Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen angående förflyttning af flottans station i Stockholm till Elfvik a Lidingön, dels ock en i anledning af samma proposition väckt motion.

82 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:116, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen angående förflyttning af flottans station i Stockholm till Elfvik a Lidingön, dels ock en i anledning af samma proposition väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

1

N:o 116.

Ank. till Kiksd. kansli den 3 maj 1907 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till

Riksdagen angående förflyttning af flottans station i

Stockholm till Elfvik a Lidingön, dels ock en i anledning

af samma proposition väckt motion. (l:a U. A.)

Uti en till Riksdagen afliden proposition (n:o 55) har Kungl. Maj:t,

under åberopande af ett bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 22 februari 1907, föreslagit Riksdagen dels att, med

godkännande af det emellan marinförvaltningen och ägaren af egendomen

Elfvik med underlydande den 16 innevarande februari villkorligt

afslutade köpeaftal angående nämnda egendom, medgifva att för anläggning

af en flottstation å Lidingön må för kronan förvärfvas, förutom

nämnda egendom, de från samma egendom afsöndrade lägenheter, hvilka

må befinnas för etablissementet erforderliga;

dels att för inköp af för ändamålet erforderlig mark samt till påbörjande

af anläggning utaf den föreslagna flottstationen anslå ett

belopp af 19,000,000 kronor, att förskjutas af statskontoret, samt att

dåra! för år 1908 anvisa 6,200,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att låta utaf detta belopp redan under innevarande år utanordna 4,000,000

kronor;

dels ock att bemyndiga riksgäldskontor att i mån af behof tillhandahålla

statskontoret de för förskotten nödiga medlen.

1 sammanhang härmed bär utskottet till behandling förehaft eu

inom Första Kammaren af herr Knut Bohnstedt, väckt motion (n:o 65)

däri föreslagits, att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition

angående förflyttning af flottans station till Elfvik, måtte dels medgifva,

att till plats för ny flottstation finge upplåtas det område af Norra

Bill. till Biksd. Prof. 1 Sami. J Afd. 76 Höft. (N:o .116 .) ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Djurgården vid Lilla Värtan och Lindarängen—Kaknäs, som af 1900

och 1906 års kommitterade angifvits; dels besluta att för 1908 anvisa

ett belopp af 3,000,000 kronor för påbörjandet af en ny flottstation vid

Lindarängen—Kaknäs på grundvalen af utsedda sakkunniges till chefen

för sjöförsvarsdepartementet den 21 april 1906 afgifna förslag med rätt

för Kungl. Maj :t att låta af detta belopp redan innevarande år utanordna

hvad som kräfves för inlösen af mark och byggnader, för detaljundersökningar

och arbetets organisation.

Åberopade stadsrådsprotokollet innehåller följande yttrande af departementschefen

:

»Frågan om förflyttning af flottans station i Stockholm till annan

plats än den nuvarande har sedan ett tiotal år tillbaka stått på dagordningen.

I skrifvelse den 25 september 1897 anmodade dåvarande chefen för

sjöförsvarsdepartementet chefen för flottans stab att i samråd med marinförvaltningen

inkomma med förslag till förläggning af den flottans

materiel, som, enligt i skrifvelsen närmare angifna grunder, under de

närmast därpåföljande 12 åren påräknades komma att tillföras flottan,

därvid förläggningen skulle grundas dels på stationernas förmåga att

rymma personal, fartyg och inventarier m. m. dels på de strategiska

grunderna för flottans deltagande i landets försvar.

I anledning häraf afgaf chefen för flottans stab i hemlig skrifvelse

den 8 december 1898 ett utlåtande angående nämnda strategiska

grunder.

Då detta utlåtande den 10 februari 1899 af chefen för sjöförsvarsdepartementet

anmäldes inför Kungl. Maj:t, anförde departementschefen

tillika, att af utredningar, som från varfscheferna vid flottans stationer

infordrats rörande den materiel, som kunde förläggas vid hvardera stationen,

emellertid framginge, bland annat, hvad Stockholms station beträffade,

att flottans etablissement härstädes i sitt nuvarande skick på

intet sätt tillfredsställde de fordringar i mobiliserings- och varfsdriftsliänseenden,

som måste ställas på nutida marinetablissement. Någon

materiel utöfver den vid stationen då befintliga kunde icke utan omfattande

och dyrbara anordningar dit förläggas, och stationens nuvarande

område vore för trångt för att dit förlägga hela den styrka, som

af strategiska skäl borde där stationeras.

Då därför en förflyttning af flottans etablissement i Stockholm till

annan plats i stadens närhet och i sammanhang därmed stående utvidgning

af stationen framstode såsom särdeles önskvärda, och det syntes

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

3

antagligt, att de härför erforderliga penningmedel skulle kunna anskaffas

genom försäljning af Stockholms stations nuvarande område, ansåg

chefen för sjöförsvarsdepartementet dessa frågor, innan ytterligare kostnader

nedlades på flottans nuvarande etablissement i Stockholm, böra

underkastas en grundlig utredning, hvilken, med fast afseende på dess stora

omfattning och önskvärdheten af dess snara slutförande, syntes böra

anförtros åt en särskild kommitté.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt beslöt Kungl. Maj:t

i enlighet med af chefen för sjöförsvarsdepartementet tillika gjord hemställan

att uppdraga åt en kommitté, bestående af landshöfdingen m. m.

P. G. W. Isberg, såsom ordförande, samt f. d. öfverdirektören och chefen

för mariningenjörstaten m. m. G. W. Svenson, kommendören vid kungl.

flottan m. m. .J. Hägg, kommendörkaptenen af 2:a graden vid kungl.

flottan m. m. D. U. W. Linder och byggmästaren vid flottans station i

Stockholm, kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren m. m. G. A.

Ingelman, såsom ledamöter, att verkställa utredning och inkomma med

förslag rörande förflyttning af samtliga de till flottans station i Stockholm

hörande etablissement till annat lämpligt område i hufvudstadens

närhet innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs befästningar och

beredande af medel härför genom försäljning af Skepps- och Kastellholmarna

samt det s. k. Galervarfvets område å Kungl. Djurgården.

Den sålunda tillsatta kommittén afgaf den 31 augusti 1900 ett betänkande

angående den första af de frågor, hvilkas utredande blifvit till

kommittén öfverlämnadt, eller frågan om förflyttning af de till flottans

station i Stockholm hörande etablissement från dess nuvarande plats och

anläggning af nytt marinetablissement å annat lämpligt område i hufvudstadens

närhet.

Kommittén har i detta sitt betänkande anfört, att den till ledning

för uppfattningen af rätta innebörden af det åt kommittén lämnade

uppdrag erhållit, bland annat, den redan nämnda, af chefen för flottans

stab verkställda utredningen samt från varfseheferna vid flottans stationer

infordrade utredningar.

I enlighet med innehållet af dessa handlingar samt på grund af

kommittén lämnade meddelanden af chefen för sjöförsvarsdepartementet

hade kommittén i fråga om det tillämnade nya marinetablissementets

omfattning haft att utgå från följande grunder och förutsättningar.

Etablissementet borde inrättas för förläggning af följande stridsfartyg

:

12 st. 1 kl. pansarbåtar,

1 » 2 jd pansarbåt,

Flottstations

kommitténs

betänkande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

7 st. 3 kl. pansarbåtar,

6 :<> torped kryssare,

6 )> 1 » kanonbåtar,

27 :» 1 » torpedbåtar, samt

10 » 2 » torpedbåtar.

Härjämte borde, förutom logements-, transport- och småfartyg, lotsverkets

ocli sjökarteverkets fartyg kunna i mån af behof förläggas och

utrustas vid etablissementet.

A id etablissementet borde anordnas, utom nödiga byggnader för

stationen, dockor, verkstäder, förrådshus samt alla öfriga inrättningar

och byggnader, som för en tidsenlig och särskildt ur mobiliseringssynpunkt

väl ordnad varfsdrift, beräknad för förut omnämnda fartyg, ansåges

erforderliga, äfvensom förvaringsskjul för upplag af 40,000 ton stenkol.

Utrymmet för etablissementet och belägenheten af anordningarna

därstädes borde beräknas så, att möjlighet forefunnes till utveckling, i

händelse antalet dit förlagda fartyg skulle befinnas böra i framtiden ökas.

Med dessa utgångspunkter gifna hade kommitténs första uppgift

blifvit att inom de i kommitténs uppdrag fastställda begränsningar,

således i hufvudstadens närhet innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

befästningar, utse lämplig plats för ett marinetablissement af

antydd omfattning.

En dylik plats måste gifvetvis i främsta rummet erbjuda tillräckligt

utrymme till lands och sjöss för mobiliseringskajer, varfsdrift, station

med de flera inrättningar, som vid etablissementet borde finnas, äfvensom

behörigt vattendjup och lämplig grund såväl hvad fasta marken

som hafsbottnen beträffade.

Dessutom hade kommittén ansett särskildt afseende böra fästas

därå, att dels belägenheten erbjöde största möjliga skydd mot fientliga

angrepp. dels möjlighet forefunnes att utan allt för stora kostnader åstadkomma

järnvägsförbindelse med hufvudstadens kommunikationsnät.

Granskade man kartan öfver Stockholms omgifningar och besinnade

beskaffenheten af terrängforhållandena i dessa trakter, insåge man snart,

att en plats, så beskaffad, att den uppfyllde alla de uppräknade fordringarna,

ej vore lätt att anträffa. Kommittén hade också funnit

bekräftelse härpå vid de fyrfaldiga besiktningsresor, kommittén företagit

inom ifrågavarande del af Stockholms skärgård.

Stränderna söder om farleden mellan Stockholm och Vaxholm vore

branta och otillgängliga, och att förlägga etablissementet dit hade därför

ansetts icke böra komma i fråga. Hvad Dufnäsviken och Lännersta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

5

sunden beträffade, så erbjöde väl vissa därinvid belägna områden gynnsammare

terrängförhållanden, men närheten till de för fientliga landstigningsföretag

blottställda stränderna omkring Erstavik och Baggensfjärden

i förening med den omständigheten, att enda reträttvägen ledde

genom det trånga, lätt afstängda Skurusund, hade uteslutit tanken på

att för ändamålet använda dessa områden.

De närmast innanför befästningarna belägna trakterna måste jämväl

undvikas, enär desamma kunde verksamt beskjutas af fientliga fartyg

från Trälhafvet och angränsande vattenområden. A kuststräckan utefter

Långholms- och Askrikefjärdarna samt omkring Stora Väntan hade

kommittén särskildt fäst sig vid tvänne platser, nämligen dels den till

Bogesund hörande landtungan mellan Långnöviken och Långholmsfjänden

med omkringliggande vatten och dels den vik af Stora Väntan, som i

närheten af inloppet till Ivyrkfjärden och Rydboholms slott sköte in i

nordlig riktning, samt stränderna däromkring. Begge dessa platser

erbjöde jämförelsevis gynnsamma terrängförhållanden, och vattendjupet

syntes ej vara af beskaffenhet att lägga allt för stora hinder i vägen.

Belägenheten af dessa platser hade dock synts kommittén icke vara

fullt tryggad. Hvad Bogesundsområdet beträffade, vore faran för beskjutning

från fientliga fartyg där ingalunda utesluten, om ock mindre

än vid närmare befästningslinjerna belägna platser, och området vid

Stora Värtan läge väl nära farvattnet norr om Resarön, där landstigning

af en fientlig styrka icke vore otänkbar. I öfrigt hade begge dessa

ställen den olägenheten gemensam, att de läge väl aflägsna från hufvudstaden

och kräfde jämförelsevis långa och kostbara järnvägsanläggningar.

Bland de platser, som vidare kunde ifrågasättas, intoge, med

hänsyn till krafvel på en tryggande belägenhet, Lidingön ett framstående

rum.

Också hade det en gång varit ifrågasatt att flytta Stockholms

flottstation till inre delen af den i nämnda ö från öster inskjutande

Hustegafjärden med därinvid varande, till hemmanen Yttringe hörande

stränder. Sedan nämligen behofvet af ökadt hamnutrymme inom Stockholms

centralare del tagit sig uttryck såväl i motioner inom Riksdagen

af enskilda riksdagsmän som i framställning från hufvudstadens handelsförening,

och på grund häraf af öfverståthållareämbetet gjorts underdånig

hemställan om förvärfvande åt hufvud stad en af Skepps- och

Kastellholmarna för tillgodoseende af stadens behof af kajer och hamnplatser

samt särskilda kommittorade år 1863 erhållit uppdrag att afgifva

betänkande rörande denna fråga och tillika uppgöra förslag till flott
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

stationens förflyttning till annan plats, hade dessa kommitterade hemställt,

att stationen måtte förläggas till Hustegafjärden, hvilken plats

ansåges bereda det bäst skyddade läget och jämväl i öfrigt vara lämplig

för ändamålet.

Nekas kunde icke heller att, utom fördelen af en betryggande belägenhet,

åtskilliga andra betingelser där vore för handen, såsom en

någorlunda rymlig hamnbassäng, lagom djup och, delvis åtminstone,

tämligen jämnt sluttande stränder. Att kommittén ändock ansett sig

icke kunna upptaga det äldre förslaget eller öfverhufvudtaget ifrågasätta

etablissementets förläggning till någon plats å Lidingön hade i främsta

rummet berott på svårigheten att anordna järnvägsförbindelse med

liufvudstadens kommunikationsnät. Behofvet af en dylik förbindelse

tedde sig för fyrtio år sedan icke såsom oafvisligt, men till följd af

den utveckling, sjökrigsväsendet under senare tider tagit, och den däraf

beroende nödvändigheten att kunna på kortast möjliga tid mobilisera

sjöstridskrafterna, måste numera, enligt kommitténs åsikt, frånvaron af

järnvägsförbindelse betraktas såsom ett bestämdt hinder mot marinetablissementets

förläggande till denna ö. Häremot talade äfven den omständigheten,

att förvärfvandet af erforderligt område därstädes helt

visst skulle med hänsyn särskild! till de talrika rundt om ön belintliga

dyrbara villaanläggningarna komma att ställa sig synnerligen kostbart.

Å fastlandets stränder utmed Lilla Värtan kunde tre särskilda områden

ifrågasättas, nämligen den af Stockholms stad anlagda Värtahamnen,

det område, som norr om Hjorthagen och hufvudstadens gasverk

sträckte sig från Husarviken öfver Stora och Lilla Skuggan till

macerationsanstalten inom landtbruksakademiens experimentalfälts område,

samt Kaknässkogen eller området från Loudden till Djurgårdsbrunnskanalen.

Samtliga dessa platser hade det gemensamt, att de, så vidt möjligt,

vore skyddade för fientliga angrepp, icke påkallade stora kostnader för

järnvägsförbindelse och vore belägna i hufvudstadens omedelbara närhet

inom det till densamma hörande område.

Sistnämnda omständighet vore, enligt kommitténs åsikt, af synnerligen

stor betydelse. Utom det att densamma lämnade tillfälle till

begagnande af stadens vattenledning och andra dylika inrättningar, hvarigenom

afsevärd besparing i kostnaden torde kunna ernås, beredde den

vid mobiliseringstillfälle lättare än annorstädes möjlighet till fyllande

af flottans mångahanda behof af proviant och materialier af olika slag,

och stadens skeppsbyggerier, varf och verkstäder med därvid anställd

personal kunde vid brådskande tillfällen anlitas såsom reserv. Såsom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

7

en bestämd fördel syntes ock böra betraktas, att ett marinetablissement

af den omfattning som det ifrågasatta vore förlagdt å samma plats, där

sjöförsvarets högsta ledande myndigheter hade sitt säte. Härigenom

möjliggjordes och främjades en kontroll och en växelverkan mellan

dessa myndigheter och de närmast styrande inom etablissementet,

hvilken för begge sidor syntes vara både erforderlig och önskvärd. I

öfrigt borde man icke förbise det välgörande inflytande på flottpersonalens,

särskild! officerarnas, utbildning, som en vistelse i hufvudstaden

med dess talrika tillfällen till tankeutbyten och socialt umgänge äfven

med andra än likar finge anses äga, i motsats till den anledning till

ensidighet, en isolering inom ett trångt område på landsbygden tvifvelsutan

skulle medföra.

Bland sistnämnda tre platser syntes, hvad markens höjdförhållanden

anginge, Värtahamnen med därinvid varande område intaga främsta rummet.

Den erbjöde en jämförelsevis stor plan yta med däraf följande

besparing i terrasserings- och sprängningskostnader. Vidare funnes

där redan färdiga järnvägsförbindelser och rymliga kajer, hvarförutom

tillfälle till utvidgning gåfves.

Emellertid torde denna Stockholms stad tillhöriga hamn icke för

närvarande och innan annan för den gröfre godstrafiken afsedd hamnplats

blifvit åvägabragt kunna af staden undvaras. I hvarje fall måste

det förutsättas, att icke blott staden utan äfven statens järnvägar, som

vid Värtahamnen hade sin kolstation och för densamma påkostat dyrbara

anordningar, skulle komma att kräfva ett högst betydande vederlag

för afstående till flottan af hamnen med där befintliga anläggningar,

hvilka i allt fall endast delvis skulle kunna tillgodogöras för flottans

behof. På grund af dessa förhållanden och då därtill komme att, enligt

hvad erfarenheten visat, grunden vid Värtahamnen icke vore pålitlig

eller lämplig för tunga kajbyggnader, hade kommittén ansett sig icke

böra föreslå Värtahamnen såsom plats för det nya etablissementet.

Häremot hade området norr om gasverket från Husarviken öfver

Stora och Lilla Skuggan till macerationsanstalten med den därutanför

belägna Tranholmen varit inom kommittén allvarligen ifrågasatt för

ändamålet.

Härtill hade ock kommittén haft särskild anledning, i det nämligen

den redan omförmälda, af chefen för flottans stab verkställda utredningen

innehölle ett uttalande till förmån just för denna plats.

Platsen erbjöde i afseende på järnvägs-, gas- och vattenledningsförbindelser

särskilda underlättnader för mobiliseringsvarfvets och depåens

anläggande å fastlandet, under det att reparations- och nybyggnads
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

verksamheten borde kunna förläggas till och finna lämpligt utrymme

å Tranholmen, där terrängen för en dylik anläggning syntes passande.

Sjötörbindelserna med staden vore lätta genom Ålkistan och Brunnsviken,

utfartsled till sjöss ginge norr om Lidingön öfver Askrikefjärden till stora

segelleden, samt farled till Stockholms centralare delar öfver Lilla Värtau

genom Lidingöbro förbi Blockhusudden eller genom Djurgårdsbrunnskanalen.

Hvad sålunda i denna utredning anförts till förmån för platsen vid

Skuggan hade föranledt kommittén att i främsta rummet rikta sin uppmärksamhet

på denna plats. Besiktning hade hållits på stället och,

ehuru därvid befunnits, att terrängförhållandena icke vore fullt så gynnsamma,

som man haft anledning antaga, hade desamma dock icke synts

böra verka afskräckande, helst det varit att antaga, att genom utfyllning

af det söder om Tranholmen utskjutande vidsträckta fvrafotsgrundet

ett betydande plant område skulle kunna vinnas utan mera afsevärda

kostnader. Kommittén hade därför gått i författning om närmare undersökning

af området genom afvägningar af terrängen såväl å fastlandet

som å Tranholmen samt djupborrningar längs stränderna och å grundet

utanför Tranholmen, hvarjämte under den ganska långa tid, dessa arbeten

kräfde, förberedande utkast hade gjorts till varfsanläggningen.

Sedan afvägnings- och pejlingsarbetena någon tid fortskridit, hade

emellertid yppat sig betänkligheter mot Tranholmens intagande i planen

för det nya etablissementet. Dels hade nämligen denna holme befunnits

vida mer oländig och kuperad än tillgängliga kartor angifvit, dels hade

det visat sig, att det därifrån utskjutande grund, hvilket man till följd

af förekomsten å dess närmast land belägna del af ur vattnet uppstickande

stenar haft anledning antaga bestå af sten eller grus, nästan i

sin helhet utgjordes af ett mäktigt lager lös lera, som uteslöte möjligheten

att genom utfyllning göra en för varfsområdet erforderlig afsevärd

landvinning, åtminstone till rimligt pris. Vid dessa förhållanden

hade kommittén, för hvilken det från början framstått såsom en visserligen

ej afgörande, men dock afsevärd olägenhet att hafva varfsverksamheten

splittrad och en del däraf, byggnads- och reparationsverksamheten,

lörlagd till Tranholmen, dit järnvägsförbindelse icke utan stora

kostnader kunde åstadkommas, ansett sig böra afstå från tanken på

denna holmes användande för ändamålet, samt hade i stället gått att

undersöka, huruvida icke etablissementet skulle kunna i sin helhet inrymmas

å området på fastlandet.

I detta afseende hade de fortgående djupborrningarna gifvit ett

nytt uppslag. Af desamma hade nämligen framgått, att Husarviken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o Ilo.

y

med stränderna däromkring utgjordes af en djup, med tämligen lös lera

fylld bassäng, hvilken syntes kunna utan allt för stora kostnader genom

muddring tömmas och utvidgas, så att densamma i förening med närmaste

strandområde utmed Lilla Värtan komme att lämna tillräckligt

utrymme för förläggning af hela den afsedda fartygsmaterielen, hvarjämte

plats för byggnads- och reparationsvarfvet med tillhörande verkstäder

och dockor syntes kunna beredas vid Lilla Skuggan. Kommittén,

som lifligt hade tilltalats af den utsikt till koncentrering af etablissementets

olika delar, som denna plan erbjudit, hade därför gått i författning

om utarbetande af ett förberedande utkast till etablissementets förläggande

å denna plats samt uppgörande af öfverslagsberäkningar å kostnaderna

för nödiga muddrings-, terrasserings- och kajbyggnadsarbeten.

Emellertid hade äfven här mött svårigheter af betänklig art. Närheten

till stadens gasverk, som för redan verkställda och ytterligare

tillämnade anläggningar hade behof af hela sitt område rit till Husarviken,

omöjliggjorde förvärfvande för flottstationen af erforderligt utrymme

söder om bassängen, i följd hvaraf denna icke kunde för flottans

behof tillgodogöras på ett fullt ändamålsenligt sätt. Vidare hade de

fortsatta undersökningarna af grunden ådagalagt, att för beredande af

nödigt inlopp till bassängen betydande undervattenssprängningar måste

göras. En stor del af kajerna utåt Lilla Värtan måste anläggas på

lutande berg, hvarför äfven för dessa dylika sprängningar blefve erforderliga,

Dessutom hade det visat sig, att kajerna vid bassängen

till icke ringa längd skulle komma att uppföras på lös mark af samma

otillförlitliga beskaffenhet som den, hvilken anträffats vid för hufvudstadens

räkning verkställda arbeten å gasverks området och vid Värtahamnen

samt där vållat många svårigheter och opåräknade kostnader.

Med afseende å dessa förhållanden och då af under tiden verkställda

undersökningar af den tredje af ifrågavarande platser eller området

vid Kaknäs framgått, att detta område erbjöde gynnsammare

terrängförhållanden såväl på land som under vattnet, hade kommittén

frångått planen om etablissementets förläggande till Hnsarviken och

Skuggan samt i stället enat sig om att såsom plats för den nya stationen

förorda Kaknäs.

Läget af detta område i förhållande till hufvudstaden vore det

gynnsammaste. Järnvägsförbindelse kunde jämförelsevis lätt åvägabringas

genom framdragande af spår från Värtabanan, och för befordrande

af persontrafiken mellan etablissementet och hufvudstaden kunde

spårväg utan svårighet anordnas. Stränderna utmed Lilla Värtan från

Loudden till Djurgårdsbrunnskanalen erbjöde tillförlitlig grund för kajIlih.

till Riksd. Prat. 1007. 4 Sand. 1 Afd. 70 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

byggnader och tillräckligt utrymme för etablissementets behof af kajer.

Vattendjupet vore tillfredsställande, och vattenområdets belägenhet i

närheten af det strömmande vattnet i stora segelleden medförde, med

hänsyn till nödvändigheten att för förflyttningar af fartyg inom det

nya hamnområdet hålla detsamma fritt från is, åtminstone under vissa

tider af vintern, väsentliga lättnader, lxvilkas betydelse för besparing af

tid och kostnader icke borde underskattas.

Terrängen vore visserligen delvis skarpt kuperad, så att kostbara

sprängnings- och terrasseringsarbeten blefve nödvändiga, men detta vore

eu olägenhet, hvarmed man måste räkna öfverallt inom ifrågavarande

skärgårdsområde, och förhållandet härutinnan vore i afseende å denna

plats icke särskilda ogynnsamt.

Hvad anginge områdets utsträckning ansåge kommittén detsamma

böra för att bereda tillräckligt utrymme omfatta all den invid Lilla

Värtan belägna mark, som begränsades af Djurgårdsbrunnskanalen,

Djurgårdsbrunnsviken till en punkt väster om Lido och därifrån af en

linje, dragen öster om kavallerietablissementet till vägen mot Borgen å

Ladugårdsgärdet, vidare af nämnda väg till närheten af Borgen, hvarifrån

gränslinjen ginge öfver Lindarängen mot Tegeludden till Lilla Värtan.

I fråga om möjligheten att förvärfva detta sålunda för etablissementet

föreslagna område vore till en början att märka, att detsamma

utgjorde eu del af den kronan tillhöriga, till Kungl. Maj:ts enskilda

disposition ställda Djurgården, en omständighet, som vore af synnerlig

betydelse för frågan om möjligheten att för flottans räkning förvärfva

området. Det torde nämligen kunna förutsättas att, då det här gällde

en fråga af utomordentlig vikt för landets försvarsväsen, upplåtelse af

området utan svårighet skulle medgifvas. Så hade förut skett beträffande

exempelvis Lifgardets till häst kasernområde, och om man än i förevarande

fall, där fråga vore om ett vida större område, af livilket Djurgårdskassan

för närvarande uppbure ganska afsevärda inkomster, icke

kunde förutsätta att, såsom fallet varit med förutnämnda kaserntomter,

upplåtelse af dispositionsrätten skulle kunna äga rum utan ersättning

till Djurgårdskassan, syntes man dock vara berättigad att antaga, att

denna ersättning icke komme att ställa sig hög eller öfverstiga hvad

som erfordrades till vederlag för de nu till kassan inflytande eller under

närmaste tiden förväntade afgälder från till enskilda personer upplåtna

lägenheter inom området samt godtgörelse för flyttning al hofjägarebostället

Kaknäs och möjligen för värdet af den å området växande skog.

Etablissementets förläggande å ifrågavarande plats nödvändiggjorde

flyttning af arméns och flottans därvarande skjutbana samt arméns krut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

11

hus vid Stora Hundudden. Då emellertid andra för dessa inrättningar

lämpliga platser i hufvudstadens närhet icke saknades, hade kommittén

ansett förenämnda omständigheter icke böra vara hindrande för saken,

om ock gifvetvis de med flyttningen förenade utgifter borde ingå i

kostnadsberäkningen för marinetablissementet.

