öfver kruttillverkningen i riket, men

genom detsamma blefvo indragna för att i stället användas till en

oundgängligen nödvändig förstärkning af arbetskrafterna å artilleridepartementets

militärbyrå. I öfverensstämmelse med hvad arméförvaltningskommittén

i detta afseende föreslagit, böra nu ornförmälda båda

arfvoden upphöra att utgå, och i stället två nya artilleristabsofficersarfvoden,

det ena å 1,200 och det andra å 1,000 kronor, tillhopa

sålunda 2,200 kronor, uppföras å staten för artilleristaben.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

De sex departementsskrifvarna synas ändamålsenligen böra tillhöra

artilleriets tygstater, till hvilka de, med hänsyn till den för dem afsedda

verksamhet, otvifvelaktigt närmast höra. För närvarande äro

underofficerare, till ett antal af fyra, kommenderade från artilleritruppförbanden

till de expeditioner m. in., som skulle uppgå i artilleridepartementet.

Då artilleriets omorganisation genomförts, torde detta förhållande

icke kunna fortfara, enär truppförbanden då behöfva för dem

beräknade underofficerare. Arméförvaltningskommittén anser, att denna

personal borde upptagas å artilleridepartementets militärbyrå, och att, det

till de särskilda afdelningarna (expeditions- och konstruktionsafdelningarna)

förlagda registrerings- och revisionsarbetet, förandet af liggare

och förteckningar äfvensom renskrifning och, å konstruktionsafdelningen,

ritning borde anförtros åt denna personal. Personalen hade visserligen

icke vunnit den teoretiska utbildning, som erfordrades af de

civila tjänstemännen, men den besutte en genom aflagda underbefälsexamina

och praxis vunnen sakkunskap, som de civila tjänstemännen

saknade, och som just för utförandet af dessa göromål inom artilleridepartementets

förvaltningsområde med dess speciella materiel och därför

begagnade säregna benämningar, vore af synnerlig betydelse. En

säkerhet för erhållandet af dugliga förvaltningstjänstemän från underofficerskårerna

förefunnes i det förhållandet, att urval kunde ske

bland så många, och att de, som utvaldes, redan förut genom dem anförtrodda

förvaltningsgöromål kunnat ådagalägga sin lämplighet för förvaltningsväsendet,

särskildt, i hvad det omfattade ifrågavarande speciella

del.

För departementsskrifvarna har arméförvaltningskommittén föreslagit

tygförvaltares afiöningsförmåner samt dessutom ett årligt arfvode

af 500 kronor. Enligt hvad generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet meddelat, skulle det dock vara ändamålsenligare att i

stället för sådant arfvode uppföra ett andra ålderstillägg. Det vore

nämligen icke lämpligt att låta en departementsskrifvare genast vid

tjänstens tillträdande erhålla arfvodet i fråga, men, om en sådan skrifvare

väl förrättat sin tjänst i tio år, vore för honom ett andra ålderstillägg

en förtjänt och behöflig löneförbättring. Denna uppfattningsynes

oss väl grundad. Tygförvaltarens afiöningsförmåner utgöra —

jämte inkvarterings- och servisbidrag å 400 kronor — lön 1,320 kronor

och dagaflöning 3 kronor (tillsammans 2,815 kronor) samt 500 kronors

ålderstillägg å lönen efter fem års väl vitsordad tjänst. Kommer därtill

ytterligare ett ålderstillägg å 500 kronor, så skulle sammanlagda

beloppet af departementsskrifvarnas slutliga afiöningsförmåner utgöra

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

47

3,815 kronor, eller enahanda belopp som enligt innevarande Riksdags

på Kungl. Maj:ts förslag fattade beslut skall utgå till tygförvaltarna å

Stockholms tygstation. Mot bestämmandet af ifrågavarande aflöningsförmåner

till nämnda belopp hafva vi intet att erinra.

Kommitténs förslag till personalsammansättning af civilbyrån (förutom

1 krigsråd gemensamt med fortiiikationsdepartementet, 1 sekreterare

och kamrerare, 1 förste revisor, 1 redogörare och bokhållare, 1

registrator och revisor samt 1 departementsskrifvare) måste undergå

väsentlig förändring med hänsyn till den ifrågasatta öfverflyttningen

till civila departementet af räkenskaps- och det formella revisionsväsendet.

Enligt vår mening böra för närvarande å civilbyrån placeras

1 krigsråd, gemensamt med fortifikationsdepartementet, 1 sekreterare

och kamrerare samt 1 registrator och bokhållare.

Krigsrådet skulle föredraga ej mindre mål och ärenden rörande

.upprättandet af leverans- och andra kontrakt, som ej tillhöra militär

föredragandes handläggning, än äfven utbetalningar på grund af alla

inom departementet upprättade kontrakt samt på grund af räkningar

och rekvisitioner i öfrigt. Han skulle därjämte handhafva ärenden rörande

tillämpning och tolkning af administrativa och ekonomiska författningar

i fråga om artilleridepartementets ämbetsförvaltning m. in.

Sekreteraren och kamreraren skulle uppsätta skrivelser såväl i de af

krigsrådet föredragna ärendena som i sådana ärenden, hvilka föredragits

af militär föredragande och för skrifvelses uppsättande till honom öfverlämnas.

Han skulle tillika deltaga i utredningar samt förvara departementets

kontrakt och värdehandlingar in. m.

Registrator^ o clP fy okhällar en skulle diarieföra departementets ärenden

samt granska inkomna räkningar och rekvisitioner, hvilka äro af beskaffenhet

att föranleda utbetalningar direkt från arméförvaltningens

kassa, äfvensom bokföra i särskild liggare såväl dylika utbetalningar som

af underlydande myndigheter redovisade förskottsmedel. Därjämte torde

det kunna åläggas honom att vara redogörare för de medel, som äro

anvisade å staten för artilleriets tygstater, hvarigenom det arfvode,

500 kronor, som för närvarande, enligt kungl. brefvet den 31 december

1902, utgår frän vapenanslaget till en redogörare, komme att besparas.

I den af oss till herr statsrådet den 21 niistlidne februari aflåtna

skrifvelse • angående handhafvande af ärenden rörande uppförandet

af nya kasernetablissemang för armén hafva vi föreslagit,

att dessa ärenden skulle uppdragas åt eu särskild kommission. Å fortifikationsdepartementet

skulle alltså hädanefter handläggas allenast

Fortifika
tionsdepartc
mentet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

fästningsbyggnadsärenden samt angelägenheter angående byggnadsunderhållet

vid armén. Båda dessa grupper af ärenden behandlas för

närvarande i tekniskt afseende å de båda byggnadsafdelningarna inom

fortifikationsstabens hufvudstation, hvilka enligt hvad i det föregående

är anfördt, böra införlifvas med departementet.

Den utaf Kungl. Magt tillsatta kommittén för arméns byggnader

har, såsom ofvan är nämndt, föreslagit, att underhållet af arméns byggnader

skulle öfverflyttas från fortifikations- till intendentsdepartementet.

Kommittén har till stöd för detta förslag anfört, att, då arbetet med

anläggning af nya kasernetablissemang ej vidare skulle ombesörjas af

fortifikationen och fortifikationsdepartementet, äfven den framtida vården

af kasern- och lägeretablissemang borde ordnas utan anlitande af

nämnda myndigheter.

Häruti kunna vi emellertid icke instämma. Äfven om vi ansett

det ändamålsenligt, att det under några år framåt pågående, forcerade

arbetet med uppförandet af nya kasernetablissemang öfverlämnas till

annan myndighet, då dess öfvervakande uppenbarligen ej kan jämte

andra ämbetsgöromål medhinnas af chefen för fortifikationen, följer däraf

icke, att vi hysa tvekan om lämpligheten däraf, att byggnadsunderhållet

vid armén fortfarande anförtros åt fortifikationen eller arméförvaltningens

fortifikationsdepartement. Den sakkunskap i hithörande angelägenheter,

som i stort sedt otvifvelaktigt förefinnes bland den personal,

hvilken i en följd af år ägnat sig däråt, torde lämna erforderlig trygghet,

för att dessa ärenden varda på ett tillfredsställande sätt handhafda.

De anmärkningar, som riktats mot fortifikationen såsom kasernbyggnadskår,

torde knappast träffa den personal, som omhänderhar byggnadsunderhållet

i orterna, nämligen fortifikationsbefälhafvarne. Och

hvad vidkommer handhafvande! af de till byggnadsunderhållet anvisade

medlen, har Kungl. Maj:t genom detaljerade bestämmelser i den för

anslaget till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens öfningar och materiel den 18 sistlidne januari

fastställda stat träffat — såsom det vill synas — fullt betryggande

anordningar för, att dessa medel varda med sparsamhet och ändamålsenlighet

använda.

Att emellertid fortfarande åtskilligt kan iakttagas för att åvägabringa

kontroll och ansvar samt sparsamhet i afseende å byggnadsunderhållet,

är otvifvelaktigt. Häribland må nämnas, att för hvarje kasernetablissemang

eller andra landtförsvaret tillhörande byggnader bör

utses en »vice värd» med skyldighet att öfvervaka och ansvara för

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

49

byggnadernas behöriga vård och underhåll, att vid förekommande ny-,

om- eller påbyggnadsarbeten eller mera omfattande reparationsarbeten

entreprenadsystemet alltid tillämpas, att de till tjänstgöring vid arméfördelningsstaberna

kommenderade fortifikationsofficerarna utses af Kungl.

Maj:t bland dem af fortifikationens personal, som härtill genom sin utbildning

och föregående verksamhet äro bäst skickade o. s. v.

Fortifikationsdepartementets militärbyrå skulle hädanefter komma

att bestå af en regementsofficer vid fortifikationen såsom chef och föredragande,

under hvilken närmast skulle lyda en fästningsbyggnadsafdelning

och en kasernbyggnadsafdelning, hvardera med en afdelningschef

och erforderlig militär personal i öfrigt från fortifikationen.

Den å fortifikationens stat för närvarande uppförda sekreteraren,

hvilken tillhandagår chefen vid handläggning af civila ärenden, torde

hädanefter icke behöfva kvarstå å nämnda stat utan i stället böra ingå

bland arméförvaltningens civila personal. Den för den nuvarande innehafvaren

af ifrågavarande beställning gällande fullmakt torde möjligen

lägga hinder i vägen för en dylik öfverflyttnings omedelbara verkställande,

men då nämnde beställningsinnehafvare nästkommande år är

berättigad och tre år senare skyldig att från tjänsten afgå med pension

och fyllnadspension, kan uppskofvet därmed ej blifva långvarigt.

Beträffande fortifikationens civilbyrå hafva vi tänkt oss att till en

början där skulle placeras 1 krigsråd, gemensamt med artilleridepartementet,

1 sekreterare och kamrerare samt 1 registrator och bokhållare.

Krigsrådet skulle föredraga de mål och ärenden, som angå upprättandet

af leverans- och andra kontrakt, hvilka ej af den militära föredraganden

handläggas, utbetalningar på grund af alla inom departementet

upprättade kontrakt samt på grund af räkningar och rekvisitioner

i öfrigt, ärenden rörande förvärfvande och försäljning samt utarrendering

af fastigheter, tolkning och tillämpning af -ekonomiska författningar

m. m.

I fråga om sekreterarens och kamrerarens samt registratorns och bokhållarens

tjänstebefattningar gäller i tillämpliga delar hvad som ofvan

är anfördt rörande motsvarande tjänster å artilleridepartementet.

Beträffande intendentsdepartementets sammansättning har generalintendenten

uti sitt den 14 augusti 1900 afgifna yttrande öfver arméförvaltningskommitténs

förslag uttalat den meningen, att detsamma

borde utgöras af

en utrustningsbyrål . , r.. , 1 ...... ,

hd underhåll,Vrå 1 Btallct for den nuvarande militarbyrån,

Inte.nden.ts
departemen
tet.

en underhållsbyrå

Bill. Ull Itiksd. Prat. 1907.

4 Sami. 1 A/d. 74 Haft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Civila departementet.

50 Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

en byggnadsbyrå och

en civilbyrå.

I det föregående hafva vi angifvit de skäl, som synas oss tala för

bibehållandet af byggnadsunderhållsärendena å fortifikationsdepartementet.

Den föreslagna byggnadsbyrån å intendentsdepartementet anse vi

alltså icke böra upprättas. Beträffande omorganisationen af intendentsdepartementets

militärbyrå till två särskilda byråer, den ena för utrustningen

och remonteringsväsendet, den andra för underhållet (lifsmedel,

furage, ved, ljus och vatten m. m.) hafva vi intet att erinra. Personalen

å dessa byråer skulle erhållas dels från den nuvarande militärbyrån

och dels från intendenturkårens hufvudstation, hvilken, enligt

hvad förut är nämndt, skulle till största delen uppgå i omförmälda byråer.

Å intendentsdepartementets civilbyrå synas till en början böra placeras

1 krigsråd, 1 sekreterare och kamrerare, 1 notarie, 1 bokhållare

och 1 registrator.

Krigsrådet skulle föredraga mål och ärenden angående upprättandet

af leverans- och andra kontrakt, som icke tillkomma de militära byråchefernas

handläggning, utbetalningar på grund af alla inom departementet

upprättade kontrakt samt på grund af räkningar och rekvisitioner

i öfrigt, äfvensom ärenden rörande tillämpning och tolkning af

ekonomiska författningar i fråga om intendentsdepartementets ämbetsförvaltning

m. m.

Beträffande sekreterarens och kamrerarens, bokhållarens samt registratorns

tjänsteåligganden skulle dessa vara öfverensstämmande med dem,

som tillkomma motsvarande tjänstemän å artilleri- och fortifikationsdepartementen.

Notarien skulle biträda med uppsättande af skrivelser,

verkställa utredningar in. m.

Till arméförvaltningens civila departement skulle öfverflyttas bokförings-,

medelsredovisnings- och revisionsväsendet för hela arméförvaltningen

och detta departement måste därför betydligt utvidgas. För närvarande

består det af allenast en byrå med 1 krigsråd, 1 sekreterare,

1 kamrerare (föredragande i vissa mål och ärenden), 1 revisor samt 1

revisor och bokhållare. Under civila departementet lyda för närvarande

jämväl de för hela ämbetsverket gemensamma boksluts- och kassakontoren,

det förra med 1 bokslutskamrerare och 1 bokhållare (numera

tjänstgörande å civila departementets byrå), det senare med 1

krigskassor. Den för arméförvaltningen gemensamma ombudsmannen

hör ock närmast till civila departementet.

Det blifvande civila departementet hafva vi tänkt oss organiseradt,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

51

under generalkrigskommissarien såsom chef, med en kanslibyrå, bestående

af 1 krigsråd, 1 sekreterare och 2 notarier, samt en kameralbyrå,

bestående af 1 krigsråd, 1 sekreterare och 2 kamrerare. Till kameralbyrån

skulle jämväl höra bokslutskontoret med 1 bokslutskamrerare

och 2 bokhållare, revisionskontor et med 2 första revisorer och 8 revisorer

samt kassakontoret med 1 krigskassor. Civila departementet skulle

hafva eu gemensam registrator. Ofvan angifna fördelning af personalen

afser, liksom förhållandet är med den å öfriga departements civilbyråer

upptagna personalen, allenast den första placeringen, hvilken sedermera

efter omständigheterna kan förändras.

De särskilda ämbete- och tjänstemännen hafva vi tänkt oss fördelade

till tjänstgöring på följande sätt:

a) Kanslibyrån.

Krigsrådet skulle föredraga mål och ärenden rörande arméns rekrytering,

aflöning åt arméns fast anställda personal, inkvartering,

stipendier, krigshögskolor, ridskolan, skjutskolan, militärläkares undervisning,

det frivilliga skytteväsendet samt arméförvaltningens civila

tjänstemän och arkiv*), hvarförutom han skulle deltaga i afgörandet

af anmärkningsmål efter lämplig fördelning med krigsrådet å kameralbyrån.

Sekreteraren skulle uppsätta skrivelser i de af krigsrådet föredragna

mål och ärenden.

Notarierna skulle biträda dels krigsrådet med utredningar m. in.

dels sekreteraren med uppsättning af skrivelser.

b) Kamer alby r än.

Krigsrådet skulle föredraga mål och ärenden rörande de värnpliktiges

aflöninga), rese- och traktamentsersättningars), reglementen för

enskilda pensionsinrättningar samt arméförvaltningens medelsbehof och

förskotts väsende (förhållandet till statskontoret och riksbanken)* 2 * 4). Han

skulle därjämte öfvervaka boksluts-, revisions- och kassakontorens verk
1)

Motsvarar krigsrådets å civila departementet nuvarande åligganden, med undantag däraf

att ärenden rörande rese- och traktamentsersättningar, enskilda pensionskassor och arméförvaltningens

kassa öfverflyttas till krigsrådet å kameralbyrån.

2) Tillhör för närvarande krigsrådets å intendentsdepartementet föredragning.

''■>) Tillhör för närvarande krigsrådets å civila departementet föredragning.

4) Tillhör för närvarande kamrerarens å civila departementet samt krigsrådens å de öfriga

departementen föredragning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

samhet1) och tillse, närmast under generalkrigskommissarien, ärendenas

behöriga gång därstädes. Slutligen skulle han deltaga i afgörandet

af vissa anmärkningsmål.

Sekreteraren skulle uppsätta skrivelser i de af krigsrådet föredragna

ärendena äfvensom anmärkningsresolutioner och skrivelser rörande infordrande

af förklaringar öfver anmärkningar in. m.

Af kamrerare skulle den ene förbereda ärendena rörande medelsbehof

och förskottsväsendet, föra afräkningar med statskontoret och

riksbanken samt i öfrigt biträda med utredningar i ärenden, som af

krigsrådet föredragas. Den andre kamreraren skulle hufvudsakligen

föredraga ärenden angående pensionering och understöd från Vadstena

krigsmanshuskassa, invalidhusfonden samt beväringsmanskapets invalidoch

pensionsfond").

