Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande af kostnader för en tullbehandlingsoch upplysning sby rå inom generaltullstyrelsen.

1907-05-03 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:117, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande af kostnader för en tullbehandlingsoch upplysning sby rå inom generaltullstyrelsen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

1

N:o 117.

Ank. till Riksd. kansli den 3 maj 1907, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till bestridande af kostnader för en tullbehandlings-

och upplysning sby rå inom generaltullstyrelsen.

(2:a U. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottets förberedande behandling

öfverlämnad proposition (n:o 32) af den 1 sistlidne februari

har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att, under förutsättning af bifall till det i proposition nämnda daginnefattade

förslag till förordning angående rätt att hos generaltullstyrelsen

erhålla upplysning rörande tullbehandling af varor, afsedda

att till riket införas, till bestridande af kostnader för en tullbehandlings-

och upplysningsbyrå inom generaltullstyrelsen å extra stat

för år 1908 anvisa ett belopp af 36,750 kronor, att utgå direkt af

tullmedlen, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under år

1907 utanordna en tredjedel däraf, eller 12,250 kronor.

Till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen erinrat,

hurusom förevarande frågas upptagande på dagordningen hade sin

särskilda anledning i ett från Sveriges sida gjordt åtagande vid afslutandet

den 8 maj 1906 af handels- och sjöfartstraktaten med Tyska

riket. På sätt framginge af det vid traktaten fogade slutprotokoll, hade

nämligen svenska regeringen förklarat sig beredd att så snart som

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 77 Höft. (N:o 117.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

möjligt utfärda bestämmelser, hvarigenom det skulle möjliggöras för

varuimportör att på officiell väg erhålla bindande upplysning rörande

tnllbehandling af varor vid deras införsel till Sverige.

Frågan hade emellertid, såsom departementschefen vid anmälan

af ifrågavarande ärende den 12 sistlidne januari jämväl framhållit,

i annan ordning dragits under Kungl. Maj:ts skärskådande. I skrifvelse

den 25 maj 1906 hade nämligen Riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t

ville låta verkställa utredning rörande frågan om inrättandet inom

generaltullstyrelsen af en byrå för lämnande af upplysningar i fulltekniskt

afseende samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen

gåfve anledning. Vid anmälan den 20 juli 1906 af denna

Riksdagens skrifvelse fann Kungl. Maj:t godt uppdraga åt den af Kungl.

Maj:t den 22 därförutgångne juni tillsatta kommitté för revision af

gällande tulltaxa att verkställa den i Riksdagens ifrågavarande skrifvelse

omförmälda utredning äfvensom därefter afgifva underdånigt förslag

i ämnet.

Departementschefen har härefter vidare erinrat, att nämnda kommitté

med skrifvelse den 2 oktober 1906 till Kungl. Maj:t inkommit

med den anbefallda utredningen jämte förslag i ämnet äfvensom att

generaltullstyrelsen den 1 därpåföljde november afgifvit infordradt utlåtande

öfver samma förslag.

Tillit aa.:ekonunittén.

I berörda utredning och förslag har kommittén hvad beträffade

organisationen af den myndighet, som skulle äga att meddela upplysningar

af ifrågavarande slag, anslutit sig till den uppfattning, som

i frågan uttalats af Första Kammarens tillfälliga utskott och som

läge till grund för Riksdagens uttalande, nämligen att tullbehandlingstvister

och förfrågningar rörande varors tullbehandling borde handläggas

på en och samma byrå och följaktligen föredragas inför generaltullstyrelsen

af en och samme byråchef. Om vid en sådan anordning

hithörande ärenden skulle, såsom sannolikt vore, komma att

befinnas utgöra en så betydande arbetsbörda, att ärenden af annan

innebörd ej hunne handläggas å denna byrå, kunde detta endast

blifva till fördel för den nya institutionen, enär vid tillsättande af

ifrågavarande byråchefstjänst hufvudsaklig hänsyn då kunde tagas

till vederbörandes tulltekniska utbildning. Enligt kommitténs uppfattning

vore det nämligen ett oeftergifligt villkor för att den nya institutionen

skulle blifva till väntadt gagn, att den tulltekniska sakkunskapen

städse kunde förutsättas vara på ett fullt tillfredsställande sätt repre
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

3

senterad å ifrågavarande byrå. Under förutsättning härjämte, att till

byråchefens biträde anställdes erforderligt antal väl utbildade underordnade,

syntes man ock kunna antaga, att packhusinspektionen i Stockholm

icke behöfde annat än undantagsvis tagas i anspråk för utredning

af till generaltullstyrelsen hänskjutna tullbehandlingsfrågor, utan

att inspektionen kunde få mera odeladt ägna sig åt sin egentliga uppgift,

att vara tullbehandlingsmyndighet i första instans i Stockholm.