Enligt hvad redan antydts, funnos inom ifrågavarande område åtskilliga

till enskilda personer upplåtna lägenheter. Förvärfvandet af

dessa för flottans räkning mötte i rättsligt hänseende intet hinder samt

syntes ej heller komma att kräfva allt för stora kostnader..

Beträffande en mindre del af området, belägen längst i norr, gällde

ett särskildt förhållande. Genom nådigt bref den 31 maj 1878 hade

nämligen berörda del af området jämte annan norr därom belägen

mark upplåtits åt Stockholms stad att tillträdas i den man, staden

funnes däraf vara i behof för hamnen vid Lilla Värtan eller för upplags-

och byggnadsplatser. Härutinnan hade sedermera genom ett

annat nådigt bref angående utbyte af mark mellan kronan och Stockholms

stad vid artilleriplanen samt uppförande af ny hofstallbyggnad

den 18 oktober 1889 gjorts förändring och tillägg, i det såsom villkor

för genom samma bref beslxatadt och sedermera genom kontrakt med

staden år 1889 fullbordadt utbyte af annan mark stadgats, att tillträde

af de i 1878 års bref afsedda områden skulle, sedan Kungl. Maj:t i

hvarje fall pröfvat till upplåtelse ifrågasatt områdes erforderlighet för

hamnen eller de för denna behöfliga upplags- och byggnadsplatser, i

sådan ordning för ändamålet ifrågakomma, att i första rummet toges i

anspråk vissa angifna, närmare Värtahamn en belägna områden, samt

att det område, hvari nu ifrågavarande del inginge, icke i något fall

finge af staden tillträdas förr än fyrtio år efter aftalets träffande.

Någon bestämd eller slutlig upplåtelse till hufvudstaden af ifrågavarande

område förelåge således icke, och då, särskildt med hänsyn till

den på dagordningen stående frågan om inrättande af en ny hamn för

staden vid Hammarbysjö, det syntes tvifvelaktigt, huruvida de för upplåtelsens

bringande till verkställighet bestämda förutsättningar någonsin

kornrne att inträffa, hade kommittén ansett betänkligheter icke möta mot

intagande till marinetablissementet af en del af det i 1878 och 1889

års bref afsedda område, och detta desto mindre som, därest en öfverenskommelse

med hufvudstaden om uttryckligt frånträdande af dess

eventuella rätt uti ifrågavarande hänseende skulle befinnas erforderlig,

en sådan utan svårighet syntes kunna åvägabringas i sammanhang med

de förhandlingar mellan kronan och staden, som blefve nödiga, i händelse

Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet komme att upplåtas till

byggnadstomter och till följd däraf ingå i stadsplanen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande K:o 110.

Kommitténs beslut att föreslå ifrågavarande område till plats för

det nya marinetablissementet både föregåtts af noggranna undersökningar

till utrönande af markens böjdförhållanden, vattendjupet och beskaffenheten

af grunden.

Efter sålunda vunnen kännedom hade kommittén, utgående från redan

nämnda förutsättningar och grunder i fråga om etablissementets omfattning

samt med ledning af en utaf kommittén verkställd utredning angående

storleken af den nya stationens tjänstgöringspersonal och det för

densammas inkvartering erforderliga utrymme, utarbetat ett fullständigt

förslag till anläggning å ifrågavarande plats af ett nytt etablissement

för flottans station i Stockholm.

Vid uppgörande af förslaget till den egentliga varfsanläggningen

hade kommittén haft för ögonen angelägenheten däraf att, jämte det nödiga

och tillfredsställande anordningar vidtoges för ett behörigt bedrifvande

af nybyggnads- och reparationsverksamheten vid varfvet, de allmänna

militära och tekniska anspråk med hänsyn till möjligheten af snabbhet

och bekvämlighet vid mobilisering, utrustning och kolning af flottan,

hviska numera ställdes på ett tidsenligt marinetablissement, blefve i största

möjliga grad tillgodosedda.

o Eet område, som tagits i anspråk för själfva stationen eller militärdepåen,

vore afsedt att användas, förutom till de för depåen erforderliga

allmänna byggnader, såsom kaserner, kanslihus, undervisningsanstalter

m. m., äfven till bostäder åt den vid varfvet och stationen anställda

personal. Beträffande frågan, i hvilken utsträckning bostäder borde vid

etablissementet beredas åt denna personal, hade kommittén, med frångående

af den hittills följda principen, enligt hvilken den största delen

af stationspersonalen varit hänvisad att, bäst den kunnat, söka sig bostad

i enskilde tillhöriga lägenheter utanför etablissementets område, ansett

bostäder böra genom det allmännas försorg tillhandahållas vid stationen

åt alla å militärdepå eller varf tjänstgörande officerare och vederlikar,

vidare åt alla stationens underofficerare och gift gemenskap af stammen

jämte deras vederlikar, åt varfvets månadslönare samt åt den ständiga

daglönarpersonalen.

Hvad underbefälet, gemenskapen och arbetarepersonalen anginge, hade

en dylik anordning synts kommittén vara oundgängligen nödvändig. Såge

man till, huru förhållandet för närvarande gestaltade sig, funne man,

att bland det öfvervägande flertal af den vid Stockholms station anställda

personal af ifrågavarande art, som ej kunde erhålla bostad å Skeppsoch

Kastellholmarna, en stor mängd nödgades till följd af de uppdrifna

hyrorna inom hufvudstadens centralare delar söka sig bostad i de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande X:o Hd.

13

från stationen mest aflägsna utkanterna å Södermalm, Kungsholmen och

öfre Norrmalm, ofta äfven utanför tullarna. Förflyttningen mellan hemmet

och arbetsplatsen toge i sådana fall ensamt för sig i anspråk hela timmar

och därå konsumerades en arbetskraft, som långt bättre kunnat tillgodogöras,

om vederbörande ägt bostad i närheten af stationen. Dessutom

alstrades häraf hos mången olust och missbelåtenhet med tjänsten, ett

förhållande, som i sin mån menligt inverkade på arbetet och ingalunda

vore ägnadt att stärka bandet mellan flottan och dess beställningsmän.

Med afseende härå och då dessa påpekade olägenheter tydligtvis komme

att göra sig gällande i vida högre grad, om stationen förflyttades till

den af kommittén föreslagna, från stadens bebyggda delar betydligt mera

aflägsna plats, hade kommittén ansett det såsom en nödvändig förutsättning

för möjligheten att anskaffa och vidmakthålla en duglig stampersonal

samt rätt tillgodogöra densammas arbetsförmåga och skicklighet

att ändamålsenliga och billiga bostäder funnes för denna personal tillgängliga

vid etablissementet.

Hvad nu vore sagdt, gällde visserligen icke i lika hög grad om

befälspersonalen. Men då en del af denna personal af lätt insedda skäl

nödvändigtvis måste vara bosatt inom etablissementet samt det under

alla förhållanden finge betraktas, om ej såsom nödvändigt, så dock såsom

synnerligen fördelaktigt för tjänstgöringen att jämväl öfriga å varfvet

eller militärdepåen kommenderade officerare och vederlikar inom de civilmilitära

befattningarna — och om andra vore här ej fråga — vore

boende på platsen och sålunda vid förefallande behof lätt tillgängliga,

hade kommittén, hvad befälspersonalen anginge, ansett enahanda grunder

i detta hänseende böra följas, som tillämpats i afseende å den till antalet

vida öfvervägande öfriga personalen.

fin sådan anordning, som den af kommittén sålunda ifrågasatta, kräfde

emellertid högst betydande kostnader. Fn del af dessa kostnader skulle

visserligen kunna anses betäckta därigenom, att staten i och med bostäders

tillhandahållande in natura blefve befriad från nu utgående iukvarteringsbidrag,

men dels utginge dylika bidrag endast till militära

befattningshafvande dels vore desamma i allmänhet satta så lågt, att det

icke vore möjligt, att med det kapitalbelopp, de kunde beräknas representera,

bestrida kostnaderna för lämpliga bostäders uppförande. Under

sådana förhållanden hade kommittén ansett sig böra ifrågasätta, huruvida

icke, för att göra förslaget härutinnan ekonomiskt utförbart, den grundsatsen

borde fastslås, att alla i statens vid etablissementet uppförda bostäder

inneboende tillförbundes att för bostaden erlägga en efter förhållandena

anpassad skälig liyresersättning, med rätt för innehafvare af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande. N:o 116.

sådana beställningar, med hvilka inkvarteringsbidrag nn vore förenadt,

att njuta motsvarande afdrag å hyressumman.

En liknande grundsats hade ock bland enskilda arbetsgivare vid

upplåtandet af bostäder åt en större arbetarpersonat numera börjat allt

allmännare tillämpas. Det hade nämligen visat sig, att den kostnadsfria

bostaden i och för sig vore en förmån, hvars lönenatur lätt nog

förbisåges och ringaktades, men af hvilken familjen, då den en gång

blifvit invand därvid, blefve så beroende, att den sedermera endast med

största svårighet kunde undvaras. Däremot ansåges anskaffandet af

ändamålsenliga, mot en billig hyra upplåtna bostäder i närheten af arbetsplatsen

allmänt utgöra den säkraste garantien för vidmakthållandet

af en god arbetarstam. Visserligen gällde detta, tillämpadt på flottan,

främst och liufvudsakligast om underbefäls-, gemenskaps- och arbetarpersonalen,

men då dessa utgjorde det öfvervägande flertalet, läge just

däruti en anledning att i principiellt hänseende ej göra någon åtskillnad

utan tillämpa samma system för alla.

För innehafvare af de militära beställningarna, med hvilka förmånen

af fri bostad eller inkvarteringsbidrag nu vore förenad, skulle

genomförandet af denna anordning, under förutsättning att hyresersättningen,

såsom enligt kommitténs tanke rätteligen borde ske, sattes, visserligen

högre än inkvarteringsbidragens belopp, men i alla händelser vida

lägre än hvad som måste betalas för motsvarande lägenheter inom hufvudstaden,

medföra, att å ena sidan den fulla förmånen af fri bostad, som

nu endast ett mindretal kunde komma i åtnjutande af, skulle för detta

mindretal bortfalla, men att å andra sidan det stora flertalet komme att

erhålla vida bättre och billigare bostäder, än hvad de nu kunde bereda

sig, hvarförutom denna förmån komme att utjämnas för all vid stationen

tjänstgörande personal af samma tjänsteställning.

Ett öfvergående till detta system syntes möta så mycket mindre

betänkligheter, som vid en eventuell flyttning af etablissementet de nu

befintliga bostadslägenheterna i alla händelser komme att försvinna, och,

i följd af öfvergångstidens längd, ingen nuvarande bostadsinnehafvare

gärna kunde anses komma att lida något intrång, hvartill komme att

på Karlskrona station, med undantag för befälhafvande amiralen, varfschefen

och ett fåtal vid varfvet tjänstgörande personer, inkvartering in

natura ej förekomme.

Kommittén, som enligt hvad en vid dess betänkande fogad bilaga

utvisade, ansett bostäder af sex särskilda klasser, lämpade efter bostadsinnehafvarnas

olika tjänstegrad, böra uppföras, hade för beräkning förslagsvis

af det hyresbelopp, som skäligen skulle anses kunna för hvarje

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

15

särskild klass af lägenheter bestämmas, afvägt de olika bostadsförmånerna

mot nu utgående inkvarteringsbidrag, öfriga löneförmåner samt de hyror,

hvartill bostäder kunde anskaffas inom hufvudstaden, samt härigenom

kommit till ett resultat i fråga om hyresbeloppens storlek, som närmare

funnes angifvet i en annan vid betänkandet fogad bilaga. Af denna

framginge, att hyresersättningarna, hvad underbefäls- och gemenskapslägenheterna

anginge, tämligen nära stämde öfverens med de af 1900

års Riksdag för dessa klasser beviljade, förhöjda inkvarteringsbidragen,

under det att skillnaden härutinnan i fråga om de högre klasserna vore

större. Slutsumman af samtliga hyresersättningarna vore visserligen

icke tillräcklig att förränta hela det för bostädernas uppförande erforderliga

kapitalet, men tydligt vore att, då det gällde att ålägga vederbörande

såsom en skyldighet att begagna statens bostäder, hyresersättningen

borde sättas jämförelsevis låg. Emellertid motsvarade hyressumman,

sådan den af kommittén beräknats, fullt 3,G5 procent af de för

bostadsbyggnadernas uppförande erforderliga kostnader och dessa syntes

därför, såsom inkomstbärande, rätteligen böra frånräknas, då man för

sig uppställde frågan, hvad det nya etablissementet i själfva verket

komme att kosta staten.

Enligt de genom kommitténs försorg uppgjorda beräkningarna uppginge

kostnaderna för det af kommittén föreslagna nya marinetablissementet

till följande belopp:

För själfva varfvet med hvad därtill

hörde....................................................... 21,935,000: —

För militärdepåen med undantag af bostadsbyggnaderna

................................. 5,512,900: —

För varfvet och depåen gemensamt ...... 555,000: —

I öfrigt påkallades i och för områdets förvärfvande

följande kostnader:

Godtgörelse till Djurgårdskassan för områdets afstående,

förslagsvis .............................................................................

För anordnande af nytt skjutfält ..........................................

För flyttning af arméns kruthus.............................................

Ersättning till enskilda innehafvare af inom området

upplåtna lägenheter, förslagsvis ....................................

28,002,900: —

150,000: —

50,000: —

20,000: —

350,000: —•

28,572,900: —

Härtill komme kostnaderna för bostadsbyggnaderna å militärdepåen,

hvilka beräknats efter planens fullständiga genomförande uppgå till

12,113,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 110.

IG

En närmare granskning af den uppgjorda kostnadsberäkningen

visade, att af de för själfva varfsanläggningen ifrågasatta utgifter en

betydande del eller mera än hälften belöpte å nödiga befunna terrasseringsoch

sprängningsarbeten samt kaj byggnader. De stora kostnader, dessa

arbeten sålunda komme att taga i anspråk, vore naturligen beroende på

terrängens och strändernas beskaffenhet samt vattendjupet, i afseende å

hvilka förhållanden den för etablissementet afsedda platsen visserligen

ställde sig gynnsammare än andra, som därtill kunnat ifrågasättas, men

dock i ock för sig vore ganska svår.

I fråga om anläggningen af militärdepåen och särskild! den del

däraf, som afsåge bostäderna för den vid etablissementet anställda personal,

hade kommittén haft under öfvervägande flera förslag i ändamål att söka

nedbringa kostnaderna därför. Så hade det varit ifrågasatt att i stället

för af sten uppföra dessa byggnader af trä, hvilket byggnadssätt ställde

sig något billigare. Men då, oafsedt den större brandrisken, underhållskostnaderna

därigenom komme att ökas i vida större mån, än som

kunde anses motsvara besparingen i själfva byggnadskostnaden, hade

kommittén ansett denna tanke böra öfvergifvas. Vidare hade kommittén

trott sig böra göra till föremål för särskild undersökning, huruvida

icke nedsättning i byggnadskostnaden skulle kunna vinnas genom att

sammanföra byggnaderna i stadskvarter i stället för att ordna dem efter

villasystem samt i sådant syfte anmodat slottsarkitekten m. m. Fred.

Liljekvist att yttra sig i denna fråga. Af dennes yttrande hade framgått,

att en sådan anordning af byggnaderna som den sålunda ifrågasatta

skulle, företrädesvis med hänsyn till därigenom nödvändiggjorda,

betydligt ökade terrasseringsarbeten i den starkt kuperade terrängen,

komma att ställa sig dyrare än tillämpningen af villasystemet, hvilket

dessutom, jämte det att detsamma medgåfve en enklare utstyrsel af

byggnadernas fasader, Ange anses vara ur sanitär synpunkt och för

trefnaden det mest önskvärda.

Kommittén förklarade sig slutligen vara beredd att afgifva yttrande

jämväl beträffande återstående delen af dess uppdrag eller i fråga om

försäljning af Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet. Då

emellertid frågan härom ensamt för sig tydligtvis icke kräfde sakkunskap

i alla de afseenden, hvartill hänsyn finge anses hafva tagits vid kommitténs

sammansättning, hade kommittén ansett sig böra hemställa till

nådigt öfvervägande, huruvida den fortsatta behandlingen af denna fråga

lämpligen borde ankomma på kommittén.

Till detta betänkande voro fogade, jämte en del kartor och rit-- niugar, äfven åtskilliga andra bilagor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

17

Bland dessa förekommer en beskrifning öfver förslaget till det nya

etablissementet.

Af denna inhämtas, att af det för etablissementet afsedda område, Beskrifning

i sin helhet utgörande omkring 195 hektar, hade den närmast Lilla ffesiagna

Yärtan belägna delen med en areal af omkring 55 hektar afskiljts för nya etablissesjälfva

varfsanläggningen, hvilken vore afsedd att inhägnas medelst mentet.

varfsmnr och lämpligt vattenstängsel, där så funnes behöfligt. Det

utanför varfsmuren belägna området om ungefär 140 hektar, hvilket

vid Djurgårdsbrimnskanalens mynning och vid Lindarängsviken norr

om Loudden gränsade till Lilla Yärtan, vore afsedt att rymma militärdepåen

med dess för stationens behof afsedda offentliga byggnader,

kaserner, bostadshus m. m.

I fråga om planen för varfvet anföres, att vid uppgörande af densamma,

bland annat, följande grunder ansetts böra vara bestämmande.

För de större fartygen — pansarbåtar, torpedkryssare och kanonbåtar

— erfordrades dockor och reparationskajer med tillhörande järnvägsspår

samt närbelägna inventariekammare; hvarje fartyg borde erhålla

eget förrådshus eller afskild del i sådant. För smärre torpedfartyg och

torpedbåtar erfordrades upplialningsbäddar och skjul, rymmande hela

antalet torpedbåtar jämte tillhörande inventariekammare, vidare utrustningskajer

eller bryggor, äfvensom närbeläget torpedförråd och verkstad.

För ångslupar och båtar erfordrades upphalningsbädd och skjul, båthamn

och båtbyggareverkstad.

Kolskjulen borde hafva egna, för alla fartyg lätt tillgängliga kajer

samt järnvägsspår.

Fn mindre skjutbana, afsedd för profning af krut uti kanoner, borde

anordnas invid varfvet.

Enär ett örlogsvarf i olikhet med en privat verkstadsanläggning

måste vara beredt på en högst betydande kraftutveckling under kortare

tidsperioder, då det gällde plötslig utrustning af flottan eller hastig

reparation af under drabbning ådragna skador, under det att verksamheten

eljest under långa tider kunde vara betydligt inskränkt, hade

antalet torrdockor äfvensom ingenjördepartementets verkstäder i dess

helhet ansetts böra beräknas med hänsyn till en sålunda påskyndad

verksamhet. Då de lokala förhållandena ej medgifvit att inrätta mera

än tre dockor eller mindre antal än i Karlskrona, hade dockorna här i

stället föreslagits till större dimensioner, så att de vid vissa tillfällen

kunde användas för flera fartyg på en gång, hvarjämte den fördelen

därmed vunnes, att en allierad makts fartyg af större dimensioner iin

våra egna nuvarande därstädes kunde intagas i ocli för undergående af

reparation.

Bih. till Riksd. Frat. 1007. ,t Samt. 1 Afl. 76 lliift. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

De för varfvet erforderliga byggnaderna med arbets- och upplagsplatser

samt kajer, dockor, slipar, stapelbäddar och kommunikations - anordningar kräfde, oaktadt man måst lämna ganska betydande bergskullar

åt framtiden, vidlyftiga arbeten för dels terrassering dels ock

muddring af den Jo sa sjöbottnen och fyllning för grund åt kajer.

Vid uppgörande af beräkningar för kaj byggnaderna hade man haft

i sikte att underlätta de större fartygens tilläggning vid de platser å

varfvet, som de för utrustnings- eller reparationsändamål behöfde besöka,

på det att förhalningar och pråmtransporter måtte kunna inskränkas i

högsta möjliga grad. Kajer skulle enligt förslaget i det närmaste omsluta

hela varfsområdets sjögräns. De skulle komma att utföras af sten,

hvilket visserligen medförde ett något dyrbarare byggnadssätt, men

genom betydligt reducerade underhållskostnader blefve varaktigare och

därigenom billigare i längden.

I afseende på dockbyggnaderna hade i dockan n:o 1 dimensionerna

i portöppningen bestämts med hänsyn därtill, att denna docka borde

kunna mottaga de största fartyg, som antoges kunna navigera i Östersjön;

dockorna n:ris 2 och 3 hade erhållit sådana portdimensioner, att

våra egna fartyg, jämväl om de vore skadade och hade pontoner på

sidorna, däruti kunde intagas.

De större järnvägsspåren vore gifvetvis af statsbanornas bredd och

till sina hufvuddrag så anordnade, att spåret från Värtans station tänktes

framdraget till varfvets hufvudstation, belägen mellan materialförråden

och ingenjördepartementets verkstäder, hvarifrån varfsjärnvägens hufvudspår

fortsatte ned till mobiliseringskajen och stora koldepåen.

För beräknande af utrymmet i departementens byggnader, förrådshus

och inventariekammare samt verkstäder hade, där den uppgifna storleken

af den tilltänkta sjökrigsmaterielen ej kunnat läggas till grund,

utrymmet inom motsvarande hus å Karlskrona varf tjänat till ledning.

Med hänsyn till de för station och varf gemensamma anläggningar

hade i beräkningarna upptagits kostnaden för anordnande af yttre och

inre belysning å varfvet samt i stationens kaserner och ämbetslokaler,

hvaremot, då stationen gifvetvis komme att bilda en afsevärd del af

Stockholms kommun och dit erlägga sin skatt, kostnaden för yttre belysningen

å stationen äfvensom telefonanläggningen samt vatten- och afloppsledningar

ansågos böra påräknas utgå från andra håll.

Behnfvet af Kommittén har vidare lämnat en utredning angående behofvet af

bostäder, bostäder för inkvartering af den ifrågasatta nya örlogsstationens personal.

I enlighet med i betänkandet omförmälda grunder hade man vid

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

19

de för personalens inrymmande uppgjorda öfverslagsberäkningarna utgått

från den förutsättningen, att bostad borde mot skälig hyresersättning

tilldelas alla officerare och vederlikar, som tjänstgjorde å militärdepå

eller varf, efter innehafvande grad, men oberoende af befattningen i

öfrigt, vidare åt alla stationens underofficerare och gift gemenskap åt

stammen jämte deras vederlikar, åt varfvets månadslönare samt åt den

ständiga daglönarpersonalen.

För inkvartering af denna personal hade man, på sätt i betänkandet

jämväl funnes angifvet, tänkt sig dels bostadshus af 6 olika typer, ordnade

i villakvarter efter terrängen, dels bostäder för varfsarbetare, ordnade

i stadskvarter i den mån detta af utrymmes- eller andra skäl

framdeles kunde visa sig erforderligt, dels slutligen för sjömanskåren

kaserner, bildande ett vidlyftigt komplex omkring en större kaserngård.

De sex olika slagen af bostadshus vore följande:

1) Bostadshus för cheferna — stationsbefälhafvare, varfs- och kårchefer

—, hvardera beläget å egen tomt och innehållande en lägenhet,

den för stationsbefälhafvaren om 10 rum och kök, de senare hvardera

om 8 rum och kök.

2) Bostadshus för regementsofficerare och vederlikar, innehållande

tvenne lägenheter, hvardera om 7 rum och kök.

3) Bostadshus för kaptener och vederlikar, innehållande 4 lägenheter,

hvardera om 6 rum och kök, samt 4 lägenheter, hvardera om 2 rum

utan kök.

4) Bostadshus för subalternofficerare och vederlikar, innehållande 4

lägenheter, hvardera om 5 rum och kök, samt 4 lägenheter utan kök,

däraf 2 om 2 rum och 2 om 1 rum.

5) Bostadshus för underofficerare och vederlikar, innehållande

4 lägenheter om 3 rum och kök,

6 j> »2 » » » samt

3 » »1 » utan kök.

6) Bostadshus för gift gemenskap och daglönare af 2 olika storlekar,

innehållande de större 16 lägenheter om 1 rum och kök och 4 lägenheter

om 1 rum utan kök samt de mindre 8 lägenheter om 1 rum och

kök samt 2 lägenheter utan kök.

Det beräknade behofvet af bostadshus för officerare och vederlikar

framginge af en utaf kommitén upprättad specifikation af de officersoch

civilmilitära beställningar, åt hvilka kommittén ansett bostadslägenheter

böra beräknas.

Kasernerna vore. för vinnande af större enkelhet i administration

än hvad paviljongsystemet betingade och med tillämpande af de härvid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Kostnads
förslag.

i Karlskrona följda principer, sammanförda 3 och 3 enligt korridorsystemet

till tvänne större kasernflyglar, livilka jämte kanslihus och matsalsbyggnad

omslöte kaserngården. Hvardera kasernflygeln inrymde enligt

förslaget omkring 1,200 man och innehölle bostad för en uppbördsman.

Den ena kasernen innehölle på nedra botten en sjukvårdsafdelning.

Af ett utaf kommittén upprättadt kostnadsförslag inhämtas, att

kommittén beräknat följande arbeten komma att kosta följande belopp

nämligen:

A. Tarfvets område.

Terrasseringsarbeten och spåranordningar ........................... 6,217,500: —

Kajbyggnader och bryggor........................................................ 5,534,700: -—

Byggnader för mobiliseringsbehof och allmänna varfsdriften,

omfattande

1 kanslihus med flyglar 350,000: —

1 beklädnadsverkstad...... 48,000: —

1 beklädnadsförråd ......... 94,000: —

1 materialförråd ............... 92,000: —

1 reservinventarieförråd 43,000: —

14 inventariekammare ...... 378,000: — ^ ppg qqq. _

Skjul för torpedbåtar..............................

Skjul för ångslupar och roddbåtar______

Koldepå, bestående af 4 skjul, hvartdera

rymmande 8,000 tons stenkol

1 kolskjul, rymmande 8,000 tons ......

Varfsmur......................................................

Byggnader för de olika departementen:

Artilleridepartementet.......................................

T orpeddepartementet..........................................

Ekipagedepartementet.......................................

M indepartementet..............................................

Ingenjördepartementet, innefattande följande

arbeten:

1 departementsbyggnad med ritkontor

och förrådslokaler för ingenjördepartementet

........... 180,000: —

1 gjuteribyggnad......... 90,000: —

Transport 270,000: — 1,052,900: — 14,764,500: —

881.650

281,000

480.000

120.000

244.650

3,012,300: —

394.000

193,900

190.000

275.000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

21

Transport

1 maskinverkstad ........

1 verkstad för ångpanne-,

smides-, kopparo.

bleckslageriarbeten

1 mallbod........................

1 verkstad, inrymmande

arbetsmaskiner för

skeppsbyggeri...........

1 verkstad för träarbeten

1 virkesskjnl..................