Bokslutskontoret.

Bokslutskamreraren skulle, liksom nu, uppgöra arméförvaltningens

bokslut, men därjämte vara ansvarig för den dagliga bokföringen inom

arméförvaltningen och öfvervaka densammas behöriga gång.

Af bokhållarne skulle den ene föra arméförvaltningens böcker och

den andre ombesörja anordningsväsendet för hela arméförvaltningen.

Revision skontoret.

Förste revisorerna skulle vara förmän, hvar och en för sin rotel,

öfvervaka arbetet därstädes, granska och godkänna de af revisorerna

upprättade anmärkningsakterna och utställa desamma till förklaring,

föredraga anmärkningsmålen för generalkrigskommissarien och vederbörande

krigsråd samt själfva utföra revision antingen af vissa grupper

af redogörelser eller, på gifven anledning, af redogörelser, som fordra

särskildt noggrann kontroll. De skulle därjämte understundom verkställa

efter granskning af redogörelser, som granskats af någon revisor.

Revisorerna skulle verkställa formell granskning af räkenskaperna

rörande fjärde hufvudtiteln.

Kassakontoret anses böra organiseras på samma sätt som för närvarande.

Ä staten för de civila tjänstemännen bör upptagas jämväl den för

’) Tillhör för närvarande krigsrådet å civila departementet.

2) Tillhör för närvarande kamreraren å civila departementet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

53

arméförvaltningen gemensamma ombudsmannen. Beträffande de denne

tillkommande aflöningsförmånerna'' hafva vi icke ansett oss böra framställa

något förslag, då frågan om lönereglering för hela arméförvaltningen,

hvilken fråga torde i sammanhang med omorganisationen upptagas

till pröfning, icke utgjort föremål för våra öfverläggningar, men

vilja dock framhålla önskvärdheten af, att han under sina talrikt förekommande

tjänsteresor berättigas att åtnjuta reseersättning och dagtraktamente

enligt tredje klassen i resereglementet i stället för, såsom

hittills, enligt fjärde klassen.

Enligt arméförvaltningskommitténs förslag skulle sjukvårdsstyrelsen

sammansättas af följande personal:

en chef: generalläkare,

» föredragande för sanitetsärenden: fördelningsläkare,

» assistent: bataljonsläkare,

» assistent: sjukvårdsintendent,

» föredragande för veterinärärenden: regementsveterinär,

» adjutant, tillika diarieförande: bataljonsläkare,

» notarie, tillika sekreterare, och

» vaktmästare. I

I denna sammansättning har medicinalstyrelsen, frånsedt förslaget

om anställande mot arfvode af en konsulent i hygieniska frågor, föreslagit

den ändring, att ytterligare en adjutant, nämligen en vid truppförband

tjänstgörande bataljonsläkare, skulle uppföras i staten mot ett

art vode om 1,200 kronor, enär en sådan anordning, enligt styrelsens

mening, vore fördelaktig och därigenom åt ett större antal unga militärläkare

skulle kunna beredas tillfälle att vinna öfning i de till sjukvårdsstyrelsen

hörande göromål.

Ur denna synpunkt skulle det visserligen kunna vara lämpligt att

hafva truppförbandsläkare å stat anställda uti sjukvårdsstyrelsen, men

å andra sidan torde det vara mindre ändamålsenligt att låta vid regemente

eller kår tjänstgörande läkare förrätta adjutanttjänst hos chefen

för den nya styrelsen, synnerligast som adjutanten, enligt arméförvaltningskommitténs

förslag, tillika skulle vara diarieförande, en sysselsättning,

som i allmänhet icke synes böra tillkomma personer med

fullständig läkarutbildning. Diarieföringen torde mycket väl kunna

uppdragas åt eu därtill kompetent afskedad underofficer eller eljest

lämplig person. Därtill kommer, att den adjutanttjänst hos styrelsechefen,

som till äfventyra kan vara erforderlig, synes kunna ombesörjas

af den bataljonsläkare, som är assistent inom styrelsen.

Sjukvårds
styrelsen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Såsom chef för sjukvårdsstyrelsen har af såväl arméförvaltningskommittén

som medicinalstyrelsen föreslagits en generalläkare med

generalmajors rang och aflöningsförmåner. Det vill dock synas, som

om öfverstes aflöningsförmåner borde kunna anses såsom i det

stora hela tillfredsställande. För föredraganden för sanitetsärenden

bar medicinalstyrelsen föreslagit öfverstelöjtnants aflöningsförmåner, under

det att arméförvaltningskommitén bibehållit de aflöningsförmåner,

som för honom äro uppförda å staten för den nuvarande sjukvårdsbyrån

inom arméförvaltningens intendentsdepartement.

Dessa aflöningsförmåner utgöras af

lön ......................................................................................................kr. 3,400: —

arfvode .............................................................................................. » 1,000:

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar........................................ » 1,825:

eller tillsammans kr. 6,225: —,

hvartill komma 1,000 kronor i inkvarteringsersättning. Mot denna uppdelning

af löneförmånerna kan dock med fog anmärkas, att arfvode

är en olämplig form för ersättning af ordinarie tjänsteåligganden. Aflöningsättet

motsvarar det för fördelningsläkare bestämda, men under

det att aflöning i form af arfvode åt dem motiveras däraf, att de vid

sidan af sin ordinarie tjänst såsom regementsläkare utöfva de särskilda

åligganden, hvilka tillhöra dem såsom fördelningsläkare, saknas beträffande

föredraganden af sanitetsärenden i den föreslagna sjukvårdsstyrelsen

detta skäl, enär denne uti sin ifrågavarande befattning skall

förena alla honom åliggande tjänstegöromål. Det synes därför lämpligare

att, såsom medicinalstyrelsen föreslagit, för honom i staten uppföra

öfverstelöjtnants aflöningsförmåner med

lön.................................................................................................. kr. 4,500: —

dagaflöning å 5 kr. i 365 dagar.............................................. » 1,825:

eller tillsammans kr. 6,325: —

jämte — såsom hittills — 1,000 kronor i inkvarteringsersättning. Ökningen

i aflöningsbeloppet, jämfördt med det för chefen för arméförvaltningens

sjukvårdsbyrå nu utgående, utgör 100 kronor. I pensionsförmånerna

blir skillnaden större, i det att den nuvarande chefen är

berättigad till 2,720 kronor om året i pension, men den blifvande föredraganden

i sanitetsärenden skulle erhålla 3,600 kronor.

Hvad angår aflöningsförmånerna för föredraganden i veterinärärenden

torde desamma icke behöfva upptagas till samma belopp som

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

55

föredragandens i sanitetsärenden. Äfven om de i öfrigt intaga samma

tjänsteställning, torde dock, bland annat, i den omständigheten, att personalen

inom fältläkarkåren uppgår till ett antal af 195, under det att fältveterinärkårens

personal utgör 44, och att alltså åtminstone i vissa

slag af ärenden den förres ämbetsbefattning blir mer omfattande än

den senares, förefinnas skäl för någon olikhet i aflöning dem emellan.

Med hänsyn jämväl till den i andra lönestater vid armén iakttagna

skillnaden mellan läkares och veterinärers aflöningsförhållanden, hvilken

ytterst torde hänföra sig till deras olika utbildning, synes föredraganden

i veterinärärenden lämpligen kunna tilldelas majors aflöningsförmåner,

utgörande

lön................................................................................................... kr. 4,000

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar......................................... » 1,825

eller tillsammans kr. 5,825: —

jämte 1,000 kronor i inkvarteringsersättning.

De ifrågavarande beställningsinnehafvarne synas böra benämnas

öfverfältläkare, fältläkare och fältveterinär. För bestridande inom sjukvårdsstyrelsen

af de göromål, som å arméförvaltningens departement

handhafvas af krigsråd och sekreterare, bör vid behof å nämnda styrelse

tjänstgöra en sekreterare bland de för armé förvaltningen gemensamma

civila tjänstemännen.

För handhafvande af sjukvårdsmaterialier och persedlar m. m. bör

i sjukvårdsstyrelsen liksom nu å sjukvårdsbyrån tjänstgöra en sergeant

från något truppförband. Den enligt kommitténs förslag å sjukvårdsstyrelsen

placerade vaktmästaren torde böra upptagas å arméförvaltningens

gemensamma stat.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, skulle sjukvårdsstyrelsen erhålla

följande sammansättning:

en chef, öfverfältläkare,

föredragande för sanitetsärenden, fältläkare,

föredragande för veterinärenden, fältveterinär,

assistent, tillika adjutant hos chefen, bataljonsläkare,

assistent, intendent vid styrelsen, samt

sergeant från truppförband.

Sammanfattas det angående organisationen af arméförvaltningen

förut sagda, framgår däraf, att den till ämbetsverket hörande personalen

skulle, under iakttagande däraf, att den civila personalens placering

är afsedd att gälla endast tillsvidare, erhålla följande sammansättning:

Samman
fattning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

I. Artilleridepartementet:

Chef: generalfälttygmästare!! och inspektören för artillleriet.

Föredragande i militär ärenden: fälttygmästaren.

öfrig militär personal: 6 artilleristabsofficerare,

6 departementsskrifvare.

Föredragande i civilärenden: 1 krigsråd (gemensamt med fortifikationsdepartementet).

öfrig civil personal: 1 sekreterare och kamrerare,

1 registrator och bokhållare.

H. Fortifikationsdepartementet:

Chef: chefen för fortifikationen.

Föredragande i militärärenden: regementsofficer vid fortifikationen.

öfrig militär personal: officerare och underofficerare vid fortifikationen

efter behof.

Föredragande i civilärenden: 1 krigsråd (gemensamt med artilleridepartementet).

Öfrig civil personal: 1 sekreterare och kamrerare,

1 registrator och bokhållare.

III. Intendentsdepartementet:

Chef: generalintendenten.

Föredragande å utrustning sby rån; 1 intendenturtjänsteman.

Öfrig personal » » efter behof från intendenturkåren.

Föredragande å underhållsbyrån: 1 intendenturtjänsteman.

Öfrig personal» » efter behof från intendenturkåren.

Föredragande i civilärenden: 1 krigsråd.

öfrig civil personal: 1 sekreterare och kamrerare,

1 notarie,

1 bokhållare,

1 registrator.

IV. Civila departementet:

Chef: generalkrigskommissarien,

Föredragande å kanslibyrån: 1 krigsråd.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113. 57

Öfrig personal ä kanslibyrån: 1 sekreterare,

2 notarier.

Föredragande ä kameralbyrån: 1 krigsråd.

öfrig personal» » 1 sekreterare,

2 kamrerare.

Bokslutskontoret: 1 bokslutskamrerare,

2 bokhållare.

Revisionslcontoret: 2 förste revisorer,

8 revisorer.

Kassakontoret: 1 krigskassor.

Gemensamt för civila departementet: 1 registrator.

Gemensamt för arméförvaltningen: 1 ombudsman.

V. Sjukvårdsstyrelsen.

Chef: öfverfältliikaren.

Föredragande i ärenden rörande personell sjukvård m. in.: 1 fältläkare.

Föredragande i veterinärärenden: 1 fält veterinär.

Öfrig personal: 1 assistent, bataljonsläkare,

1 assistent, intendent.

1 sergeant.

Sekreterare och föredragande i civilärenden: vid behof från arméförvaltningens

civila personal.

Af ofvan upptagna personal böra med aflöningsförmåner å arméförvaltningens

stat upptagas endast den civila personalen samt öfverfältläkaren,

fältläkaren, fältveterinären och assistenten med bataljonsläkares

löneförmåner. Öfrig militär och civilmilitär personal åtnjuter aflöning

från vederbörande trupp förbands, fortifikationens eller intendenturkårens

stat.

Såsom förut är nämndt, bör den civila personalen i staten icke

upptagas under vissa beställningar, utan allenast i viss tjänstegrad. Den

skulle utgöras af — förutom generalkrigskommissarien — följande antal

tjänstemän nämligen: i

i 3:dje lönegraden (krigsråd) ....................................................................... 4

» 2:dra » (sekreterare, kamrerare, förste revisorer, krigskassor)

........................................................................................................... 11

» lista lönegraden (notarier, revisorer, bokhållare, registratorer) ......... 18

eller tillhopa 33

Dill. till Rileul. Prof. 1907. 1 Sami. I Afd. 74 Raft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Förslag till

stat för arméförvaltningen.

Till jämförelse må erinras, att arméförvaltningens nuvarande per
-

sonal utgöres af:

i 3:dje

» 2:dra

» l:sta

lönegraden

»

3

8

9

eller tillhopa 20,

hvartill komma dels 11 tjänstemän å extra stat med aflöning närmast

motsvarande l:sta gradens tjänstemäns dels ock sekreteraren å fortifikationen,

hvilkens befattning skulle utbytas mot en af de föreslagna 2:dra

grads-tjänsterna i arméförvaltningen, eller alltså sammanlagdt 32.

Arméförvaltningskommittén hade föreslagit tjänstemännens antal

till följande:

i 3:dje lönegraden.

» 2:dra »

» l:sta »

3

10

20

eller tillhopa, förutom sekreteraren å fortifikationen, 33.

Arméförvaltningens stat enligt 1865 års organisation upptog i motsvarande

lönegrader följande personal:

i 3:dje lönegraden.............................................................

» 2: dra » ...........................................................

» l:sta » ...........................................................

hvartill redan år 1867 kommo ytterligare i l:sta

De af oss föreslagna civila beställningarna

lönegraden

11

20

5

eller tillhopa 41.

arméförvaltningen hafva

upptagits i bifogade förslag till stat för ämbetsverket (bil. I), hvaruti nu

gällande aflöningsförmåner blifvit för dem uppförda. Vi hafva därjämte

xippgjort förslag till stat (bil. II) med tillämpning af de löneförmåner,

som af Kungl. Maj:t i proposition till nu pågående Riksdag föreslagits

för statskontorets tjänstemän.

Den senare staten slutar å....................................... kronor 275,800: —

den förra å............................................................................ » 250,000: —

Skillnaden eller.................................................................. kronor 25,800: —

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

59

beror uteslutande på de ökade aflöningsförmånerna. Denna skillnad

skulle vant än större, om vi i den stat, hvilken upptager de högre lönerna,

uppfört tjänstemännen till samma antal som i den, uti hvilken de nuvarande

aflöningsbeloppen tillämpats. Så är dock icke förhållandet. Vi hafva

nämligen antagit, att såsom villkor för åtnjutande af högre aflöningsförmåner

än de nuvarande kommer att stadgas en obligatorisk tjänstgöringstid å

ämbetsrummet af minst 6 timmar dagligen, samt under denna förutsättning

trott oss kunna minska antalet ordinarie tjänstemän i lista lönegraden med

två. Detta har emellertid skett uteslutande med hänsyn tagen till arméförvaltningens

nuvarande arbetsbörda, och vi hafva förutsett nödvändigheten

af att tjänstemännens antal ökas, i den mån denna börda växer.

Under samma förutsättning hafva vi ansett, att amanuensernas antal —

af arméförvaltningskommittén föreslaget till 16 — kunde bestämmas till

allenast 10, eller det antal, som minst erfordras för biträde åt den ornarie

personalen och för upprätthållande af de ordinarie tjänstebefattningarna

under semester m. m.

Amanuensernas aflöning utgår från det i staten upptagna anslaget

till vikariatsersättning, arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, tillfälligt

biträde och renskrifningskostnad. Detta anslag, som i arméförvaltningens

nuvarande stat är upptaget till 29,500 kronor, har af arméförvaltningskommittén

föreslagits till 42,650 kronor, sålunda fördeladt:

16 amanuenser å 1,500 kr....................................................... kr. 24,000: —

Vikariatsersättning ....................................................................... » 5,000: —

Gratifikationer (6 extra tjänstemän och 1 extra vaktmästare

å 50 kronor i månaden samt för statistiska och

oförutsedda arbeten 800 kr.)................. » 5,000: —

Renskrifningskostnader............................................................... » 7,000: —

Ersättning åt extra tjänstemän under tjänstgöring vid

regements- eller likartad förvaltning.............................. » 1,650: —

Summa kr. 42,650: —

Till detta belopp kommer hvad som erfordras för vikariatsersättning,

arfvoden åt extra assistenter, tillfälligt biträde och renskrifningskostnad

i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. För detta ändamål har

kommittén beräknat 2,360 kronor, under det att medicinalstyrelsen höjt

detta belopp med det för en hygieniker förslagna arfvodet 2,000 kronor,

till 4,360 kronor. Då emellertid, såsom hittills skett, ersättning för

sådan konsulents biträde, då detta skulle erfordras, torde kunna beredas

af till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel, synes detta arfvode om

Men då från staten för sjukvårdsstyrelsen

2,000 kronor

kunna utgå.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Kostnads
ökning.

60 Statsutskottets Utlåtande N:o Ilo.

uteslutits den föreslagne diarieförande adjutanten (bataljonsläkare), torde

för diarieföring böra anslås ett belopp af 1,000 kronor, så att till vikariatsersättning,

diarieföring, arfvoden åt extra assistenter, tillfälligt biträde

och renskrifningskostnad skulle beräknas 3,360 kronor.

Utöfver detta belopp torde för anordnande af merkantilt konsulentskap

i arméförvaltningen böra anslås minst 3,000 kronor. Anslaget till

vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän m. m. skulle

alltså, vid bibehållande af de nuvarande löneförmånerna och tjänstgöringsvillkoren

inom arméförvaltningen, komma att uppgå till (42,650 + 3,360 +

3,000) 49,010 kronor, hvilket belopp vi för jämnande af statens slutsumma

utfört med 49,100 kronor.