Kommittén ansåge sig vidare böra särskildt betona vikten däraf,

att chefen för sagda byrå komme att stå i erforderlig beröring med

landets näringslif för att, när helst sakkunnigt utlåtande från näringsidkarnas

krets vore påkalladt vid pröfningen af en tullbehandlingsfråga,

han kunde vara i tillfälle att införskaffa detsamma från i sådant hänseende

mest lämplig person.

I fråga om byråns arbetssätt i öfrigt syntes detta böra ordnas i

så enkla och praktiska former som möjligt samt ärendena behandlas

med minsta tidsutdräkt, och alltså begärda upplysningar meddelas med

största möjliga snabbhet. Vidare syntes, i händelse begärd upplysning

icke kunde omedelbart lämnas, vare sig på den grund att teknisk

undersökning kräfdes eller af annan orsak, den frågande böra från

byrån erhålla underrättelse om uppskofvet äfvensom om skälet därför.

Beträffande härefter byråns personal har kommittén ansett sig

böra framhålla, att densamma i fråga om antal borde göras fullt tillräcklig

och att vid tillsättning af dithörande befattningar hänsyn borde

tagas till tullteknisk utbildning, så att jämväl de underordnade tjänstemännen

vore i varukännedom väl förfarna.

Jämväl hade kommittén ansett sig kunna förutsätta, att sådana

anordningar träffades, att af generaltullstyrelsen meddelade upplysningar

i tullbehandlingsfrågor likaväl som afgjorda tullbehandlingstvister

blefve, där de kunde anses äga någon betydelse ur tullbehandlingssynpunkt

bragta till samtliga vederbörande lokala myndigheters kännedom

samt på lämpligt sätt för allmänheten tillgängliggjorda.

I ofvanberörda utlåtande den 1 november 190G har generaltullstyrelsen,

som funnit, att den ifrågasatta byrån borde handlägga, jämte

ansökningar om upplysningar i tullbehandlingsfrågor, äfven vanliga

tullbehandlingstvister, förklarat, att styrelsen i likhet med kommittén

ansåge det sannolikt, att dessa ärenden komme att utgöra ett så

stort arbetskvantum, att förutom dem inga andra göromål borde åligga

byrån än vissa sådana, som stode i alltför nära sammanhang med byråns

Generaltull
styrelsen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

nyssnämnda egentliga arbetsområde, för att lämpligen kunna därifrån

undantagas. Styrelsen syftade härvid på de åtgärder, som i enlighet

med Kungl. Maj:ts skrifvelse till styrelsen den 25 november 1904

vidt.oges för beredande af tillfälle åt tulltjänstemän och betjänte att

vinna utbildning i tulltjänsten. I sådant syfte hade nämligen under

åren 1905 och 1906 varit anordnade föreläsningskurser i varukännedom

och därmed sammanhängande delar af mekanisk och kemisk teknologi,

hvarjämte understöd af ett å tullverkets omkostnadsstat uppfördt anslag

tilldelats vid annan tullförvaltning än de i Stockholm, Göteborg och

Malmö anställda tjänstemän och betjänte, som för utbildning i tulltjänsten

deltagit i göromålen vid tullförvaltningen i någon af dessa

städer. Då dylika åtgärder så godt som uteslutande afsåge vederbörandes

utbildning i packhustjänstgöring, således i varors tullbehandling,

ansåge styrelsen, att de göromål, som häraf föranleddes, vore af

natur att lämpligast höra ankomma på den nya byrån inom styrelsen.

Vidare borde naturligtvis å byrån handläggas ärenden angående tillsättning

af tjänster inom densamma, tjänstledighet, semester och afsked

för där anställda tjänstemän samt tjänstefel af samma tjänstemän.

Med inrättandet af den nya byrån, vid hvilken enligt generaltullstyrelsens

förslag skulle anställas, förutom en byråchef, en sekreterare,

två byråassistenter samt en registrator och aktuarie jämte nödig betjäning,

uppställde sig, yttrar generaltullstyrelsen vidare, själfmant det

spörsmålet, huruvida icke — med hänsyn till den minskning i de

kanslibyråns tjänstemän åliggande göromål, som därigenom kunde uppkomma

— en eller flera af de nya tjänsterna skulle kunna erhållas

genom öfverflyttning från kanslibyrån af därstädes nu anställda tjänstemän.

Enligt § 17 i den för styrelsen gällande instruktion af den

1 november 1878 ålåge det nämligen dessa tjänstemän — förutom

det biträde, kanslibyråchefen påkallade för handläggningen af de till

hans byrå hörande ärenden — följande göromål: dels förandet af

styrelsens protokoll, dels uppsättandet af alla de från styrelsen eller

dess byråer utgående expeditioner, till hvilka koncept icke aflämnades

af ledamöterna, äfvensom, sedan expeditionerna blifvit renskrifna och

undertecknade, deras afsändande eller utlämnande, och dels förandet af

diarier med register samt skyldigheten att dessa jämte styrelsens arkiv

och bibliotek i god ordning förvara. Då, enligt hvad förut anförts,

de göromål af nu nänmdt slag, som härrörde af till tullbehandlingsoch

upplysningsbyrån inkommande ärenden, skulle bestridas af därstädes

anställda tjänstemän, uppkomme gifvetvis någon lindring i de kansli
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

5

byråns tjänstemän åliggande göromålen, i följd hvaraf en sådan öfverflyttning,

som nyss nämnts, tilläfventyrs kunde ifrågasättas.