1 hus för drifmaskiner

till dockor, elektrisk

belysning och kraft
öfverföring.

.................

3 torrdockor ................

3 stapelbäddar för större

nybyggnader...............

1 upphalningsslip för

fartyg intill 1,500

tons deplacement......

2 stapelbäddar för

mindre fartyg............

2 spirkranar, hvardera

af 50 tons lyftkraft

270,000: — 1,052,900: —

427,000: —

200,000: —

30,000: —

120,000: —

160,000: —

100,000: —

40,000: —

2,437,600: —

120,000: —

200,000: —

60,000: —

90,000: — 4,254,600: —

Ångpannor, murverk, motorer, härdar, verktygsmaskiner,

handverktyg, redskap, lyftkranar m. m. i verkstäderna

...................................................................................

Transportmateriel och flyttbara kranar .................................

Summa kronor

B. Stationsområdet.

Terrasserings- och vägarbeten...............................................

Byggnader för underofficers- och sjömanskårerna:

1 expeditions- och krigsrättsbyggnad

med skollokaler .................................... 169,000: —

Kaserner för 2,400 man ........................ 2,061,000: —

Transport 2,230,000: —

14,764,500: —

5,307,500: —

1,826,000: —

37,000: —

21,935,000: —

1,801,900: —

1,801,900: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Transport 2,230,000: —

1 matsal för 1,200 man .......

1 kokhus med marketenteri .

2 afträden och urinkurar.......

1 exercishus med skjutbanor

Sjökrigsskola.......................................

Sjökrigshögskola ..............................

Sjuk arte verk ......................................

Signalstation.......................................

Varmbadhus med tvättanstalt ......

Kallbadhus ..........................................

Kyrka .................................................

Folkskola ............................................

Kyrkogård ..........................................

Officersmess .......................................

Underofficersmess .............................

Samlingshus för arbetare och gemenskap............................J

Summa kronor

75.000

59.000

30.000

130,000

1,801,900: —

2,524,000: —

132,000: —

140,000: —

85,000: —

50,000: —

60,000: —

30,000: —

180,000: —

170,000: —

40,000: —

300,000: —

5,512,900: —

C. Gemensamma anläggningar för station och varf.

Belysningsanläggning och kraftöfverföring.

Telefonanläggningar ........................................

Vatten- och afloppsledningar............................

320.000

10,000

130.000

95,000

Summa kronor

555,000

—

Bostadshus i villakvarter:

1

bostadshus för stationsbefälhafvare .................................

120,000

—

2

»

»

varfs- och kårcheferna..............................

160,000

—

6

»

regementsofficerare och vederlikar (12

personer) ...............................................

669,000

—

10

»

»

kaptener och vederlikar (40 personer)

1,240,000

—

9

»

»

subaltemer och vederlikar ....................

918,000

—

42

»

underofficerare och vederlikar...............

3,864,000

—

76

innehållande 944 lägenheter på 1 rum och

kök samt 236 enkelrum

5,142,000: —

Summa kronor 12,113,000:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

23

Beträffande den af kommittén föreslagna hyresersättningen för bostadshusen

torde här endast böra anmärkas, att den för ofvan angifna

lägenheter beräknats uppgå till 442,900 kronor, motsvarande, på sätt

förut nämnts, 3,65 procent å byggnadskostnaden.

Med anledning af den utaf kommittén gjorda anmälan om att den

afslutat första delen af den till densamma öfverlämnade utredningen

förklarade Kungl. Maj:t den 21 september 1900, att med fullgörandet af det

kommittén lämnade uppdrag att verkställa utredning och inkomma med

förslag om beredande af medel för det nya etablissementet genom försäljning

af Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet skulle tills

vidare anstå, och bemyndigade Kungl. Maj:t tillika chefen för sjöförsvarsdepartementet

att för ifrågavarande ärendes vidare handläggning såväl

i den del, hvaruti kommittén redan afgifvit betänkande, som ock i öfrigt

tillkalla sakkunnige att biträda inom sjöförsvarsdepartementet.

På grund af detta chefen för sjöförsvarsdepartementet lämnade bemyndigande

anmodade häruppå dåvarande departementschefen genom

ämbetsskrifvelse den 13 maj 1902 generallotsdirektören Linder, kommendören

vid Kungl. flottan m. m. C. O. Olsen och byggmästaren vid

flottans härvarande station Ingelman att såsom sakkunnige biträda inom

sjöförsvarsdepartementet för att verkställa utredning rörande den minskning

af det föreslagna etablissementet och kostnaden därför, som kunde

göras under förutsättning att till Stockholms station förlädes — förutom

Stockholmseskadern, lotsverkets och sjökarteverkets fartyg äfvensom därstädes

nu förlagda chefsfartyg, kanonbåtar samt smärre segel- och ångfartyg

— följande fartyg, nämligen: 5 st. l:a klass pansarbåtar, 2 torpedkryssare,

1 jagare, 12 st. l:a klass och 12 st. 2:a klass torpedbåtar, 1

ballongfartyg och 2 undervattensbåtar, dock med bibehållande af möjlighet

att utvidga etablissementet till den omfattning, som af kommittén

föreslagits.

De sålunda tillkallade sakkunnige afgåfvo den 30 september 1902

begärdt utlåtande uti ifrågavarande afseende. De hafva däri anfört, att

uti de närmare grunderna för den ifrågasatta minskningen följande väsentliga

afvikelser gjorts från det ursprungliga förslaget.

Jordschaktnings- och terrasseringsarbeten å varfvet och stationsområdet

hade inskränkts så mycket, som kunnat ske utan frångående af

den ursprungliga planen för etablissementet.

Kajbyggnaderna hade fullbordats endast till den utsträckning, som

betingats af den minskade fartygsmaterielen. Vid mobiliseringskajen

hade utfyllnaden minskats till följd af den minskade terrasseringen och

bryggorna därför uppförts närmare stranden.

Betänkande af

1902 ars sakkunnige.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Stora koldepåen hade i förslaget utlämnats, men utfyllning af

öfverflödig schaktningsmassa skett enligt planen samt stenkajerna

å södra och västra sidorna utförts, i sammanhang hvarmed det för stationen

alltid erforderliga kolförrådet blifvit förlagdt enligt den ursprungliga

planen.

Af dockorna hade endast en beräknats utförd, men till följd af de

svårigheter, som skulle uppstå vid dockbyggnadens fortsättning, så framt

icke portöppningar för alla tre dockorna klargjordes på en gång med

tillhjälp af en gemensam dammbyggnad, hade det ansetts lämpligt att

nu upptaga dessa portöppningar, hvarigenom äfven en väl belägen reparationskaj

tillförts etablissementet under den tid de öfriga dockbyggnaderna

måste vänta på utförande.

Ingenjör- och artilleridepartementens verkstäder hade modifierats i

enlighet med ett för de nya verkstäderna å Stockholms varf kort förut

uppgjordt förslag.

Med hänsyn till inventariekamrarna hade det, sedan stridsfartygen

numera i allmänhet förvarade större delen af sina inventarieuppbörder

ombord, ej ansetts nödigt att beräkna fullt inventarieutrymme för samtliga

till stationen förlagda fartyg, utan hade detta kunnat inskränkas till

7 inventariehus.

För kanslihusen och öfriga byggnader hade de ursprungliga dimensionerna

i allmänhet bibehållits, och medgåfve dessa alltså redan i sålunda

föreslagen form möjligheten af en väsentlig utvidgning af etablissementet

utan några ökade omkostnader.

Kasernutrymmet vore beräknadt för 1,500 man och matsalsutrymmet

för 1,200. I den händelse att en större eller mindre del af den till

stationen förlagda manskapsstyrkan skulle komma att erhålla sin inkvartering

ombord å rustade strids- eller logementsfartyg, komme behofvet

af kasernutrymme och därför beräknade kostnader gifvetvis att

minskas i motsvarande grad.

I förslaget hade ansetts nödigt att beräkna bostäder för stationsbefälhafvare

och varfsehef, 4 regementsofficerare och vederlikar, 8 kaptener

och vederlikar, 6 subalternofficerare och vederlikar, 91 underofficerare

och vederlikar samt 600 gemenskap och daglönare, för hvilka bostäder

dock största delen af kostnaden genom inflytande inkvarteringsoch

hyresafgifter skulle komma att nöjaktigt förränta sig. 1 afseende

på behofvet af lägenheter å stationsområdet finge vidare erinras därom,

att en stor del af de å området nu befintliga byggnaderna syntes,

med den inskränkning etablissementet sålunda gifvits, tillsvidare kunna

finna användning såsom bostäder eller jämväl erforderliga messlokaler.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

25

Utöfver de af kommittén uppgjorda bostadsberäkningarna hade upptagits

dels eu post på 17,500 kronor till upphalningsspår för ångslupar

och roddbåtar samt uppställning af pråmar, dels 170,000 kronor för en

ytterligare skolbyggnad invid den i det ursprungliga förslaget upptagna

exercisskolan, som till storleken bibehållits oförändrad. Uti förslaget inginge

jämväl anläggandet af eu ny kyrkogård med en post å 40,000

kronor.

Ett utdrag ur det kostnadsförslag, som bifogats detta betänkande

utvisar följande:

A. Yarfvets område.

Terrasseringsarbeten och spåranordningar ............................ 5,195,650: —

Kajbyggnader och bryggor........................................................ 2,875,950: —

Byggnader för mobiliseringsbehof och allmänna varfsdriften,

omfattande:

1 kanslihus med flyglar ................................. 350,000: —

1 beklädnadsverkstad ......................................... 48,000: —

1 beklädnadsförråd ............................................. 94,000: —

1 materialförråd ................................................ 62,000: —

1 reservinventarieförråd.................................... 30,000: —

7 inventariebyggnader ................................... 189,000: —

Skjul för torpedbåtar och jagare ........................ 691,325: —

Skjul för ångslupar och roddbåtar................... 168,000: —

Upphalningsspår för ångslupar och roddbåtar 17,500: —

1 kolskjul för varfsdriften, rymmande 1,750 tons 26,000: —

1 kolskjul för stationen, rymmande 8,000 tons 120,000: —

Stängselmur i varfsgränsen................................. 247,800:— 2,043,625: —

Byggnader för de olika departementen:

Artilleridepartementet................................... 299,000: —

Torpeddepartementet ................................... 193,900: —

Ekipagedepartementet................................... 190,000: —

Mindepartementet .......................................... 205,000: —

Ingeniördepartementet (innefattande jämväl

kostnaderna för torrdocka n:o 1

jämte portöppningar till dockorna n:is

2 och 3 för en summa af 1,650,000) 3,089,000:— 3,976,900: —

Transport 14,092,125: —

Bih. till liiksd. Frot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 76 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Transport 14,092,125: —

Ångpannor, motorer, härdar, verktygsmaskiner, handverktyg,

kranar, redskap m. m. till verkstäderna ............... 886,000: —

Transportmateriel och flyttbara kranar.....................................39,500: —

Summa kronor 15,017,625: —

B. Stationsområdet.

Terrasserings- och vägarbeten...................................................... 915,500: —

Byggnader för underofficers- och sjömanskårerna:

1 Expeditions- och krigsrättsbyggnad med

skollokaler................................................

....... 169,000

—

Kaserner för 1,500 man............................

1 matsalsbyggnad för 1,200 man .......

....... 1,375,000

—

75,000

—

1 kokhus med marketenteri...................

59,000

—

2 afträden och urinkurar.........................

30,000

—

1 exercishus .................................................

....... 130,000

—

1 skolbyggnad ...........................................

....... 170,000

— 2,008,000: —

Salutbatteri........................................................

50,000: —

Varmbadhus och tvättanstalt.......................

60,000: —

Kallbadhus ........................................................

30,000: —

Begrafningsplats..............................................

40,000: —

Summa kronor 3,103,500

C. Gemensamma anläggningar för station och varf.

Belysningsanläggning och kraftöfverföring .

.............................. 220,000: —

Telefonanläggningar ...........................................

............................... 10,000: —

Vatten- och afloppsledningar ............................

............................... 110,000: —

Järnväg till Värtan..............................................

............................... 95,000: —

Summa kronor 435,000: —

Härtill komme:

1 bostadshus för stationsbefälhafvare och varfschef...............

2 bostadshus för 4 st. regementsofficerare och vederlikar

2 bostadshus för 8 st. kaptener och vederlikar.....................

1 bostadshus för 6 st. subalternofficerare och vederlikar......

7 bostadshus för 91 st. underofficerare och vederlikar ......

Transport

160,000: —

223,000: —- 248,000: —

102,000: —

644,000: —

1,377,000: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

27

Transport 1,377,000: —

32 bostadshus för underofficerskorporaler och arbetare, innehållande

tillsammans 480 lägenheter om 1 rum och kök

samt 120 enkelrum:

28 st. hus å 85,000 kronor och 4 st. å 43,000 kronor 2,552,000: —

Summa kronor 3,929,000: —

Hela kostnadsförslaget slutar på en summa af 22,485,125 kronor.

Vidare hade dåvarande departementschefen ungefär samtidigt, som utredning anhan

lämnade generallotsdirektören Linder m. fl. det redan nämnda upp- ffdhe"t^ aului

draget att utreda kostnaderna för förläggning till den nya stationen af nuvarande >taungefärligen

halfva kustflottan, anmodat marinförvaltningen att, under

förutsättning att till flottans härvarande station, med bibehållande af dess ägare fartyg

nuvarande område, förlädes samma antal fartyg, som ifrågasatts vid ,^“1 därför

sistnämnda uppdrag till generallotsdirektören Linder m. fl., låta uppgöra

och insända ritningar och kostnadsförslag till sådana ny- och

tillbyggnader, som för en dylik förläggning erfordrades. Dessutom

anmodades marinförvaltningen att samtidigt afgifva yttrande, huruvida

till Stockholms station kunde, med bibehållande af stationens nuvarande

område, förläggas ytterligare någon del af kusteskadern samt, därest så

ansåges kunna ske, dels afgifva förslag å de fartyg, som sålunda skulle

kunna ytterligare dit förläggas, dels ock uppgifva kostnaden för de anordningar

i angifna hänseenden, som kunde vara erforderliga med afseende

å sistnämnda fartygs förläggande till stationen.

Med anledning häraf uppdrog marinförvaltningen åt stationsbefälhafvaren

vid flottans härvarande station att efter samråd med varfschefen

låta uppgöra och inkomma med förslag till stationens ordnande under

nyss angifna förutsättning.

Med ämbetsskrifvelse den 9 oktober 1902 har marinförvaltningen

häruppå öfverlämnat af stationsmyndigheterna upprättadt förslag till stationens

ordnande å det nuvarande stationsområdet. Detta förslag omfattar

tre alternativ, slutande å ett kostnadsbelopp af, alternativ 1)

9,388,000 kronor, alternativ 2) 9,390,000 kronor och alternativ 3) 9,408,600

kronor. 1 dessa kostnadsberäkningar ingå icke kostnaderna för byggande

af erforderliga bostadshus för daglönare.

Med öfverlämnande af handlingarna i ärendet har marinförvaltningen

för egen del gjort vissa erinringar mot vissa detaljer i förslaget, hvarigenom

ämbetsverket ansett sig kunna nedbringa kostnadssumman för

alternativ 3), hvilket alternativ marinförvaltningen funnit afgjordt böra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

föredragas framför de två andra alternativen, från 9,408,600 kronor till

i rundt tal 8,445,000 kronor.

Marinförvaltningen tiar därjämte anfört att, med förläggande af flera

fartyg vid Stockholms station än hvad nu funnes, behofvet af lämplig

plats och lämpliga anordningar för inskjutning af torpeder komme att

göra sig ännu mera gällande än hittills och att således detta förhållande

komme att nödvändiggöra en ökning i de beräknade utgifterna.

Härjämte har marinförvaltningen framhållit att, jämväl enligt ämbetsverkets

tanke, varfsdriften oundgängligen erfordrade en fast stam af

arbetare och att en dylik icke stode att erhålla, så framt ej arbetarna

kunde beredas bostäder i närheten af varfvet. Det vore därför ett

oundgängligt villkor för stationsfrågans behöriga ordnande, att arbetarbostäder

uppfördes i närheten af stationen, och detta vare sig stationen

skulle utvidgas eller ej. Skulle icke möjlighet förefinnas att erhålla

tomter för bostadshus å Djurgården, sjmtes dylika böra förläggas å

Kastellholmen och deras storlek bestämmas så, att minst halfva antalet

erforderliga daglönare erhölle lägenheter i desamma. Enligt uppgjord

beräkning skulle kostnaden för uppförande af bostadshus på Kastellholmen

för halfva antalet nu befintliga daglönare uppgå till omkring

1,000,000 kronor.

I afseende å den i förslaget upptagna kostnaden för anläggande af

järnväg från Värtans station till Galervarfvet, 263,000 kronor, och i sammanhang

därmed stående anordningar har marinförvaltningen förklarat

sig visserligen anse, att motstånd komme att möta anordnandet af dylik

trafikförbindelse på sätt, stationsmyndigheterna föreslagit, nämligen genom

stadsdelen Östermalm, men då det förr eller senare måste blifva oundgängligen

nödvändigt, att varfvet ställdes i direkt förbindelse med statens

järnvägsnät, hade marinförvaltningen, ehuru kostnaden för järnvägens

framdragande på annat sätt ännu icke utredts, dock ansett den i förslaget

beräknade kostnaden för ifrågavarande slags anordning böra kvarstå

och i totalkostnaden ingå.

Skulle de anläggningar för stationen, som nu ifrågasatts, komma

till utförande, ansåge marinförvaltningen i likhet med stationsbefälhafvaren,

att Skepps- och Kastellholmarna borde afstånga^ från allmän

trafik och utgöra ett uteslutande för flottan reserveradt område.

I afseende å frågan, huruvida till härvarande station kunde, med

bibehållande af stationens område, förläggas ytterligare någon del af

kusteskadern, meddelade marinförvaltningen, att till stationen väl kunde

förläggas ytterligare de 25 fartyg af olika slag, som af chefen för

flottans stab angifvits, men att i sådant fall erfordrades vidtagandet af

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

29

ytterligare vissa anordningar. Något kostnadsförslag för dessa anordningar,

bland hvilka inginge utsträckning af kajen å Skeppsholmen,

uppförande af inventarieförrådshus samt af en kasern för 400 man,

bifogades emellertid icke af marinförvaltningen.

I ämbetsskrifvelse den 20 oktober 1902 anmodade departementschefen

ytterligare marinförvaltningen att inkomma med uppgift dels å

det högsta antal fartyg af olika slag, som enligt ämbetsverkets åsikt

kunde utöfver af departementschefen förut omförmäld fartygsmateriel

förläggas till stationen, med angifvande tillika af plats för fartygens förläggning,

dels ock å ungefärliga kostnaden för de anordningar, som

skulle påkallas af denna förläggning.

Marinförvaltningen anbefallde med anledning häraf stationsbefälhafvaren

vid härvarande station att, efter samråd med varfschefen, inkomma

med yttrande och kostnadsförslag i ärendet.

I det yttrande, som till följd häraf afgafs af varfschefen, anförde

denne, att, utöfver den förut omförmälda materielen, kunde inom stationens

område beredas plats för ytterligare 3 st. l:a kl. pansarbåtar, 3 torpedkryssare,

1 st. 2:a kl. pansarbåt, 3 st. l:a kl. kanonbåtar, 3 jagare

samt 4 st. l:a kl. och 8 st. 2:a kl. torpedbåtar eller således tillhopa

25 fartyg.

En dylik förläggning skulle medföra ytterligare kostnader till belopp

af 515,000 kronor.

I sammanhang härmed ansåge sig varfschefen med hänsyn till den

ifrågasatta betydliga ökningen af fartyg, särskildt af l:a kl. pansarbåtar,

böra framhålla nödvändigheten af anläggning af ytterligare en docka å

Galérvarfvet, och torde kostnaden för denna nya docka belöpa sig till

850,000 kronor.

Med öfverlämnande af de från stationsmyndiglieterna inkomna handlingarna

meddelade marinförvaltningen i ämbetsskrifvelse den 28 oktober

1902, att ämbetsverket för egen del icke hade något att erinra mot

hvad af nämnda myndigheter föreslagits, men ansåge sig böra tillägga,

att, för så vidt ett ännu större antal fartyg än det, för livilket utrymme

vid kaj, på sätt nu ifrågasatts, kunde beredas, ovillkorligen skulle behöfva

förläggas vid stationen, dessa fartyg torde kunna förankras utanför stationsområdet.

Till den af varfsmyndigheterna beräknade kostnad, hvilken ej syntes

kunna nedbringas, borde läggas dels 119,600 kronor för en ny slip

för torpedbåtar och dels kostnaden, 354,500 kronor, för ännu en kasernbyggnad

för manskap, hvarvid, för den händelse denna byggnad ansåges

böra förläggas till den plats å Skeppsholmen, som för närvarande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Ladugårds
gärdes
kommitténs
betänkande.

upptoges af arméns förrådshus, borde beaktas, att inlösandet af detta

förrådshus betingade en ytterligare kostnad af 410,000 kronor. Hela

summan af de kostnader, som påfordrades för förläggning vid Stockholms

station af den största möjliga mängd fartyg af olika slag utöfver

det förut uppgifna antalet, för hvilket plats inom det nuvarande stationsområdet

ansåges kunna beredas, blefvo således 989,100 kronor jämte

eventuell inlösen af arméns förrådshus å Skeppsholmen, 410,000 kronor.

Sedan de sålunda lämnade utredningarna angående möjligheten af

att använda stationens nuvarande område för förläggning af ytterligare

fartyg inkommit, återupptogs emellertid den gamla planen om stationens

förflyttning till annat område.

Efter upprättande af de redan omförmälda två förslagen till denna

plans förverkligande hade tillkommit en ny omständighet, som i viss

mån försatt frågan om användande af Kaknäsområdet till plats för

den nya flottstationen i annat läge. Den kommitté, som haft i

uppdrag att afgifva betänkande och förslag angående försäljning af

norra Djurgården m. m. hade i sitt den 19 maj 1903 afgifna betänkande,

kommit till den uppfattning, att norra Djurgården, så snart ske kunde,

borde upplåtas till bebyggande, därvid kommittén beräknat behållningen

af en dylik försäljning till i rundt tal omkring 200 millioner kronor.

Kommittén har emellertid icke förbisett det förslag, som afgifvits

angående användande af Kaknäsområdet till flottstation. Efter en kortfattad

redogörelse för det af den första flottstationskommittén afgifna

utlåtandet i frågan, har kommittén anfört, att den vid uppgörande af

sina förslag icke ansett sig böra förutsätta, att för flottstationen skulle

komma att upplåtas annat område utanför det, som begränsades af den

föreslagna varfsmuren, än några kvarter, erforderliga till plats för kaserner

m. m.

Enligt flottstationskommitténs förslag skulle af norra Djurgårdens

mark följande områden tagas i anspråk för flottans räkning, nämligen:

för själfva varfvet ................................. 543,900 kv.-m.

» kaserner och bostäder .................. 1,473,400 » »

eller tillhopa 2,017,300 kv.-m.

Därest flottans station icke blefve dit förlagd, utan området i stället

upplätes antingen för bebyggande på vanligt sätt eller till industriella

anläggningar — hvarvid i hvarje fall omkring en tredjedel af arealen

finge afsättas till gator, öppna platser, järnvägsspår o. d. — skulle

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:0 116.

31

återstoden, efter ett nettovärde af 30 kronor per kv.-meter, i sinom tid

kunna inbringa en behållning af omkring 40 millioner kronor.

I kommitténs utkast till stadsplan för norra Djurgården både såsom

för flottstationen erforderligt utmärkts ett område, innehållande:

för själfva varfvet ................................... 669,000 kv.-m.

5 kaserntomter .................................. 60,000 » »

eller tillhopa 729,000 kv.-m.

Detta område skulle, enligt samma grunder för dess värdering, representera

en behållen försäljningssumma af omkring 14 millioner kronor.

'' Med anledning af det utaf Ladugårdsgärdeskommittén sålunda afgifna

betänkandet, ansåg dåvarande departementschefen en ytterligare

undersökning böra företagas, huruvida icke en annan lämplig plats för

den nya flottstationen kunde uppletas. Fördenskull och med stöd af det

honom lämnade bemyndigandet att tillkalla sakkunnige i föreliggande

fråga, uppdrog departementschefen den 23 februari 1904 åt generallotsdirektören

Linder, kommendörkaptenen af l:a graden vid Kungl. flottan

m. m. H. G. Lagercrantz, en af ledamöterna i Ladugårdsgärdeskommittén,

öfverstlöjnanten i väg- och vattenbyggnadskåren J. A. Amundson samt

byggmästaren vid flottans härvarande station ingenjören K. A. Holmgren

att taga under förnyadt öfvervägande, huruvida icke inom Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs befästningar funnes någon annan lämplig plats utom

den redan föreslagna för förläggning af flottans härvarande station, upptagande

ungefärligen lika stort utrymme såväl i fråga om land- som hamnområde

som den i 1900 års kommittéförslag förordade, samt, därest en

dylik plats skulle kunna erhållas, uppgöra förslag med åtföljande uppgift

å kostnaderna till förläggning dels af samma antal fartyg och manskap

m. m., som afsetts i det af sistnämnda kommitté afgifna förslag, dels

ock af det antal fartyg och manskap m. m., som förutsatts vid uppgörande

af det utaf generallotsdirektören Linder m. fl. år 1902 afgifna

förslag till anordnande af ett etablissement för stationen.

De sålunda tillkallade sakkunnige afgåfvo sitt betänkande den 15

juli 1904. De hafva däri anfört följande.

I afseende på farvattnen innanför befästningarna erbjöde stora segelleden

jämte Lilla Värtan och Askrikefjärden det djupaste och af is minst

besvärade området, hvarvid vore att märka, att ju närmare man komme

Stockholm, desto mera gjorde sig den af Mälarens utflöde förorsakade

strömmen kännbar och bidroge att försvåra isläggningen och att bortföra

lossbrutna delar af isen. Stora Värtan däremot utgjordes af ett

jämförelsevis grundt farvatten, hvilket dels till följd häraf dels genom

1904 års betänkande

angående plats

för flottstationen.

u

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

brist på nämnvärda strömdrag tidigare islades och senare blefve isfritt

än de närmare stora segelleden befintliga farvattnen. De sakkunnige

hade velat påpeka detta faktum utan att dock hafva ansett denna omständighet

böra utgöra ett afsevärdt hinder för den närmare undersökningen

af stränderna omkring Stora Värtan i omförmälda hänseende.

Orminge- och Värmdölanden erbjöde vid segelleden i allmänhet höga

bergsstränder samt ofta därinnanför en hufvudterräng, hvilken gjorde,

att de stora plana ytor jämte goda lutningsförhållanden ned till kajlinjerna,

som ett örlogsvarf kräfde för åstadkommande af tidsenliga spåranordningar,

ej till rimliga kostnader stode att erhålla. Därtill komme,

att äfven om ifrågasatta befästningar vid Fällström förverkligades,

Ingarö- och Värmdölanden icke erbjöde ett ur försvarssynpunkt så skyddadt

läge, som för ett marinetablissement måste anses önsirligt. Af dessa

skäl hade de sakkunnige ansett sig ej för ifrågavarande ändamål böra

närmare undersöka dessa stränder liksom ej heller stränderna vid Torsby-,

Solo- och Baggensfjärdarna.