Skulle åter löneregleringen genomföras och den dagliga tjänstgöringstiden

ökas, samt alltså, enligt hvad förut är nämndt, amanuensernas

antal begränsas till 10, kan sistnämnda belopp minskas. Under

sådana förhållanden torde likväl amanuensarfvodenas belopp böra höjas

till 1,600 kronor eller medeltalet mellan det lägsta arfvodet, 1,200 kronor,

och det högsta, 2,000 kronor, som af Kungl. Maj:t ifrågasättes för

statskontorets amanuenser. Sammanlagda beloppet af amanuensarfvodena

skulle i dylikt fall komma att utgöra 16,000 kronor, under det att kommittén

upptagit för samma ändamål 24,000 kronor. Minskningen i nu

ifrågavarande anslag skulle alltså utgöra 8,000 kronor. Detta anslag

har på grund häraf i staten, bil. II, upptagits till 41,000 kronor.

Den verkliga kostnadsökning, som föranledes af arméförvaltningens

omorganisation, framgår af följande tablå:

Föreslagna kostnader:

o

A anslaget till armé/örv ältning en:

Den föreslagna statens (bil. I) slutsumma.......................... kr. 250,000: —

o

A anslaget till artilleristaben:

Arfvoden till 2 artilleristabsofficerare: 1 arfvode å 1,200: —

1 » » 1,000: — kr. 2,200: —

A anslaget till aflöning och rekrytering in. in.:

1 departementsskrifvare: lön............................. kr. 1,320: —

5

d:o

dagaflöning .....

...... » 1,095:— 2,415: —

............................... 12,075: —

Transport kr. 266,690: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o Hd.

G1

Transport kr.

266,690: —

A anslaget till

inkvartering skostnader:

Inkvarterings- och

servisbidrag till öfverfältläkaren ...........

1,200: —

d:o

d:o

» fältläkaren ....................

1,000: —

d:o

d:o

y> fältveterinären...............

1,000: —

d:o

d:o

» assistenten, bataljons-

läkare ...........................

500: —

d:o

d:o

» 6 departementsskrifvare

å 400 kr.....................

2,400: —

A anslaget till ålderstillägg:

4 tjänstemän i 3:dje lönegraden å 600 2 ...

11 )) » 2:dra » » 1,000/2

18 » » lista » » 1,000/2

6 departementsskrifvare å 1,000/2 ..............

6 vaktmästare å 100 2..............................,........

..................... 1,200

—

........................ 5,500

—

....................... 9,000

—

........................ 3,000

—

...................... 300

—

Summa kr. 291,790

—

Hvarifrån böra afgå motsvarande,

nu utgående kostnader:

o

A anslaget till armé/ör v ältning en:

Den nuvarande statens slutsumma............... kr. 158,741: —

o

A anslaget till aflöning och rekrytering

m. m.:

lön till sekreteraren å fortifikationen .........

»

3,000:

—

c

A anslaget till inkv ar ter ing skostnad er:

Inkvarterings- och servisbidrag till chefen

för sjukvårdsbyrån ...................................

»

1,000

—

d:o till assistenten, bataljonsläkare...............

D

500

—

d:o för sekreteraren å fortifikationen..........

»

500

—

o

A anslaget till ålderstillägg:

3 tjänstemän i 3:dje lönegraden å 600/2 ...

kr.

900

—

8 )) » 2:dra » » 1,000/2

-))

4,000

—

9 » » lista » » 1,000/2

»

4,500

—

sekreteraren å fortifikationen å 1,000 2 .....

500

—

5 vaktmästare 100/2...........................................

)>

250

—

Transport kr.

173,891

—

291,790: -

s. 62 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

62

, Transport kr. 173,891:— 291,790: —

A anslaget till arméns vapen, ammunition och

slcjutöfningar samt artilleriets öfningar

och materiel:

Arfvode till eu extra assistent å artilleri
departementets

militärbyrå ......................... s> 800: —

Arfvode till en redogörare å artilleriets tyg
stater.

................................................................ » 500: —

o

A extra anslaget till förstärkning af arbetskrafterna

hos arméförvaltningen:

Anslagets belopp.................................................. » 20,000: —

o

A fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar:

Arfvode för år 1907 till öfverfältläkarens

adjutant................................................................ » 1,200: — 19g g91._

hvadan kostnadsökningen alltså utgör .................................... kr. 95,399: —

Kostnadsökningen på grund af löneregleringen utgör,

såsom förut är nämndt, å arméförvaltningens anslag

.................................... kr. 25,800: —

samt å anslaget till ålderstillägg:

för beredande af

ytterligare ett dylikt å

500 kronor för 16 tjänstemän

i lista lönegraden

(16 x 500/2) .................... » 4,000:— pr_ o9)gQQ._

hvarifrån dock afgå dels två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, till en hvar

af två tjänstemän i lista lönegraden

bland ofvan i denna grad upptagna

18 tjänstemän (2x1,000/2) kr. 1,000: —

dels ock å extra anslaget

till dyrtidstillägg ............... > 4,165: - » 5il65; _ ^ ^ ^ _

hvadan alltså hela kostnadsökningen, om löneregleringen

genomföres, utgör ................................................................. kr. 120,034: —

I härvid fogade bil. III hafva vi lämnat en jämförande öfversikt

af kostnadsökningen på grund af arméförvaltningens omorganisation

enligt arméförvaltningskommitténs och enligt vårt förslag.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113. 63

På grund af hvad vi i det föregående anfört, få vi härmed tillstyrka,

det herr statsrådet behagade föreslå Kungl. Maj:t

I. Beträffande den centrala militärförvaltningen

i allmänhet:

att det i vissa yttranden öfver arméförvaltningskommitténs betänkande

väckta förslaget om inrättande af ett s. k. krigsministerium icke

måtte till någon åtgärd föranleda;

att arméförvaltningen bibehålies såsom benämning för arméns centrala

förvaltningsmyndighet;

att såsom särskilda organ inom arméförvaltningen bibehållas de nuvarande

departementen, af hvilka artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartementen

i så måtto omorganiseras, att med artilleridepartementet

införlifvas generalfälttygmästårens expedition samt artilleristabens konstruktions

afdelning, med fortifikationsdepartementet fästnings- och kasernbyggnadsafdelningarna

vid fortifikationsstabens hufvudstation samt med

intendentsdepartementet intendenturkårens hufvudstation med undantag af

chefens för intendenturkåren expedition, hvaremot från dessa departement

frånskiljas bokföring, medelsredovisning och formell revision, hvilka

sammanföras å civila departementet;

att saklig revision af medelsredogörelser och all granskning af

persedelsredogörelser äga rum å vederbörande departement af erforderlig

militär (civilmilitär) personal;

att i sammanhang med den sakliga revisionen alla till vederbörande

departement hörande medel och anslag göras till föremål för statistisk

sammanställning och bearbetning å departementet, hvarefter det statistiska

materielet för hela fjärde hufvudtiteln sammanfattas å civila departementet

;

att handläggningen af arméns sjukvårds- och veterinärärenden öfverflytta

s från intendentsdepartementet till en 113'' afdelning inom arméförvaltningen,

benämnd arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse;

att artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartementen äfvensom

sjukvårdsstyrelsen organiseras med erforderligt antal militära (civilmilitära)

ämbets- och tjänstemän samt erhålla till biträde nödig civil personal,

hvilken senare skall representera författningskunskapen och insikten

i allmänna administrativa förhållanden samt inom departementen

deltaga (genom ett föredragande krigsråd) i beslut rörande hufvudsakligen

ekonomiska angelägenheter, biträda (genom en sekreterare och

De sakkunnigas

hemställan.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 113.

64

kamrerare) i uppsättning af skrifvelse!'' äfvensom verkställa (genom en

registrator och bokhållare) diarieföring samt de anteckningar om medelsutbetalningar,

som erfordras, för att departementet skall kunna äga

nödig öfversikt öfver de till detsamma hörande anslag;

att å sjukvårdsstyrelsen skall vid behof tjänstgöra en sekreterare

bland arméförvaltningens civila personal för att besörja enahanda göromål,

som inom departementen bestridas af krigsråd och sekreterare;

att all till arméförvaltningen hörande civil personal sammanföres

å en gemensam stat och efter behof placeras å de särskilda departementen

och sjukvårdsstyrelsen, krigsråden af Kungl. Maj:t, efter förslag

af arméförvaltningens departementschefer, samt tjänstemän af lägre

grad och betjänte af arméförvaltningens plenum;

att placeringen af civil personal å de särskilda departementen

pröfvas minst en gång om året;

att vid handläggningen af frågor om afslutande af leveransaftal

eller andra kontrakt rörande materialier och förnödenheter för armén

bör anlitas biträde af merkantil konsulent;

att, därest i frågor af ekonomisk art vederbörande chef inom arméförvaltningen

skulle besluta en statsutgift till belopp af 10,000 kronor

eller däröfver eller en åtgärd, hvars verkställighet skulle medföra kostnader

för statsverket till minst nämnda belopp, men föredraganden skulle

mot beslutet reservera sig, detta icke skall gå i verkställighet, förrän

det blifvit af Kungl. Maj:t gilladt;

att arméförvaltningens plenum bibehålies såsom gemensam enhet

för hela ämbetsverket, med den förändring att plenum utgöres allenast

af de fyra departementscheferna — i frågor rörande arméns sjukvårds-

och veterinärväsende äfven öfver fältläkaren — jämte ett krigsråd

såsom föredragande, utom i frågor rörande den civila personalen

med lägre grad än krigsråds, uti hvilka frågor jämväl de civila byråcheferna

äga säte och stämma i plenum;

att till afgörande i plenum öfverflyttas de framställningar om

medelsbehof å fjärde hufvudtiteln, som skola till Kungl. Maj:t årligen

afgifvas för att tjäna till ledning vid upprättandet af nästföljande års

statsverksproposition;

att frågan om inrättandet af ett gemensamt chefsskap för hela

arméförvaltningen, hvilken fråga icke för närvarande föreligger i så

genomarbetadt skick, att den synes lämpligen kunna nu pröfvas, må

framdeles efter allsidig utredning upptagas till afgörande; samt

att, oberoende häraf, de organisativa förändringar, hvilkas allmänna

drag nu angifvits, måtte, på sätt i det följande närmare utvecklas,

snarast möjligt genomföras.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

65

II. Beträffande organisationen af arméförvaltningens

artilleridepartement:

att å artilleridepartementets militärbyrå (fördelad i två expeditionsafdelningar

och en konstruktionsafdelning) placeras till tjänstgöring;

fålttygmästaren med samma aflöningsförmåner som för närvarande,

sex artilleristabsofficerare med arfvoden å artilleristabens stat (däraf

två nya arfvoden, ett å 1,200 kronor och ett å 1,000 kronor) äfvensom

sex departementsskrifvare, uppförda å staten för artilleriets tygstater

med samma aflöningsförmåner som tygförvaltare;

att den sakliga revisionen af medelsredogörelser och granskningen

af persedelredogörelser inom artilleridepartementet verkställas af nämnda

departementsskrifvare under en artilleristabsofficer, samt

att å artilleridepartementets civilbyrå personal placeras till tjänstgöring

i enlighet med hvad nedan under punkt VII sägs. &y

III. Beträffande organisationen af arméförvaltningens

fortiflkationsdepartement:

att å fortifikationsdepartementets militärbyrå placeras erforderlig

personal vid fortifikationen för persedelrevision och saklig granskning

af redogörelser rörande användandet af anslaget till arméns byggnader,

mötesfält och kommendants skap sutgifter samt fortifikationens öfningar

och materiel äfvensom extra anslag för de till landtförsvaret hörande

fästningsbyggnader;

att å fortifikationsdepartementet handläggas ärenden angående underhållet

af de under fortifikationsdepartementets vård ställda byggnader,

med iakttagande;

l:o) att för hvarje kasernetablissemang eller andra landtförsvarets,

till departementet hörande byggnader utses en »vice värd», med skyldighet

att öfvervaka och ansvara för byggnadernas behöriga underhåll;

2:o) att för erforderliga underhållsarbeten anslås ett bestämdt, efter

omständigheterna afpassadt årsbelopp för hvarje etablissemang;

3: o) att vid förekommande ny-, om- eller påbyggnadsarbeten eller

mera omfattande reparationsarbeten entreprenadsystemet alltid skall tilllämpas

;

4:o) att närmaste öfver inseen det öfver landtförsvarets, inom fortifikationsområde

belägna byggnader, lxvilka äro ställda under fortifikationsdepartementets

vård, skall utöfvas af vederbörande arméfördelningsclief

med biträde afen utaf Kungl. Maj: t utsedd fortifikationsofficer, samt

Bill, till Biksd. Prat. 11)07. 4 Sami. 1 Afd. 74 Häft. tf

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

att å fortifikationsdepartementets civilbyrå personal placeras till tjänstgöring

i enlighet med hvad nedan under punkt VII sägs.

IV. Beträffande organisationen af arméförvaltningens

intendentsdepartement:

att å intendentsdepartementet inrättas en utrustnings- och en underkållsbyrå,

hvardera under en intendenturtjänsteman såsom chef och föredragande

samt med erforderlig intendenturpersonal;

att till intendentsdepartementet från intendenturkårens hufvudstation

öfverflyttas det militärstatistiska arbetet, hvilket jämte saklig revision

af medelsredogörelser och persedelgranskning verkställes af omförmälda

personal; samt

att å intendentsdepartementets civilbyrå personal placeras till tjänstgöring

i enlighet med hvad nedan under punkt VII sägs.

V. Beträffande organisationen af arméförvaltningens

civila departement:

att å civila departementet bildas två byråer: en kanslibyrå och en

kameralbyrå, omfattande den förra hufvudsakligen de göromål, som nu

tillhöra krigsrådets å civila departementet föredragning, samt den senare

det för hela arméförvaltningen gemensamma bokförings-, medelsredovisnings-

och revisionsväsendet äfvensom ärenden rörande de värnpliktiges

aflöning, reseanslaget, pensionering och underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa,

invalidhusfonden samt beväringsmanskapets invalid- och

pensionsfond;

att underlydande truppförbands och andra myndigheters månadskredit

hos riksbanken bestämmes af civila departementet;

att sedan redovisningar från truppförband m. fl. inkommit till

civila departementet och därstädes bokförts, de till en början öfverlämnas

till vederbörande departement för saklig granskning och därefter,

inom bestämd tid, återställas till civila departementet för formell revision;

samt

att sedan revisionsamnärkning blifvit framställd och af vederbörande

förste revisor gillats och utställts till förklaring, anmärkningsmålet af

förste revisorn föredrages för generalkrigskommissarien och ett krigs
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

67

råd å civila departementet, samt efter kommunikation med det departement,

som förvaltar det af anmärkningen berörda anslaget, afgöres af

generalkrigskommissarien med rätt för krigsrådet att reservera sig och

för revisorn att öfverklaga beslutet; skolande efter beslutets fattande

detsamma delgifvas vederbörande departement.

VI. Beträffande organisationen af arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse:

att arméns sjukvårdsstyrelse sammansättes på följande sätt:

1 öfverfältläkare och chef, med öfverstes lön;

1 fältläkare, föredragande i ärenden rörande personell sjukvård

m. m., med öfverstelöjtnants lön;

1 fältveterinär, föredragande i veterinärärenden, med majors lön;

1 assistent, tillika adjutant hos öfverfältläkaren, med äldre bataljonsläkares

lön;

1 assistent, intendent å intendenturkårens stat;

1 sergeant å truppförbands stat, samt vid behof

1 sekreterare, bland arméförvaltningens civila personal.

VII. Beträffande arméförvaltningens civila personal:

att såsom kompetensvillkor för antagning till tjänsteman hos arméförvaltningen

uppställes aflagd juris kandidatexamen, examen till rikets

rättegångsverk eller kansliexamen, godkändt betyg i bokföring, viss

tids tjänstgöring i regements- eller däremot svarande förvaltning och

viss tids godkänd proftjänstgöring inom arméförvaltningen;

att placeringen af arméförvaltningens civila tjänstemän till en början

äger rum efter följande placeringslista: I.

I. Artilleridepartementet:

1 krigsråd (gemensamt med fortifikationsdepartemetet),

1 sekreterare och kamrerare,

1 registrator och bokhållare.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

\

IL Fortijikationsdepar temeritet:

1 krigsråd (gemensamt med artilleridepartementet),

1 sekreterare och kamrerare,

1 registrator och bokhållare.

III. Intendentsdepartementet:

1 krigsråd,

1 sekreterare och kamrerare,

1 notarie,

1 bokhållare,

1 registrator.

IV. Civila departementet:

a) Kanslibyrån:

1 krigsråd,

1 sekreterare,

2 notarier.

b) Kameralbyrån:

1 krigsråd,

1 sekreterare,

2 kamrerare.

Boksluts kontoret:

1 bokslutskamrerare,

2 bokhållare.

Re vision skontoret:

2 förste revisorer,

8 revisorer.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

69

Kassakontoret:

1 krigskassor. ''

1 registrator och

1 ombudsman; samt

att, därest högre aflöningsförmåner än de nu utgående varda för

arméförvaltningens tjänstemän bestämda, och i sammanhang därmed

föreskrifter meddelade om obligatorisk tjänstgöringstid å ämbetsrummet

af minst sex timmar dagligen, antalet tjänstemän i första lönegraden

minskas från 18 till 16 och förestående placeringslista i så måtto ändras,

att å revisionskontoret under civila departementet placeras tillsvidare

2 förste revisorer och 6 revisorer».

De sakkunniges sålunda anmälda beslut hafva varit enhälliga, med

undantag däraf att filosofie doktorn D. Bergström låtit anteckna, att han

i fråga om handhafvandet af de underhålls- och nybyggnadsarbeten, som

erfordras vid arméns i bruk varande kasern- och lägeretablissemang,

äfvensom af andra, därmed jämförliga byggnadsärenden för armén, hänförde

sig till det af kommittén för arméns byggnader den 7 sistlidne

februari afgifna betänkande och förslag i detta afseende.