Redan i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 20 november 1899 med

förslag till stater för år 1901 hade, anför generaltullstyrelsen, styrelsen

framhållit, huruledes göromålen inom centralverket i synnerligen hög grad

tilltagit, och i detta afseende anfört, bland annat, att tillväxten i arbetsbördan

fallit icke minst på de å kanslibyrån anställda tjänstemännen,

hvilka sedan år 1879 utgjorts af, förutom byråchefen, en sekreterare,

en registrator och aktuarie samt två notarier, hvartill kommit till och

med år 1897 en och därefter två amanuenser. Efter att hafva lämnat en

jämförelse mellan antalet inkommande ärenden och utgående skrivelser

under åren 1879 och 1898, hade styrelsen i nyssnämnda skrifvelse

slutligen yttrat, att den minsta förstärkning af kanslibyråns arbetskrafter,

som enligt styrelsens åsikt kunde ifrågasättas, vore notarietjänsternas

ökning till samma antal som före år 1879, eller från två

till tre. I anledning af denna styrelsens hemställan uppfördes från

och med år 1901 å extra stat en notarietjänst å kanslibyrån.

Tullstatskommitte''n, som i sitt den 29 oktober 1902 afgifna

betänkande återgifvit hvad styrelsen i nyssberörda skrifvelse i nu

ifrågavarande afseende anfört, hemställde — under framhållande att

dessa skäl för ökning af arbetskrafterna å kanslibyrån än ytterligare

vunnit i styrka, i det att antalet koncept till styrelsens utgående

skrifvelse!’ och protokoll, hvilket stigit från 1,673 år 1879 till 3,525

år 1898, sedermera än ytterligare ökats och utgjort 3,808 år 1899,

3,723 år 1900 och 3,815 år 1901 — att den sålunda ä extra stat inrättade

notarietjänsten måtte uppföras å ordinarie stat. Af känd anledning

hade emellertid så ännu icke skett, utan vore tjänsten fortfarande

uppförd å extra stat.

Sedan den tid, då nu nämnda förstärkning af kanslibyråns arbetskrafter

vidtagits, både emellertid göromålen icke blott å denna byrå

utan äfven å styrelsens öfriga byråer i så väsentlig grad ytterligare

vuxit, att styrelsen sedan någon tid tillbaka varit betänkt på att, äfven

om icke nu föreliggande anledning till inrättande af en ny byrå inom

styrelsen förekommit, därom hos Kungl. Maj:t göra hemställan.

Denna ökning af göromålen hade, hvad beträffade kansli- och kameralbyråerna,

inträdt hufvudsakligen på grund af de nya stater för

tullverket och i sammanhang därmed utfärdade flera bestämmelser,

som med 1905 års ingång trädt i kraft. Men äfven å revisionsbyrån

hade en väsentlig ökning af göromålen gjort sig märkbar, såsom till

exempel i fråga om tullbehandlingsärenden och ansökningar om restitu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

tion i anledning af bestämmelserna i §§ 8 och 9 af tulltaxeunderrättelserna,

hvartill, efter 1905 års början, kommit ytterligare en grupp

restitutionsärenden, nämligen ansökningar om restitution af erlagda

skogsvårdsafgifter. Den förberedande behandlingen af nyssnämnda olika

slag af restitutionsärenden vore ofta synnerligen tidsödande.

Till belysning af nu omförmälda förhållanden meddelar styrelsen,

att antalet nummer i styrelsens diarium för inkommande ärenden, som

år 1879, eller det första året efter styrelsens nuvarande organisation,

utgjorde 3,995 och år 1898 7,117, uppgick

år

till

Däraf till handläggning å

kanslibyrån | kameralbyrån

revisions-

byrån

1880

4,132

1,586 1.346

1,200

1890

5,566

2,175 1,265

2,126

1895

6,540

2,183 1,268

3,089

1900

6,942

2,555 i 1.252

3,135

1905

8,622

3,426 j 1,554

3,642

Härvid vore dock att märka, att vissa grupper af likartade ärenden,

såsom: å kanslibyrån framställningar angående regleringen af tullverkets

stater, anmälningar om verkställda beslag med mera, å kameralbyrån

framställningar om ålderstillägg, ansökningar om fattigpensioner

och begrafningshjälp med mera samt å revisionsbyrån diverse rapporter

och förteckningar, upptagits under gemensamt, en gång för hela året upplagd!

nummer, äfvensom att sådant sammanförande under de senare åren

vidtagits i större utsträckning än tillförne varit vanligt, i följd hvaraf

ökningen i själfva verket vore större än blotta siffertalen utvisade.