Ej heller i fästningarnas omedelbara närhet hade de sakkunnige

ansett, att en lämplig plats för flottstation borde sökas, utan, alldenstund

1900 års kommitté redan undersökt de vid Lilla Värtan lämpliga

områdena, funnit sig hänvisade till farvattnen omkring Lidingön,

Askrikefjärden och Stora Värtan.

Åt dessa trakter hade därför företagits rekognoscera^ e utfärder och

därunder besökts, förutom Näsby och Svalnäs, Wiggbyholm, Hägernäs

och Rydbohohn, samtliga belägna vid Stora Värtan, Elfvik och Bosön

å Lidingön samt Bogesund.

Af de sålunda undersökta platserna hade Bogesund på grund af sina

delvis sänka stränder och sin belägenhet å Väderölandet i fästningslinjernas

närhet ansetts ej böra underkastas en närmare undersökning.

Områdena kring Bosön, som bildade ett par skyddade, från Askrikefjärden

i Lidingön inskjutande vikar, hade af flera skäl icke befunnits

tjänliga för ett större varfsetablissement, hvaremot terrängen vid Elfvik

tett sig mera fördelaktig med ett Öppet och merendels djupt farvatten

därutanför i stora segelledens grannskap. Af de vid Stora Värtan besiktigade

platserna hade Rydbohohn med hänsyn till belägenhet och

naturbeskaffenhet ansetts underlägset Hägernäs, som tillika med angränsande

delar af Wiggbyholm synts i afseende på terrängförhållanden

bäst lämpa sig för ändamålet. Näsby och Svalnäs, hvilka tillsammans

omslöte Svalviken, hade ock med hänsyn till terräng- och vattenförhållanden

visat sig erbjuda goda betingelser, ehuru ej fullt så fördelaktiga som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutshottds Utlåtande N:o 116.

33

vid Hägernäs, livar jämte vid de därstädes utförda borrningarna särskilt

Näsbyviken befnunits innehålla mycket djupa lerlager.

Sedan de omnämnda platsernas företräden och olägenheter sålunda

vägts mot hvarandra och då arbetet så till vida bort påskyndas, att nödvändiga

pejlingar och borrningar i sjön om möjligt blefve afskräde

före islossningen, hade man enats om att företaga dessa undersökningar

å en plats vid Störa Vartan och å en plats på Lidingön, och hade till

den förra utsetts Wiggbyliolm—Ilägernäsviken, såsom erbjudande den

vid okulärbesiktningen lämpligaste terrängen, och till den senare Elfvik,

som tycktes erbjuda relativt till öfriga platser å Lidingön fördelaktiga

betingelser för ett större marinetablissement. Innan isen brutit upp,

hade på hvardera af dessa ställen utförts eu serie borrningar jämte

terrängafvägningar, med hvilkas tillhjälp tvenne skisserade förslag utarbetats,

hvartdera upprättadt under de två angifna förutsättningarna

och båda afsedda att lämna utredning för ett jämförande bedömande

med 1900 och 1902 års förslag.

Med öfverlämnande af de sålunda upprättade ritningarna och förslagen

hafva de sakkunnige anfört, att de ansett uppdraget icke omfatta

någon utredning af de företräden i militäriskt hänseende, som det

ena eller andra af de uppgjorda förslagen kunde äga, utan hänvisade

de i detta afseende till af marinförvaltningen och chefen för flottans

stab afgifna yttranden.

Anläggningskostnaden i sin helhet uppginge till:

Enligt (Ten större planen.

l:o) För Kaknäsförslaget (1900 års kommittés förslag):

varfvet................................................................................................ 21,935,000

stationen............................................................................................. 5,512,900

gemensamma anläggningar................................... 555,000:

Summa kronor 28,002,900

Härtill komrae bostadsbyggnader i villakvarter 12,113,000

Summa kronor 40,115,900

2:o) För Elfviksförslaget:

varfvet............................................................................................ 19,839,350: —

stationen...................................................................................... 5,512,900: —

Transport 25,352,250: —

Bill. till It lind. Prat. 1607. 4 Sand, 1 Afl. 76 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Transport 25,352,250: —

gemensamma anläggningar........................................................ 2,310,000: —

anläggningar, som blefve nödvändiga för stationen såsom

enskild kommun (exempelvis yttre belysning, vattenledning,

hamnanordningar etc.)..................................... 1,000,750: —

Summa kronor 28,663,000: —

Härtill komme bostadsbyggnader......................... 12,113,000: —

Summa kronor 40,776,000: —

3: o) För Hägernäsförslaget:

varfvet................................................................................................ 18,712,960: —

stationen .......................................................................................... 5,512,900: —

gemensamma anläggningar......................................................... 1,960,000: —

anläggningar, som blefve nödvändiga för stationen såsom

enskild kommun.................................................................... 1,000,140: —

Summa kronor 27,186,000: —

Härtill komme bostadsbyggnader.......................... 12,113,000: —

Summa kronor 39,299,000: —

Enligt (len mindre planen.

l:o) För Kaknäsförslaget:

varfvet..............................................................................................

15,017,625

—

stationen ..........................................................................................

3,103,500

—

gemensamma anläggningar.........................................................

435,000

—

Summa kronor

18,556,125

—

Härtill komme bostadsbyggnader..........................

3,929,000

—

Summa kronor

22,485,125

—

2:o) För Elfviksförslaget:

varfvet................................................................................................

13,536,525

—

stationen .........................................................................................

3,103,500

—

gemensamma anläggningar........................................................

2,190,000

—

nödvändiga anläggningar för stationen såsom kommun...

600,975

—

Summa kronor

19,431,000

—

Härtill komme bostadsbyggnader...........................

3,929,000

—

Summa kronor

23,360,000

—

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

35

3:o) För Hägernäsförslaget:

varfvet................................................................................................

12,900,725

—

stationen............................................................................................

3,103,500

—

gemensamma anläggningar.........................................................

1,840,000

—

nödvändiga anläggningar för stationen såsom kommun...

600,775

—

Summa kronor

18,445,000

—

Härtill komrne bostadsbyggnader....................................

3,929,000

—

Summa kronor

22,374,000

—

De sakkunnige hafva härvid framhållit dels att för jämförelse mellan

de olika platsernas anläggningskostnad i allmänhet samma å-priser för

liknande arbeten blifvit beräknade som för Kaknäsförslaget med undantag

endast för några poster, som man ansett vara tämligen lågt hållna

i sistnämnda förslag och som därför blifvit vid de sakkunniges beräkningar

höjda, och dels att två rätt betydliga tilläggsposter för gas-, vattenoch

afloppsledningar samt för järnväg från norra stambanan och till de

föreslagna flottstationerna blifvit inrymda, utgörande en extra tillökning

i anläggningskostnaderna för Elfviks- och Hägernäs-förslagen. Alan hade

nämligen ansett det vara oundgängligen nödvändigt, att dessa kommunikationsmedel

inginge i anordningarna af eu tidsenlig flottstation.

Naturligtvis hade man ej kunnat företaga sådana detaljundersökningar,

som vid ett definitivt arbetes utförande ifrågakomme, men de

föreliggande beräkningarna syntes de sakkunnige dock i hufvudsak tämligen

tillförlitliga.

Hvad järnvägen till Elfvik beträffade, hade man tänkt sig densamma

utgående från Tomteboda eller Norrtulls station till smalaste sundet

mellan fastlandet vid Djursholm i närheten af Ekudden och Lidingölandet

och vidare fram till den föreslagna flottstationen vid Elfvik. Järnvägen

skulle i detta fall vid Stocksund och sundet mellan Djursholm och

Lidingön förses med svängbroar, af hvilka den senare antagligen finge

gifvas eu öppning af cirka 20 meter med ett djup under lägsta vattenyta

af 8 meter. I längd skulle järnvägen blifva cirka 18,5 kilometer

och vore beräknad draga eu anläggningskostnad af cirka 1,850,000

kronor.

Järnvägen till Hägernäs, utgående äfven den från Norrtull eller

Tomteboda station, skulle vid samma punkt som förstnämnda bana

öfvergå Stocksund och fortsätta förbi Djursholm till Hägernäs. Järnvägens

längd blefve cirka 17 kilometer och skulle draga en anläggningskostnad

af i rundt tal 1,500,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Utlåtande af

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Om järnvägarna först i trakten af Järfva utgrenade sig från Norra

stambananan, blefve de respektive banornas längd 15,5 och 14,5 kilometer

med en minskad anläggningskostnad af omkring 250,000 kronor.

Den sålunda lämnade redogörelsen gåfve vid handen, att kostnaden

för anläggning af ett marinetablissement å vare sig den ena eller den

andra af de platser, förslagen omfattade, torde uppgå till ungefärligen

enahanda belopp.

Kommittéförslaget af år 1900 hade, med hänsyn till den däri föreslagna

platsens läge alldeles invid Stockholm och dess invid strömfåran

belägna kajlinje, som gjorde, att isläggningen vintertid där i vanliga

fall vore mindre hinderlig för sjötrafiken, i dessa hänseenden afsevärda

fördelar framför de öfriga förslagen.

Någon beräkning af de olika markvärdena för de föreliggande förslagen

hafva de sakkunnige ej företagit. Såsom skäl härför hafva de anfört,

att det läge i sakens natur, att de skilda områdena vore ytterst

svåra att värdesätta i förhållande till hvarandra, och att de ansåge sig

endast hafva haft i uppdrag att utreda, huruvida någon annan lämpligplats

för en tilltänkt flottstation utom den redan föreslagna kunde finnas

inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs befästningar.

Sedan detta betänkande af sakkunnige inkommit, lämnades vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen i uppdrag att afgifva utlåtande öfver såväl

1900 års kommittés förslag som öfver det förslag, som afgifvits år

1902 af då tillkallade sakkunnige, därvid styrelsen anmodades att yttra

sig såväl öfver hvad förslagen i tekniskt hänseende innehöllo som öfver

de uppgjorda kostnadsberäkningarna.

Det sålunda begärda utlåtandet afgafs af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 30 juli 1904.

Någon närmare redogörelse för innehållet i detta utlåtande torde

icke vara erforderlig. Endast följande af utlåtandet synes mig böra här

omnämnas.

Vid planläggningen af flottstationen å den af kommittén föreslagna

platsen vid Kaknäs hade kommittén, såsom helt naturligt vore, tänkt sig

själfva varfsområdet förlagdt utmed stranden af Lilla Värtan samt administrations-,

skol- och bostadsbyggnader förlagda å landområdet därinnanför.

Bestämmande för grupperingen af dockor, upphalningsbäddar och kajer

för fartygens förläggning hade varit, att terrängen knappast medgåfve

tillräckligt utrymme för dockorna och upphalnings- samt stapelbäddarna

med nödiga verkstäder och förrådsbyggnader mera än på två ställen,

antingen vid den jämförelsevis låga terrängen närmast Kaknäs och

Lidingöbro värdshus eller vid Lindarängen, hvilken senare plats i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

37

afseende å planeringskostnad och lämplighet i öfrigt syntes kunna täfla

med den förra, af kommittén valda platsen. Det framginge icke af

handlingarna, huruvida någon plan för dockornas och verkstädernas

förläggning till området vid Lindarängen blifvit uppgjord och jämförd

med den af kommittén framlagda, men syntes det styrelsen vara af vikt,

att en jämförande kostnadsberäkning för dockornas m. in. förläggande

till den ena eller andra platsen gjordes, innan planen konmie till

utförande.

Plananordningens hufvuddrag ansåge styrelsen vara väl motiverade

af byggnadsplatsens beskaffenhet under förutsättning att dockorna

bibeliölles vid Lidingöbro värdshus och Kaknäs. Skulle däremot den af

styrelsen förordade utredningen gifva vid handen, att det vore fördelaktigare

att förlägga dockorna till Lindarängen, syntes stapelbäddar

och upphalningsanordningar för torpedbåtar samt torpedbåtsskjulen och

verkstäderna äfven böra dit förläggas.

Styrelsen har vidare ingått i en närmare granskning af förslagets

detaljer. T hufvudsak har förslaget icke föranledt några väsentliga erinringar

från styrelsens sida.

I fråga om planen för varfvet har styrelsen framställt vissa anmärkningar

mot lutningarna och kurvorna å de föreslagna spåranordningarna.

Beträffande planen för stationsområdet eller platsen för administrations-,

läroverks- och bostadsbyggnader in. in. har styrelsen såsom sin

mening uttalat, att området vore väl beläget samt att terrängen visserligen

vore kuperad, men dock för sitt ändamål fullt lämplig, hvarjämte

det föreslagna sättet för byggnadernas förläggning spridda uti terrängen

på lämpliga byggnadsplatser uti många hänseenden syntes vara att föredraga

framför deras sammanförande uti täta byggnadskvarter af vanlig

stadstyp. *

Styrelsen hade vidare att yttra sig om kostnadsberäkningarna för

den nya anläggningen.

Kommittén hade beräknat kostnaderna för områdets förvärfvande

till sammanlagdt 570,000 kronor, i hvilken summa inginge ersättningar

till Djurgårdskassan för minskad inkomst och till enskilda lägenhotsinnehafvare

samt kostnader för ordnande af nytt skjutfält och för flyttning

af arméns kruthus, men icke någon direkt ersättning för marken,

hvilken tillhörde staten och disponerades af H. Maj:t Konungen. Ehuruväl

det vore möjligt, att mark för nu ifrågavarande ändamål kunde

komma att fritt upplåtas, så borde dock markens mycket stora försäljningsvärde

icke lämnas obeaktadt vid kostnadernas beräkning, isynnerhet

om det gällde att jämföra kostnaderna för anläggning af flottstation

å olika platser.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Beträffande öfriga utgifter borde följande kostnader ökas med följande

belopp nämligen, för terrasserings- och spåranordningar med 985,000

kronor, för varfvets egentliga husbyggnader med 150,000 kronor, för

upphalningsspåren med 56,000 kronor, för de olika departementens byggnader

med 390,000 kronor, för dockorna med 100,000 kronor, samt för

transportvagnar och flyttbara kranar med 400,000 kronor.

Till kostnaden för varfsanläggningen syntes vidare böra läggas i

förslaget ej upptagen kostnad för gräsning, makadamisering och stensättning

af vägar och planer inom varfvets område, hvilken kostnad

förslagsvis kunde upptagas till 100,000 kronor. Däremot ansågs eu besparing

af 122,000 kronor kunna vinnas genom ersättande af den i förslaget

upptagna varfsmuren med ett stängsel af järn. Den slutliga kostnadsökningen

å hela varfsanläggningen skulle således blifva 2,059,000 kronor.

Hvad beträffade byggnaderna för underofficers- och sjömanskårerna,

skolor m. m., så borde kostnaderna för dessa byggnader ökas med

600,000 kronor.

Bland gemensamma anläggningar för station och varf vore att

märka, att kommittén angående ledningar för gas, vatten och aflopp

ansett, att kostnaden för dem skulle utgå från annat håll, hvarmed afsåges,

att kommunen skulle bekosta dem. Det hade emellertid, enligt

hvad styrelsen erfarit, hitintills ej varit vanligt, att kommunen kostnadsfritt

utlade vare sig gas- eller vattenledningar i vägar, där marken

ej tillhörde kommunen, ännu mycket mindre afloppsledningar, af hvilka

kommunen ej hade någon inkomst. Det syntes därför styrelsen tillrådligt

att i beräkningen införa äfven kostnaden för dessa ledningar,

hvilkas längd för hvardera slaget torde uppgå till omkring 32,000 meter.

Motsvarande kostnad kunde beräknas till 1,152,000 kronor. Då härför

i kostnadsberäkningen endast 130,000 kronor biifvit upptagna, skulle kostnadsökningen

blifva 1,022,000 kronor.

Sammanställdes de sålunda anförda siffrorna, erhölles följande kostnadsökningar

:

för varfsanläggningen .................................................................. 2,059,000: —

» byggnader till underofficers- och sjömanskårerna in. in. 600,000: —

» ledningar .................................................................................... 1.022,000: —

Summa kronor 3,681,000: —

Häruti vore då ej markens värde inberäknadt.

Hvad beträffade de föreslagna bostadsbyggnaderna ansåge styrelsen,

att, om dessa byggnader skulle komma till utförande i tänkt utsträckning,

den af kommittén beräknade kostnadssumman, 12,113,000 kronor,

borde ökas med omkring 2,000,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

39

Kostnadsökningarnas orsaker läge dels uti de särskild! inom byggnadsfacket

i hufvudstaden skedda prisändringarna under de fyra år,

som förflutit, sedan kommitténs kostnadsberäkning, uppgjordes, dels uti

rena tilläggsarbeten, som synts styrelsen nödiga, ehuru ej i första förslaget

upptagna.

Hvad anginge det af 1902 års sakkunnige uppgjorda förslaget, afseende

en väsentlig inskränkning i anläggningens storlek och kostnad,

anslöte detta sig i plan och anordningar i öfrigt så nära till 1900 års

förslag, att man kunde anse det senare förslaget såsom ett första byggnadsskede

af det förra mera fullständiga, hvarför om det nya förslaget

i hufvudsak gällde de uttalanden, som styrelsen redan haft anledning

göra angående det äldre, dock med tillägg, att styrelsen ansåge de

smärre planförändringar, som blifvit gjorda, hafva ländt till förbättring.

De kostnadsökningar, som styrelsen ansett sig böra föreslå uti det

äldre förslaget, motsvarades af följande ändringar i det nya, hvarvid samma

beräkningsgrunder blifvit följda:

För varfvet:

Terrasseringsarbeten och spår anordningar m. in.

Husbyggnader.................................................................

Spår för torpedbåtar ...................................................

De olika departementens byggnader........................

Torrdocka m. in.............................................................

Kranar ..............................................................................

Gräsning och makadamisering .................................

844.000

116.000

42.000

350.000

33.000

200.000

50.000

Summa kronor 1,635,000

hvarifrån skulle afdragas kostnadsminskningen å stängsel 122,000

då skillnaden kronor 1,513,000

utgjorde kostnadsökningen för varfvet.

För stationsområdet:

Byggnader för underofficers- och sjömanskårorna in. in.... 300,000:

Gemensamma anläggningar:

Gas-, vatten- och afloppsledningar 600,000:

Bostäder:

Bostiider för befäl, underbefäl och arbetare ........................... 600,000:

Kostnadsökning summa kronor 3,013,000: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Utlutande af

marinförvaltningen.

Härefter blef marinförvaltningens yttrande i ärendet infordradt.

I det utlåtande, som detta ämbetsverk med anledning häraf den

22 november 1904 afgaf, har anförts, bland annat, följande.

I ärendet både förut framhållits de militära skäl, som talade för,

att eu betydande del af våra stridskrafter till sjöss redan i fredstid

måste vara förlagd inom Stockholms skärgård, och hade därvid tillika

anförts, att förläggning af någon afsevärdt ökad materiel utöfver den

vid stationen nu befintliga icke kunde därstädes äga rum utan omfattande

och dyra anordningar och att stationens nuvarande område i alla

händelser vore för trångt för att därstädes förlägga hela den styrka,

som borde för stationen afses, på grund hvaraf förflyttningen af flottans

etablissement i Stockholm till annan plats i stadens närhet och i sammanhang

därmed stående utvidgning af stationen framstode såsom särdeles

önskvärda.

Marinförvaltningen biträdde till alla delar hvad sålunda anförts, och

då af den hittills verkställda utredningen framginge, att en ökad fartygsförläggning

vid den nuvarande stationen af icke större omfattning än den,

som afsåges i förut omnämnda af marinförvaltningen den 9 oktober 1902 afgifna

utlåtande, skulle genom åvägabringande af erforderliga nya anordningar

vid stationen föranleda eu utgift för statsverket af icke mindre än

9,445,000 kronor, ansåge marinförvaltningen ytterligare stöd hafva vunnits

för den redan länge rådande allmänna uppfattningen, att det nuvarande

stationsområdet vore otillräckligt. Visserligen skulle ytterligare 25 fartyg

kunna förläggas till stationen, men i betraktande af däraf föranledda ytterligare

kostnader och särskildt af den omständigheten, att gränsen då vore satt

för möjligheten till den fortsatta utvidgning af stationens resurser, hvaraf

behof i en framtid lätt kunde tänkas visa sig, hade ämbetsverket ansett

sig pliktigt att vid detta tillfälle på det kraftigaste framhålla vikten af

att frågan om stationens förflyttning bringades till sin lösning, hvarigenom

möjlighet vunnes, att till härvarande station allt framgent kunde

i mån af behof förläggas materiel till den omfattning, som erfordrades

för åstadkommande härstädes af en efter förhållandenas kraf afpassad

behöflig stridskraft till sjöss.

I fråga om valet bland de olika områden, som varit ifrågasatta för

etablissementets förläggande, hade marinförvaltningen, i betraktande af

terrängförhållanden och vattenområde samt krafvet på i krigstid skyddadt

läge, icke tvekat att ansluta sig till det förslag, om hvilket 1900

års kommitté enat sig, nämligen att förlägga stationen vid Kaknäsområdet.

Till de fördelar, som i nyssnämnda afseenden vore förenade med

valet af denna plats, komme dessutom i första hand vattenområdets i

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

41

närheten af denna plats efter Stockholmstraktens förhållanden anmärkningsvärda

frihet från is under den kallare årstiden, hvarjämte den omständigheten,

att såväl järnvägsförbindelse med statsbanorna som spårvägsförbindelse

med hufvudstaden lätt kunde åstadkommas, vore af stor

betydelse för en anläggning af ifrågavarande slag.

De två olika förslag, som af 1904 års sakkunnige framställts och

Indika föranledts af frågan, huruvida icke inom Vaxholms och OscarFredriksborgs

befästningar kunde för stationens förläggning finnas jämväl

någon annan lämplig plats än den af 1900 års kommitté föreslagna,

hade marinförvaltningen, äfven om de i dessa förslag angifna områden

vore för ändamålet lika lämpliga som Kaknäsområdet, icke ansett böra

förtjäna afseende i betraktande af vissa skäl mot en anläggning å dessa

områden, som anförts af chefen för flottans stab i en hemlig skrifvelse

till nämnda sakkunnige samt af marinförvaltningen likaledes i en hemlig

skrifvelse till samma sakkunnige.

Hvad väg- och vaftenbyggnadsstyrelsen anfört beträffande kostnadsberäkningarna,

hade marinförvaltningen funnit beaktansvärdt jämväl

i ärendets nuvarande läge; och hade marinförvaltningen vid de kostnadshöjningar,

styrelsen funnit nödiga i förut gjorda beräkningar, icke

ansett sig böra göra någon erinran annat än i ett oväsentligt afseende.

I fråga om det af 1900 års kommitté afgifna förslag hade marinförvaltningen

ansett sig böra något vidröra det principuttalande, kommittén

gjort rörande frågan om beredande af bostäder åt den vid station

och varf anställda personalen.

Kommittén, som ansett bostäder böra genom statens försorg beredas

vid etablissementet åt alla å militärdepå eller varf tjänstgörande

officerare och vederlikar, underofficerare och gift gemenskap af stammen

jämte deras vederlikar, varfvets månadslönare och den ständiga daglönarpersonalen,

hade nämligen ifrågasatt, huruvida icke, för att göra

förslaget om bostäders uppförande ekonomiskt utförbart, den grundsats

borde fastslås, att alla i statens vid etablissementet uppförda bostäder

inneboende skulle tillförbindas att för bostaden erlägga en efter förhållandena

afpassad skälig hyresersättning, med rätt för innehafvare af

sådana beställningar, med hvilka inkvarteringsbidrag nu vore förenadt,

att njuta motsvarande afdrag å hyressumman.

På de skäl, kommittén anfört, ansåge marinförvaltningen visserligen

önskvärd!, att, i så stor omfattning ske kunde, bostäder uppfördes till

personal, som tjänstgjorde vid etablissementet, men förslaget att frångå

den nu gällande grundsatsen rörande förmånen för därtill berättigade

af fri bostad eller däremot svarande inkvarteringsbidrag ansåge marinB>h.

till RUttal. Prat. 1001. I Sami. 1 Afl. 70 luft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

förvaltningen icke på billighet grundadt, då enligt förslaget rätten för

en tjänstinnehafvare till fri bostad i kronans lins också skulle innebära

skyldighet att använda den för honom afsedda lägenheten, men innehafvare

af beställning, med hvilken inkvarteringsbidrag vore förenadt,

i alla fall skulle genom åtnjutande af sådan bostad nödgas att utöfver

inkvarteringsbidraget afstå större eller mindre belopp af sina inkomster.

Principen att inkvarteringsbidrag och inkvartering in natura fullt

uppvägde hvarandra hade hittills alltid tillämpats vid flottan och tilllämpades

fortfarande öfver allt, där dessa båda aflöningsformer funnes,

och vore vid alla till försvaret hörande nybyggnader i öfrig! afsedd att

tillämpas, hvarför marinförvaltningen ansåge, att tjänstinnehafvare vid

flottan icke borde komma i sämre ställning i detta afseende.

Dessutom och då hyresersättningarna ej kunnat af kommittén föreslås

till så höga belopp, att den sammanlagda summan af desamma

blefve tillräcklig att förränta hela det för bostädernas uppförande erforderliga

kapitalet, hade marinförvaltningen ansett den af kommittén föreslagna

nya principen ej heller vara ur af byggnadsplanen föranledd

ekonomisk synpunkt tillfredsställande och i alla händelser icke med sådan

styrka motiverad, att en rubbning af hittills gällande reglementsbestämmelser

rörande aflöningen af flottans personal borde af byggnadsförslaget

föranledas.

En anläggning af denna omfattning afsåge dels förläggning till

stationen af det högsta antal stridsfartyg m. m., som ur militär synpunkt

ansåges för närvarande lämpligen böra finnas härstädes under

fredstid, dels ock uppförande till hela siu utsträckning af föreslagna kaserner

in. m. samt det stora antal boningshus, som erfordrades för hela

stationspersonalens boende vid etablissementet. Men gifvet vore, att för

utförande af ett så omfattande byggnadsföretag svårigheter af allvarsammaste

slag skulle ur ekonomisk synpunkt möta.

Det kunde icke heller anses nödvändigt, att de tilltänkta anbrdningarna

i första hand utfördes efter den måttstock, som legat till grund

för kommitténs förslag, om blott möjlighet bereddes för en i framtiden

behöflig utvidgning af stationen.