Frågan om att på ett mer eller mindre genomgripande sätt omorganisera

svenska arméns förvaltning är nu jämförelsevis gammal.

Den har, kan man med fog säga, stått på dagordningen alltsedan antagandet

af 1892 års förbättrade härordning. Den har dock ännu icke

funnit sin lösning. Tidpunkten därför synes emellertid nu vara inne,

och jag anhåller sålunda att få underställa densamma Kung!. Maj:ts pröfning.

Men då så sker, synes frågan böra icke endast skärskådas med

hänsyn till behofvet af den centrala förvaltningsmyndighetens omorganisation,

utan äfven sättas i samband med det ganska viktiga spörsmålet

angående förvaltningsärendenas handläggning, åtminstone hvad

hufvuddragen angår, vid de lokala militära förvaltningsmyndigheterna,

särskilt vid truppförbanden, d. v. s. vid regementen och kårer samt

arméfördelningar. Endast därigenom kan en fullständig öfverblick

vinnas öfver frågan i dess helhet.

Departements
chefens
yttrande.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

StatmtsJcottets Utlåtande N:o 113.

1. Allmänna organisationsgrunder.

Förvaltningens vid armén uppgift kan, i allmänhet sedt, sägas vara

att förse vederbörande truppförband, formationer och anstalter med för

freds- och krigsbehof erforderliga förnödenheter, byggnader och materiel,

äfvensom att tillse och sörja för att den för kriget behöfliga utrustningen

af vapen, ammunition, munderings- och öfriga persedlar, fordon

in. in. befinner sig i krigsdugligt skick. Statens intresse kräfver därvid

å ena sidan, att truppernas behof och välbefinnande tillgodoses på ett

tillfredsställande sätt, men å andra sidan, att detta sker utan att onödiga

utgifter åsamkas statsverket. Fördenskull bör förvaltningen i möjligaste

mån utmärkas af förutseende, planmässighet och sparsamhet.

Men för att så må varda förhållandet är oundgängligen nödvändigt,

att vissa härför erforderliga förutsättningar varda uppfyllda.

Förvaltningsärendena vid armén äro af flerahanda slag och kunna

hänföras till olika grupper. Vissa af dessa äro med hvarandra ganska

likartade, andra åter äro af väsentligen skiljaktig beskaffenhet. Allt

efter sin natur kräfva de olika handläggning. Vid behandlingen

af de olika förvaltningsärendena bör fördenskull i hvarje särskildt fall

sakkunskapen komma till sin rätt, samt i fråga om deras afgörande

befogenheten och ansvaret vara ändamålsenligt fördelade. För att

höja de särskilda förvaltningsmyndigheternas intresse för förvaltningsgöromålen

böra dessa decentraliseras, så långt detta ändamålsenligen

låter sig göra med hänsyn till deras olika natur. Själfhushällningsprincipen

bör sålunda i möjligaste mån förverkligas i alla de

fall, där sådant med fördel kan ske, men däraf följer och måste följa,

att kontrollen öfver de olika förvaltningsmyndigheterna och deras förvaltningsåtgärder

göres fullt effektiv.

För detta senare ändamål kräfves, såsom de sakkunniga särskildt

framhålla, eu revision, som så i formellt som i sakligt afseende fyller sin

uppgift, och till hvad de yttra (sid. 33—36) i fråga om revisionens

betydelse och ordnande synes intet vara att tillägga. En effektiv revision

är i själfva verket »förvaltningens öga». Af särskildt vikt synes

vara, att, för vinnande af öfverskådlighet öfver hushållningen inom de

olika förvaltningsgrenarna, därtill hörande medel och anslag göras till

föremål för statistisk sammanställning och bearbetning; och med rätta

erinra de sakkunniga dm, att detta statistiska arbete väsentligen underlättas

genom ett enkelt, praktiskt och öfversiktligt räkenskaps- och

bokföringsväsende.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

71

Det är redan antydt, att de ärenden, som röra förvaltningen vid

armén, äro af olika natur och beskaffenhet. I allmänhet sedt kunna

de hänföras till eller uppdelas i följande hufvudgrupper, nämligen

ärenden:

angående arméns vapen och ammunition;

»

»

»

»

))

»

»

T>

)>

))

);

»

))

))

kasernbyggnader och öfningsplatser;

fästnings byggnader;

underhåll (förplägnad, furagering m. m.);

munderingsutrustning (beklädnad m. m.);

sjukvårdsväsende (personel sjukvård);

veterinärväsende;

aflöning; samt

kassa-, räkenskaps- och redovisningsväsende.

Redan denna förteckning å förvaltningsärendenas vid armén hufvudgrupper

eller arméns särskilda förvaltningsgrenar torde gifva vid handen,

att ärendena icke kunna handläggas efter enahanda, för samtliga

förvaltningsgrenar gällande grunder, utan att vid deras behandling

böra de särskilda förvaltningsgrenarnas kraf behörigen beaktas. Af

synnerlig vikt är, att det för de olika förvaltningsärendenas behandling

finnes klara tjänstevägar, men af icke mindre vikt är att i förevarande

afseende på ett ändamålsenligt sätt afväga befogenheten och

ansvaret mellan truppbefälhafvaren och förvaltningstjänstemannen. Hvad

detta innebär torde i detta sammanhang lämpligen kunna belysas genom

några exempel.

Om man särskild! tager förvaltningsförhållandena vid ett regemente

i sikte, ligger det i sakens natur, att ansvaret för alla utbetalningar,

som ske på grund af aflöningsstater, andra aflöningsbestämmelser eller

i allmänhet på grund af gällande författningar eller eljest behörigen

utfärdade föreskrifter, bör åligga regementsintendenten. Han bör nämligen

uti dessa ärenden vara den mest författnings- och sakkunnige,

hvarför kassa-, räkenskaps- och redovisningsväsendet bör vara intendentens

särskilda tjänstegren. Vid dennas handhafvande bör han icke

lida annan inskränkning än som betingas af den kontroll öfver kassan,

som är erforderlig. Förvaltandet af de till förfogande ställda anslagsmedel

eller den egentliga kassavården måste gifvetvis omgärdas af fullt

betryggande garantier.

Beträffande åter, för att välja ett annat exempel, vården af de till

truppen upplåtna byggnader bör någon ansvarsskyldighet icke lämp
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

ligen påläggas regementsintendenten. Han har i detta afseende icke

någon befogenhet att göra sin vilja gällande eller att tillhålla de olika

trupp af delningarna att omsorgsfullt handskas med kronans egendom,

hvarför ansvaret i dessa och dylika angelägenheter bör tillkomma regementschefen

och honom underlydande befälhafvare, en hvar för de

till honom upplåtna byggnader och lokaler.

Om vidare arméförvaltningens eller kammarrättens revision gör

anmärkning beträffande det sätt, hvarpå ur kostnadssynpunkt en transport

af trupper ordnats och utförts, utställes för närvarande anmärkningen

till förklaring af regementsintendenten, och, om anmärkningen befinnes

rätteligen grundad, blifver regementsintendenten i första hand

ansvarspliktig. Detta kan uppenbarligen icke vara ett riktigt förfaringssätt.

Anordnandet af en sådan transport är i allo en rent militär åtgärd,

hvilken anbefalles af regementschefen, hvarför det är denne, som

bör bära ansvaret.

Om, för att välja ännu ett exempel, de anslagsbelopp, hvarmed

kostnaderna för regementets öfningar (fälttjänstöfningar) bestridas, öfverskridas,

eller om dessa öfningar uppenbarligen medföra oskäligt dryga

utgifter, är det naturligen regementschefen, som bär ansvaret. Det är

nämligen han, som har planlagt, anbefallt, ledt och utfört öfningarna.

Man kan sålunda icke beträffande förvaltningen vid ett regemente

utfärda generella, för samtliga fall eller för behandlingen af samtliga

förekommande förvaltningsärenden gällande ansvarsbestämmelser, utan

dessa böra affattas med hänsyn till de särskilda förvaltningsgrenarnas

natur. Den mest omfattande af dessa afser kassa-, räkenskaps- och

redovisningsväsendet. Då denna förvaltningsgren syntes böra först ordnas

samt dit hörande föreskrifter sammanställas och erhålla reglementarisk

form, utarbetades under förlidet år inom landtförsvarsdepartementet,

efter föregången utredning, ett förslag till reglemente för

arméns kassaväsende i fred, hvilket reglemente fastställdes genom nådigt

beslut den 19 oktober 1906 att tillämpas från och med år 1908.

Detta reglemente afser att, under fullt betryggande former för kassavården

i egentlig mening, göra kassa-, räkenskaps- och redovisningsväsendet

till en särskild tjänstegren, hvars handhafvande, under den

centrala förvaltningsmyndigheten, skulle liufvudsakligast tillkomma vederbörande

intendenturtjänstemän. I sammanhang med fastställandet af

ifrågavarande reglemente erhöll arméförvaltningen nådig befallning —

för att räkenskapsväsendet skulle göras i möjligaste mån öfverskådligt

och förenkladt samt en statistisk bearbetning af räkenskaperna utan

svårighet kunna åvägabringas — att så ordna räkenskapsväsendet inom

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

73

arméförvaltningen, att i dess hufvudbok upplades konton för hvarje

under riksstatens fjärde hufvudtitel uppfördt anslag, för hvarje under

arméförvaltningen stående fond, för hvarje truppförband, formation eller

anstalt samt för hvarje räkenskapshafvare, för hvilken särskildt konto

erfordrades, samt att respektive konton hänvisade till och redovisade

hvarandra. Arbetet på det nya räkenskapsväsendet har redan tagit sin

början, på det att föreskrifter därom jämte tillhörande formulär må i

god tid före nästa årsskifte varda utfärdade.

I fråga härom framhålla de sakkunniga, att man — genom att på

enahanda sätt utfärda enhetliga och grundläggande föreskrifter för

handläggningen af öfriga grupper af förvaltningsärenden, föreskrifter,

som på ett ändamålsenligt sätt utskiftade befogenhet, ansvar och

kontroll — torde ernå ett fastare och mera säkert verkande förvaltningssystem,

så att klagomålen öfver nu förekommande ojämnheter

rörande förvaltningsföreskrifterna och deras tillämpning komme att

undanröjas.

Redan är betydelsen af en effektiv revision framhållen. I detta

sammanhang torde dock persedelrevisionen vid truppförband, förråd,

fabriker m. m. böra beröras med några ord. Härom gifna föreskrifter

synas nämligen böra fullständigas i syfte att fullt tillfredsställande och

effektiva besiktningar beträffande persedlar och materiel af olika slag

med vissa mellantider varda verkställda. I ämbetsskrifvelse från landtförsvarsdepartementet

den 25 juli 1906 anmodades arméförvaltningen å

artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartementen att inkomma med

förslag till de föreskrifter och åtgärder, som i nu omförmälda afseenden

kunde finnas erforderliga för att inspektioner eller besiktningar af förråd,

fabriker och anstalter, tillhörande armén, skulle tjäna det med desamma

afsedda ändamål och så verkställas, att därvid inventering gjordes af

de till förråden, fabrikerna och anstalterna hörande persedlar, inventarier,

materiel m. m. och dymedelst erforderlig kontroll vunnes öfver

desamma. Visserligen finnas i detta afseende åtskilliga föreskrifter utfärdade,

men de synas icke i allo vara fullt tillfredsställande. De förråd,

som finnas, äro af särskilda slag, såsom artilleriförråd, fortifikationsförråd

och intendenturförråd, till hvilka senare sjukvårdsförråden ännu

äro att hänföra. Inom hvarje sådan förrådsgrupp finnas i allmänhet

dels centrala förråd, som lyda under vederbörande departement i arméförvaltningen,

dels förråd vid truppförbanden (regements- och kårförråd).

Vid sådant förhållande ligger det i sakens natur, att för besiktningen

af dessa förråd af olika slag kunna icke enahanda, lika lydande bestämmelser

utfärdas, utan dessa torde böra afpassas efter hvad eu effektiv

Bill. till Eiksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 74 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

förrådsbesiktning synes kräfva i hvarje särskilt fall, d. v. s. för hvarje

särskild förrådsgrupp. I första hand torde erforderliga bestämmelser

böra komma till stånd för besiktningen af truppförband sförråden. I fråga

härom synes det vara ändamålsenligt, att en fullständig förrådsinventering,

verkställd af en opartisk kommission, äger rum hvart tredje år,

samt att dessutom vederbörande befälhafvare tid efter annan verkställer

förrådsinspektion eller förrådsbesiktning i syfte att utröna beskaffenheten

af persedlarna inom viss persedelgrupp o. s. v.

Hvad som nu blifvit antydt torde i sin mån ådagalägga behofvet

af förbättrade förvaltningsföreskrifter för svenska armén, ett behof, åt

hvilket äfven de sakkunniga gifvit uttryck. I sammanhang härmed

framhålla de, att arméns sammansättning af värfvade och indelta truppförband

samt af blandade sådana gifvetvis varit ägnad att skapa svårigheter

i förvaltningsafseende. Men i samma mån som truppförbanden

blefve mera likformigt sammansatta och i mån af deras förläggning till

garnisonsorter ville det synas, som ont förvaltningsgöromålen skulle

komma att erhålla en hittills saknad önskvärd stadga, på samma gång

som de otvifvelaktigt komme att förenklas samt handläggandet af förvaltningsgöromålen

underlättas.

Hvad de sakkunniga yttrat i fråga om det framställda förslaget

att inrätta ett krigsministerium (sid. 27) synes kraftigt afråda från att

på den vägen söka ordna arméns centrala förvaltningsmyndighet. Därigenom

skulle endast uppskof med frågan föranledas, synnerligast som

de grundlagsenliga förutsättningarna för upprättandet af ett sådant

ministerium saknas.

Det är emellertid utan all fråga en angelägenhet af synnerlig vikt,

att chefen för landtförsvarsdepartementet äger nödig öfversikt öfver

förvaltningen och medelshushållningen vid armén, samt att han på

grund häraf kan ingripa, när så erfordras, och taga initiativ till ändamålsenliga

förvaltningsåtgärder. En af förutsättningarna för vinnandet

af sådan öfversikt är, såsom redan framhållits, ett enkelt och öfverskådligt

räkenskaps- eller bokföringsväsende, så anordnad!, att utgifterna

under fjärde hufvudtiteln med lätthet kunna göras till föremål föi

statistisk behandling.

I sammanhang härmed torde böra erinras därom, att i det förslag

till förbättrad härordning, som afgafs af chefen för generalstaben den

23 augusti 1892, och som i hufvudsak godkändes af samma års urtima

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113. 75

Riksdag, ingick äfven planen att i samband med intendenturkårens omorganisation

upprätta en »intendenturkårens hufvudstation» med uppgift

att statistiskt sammanställa och behandla icke blott intendenturärendena,

utan äfven arméns öfriga förvaltningsärenden. En militär

förvaltningsstatistik skulle på så sätt komma till stånd, hvarigenom

erforderlig öfverskådlighet öfver den militära fredsförvaltningen skulle

vinnas med däraf följande planmässighet i förvaltningsangelägenheternas

handhafvande.

Enligt den instruktion för intendenturkåren, som utfärdades efter

antagandet af 1892 års förbättrade härordning, kom dock ifrågavarande

statistiska arbete att afse hufvudsaldigast arméns intendenturförvaltning,

och härutinnan skedde icke någon ändring uti den förnyade nådiga

instruktion, hvars utfärdande blef en följd af 1901 års beslut i härordningsfrågan.

Enligt nådigt beslut den 7 april 1906 hafva emellertid bestämmelserna

angående det statistiska arbete, som skall utföras inom

intendenturkårens hufvudstation, blifvit utvidgade, så att detsamma

äfven kan utsträckas till räkenskaperna m. m. vid arméförvaltningens

artilleri-, fortifikations- och civila departement. Enligt detta beslut har

nämligen § 29 mom. 1 uti instruktionen för intendenturkåren erhållit

följande lydelse:

^Intendenturkårens hufvudstation, till hvilken kårens chefsexpedition

hör, åligger:

a) att sammanställa och statistiskt bearbeta till arméförvaltningens

intendentsdepartement från truppförbanden inkommande räkenskaper,

redogörelser och uppgifter, för att i fråga om denna del af den militära

förvaltningen öfverskådlighet och planmässighet må vinnas samt

saklig revision kunna utföras;

b) att, efter anmodan af chefen för landtförsvarsdepartementet

eller på framställning af cheferna för arméförvaltningens artilleri-, fortifikations-

och civila departement, på liknande sätt och för samma ändamål

statistiskt behandla användningen af de utaf dessa departement

förvaltade anslag, eller för sådant ändamål, i män af tillgång, ställa

personal till nämnda departementschefers förfogande;

c) att hos generalintendenten göra framställning om de åtgärder,

som anses erforderliga för att främja omtänksamhet, förutseende och

sparsamhet beträffande användningen utaf de till arméförvaltningens

intendentsdepartement hörande anslag;

d) att öfvervaka det för intendenturens ordnande i krigstid erforderliga

arbetet och uppgöra för arméns intendenturväsende behöfliga

planer;

opaginerad Kontrollera mot PDF

7G

Statmtslcotiets Utlåtande N:o 113.

e) att afgifva förslag till erforderliga reglementen, instruktioner

och läroböcker för intendenturpersonalens utbildning och tjänstgöring;

samt

f) att följa intendenturväsendets utveckling inom eget och främmande

land samt föreslå de åtgärder, som med hänsyn till intendenturväsendets

utveckling vid armén synas vara af behofvet påkallade.»