Koncepterna till styrelsens utgående skrivelser och protokoll,

Indika, såsom af tullstatskommittén omförmälts, till antalet utgjort

1,673 år 1879 och 3,525 år 1898, hade under de i följande tabell

uppgifna år uppgått till däri upptagna antal.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

7

År.

Antal

skrifvelser.

Däraf

efter föredragning å

kanslibyrån.

kameral-

byrån.

revisions-

byrån.

1880

1,672

1,099

250

323

1890

2,806

1,705

273

828

1895

3,129

1,657

215

1,257

1900

3,723

2,012

294

1,417

1905

5,140

2,695

510

1,935

Samtliga dessa skrifvelse!'' med undantag af dem, till livilka koncept

aflämnats af vederbörande byråchefer, hade uppsatts af kanslibyråns

tjänstemän, hvilkas arbete i denna del sålunda afsevärdt vuxit.

Då genom den nya byråns inrättande revisionsbyrån skulle befrias

från åtskilliga af de ärenden, hvilkas handläggning nu ankomme på

densamma, hade generaltullstyrelsen vidare funnit sig böra undersöka,

i hvad mån revisionsbyråchefens arbete därigenom komme att minskas.

Under år 1905 hade till styrelsen inkommit, för att å revisionsbyrån

handläggas, i rundt tal 450 klagomål öfver verkställd tullbehandling,

underställda tullbehandlingsfrågor och förfrågningar i sådana. Vidare

öfverlämnades under samma år till revisionsbyrån 71 nådiga remisser

och 34 ämbetsskrifvelser från statsdepartementen. Af dessa båda slag

af ärenden kunde omkring 50 antagas hafva varit af den beskaffenhet,

att deras handläggning skulle ankommit på tullbehandlings- och upplysningsbyrån,

därest densamma funnits inrättad. Med hänsyn därtill

att, utom tullbehandlings- och upplysningsfrågor, endast ett fåtal andra

ärenden syntes böra ankomma på sistnämnda byrås handläggning,

kunde sålunda antalet af de ärenden, som under nyssnämnda förutsättning

skulle under år 1905 hafva frångått revisionsbyrån, anslås till

högst 550. Då de till revisionsbyrån inkomna ärendena under år 1905

utgjort 3,642, skulle således återstått omkring 3,100, alltså mera än

två och en half gånger så många som under år 1880 och ungefär lika

många som under hvartdera af åren 1895 och 1900. Härtill komme,

att, då äfven kanslibyråns göromål i högst betydlig grad vuxit, någon

del däraf borde efter den nya byråns inrättande öfverflyttas till revisionsbyrån.

Härtill syntes företrädesvis böra väljas ärenden angående nederlags-

och transitorörelsen, livilka ärenden hittills i vissa fall handlagts

å kanslibyrån.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

Den minskning i göromålen å kansli- och revisionsbyråerna, som

genom inrättandet af en tullbehandlings- och upplysningsbyrå komme

till stånd, syntes sålunda icke blifva af så stor omfattning, att därigenom

under någon längre följd af år nyssberörda fråga om inrättandet af

ytterligare en byrå inom styrelsen kunde undanskjutas, särskildt om

hänsyn toges till ärendenas tendens att alltjämt växa till antal och

allmänhetens mer och mer stegrade anspråk på snabb expedition.

Af hvad nu anförts syntes det generaltullstyrelsen likaledes framgå,

att någon minskning af personalen å kanslibyrån icke kunde vidtagas.

Oaktadt tillkomsten af den å extra stat uppförda notarietjänsten hade

från och med år 1905 ytterligare en amanuensbefattning måst inrättas,

så att för närvarande å byrån funnes anställda tre amanuenser, hvilkas

arbete i ganska hög grad måst tagas i anspråk. Dessutom hade tidtals,

vid särskildt hopande af göromålen, tjänstgöring af extra biträden

mot särskild godtgörelse påkallats. Bortfallandet af de göromål, som

enligt hvad styrelsen förut anfört skulle tillhöra vissa tjänstemän å

den nya byrån, kunde därför i afseende å kanslibyråns personal

endast verka därhän, att en eljest nära förestående nödvändig förstärkning

af de ordinarie arbetskrafterna å byrån något längre kunde uppskjutas.

Hvad slutligen beträffade frågan, huruvida för den nya byråns

behof kunde anlitas någon af de hos styrelsen nu anställda fem vaktbetjänte,

anför styrelsen, att detta antal icke vore större än för närvarande

oundgängligen erfordrades för styrelsens och de nuvarande

byråernas räkning, i följd hvaraf den nya byråns behof af vaktbetjänte

måste tillgodoses genom inrättande af nya tjänster af ifrågavarande slag.