Den reduktion i beräknade antalet af till stationen förlagda stridsfartyg,

som legat till grund för det af 1902 års sakkunnige framlagda

förslaget till ett mindre etablissement hade marinförvaltningen funnit

bilda en synnerligen lämplig utgångspunkt för åstadkommande af så

att säga ett första stadium i den tilltänkta nya stationens tillkomst och

utveckling, och syntes sistnämnda sakkunnige också hafva på ett lyckligt

sätt löst uppgiften att, på grundvalen af det äldre förslaget och med

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

43

bibehållen möjlighet af dess framtida förverkligande, fullt tillgodose de

kraf, som med den minskade, men tillsvidare tillfyllestgörande, fartygsförläggningen

kunde ställas på ett mobiliseringsvarf eller i öfrigt med

fog göras gällande på ett etablissement af ifrågavarande slag.

Kostnaderna för de sålunda minskade anläggningarna skulle, med

iakttagande af de utaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade

prishöjningarna, uppgå till 26,190,125 kronor, hvilket belopp, ehuru

efter våra ekonomiska förhållanden högst beaktansvärdt, likväl icke syntes

vara af den storlek, att icke detsamma skulle kunna beviljas, helst

då det gällde att främja ett statsintresse af den ingripande betydelse för

hela landet, som tillkomsten af det nya marinetablissementet innebure.

Angående värdet af Kaknäsområdet hade visserligen Ladugårdsgärdeskommittén

beräknat ett visst värde å detsamma i framtiden. Nu torde

detta värde dock ej få så beräknas. Skulle dessutom Ladugårdsgärdet

försäljas, torde de högre tomtprisen och den snabbare försäljningen af

tomterna omkring det tilltänkta stationsområdet väl uppväga den framtida,

möjligen reducerade inkomsten.

På grund af hvad sålunda anförts och hvad handlingarna i öfrigt

gåfve vid handen hade marinförvaltningen funnit, att en förflyttning af

flottans härvarande station vore nödvändig, därest vid densamma framdeles

skulle kunna tillgodoses de kraf, som oundgängligen måste ställas

å ett mobiliseringsvarf, afsedt att utgöra ett mobiliserings- och reparationscentrum

för försvaret till sjöss af landets kanske viktigaste områden,

samt att för anläggning af ett nytt marinetablissement i Stockholms

närhet innanför befästningarna vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborg det

af 1900 års kommitté föreslagna området vid Kaknäs ur alla synpunkter

erbjöde de största fördelarna, men att anläggningarna därstädes till en

början icke beliöfde gifvas den större omfattning, som afsåges i nyssberörda

kommittés betänkande, utan att det tillsvidare blefve för flottans

ändamål tillfyllestgörande, om de utfördes endast i den mindre utsträckning

och i hufvudsak på det sätt, som föreslagits af de år 1902 tillkallade

sakkunnige.

Efter det väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande inkommit,

anmodades emellertid äfven två af ledamöterna i 1900 års kommitté,

generallotsdirektören Linder och f. d. öfverdirektören Svenson att inkomma

med det yttrande, hvartill berörda utlåtande kunde gifva anledning.

Dessa afgåfvo till eu början den 1 december 1904 ett yttrande i

frågan. Till största delen innehåller detta ett bemötande af åtskilliga

af nämnda styrelse framställda detaljanmärkningar, hvarför någon när
-

Ni/It utlåtande

af generallotsdirektören

JÅndtr och

/. d. öfverdirektören

Svenson.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

mare redogörelse af yttrandet i dessa afseenden icke torde här vara

erforderlig.

Den 30 januari 1905 hafva samma sakkunnige afgifvit ytterligare

utlåtande i ärendet. De hafva däri förmält, att för åstadkommande af

den utaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade utredning, huruvida

det kunde vara fördelaktigare att förlägga den nya stationens varf

mera norr hän än 1900 års kommitté föreslagit d. v. s. så, att dockor,

verkstäder och stapelbäddar m. m. förlädes till Lindarängen, torpedbåtsskjulen

med upphalningsanordningar till Lindarängsviken, stationens

kolupplag till Loudden och krigsfartygen m. in. vid stranden söder om

kolupplaget, behöfliga undersökningar genom djupborrningar å det för

anläggningen erforderliga såväl land- som vattenområdet blifvit utförda.

Grundadt på dessa och andra undersökningar af ifrågavarande terräng

hade, för åstadkommande af den utaf styrelsen förordade utredningen,

nytt förslag å varfsanläggning blifvit utarbetadt.

Kostnaden för stationens anläggning med varfvet förlagdt till don

plats, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat, och varfvet anordnadt

på sätt, sakkunnige i sistnämnda yttrande föreslagit, men

utan mobiliseringsbryggor, uppginge enligt verkställd kostnadsberäkning

till ...................................................................................... kronor 26,890,100: —

hvartill borde läggas kostnad för 11 mobiliserings
bryggor

.................................................................... » 1,617,000: —

Således summa kronor 28,507,100: —

Kostnaden för stationens anläggning enligt 1900

års kommittéförslag vore beräknad uppgå

till............................................................................... » 28,002,900: —

hvadan kostnaden för stationens anläggning med

varf så förlagdt, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordat, öfverstege kostnaden

för station med varf förlagdt enligt 1900 års

kommittéförslag med .......................................... » 504,200: —

Nämnda två sakkunnige hafva slutligen i ett den 4 mars 1905 af
gifvet

utlåtande med anledning af de utaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjorda anmärkningarna mot de af flottstationskomndttén föreslagna

spåranordningarna förklarat, att, därest nämnda förslag skulle i

enlighet därmed ändras, de af kommittén beräknade kostnaderna för

varfsanläggningen skulle till följd af större terrasseringskostnader,

ökas med omkring 600,000 kronor samt således med omkring

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

45

100,000 kronor öfverstiga kostnaderna för utförandet af det utaf samma

sakkunnige senast utarbetade förslaget till varfsanläggning.

Häruppå anmodade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet i Ny utredning

ämbetsskrifvelse den 24 juli 1905 generallotsdirektören Linder, i. d. {"f

öfverdirektören Svenson och arkitekten Ludvig Peterson att såsom sak- jhustatim vid

kunnige uppgöra en plan för förflyttningen af flottans nuvarande station ;‘chttLi,Zt„a"

härstädes till det ifrågasatta nya området vid Lilla Värtan och försälj- ungen-Kaknaa.

ningen af det nuvarande stationsområdet med åtföljande beräkning af

dels storleken af det belopp, som af statsverket borde förskottsvis ställas

till förfogande för planens förverkligande, dels de kostnader, som utöfver

försäljningspriset för det nuvarande stationsområdet skidle med ^beräkning

af ränta å förskotterade medel komma att förorsakas statsverket

genom förflyttning af stationen till området vid killa Värtan och uppförande

därstädes af ett marinetablissement af ungefär den af 1902 års

sakkunnige beräknade storlek och till den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sådant afseende beräknade kostnad.

I anledning af detta uppdrag hafva nyssnämnde sakkunnigeden 21

april 1906 afgifvit ett ytterligare något modifieradt förslag till anläggning''

af ny flottstation vid Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs, hvilket

förslag betingar eu anläggningskostnad af 27,461,028 kronor. Därvid

uttalade de sakkunnige den åsikten, att alla skäl talade för ett sådant tillvägagångssätt

vid anläggningen af det njm marinetablissementet, att de

för militärdepåen ej mindre än för varfsdriften nödvändiga arbetena å

den nya stationen färdigställdes, innan någon rubbning skedde af flottans

nuvarande station, att flottans förflyttning därefter skedde i det närmaste

samtidigt, så att det nuvarande stationsområdet utrymdes på en gång

och öfverlämnades åt för dess öfvertygande utsedda myndigheter samt

att därefter endast de kompletteringsarbeten och husbyggnader å den

nya stationen återstode att fullborda, hvilka utan olägenhet kunde uppskjutas

till tiden efter flyttningen.

Hvad angår fullgörandet af öfriga delen af det åt de sakkunnige

den 24 juli 1905 lämnade uppdraget skall jag senare beröra denna fråga.

Sedan jag kommit i tillfälle att granska samtliga de utredningar, Ytterligare

som sålunda förebragts i den föreliggande frågan, framstod för mig förslaget

om förflyttning af flottans härvarande station till Klfvik å Li- jintuuuionens

dingön såsom särdeles beaktansvärdt. Då emellertid, på sätt 1904 års

sakkunnige i det af dem afgifna betänkandet anfört, vid förslagets ut- udingon.

arbetande icke kunnat företagas sådana detaljerade undersökningar, som

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Järnvägsför
bindelserna.

vid ett definitivt arbetes utförande ifrågakomma, men förslaget, därest

det. skulle kunna läggas till grund för framställning- till Riksdagen om

stationens förflyttning, syntes mig böra vara mera detaljeradt utarbeta^,

anmodade jag, med stöd af det chefen för sjöförsvarsdepartementet'' den

21 september 1900 meddelade bemyndigande, generallotsdirektören Linder,

f. d. öfverdirektören Svenson och stationsingenjören vid flottans

härvarande station Holmgren att såsom sakkunnige uppgöra en på

erforderliga, mera detaljerade undersökningar grundad plan jämte kostnadsberäkningar

för stationens förflyttning till det föreslagna området

vid Elfvik. Sedan f. d. öfverdirektören Svenson redan den 25 augusti

1906 aflidit, hafva generallotsdirektören Linder och stationsingenjören

Holmgren ensamma fullgjort uppdraget samt den 8 november 1906

afgifvit utlåtande i frågan. Detta utlåtande innehåller hufvudsakligen

följande.

Kompletterande borrningar till lands och vatten samt alVägningar

å marken vid Elfvik hade blifvit utförda. Af det härvid vunna resultatet

framginge att, om man i båda fallen frånsåge kostnaden för markförvärfvet,

flottstationen förlagd till Elfvik kunde åstadkommas för en

kostnad, som föga öfverstege kostnaden för en dylik anläggning vid

Lilla V ärtan-Lindarängen-K aknäs, att terrasseringskostnaden vid Elfvik

ställde sig något dyrare samt att kostnaderna ej mindre för kommunikationer

än för vatten-, gas- och elektriska ledningar till följd af Lidingöns

utveckling och dess inom en nära framtid sannolikt förestående inkorporering

med hufvudstaden borde kunna betydligt underlättas.

Under arbetets utförande hade det visat sig nödvändigt att i någon

män omändra planen för varfvet, sådan denna af 1904 års sakkunnige

utkastats, äfvensom att öka terrasseringskvantiteten — det vill säga den

massa jord och berg ofvan kajplanet, som för anläggningens utförande

måste borttagas — för att erhålla lämpliga kurvor å järnvägsspåren samt

aflägsna farliga lutningar å desamma.

Enligt det förslag till eventuell ny station för flottan vid Elfvik,

som den 15 juli 1904 afgifvits, hade man, på sätt förut är nämndt,

tänkt sig åstadkomma järnvägsförbindelse med liufvudstadens järnvägsnät

därigenom att järnvägen från Tomteboda eller Norrtulls station

droges ut till smalaste sundet mellan fastlandet vid Djursholm i närheten

af Ekudden och Lidingölandet samt vidare fram till den föreslagna

flottstatiouen vid Elfvik.

Lidingöns kommunikationsfråga hade under den tid, som förflutit

sedan ofvannämnda förslag inlämnades, undergått väsentliga förändringar.

Lidingöns pågående bebyggande som villastad hade nämligen bragd

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

47

frågau om förbättrandet af öns kommunikationer med liufvudstaden i

förgrunden. Redan år 1902 uppgjordes visserligen af distriktschefen

majoren i väg- och vattenbyggnadskåren Fredrik Enblom ett förslag till

järnvägsförbindelse mellan Värtans station och Vaxholm öfver Lidingön,

hvilken förbindelse på fast bankbro, uteslutande afsedd för järnväg,

skulle öfvergå Lilla Värtan, passera öfver Lidingön från Thorsvik till

Bosön, därifrån gå på bankbro öfver Askrikefjärden till Bogesund samt

vidare öfver Väderölandet till Vaxholm. Rörande speciellt brofrågan

öfver Värtan hade åtskilliga utredningar förekommit. En flottbro på

plåtpontoner med omkring 10 meters bredd beräknades kosta omkring

000,000 kronor, då den uteslutande afsåges för spårvägs- och landsvägstrafik;

afsedd för vanlig järnvägstrafik skulle den enligt gjorda beräkningar

ställa sig minst dubbelt så dyr. En fast bro, afsedd för segelfri

höjd, skulle åter betinga en kostnad af icke mindre än 8,000,000 kronor,

enligt tvenne sakkunniges samstämmande beräkningar. Man hade därför

stannat vid en utfylld bankbro, kombinerad med svängbro af järn, såsom

det här ändamålsenligaste.

Sedermera hade i november 1905 bildats ett bolag, Lidingö trafikaktiebolag,

med föremål för sin verksamhet att efter i vederbörlig ordning

förvärfvadt tillstånd anlägga och medelst användande af elektrisk

drifkraft trafikera spårväg af 1,435 meters spårvidd mellan Lilla Värtan och

Boo in. fl. ställen på Lidingön. Den 10 januari 1906 inlämnade nämnda

bolag till Kungl. Maj:t ansökan om koncession dels att få anlägga och till allmän

trafik mot afgift upplåta en för elektrisk drift afsedd normalspårig

järnväg i Lidingö socken, dels att i anslutning till denna järnväg medelst

ångfärja få upprätthålla trafik mot afgift öfver Lilla Värtan mellan

järnvägens begynnelsepunkt å Lidingöns västra strand och plats vid

Ropsten i närheten af nuvarande flottbron med eventuellt angörande af

brygga vid Thorsvik samt att anordna anslutnings växel till statens

järnvägars spårsystem vid Värtans stationsområde för öfverförande af

godsvagnar i samtrafik mellan statsbanorna och de nu ifrågasatta trafiklederna,

dels ock att, under förutsättning af att öfverenskommelse kunde

träffas med Stockholms stad, få anlägga färj station vid Ropsten och ordna

spåren i förbindelse med spårvägsnätet äfvensom eventuellt bygga

bankbro öfver Lilla Värtan till Lidingön och anordna elektrisk järnvägsdrift

öfver densamma. Denna koncessionsansökan är tillstyrkt af Lidingö

församling, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen samt

Kung]. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms flin. Den 1 september

1906 ingick Lidingö trafikaktiebolag till Kung]. Maj:t med begäran om

tillägg till koncessionsansökningen af innehåll att få förändra den enkel
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 11G.

spång» ledningen ä Lidingön till dubbelspårig på grund af den stora

omfattning, tomtköpen i Lidingö villastad redan tagit.

Under tiden både Lidingö trafikaktiebolag den 27 februari 1906

inlämnat en skrifvelse till Stockholms stads drätselnämnds första afdelning

med begäran att afdelningen ville utse delegerade för att

träda i underhandling med delegerade från Lidingö kommun och

Lidingö trafikaktiebolag om grunderna för blifvande aftal ifråga om

uppförande af en fast bro öfver Lilla Värtan mellan Ropsten och

Lidingön. I denna skrifvelse redogjordes för ett af majoren Enblom

uppgjordt nytt broförslag öfver Lilla Värtan, omfattande såväl spårvägssom

landsvägsbro, i hvilket förslag kostnaden för själfva bron beräknades

till 500,000 kronor, hvaremot inga kostnader upptogos för bankens

utfyllning, enär, under förutsättning att Stockholms stad medverkade till

ändamålet, enligt visad utredning tippningsafgifterna beräknades väl

täcka kostnaderna för bankens utfyllning.

Sedan delegerade sålunda blifvit utsedda och sammanträdt samt

stadens delegerade såsom villkor för stadens medverkan uppställt krafvel

på Lidingöns inkorporering med hufvudstaden, hafva underhandlingarna

ajournerats i afvaktan på denna frågas utredning och afgörande.

Därest flottstationen skulle förläggas till Elfvik, ansåge de sakkunnige

det icke nog att erhålla spår vägsförbindelse. Förbindelsen måste

blifva den kortast tänkbara, om den personal, som vore afsedd att dit

förläggas, skulle kunna i afsevärdare grad repliera på hufvudstaden för

erhållande af förnödenheter, skolgång, delvis af bostäder m. in. Gifvet

vore att den numera ifrågasatta förbindelsen öfver Lilla Värtan å fast

bankbro från Värtans station ägde afsevärda företräden framför de i

det tidigare Elfviksförslaget ifrågasatta. För en blifvande flottstation

måste emellertid tänkas en fullständig järnvägsdrift med de kurvor och

lutningar å spåren, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunde

godkännas, äfvensom sådan förstärkning å bron, att den medgåfve säker

trafik med tunga lokomotiv och godsvagnar. Dessa omständigheter

gjorde, att det för flottstationens räkning afsedda järnvägsspåret torde

böra beräknas utgå redan från Islinge, där stigningen å Lidingö trafikaktiebolags

spår vore afsedda vara 1 : 40, under det att statens spår ej

torde böra göras mera lutande än 1 : 100.

För att erhålla säkra kostnadsuppgifter för de ytterligare förstärkningar,

som erfordrades å en för lokomotivdrift anordnad bro hafva de

sakkunnige vändt sig till majoren Enblom, hvilken särskildt studerat

sig in i Lidingöns kommunikationsfrågor. Enligt af honom lämnad

kostnadsberäkning skulle en bro mellan Lidingön och fastlandet vid

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande K:o 116. 49

Ropsten, byggd uti en utfylld bank och afsedd dels för vanlig järnvägstrafik

dels"för landsvägstrafik samt utförd i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med lämnad ritning betinga en kostnad af 590,000 kronor eller i

rundt tal 600,000 kronor, däri dock ej inginge någon kostnad för bankfyllningen

mellan bron och stränderna. Kostnaden för en egen själfständig

järnvägsförbindelse mellan Värtans station och Elfvik, utgörande en

längd af 11 kilometer, jämte järnvägsstation vid Elfvik, beräknad enligt

samma grunder, som tillämpats i det af majoren Enblom den 30 april

1902 afgifna förslaget till järnvägsförbindelse Stockholm—Lidingön—

Vaxholm visade sig gå till 1,189,000 kronor förutom brobyggnadskostnaden,

600,000 kronor, och kostnaden för bankens fyllning. Häri inginge

en tilläggskostnad af 120,000 kronor för lutningarnas nedbringande

till minst 1 : 100. Järnvägsspåret hade dragits fram i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med majoren Enbloms utstakning från Islinge

till tvärs för Bosön samt därifrån utåt Elfvikshalfön, där den ginge

ned längs Hustegafjärdens norra strand, hvarigenom lutningarna till och

inom varfsområdet i det närmaste borttagits samt järnvägsstation i förbindelse

med kaj ordnats utom varfvet. För spårvägstrafik hade särskildt

stickspår anordnats inom stationsområdet med ändstation å höjdplatån i

stadsområdets centralaste del.

Då kostnaden för brobyggnaden inbegrepe såväl landsvägs- som

järnvägsbro och utgjorde en för alla här intresserade parter gemensam

angelägenhet, syntes, för den händelse staten byggde bron, staten ock

kunna antingen betinga sig vissa underlättnader af de öfriga intressenterna

särskildt med hänsyn till trafikbolagets afgifter, om detta ansågs

böra sköta spårvägstrafiken till stationen, och markupplåtelse för järnvägsanläggningen

af kommunen eller ock bidrag till kostnaden.

För vinnande af erforderligt utrymme åt flottans varf och depå

samt därtill hörande stationssamhälle föresloges, att hela det område, som

omfattade Elfviks och Långnäs ägor med därtill hörande afsöndringar

förvärfvades åt staten. Detta område omfattade en ytvidd af omkring

231,6 hektar, hvaraf den för varfvet afsedda ytvidden utgjorde omkring

56,3 hektar. Då emellertid vid Elfvikslandets södra strand mot Hustegafjärden

läge en del dyrbara villaanläggningar, Indika möjligen komme

att betinga alltför höga pris i inlösen, och nödvändigheten att förvärfva

dessa områden förnämligast berodde på järnvägsspårets framdragande

längs stranden, hade uppgjorts ett alternativt förslag, därvid järnvägen

indragits norr om dessa områden, hvarigenom de kunde ur planen uteslutas.

Därmed vore dock tvänne olägenheter förknippade. Dels inskränktes

stationssamhällets strandområde till eu obetydlighet, dels kunde

Bih. till Riksd. Prot. 11)07. 4 Sami. 1 Afd. 76 Höft. 7

Flottstationens

område.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Varfs
anordningen.

den för detta område afsedda järnvägsstationen ej sättas i direkt förbindelse

med hamnspår utom varfvet.

Planen för anläggningen, hvilken kompletterade det år 1904 framlagda

skisserade förslaget, vore uppdelad uti det så kallade stora förslaget,

utgörande en anläggning enligt samma förutsättningar, som lågo

till grund för 1900 års kommittéförslag och det större stationsförslaget

vid Lilla Värtan-Lindarängen-Kaknäs år 1905, samt det så kallade mindre

förslaget, som utgjorde en minskning af det förra och motsvarade det

den 21 april 1906 afgifna förslaget till flottstation vid Lilla VärtanLindarängen-Kaknäs,

hvilket senare i viss mån stödde sig på 1902 års

minskade kommittéförslag. Vid förslagens uppgörande hade i öfrigt

tillämpats samma bestämmelser, uppgifter och dimensioner, som varit

gällande vid nyssnämnda utredningar åren 1900, 1902, 1905 och 1906.

Varfvet, hvars landgränser modifierats efter de nu utförda afvägningarna,

omfattade sjöledes Elfvikslandets östra strand mot Höggarnsfjärden

med Dufholmen samt omkring 1,000 meter kaj längs Hustegafjärden.

Dufholmen vore genom en bankfyllning förbunden med Lidingön.

Järnvägen inkomme på varfvet i dess sydöstra hörn, kurvorna vore inom

varfsområdet beräknade med minst 180 meters radie för alla spår, å

hvilka järnvägsvagnar skulle framföras. De uteslutande för lokaltrafik

mellan förråd och verkstäder använda spåren, hvarpå smärre lastvagnar

framfördes, hade en minsta radie af 50 meter. Spåren framginge på

horisontala plan belägna 6,5 och 5,3 meter öfver slusströskeln. Vid liamnanordningen

hade man sökt tillgodogöra sig de mindre djupen och

grundare kajerna för de smärre fartygen, de större för de stora lärtygen,

hvarigenom muddringskostnaden blefve jämförelsevis liten och framför

allt större säkerhet vunnes mot oförutsedda undervattenssprängningar.

Kajerna vore i öfverensstämmelse härmed anordnade så att södra stranden

mot Hustegafjärden afsetts till de stora fartygens förläggningsplats.

och östra stranden mot Höggarnsfjärden till dockor, reparationskajer,

fartygsbäddar och slipar. Genom järnvägsspårens utdragande på utfylld

bank till Dufholmen hade eu stor och skyddad innerbassäng vunnits för

torpedbåtar, pråmar och smärre fartyg, lotsverkets fartyg m. fl. Till

Dufholmen hade koldepåen och virkesupplagen hänvisats samt holmen

försetts med härför erforderliga kajer. Norr om Dufholmen funnes kaj

och utskjutningsbro för torpeddepartementet, hvilken kaj i eu framtid

kunde framdragas längs Askrikefjärdens strand. Kajerna vore i allmänhet

byggda på fast grund. Endast några kortare kajsträckor, de

utskjutande pirerna och bankkajen måste ställas på utfyllning.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

51

För val af plats åt dockorna visade den uppgjorda borrningskartan

två möjligheter, nämligen antingen å den plats, som 1904 års sakkunnige

utsett, eller å sydöstra delen af Elfvikslandet. Berget är på båda

dessa ställen brant sluttande och medgifver kort indämning. 1906 års

sakkunnige hade valt den senare platsen, emedan dels varfsverksamheten

sålunda blefve mera centraliserad, dels järnvägsspåren kunde utdragas

till dockor och verkstäder med lättare kurvor, hvarförutom schaktningsmassan,

för att inkomma till dockorna med 180 meters kurvor, med

denna förläggning af dockorna blefve afsevärdt mindre. För verkstäder

och dockor hade afplanats ett stort centralt beläget område, som vore

omslutet af förläggnings- och reparationskajerna, där ingenjör-, artillerioch

ekipagedepartementenas lokaler, verkstäder och förråder erhållit bekväma

platser i omedelbar närhet af den större fartygsmaterielen. Alldeles

intill verkstadsplanet vore de lutande planen för fartygsbäddar och upphalningsslipar

förlagda, därvid platsen för torpedbåtssliparna bestämts af

det grundare vattendjupet, hvarest båtarna tillika vore bäst skyddade

mot sjöskvalp. Dessa lutande plan förmedlade tillika öfvergången från

hamnens djupare delar till den grundare Dufholmsbassängen, invid hvilken

båtskjul, träverkstad och mindepartement vore belägna.

Vid uppgörande af det mindre förslaget hade de sakkunnige sökt

uppnå minskad anläggningskostnad utan att minska den nytta flottan

under väpnad neutralitet eller under krig borde kunna påräkna af varfvet

för den nuvarande materielen, hvarigenom ock hela planen för varfsanläggningen

redan från början kunnat till sina hufvuddrag definitivt

ordnas och det mesta grundläggande arbetet utföras på eu gång till

minsta kostnad, hvarjämte därmed vunnes den väsentliga fördelen att en

fortgående utveckling af varfvet i mindre grad belastades med andra än

för nybyggnaden direkt erforderliga utgifter och sålunda afsevärdt underlättades.

Följande väsentliga minskningar vore i det mindre förslaget gjorda

med hänsyn till varfvet.

Förläggningskajen hade minskats till sin utsträckning och vore pa

de ställen, där bottenförhållandena det medgåfve, utlagd som träkaj.

De utskjutande stenbryggorna vore uteslutna. Dufholmsbassängens kajer

vore utförda med träskoningar, hvarjämte en del af kolningskajen å

Dufholmen uteslutits. Fn mindre del af Dufholmen äfvensom en del al

verkstadsplanet lämnades oschaktade. Dockorna hade minskats till en längd

af 124 meter inom porttröskeln, d. v. s. 130 meter till porten. Jnventarieoch

materialförråd, ingenjör- och artilleridepartementet med förråd äfvensom

skjul för torpedbåtar och roddbåtar minskades till omfång och ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Plan för stationsområdet.

Kommunala

anläggningar.

sträckning. Sju inventariebyggnader, ett skjul för ångslupar och tre

kolskjul vore uteslutna, liksom två fartygsbäddar för större fartyg,

hvilkas lutande plan dock iordningställdes.