Af nu anförda bestämmelser torde framgå, att samtliga förvaltningsärenden,

som förekomma inom den nuvarande arméförvaltningen, kunna

göras till föremål för statistisk sammanställning och bearbetning. En väl

ordnad förvaltningsstatistik är onekligen ett kraftigt, för att icke säga

oundgängligt, medel för vinnande af öfverskådlighet öfver hela den militära

fredsförvaltningen samt plamnässighet i densammas ledning och

handhafvande. I betraktande häraf synes ifrågavarande statistik böra

ordnas på det sätt, de sakkunniga föreslagit. Skall nämligen chefen

för landtförsvarsdepartementet kunna erhålla öfversikt öfver användningen

af de under riksstatens fjärde hufvudtitel uppförda statsanslag,

som icke äro att hänföra till aflöningsanslag, utan kunna betecknas

såsom underhålls- och därmed jämförliga anslag, måste han

anlita statistiken och den statistiska bearbetningen. Endast därigenom

varder det honom möjligt att, för främjandet af sparsamhet i förvaltningen,

taga initiativ till ändamålsenliga förvaltningsåtgärder.

Om det måste anses af synnerlig vikt, att chefen för landtförsvarsdepartementet

såsom landtförsvarets målsman vid Konungens rådsbord

beredes möjlighet att erhålla nödig öfverblick öfver de särskilda förvaltningsgrenarna

vid armén, är det af icke mindre vikt, att de organ,

som närmast under Kungl. Maj:t skola företräda dessa, äro ändamålsenligt

sammansatta och på sådant sätt ordnade, att likartade förvaltningsärenden

äro sammanförda till viss myndighet, att inom hvarje

myndighet nödig sakkunskap är till finnandes för ärendenas handläggning,

samt att ingen onödig omgång eller onödig skriftväxling därvid i frågakommer.

Af särskild betydelse synes den af sakkunniga förordade anordningen

vara (sid. 39), att till afgörande i plenum öfverflyttas de framställningar

om medelsbehof å fjärde hufvudtiteln, som skola till Kungl.

Maj:t årligen afgifvas för att tjäna till ledning vid upprättandet af nästföljande

års statsverksproposition. Denna anordning innebär ett beaktansvärdt

uppslag till ett fruktbringande samarbete i dessa viktiga

angelägenheter.

Vid organisationen af de myndigheter, som under Kungl. Maj:t

böra finnas för de särskilda förvaltningsgrenarna, synes man i fråga om

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

77

deras benämning kunna välja två olika vägar. Antingen kan man bibehålla

den kollektiva benämningen »arméförvaltningen», i hvilken ifrågavarande

myndigheter ingå såsom särskilda afdelningar eller departement,

eller ock låta de erforderliga myndigheterna bilda särskilda styrelser,

såsom arméartilleristyrelsen, arméintendenturstyrelsen o. s. v., hvilka

tillsammans skulle utgöra arméns centrala förvaltningsmyndighet. I

förra fallet kräfves, när det gäller att medelst nådiga föreskrifter gifva

organisationen form och verkställighet, att instruktionen för arméförvaltningen

innehåller dels en för verket i dess helhet och för samarbetet

mellan två eller flera departement gemensam del, dels särskilda föreskrifter

för hvarje departement. I senare fallet kräfvas dels en gemensam

instruktion för de olika delarna af arméns centrala förvaltningsmyndighet,

hvilken reglerar deras inbördes samverkan, dels särskilda

instruktioner för hvarje styrelse. Af flera skäl synes den förra af

dessa vägar vara att förorda. Genom bibehållandet af namnet »arméförvaltningen»

gifves ett uttryck för den enhet, som i vissa afseenden

bör råda mellan dess särskilda afdelningar. Då dessutom namnförändringar

icke utan verkliga skäl böra vidtagas, torde, i öfverensstämmelse

med de sakkunnigas förslag, namnet arméförvaltningen och benämningarna

på de nuvarande departementen böra bibehållas. Ej heller

synes något vara att erinra mot benämningen »sjukvårdsstyrelse» för

den nya centrala myndighet, som skulle öfvertaga handläggningen af

arméns sjukvårds- och veterinärväsende.

Efter att hafva förutskickat dessa erinringar anhåller jag nu att

få öfvergå till organisationen af de särskilda departementen m. m., i

sammanhang hvarmed några antydningar angående hufvuddragen af

dit hörande förvaltningsärendens handläggning vid truppförbanden (arméfördelningar

och regementen) torde böra meddelas. Tillika får jag

framhålla, att de af de sakkunniga gjorda framställningar, som af mig

icke särskild! beröras, hafva min fulla tillslutning.

II. Arméförvaltningens civila departement samt handläggningen af aöönings-,

kassa-, räkenskaps- och redovisningsärenden. I

I fråga om organisationen af arméförvaltningens civila departement

och omfattningen af dess ämbetsbefattning synes den af de sakkunniga

uttalade meningen, att från de öfriga departementen ärenden angående

bokföring, medelsrekvisitioner och formell revision böra frånskiljas för

att sammanföras till det civila departementet, hafva synnerligen goda

skäl för sig.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

För en sådan anordning hafva, såsom de sakkunniga framhålla,

Riksdagens år 1894 och 1895 församlade revisorer äfvensom de ledamöter

af Riksdagens båda kamrar, som genom nådigt bref den 10 maj

1895 erhöllo i uppdrag att granska och afgifva yttrande öfver ett inom

landtförsvarsdepartementet utarbetadt förslag till förändrad uppställning

af riksstatens fjärde hufvudtitel, uttalat sig. Det torde få anses ändamålsenligt,

att arméns bokföring, i samband med dess ordnande på ett

enkelt och öfverskådligt sätt, samlas och fullgöres på ett ställe inom den

centrala förvaltningsmyndigheten, äfvensom att den formella revisionen

af medelsredogörelserna koncentreras på liknande sätt. Denna revision

måste därigenom vinna i st}^rka och blifva vida effektivare, än om den

vore delad på flera departement.

Det civila departementet skulle, liksom hittills, handlägga aflönings-,

pensionerings- och därmed jämförliga ärenden (personella ersättningsärenden).

Det torde vara lämpligt, att dessa ärenden, som beröra hvarje

enskild till militärstaten hörande persons rättigheter och intressen i

ekonomiskt afseende, inom den centrala förvaltningsmyndigheten handhafvas

af en civil afdelning med civil chef. Genom att öfvertaga hela

bokföringen och den formella revisionen kommer emellertid det civila

departementet att erhålla en högst väsentligt ökad arbetsbörda, hvadan

departementets sammansättning i förhållande härtill bör utvidgas och dess

tjänstemannapersonal ökas, för att det må kunna motsvara sin nya uppgift.

I anslutning till hvad de sakkunniga i fråga härom föreslagit

synes civila departementet, under generalkrigskommissarien såsom chef,

böra organiseras med:

en lcanslibyrå för att handlägga hufvudsakligen de ärenden, som nu

tillhöra krigsrådets å civila departementet föredragning, med en ordinarie

personal, bestående af 1 krigsråd, 1 sekreterare och 2 notarier; och

en kameralbyrå för det för hela arméförvaltningen gemensamma

bokförings-, medelsredovisnings- och revisionsväsendet äfvensom för

ärenden rörande de värnpliktiges aflöning, anslaget till rese- och traktamentspenningar,

manskapspensioneringen m. m., med en ordinarie personal,

bestående af 1 krigsråd, 2 kamrerare (däraf en föredragande i

pensionsärenden) och 1 sekreterare.

För ombesörjande af revisionen skulle inrättas ett revisionskontor,

bestående af 2 förste revisorer och 8 revisorer.

Liksom hittills skulle finnas ett bokslutskontor, med 1 bokslutskamrerare

och 2 bokhållare, samt ett kassakontor med 1 krigskassor. För

departementet i dess helhet skulle finnas 1 registrator.

För de lokala förvaltningarna vid truppförbanden, d. v. s. vid

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

79

arméfördelningarna ock regementena, kan det ej vara annat än en fördel

att uti aflönings-, kassa-, räkenskaps- ock revisionsfrågor kafva att

skriftväxla med ock erkålla föreskrifter från endast en myndigket, ett

departement i arméförvaltningen.

Under detta departement, det civila, skall i öfverensstämmelse med

föreskrifterna uti det reglemente för arméns kassaväsende i fred, som

erköll nådig fastställelse den 19 oktober 1906 för att träda i kraft den

1 januari 1908, för delning sintendenten utöfva närmaste öfverinseendet ock

kontrollen öfver kassavården vid de till arméfördelningen körande truppförband.

Han skall sålunda granska från kassaförvaltningarna vid dessa

truppförband inkommande räkenskaper ock redogörelser med känsvn till

deras uppställning ock affattning i enligket med gifna bestämmelser

samt till de särskilda utgifternas afförande under vederbörliga anslag

m. m. Vid räkenskapernas insändande till arméförvaltningen skall kan

anmäla upptäckta felaktigketer, i den mån dessa icke kunnat rättas genom

skriftväxling med vederbörande regementsintendenter, äfvensom

afgifva det yttrande i öfrigt, hvartill kan finner skäl föreligga. För

åstadkommande af likformighet ock reda i räkenskapernas ock redogörelsernas

uppställning skall kan göra regementsiutendenterna erforderliga

erinringar ock meddela nödiga anvisningar. Fn gång om året å

förut icke tillkännagifven tid skall fördelningsintendent verkställa inventering

af hvarje till arméfördelningens truppförband hörande kassa, skolande

minst en af dessa kassor under årets lopp ytterligare en gång å

icke bekantgjord tid af honom inventeras. ,

Vid regemente skall, enligt föreskrifterna i det nya kassareglementet,

kassaväsendet ombesörjas af en kassaförvaltning, som under

uppsikt af regementschefen utgöres af regementsintendenten och

eu vid dennes sida ställd kassakontrollant. Regementsintendenten förrättar

kassagöromålen med redovisningsskyldighet ock uppbördsmannaansvar

i första kand för alla af kassaförvaltningen mottagna eller till

densamma inflytande penningmedel. Under tiden mellan de särskilda

kassadagarna skola de medel, som stå under kassaförvaltnings vård, vara

insatta å räkning i vederbörlig bankinrättning. De medel, som tillfälligtvis

måste förvaras å kassalokalen, skola inläggas i kassaskåp eller

annat lämpligt förvaringsrum under två lås, till hvilka regementsintendenten

förvarar den ena nyckeln ock kassakontrollanten den andra.

Regementsintendent verkställer vid regementet eller för dess räkning

förekommande utbetalningar, ombesörjer den för kassaförvaltningen erforderliga

skriftväxlingen, uppsätter ock förer föreskrifna räkenskaper

samt aflägger månatlig redovisning för förvaltningen af kassan. Kassa
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

kontrollant — hvartill bör förordnas helst en regementsofficer — åligger

att å kassadagarna vara närvarande från kassans öppnande till dess

stängande och därvid i föreskrifna kassakontrollböcker anteckna in- och

utgående medelsbelopp. Vid slutet af hvarje kassadag skall han verkställa

inventering af kassan och till densamma hörande verifikationer

äfvensom tillse, att öfverblifna penningmedel ofördröjligen insättas i

vederbörlig bankinrättning eller förvaras på föreskrifvet sätt, samt påteckna

eller afstämpla alla verifikationer för såväl inkomster som utgifter.

Regementschef utöfvar den allmänna uppsikten öfver förvaltningen

af kassaärendena vid regementet och utfärdar de föreskrifter därför,

som med hänsyn till lokala förhållanden befinnas erforderliga, samt

ordnar tjänsteförbindelsen mellan kassaförvaltningen och honom underlydande

truppförband. Minst en gång i månaden äfvensom vid ombyte

af kassakontrollant eller då regementsintendent utgår ur eller återinträder

i tjänst skall regementschef verkställa inventering af kassan.

Han äger dessutom, när han så för godt finner, inventera densamma

samt att taga del af samtliga till kassaväsendet hörande böcker och

handlingar.

Genom det ofvannämnda kassareglementet, hvars hufvudsakliga

bestämmelser nu blifvit återgifna, samt genom den organisation och

ämbetsbefattning, som arméförvaltningens civila departementet här

ofvan föreslagits skola erhålla, åvägabringas en klart utstakad tjänsteväg

för den grupp af förvaltningsärenden, som i det föregående benämnts

ärenden angående arméns aflöning samt angående dess kassa-,

räkenskaps- och redovisningsväsende. Ansvaret och befogenheten äro

tydligt angifna och för kassakontrollen betryggande föreskrifter meddelade.

III. Arméförvaltningens intendentsdepartement samt handläggningen af

ärenden angående arméns underhåll (förplägnad, furagering in. in.)

samt munderingsutrustning (beklädnad).

Beträffande organisationen af arméförvaltningens intendentsdepartement

har armé/örv ältning skommittén föreslagit, att de departementets

sjukvårdsbyrå tillkommande ärenden skulle utbrytas från arméförvaltningen

och tilldelas en särskild styrelse, men i öfrigt lämnat sammansättningen

af detsamma i det stora hela oförändrad.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Statsutskottets Utlutande N:o Hd.

Generalintendenten har i sitt den 14 augusti 1906 afgifna yttrande

öfver arméförvaltningskommitténs förslag uttalat den meningen, att intendentsdepartementet

borde utgöras af:

en utrustningsbyrå | att träda i stället för den

en underhållsbyrå | nuvarande militärbyrån

eu byggnadsbyrå och

en civilbyrå.

I .sammanhang härmed föreslår generalintendenten, att de uppgifter,

som nu tillkomma intendenturkårens hufvudstation, skola inskränkas

till att vara eu generalintendentens expedition för kåren samt

till att handlägga ärenden rörande kårens personella förhållanden, organisation,

personalens utbildning med mera dylikt, samt att sålunda

det förvaltningsstatistiska arbete, som nu åligger hufvudstationen, äfvensom

mobiliseringsgöromålen skulle skiljas från densamma.

Hvad särskildt byggnadsbyrån angår, har generalintendenten uttalat

den meningen, att det skulle vara fördelaktigt, att ärendena angående

underhållet af truppförbandens byggnader komme att, under särskild

fackmannaledning, öfverflyttas till arméförvaltningens intendentsdepartement.

Detta departement tillgodosåge nämligen arméns behof af värme,

ljus och vatten, hvilka behof stode i det intimaste samband med det

sätt, på hvilket arméns tillgodoseende med byggnader funne sin lösning,

liksom ock med de olika överenskommelser, hvilka träffades om

arméns förläggning. Till denna af generalintendenten uttalade mening

ansluter sig äfven kasernbyggnadskommittén, under den förutsättning

att föredragningen af ärenden rörande de i bruk varande kasern- och

lägeretablissemangens underhåll äfvensom vid dem nödiga nybyggnadssamt

om- och tillbyggnadsarbeten anförtros åt en på detta område sakkunnig

person med förmåga att såväl ekonomiskt som tekniskt bedöma

desamma.

De särskilda sakkunniga förorda, att handläggningen af arméns

sjukvårds- och veterinärärenden öfverflyttas till en ny myndighet

inom arméförvaltningen, sjukvårdsstyrelsen, att intendenturkårens hufvudstation,

med undantag för chefens för intendenturkåren expedition,

införlifvas med intendentsdepartementet, samt att å detta departement

inrättas, i stället för den nuvarande militärbyrån, en utrustnings-

och en underhållsbyrå, hvarjämte fortfarande en civilbyrå skulle

finnas därstädes.

Om ändamålsenligheten af att ur arméförvaltningens intendentsdepartement

utbryta dess sjukvärdsbyrä finnes icke någon meningsskiljBih.

Ull Riktd. Blot. 1907. I Sami. I Afl/. 71 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

åldrighet bland de myndigheter m. fl., som framställt förslag eller yttrat

sig rörande den sålunda ifrågasatta anordningen.

Hvad angår underhållet af truppförhandens byggnader, gifves det onekligen

skäl, som tala för den meningen, att arméförvaltningens intendentsdepartement

skulle, i den mån nämnda underhåll komme att tillhöra central

ämbetsmyndighet, öfvertaga vården af kasern- och lägeretablissemangen,

och före antagandet af 1892 års härordning hörde etablissemangen å

mötesplatserna, med undantag af vissa byggnader, såsom gevärsförråd

och ammunitionsbodar, under intendentsdepartementet. Men andra

sidan torde det icke böra förbises, att chefen för detta departement,

generalintendenten, icke i regel kan äga nödig fackkunskap i byggnadsfrågor,

hvartill kommer, att hans ämbetsbefattning är i allt fall så omfattande,

att han icke synes böra betungas med handläggningen af

nyssnämnda frågor. En sådan åtgärd skulle ej heller öfverensstämma

med den i det föregående uttalade grundsatsen, att likartade förvaltningsärenden

böra vara sammanförda till samma myndighet. Byggnadsärenden

kunna knappast sägas tillhöra intendenturtjänstegrenen. I

samband med frågan om organisationen af arméförvaltningens fortifikatiousdepartement

komma nu berörda spörsmål att ytterligare tagas

under öfvervägande.

Det vill sålunda synas, som om arméförvaltningens intendentsdepartement,

i öfverensstämmelse med Hvad de sakkunniga föreslagit, borde,

efter att med detsamma införlifvats intendenturkårens hufvudstation

(undantagandes chefens för intendenturkåren expedition), under generalintendenten

såsom chef, organiseras med:

eu utrustning sbyrå för handläggning af ärenden rörande arméns

munderingsutrustning m. ro., med personal ur intendenturkåren;

eu underhällsbyrä för handläggning af ärenden rörande truppernas

underhåll m. in., med personal likaledes ur intendenturkåren; och

en civilbyrå för Handläggning af intendenturärenden, som kräfva

civil författningskunskap, med en ordinarie personal bestående af 1 krigsråd,

1 sekreterare och kamrerare, 1 notarie, 1 bokhållare och 1 registrator.