Generaltullstyrelsen, hvilken sålunda funnit hinder möta att vid

inrättandet af den nya byrån minska antalet tjänstemän å öfriga byråer,

har beträffande den nya byråns personal till en början framhållit, att,

då ingen erfarenhet funnes rörande den omfattning, i hvilken allmänheten

inom och utom landet kunde komma att begagna sig af

rätten att hos styrelsen erhålla upplysningar — om än, af åtskilliga

tecken att döma, det kunde anses sannolikt, att sådant komme att

ske i stor utsträckning — det förslag, styrelsen i nämnda afseende

framlade, ingalunda kunde göra anspråk på slutgiltighet. Därest emellertid,

såsom styrelsen ansåge sig hafva skäl antaga, byråns personal

icke omedelbart blefve uppförd på ordinarie stat utan vederbörande

tjänstinnehafvare endast erhölle förordnande att tills vidare bestrida

respektive tjänster, syntes någon svårighet icke möta, att, i händelse

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

9

erfarenheten skulle visa, att minskning i tjänsternas antal kunde äga

rum, vidtaga härför erforderliga åtgärder. Styrelsen hade nämligen

vid afgifvandet af ifrågavarande förslag utgått från den uppfattning,

att personalens antal borde göras tillräckligt stort för att byrån genast

från början måtte kunna fylla de utan tvifvel rätt stora anspråk, som

komme att ställas på densamma, helst den möjlighet icke vore utesluten,

att byrån just under första tiden af sin tillvaro komme att

blifva anlitad i ännu större utsträckning än som tilläfventyrs efter

några år kunde blifva fallet. Styrelsen ansåge sig emellertid böra betona,

att ett motsatt förhållande lika väl kunde inträda och att flera tjänster

än de, styrelsen nu ifrågasatte, kunde visa sig erforderliga.

ifrågavarande nya byrå inom generaltullstyrelsen borde gifvetvis.

såsom ock tulltaxekommittén uttalat, förestås af en fjärde ledamot åt

styrelsen, alltså en byråchef, med enahanda åligganden som de, hvilka

enligt den för styrelsen gällande instruktion tillkomme öfriga ledamöter

af styrelsen. Någon närmare motivering för behofvet af en

byråchef såsom föreståndare för byrån ansåge generaltullstyrelsen icke

vara erforderlig. Anspråket att denne skulle vara en i varukännedom

förfaren och i tulltekniskt afseende väl utbildad person ansåge styrelsen

i allo befogadt. Såsom biträden åt chefen borde, såsom redan angifvits,

anställas fyra tjänstemän, nämligen en sekreterare, två byråassistenter

samt en registrator och aktuarie, hvarjämte för nödig betjäning

erfordrades åtminstone två vaktmästare. Med hänsyn till de göromål,

som borde åligga bemälda tjänstemän, syntes vid tillsättningen af de

två byråassistentbefattningarna hufvudsaklig hänsyn böra tagas till

vederbörandes tulltekniska utbildning, hvaremot i fråga om sekreteraren

samt registratorn och aktuarien sådan utbildning icke syntes

böra i första rummet komma i betraktande. De båda byråassistenterna

syntes nämligen böra hafva till åliggande att i allmänhet biträda

chefen för byrån med beredningen af de till byrån hörande ärenden,

hvilka ju till öfvervägande del blefve af tullteknisk natur, hvarjämte

endera af dem borde vid behof kunna inträda såsom vikarie för byråchefen.

Men härförutom borde dessa tjänstemän hafva sig ålagda

andra göromål, vid hvilkas fullgörande behofvet af tullteknisk utbildning

måste anses oafvisligt. Tydligt vore, att för afgörandet

inom styrelsen af tullbehandlingsfrågor erfordrades en liflig förbindelse

med någon af de tullmyndigheter, som hade till uppgift att handlägga

tullbehandlingsgöromål, och förnämligast med den, som kunde anses

vara i besittning af den rikaste erfarenheten på detta område.

Denna förbindelse hade hittills åvägabragts på det sätt, att i alla

Bih. till. Riksd. Prut. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 77 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