Stadsplan för det utanför varfvet belägna stationsområdet både uppgjorts

med biträde af arkitekten P. Hallman, som däröfver utarbetat

en karta, å hvilken väg ar och kvarter ordnats med hänsyn tagen till

terrängens naturliga beskaffenhet och byggnaderna hufvudsakligen förlagts

i villakvarter, ehuru något mera hopförda än i det ursprungliga

kommittéförslaget af år 1900. Entréen till stationsområdet följde dalgången

efter nuvarande landsväg. Där järnvägen inträdde på flottstationens

område, afveke det förut omnämnda för spårväg afsedda sidospåret

och fortsatte upp till en å höjdplatån centralt belägen slutstation,

som upptoge den blifvande spårvägstrafiken med Stockholm. Den för

järnvägstrafik afsedda linjen fortsatte längs strandsluttningen mot

Hustegafjärden, där järnvägsstationen tänktes förlagd vid stranden utanför

varfvet. Bredden å körbanor vore i förslaget beräknad till 6 meter

å bibanor, 8 meter å hufvudgator samt 10 å 12 meter å de största och

med spårvägsspår försedda trafikvägarna, hvartill komme nödiga från

körbanorna skilda gångbanor. På södra sluttningen af den åt Hustegafjärden

vettande bergåsen vore förlagda bostadshus för officerare och

vederlikar; möjligen kunde därstädes nu belägna villabyggnader med

någon förändring användas till boställen. Kasernkomplexet vore förlagdt

till en centralt belägen höjdplatå i närheten af varfvet samt öfriga

bostadshus spridda i terrängen däromkring. På grund af den föreslagna

flottstationens relativt aflägsna läge i förhållande till Stockholms begrafningsplatser

hade ett för kyrkogård afsedt område inom stationens gräns

ej ansetts kunna undvaras och hade härtill föreslagits eu mot Askrikefjärden

sluttande, lätt dränerbar dalgång, där bergssprängning i möjligaste mån

kunde undvikas. Planen för det mindre förslaget vore å kartan markerad

med starkare färg.

För stationssamhället måste vidare beräknas ledningar för vatten,

gas, aflopp, elektrisk belysning och kraft äfvensom goda kommunikationer

till hufvudstaden ej blott till lands utan ock sjövägen. Att anskaffa

tillräckligt med sött vatten för stationens behof kunde ske på

flera sätt och torde ej möta några större svårigheter. Visserligen torde

ej de sjöar, som finnas på Lidingöns södra del, kunna påräknas för

ändamålet, då deras stränder redan delvis vore bebyggda och bebyggandet

sannolikt i en framtid komme att ökas, hvadan en dyr inlösen af stora

markområden blefve nödvändig för att hindra vattnets förorenande.

Men vid på Lidingön anställda borrningsförsök hade vatten merendels

lätt erhållits i riklig mängd. Sålunda hade för Aktiebolaget Lidingö

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 110.

53

villastad utförts tvenne brunnsborrningar, den ena i grus 8 meter djupt,

den andra i berg 55 meter djupt. Enligt meddelad uppgift gåfvo de

tillsammans omkring 15,000 timliter godt dricksvatten, profpumpning

hade ägt rum i 42 dygn utan uppehåll och utan att vattentillgången

minskats. Dessa resultat hade bestämt nämnda aktiebolag att taga för

villastaden erforderligt vatten från dessa brunnar. På liknande sätt

syntes alltså det för flottstationen erforderliga dricksvattnet kunna anskaffas.

Emellertid torde det ej dröja länge innan Lidingön inkorporerades

med Stockholms stad, då i samband med blifvande bankfyllning

öfver Lilla Värtan vattenledning från stadens vattennät kunde påräknas,

liksom gas och elektrisk kraft lätteligen därifrån kunde erhållas, om

man ej föredroge att anlägga eget gas- och elektricitetsverk. Afståndet

från Eif vik till Stockholms stads gas- och elektricitetsverk vid Värtan

beräknades till omkring 10 kilometer. Beredandet af aflopp mötte vid

Elfvik inga svårigheter, då terrängen öfverallt vore affallande mot

stränderna.

I och för sjökommunikationernas underlättande borde tvenne mindre

hamnbryggor ordnas utom varfsområdet, en vid hvardera stranden af

Hustega- och Askrikefjärdarna, af hvilka åtminstone den ena borde äga

tillgång till järnvägsspår.

För att möjliggöra ett eventuellt uteslutande ur stationsplanen af

det omförmälda strandområdet längs Hustegafjärden mellan varfsgränsen

och Långnäs egors gräns mot Yttring^ hade en alternativ plan uppgjorts,

enligt hvilken järnvägen framginge i dalsänkan längs nuvarande

landsväg och inkomme på varfvet högre upp och mera centralt invid

varfvets hufvudingång. I samband härmed hade spåranordningarna något

ändrats och därmed också placeringen af de byggnader, hvilkas läge

berodde af järnvägsspåren. För att visa möjligheten af att utdraga

kurvspår med minst 180 meters radie på de utskjutande bryggorna hade

dylika spåranordningar blifvit framställda å denna plan, men det i lmfvudförslaget

angifna spårsystemet kunde med obetydlig modifikation af

ingångsspåret jämväl användas här utan att kostnaden på grund af

spåranordningen i ena eller andra fallet afsevärdt ökades. Däremot

medförde detta alternativförslag en icke obetydlig ökning af schaktningskostnaderna,

nämligen:

i stora förslaget 10,000 kbm. schaktning å kronor 4,50, 45,000

kronor,

i mindre förslaget 86,000 kbm. schaktning å kronor 4,50, 360,000

kronor, beroende på ökad schaktning vid kanslihuset och å planet närmast

öster om varfsingången.

Alternativ

planordning

för stationen

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

I stadsplanen för stationen förorsakade detta alternativ en omplacering

af officersbostäderna, för hvilka plats utan svårighet kunde beredas å

annat håll inom området. Mellan varfsgränsen och det privata området

borde dock i detta fall en mindre strandlängd ingå för att bereda samhället

tillträde till stranden på denna sidan äfvensom här medgifva en

eventuell varfsutvidgning.

Ehuru de sakkunnige ansett sig böra framställa detta alternativ för

att visa, att flottstationsplanen kunde realiseras vid Elfvik äfven om förvärfvandet

af det här befintliga villaområdet skulle visa sig stöta på

alltför oöfverstigliga hinder, vore det gifvet att med tanke på samhällets

framtida utveckling det vore särdeles önskvärdt, att det fullständiga

förslaget kunde orubbadt genomföras och anordningarna fullföljas i

öfverensstämmelse därmed.

Af de vid sakkunniges betänkande den 8 november 1906 fogade

kostnadsförslag in. m.°) framgår följande.

Anläggningskostnaden för ett marinetablissement vid Elfvik af den

utsträckning, som afses i 1900 års kommittébetänkande (stora förslaget)

och med användande i tillämpliga delar af samma å-priser, som beräknats

af 1900 års kommitté, tillökade i öfverensstämmelse med de i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande den 30 juli 1904 angifna grunder

uppgår

för varfvet till ................................................................ kronor 22,555,068: —

» stationen till.............................................................. » 6,112,900: —

» anläggningar, gemensamma för station och varf,

till ........................................................................... » 2,249,000: —

» anläggningar, som blefve nödvändiga för stationen

såsom enskild kommun (exempelvis

yttre belysning, vattenledning, hamnanordningar

etc.) ..................................................................... » 1,101,032:-

Summa kronor 32,018,000: —

Härtill komme bostadsbyggnader ............................. kronor 14,113,000: —

Summa kronor 46,131,000: —

Anläggningskostnaden för ett marinetablissement vid Elfvik enligt

det mindre förslaget, motsvarande det den 21 april 1906 afgifna förslaget

till dylikt etablissement vid Lilla Yärtan och Lindarängen—Kaknäs,

beräknas uppgå

*) Se Bil. A vid detta protokoll.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116. 55

för varfvet till.................... ........................................ kronor 18,329,448: —

» stationen till............................................................... » 3,403,500: —

» gemensamma anläggningar till ........................... » 2,129,000: —

» nödvändiga anläggningar för stationen såsom

kommun till.......................................... »_700,922: —

Summa kronor 24,562,870: —

Härtill komme bostadsbyggnader ........... kronor 4,529,000: —

Summa kronor 29,091,870: —

På sätt jag redan nämnt, har utredningen angående den af sedda

förflyttningen af flottstationen omfattat jämväl frågan om eller i hvad

mån medel till förflyttningen kunde beredas genom försäljning af Skeppsoch

Kastellholmama samt Galervarfvet; och anhåller jag nu att få i

korthet redogöra för hvad i detta hänseende uti ärendet förekommit.

För utredning af en viss del utaf denna fråga har såsom sakkunnig

varit i departementet tillkallad dåvarande amanuensen i riksarkivet, numera

professorn Sam. Clason.

Af den utaf professor Clason gjorda utredningen framgår, bland

annat, att flottans station i Stockholm till omkring åren 1638—1640

varit nuvarande Blasieholmen, på den tiden kallad Skeppsholmen.

Vid nämnda tid hade stationen börjat flyttas till nuvarande Skeppsholmen,

hvars dåvarande namn varit Lustholmen. Denna syntes dittills

varit använd af hofvet, som å densamma hade en trädgård. Någon öfverlåtelseurkund

vore ej bekant och hade säkerligen ej ansetts behöflig,

då kronans dispositionsrätt öfver Lustholmen utan tvifvel varit oomtvistlig.

I hvarje fall hade holmen på den tiden icke tillhört Stockholms

stad eller räknats såsom någon del af dess område. Äfven Norrström

hade vid tiden för flottans förflyttning till Skeppsholmen disponerats af

kronan. Nuvarande Kastellholmen, i äldre tid kallad Notholmen och vid

midten af 1600-talet ofta benämnd Lilla Beckholmen eller Gamla Beckholmen,

hade från första början af flottans förläggande till Skeppsholmen

alltid utgjort ett slags bihang till densamma.

Förflyttningen af flottans hufvudstation till Karlskrona hade medfört,

att efter 1680 utvecklingen af dess station i Stockholm icke fortgått så

som dittills. Fn del af flottan hade dock fortfarande varit förlagd därstädes,

och hade vattenrätten vid Skepps- och Kastellholmama blifvit

alltjämt, såsom förut, af kronan på mångfaldigt sätt utnyttjad.

I fråga om det s. k. Galervarfvet har af professor Clason om
-

Utre d ning

angående

beredande af

medel till flottstationens

förflyttning

genom försäljning

af Skepp soch

Kastellholmarna

samt

Galervarfvet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

56

Yttranden med förmälts, hurusom det år 1722 inför den s. k. statskommissionen vid

‘väckt**1 fråga öfverläggning om flottans behof bragts å bane frågan om galerernas

om det nu- bevarande. Man både då fnnnit det angeläget, att galererna blefvo

tionwmrddets uppdragna på land och, enligt till Kungl. Maj:t afgifven berättelse

försäljning till lämnat två personer i uppdrag att utse tjänlig plats för galererna.

St°Cstad!mS Dessa personer hade, enligt samma berättelse, förmält, att på Djurgården

»utom staketet» skulle finnas en plats, hvarpå alla galererna

kunde stå och väl bevaras. I anledning af denna berättelse och tillika

gjord hemställan hade Kungl Maj:t samma år befallt, att samma plats

på Djurgården skulle blifva viss ämbetsman vid flottan inrymd, och arbete

för beredande af plats för galererna därstädes hade under nämnda

år jämväl börjat. Att den sålunda upplåtna platsen vore densamma som

den ursprungliga, södra delen af det nuvarande Galervarfvet, lede icke

det minsta tvifvel, och att detta sålunda upplåtna område icke på något

sätt ingått i det till amiralitetskrigsmanskassan redan under 1600-talet

donerade, framginge såväl af den nya upplåtelsens tillkomst som däraf, att

det till krigsmanskassan donerade området, hvilket benämfides Djurgårdsvarfvet,

bevisligen vid denna tid varit utarrenderadt och först 1729 öfvertagits

af flottan, under det att det nu upplåtna området omedelbart

tagits i besittning såsom galervarf. År 1752 hade vidare Kungl. Maj:t

bestämt, att den på Djurgården gent emot Skeppsholmen ifrån den s. k.

Lejonkulan ner till eschaloupebron längs stranden varande platsen skulle

till flottan aflämnas för anordnande af galerskjul. På sådant sätt hade

det nuvarande Galervarfvet till flottan öfverlämnats från Djurgården

på tider, då dithörande partier af denna ännu lydde under Dandeiyds

skeppslag, icke Stockholms stad, och hade området i flottans hand

från första stund användts hufvudsakligen för sådana ändamål, som

kräfde obehindrad disposition af såväl strand- som vattenområde. Med

hänsyn härtill hade både strandlinjer och därutanför varande hamnområde

apterats för ifrågavarande ändamål genom såväl allehanda byggnadsarbeten

på land och i vattnet som utfyllningar, uppmuddringar in. m.

Kronan hade sålunda vid Galervarfvet själf skapat både stränder och

hamn. Jämväl under 1800-talet hade kronan på samma sätt begagnat

sin vattenrätt därstädes.

Då nu fråga uppstod om dessa områdens försäljning, syntes det

ligga närmast till hands att antaga, att Stockholms stad skulle vara

villig att inköpa desamma.

Med anledning häraf anhöll i skrifvelse till öfverståthållareämbetet

den 2 september 1901 dåvarande departementschefen, att ämbetet ville

inhämta Stockholms stadsfullmäktiges underdåniga yttrande, om och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Öl

under hvilka villkor Stockholms stad skulle vara villig att från kronan

förvärfva Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvets område.

Innan detta ärende hos stadsfullmäktige förekom, afgåfvos tjänsteutlåtanden

af, bland andra, stadsingenjören. Denne anförde, att det

ej syntes vara något behof för staden, att de ifrågavarande områdena

nu upplätes till bebyggande. På kajutrymme vid Saltsjön syntes däremot

staden för närvarande lida brist, hvarför en de! af de utmed

sjön belägna områdena för detta ändamål kunde vara för staden

erforderliga. En trafik, som med fördel kunde där förläggas, vore

skärgårds- och lokaltrafiken, hvilken ej vore i behof af järnvägsförbindelse.

Någon angelägenhet för staden att nu förvärfva hela Skepps- och

Kastellholmarna samt Galervarfvet syntes emellertid icke förefinnas. Han

ansåge det ej behöfva befaras, att några delar af ifrågavarande områden

blefve afyttrade till andra, med mindre en fastställd stadsplan funnes

och äfven, åtminstone till en del, utförd; och borde staden då hafva

tillfälle uppställa sina villkor. Byggnadsstadgan för rikets städer och

expropriationslagen syntes ej kunna så tolkas, att det ålåge stadsfullmäktige

att äfven mot sitt bestridande antaga en stadsplan och därefter

medelst expropriation förvärfva gatumarken och bekosta gatornas

ordnande.

Han föreslog därför, att staden skulle förklara sig villig att inköpa

den mark å Skepps- och Kastellholmarna samt vid Galervarfvet, som

erfordrades för anläggande af kajer med därtill hörande strandgator.

För det vattenområde, som kunde komma att erfordras för anläggande

af kajer och strandgator, syntes staden icke böra lämna någon särskild

ersättning. Den fasta mark, som erfordrades till strandgator vid holmarna

och Galervarfvet, borde icke betalas med mera än 34 kronor per kvadratmeter

vid holmarna och 23 kronor per kvadratmeter vid Galervarfvet. Enligt

två redan uppgjorda förslag till stadsplaner för ifrågavarande områden

skulle med denna beräkningsgrund inköpskostnaderna för den sålunda

föreslagna marken uppgå enligt det ena förslaget till 770,070

kronor och enligt det andra till 1,215,455 kronor.

Skulle däremot stadsfullmäktige anse staden böra förvärfva hela

Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet, förklarade han sig anse,

att staden icke borde betala mer än för Skepps- och Kastellholmarna

5,803,506 kronor, med afdrag af kostnaden för två broar, och för Galervarfvet

2,108,418 kronor, med tillägg af värdet å dockan med tillhörande

område.

Bill. till Riksd. Prof,. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 76 Iluft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Yttranden

med anledning

af väckt fråga

om det nuvarande

stationsområdets

försäljning

till Stockholms

stad.

Uti underdånig skrifvelse den 14 mars 1902 hafva stadsfullmäktige

härefter förmält, att, då Stockholms stad under en nära framtid måste

göra sig beredd att anskaffa högst betydliga penningsummor för realiserandet

af många på dagordningen stående stora företag, hvilkas utförande

ej kunde undanskjutas, och vid sådant förhållande staden ej borde

inlåta sig på sådana nya företag af stor omfattning, hvilkas genomförande ej

påkallades af särskilda anledningar eller trängande behof, staden för närvarande

ej vore villig att förvärfva ifrågavarande holmar och område.

Häruppå anmodade dåvarande departementschefen under år 1903

arkitekten J. L. Peterson att uppgöra förslag till ordnande och bebyggande

af Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet med iakttagande

af att kronan genom berörda områdens upplåtande erhölle största

möjliga vinst. Sedan dylikt förslag från arkitekten Peterson inkommit,

anmodade departementschefen bemälde Peterson samt ingenjören Th. C.

O. Ortenblad och byggmästaren J. Sjöqvist att såsom sakkunnige verkställa

ytterligare utredning i samma fråga. De sålunda tillkallade sakkunnige

afgåfvo den 30 november 1903 sitt betänkande, därvid voro

fogade två alternativa förslag till de ifrågavarande områdenas försäljning.

Någon närmare redogörelse för innehållet i dessa förslag anser jag

emellertid ej nu erforderlig, då de synas mig icke kunna läggas till

grund för någon framställning till Riksdagen i ämnet. Det torde böra

nämnas, att sedan öfverståthållareämbetet den 15 september 1905

anmodats inhämta stadsfullmäktiges i Stockholm yttrande rörande omförmälda

förslag, stadsfullmäktige i underdånigt yttrande den 17 maj

1906 af anförda skäl funnit förslagen vara af beskaffenhet, att staden

icke kunde utfästa sin medverkan till deras genomförande, hvaruppå

öfverståthållareämbetet, med öfverlämnande af stadsfullmäktiges yttrande

samt under erinran, att förslagen såväl hvad anginge sta,dsplan som

ifrågasatt markupplåtelse till Stockholms stad erfordrade stadsfullmäktiges

bifall, i underdånigt utlåtande den 19 juli 1906 ansett förslagen

icke i ärendets skick kunna vinna något godkännande.

På sätt jag förut nämnt, erhöllo generallotsdirektören Linder, f. d.

öfverdirektören Svenson och arkitekten Peterson den 24 juli 1905 i

uppdrag att såsom sakkunnige jämväl uppgöra eu plan för försäljning

af det nuvarande stationsområdet. Ett utdrag af bemälde sakkunniges

den 21 april 1906 afgifna betänkande, såvidt det afser denna fråga,

torde få såsom Bil. B. bifogas detta protokoll. Ur betänkandet

finner jag mig nu böra anföra följande. Då stationens förflyttning

skulle kräfva en tid af åtta år och det gamla stationsområdet först

efter denna tid skulle kunna tagas i besittning för annat ändamål, an
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

59

såge de sakkunnige tiden ännu icke vara mogen för ett bestämdt fastslående

af försäljningsvärdet. Många omständigheter kunde under

tiden komma att inverka på värdesättningen och den beräknade kontanta

inkomsten, hvilken för öfrigt i väsentlig grad vore beroende

af dels huru störa områden, som staten kunde finna lämpligt att

reservera för egna byggnadsbehof, dels ock hvilken öfverenskommelse,

som slutligen kunde komma till stånd med Stockholms stad rörande

öfvertagandet af gator, öppna platser, hamnplaner och kajer m. m.

De sakkunnige hafva emellertid i allt fall enligt i betänkandet närmare

angifna grunder företagit en värdering af områdena och därvid uppskattat

dem, vissa utfyllningar mellan holmarna inräknade, till ett

värde af i rundt tal 24,000,000 kronor. I detta belopp ingår ock det

beräknade värdet å de delar af områdena, som de sakkunnige ansett

böra reserveras för kronans behof. De sakkunnige hafva därvid framhållit

önskvärdheten af en omfattande utredning rörande användningen

af dessa områden. I detta afseende ville de sakkunnige fästa

uppmärksamheten på alla de på dagordningen stående byggnadsfrågor

för statens behof, såsom byggnader för Ivungl. Maj:ts kansli, marinförvaltningen,

generallandtmäterikontoret med rikets allmänna kartverk,

kammarrätten och kammarkollegium, domänstyrelsen, medicinalstyrelsen,

lotsstyrelsen, statistiska centralbyrån, generalstaben med krigsarkivet,

krigs- och sjökrigshögskolorna m. fl. Det torde få anses obestridt, yttra

de sakkunnige, att samlandet af ett flertal bland dessa ämbetsverk på

en plats skulle för statens räkning medföra stora fördelar framför att

hafva dem spridda på skilda platser inom hufvudstaden, äfvensom

att den föreslagna platsen vore en af de förmånligaste, som kunde

tänkas för ett dylikt ändamål med hänsyn till erforderligt utrymme och

central belägenhet. Då de flesta af sålunda antydda byggnadsfrågor

kräfde en jämförelsevis snar lösning, dels genom nybyggnader, dels

genom förändring och ombyggnad af kronan tillhöriga äldre byggnader,

kunde det enligt de sakkunniges mening ifrågasättas, huruvida icke det

blefve för statsverket fördelaktigare och mera ekonomiskt att på kronan

tillhörig mark å Skeppsholmen uppföra nybyggnader för statens behof,

än att verkställa kostsamma om- och nybyggnader på kronan tillhöriga

tomter i stadens centralare delar och på Riddarholmen. Många af

kronans egendomar betingade nämligen enligt nu gällande tomtvärden

priser uppgående till 500 kronor per kvadratmeter och vida därutöfver,

hvarpå som exempel kunde anföras gamla riksbankshuset, kanslihuset,

huset n:o 36 Drottninggatan, gamla posthuset m. fl. och Indika alla

med fördel skulle kunna försäljas, om erforderlig mark reserverades å

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Framställning

från akademien

för de

fria konsterna

ang. bebyggande

af

Skepps- och

Kastellholmarna.

Departements
chefens
yttrande.

Skeppsholmen för ifrågavarande behof; äfven byggnaderna på Riddarholmen

skulle kunna med fördel försäljas, om alla ämbetsverk förlädes

till Skeppsholmen. Det syntes de sakkunnige icke uteslutet att en allsidig

utredning härutinnan skulle komma att visa ett för kronan i ekonomiskt

hänseende fördelaktigt resultat, hvarförutom ämbetsverken kunde

sitta orubbade i sina nu innehafda byggnader, tills de nya ämbetslokaierna

på Skeppsholmen blefve färdiga.

Slutligen bör jag i detta sammanhang nämna, hurusom akademien

för de fria konsterna i en underdånig skrifvelse den 28 april 1906

ansett det vara akademiens plikt att påkalla Kung!. Maj:ts uppmärksamhet

af den estetiska sidan i fråga om det definitiva ordnandet af Skeppsoch

Kastell!]olmarna. Därvid har akademien anfört, bland annat, att

meningarna hos fackmän vore mycket delade angående bästa sättet att

bebygga holmarna, äfven med hänsyn tagen till erhållandet af största

möjliga penningvaluta samt att hos alla en varm önskan gjorde sig

gällande, att, samtidigt med utnyttjandet af lämpliga partier af holmarna

för uppförandet af monumentala byggnader, hvartill de i så sällsynt hög

grad lämpade sig, öfriga partier måtte lämnas obebyggda och andra

åter bebyggas på sådant sätt, att holmarnas karaktär af vattenomflutna

oaser midt i den öfriga stenstaden i möjligaste mån blefve tillvaratagen

och bibehållen; och har akademien hemställt, att det slutliga afgörandet

af denna fråga måtte föregås af en allmän täflan.

De utredningar, som blifvit förebragta i föreliggande fråga, gifva

uppenbart vid handen, att varfvet vid flottans nuvarande station i Stockholm

icke närmelsevis tillfredsställer de fordringar, som i afseende å

varfsdriften öfverhufvud och särskilt i mobiliseringshänseende måste

ställas på ett modernt örlogsvarf. Vidare framgår af utredningen, att

förläggning af någon afsevärdt ökad materiel utöfver den nu till stationen

förlagda icke kan äga rum utan omfattande anordningar, hvilka skulle

medföra en kostnad af omkring tio millioner kronor, samt att, äfven

om dylika anordningar blefve vidtagna, det nuvarande stationsområdet

skulle blifva otillräckligt för den fartygsmateriel, som under vissa förhållanden

kunde af strategiska skäl behöfva där förläggas, hvartill

komme att stationen, sedan sålunda ifrågasatta anordningar vidtagits,

skulle sakna hvarje möjlighet till vidare utveckling. Vid sådant förhållande

anser jag en förflyttning af stationen till annan lämplig plats

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Öl

vara ur såväl militär som ekonomisk synpunkt oundgängligen nödvändig.

Denna fråga tränger så mycket mera till en snar lösning, som i

afvaktan på besluts fattande om stationens förflyttning under hela den

tid, utredningarna pågått, å stationen endast sådana åtgärder vidtagits,

hvilkas uppskjutande varit omöjligt och som inneburit ett provisoriskt

ordnande för att kunna fylla de nya kraf, som under tiden uppstått.

Till varfvet hörande verkstäder och anordningar af allehanda slag, tjänstelokaler,

kaserner, bostäder in. m. äro i behof af genomgripande reparationer,

förändringar och utvidgningar.

Vid valet af plats för en ny station är man af strategiska skäl

hänvisad till området mellan Stockholm, å ena, samt Vaxholms och

Oskar-Fredriksborgs fästning, å andra sidan. För de platser inom detta

område, som för ändamålet kunna komma i fråga och blifvit undersökta,

samt för de fördelar och nackdelar, som de olika platserna ansetts erbjuda,

är redan utförligt redogjordt. Af redogörelsen har ock framgått,

att biand de föreslagna platserna två framför de öfriga äro synnerligen

ägnade för anläggning af ett marinetablissement. Det ena är Kaknäsområdet

å Djurgården, det andra Elfvik å Lidingön.