Genom en sådan organisation komme intendentsdepartementets

ämbetsbefattning, från hvilken sjukvårds- och veterinärärendena skulle

afskiljas, att omfatta hufvudsakligast de s. k. intendenturärendena, af

hvilka de viktigaste afse truppernas beklädnad och förplägnad samt

vederbörande kasernetablissemangs förseende med inventarier, ljus, ved

och vatten med mera dylikt. Genom den förutvarande militärbyråns

uppdelning uti en utrustnings- och en underhållsbyrå inträder en

lämplig arbetsfördelning, på samma gång som inom departementet

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113

83

kan af sakkunnig personal verkställas saklig revision beträffande medelsredogörelserna

och persedelgranskningen äfvensom, erforderligt militärstatistiskt

arbete.

Huru motsvarande ärenden skulle handhafvas vid arméfördelningar

och regementen, torde i detta sammanhang böra i korthet antydas. Vid

arméfördelning synes arméfördelning schef en böra utöfva närmaste öfverinseendet

öfver intendenturförvaltningen vid underlydande truppförband,

och hithörande ärenden af honom afgöras i mån af befogenhet på föredragning

af för delning sintendenten. På liknande sätt bör vid regemente

regementschefen utöfva ledningen af och uppsikten öfver intendenturförvaltningen

och afgöra dithörande ärenden på föredragning af regementsintendenten.

Om arméfördelningschef eller regementschef beslutar

i strid mot föredragandens uppfattning, bör denne, för att kunna skydda

sig mot ansvar, äga rätt och, därest han anser beslutet författningsstridigt,

jämväl skyldighet att däremot anföra sin afvikande mening.

Regementsintendenternas befattning är synnerligen kräfvande. Såsom

framgår af hvad jag redan anfört, skulle regementsintendenten

dels, under betryggande kontroll, ombesörja kassaförvaltningen och

räkenskapsväsendet vid regementet, dels vara föredragande uti intendenturärendena.

Men å andra sidan skulle han, enligt hvad jag i det

följande kommer att ifrågasätta, fritagas från befattningen med förvaltningsärendena

angående vapen och ammunition samt med sjukvårdsoch

veterinärärendena. På dessa områden kan han icke sägas företräda

sakkunskapen. Då regementsintendentens befattning såsom föredragande

skulle afse endast intendenturärendena, följer däraf att förrådsförvaltarens

verksamhet hufvudsakligast skulle omfatta de förråd, som innesluta

intendenturutrustningen och intendenturmaterielen.

Det vill synas, som om arméns intendenturförvaltning, ordnad på

sätt nu föreslagits, skulle blifva tilllredsställande.

IV. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse samt handläggningen af

ärenden angående arméns sjukvårds- och veterinärväsende.

Såsom i det föregående framhållits, synes det vara ett verkligt

behof att införa eu särskild myndighet för arméns sjukvårds- och

veterinärärenden genom att till ett organiskt helt förena öfverfältläkarbefattningen

och den nuvarande sjuk vårdsby rån inom arméförvaltningens

intendentsdepartement, dock under förutsättning att, på sätt medicinalstyrelsen

föreslagit, uti vissa frågor, nämligen rent hygieniska frågor,

befordringsfrågor och tillsynen öfver militärläkarnes och militärveterinä
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

rernas medicinska verksamhet i fredstid, ett med hänsyn, till dessa frågors

natur erforderligt samband mellan medicinalstyrelsen och den nya sjukvårdsstyrelsen

kommer att förefinnas.

Enahanda uppfattning'' hafva äfven de sakkunniga uttalat. Hvad

dessa i öfrigt föreslagit beträffande sammansättningen af sjukvårdsstyrelsen

äfvensom därvid anförda skäl föranleda icke någon erinran från

min sida. Sjukvårdsstyrelsen skulle sålunda erhålla följande sammansättning

:

1 öfverfältläkare, chef, med öfverstes aflöningsförmåner;

1 fältläkare, föredragande för sanitetsärenden, med öfverstelöjtnants

aflöningsförmåner;

1 fältveterinär, föredragande för veterinärärenden, med majors aflöningsförmåner;
1

assistent, tillika adjutant hos öfverfältläkaren, med äldre bataljonsläkares

aflöningsförmåner;

1 assistent, intendent å intenaenturkårens stat;

1 sekreterare (vid behof från arméförvaltningens civila personal);

1 sergeant å truppförbands stat.

I sammanhang med frågan om inrättandet af en särskild sjukvårdsstyrelse

torde uppmärksamheten böra fästas därpå, att enligt nuvarande

ordning öfverfältläkaren bekläder ett medicinalrådsämbete, till hvilket äfven

andra, i medicinalstyrelsens instruktion bestämda eller eljest åt honom

öfverlämnade ärenden höra. I anledning häraf anser medicinalstyrelsen,

att, om öfverfältläkaren frigöres ur medicinalstyrelsen, det medicinalrådsämbete,

han bekläder, därför icke kan indragas, och framhåller med styrka,

att de till öfverfältläkarens medicinalrådsämbete anslagna aflöningsförmåner

böra bibehållas i medicinalstyrelsen. Detta vore enligt styrelsens mening

oundgängligt, för att en lämplig fördelning af ärendena måtte kunna ske

mellan styrelsens ledamöter och någon lättnad erhållas i de nu öfverhopade

rotlarnas arbetsbördor. Denna uppfattning grundade sig på så väl kända

sakförhållanden, att vidare ordande därom vore obehöfligt. Äfven om icke

en särskild sjukvårdsstyrelse för armén skulle komma till stånd, borde

öfverfältläkaren befrias från sina nuvarande, till medicinalstyrelsen icke

hörande plikter, på det att han måtte kunna odeladt ägna sig åt ämbetsverkets

egna angelägenheter. Vid samråd angående denna angelägenhet

med statsrådet och chefen för civildepartementet har denne i anslutning

till medicinalstyrelsens uppfattning ansett någon ändring i staten

för medicinalstyrelsen icke kunna ifrågasättas i anledning af förslaget

om utbrytande från nämnda styrelses förvaltning af sanitets- och veterinärärendena

för armén och deras öfverlämnande till en särskild styrelse.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

I likhet med hvad redan skett vid framställningen om organisationen

af arméförvaltningens civila och intendentsdepartement beträffande behandlingen

af kassa-, räkenskaps- och intendenturärendena, torde det

här vara lämpligt att i korthet redogöra för huru handläggningen af

sjukvårds- och veterinärend ena vid arméfördelningar och regementen

synes böra ordnas. Vid arméfördelning bör för delning släkaren vara föredragande

uti de förvaltningsärenden, som röra sjukvårds- och veterinärtjänsten

samt sjukvårds- och veterinärmateiielen, medan beslutanderätten

i mån af befogenhet tillkommer arméfördelningschefen. Därest icke fördelningsläkaren

skulle vara boende å samma plats som arméfördelningschefen,

kan föredragningen ske genom skriftligt tjänsteutlåtande eller

dylikt. Vid regemente bör i öfverensstämmelse härmed regementsläkaren

och vid beridet truppslag i veterinärfrågor regementsvetermären vara

föredragande och regementschefen beslutande. Såsom förvaltare af

infanteriregementes sjukvårdsmateriel synes sjukvårdsunderofficeren böra

tjänstgöra.

Liksom fördelningsintendent och regementsintendent skulle fördelningsläkare

och regementsläkare hafva reservationsrätt och reservationsplikt.

V. Arméförvaltningens artilleridepartement samt handläggningen af

ärendena angående vapen och ammunition. I

I fråga om organisationen af arméförvaltningens artilleridepartement

öfverensstämma i det stora hela arméförvaltningskommitténs och de särskilda

sakkunnigas förslag, dock med den skillnad, som betingas häraf,

att bokföringen och den formella räkenskapsrevisionen skulle förläggas

till det civila departementet.

Den nya organisationen afser att förlägga den hufvudsakliga delen

af artilleridepartementets verksamhet till militärbyrån, med hvilken generalfälttygmästarens

expedition och artilleristabens konstruktionsafdelniug

skulle införlifvas. Härom yttrar arméförvaltningskommittén följande (sid.

95): »Dessa institutioners organisatoriska bestånd bredvid hvarandra föranleder

en onödig skriftväxling dem emellan i gemensamma ärenden och

dessutom afsevärda olägenheter beträffande ärenden, som kunna fordra

samtidig behandling å de särskilda institutionerna, hvilka olägenheter ökas

häraf, att jämväl artilleridepartementets civilbyrå enligt nuvarande arbetsordning

får med samma ärenden taga befattning. Dylika missförhållanden

kunna undvikas och tillgängliga arbetskrafter på ett mera ändamåls
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8G

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

enligt sätt tillgodogöras genom sammanförande af departementets militärbyrå,

generalfälttygmästarens expedition och artilleristabens konstruktionsafdelning

till särskilda afdelningar under militärbyrån samt bestämmandet

af sådan arbetsordning, att alla ärenden, som kräfva afgörande

uteslutande å denna byrå, å vederbörliga afdelningar undergå

all erforderlig behandling, såsom registrering, revidering, upprättande

af erforderliga liggare och förteckningar, föredragning och expediering.»

Militärbyrån skulle enligt de sakkunnigas förslag, till hvilket jag

ansluter mig, vara underställd fälttygmästare!! samt arbeta på tre afdelningar,

nämligen:

första expeditionsafdelningen för de ärenden, som handläggas af

den nuvarande militärbyrån och beredas af byråassistenten, d. v. s.

ärenden rörande eldhandvapen och deras ammunition m. in.;

andra expeditionsafdelningen för de ärenden, som nu handläggas af

generalfälttygmästarens expedition, d. v. s. ärenden rörande artilleriets

materiel och ammunition; samt

konstruktionsafdelningen för de ärenden, som nu handläggas af

artilleristabens konstruktionsafdelning, d. v. s. ärenden rörande konstruktioner

i fråga om artillerimateriel och ammunition.

Den personal, som skulle placeras å ifrågavarande tre afdelningar,

är beräknad till 6 artilleristabsofficerare och 6 departementsskrifvare, de

senare uppförda å staten för artilleriets tygstater med samma aflöningsförmåner

som tygförvaltare.

Genom denna organisation af militärbyrån skulle lättare förvaltningsformer

åvägabringas och omgång i expeditionsgöromålen undvikas.

Med den nuvarande organisationen måste nämligen under samma chef

lydande expeditioner ofta skriftväxla med hvarandra, exempelvis artilleridepartementets

militärbyrå och artilleristabens konstruktionsafdelning

med generalfälttygmästarens expedition och denna senare å sin sida med

artilleridepartementet. De tekniska insikterna inom den föreslagna militärbyrån

komme till sin rätt beträffande såväl den sakliga revisionen af

medelsredogörelserna som granskningen af persedelredogörelserna.

Hvad civilbyrån inom arméförvaltningens artilleridepartement angår,

skulle dess ordinarie personal, i öfverensstämmelse med de sakkunnigas

förslag, utgöras af 1 krigsråd (gemensamt med fortifikationsdepartementet),

1 sekreterare och kamrerare samt 1 registrator och bokhållare.

Såsom föredragande för ärenden angående vapen och ammunition

vid arméfördelning skulle hos arméfördelning schef en, såsom beslutande,

tjänstgöra en officer ur arméfördelningens stab. I denna instans utöfvas

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

87

dock icke någon annan vapenvård än af öfvervakande art genom inspektion.

Den egentliga vapenvården förekommer vid regementena,

hvarest under regementschefen en särskild officer, som genomgått utbildningskurs

vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori, den s. k. vapenofficeren,

skulle vara föredragande i dessa ärenden samt med biträde af särskild underofficer,

vapenunderofficeren, handhafva och vårda regementets gevärs- och

ammunitionseffekter, målskjutningsmateriel och skjutbanor. Under vapenofficeren

skulle dessutom stå gevärshandtverharpersonalen. Hvad som nu

sagts gäller i främsta rummet eldhandvapen (gevär, karbiner och revolvrar)

med tillhörande ammunition. På liknande sätt skulle vid artilleriregemente

vården af artillerimaterielen ombesörjas. Det torde icke behöfva

tilläggas, att för vården af den vapenmateriel, som är utlämnad

till bruk vid kompanier och batterier, skulle vederbörande befälhafvare

och manskap i första hand vara ansvariga.

Genom att särskildt beträffande eldhandvapnen samt deras vård och

skötsel vid truppförbanden upprätta eu tjänstegren med fullt bestämdt

verksamhets- och ansvarighetsområde skulle vapenvården blifva ordnad

på ett tillfredsställande sätt, hvarjämte, såsom redan är framhållet, intendenturpersonalen

vid regementena komme att befrias från att taga

befattning med gevärs- och ammunitionsförråden, i fråga om hvilka den

icke kan sägas besitta nödig sakkunskap.

VI. Arméförvaltningeiis fortifikationsdepartement samt handläggningen af

ärenden angående arméns kasern- och fästningsbyggnader in. in.

Det sätt, hvarpå ärendena angående arméns kasern- och fästningsbyggnader

handläggas, inverkar gifvetvis i bestämmande grad på organisationen

af arméförvaltningens fortifikationsdepartement äfvensom på

organisationen af fortifikationen.

De militära byggnadsärendena kunna hänföras till två olika hufvudgrupper:

fästningsbyggnad särenden och kasernbyggnadsärenden.

Att fästningsbyggnadsärendena fortfarande böra tillhöra fortifikationen,

därom synas skiljaktiga meningar icke råda. Kasernbyggnadskommittén

har såsom sin åsikt uttalat, att inom fortifikationen borde upprättas en

särskild fästningsbyggnadsafdelning för att mera än hittills specialisera

de för den fortifikatoriska verksamheten afsedda krafterna. Detta förslag

synes förtjänt af uppmärksamhet samt bör underkastas detaljerad

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Statsutskottets1 Utlåtande N:o 113.

utredning i samband med frågan, huruvida och i hvad mån fortifikationen

bör undergå omorganisation för att motsvara de uppgifter, som

den militära ingenjörvetenskapen, ijämbreddmed militärteknikens stegrade

utveckling, i ökadt mått framställer.

Kasernby ggnadsärenclena kunna i sin ordning delas i två grupper:

ärenden angående nybyggnader samt ärenden angående underhåll af

redan befintliga eller färdiga byggnader.

Hvad först nybyggnadsärendena angå, må erinras därom, att Kungl.

Maj:t den 15 mars 1907 till Riksdagen aflåtit nådig proposition angående

öfverlåtande åt en kasernbyggnadskommission att handhafva uppförandet

af åtskilliga nya byggnader för armén.

Hvad vidkommer den andra gruppen af kasernbyggnad särendena,

underhållsärendena, bestridas kostnaderna för underhåll af kasern- och

lägeretablissemang från anslaget till arméns byggnader, mötesfält och

kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och materiel,

hvilket anslag förvaltas af arméförvaltningens fortifikation sdepartement.

Från detsamma hafva äfven bekostats utgifter för mindre nybyggnads- och

forändringsarbeten.

För nämnda anslag har hittills, uppå förslag af arméförvaltningens

fortifikationsdcpartement, hvarje år för det kommande året af Kungl.

Maj:t fastställts en stat, enligt hvilken, hvad vidkommer arméns byggnader

och mötesfält, särskilda belopp anvisats dels till landtbefästningarnas

försvarsområden, dels till fortifikationsområdena. Hvad därefter återstått

af anslaget, har ställts till arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet

disposition »för bestridande af vidare sig yppande utgifter»

för arméns byggnader och mötesfält.

Den senaste, för år 1907 nådigst fastställda staten för användandet

af ifrågavarande anslag afviker emellertid i rätt afsevärda delar från

det hittills tillämpade förfaringssättet. Dels upptager staten äfven de

anslagsbelopp, som beräknats vara erforderliga för de särskilda truppförbanden,

in. fl. enskildheter, dels har det, med anledning af ett i

ämnet infordradt, den IG november 1906 afgifvet yttrande från den

förutnämnda kasernbyggnadskommittén, ansetts ändamålsenligt att i fråga

om anslagsmedlens användning meddela särskilda föreskrifter. Dessa

innehålla:

att ur anslaget inga som helst anvisningar få äga rum till kasernetablissemang,

hvilka icke blifvit till vederbörande regementsförvaltning

öfverlämnade, besiktigade och godkända;

att på den andel af anslaget, som icke disponerats i staten, utan

behålles odisponerad, inga anvisningar för arbete eller byggnad, som

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 173.

89

beräknas betinga högre kostnad än ett tusen kronor, få äga rum, ej

heller i öfrigt utanordningar af något slag till högre belopp än nu är

sagdt få göras, utan att fråga härom, i såväl ena som andra fallet,

underställes Kungl. Maj:ts pröfning; samt

att äfven med afseende å lägre belopp anslaget icke i något fäll

får användas för ändamål, hvartill medel blifvit af Riksdagen beviljade

under annan ordinarie eller extra anslagstitel, ej heller utan Kungl.

Maj:ts medgifvande till täckande af brister i af Kungl. Maj:t å anslaget

beslutade anvisningar.

Därjämte har föreskrifvits, att besparingar, som uppstå å någon af

de titlar, i livilka anslaget är uppdeladt, icke få, utan Kungl. Maj:ts

särskilda tillstånd, användas å annan titel.

Nu anförda bestämmelser äro gifvetvis af provisorisk natur, men

de synas böra gälla äfven framgent, intill dess tidsenliga föreskrifter

angående byggnadsunderhållet blifvit definitivt utfärdade. Det törde

vara lämpligt att i detta sammanhang söka gifva en antydan om, huru

nu berörda angelägenheter synas ändamålsenligen böra handhafvas.

Kostnaderna för underhållet af byggnader i allmänhet bero —

förutom af den omsorg och soliditet hvarmed de blifvit uppförda —- väsentligen af det sätt, hvarpå byggnaderna begagnas och vårdas. Ansvaret

för det sätt, hvarpå byggnaderna vid ett regemente begagnas och

behandlas af dess personal, måste gifvetvis tillkomma vederbörande

befälhafvare, d. v. s. regementschefen för kasernetablissemanget i dess

helhet, bataljonschefen för de lokaler, som upplåtits åt bataljonen,

kompanichefen för de lokaler, som upplåtits åt kompaniet, o. s. v.