till styrelsens pröfning hänskjutna tullbehandlingsfrågor yttrande

infordrats från packhusinspektionen i Stockholm. I följd af det

växande antalet af dessa ärenden, hade emellertid under de sista

åren afgifvandet af ifrågavarande utlåtanden för inspektionens föreståndare

medfört ett arbete, som tagit i anspråk en så väsentlig del

af deras tid, att detsamma blifvit till hinder för deras egentliga uppgift,

att öfvervaka det vidlyftiga och på flera olika ställen i staden

försiggående arbetet med tullbehandling af inkommande varor. Då

det, på sätt tulltaxekommittén jämväl antydt, måste anses vara af

stor vikt, att inspektionens föreståndare finge mera odeladt ägna sig

åt sin nyssnämnda uppgift, ansåge styrelsen det synnerligen lämpligt,

om vid inrättandet af den nya byrån inom styrelsen sådana anordningar

kunde vidtagas, att den nödvändiga förbindelsen mellan styrelsen

och inspektionen kunde åstadkommas på annat sätt än det hittills

brukliga. Detta önskningsmål borde enligt styrelsens förmenande kunna

vinnas genom anställandet å byrån af ifrågavarande två tjänstemän,

för hvilka styrelsen tillåtit sig föreslå benämningen byråassistent. Det

skulle sålunda åligga dem att med uppmärksamhet följa tullbehandlingsgöromålen

i tullpackhusen i Stockholm för att därigenom blifva i tillfälle

att kunna inhämta de upplysningar och afgifva de yttranden, Indika

chefen för byrån kunde finna erforderliga för att städse befinna sig i

önsklig samverkan med det praktiska handläggandet af tullbehandlingsgöromål.

Härigenom skulle säkerligen ock en betydelsefull insats åstadkommas

till förverkligande af det med rätta framhållna önskningsmålet

af större likformighet i tullbehandlingen. Ytterligare étt steg

i nu angifna syften syntes kunna åvägabringas genom att bland nämnda

tjänstemäns åligganden upptaga skyldighet att, efter förordnande af

styrelsen, företaga inspektionsresor till tullförvaltningarna i riket.

Redan tullstatskommittén, liksom sedermera tulltaxekommittén, hade,

på tal om åtgärder för vinnande af likformighet i tullbehandlingen,

ifrågasatt anställandet af särskilda tjänstemän, hvilka skulle hafva att

under resor utöfva tillsyn öfver inkommande varors tullbehandling vid

rikets olika tullförvaltningar. Genom att bland ifrågavarande två

tjänstemäns åligganden upptaga omförmälda skyldighet skulle enligt

styrelsens förmenande de fördelar, hvilka inrättandet af särskilda reseinspektörer

ovedersägligen kunde förväntas medföra, kunna vinnas på

ett för statsverket så litet som möjligt betungande sätt.

Med det sålunda anförda trodde sig styrelsen hafva ådagalagt behofvet

och nyttan af inrättandet af ifrågavarande två byråassistentbefattningar.

Med hänsyn dels till vikten af de göromål, som sålunda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

11

skulle tillkomma innehafvarna af dessa tjänster, dels ock till angelägenheten

att alltid för tjänsterna kunna påräkna fullt kvalificerade personer

äfvensom att tillförsäkra tjänstinnehafvarna vederbörlig auktoritet, särskildt

vid förrättandet af omförmälda inspektionsresor, ansåge sig styrelsen

böra hemställa, att dessa tjänster förklarades tillhöra andra graden

och sålunda i afseende å tillsättning samt aflönings- och andra med

dem förenade förmåner blefve likställda med sekreterartjänster.

Då de åligganden, som enligt styrelsens förslag skulle tillkomma

nämnda två byråassistenter, syntes icke komma att lämna dem någon

mera afsevärd tid att deltaga i öfriga å byrån förekommande göromål,

erfordrades, anför generaltullstyrelsen vidare, gifvetvis för bestridandet af

dessa göromål särskilda tjänstemän. Såsom sådana göromål kunde nämnas,

förutom en ej obetydlig korrespondens för infordrande af upplysningar

och prof, delgifning af vissa beslut m. m., framför allt uppsättandet

af ett stort antal utgående expeditioner i tullbehandlingsärenden

äfvensom af utlåtanden i anledning af anförda besvär öfver styrelsens

beslut i sådana ärenden; vidare förande af åtskilliga diarier, bokhålleri

öfver de kostnader, som skulle af vederbörande frågeställare gäldas,

etiketterande, samlande och ordnande af inkommande prof, iordningsställande

af de prof, som skulle afsändas till vederbörande tullförvaltningar

och frågeställare, kungörande af viktigare beslut i tullbehandlingsärenden,

vårdande af byråns arkiv och bibliotek in. m. — allt göromål

för hvilkas förrättande erfordrades omsorg och noggrannhet, men däremot

icke såsom hufvudvillkor någon särskild tullteknisk utbildning.

Till bestridande af dessa göromål syntes två tjänstemän vara erforderliga,

nämligen en af andra graden, eller en sekreterare, och en af

första graden, eller en registrator och aktuarie. På sekreteraren

skulle ankomma att närmast öfvervaka och ansvara för göromålen

å byrån äfvensom att uppsätta de utlåtanden, till hvilka koncept

icke aflämnades af byråchefen, samt i öfrigt — där så kunde befinnas

erforderligt, med biträde af en amanuens — alla utgående expeditioner.