Alla, som i frågan yttrat sig, hafva ansett Kaknäs vara för ändamålet

en synnerligen lämplig plats. Mot förslaget att välja Kaknäs till

station för flottan talar enligt min mening endast det höga värde, som

området ansetts äga. Ladugårdsgärdeskommittén har, såsom jag redan

omförmält, beräknat, att den mark, som af flottstationskommittén föreslagits

böra afses för den nya stationen, skulle i sinom tid kunna inbringa

en behållning af omkring fyrtio millioner kronor. Visserligen

hafva tvifvelsmål försports i fråga om riktigheten af en sådan värdesättning,

men tydligt är i allt fall, att området, i och med det att

Ladugårdsgärdet upplåtes till bebyggande och erhåller goda kommunikationer,

måste anses representera ett synnerligen högt värde. Detta

oaktadt skulle jag emellertid ej tvekat att föreslå stationens förflyttningtill

Kaknäs, därest ej utredningarna gifvit vid handen, dels att lämplig

plats för stationen kan beredas å och vid Elfvik, dit, enligt numera

vunna upplysningar, goda järn vägskommunikationer utan svårighet eller

särdeles stor kostnad låta sig anordna, dels att för en station därstädes

erforderlig mark torde kunna förvärfvas för ett belopp, som lärer tå

anses ej obetydligt understiga det för flottstation ifrågasatta Kakuäsområdets

nuvarande värde, dels ock att anläggningskostnaden för ett

marinetablissement vid Elfvik icke torde komma att ställa sig dyrare

än kostnaden för ett sådant etablissement af motsvarande omfattningvid

Kaknäs.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Jag anser mig emellertid ej böra underlåta att nämna, hurusom från

militära myndigheter uttalats vissa betänkligheter mot anläggning af

en flottstation å Lidingön, såsom att Lidingön skulle mera än Kaknäsområdet

vara utsatt för möjligheten af beskjutning från en eventuell

fiende m. m. Enligt min mening är dock faran för en effektiv beskjutning

ej så synnerligen mycket större för Lidingön än för Kaknäs. Så

har ock flottstationskommittén, såsom jag redan nämnt, ansett Lidingön

just med hänsyn till krafvel på en tryggande belägenhet intaga ett

framstående rum. Vidare får jag erinra därom, att Stockholms fasta

försvar åt sjösidan i allt fall inom en snar framtid måste, på sätt ock

framhållits af cheferna för generalstaben och flottans stab vid afgifvande

af förslaget till gemensam plan för rikets försvar, stärkas, i hvilket afseende

utredning genom särskilt tillkallade sakkunnige nu pågår, och

att därest, såsom är att förvänta, ett sålunda ifrågasatt stärkt försvar

kommer till stånd, den tilltänkta stationen vid Elfvik skulle vinna än

ytterligare tryggad belägenhet.

I fråga om anläggningen af det nya etablissementet anser jag, att

detsamma tillsvidare bör erhålla i det närmaste den omfattning, som afses

i det af de sakkunnige i betänkandet den 8 november 1906 upptagna

mindre förslaget, d. v. s. ungefär enahanda omfattning, som det af 1902

års sakkunnige utarbetade minskade förslaget till flottstation vid Kaknäs

angifver.

Till närmare upplysning om läge och plan för det ifrågasatta etablissementet

in. m. torde vid protokollet få fogas dels eu karta öfver

Stockholms skärgård med särskildt angifvande af de platser, som varit

ifrågasatta för anläggning af dylikt etablissement, dels en karta öfver

Elfvik med därifrån afsöndrade lägenheter, dels ock i förminskad skala

de vid betänkandet den 8 november 1906 under bil. n:r 1 och 2 fogade

förslagsskisser.

I afseende å bostäder för den personal, som vid etablissementet

skulle hafva sin verksamhet, anser jag, att förutom åt det befäl med

vederlikar, som sedan gammalt ansetts böra bo å stationen, bostäder

måste vid stationen beredas dels åt öfrigt befäl med vederlikar i de

beställningar, där tjänsten sådant kräfver, dels ock åt allt underbefäl

med vederlikar och manskap. Likaså måste, på sätt såväl myndigheter

som sakkunnige vid upprepade tillfållen framhållit, jämväl de daglönare,

som tjänstgöra å varfvet, erhålla bostäder vid stationen. Redan nu, då

stationen är belägen jämförelsevis centralt i hufvudstaden, hafva afse
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

63

varda olägenheter i fråga om daglönarnas arbete uppstått till följd däraf,

att deras hem varit aflägset belägna från arbetsplatsen, och hafva

varfscheferna vid upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten af att

bostäder i närheten af arbetsplatsen genom kronans försorg bereddes

daglönarna. Med det aflägsnare läge, stationen nu skulle erhålla, är det

än mera nödvändigt, att där beredas bostäder för varfvets daglönare.

Utan detta lärer det ej blifva möjligt att där upprätthålla en fast, duglig

arbetarstam för varfvet.

Hvad beträffar frågan om myckenheten af den personal, för hvilken

bostäder för närvarande borde beredas, hafva de sakkunnige uti det

den 8 november 1906 afgifna mindre förslaget, i likhet med de sakkunnige,

som afgåfvo 1902 års betänkande, utgått från den förutsättningen,

att denna personal skulle kunna inskränkas till stationsbefälhafvare, varfschef,

4 regementsofficerare och vederlikar, 8 kaptener och vederlikar, 6

subalternofficerare och vederlikar, 91 underofficerare och vederlikar samt

600 gemenskap och daglönare. Emellertid torde det med afseende å

det blifvande etablissementets jämförelsevis aflägsna läge från staden blifva

nödvändigt att bereda bostäder åt ett väsentligt större antal personer

än som sålunda ifrågasatts på det att ej mindre arbetena å varfvet måtte

kunna med tillbörlig kraft bedrifvas än äfven tjänsten å stationen vederbörligen

utöfvas. Öfver behofvet i detta afseende bär förslagsvis upprättats

en tablå, hvilken torde få bifogas protokollet (Bilaga C). Hen ökning

i kostnaden för kaserner och bostäder, som af nu omnämnda förhållande

föranledes, belöper sig för kasernerna till 788,900 kronor och för bostäderna

till 6,318,375 kronor. Häremot lärer en minskning i kostnaderna

för bostadshusen kunna beredas därigenom, att förutom mangårdsbyggnaden

å Elfvik, i hvilken lämpligen bostad för varfschefen kunde

beredas, möjligen äfven den s. k. inspektorsbyggnaden å Elfvik samt

en eller annan af de å det ifrågasatta stationsområdet befintliga villabyggnaderna

äfven framdeles torde kunna tagas i anspråk såsom bostadshus.

He å förslagsskissen till ny station (Bil. N:r 1 till betänkandet den

8 november 1906) med gråbrun färg betecknade byggnadskvarteren äro

afsedda att mot skälig ersättning upplåtas åt enskild företagsamhet för

bebyggande.

1 det mindre förslaget äro några byggnader för kyrka, sjökrigshögskola,

sjökrigsskola och sjökarteverk icke upptagna; och anser jag, hvad

de tre sistnämnda byggnaderna beträffar, att äfven vid en framtida

utveckling af stationen plats för dem icke bör å stationen afses.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

I de af de sakkunnige uppgjorda kostnadsförslagen kafva ej upptagits

kostnaden för uppförande af ammunitionsförrådsbyggnad. Jag

anser dock, att i stationsanläggningen måste upptagas dylik byggnad af

de dimensioner, som motsvara anläggningen i dess kelhet enligt det

mindre förslaget; kostnaden för densamma komme enligt uppgjord beräkning

ej att öfverstiga 200,000 kronor.

Den mark, som för anläggning af en flottstation vid Elfvik nödvändigvis

måste förvärfvas, utgöres af dels egendomen Elfvik med underlydande,

bestående af hemmanen 1U mantal frälse Elfvik, 1U mantal frälse Långnäs

samt V8 mantal frälse Räfviken ock Väster Yttringe skogsdel med

undantag af de därifrån afsöndrade lägenheterna Fredriksborg n:r 1,

Elfviks skolplan n:r 1, Furutorp n:r 1, Ekudden n:r 1, Elinskill eller

Elinshäll n:r 1, 2 ock 3, Skogshem n:r 1 ock 2, Kullen n:r 1, Metsola

n:r 1 ock 2, Liden n:r 1 ock 2, Solhem n:r 1 och 2, Dufholmen n:r 1,

Fiskarudden n:r 1, 2, 3 och 4, Hagen n:r 1 och 2, Lilla Räfviken n:r 1

samt Bjälbo n:r 1 och 2, dels förenämnda lägenheter Solhem n:r 1 och

2, Dufholmen n:r 1, Fiskarudden n:r 1, 2, 3 och 4, Liden n:r 1 och 2

samt Hagen n:r 1 och 2. Hvad angår förvärfvande af någon eller några

af de öfriga nyss nämnda lägenheterna jämte vissa från dem afsöndrade

lägenheter skall jag senare härtill återkomma.

I fråga om egendomen Elfvik med underlydande har marinförvaltningen,

jämlikt ämbetsverket den 1 i denna månad meddeladt nådigt

bemyndigande, med ägaren, öfverstelöjtnanten m. m. Albert Janse afslutat

ett köpeaftal (Bil. D) hvarigenom, under förbehåll af Riksdagens

godkännande af aftalet, egendomen inköpts åt kronan mot en

köpeskilling af 2,187,960 kronor 79 öre.

Nedanstående tablå angifver areal och taxeringsvärde å de från

Elfvik afsöndrade lägenheterna Solhem n:r 1 och 2, Dufholmen n:r 1,

Fiskarudden n:r 1, 2, 3 och 4, Hagen n:r 1 och 2 samt Liden n:r 1

och 2, hvilka skola ingå i marinetablissementet äfvensom de ersättningar,

lägenheternas ägare vid underhand gjorda förfrågningar fordrat

för lägenheternas afstående till kronan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

G5

Namn

1

i

N:r

Areal

Taxerings-

värde

kronor

Grund, efter hvilken ersättning

fordras, eller begärd köpeskilling.

Hektar

År

Kva-

drat-

meter

Solhem

1

1

13

30

i

i 16,500

Köpeskilling: 175,000 kronor.

»

2

—

64

30

1

Dufholmen

1

1

91

—

42,000

» 328,000 »

Fiskarudden

1

1

20

50

2

16

60

27,000

» 150,000 »

»

3

—

79

28

”

4

—

7

80

Hagen

1

1

78

20

|

\ 50,000

» 300,000 »>

-

2

2

65

42

1

Liden

1

1

89

—

7,000

22,5 öre per kvadratfot = 48,249 kr.

»

2

1

73

40

17,000

Köpeskilling: 75,000 kronor.

Hvad angår lägenheterna Lilla Räfviken n:r 1 och den härifrån afsöndrade

lägenheten Lilla Räfviken n:r 2, Bjälbo n:r 1 och 2, Metsola

n:r 1 och 2, Kullen n:r 1 och den från Skogshem n:r 2 afsöndrade

lägenheten Kullen n:r 2, Skogshem n:r 1 och 2 och Elinshill n:r 1, 2

och 3, hvilkas intagande i planen för den nya stationen väl är önskligt,

men ej oundgängligen nödvändigt, inhämtas arealen och taxeringsvärdet

af dessa lägenheter äfvensom begärdt pris af följande tablå:

Namn

N:r

Areal

Taxerings-

värde

kronor

Grund, efter hvilken ersättning

Hektar

År

Kva-

drat-

meter

fordras, eller begärd köpeskilling.

Lilla Käfviken

1

4

92

68

j 44,900

Köpeskilling: 250,000 kronor,

»

2

—

91

—

.. 72,000

lljälbo

1

2

2

75

i 30,000

» 250,000 »

”

2

1

21

—

1

Metsola

1

2

96

40

\ 60,000

» 268,440

»

2

1

74

50

1

Bih. till Jtihd. Prot. 1607.

1 Sami. 1 Afd. 76 Eäft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N-.o 116.

Namn

N:r

Areal

Taxerings-

värde

kronor

Grund, efter hvilken ersättning

fordras, eller begärd köpeskilling. !

i

Hektar

År

Kva-

drat-

meter

Kullen

1

3

17

90

|

1 40,000

Köpeskilling: 196,650 kronor

2

—

6

50

1

|

Skogshem

1

6

31

90

1

j

\ 75,000

» 510,000 »

»

2

2

11

94

1

Elinshill

1

5

6

45

1

20 öro per kvadratfot = 155,107 i

kronor jämte ersättning för bygg- [

»

2

—

16

20

\ 74,000

nader enligt brandförsäkringsvär-!

det med 69,000 kronor eller till-!

.

3

1

61

—

I

hopa 224,107 kronor.

Samtliga försäljningsanbuden å lägenheterna med undantag af Elinshill

n:r 1, 2 och 3 samt Liden n:r 1 och 2, synas mig vara så högt

tilltagna, att de icke torde kunna af kronan antagas. Lägenheterna Elinshill

n:r 1, 2 och 3 samt Liden n:r 1 anser jag böra inköpas till för

dem fordrade pris. Äfven anbudet å Liden n:r 2 lärer, ehuru något

högt, kunna af kronan antagas. De öfriga lägenheter, som må befinnas

för etablissementet erforderliga, torde få medelst expropriation förvärfvas,

därest ej underhand för kronan förmånligare köpevillkor än de nu erbjudna

kunna utverkas. En uppgjord förslagsskiss, som torde få protokollet

bifogas, visar en alternativ plan för varf och station vid Elfvik

samt sträckningen af järnvägen till etablissementet under förutsättning

att vissa med gul färg betecknade lägenheter ur stationsförslaget uteslutas.

I den af de sakkunnige beräknade kostnaden för ett flottetablissement

å Elfvik ingår jämväl kostnaden för järnvägsanläggning från Stockholm

till etablissementet. Denna kostnad synes mig emellertid ej böra

upptagas bland kostnaderna för etablissementet. Såsom förut nämnts

har Lidingö trafikaktiebolag hos Kungl. Maj:t sökt koncession å anläggning

af normal- och dubbelspårig järnväg å och till Lidingön. Därest

Kungl. Maj:t skulle finna godt bevilja den sökta koncessionen, lärer

Kungl. Maj:t icke underlåta att därvid fästa sådana villkor, att den blifvande

flottstationens behof af järnvägsförbindelse med fastlandet varder

behörigen tillgodosedt. Skulle åter Kungl. Maj:t finna lämpligt,

att staten själ!’ bygger järnväg till Lidingön, och fördenskull icke bi
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116. 67

falla den sökta koncessionen, lärer kostnaden för anläggning af sådan

järnväg, hvilken med all sannolikhet skulle bära sig själf, icke böra bestridas

af medel från femte hufvudtiteln.

Kostnaden för en stationsanläggning vid Elfvik i enlighet med det

af de sakkunnige den 8 november 1906 uppgjorda mindre förslaget

skulle belöpa sig till.......................................................... kr. 29,091,870:

Härtill bör läggas kostnaden

för beredande af erforderlig ökning

af kasernutrymme .......................... kr. 788,900:

» antalet bostadshus........................ » 6,318,375: —

för uppförande af ammunitionsförråds
lms.

...................................................... » 200,000: — 7,307,275: —

Summa kr. 36,399,145: —

Från sistnämnda belopp bör emellertid dragas

beräknade kostnaden för järnvägsanläggning till

Lidingön.............................................................................

Skillnaden .......................................................................

skulle alltså utgöra anläggningskostnaden för etablissementet.

Härtill får emellertid läggas ersättningsbeloppet

för erforderliga markförvärf in. m., beräknadt till i

rundt tal..,.,.............................................................. ........•••

hvadan totalkostnaden för etablissementet skulle

uppgå till ...............................................................................

» 1,789,000:

kr. 34,610,145:

» 3,500,000:

kr. 38,110,145:

Hetta belopp får naturligtvis anses endast såsom approximativt,

då hvarjehanda faktorer, hvilka icke nu låta sig. förutses, utan

tvifvel kunna vid en så omfattande anläggning som den ifrågasätta verka

rubbningar i de uppgjorda beräkningarna. I beloppet ingår, såsom redan

är nämndt, jämväl kostnad för uppförande af erforderliga bostadshus. Enligt

det den 31 augusti 1900 afgifua kommittébetänkandet skulle kostnaderna för

bostadshus icke ingå i den stora kostnadssumman, utan utgå från en

särskild fond, som skulle förräntas med de hyresbelopp, som af bostädernas

innehafvare skulle erläggas. En dylik anordning linner jag mig

ej kunna förorda. När statens fördel fordrar, att stationen tillhörande

personal skall vara boende å stationen, synes mig också, staten böra

utan särskild ersättning tillhandahålla denna personal lämpliga bostäder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

G8

Emellertid är att märka, dels att i fråga om personal, som är berättigad

till inkvarteringsbidrag, detta ej utgår, då fri bostad åtnjutes, dels att förmånen

af fri bostad gifvetvis kommer att tagas med i beräkning vid bestämmande

af aflöningen åt den för etablissementet erforderliga arbetarpersonalen.

En verkställd beräkning visar, att sammanlagda beloppet af

de inkvarteringsbidrag, som enligt för Riksdagen innevarande år framlagda

förslag till stater skulle utgå till personal, motsvarande den, åt

hvilken enligt tablån öfver behofvet af bostäder (Bil. C) å det nya etablissementet

skulle beredas bostäder efter i tablån angifna grunder,

komme att utgöra 4,04 % ränta å byggnadskostnaden. Därvid har,

hvad angår arbetarpersonalen, hvilken ej åtnjuter inkvarteringsbidrag,

antagits, att densamma skulle emot vederlaget af fri bostad vidkännas

minskning i eljest gängse aflöning, verkmästare och mästare med enahanda

belopp som inkvarteringsbidraget till underofficer af motsvarande

värdighet samt gift, resp. ogift daglönare med samma belopp som

inkvarteringsbidraget till underofficerskorpral, resp. l:a klass sjöman.

Efter byggnadernas tagande i bruk borde naturligtvis de respektive anslagen

till inkvarteringsbidrag beräknas minskade i förhållande till det

ökade antal beställningar, hvarmed förmånen af fri bostad komme att följa.

I fråga om byggnaderna för etablissementet torde i öfrigt böra anmärkas,

att icke fullständiga ritningar utan endast skisser till dem äro

utförda till den omfattning, att de kunnat läggas till grund för kostnadsberäkningarna.

Att föreslå någon viss bestämd plan för stationsbyggnadsarbetets

detaljerade utförande äfvensom att med säkerhet beräkna tiden för dess

färdigställande torde i betraktande af de många okända och ovissa faktorer,

som därvid samverka, knappast låta sig göra. Emellertid torde

för beräkningen af de för anläggning af etablissementet erforderliga

anslagsbehofven under den tid arbetena pågå i allt fall en skematisk

plan för fördelning af byggnadsarbetet vara nödvändig. Förslag till

sådan plan har uppgjorts af stationsingenjören Holmgren och torde få

protokollet bifogas (Bil. E). Enligt denna plan beräknas det nya etablissementet

skola färdigs till las på en tidrymd af åtta år.

För erhållande af ett ändamålsenligt och framför allt ekonomiskt

resultat måste arbetena, enligt min mening, ordnas efter så praktiska

och moderna principer som möjligt. En framstående arbetschef, direkt

lydande under Kungl. Maj:t och med jämförelsevis vidsträckt befogenhet,

torde böra ställas i spetsen för hela arbetet, hvarjämte han borde få vid

sin sida, jämte arbetskontrollanter till erforderligt antal, en arbetskommission,

sammansatt af erfarna det praktiska lifvets män. I öfrigt håller

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

69

jag före, att hvarje år i sammanhang med framläggande för Riksdagen af

förslag om anvisande af medel för arbetets bedritvande under det kommande

året jämväl bör framläggas arbetsredogörelse för det närmast

förflutna året.

Hvad angår frågan om beredande af medel för betäckande af kostnaden

för den nya stationsanläggningen anser jag densamma ej nu böra

sättas i direkt beroende af frågan om försäljning eller användande på

annat lämpligt sätt af Skepps- och Ivastellholmarna samt Galervarfvet.

I generallotsdirektören Linders, f. d. öfverdirektören Svensons och arkitekten

Petersons utlåtande den 21 april 1906 hafva, såsom af det förut

anförda framgår, fullgiltiga skäl angifvits för den mening, att sistberörda

fråga ännu ingalunda är mogen för afgörande. Frågan om lämpligaste

användningen för de nämnda områdena synes mig böra göras

till föremål för ytterligare sakkunnig och allsidig utredning, hvilken

torde kunna åvägabringas och föranleda beslut af Kungl. Maj:t och

Riksdagen under tiden intill dess det nya marinetablissementet hinner

färdigställas.

Medel till inköp af mark för och anläggning af det nya etablissementet

sjmas mig böra beredas sålunda, att Riksdagen i lämpligen

afpassade poster ställer till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet

erforderliga belopp, att framdeles ersättas antingen, därest beslut framdeles

komme att fattas om försäljning af vissa områden af Skepps- och

Kastellholmarna samt Galervarfvet, genom de för dessa områden inflytande

försäljningsmedel och, för den händelse dessa medel ej skulle därtill förslå,

genom de medel, som komma att inflyta vid den planerade försäljningen

af mark å norra Djurgården, i den mån dessa medel icke redan äro af Riksdagen

för annat ändamål afsedda, eller ock, därest eu blifvande utredning

skulle gifva vid handen, att Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet

böra åt staten bevaras, uteslutande genom sist angifna medel.

Tillsvidare synes mig för ändamålet lämpligen böra anvisas ett förskott

af 19,000,000 kronor, utgörande ungefärligen hälften åt beräknade

kostnaden för etablissementet. Af detta belopp torde redan innevarande

år erfordras dels 3,500,000 kronor till gäldande af ersättning för mark,

som bör för etablissementet förvärfvas, dels 500,000 kronor till bestridande

af kostnaderna för de i planen för fördelning af byggnadsarbetet

(Bil. E) under l:o) upptagna förarbeten in. m. För arbeten under år

1908 erfordras enligt samma plan ett belopp af 2,200,000 kronor.»

Till stöd för herr Bohnstedts ofvan omförmälda motion, har motionären

anfört följande:

»Att förhållandena vid flottans nuvarande station i Stockholm under

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statutsiottets Utlåtande N:o 116.

det senaste årtiondet visat sig1 vara allt mindre i stånd att möta de

fordringar, som en nödvändig och tidsenlig utveckling af sjövapnet

framkallat, äfvensom att dessa förhållanden icke utan allvarsamt men

för hela vårt försvar kunna längre fortfara, torde på grund af olika

myndigheters upprepade och samstämmande uttalanden få anses ligga i

öppen dag. Föreliggande utredningar gifva därjämte vid handen, att

en modernisering af den nuvarande fi.ottsiationen, på grund af bristande

utrymme, knappast står att erhålla, om och högst betydande kostnader

därå nedläggas. Skeppsholmens och flottetablisementets centrala belägenhet

midt uti Stockholms stads nuvarande hamnområde förorsakar

redan trängsel och friktion med den alltjämt växande kommersiella

hamntrafiken, ett förhållande som komma att ytterligare tillspetsas och

försvåras, om flottetablissementet utvidgades. Den allvarsammaste betänkligheten

ligger emellertid dämti att, oafsedt alla ekonomiska uppoffringar,

gränsen för flottstationens utvidgningsförmåga å Skepps- och

Kastellholmarna samt Galervarfvet snart är uppnåd, hvarigenom nödvändigheten

af eu förflyttning af stationen ej ens nu kan undanskymmas.

Inför detta faktum har eu flyttning af stationen, så fort sig göra låter,

inför alla fackmyndigheter länge framställt sig såsom en bjudande

nödvändighet.

De strategiska utredningar, som företagits med hänsyn till flottans

lämpligaste förläggning, hafva till den grad bekräftat och fastställt betydelsen

af Stockholm såsom bas och förläggningsort för våra sjöstridskrafter,

att något tvifvel om platsens lämplighet därför ej längre torde

förefinnas. För att icke onödigt fördyra ett under alla förhållanden så

kostsamt och vidtomfattande arbete, som anläggandet af en ny flottstation

i sig innebär, har vid alla de utredningar, som i frågan förekommit,

den förutsättningen inrymts, att stationen borde ligga väl

skyddad innanför Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs befästningslinje. —

Vidlyftiga undersöknings- och utredningsarbeten hafva härom pågått

sedan flera år tillbaka; olika myndigheter hafva däröfver yttrat sig tillstyrkande,

och sedan framställda detaljanmärkningar inarbetats i förslaget,

förlägger detta den blifvande flottstationen till Lilla Värtan vid

Lindarängen—Kaknäs å Norra Djurgården.

Med afseende på den blifvande flottstationens bäst skyddade läge

ur taktisk synpunkt hafva flottans myndigheter, chefen för flottans stab

och kung!, marinförvaltningen, inom hvilken en högre fortifikationsofficer

deltagit i ämnets behandling, framhållit belägenheten vid Kaknäs

såsom synbarligen fördelaktig, ja fördelaktigare än vid Elfvik, och är

det gifvet att mot beskjutning af fartyg, som äro förlagda utanför de

s. 71 Kontrollera mot PDF

■Statsutskottets Utlutande N:o 116.

71

fasta fors varslinjernå, ett så tillbakadraget läge som möjligt bakom befästningslinjen

är att föredraga. (Kaknäs ligger nämligen 7 kilometer

längre inom försvarslinjen an Elfvik.)

Hufvudstaden med alla dess riksviktiga anstalter och dess vidt utgrenade

kommunikationscentrum måste under alla förhållanden betecknas

som ett så viktigt operationsföremål för en fiende, att flottstationens

förläggning dit svårligen kan öka dess vikt och betydelse. Samma

praktiska skäl, som tala för att förlägga den nya flottstationen innanför

den redan befintliga befästningslinjen Vaxholm—Oskar-Fredriksborg, tala

därför till förmån för valet af ett sådant läge för stationen, att samma

försvarsanstalter till lands i en framtid finna användning vid flottstationens

som vid hufvudstadens försvar.

Det föreliggande kungl. propositionen om förflyttning af flottstationen

i Stockholm från Skeppsholmen till Elfvik å Lidingön har sin

förnämsta grund i den omständigheten, att Ladugårdsgärdet vid eventuell

utläggning till stadsplan och därpå baserad tomtförsäljning af utsedda

kommitterade beräknats äga ett tomtvärde af omkring 200 millioner

kronor, hvaraf det ursprungligen till flottstation ifrågasatta området vid

Kaknäs beräknades till ett värde af omkring 40 millioner kronor, under

hvilka förhållanden det ansågs ekonomiskt fördelaktigare och mera genomförbart

att afse hela Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården till

tomtförsäljning samt söka från enskild man förvärfva ett till flottstation

lämpligt område till billigare pris och på längre afstånd från hufvudstaden.

Tomtförhållandena hafva emellertid, sedan den s. k. Ladugårdsgärdeskommittén

afgaf sitt betänkande, undergått väsentliga förändringar.

Stockholm stad har sedan dess förvärfvat vidsträckta jordområden

såväl väster- som söderut, tillräckliga för tillgodoseendet af stadens

vidgade tomtbehof under en nu oöfverskådlig framtid; en mängd villastadsanläggningar,

inom hvilka tomtvärdena i förhållande till hufvudstadens

äro relativt låga, hafva uppstått rundt omkring Stockholm, hvartill

kommer att, sedan utsikten att tillfredsställande lösa Lidingöns kommunikationsfråga

de sista åren betydligt ljusnat, faktiskt hela det vidsträckta

Lidingöområdet numera bringats inom intressesfären för hufvudstadens

tomtpolitik. Att under dessa förhållanden tänka sig ett realiserande

inom rimlig tid af de stora tomtområden, staden äger å Ladugårdsgärdet

och Norra Djurgården, till värden, hvilka närma sig de

af kommitterade i utsikt ställda, torde ej längre kunna ifrågasättas.