Dessa befälhafvare måste en hvar i sin stad tillse, att underlydande

varsamt och med skonsamhet begagna till deras förfogande ställda

byggnader och lokaler, så att icke genom ovarsam behandling, vårdslöshet

och dylikt skador uppstå och reparationer till följd häraf blifva

nödvändiga. Men därjämte är af synnerlig vikt, att, om bristfälligheter

uppstå, dessa afhjälpas på ändamålsenligt vis och i rätt tid. En i rätt

tid verkställd mindre reparation kan ofta förebygga stor skada och

stora utgifter. Med hänsyn härtill böra uppstående brister af vederbörande

befälhafvare ofördröjligen anmälas, så att icke ett uppskof,

som förvärrar skadan, inträder. Men häraf följer ock, att medel, ett

lämpligen afvägdt årsbelopp, böra stå till vederbörande myndigheters

förfogande, för att dessa må i tid kunna vidtaga erforderliga åtgärder.

Detta har äfven blifvit föreslaget af såväl kasernbyggnadskommittén

som de sakkunniga, hvilka tillika gjort framställning om, att för

hvarje kasernetablissemang skulle utses eu »vice värd» med skyldighet

Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 4 Sand. 1 A/d. 71 Hlift. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande 2s'':o 113.

90

att öfvervaka och ansvara för byggnadernas behöriga underhåll. Det

synes vara en ändamålsenlig åtgärd, att regementschef erhåller ett sådant

organ till förfogande och biträde vid utöfvandet af den honom

åliggande uppsikten öfver kasernetablissemanget.

Men i fråga om handläggningen af underhållsärendena i högre instanser

vid arméfördelningarna och inom den centrala förvaltningsmyndigheten

företräda kasernhyggnadskommittén och de sakkunniga skiljaktiga

meningar. De sakkunniga hemställa nämligen, att den gamla

ordningen skall bibehållas med fortifikation sofficerare vid arméfördelningarna

och med arméförvaltningens fortifikation sdepartement såsom

central myndighet, under det att kasernbyggnadskommittén föreslår, att

fortifikationsbefälhafvarnas befattning med kasernetablissemangens underhåll

skulle öfvertagas af en fördelningsbyggmästare vid hvarje arméfördelning,

samt att den centrala myndigheten uti dessa frågor skulle

blifva arméförvaltningens intendentsdepartement, där såsom föredragande

sakkunnig person med förmåga att såväl ekonomiskt som tekniskt

bedöma desamma skulle för ändamålet anställas.

I det föregående äro redan de skäl angifna, som kunna anföras

för och emot förslaget, att den framtida vården af kasern- och lägeretablissemangen,

i den mån denna angelägenhet kunde tillhöra central

myndighet, skulle öfvertagas af arméförvaltningens intendentsdepartement.

Därvid gjordes gällande, att skälen mot en sådan anordning syntes

vara de tyngst vägande, särskildt på grund däraf, att hos generalintendenten

i allmänhet icke kunde förutsättas erforderlig sakkunskap på

detta område, och att hans ämbetsbefattning vore i allt fall så omfattande,

att hans förvaltningsområde ändamålsenligen icke borde utvidgas.

Hvad åter angår förslaget, att underhållet och vården af kasernoch

lägeretablissemangen skulle i högsta under Kungl. Maj:t lydande

instans fortfarande bibehållas inom arméförvaltningens fortifikationsdepartement,

samt att vid arméfördelningarna fortifikationsofficerare

skulle vara föredragande för byggnadsärenden, sammanhänger detsamma

dels med frågan angående fortifikationens omorganisation, dels med

frågan angående arméns byggnader i allmänhet — fästningsbyggnader

därifrån undantagna.

I fråga härom torde böra anmärkas, att, äfven om man inom fortifikationen

haft och ännu har i byggnadsfacket kompetenta personer,

man knappast synes med fortifikationens nuvarande organisation kunna

med säkerhet räkna på, att sådana alltid och i tillräckligt antal skola

finnas till förfogande. Det kan till exempel icke skäligen förväntas, att en

fortifikationsofficer, som under en längre följd af år varit sysselsatt

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande K:o 113.

91

uteslutande med trupp tjänstgöring, skall med den insikt och erfarenhet,

som vederbör, kunna själfständigt utan sakkunnigt biträde under arméfördelningschefen

öfvertaga handläggningen af byggnadsärendena vid

en arméfördelning. För närvarande föreligger det för öfrigt icke någon

saklig utredning angående den härmed sammanhängande frågan, huruvida

det kan vara ändamålsenligt att med fortifikationens båda hufvuduppgifter,

fältingenjörtjänsten med dess många grenar, och fästningsingenjörstjänsten,

äfven förena kasern- och annan husbyggnadstjänst.

Innan ett definitivt afgörande i nu berörda angelägenheter träffas,

är otvifvelaktigt en ytterligare utredning af desamma af nöden. Det

torde ock finnas grundade skäl för den meningen, att det i framtiden

kommer att uppstå behof af en särskild central myndighet med uppgift

att närmast under Kungl. Maj:t handlägga arméns byggnadsärenden,

såväl dem, som röra nybyggnader, som dem, som röra underhåll af

redan befintliga byggnader. Man kan icke förutsätta, att, sedan erforderliga

kasernetablissemang blifvit uppförda och den nu pågående omfattande

byggnadsverksamheten afslutats, några nya byggnader icke vidare

skulle vara för armén af behofvet påkallade. Det finnes armén tillhöriga

byggnader icke blott för truppers inkvartering och utbildning (kasernetablissemang),

utan äfven för intendenturförråd, vissa tygförråd, Karl

Gustafs stads gevärsfaktori, ammunitionsfabriken, Åkers krutbruk, artillerist]

utf alten m. m. Med hänsyn härtill torde alltid en byggnadsverksamhet,

fast af en begränsad omfattning, komma att visa sig erforderlig

äfven i framtiden, på samma gång som ärendena angående

byggnadsunderhållet komma att erhålla ökad betydelse. Vid sådant

förhållande göres det onekligen behof af en särskild central militär

byggnadsmyndighet, som inom sig sluter erforderlig sakkunskap och

som odeladt kan ägna sig åt sin omfattande uppgift. Det vill synas,

som om en anordning af nu antydd art skulle vara gagnelig såväl för

fortifikationen som för handläggande af arméns byggnadsärenden.

Men, såsom redan framhållits, för ett definitivt uttalande i nu berörda

spörsmål och för framläggandet af förslag till deras ändamålsenliga

lösning kräfves ytterligare utredning. I anledning häraf lärer icke

framställning om genomgripande ändringar uti handläggningen af ärendena

angående underhållet af arméns byggnader, hvad angår den centrala

förvaltningsmyndigheten och arméfördelningarna, nu böra göras.

Men intill dess en fullständig utredning föreligger och en annan ordning

för handhafvande! af ifrågavarande ärenden åvägabragts, torde de bestämmelser,

som utfärdats beträffande användningen af byggnadsunderhållsanslaget

för år 1907, böra i allt väsentligt vara bestående, hvarige
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande Av o 113.

nom Kungl. Maj:t behåller saken i sin hand. Därjämte torde det

böra sörjas för, att i fråga om handläggningen af ärenden rörande byggnadsunderhållet

vid arméfördelningarna sakkunnigt biträde, där så erfordras,

anlitas vid besiktningen af truppförbandens kasernetablissemang

med därtill hörande byggnader och vid uppgörandet af erforderliga

kostnadsberäkningar. ,

För närvarande och under nu senast angifna förutsättningar får

jag ansluta mig till de sakkunnigas förslag om organisationen af arméförvaltningens

fortifikationsdepartement, enligt hvilket med detsamma

skulle införlifvas fästnings- och kasernbyggnadsafdelningarna vid fortifikationens

hufvudstatiou, dess militärbyrå utgöras af personal ur fortifikationen

samt dess civilbyrå af 1 krigsråd (gemensamt med artilleridepartementet),

1 sekreterare och kamrerare, som borde hitflyttas från

fortifikationens stat, och 1 registrator och bokhållare.

Af hvad nu blifvit sagdt torde framgå, att jag finner mig böra

tillstyrka det förslag till omorganisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet,

som de sakkunniga framställt, och att jag sålunda

ansluter mig till deras hemställan (sid. 64—70) beträffande den centrala

militärförvaltningen i allmänhet; organisationen af arméförvaltningens

artilleri-, fortifikations-, intendents- och civila departement samt

sjukvårdsstyrelse; och beträffande armé förvaltningens civila personal.

Frågan om fortifikationsdepartementets ämbetsbefattning torde

dock, i samband med spörsmålet angående fortifikationens organisation,

böra blifva föremål för förnyad utredning.

Genom den omorganisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet,

som sålunda skulle underställas Riksdagens pröfning och godkännande,

synas mig ostridiga fördelar komma att ernås, såsom ett förbättradt.

och förenklad! räkenskapsväsende, en effektivare revision så i formellt

som i sakligt afseende, en ändamålsenligare uppdelning af förvaltningsärendena,

förenkling i deras handläggning, klart utstakade tjänstevägar,

tidsenligare förvaltningsföreskrifter m. m. Att för detta ändamål arbetskrafterna

äro i behof af att ökas, ligger i öppen dag. Arméförvaltningen

erhöll sin nuvarande organisation år 1881. Den utveckling,

armén sedan dess undergått, har helt naturligt medfört ökade göromål

för den centrala förvaltningsmyndigheten. Enligt riksstaten för år 1882

utgjorde summan af de ordinarie och de extra ordinarie anslagen

under fjärde hufvudtiteln 18,707,000 kronor, enligt riksstaten för år

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

93

1907 slutar motsvarande summa på ett belopp af 53,307,600 kronor,

hvilket förhållande belyser den stegring i arbetet, som under tiden inträdt.

I samband med omorganisationen af arméförvaltningen synes äfven

frågan om lönereglering för ämbetsverkets civila ämbets- och tjänstemän

samt betjänte böra upptagas till pröfning. De aflöningsbelopp och aflöningsvillkor,

som i nådiga propositionen den 15 mars 1907, n:o 100, föreslagits

för statskontorets personal, torde äfven böra tillämpas för arméförvaltningens

personal, och jag anser mig därför kunna i denna del

af den föreliggande frågan inskränka mig till att åberopa, hvad statsrådet

och chefen för finansdepartementet beträffande nämnda löner och

lönevillkor anfört till det vid berörda proposition fogade statsrådsprotokollet

öfver finansärenden samma dag. Beträffande spörsmålet om

skyldighet för ordinarie tjänstemän att under viss tid tjänstgöra å

ämbetsrummet hafva de sakkunniga uttalat den meningen, att såsom

villkor för åtnjutande af högre aflöningsförmåner än de nuvarande.borde

stadgas en obligatorisk tjänstgöringstid å ämbetsrummet af minst 6

timmar dagligen, och då i allmänhet göromålen inom arméförvaltningen

äro af den natur, att de lämpligen kunna utföras å ämbetsrummet samt

ämbetsverket instundande höst erhåller utvidgade och förbättrade ämbetslokaler,

synes intet väsentligt vara att häremot erinra, under den förutsättning

att undantag må göras från regeln i de fall, då tjänstens intresse

kräfver en minskning i den eljest obligatoriska tjänstetiden å

ämbetsrummet. Föreskrift om denna obligatoriska tjänstetid torde böra

införas uti instruktionen för ämbetsverket. Den af de sakkunniga föreslagna

staten, bil. II, synes alltså böra för Riksdagen framläggas.

Denna stat slutar å 275,800 kronor, hvilket belopp med 4,200

kronor understiger det, hvilket i statsverkspropositionen till nu pågående

Riksdag under punkten 2:o af fjärde hufvudtiteln förslagsvis upptagits

såsom anslag till arméförvaltningen för nästkommande år.

Såsom de sakkunniga erinrat, inskränka sig emellertid kostnaderna

för arméförvaltningens omorganisation icke till ifrågavarande ökning af

anslaget till arméförvaltningen utan komma att drabba äfven vissa

andra anslag under fjärde hufvudtiteln nämligen anslagen till artilleristaben,

till aflöning och rekrytering in. in., till inkvarteringskostnader

och till ålderstillägg. Hvad beträffar de båda sistnämnda anslagen,

hvilka äro af förslagsanslags natur och de senare åren lämnat öfverskott,

erfordras nu icke någon höjning i desamma för bestridande af

de ökade kostnaderna, beräknade till resp. 4,100 och 12,350 kronor.

Vidkommande åter kostnadsökningen å anslagen till artilleristaben och

till aflöning och rekrytering in. m. (staten för artilleriets tvgstater), ut
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande jY.-o 113.

Motionerna.

görande å det förra 2,200 kronor och å det senare 14,490 kronor, torde

däraf icke för närvarande böra påkallas någon ändring i de af Riksdagen

redan pröfvade anslagen för år 1908. De af ifrågavarande utgifter,

Indika skolat gäldas från nämnda båda anslag, torde nämligen under

nästkommande år kunna bestridas af medel, som stå till Kungl. Mapts

disposition, för att i nästa statsreglering uppföras å vederbörande anslag.

Den å fortifikationens stat för sekreteraren uppförda aflöning bör, vid bifall

till den föreslagna staten för arméförvaltningen, så fort ske kan indragas)».

I afseende å sin ofvanberörda motion har herr Widén åberopat den

motivering, som lämnats i en af honom samma dag väckt motion med

anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande af telegrafverkets

utgiftsstater för år 1908 m. m.

I sistberörda motion har motionären erinrat hurusom vid den lönereglering,

som af 1904 års Riksdag godkändes för lärare och lärarinnor

vid rikets allmänna läroverk, bestämdes såsom villkor för uppflyttning

från lägre till högre lönegrad, att tjänsteinnehafvare skulle under den

tid af fem år, efter hvars förlopp han kunde vinna nämnda uppflyttning,

hafva mer än fyra år med goda vitsord bestrida sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag. De kursiverade orden insattes af Riksdagen, enligt hvad

dess skrifvelse den 18 maj 1904 n:o 172 utvisade för att tydligt angifva,

att i den tjänstgöringstid, som berättigade till uppflyttning i högre

lönegrad, finge inräknas den tid, läraren på grund af förordnande bestridt

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag.

Enahanda bestämmelser i detta afseende, hvilka samma år inflöto

jämväl i lönevillkoren för lärarne vid högre lärarinneseminariet och vid

folkskoleseminarierna, hade sedermera af Riksdagen fastställts vid de

följande åren verkställda löneregleringar; och de hade jämväl i år af

Kungl. Maj:t föreslagits att tillämpas vid de föreslagna löneregleringarne

för vissa läkare vid statens hospital och asyler samt för lärare m. fl.

vid veterinärsinstitutet.

Däremot hade uti de vid innevarande riksdag af Kungl. Maj:t

föreslagna nya lönestaterna och därtill hörande lönevillkor för telegrafverket,

statskontoret och arméförvaltningen icke bland bestämmelserna

för erhållande af ålderstillägg upptagits den här ofvan anmärkta satsen:

»eller fullgjort annat offentligt uppdrag».

Då emellertid alldeles samma skäl förefunnes att medtaga anförda

bestämmelse vid sist omförmälda lönevillkor som vid de ofvan förut

omnämnda, och dessutom Riksdagen i sin åberopade skrifvelse den 18

maj 1904 uttalat den riktiga grundsatsen, att i tillämpliga delar borde

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

95

åvägabringas likställighet emellan statens tjänstemän i fråga om villkoren

för aflöningsförmåners åtnjutande, hade motionären ansett sig böra väcka

motioner i nu angifna syfte.

Vidkommande de skäl, hviika af herr Thylander anförts till stöd

för hans motion i ämnet, får utskottet hänvisa till själfva motionen.

Hvad först angår frågan om omorganisationen af arméns centrala

förvaltningsmyndighet har utskottet icke funnit anledning till erinran

mot hvad Ivungl. Maj:t i detta afseende föreslagit.

Af de skäl, utskottet i sitt utlåtande n:o 91, i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition angående ny aflöningsstat för statskontoret in. in.,

i sådant afseende anfört, har utskottet ansett, att i likhet med hvad utskottet

i fråga om nämnda ämbetsverk hemställt, jämväl beträffande arméförvaltningen

efter lönestaten bör intagas en bestämmelse af följande lydelse:

»Denna lönestat träder i kraft, den 1 januari 1908 under förutsättning

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom, att

samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,

vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag.»

Vidkommande den af herr Widén föreslagna ändringen af villkoren

för erhållande af ålderstillägg, att efter orden »eller på grund af förordnande

annan statens tjänst» skulle inskjutas orden »eller fullgjort

annat offentligt uppdrag», har utskottet på de af motionären anförda

skäl ansett sig böra tillstyrka densamma.

Hvad beträffar de af Kungl. Maj:t föreslagna lönebeloppen, fördelningen

af aflöningen i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg äfvensom

tilldelandet af rätt till ännu ett ålderstillägg åt tjänstemännen af

första lönegraden, har utskottet, som får hänvisa till sitt nyssberörda

utlåtande angående aflöningsstat för statskontoret, funnit sig böra tillstyrka,

att Riksdagen må, med afslag å herr Thylanders motion angående

löneförhöjning åt vaktmästarna, bifalla Kungl. Maj:ts i angifna

afseenden gjorda framställningar.

Den föreslagna förhöjningen af anslaget till vikariatsersättning,

arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän, tillfälligt biträde och renskrifningskostnad

från 29,500 kronor till 41,000 kronor, har utskottet funnit

vara af behofvet påkallad, särskild! för beredande, på sätt föreslagits,

af möjlighet att kunna höja amanuensarfvodena till högst 2,000 kronor.