Öfriga nyss omförmälda göromål skulle förrättas af sekreteraren samt

registratorn och aktuarien gemensamt med biträde, i den mån omständigheterna

medgåfve, af byråassistenterna och tilläfventyrs amanuensen,

allt i enlighet med de närmare bestämmelser, som styrelsen

komme att utfärda.

Slutligen syntes för budskickning, upp- och inpackningsarbete,

afhämtande och afsändande af prof med flera dylika göromål å byrån

erfordras två vaktbetjänte.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

Vid bifall till hvad styrelsen sålunda hemställt i fråga om aflöningsförmånerna

åt byråchefen och öfriga tjänstinnehafvare å byrån skulle

desamma utgöra:

för

11

11

5?

11

11

11

byråchefen ...............................

sekreteraren ............................

en byråassistent......................

en d:o ......................

en registrator och aktuarie

en vaktmästare ....................

eller i summor

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Kronor.

Kronor.

. 4,400

2.000

. 3,000

1.500

. 3,000

1,500

. 3,000

1,500

. 1,800

1,200

500

300

500

300

. 16,200

8,300.

Till dessa aflöningsförmåner skulle, enligt generaltullstyrelsens

förslag, jämväl komma ålderstillägg. Styrelsen har nämligen hemställt,

att, därest någon tid skulle förflyta, innan ifrågavarande byråchefsämbete

och öfriga omförmälda tjänster kunde varda uppförda å

ordinarie stat, innehafvarna af sagda ämbete och tjänster måtte tillerkännas

rätt att för åtnjutande af ålderstillägg, enligt hvad därom

genom nådiga kungörelsen den 1 november 1878 vore stadgadt, tillgodoräkna

sig sin tjänstgöring å byrån äfven under nämnda tid; och

har generaltullstyrelsen föreslagit, att ålderstillägg skulle få utgå, till

byråchefen med 600 kronor efter fem års tjänstgöring, till öfriga tjänstemän

med 500 kronor efter respektive fem och tio års tjänstgöring,

således med tillhopa 1,000 kronor till dem hvar samt till vaktmästarna

med 100 kronor efter fem års tjänstgöring.

Vidkommande den resekostnads- och traktamentsersättning, som

borde utgå till byråassistenterna vid af dem i tjänsten företagna inspektionsresor,

har styrelsen ansett, att denna ersättning borde utgå efter

tredje klassen i gällande resereglemente.

Beträffande ifrågavarande tjänstebefattningar har generaltullstyrelsen

vidare hemställt, att byråchefen måtte, med afseende å såväl sättet för

hans utnämning samt honom tillkommande aflönings- och andra förmåner

som äfven åligganden, förklaras likställd med öfriga ledamöter

af styrelsen; att öfriga tjänstinnehafvare måtte, i afseende å sättet för

deras utnämning samt aflönings- och andra med deras tjänster förenade

förmåner, förklaras likställda med tjänstinnehafvare inom styrelsens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

13

byråer af motsvarande grad; och att de personer, som i egenskap af

byråchef och tjänstemän blefve anställda å byrån måtte, med afseende

å rätten till semester, förklaras likställda med ordinarie tjänstinneliafvare

af motsvarande grad å styrelsens öfriga byråer.

Utom de af generaltullstyrelsen ifrågasatta särskilda bestämmelserna

skulle emellertid inrättandet inom generaltullstyrelsen af en ny

byrå föranleda utfärdandet af arbetsordning för byrån samt möjligen

jämväl ändringar i vissa delar af den för styrelsen gällande instruktion.

Arbetsordningen syntes det ankomma på styrelsen att i sinom tid utfärda;

och vore därvid utan tvifvel värda allt beaktande de utaf tulltaxekommittén

gjorda uttalanden af önskvärdheten af snabb expedition

af å byrån förekommande ärenden, enkla och praktiska former för

arbetssättet samt kungörandet af viktigare beslut i upplysnings- och

tullbehandlingsärenden.

Beträffande det af tulltaxekommittén uttryckta önskemålet, att

chefen för den ifrågavarande nya byrån måtte komma att stå i erforderlig

beröring med landets näringsliv har styrelsen, som förklarat

sig till fullo uppskatta betydelsen däraf, för sin del uttalat den mening,

att en sådan beröring för närvarande icke torde kunna åstadkommas på

annat sätt än därigenom, att befintliga organisationer af handels- eller

industriidkare eller ock enskilda sådana personer frivilligt åtoge sig att vid

behof tillhandagå styrelsen med upplysningar. Sådana hade styrelsen ock,

då anledning därtill förefunnits, plägat begära hos enskilda näringsidkare,

hvilka i allmänhet beredvilligt lämnat desamma. Men styrelsen

ansåge sig dock böra framhålla, att det stundom kunde vara svårt att

bedöma, huruvida den opartiskhet, som måste utgöra en nödvändig

förutsättning för värdet af eu sålunda erhållen upplysning, förefunnes

hos den person, af hvilken upplysning kunnat begäras; och hade styrelsen

därför stundom, äfven då särskild teknisk undersökning strängt taget

icke varit erforderlig, för upplysnings erhållande anlitat de vetenskapsmän,

som under flera år tillhandagått styrelsen i nu ifrågavarande

afseende.