Flottstationens förläggande till Elfvik, hvithet gifvetvis i hög grad

komme att underlätta Lidingöns inkorporering med hufvudstaden, skulle

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

därtill bringa denna ös vidsträckta områden i Stockholms tomtmarknad

på en föga lägre nivå än Ladugårdsgärdestomternas samt därmed skapa

en kraftig konkurrent till statens egna tomtförsäljningar. Å andra sidan

torde det ej kunna jäfvas, att förläggningen af flottstationen till Kaknäsområdet

å Norra Djurgården, mera än något annat medel, vore ägnadt

att påskynda liufvudstadens utvidgning öfver Ladugårdsgärdet mot Värtahamnen

och mot denna nya flottstation, hvarigenom de vidsträckta tomtområdena

därstädes kunde på för staten förmånligaste sätt och på kortaste

tid realiseras. Härtill kommer, att de ökade kontanta utgifterna för

statsverket, som en förläggning af flottstationen till Elfvik skulle medföra

och hvilka utgöras af afsevärda kostnader för inköp af erforderliga

jordområden, för anläggande och trafikerande af 11 km. järnväg jämte

fast bro öfver Lilla Yärtan, ökade utgifter för gas-, vatten- och elektricitetsledningar,

för bostäder, skolor m. m., hvilka, då de hopsummerade

ej äro obetydliga, synas mig som ett plus till de stora utgifter, hvilka

anläggandet af en ny flottstation under alla förhållanden måste taga i

anspråk, blifva för statsverket mer än nödigt betungande.

Måhända skulle jag under dessa förhållanden tvekat att framställa

något bestämdt yrkande, om icke saken vore af brådskande beskaffenhet

och det omförmälda Kaknäs-förslaget förelåge, hvilande på en utredning,

hvilken synes fullt ut lika fullständig som det i Kungl. Maj:ts nådiga

proposition framställda förslaget till ny flottstation vid Elfvik å Lidingön

— en utredning, hvilken granskats såväl af kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

som af flottans myndigheter och därvid vunnit gillande

ej mindre af dessa än af chefen för sjöförsvarsdepartementet själf —.

Uppskof med ärendets afgörande skulle under sådana förhållanden blott

tjäna till att onödigtvis förlora en dyrbar tid och gifva spelrum åt den

enskilda agitationen.

Då, såsom i 1900 års kommittéutlåtande framhålles, det är af synnerlig

vikt, att för det blifvande stationsområdet redan från början afses

tillräckligt utrymme för möjliga utvidgningar, torde vid Kaknäs icke

böra reserveras mindre område än det af nämnda kommitterade föreslagna,

eller c:a 195 hektar, äfven om detta till en början endast delvis

behöfver tagas i anspråk för flottans räkning.

Vid granskning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 55, bil. n:o 14,

finner man, att, enligt förslaget åt 21 april 1906, kostnaden för flottstation

vid Lilla Värtan och Lindarängen—Kaknäs är beräknad till

27.461.000 kronor, då däremot flottstationen vid Elfvik beräknas till

29.091.000 kronor.

I den kungl. propositionen är för förvärfvandet af området vid

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

73

Lindarängen—Kaknäs beräknadt ett belopp af 570,000 kronor, hvari

ingår (se sid. 38 i kungl. prop.), förutom ersättningar till Djurgårdskassan

och enskilda lägenhetsinnehafvare, äfven kostnaderna för ordnande

af nytt skjutfält och flyttning af arméns kruthus, men icke ersättning

för marken, hvilken tillhör staten och disponeras af H. Maj:t

Konungen.

Vid Elfvik är markförvärfvet med hus, enligt kontrakt med ägaren,

upptaget till 2,324,622 kronor, hvartill kommer för förvärfvandet af strand

och lösen af villor med områden ett fordradt belopp af 2,847,446 kronor,

hvilka summor hoplagda utgöra kronor 5,172,068.

För flottstationen vid Kaknäs kan, med anledning af belägenheten i

stadens närhet, beräknas minskade behof af bostäder såväl för befäl

som för en del varfsarbetare, hvarjämte å kostnaderna för järnväg, gas

och vatten etc. äfven böra kunna göras afsevärda besparingar, hvilka

omständigheter ytterligare stärka Kaknäs-förslaget. Dessa besparingar

anser jag kunna upptagas till c:a 2,000,000 kronor.

Sammanräknar man nu de olika summorna, skulle det kontanta

beloppet enligt de» kungl. propositionen utgöra:

För Lindarängen—Kaknäs.

Flottstationen ....................................................... 27,461,000

Markförvärf etc................... 570,000

S:a kronor 28,031,000

För Elfvik.

......................................... 29,091,000

......................................... 5,172,068

S:a kronor 34,263,068

Skillnaden blefve således kronor 6,232,068, hvartill böra läggas två

millioner kronor, hvilka böra vid Kaknäs kunna besparas i byggnader

m. m., då således ett minskadt anläggningskapital af kronor 8,232,068

skulle uppkomma, med hvilket belopp man således kan säga, att den

för flottstationen vid Lindarängen—Kaknäs behöfliga mark af Norra

Djurgården blifvit betalda. Då det antagligen kommer att kräfva minst

60 år, innan Ladugårdsgärdet blifver bebyggdt, torde den för Kaknäs

här beräknade köpeskilling då uppgå till det belopp, som af Ladugårdsgärdeskommittén

upptagits.»

Bih. till Rilcsd. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 76 Hiift.

Flottstationen ....

Markförvärf ....

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o Hd.

Utskottets

yttrande.

De förslag-, som föreligga för Riksdagen om förflyttning af flottans

station i Stockholm från dess nuvarande plats till annat ställe i hufvudstadens

närhet afse en fråga af stor räckvidd i såväl politiskt och ekoniskt

som ock i andra afseende». Innan utskottet öfvergår till granskning

af de särskilda förslagen, har utskottet därför ansett lämpligt att

i korthet redogöra för uppkomsten och utvecklingen af denna fråga

äfvensom af den därmed sammanhängande frågan om öfverflyttning af

hufvudstyrkan af våra sjöstridskrafter från Karlskrona till Stockholm.

I mer än två århundraden har den svenska flottans hufvudstation

varit förlagd till Karlskrona. Det torde icke finnas iller än en åsikt

därom, att fullgoda skäl på sin tid talade för hufvudstationens förläggning

till nämnda stad. I våra dagar äro emellertid förhållandena, särskilt

de politiska, fullkomligt omgestaltade. Vi äga icke längre några

besittningar på andra sidan Östersjön; och jämväl de flesta andra skäl,

livilka eu gång talat för Karlskronas lämplighet såsom vår förnämsta

örlogsstation, hafva under tidernas lopp förlorat sin giltighet. Också

har den åsikten allt mer och mer gjort sig gällande, att hufvudstyrkan

af vår flotta borde vara förlagd till Stockholm eller dess närmaste omgifningar.

Denna åsikt torde numera vara så allmänt omfattad, att ett

uppräknande af skälen härför synes öfverflödigt, hvarför utskottet i detta

sammanhang endast velat påpeka den omständigheten, att våra moderna

krigsfartyg icke behöfva riskera att, i likhet med forna tiders segelfartyg

af trä, blifva instängda af isarna i Stockholms skärgård, utan med

tillhjälp af isbrytare kunna hela året om temligen obehindradt förflytta

sig från det ena stället till det andra.

Det torde vidare vara fullt utredt, att flottans station i Stockholm

i sitt nuvarande skick icke uppfyller de anspråk, som i afseende å varfsdriften

och särskildt i mobiliseringshänseende måste ställas på ett modernt

marinetablissement, och ej heller har sådana möjligheter till utveckling,

att den skulle kunna mottaga den styrka, som af stategiska

skäl borde där vara förlagd.

En följd häraf är, att, såsom departementschefen i sitt ofvanintagna

anförande anmärkt, frågan om förflyttning af flottans station i Stockholm

till en annan plats än den nuvarande sedan ett tiotal år tillbaka stått på

dagordningen och under denna tid flera gånger varit föremål för utredning

af kommittéer och sakkunniga. De platser, som härvid ansetts framför andra

böra komma i fråga, äro egendomen Elfvik på Lidingön och Ivaknäsområdet

på Norra Djurgården. Af dessa ställen har Kungl. Maj:t ansett

sig böra föreslå Elfvik såsom plats för ett nytt marinetablissement, hvaremot

herr Bohnstedt i sin motion yrkat flottstationens förläggande till

Kaknäs.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

75

Af departementschefens anförande till statsrådsprotokollet synes

framgå, att han ansett Kalmäs vara en synnerligen lämplig plats för en

flottstation, samt att det enda skäl, som enligt hans åsikt talade mot

flottstationens ditförläggning, vore det höga värde, som marken vid Kaknäs

ansetts äga. Det torde därför vara på sin plats att här göra en

jämförelse mellan kostnaderna, inberäknadt markvärdet, för anläggande

af en flottstation på ifrågavarande två ställen. Vid denna jämförelse

har utskottet ansett sig böra utgå från de i den kungl. propositionen

omförmälda s. k. mindre förslagen.

Kostnaderna för en stationsanläggning vid Kaknäs hafva i ett af

tillkallade sakkunnige den 21 april 1906 afgifvet förslag beräknats till

27,461,028 kronor (sid. 45). Häri inginge dock icke kostnaderna för

utlösande af med afseende å den erforderliga . marken bestående nyttjanderätter,

hvilka uppskattats till 570,000 kronor (sid. 15). Kostnaderna för

ett marinetablissement vid Elfvik enligt det s. k. mindre förslaget, motsvarande

nyssberörda den 21 april 1906 afgifna förslag till dylikt

etablissement vid Kaknäs, hafva beräknats uppgå till 29,091,870 kronor

(sid. 55). Däri inginge kostnaden för järnvägsanläggning till Lidingön

med 1,789,000 kronor, oafsedt en stor del af bron öfver Lilla Värtan.

Härtill borde emellertid läggas de af Elfviks aflägsna belägenhet från

Stockholm orsakade kostnaderna för erforderlig ökning af kasärn- och

bostadsutrymmen samt för uppförande af ett ammunitionsförrådshus, uppgående

till sammanlagdt 7,307,275 kronor, äfvensom utgifterna för nödvändigt

markförvärf, som beräknats till i rundt tal 3,500,000 kronor

(sid. 67). Totalkostnaderna skulle alltså utgöra:

för Ivaknäsförslaget (oafsedt värdet af marken).................. kr. 28,031,028

samt för Elfviksförslaget......................................................... )> 39,899,145.

I fråga om värdet af den mark, som erfordrades för flottstationens

förläggning till Kaknäs, torde här få omnämnas, att den s. k. flottstationskommittén

föreslagit, att af Norra Djurgårdens mark följande om-,

råden skulle tagas i anspråk för flottans räkning, nämligen:

för själfva varfvet ...................................................................... 543,900 kvm.

» kasärner och bostäder ................ 1,473,400 )>

eller tillhopa 2,017,300 kvm.

Den s. k. Ladugårdsgärdeskommittén har för ifrågavarande ända
mål

ansett följande områden tillräckliga, nämligen:

för själfva varfvet......................................................................... 669,000 kvm.

» kasärntomter.................................. 00,000 »

eller tillhopa 729,000 kvm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 110.

Härjämte tiar sistnämnda kommitté, under förutsättning'' att flottans

station icke blefve förlagd till de angilna områdena, utan dessa i stället

blefve upplåtna till bebyggande, beräknat, att områdena, efter ett nettovärde

af 30 kronor per kv.-meter, i sinom tid skulle kunna inbringa

en behållen försäljningssumma af, för det af flottstationskommittén föreslagna

området omkring 40 miljoner kronor och för det af Ladugårdsgärdeskommittén

ifrågasatta området c:a 14 miljoner kronor. Anmärkas

bör emellertid, att kommittén i sammanhang med ifrågavarande värdering

uttalat sig på följande sätt (sid. 82): »Det torde dock böra fram
hållas,

att ett förläggande till dessa trakter af flottans station i Stockholm

förvisso skulle medföra en lifligare byggnadsverksamhet och antagligen

äfven ökade tomtpris i angränsande områden, hvadan detta förslags

genomförande antagligen komme att befordra en hastig och gynnsam

realisation af i närheten belägna delar af Norra Djurgården.»

I detta uttalande anser sig utskottet kunna instämma.

Af det anförda framgår, att kostnaderna för Elfviksförslaget betydligt

öfverstiga kostnaderna för Kaknäsförslaget, därest i fråga om det

sistnämnda afseende ej fästes vid markens värde. Äfven om man medräknar

värdet af marken vid Ivaknäs, därvid endast det mindre, af

Ladugårdsgärdeskommittén till plats för eu flottstation afsedda området

synes böra komma i fråga, — utskottet förutsätter nämligen, att på

grund af markens höga värde de erforderliga bostadsbyggnaderna icke

uppföras i villakvarter utan sammanföras i stadskvarter — torde Kaknäsförslaget

i ekonomiskt hänseende icke behöfva stå efter för Elfviksförslaget.

Då det nämligen med visshet kan förutsägas, att det skulle

dröja åtskilliga årtionden, innan det till flottstationen afsedda området

vid Kaknäs skulle kunna försäljas för det beräknade priset, torde den

uppskattade försäljningssumman till fullo uppvägas af det belopp, hvarmed

utgifterna för Kaknäsförslagets utförande skulle understiga kostnaderna

för Elfviksförslaget, jämte räntor å detta belopp intill den tid,

då eu sådan försäljning af Kaknäsområdet kunde komma att ske.

Då alltså det enda skäl, som enligt departementschefens förmenande

talade mot förslaget att välja Kaknäs till station för flottan, torde få

anses utan afgörande betydelse, och alla sakkunniga, som i frågan afgifvit

yttrande, ansett Kaknäs i de flesta afseenden liga afgjorda företräden

framför andra platser, synes tvifvel icke böra råda därom, att

Kaknäs i de afseenden, som hittills kommit till beaktande, är att föredraga

framför Elfvik såsom plats för den nya flottstationen.

Såväl Kaknäs som Elfvik förutsätter emellertid för att blifva en

fullt ändamålsenlig förläggningsort för vår flottas hufvudstyrka, att eu

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

77

ny utfartsled med befästad! utlopp upptages mellan Baggensfjärden och

farleden innanför Vaxholm—Oskar-Fredriksborg. Så länge det såsom

för närvarande finnes endast en utfartsled, användbar för våra l:a klass

pansarbåtar, kan flottan icke anses äga erforderlig rörelsefrihet, utan

riskerar alltför lätt att blifva instängd, när den skall ut, eller utstängd,

när den skall in för att till exempel reparera eller förnya sin ammunitions-

eller torpedutredning.

Med anledning af den från flera håll uttalade åsikten, att platsen

för den nya flottstationen icke borde bestämmas, innan utredning förebragts

om möjligheten att, helst utan samband med hufvudstadens befästande,

skydda flottstationen medelst fästningsanläggningar åt landssidan,

får utskottet anföra följande.

Af den militära utredning, som ägt rum, synes med full tydlighet

framgå, att af såväl strategiska som taktiska skäl den blifvande platsen

för en flottstation bör väljas inom ett temligen begränsadt område

innanför Vaxholm—Oscar-Fredriksborgs befästa ingslinje. Häraf följer

att, därest nya befästningar anses vara erforderliga för vare sig själfva

hufvudstadens eller flottstationens försvar, de böra utföras så, att de

fylla det dubbla ändamålet, helst om de kanna utföras för samma kostnad

som om de vore afsedda för endast hufvudstadens eller endast flottstationens

skyddande.

Hvad särskildt beträffar försvaret åt sjösidan, äro befästningar för

skyddande af inloppen till Baggensfjärden och Erstaviken absolut nödvändiga,

redan om man vill förhindra, att Stockholm må kunna beskjutas

från detta håll. Dessa sjöbefästningar skulle sannolikt kunna

göras ganska effektiva för en jämförelsevis ringa kostnad och skulle på

samma gång skydda den nya farled från Baggensfjärden in till Stockholm,

om hvars nödvändighet för flottans rörlighet redan förut talats.

Vidare behöfves utan tvifvel, vare sig flottstationen förblir på sin

nuvarande plats, eller förflyttas till annat ställe, att en del spärr- eller

minlinier anläggas utanför Vaxholm—Oscar-Fredriksborgslinien.

Kostnaderna för Stockholms ytterligare befästande åt sjösidan synas

alltså icke böra anföras såsom skäl emot förläggande af flottans

hufvudstation till Kaknäs.

Hvad beträffar frågan om Stockholms befästande åt landssidan, äro

sådana befästningar visserligen från många synpunkter önskvärda, men

nödvändiggöras ingalunda af den tilltänkta förflyttningen af flottans

Stockholmsstation.

Flottan ligger under alla förhållanden, äfven Titan några nya befästningar,

säkrare för beskjutning i Stockholm, såväl vid Skeppsholmen

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 110.

som vid Kaknäs, än i Karlskrona och en öfverrumpling från landssidan

är vid Karlskrona troligen lättare verkställd än vid Stockholm.

Att i afvaktan på utredning angående behofvet af ytterligare befästningar

uppskjuta hela flottstationsfrågan på obestämd tid, synes

hvarken behöfligt eller tillrådligt.

Härtill kommer att sedan ett tiotal år tillbaka bar nästan all utveckling

afstannat vid flottans nuvarande stationer i afvaktan på att Stockholmsstationen

skulle förläggas till annan plats och flottans hufvudstyrka

öfverflyttas från Karlskrona till Stockholm. Särskilt i Stockholm

hafva varfvets etablissement, verkstäder och förrådshus blifvit alldeles

otillräckliga ej blott för nybyggnader och reparationer, hvilka

visserligen till en del, om ock med svårighet och med större kostnader,

än eljest behöft komma i fråga, kunnat företagas vid enskilda verkstäder,

utan framför allt för den ökade fartygsmaterielens allt större behof

af utrymme vid kajer och i land. Ehuru man hittills hjälpt sig

tram genom att bibehålla en så stor del som möjligt af inventarier och

utredning ombord på fartygen, äfven då de varit upplagda, medgifver

den nuvarande stationen, såsom redan förut anmärkts, icke längre förläggning

dit af den fartygsmateriel, som af militära hänsyn borde vara

där stationerad.

Vidare äro bostadsförhållandena vid flottans nuvarande Stockholmsstation

rent af bedröfliga. Detta bidrager i hög grad till svårigheten

att väl rekrytera underofficers- och sjömanskårerna samt att hålla dem fulltaliga,

och erfarenheten har visat, att bristen på lämpliga bostäder äfven

utöfvat eu menlig inverkan på nämnda kårers moraliska ståndpunkt.

Enligt alla sakkunnigas samstämmiga utsagor kräfves det snar hjälp,

om ej det nuvarande tillståndet i detta hänseende skall förorsaka obotlig

skada.

Varfspersonalen, som till största delen icke kan erhålla bostad inom

flottans stationsområde, tvingas på grund af stationens belägenhet inom

de dyrbaraste bostadsområdena i Stockholm att bo på stort afstånd från

arbetsplatsen, hvilket förhållande medför svårigheter icke blott för själfva

arbetet utan äfven för arbetarstammens vidmakthållande.

För såväl själfva varfvet som personalen är en järnvägsförbindelse

till stationen numera en oafvislig nödvändighet. Till flottans station på

Skeppsholmen är en sådan förbindelse nästan otänkbar. Ett järnvägsspår

från Värtahamnen till Kaknäs kan däremot med största lätthet

åstadkommas.

Hvad beträffar platsen för den nya flottstationen har utskottet redan

förut uttalat den åsikten, att Kaknäs är att föredraga framför Elfvik,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

79

och anser sig utskottet fördenskull böra tillstyrka det föreliggande förslaget

om förflyttning af flottans nuvarande station till Kaknäsområdet

på Norra Djurgården.

Hvad beträffar möjligheten att förvärfva den för etablissementet

behöfliga marken torde med visshet kunna förutsättas att II. M. Konungen,

under hvilkens enskilda disposition Djurgården lyder, med hänsyn

till det för landets försvarsväsen utomordentligt viktiga ändamålet icke

kommer att göra någon svårighet att upplåta'' erforderlig mark.

Emellertid anser utskottet närmare utredning rörande sättet för

flottstationens anordnande vid Kaknäs och kostnaderna därför böra åstadkommas,

innan anslag för ändamålet beviljas, hvaremot utskottet funnit

medel böra anvisas för berörda utredning, därför kostnaderna icke synes

böra öfverskrida 100,000 kronor.

På grund af det anförda hemställer utskottet,

l:o) att Kung! Maj:ts föreliggande proposition icke

må af Riksdagen bifallas; samt

2:o) att Riksdagen må i anledning af herr Bohnstedts

förenämnda motion dels besluta att till plats för

ny flottstation må, under förutsättning af II. M. Konungens

medgifvande, upplåtas ett område af Norra

Djurgården vid Lilla Vårtan och Lindarängen—Kaknäs,

dels ock å extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 100,000 kronor att af Kung. Maj:t under innevarande

år förskjutas till bestridande af kostnaderna för

verkställande af detaljerade undersökningar, så att till

nästkommande års Riksdag må kunna framläggas fullständig

plan för flottstationens anläggande på ofvannämnda

plats.

Stockholm den o hiaj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

( Karton<)bl(vl.)

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

Reservationer:

af herrar //. P. P. Tamm och K. Bohnstedt mot vissa delar af motiveringen;

åt friherre Tf. A. H. Palmstierna, som ansett, att utskottets yttrande och

förslag- bort hafva följande lydelse:

»De förslag, som — — — — — — — — — torpedutredning.»

»Trots att utskottet, såsom ofvan anmärkts, funnit den i frågan hittills

avägabragta utredningen ådagalägga, att Kaknäs skulle vara att

föredraga framför Elfvik såsom förläggningsplats för en ny flottstation,

bär utskottet emellertid icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka

bifall till herr Bohnstedts framställning om förflyttning af flottans station

i Stockholm till förstnämnda ställe. Utskottet anser nämligen, att den

blifvande platsen för flottans hufvudstation icke bör bestämmas, innan

trågan om möjligheten af platsens befästande åt såväl lands- som sjösidan

blifvit fullt klargjord. I detta afseende omnämner departementschefen

i det den kungl. propositionen bilagda statsrådsprotokollet endast,

att eu utredning pågår om förstärkande af Stockholms fästa försvar åt

sjösidan, medan däremot frågan om den tillämnade flottstationens befästande

åt landsidan icke alls beröres.

Häremot torde möjligen komma att invändas, att det ej är fråga om

annat än att flytta flottans nuvarande station i Stockholm till en annan

plats innanför Vaxholm—Oscar-Fredriksborgslinjen, och att, dä den nuvarande

stationen icke är befästad åt landssidan, det ej heller borde vara

nödvändigt att befästa den nya stationen åt denna sida. Fn sådan uppfattning

torde emellertid icke vara riktig. Det är nämligen bär fråga

om att för eu kostnad af flera tiotal miljoner bereda åt vår flotta en

tidsenlig hufvudstation och alltså afgöra en fråga, som är af den största

betydelse för hela vårt försvars utveckling och effektivitet under långliga

tider framåt, och då senare tiders krigshistoria till fullo ådagalagt

nödvändigheten af, att en krigsflotta har en jämväl åt landssidan befästad

station att stödja sig på, torde frågan om möjligheten af flottstationens

befästande åt landssidan böra anses vara af den vikt, att densamma

måste vara fullt utredd, innan plats för stationen blir bestämd.

Båda de platser, som nu ifrågasatts till flottstation, hafva ett sådant

läge, att de ej kunna befästas annat än i sammanhang med hela hufvudstadens

befästande. Då föres man med nödvändighet in på frågan

om Stockholms befästande, hvilken länge stått på dagordningen och

varit föremål för utredning af åtskilliga kommittéer, men hittills icke

funnit sin slutliga lösning. Med de framskjutna fronter, som nutidens

störa artilleriskottvidder fordra, få dock dessa fronter en så betydlig

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

81

utsträckning, såväl i norr som i söder, att Stockholms fullständiga befästande

ej blott fordrar betydande kostnader, utan ock förutsätter en

besättning af den storlek, att vår armé knappast synes för detta ändamål

kunna binda en så stor styrka. Därför skulle det enligt utskottets

förmenande vara särdeles fördelaktigt, om till flottstation kunde väljas

en plats med sådan belägenhet, att dess befästande åt landssidan kunde

verkställas särskildt för sig samt på ett sätt, som kräfde en så fåtalig

besättning som möjligt, och platsen således blefve taktiskt oberoende

af det obefästade Stockholm.

En sådan, enligt hvad utskottet anser, oundgängligen nödvändig

utredning föreligger emellertid icke och torde ej heller kunna ske utan

samverkan mellan flottans och arméns myndigheter. Lämpligt vore,

att denna fråga behandlades i sammanhang med frågorna om stärkande

af Stockholms fasta försvar åt sjösidan samt om upptagande af ännu

en , af befästningar skyddad utfartsled från den inre skärgården.

Härjämte anser utskottet, att en fullständig plan bör utarbetas angående

den fördelning af flottans fartyg mellan olika platser, som med

hänsyn till ett ändamålsenligt ordnande af försvaret bör äga rum, därvid

jämväl torde böra tagas i öfvervägande behofvet af en replipunkt

för flottan vid rikets västra kust och möjligen äfven på den östra, norrom

Stockholm.

Innan dessa frågor blifvit fullt utredda och Riksdagen sålunda kommit

i tillfälle att öfverskåda de slutliga kostnaderna för flottstationen

med allt hvad med densamma äger samband, nämligen för platsen, varfvet

och öfriga anläggningar, det nya utloppet, befästningar till lands

och sjöss samt de nödiga fästningstruppernas uppsättning och underhåll,

samt alltså kan afgöra, om dessa kostnader kunna betäckas genom

försäljning af flottans nuvarande station eller annan kronans mark eller

genom skattemedel, eller ock om medel därför måste upplånas, anser

sig utskottet ej kunna bedöma frågan om plats för eu ny flottstation.

På grund häraf får utskottet hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts i förevarande proposition

gjorda framställningar icke må vinna Riksdagens bifall;

samt

b) att herr Bohnstedts i anledning af berörda

proposition väckta motion ej heller må af Riksdagen

bifallas.»

af herrar P. Pehr son, d. A. Sjö, K. StarbäcJc, C. G. Johansson, N. Svensson,

C. J. ödman och G. Lindgren:

Bi/t. till Uihd. Prat. 1607. 4 Samt. I Åfd. 76 luft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 116.

vid punkt l:o) mot eu del af motiveringen;

vid punkt 2:o):

»Då erforderlig utredning saknas rörande det af lierr Bohnstedt

väckta förslaget om en flottstations förläggande vid Lilla Värtan och

Lindarängen—Kaknäs, anse vi, att utskottet bort hemställa,

att herr Bohnstedts ifrågavarande motion icke

måtte af Riksdagen bifallas.»

af herr E. Hammarlund.

af herr C. H. Wallentin.

Herrar H. Andersson, S. O. Nyländer, D. Persson, L. Eriksson, A.

Wiklund och J. T. Larsson hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit

i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.,1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:157 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen angående förflyttning afl flottans station i Stockholm till Elfvik å Lidingön. s. 1 i texten