Utskottet har emellertid velat uttala, att, i den mån ett sådant arfvode

förhöjes, en något längre arbetstid å tjänsterummet än den nu för

amanuenserna gällande skäligen synes kunna af innehafvaren af det förhöjda

arfvodet utkräfvas.

Utskottets

yttrande.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Beträffande de af ifrågavarande organisation föranledda ökade utgifter

å anslagen till artilleristaben samt till aflöning och rekrytering,

hvilka utgifter, som icke borde påkalla ändring i de af Riksdagen redan

pröfvade anslagen för år 1908, departementschefen ansett kunna bestridas

af medel, som stå till Kungl. Maj:ts disposition, har utskottet

velat uttala den mening, att dessa utgifter lämpligen synas böra af

tillgängliga medel förskottsvis bestridas för att därefter till ersättande

af Riksdagen anmälas. Hvad i öfriga här ofvan ej vidrörda delar departementschefen

till statsrådsprotokollet uttalat eller Kungl. Maj:t föreslagit,

har utskottet ej funnit gifva anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herr Widéns ofvan omförmälda

motion, samt med afslag å herr Thylanders motion, må

a) godkänna följande aflöningsstat för arméförvaltningen

:

1

K

ron

o r.

Tjänst-

görings-

pennin-

Missräk-

Arméförvaltningens

Lön.

Orts-

tillägg.

nings-

penningar

och

Summa.

civila personal.

gar.

arfvode.

Chef: generalkrigskommis-

sarien........................

7,000

3,000

1,000

—

11,000

1 krigsråd .................

5,000

2,500

600

—

8,100

(Efter 5 år kan lönen höjas

3 » ..................

1 tjänsteman i 2:dra löne-

15,000

7,500

1,800

—

24,300

| med 600 kronor.

graden .....................

3,600

1,800

400

—

5,800

(Efter 5 år kan lönen höjas

3,600

9 d:o .....................

32,400

16,200

—

52,200

| 10 år med ytterligare 500

1 d:o, krigskassor......

1 tjänsteman i l:a löne-

3,600

1,800

400

500

6,300

kronor.

graden .....................

2,200

1,500

300

_

4,000

(Efter 5 år kan lönen höjas

15 d:o .....................

33,000

22,500

4,500

—

60,000

’ år med ytterligare 500 kro-

1 ombudsman..............

—

—

—

3,000

3,000

nor och efter 15 år med

än ytterligare 500 kronor.

Arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse:

Chef: öfverfältläkaren,

öfverstes lön...............

6,000

—

—

—

—

dagaflöning å 6 kr.....

2,190

—

—

—

8,190

Transport

109,990

56,800

12,600

3,500

182,890

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 113.

97

K r

o n o

r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

i

Orts-

tillägg.

Missräk-

nings-

penningar

Summa.

gar.

arfvode.

Transport

109,990

56,800

12,600

3,500

182,890

1 fältläkare, föredragande

för sanitetsärenden, öf- vers telöjtnants lön......

4,500

_

_

—

—

dagaflöning ä 5 kr.....

1,825

—

—

—

6,325

1 fältveterinär, föredra-

gande för veterinärären- den, majors lön .........

4,000

—

—

—

—

dagaflöning å 5 kr.....

1,825

—

—

—

5,825

1 assistent, bataljonslä-

kares lön .................

2,400

1,460

—

—

—

'' -

dagaflöning ä 4 kr.....

—

—

—

3,860

1 assistent, intendentur-

Aflöning a intendenturkårens

tjänsteman.................

—

—

—

—

stat.

1 sergeant....................

—

—

—

—

Aflöning 8. truppförbands stat.

Till vikariatsersättning.arf-

voden åt extra ordinarie

tjänstemän, tillfälligt bi- träde och renskrifnings- kostnad.....................

41,000

Till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.....

—

—

—

—

27,200

1 förste vaktmästare......

900

450

150

—

1,500

700

350

150

—

1,200

lEfter 5 år kan lönen höjas

| med 100 kronor.

5 d:o ...............

3,500

1,750

1 750

1

6,000

Summa

131,100

| 59,350

| 13,650

| 3,500

275,800

Öfrig till arméförvaltningen hörande personal, nämligen:

Å artilleridepartementet:

chef: genoralfälttygmästaren,

föredragande: fälttygmästaren,

6 artilleristabsofficerare,

6 dopartemontsskrifvare;

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 74 Haft.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Å fortifikationsdepartementet:

chef: chefen för fortifikationen,

föredragande: regementsofficer vid fortifikationen,

officerare och underofficerare vid fortifikationen efter behof; samt

Å imtendentsdepartementet:

chef: generalintendenten,

föredragande: två intendenturtjänstemän,

personal ur intendenturkåren efter behof,

åtnjuter aflöning från andra stater.

Anm. 1. Angående den civilmilitära personalen i sjukvårdsstyrelsen tillkommande aflöning, inkvarterings-

och servisbidrag samt pension gäller, hvad i sådant afseende är för annan dylik personal

i särskilda författningar stadgadt.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förman kvarstar, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdrages 100 kronor årligen.

Anm. 3. De för arméförvaltningens ämbets- och tjänstemän samt betjänte ifrågakommande

ålderstillägg å lön skola utgå från fjärde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.

b) besluta att under ofvanstående aflöningsstat

skall införas följande bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1908

under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar

föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstemän

och betjänte skola, i den mån ej undantag kunna anses

böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,

vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar

hvarje söckendag.»;

c) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmånerua

för den civila personalen, nämligen

att innehafvare af ordinäre civil befattning i arméförvaltningen

skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställning

inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk

anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk till
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

99

hörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad

och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att

med ordinarie befattning i arméförvaltningen

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, såframt ej, hvad

angår chef eller krigsråd, Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, arméförvaltningen,

uppå därom gjord framställning och efter pröfning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i

ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna

få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den särskilda

befattning, där han, till befordrande af arbetets

oafbrutna gång, befinnes vara lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest

varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

men att den, som undfår ledighet för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledig
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

heten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller ortstillägget, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt

för tid, hvarunder han af hållit sig från tjänstgöring

utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd

från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del

af hans aflöning, som icke af arméförvaltningen pröfvas

böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej arméförvaltningen

finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras

för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning i arméförvaltningen, densamma, mot åtnjutande

i förstnämnda fall af de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af

däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad

är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar

af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum,

efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än

ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor, under

iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit upp
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

101

nådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,

som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig

på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund

af förordnande i följd af frågan om arméförvaltningens

omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått

den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom

till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta

semester, generalkrigskommissarien, krigsråden och

tjänstemännen af andra lönegraden enhvar under en

och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden

enhvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd

eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid af året,

som af generalkrigskommissarien bestämmes, begagna

sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:t,s

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

d) förklara,

ej mindre att enhvar civil befattningsinneliafvare,

som med eller efter 1908 års ingång tillträder befattning

i arméförvaltningen, skall vara pliktig att

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;
än

äfven att de förutvarande innehafvarne af civila

befattningar i arméförvaltningen, hvilka icke före

den 1 november 1907 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nyssnämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

samt

e) böja det i riksstaten under fjärde bufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag till arméförvaltningen från

158,741 kronor till 275,800 kronor, eller således med

117,059 kronor.

Stockholm den 3 april 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Det skulle här antecknas, att herrar D. Persson och A. Wiklund

icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

103

Bil I.

De sakkunnigas förslag

till

Stat

för

Arméförvaltningen.

(Med tillämpning af de i nu gällande stat upptagna aflöningsförmåner.)

K

ron

o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Arfvode.

Missräk-

nings-

pennin-

gar.

Summa.

Arméförvaltningens

civila personal.

Chef: generalkrigskommis-

sarien.......................

6,200

2,800

—

—

9,000

1 krigsråd ..................

4,400

2,000

—

—

6,400

(Efter fem år kan lönen

3 (l:o ..................

13,200

6,000

—

—

19,200

j höjas med 600 kronor.

1 tjänsteman i 2:dra löne-

graden .....................

3,000

1,500

—

—

4,500

9 d:o .....................

27,000

13,500

—

—

40,500

Efter fem år kan lönen

1 d:o, krigskassor ....

1 tjänsteman i lista löne-

3,000

1,500

500

5,000

höjas med 500 kronor

> och efter tio år med ytter- ligare 500 kronor.

graden .....................

1,800

1,200

—

—

3,000

17 d:o .....................

30,600

20,400

—

—

51,000

1 ombudsman...............

—

—

2,000

—

2,000

Arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse.

Chef: öfverfåltläkaren,

öfverstes lön...............

6,000

—

—

—

—

dagaflöning ä 6 kr......

2,190

—

—

—

8,190

Transport

97,390

48,900

2,000

600

148,790

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

K

ron

o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Arfvode.

Missräk-

nings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

97,390

48,900

2,000

500

148,790

1 fältläkare, föredragande

för sanitetsärenden,

öfverstelöjtnants lön ...

4,500

—

—

—

—

dagaflöning å 5 kr......

1,825

—

—

-

6,325

1 fältveterinär, föredra- gande för veterinärären-

den, majors lön .........

4,000

—

—

—

—

dagaflöning å 5 kr......

1,825

—

—

—

5,825

1 assistent, bataljonsläka-

res lön .....................

2,400

—

—

—

—

dagaflöning ä 4 kr......

1,460

—

—

—

3,860

1 assistent, intendent.....

—

—

—

—

—

f Aflöning å intendenturkårens

\ stat.

1 sergeant.....................

~

Aflöning å truppförbands stat.

Till yikariatsersättning,

arfvoden till extra ordi- narie tjänstemän, till- fälligt biträde och ren-

skrifningskostnad .......

—

—

—

—

49,100

Till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. ...

—

—

—

—

27,200

1 förste vaktmästare......

800

300

—

—

1,100

1 vaktmästare...............

500

300

—

—

800

(Efter 5 år kan lönen höjas

5 d:o ...............

2,500

1,500

—

—

4,000

j med 100 kronor.

Summa

117,200

51,000

2,000

500

250,000

Öfrig till arméförvaltningen hörande personal, nämligen:

Å artilleridepartementet:

chef: generalfälttygmästaren,

föredragande: fälttygmästaren,

6 artilleristabsofficerare.

6 departementsskrifrare.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

105

A fortifikations departementet:

chef: chefen för fortifikationen,

föredragande: regementsofficer vid fortifikationen,

officerare och underofficerare vid fortifikationen efter behof, samt

Å intcndentsdepartementet:

chef: generalintendenten,

föredragande: två intendenturtjänstemän,

personal ur intendenturkåren efter behof,

åtnjuter aflöning från andra stater.

Anm. 1. Öfverfältläkaren, fältläkaren, fältveterinären samt assistenten å sjukvårdsstyrelsen

åtnjuta inkvarterings- och servisbidrag efter grad från anslaget till inkvarteringskostnader.

Anm. 2. Om vaktmästare åtnjuter bostad jämte vedbrand, böra, såvida icke dessa förmåner

tillkomma honom såsom portvakt eller för andra åligganden utöfver tjänsten, desamma till ett värde

af 150 kronor inräknas under lönen, hvilken i sådant fall bör utgå för förste vaktmästare med 650

kronor och för vaktmästare med 350 kronor kontant.

Anm. 3. De för arméförvaltningens ämbete- och tjänstemän samt betjänte ifrågakomna ålderstillägg

å lön skola utgå från fjärde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.

Bill. till Biksd. Prof. 1907.

4 Sami.

1 Afd. 74 Höft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Bil. II.

De sakkunnigas förslag

till

Stat

för

Arméförvaltningen.

(Med tillämpning af de i Kungl. Maj:ts proposition till 1907 års Riksdag

angående ny aflöningsstat för statskontoret föreslagna aflöningsförmåner.)

K i

o n o r.

1

Tjänst-

Orts-

Arfvoden

eller miss-j

Lön.

gorings-

räknings-

Summa.

pennin-

tillägg.

pennin-

gar.

gar.

Arméförvaltningens

civila personal.

Chef: generalkrigskommis-

sarien........................

7,000

3,000

1,000

—

11,000

1 krigsråd ..................

5,000

2,500

600

—

8,100

(Efter 5 år kan lönen höjas

i med 600 kronor.

8 » ..................

15,000

7,500

1,800

—

24,300

1 tjänsteman i 2:dra löne-

3,000

1,800

400

—

5,800

\ Efter 5 år kan lönen liöjas

3,600

1 med 500 kronor och efter

9 d:o .....................

32,400

16,200

—

52,200

| 10 år med ytterligare 500

1 d:o, krigskassor ......

1 tjänsteman i l:a löne-

3,600

1,800

400

500

6,300

] kronor.

graden ......................

2,200

1,500

300

—

4,000

) Efter 5 år kan lönen höjas

4,500

r med 500 kronor, efter 10

15 d:o .....................

33,000

22,500

—

60,000

'' år med ytterligare 500 kr o-

1 ombudsman ............

—

—

—

3,000

3,000

nor och efter 15 år med

än ytterligare 500 kronor.

Arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse:

Chef: Öfverfåltläkaren,

öfverstes lön...............

6,000

—

—

—

—

dagaflöning å 6 kr.....

2,190

1 -

—

—

8,190

Transport

109,990

| 56,8001 12,600

| 3>500

182,890

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

107

K i

o n

o r.

Tjänst-

Orts-

tillägg.

Arfvoden

eller miss-

Lön.

gormgs-

pennin-

gar.

räknings-

pennin-

Summa.

gar.

Transport

109,990

56,800

12,600

3,500

182,890

1 fältläkare, föredragande

för sanitetsärenden, öf- verste! öjtnants lön......

4.500

dagaflöning ä 5 kr.....

1.825

—

—

—

6,325

1

1 fältveterinär, föredra-

gande för veterinärären- den, majors lön .........

4,000

dagaflöning å 5 kr.......

1,825

-i

—

5,825

1 assistent, bataljonslä-

kares lön ..................

2,400

—

—

—

—

dagaflöning ä 4 kr......

1,460

—

—

—

3,860

1 assistent, intendent ..

_

_

(Aflöning fi intcndönturkårens

1 sergeant....................

—

—

—

—

—

\ stat.

Aflöning åtrnppförbands stat.

Tillvikariatsersättning,arf-

voden till extra ordinarie

tjänstemän, tillfälligt bi- träde och'' renskrifhings- kostnad..................

41,000

Till skrifmaterialier och

expenser, ved in. m. ...

—

_

—

—

27,200

1 förste vaktmästare......

900

450

150

—

1,500

1 vaktmästare...............

700

350

150

—

1,200

|Efter 5 år kan lönen höjas|

| 5 <l:o ...............

3,500

1,750

750

—

6,000

j med 100 kronor.

Summa

131,100

59,350

13,650

3,500

275,800

|

Öfrig till arméförvaltningen hörande personal, nämligen:

Ä artilleridepartementet:

chef: goneralfälttygmästaren,

föredragande: fälttygmästaren,

6 artilleristabsofficerare,

6 departementsskrifvare,

opaginerad Kontrollera mot PDF

10S

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

Å fortifikatiomdepartemcntet:

chef: chefen för fortifikationen,

föredragande: regementsofficer vid fortifikationen,

officerare och underofficerare vid fortifikationen efter behof, samt

Å intendentsdepartementct:

chef: generalintendenten,

föredragande: två intendenturtjänstemän,

personal ur intendenturkåren efter behof,

åtnjuter aflöning å vederbörande truppförbands, fortifikationens eller intendenturkårens stater.

Anm. 1. Öfverfältläkaren, fältläkaren, fältveterinären samt assistenten å sjukvårdsstyrelsen

åtnjuta inkvarterings- och servisbidrag efter grad från anslaget till inkvarteringskostnader.

Anm. 2- Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjemte å lönen afdrages 100 kronor årligen.

Anm. 3. De för arméförvaltningens ämbets- och tjänstemän samt betjänte ifrågakomna ålderstillägg

å lön skola utgå från fjärde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg:

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 113.

109

Bil in.

Jämförande öfversikt öfver kostnaderna för arméförvaltningens

omorganisation enligt arméförvaltningskommitténs

och enligt de sakkunnigas förslag.

Föreslagna kostnader:

Enligt kommitténs

Enligt de sakkunnigas

förslag:

förslag:

A anslag

et till arméförvaltningen.......................

............... kronor 240,850: —

kronor 250,000: —

> >

> artilleristaben ...........................

............... » 2,200: -

» 2,200: -

> »

> aflöning och rekrytering m. in. ...

............... » 23,480: —

> 14,490: -

> 5

» intendenturkåren........................

.............. » 8,190: -

> -

> t

» inkvarteringskostnader ...............

............... > 6,682:50

> 6,100: —

> ålderstillägg............................

.............. » 17,700: —

» 19,000: -

Summa kronor 299,102: 50

kronor 291,790: —

Afgående kostnader:

Enligt kommitténs

Enligt de sakkunnigas

förslag:

förslag:

A anslaget till arméförvaltningen ................................... krono:

158,741: -

kronor 158,741

—

■> » » aflöning och rekrytering m. in...................... »

—

> 3,000

—

» » > inkvarteringskostnader................................. »

1,500: -

» 2,000

—

> > > ålderstillägg ............................................ >

9,650: -

» 10,150

—

» » > arméns vapen etc........................................ >

8,100: -

:> 1,300

—

» > > arméns byggnader otc............................... >

1,200: —

» -

> extra anslaget till förstärkande af arméförvaltningens arbets-

krafter.......................................... »

20,000: —

» 20,000

—

> fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar........................ >

1,200: —

> 1,200

—

Summa kronor 195,391

— kronor 196,391

Verklig kostnadsökning

103,711

50

95,399

Bih. till Riksd. Prat. 1907. 4 Sami. I A/d. 74 Htlft.

15

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:145 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående organisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet, dels ock t s. 1 i texten