För egen del har departementschefen beträffande ifrågavarande

byrås organisation och de för densamma beräknade kostnader till

ofvanberörda statsrådsprotokoll anfört följande:

»Såsom jag redan förut erinrat, lärer det för handläggningen af

nu ifrågaArarande ärenden blifva nödigt att inom generaltullstyrelsen

inrätta en särskild byrå, till hvilken emellertid, på sätt styrelsen föreslagit,

torde böra öfverflyttas vissa grupper af de ärenden, som nu

Dcpartemcnti
chefcn.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

tillhöra andra afdelningar inom styrelsen, särskilt ärenden angående

tvister mellan godsägare och tullmyndighet angående varors tullbehandling,

hvilka ärenden nu tillhöra styrelsens revisionsbyrå. Likaså

torde, i enlighet med hvad styrelsen antydt, äfven en del af de ärenden,

6om nu handläggas af kanslibyrån, däribland sådana, som angå nederlags-

och transitrörelsen, lämpligen kunna till den nya byrån öfverföras.

Hvad angår organisationen af den nya byrån, anser jag, i likhet med

generaltullstyrelsen, det vara af vikt, att densamma redan från början utrustas

med nödiga arbetskrafter och sammansättes så, att allmänheten

må kunna påräkna såväl en sakkunnig granskning som ock — hvilket

naturligen vid ärenden af ifrågavarande slag är af särskild vikt — en

snabb behandling och expedition af inkommande ärenden.

På det att till byråns föreståndare, hvilken bör hafva till åliggande

att bereda och inom generaltullstyrelsen föredraga de till byrån

hörande ärenden äfvensom i öfrigt ansvara för deras riktiga handläggning,

må kunna erhållas en fullt kvalificerad person, är jag ense

med generaltullstyrelsen därutinnan, att denne tjänsteman bör erhålla

enahanda ställning, som eljest tillkommer byråchef.

Äfven synes mig ändamålsenligt och lämpligt, att, på sätt generaltullstyrelsen

föreslagit, inom den ifrågavarande byrån anställas två byråassistenter

med de åligganden och befogenheter, styrelsen angifvit.

Dessa tjänstemän, till hvilka skulle utses personer med tullteknisk

utbildning, skulle, på samma gång de hade att biträda byråchefen med

beredningen af de till byrån hörande ärenden, dessutom hafva till

åliggande, bland annat, att genom företagande af inspektionsresor

följa och öfva tillsyn öfver tullförfattningarnas tillämpning å skilda

orter inom landet. Den sålunda tilltänkta anordningen synes mig

kunna förväntas varda i flera afseenden fruktbärande. Jämte det en

önskvärd likformighet och säkerhet i tullbehandlingen böra därigenom

kunna i afse värd mån främjas, bör den sålunda föreslagna anordningen

ock sätta den nya byrån i stånd att ständigt följa den praktiska handläggningen

i orterna af sådana ärenden, hvilka ankomma på dess pröfning,

något som helt visst utgör eu viktig förutsättning för att dess

verksamhet skall blifva till den nytta, man däraf förväntar, äfvensom

i öfrigt sätta generaltullstyrelsen i stånd att på ett fullständigare

sätt än hittills träda i beröring med ortsmyndigheterna. Då i

regel en af ifrågavarande tjänstemän torde blifva upptagen af inspektionsresor

och en under tiden bör finnas tillgänglig inom byrån,

synes hos byrån böra anställas två assistenter; och synas dessa af skäl,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 117. 15

som generaltullstyrelsen anfört, böra likställas med andra gradens

tjänstemän.

I enlighet med hvad styrelsen föreslagit, synes ock resekostnadsoch

traktamentsersättning vid inspektionsresor, som af nyssnämnda

tjänstemän företagas, böra utgå efter tredje klassen i gällande resereglemente.

Äfven den af styrelsen föreslagna personal i öfrigt synes vara för

byråns verksamhet erforderlig.

Då jag sålunda i alla delar ansluter mig till generaltullstyrelsens

förslag i fråga om den tilltänkta nya byråns organisation, anser jag

mig likväl böra tillägga, att denna organisation naturligen tills vidare

i viss mån måste erhålla karakteren af en försöksanordning och att

det därför måhända snart nog kommer att visa sig, att antingen en

tillökning eller en minskning i den nu föreslagna personalen må finnas

påkallad. I följd däraf bör ock, intill dess någon tids erfarenhet

vunnits angående den nya byråns verksamhet, byrån endast uppföras

å extra stat.

Genom den förut omförmälda öfverflyttningen af vissa ärenden

till den nya byrån, hvilken, på sätt föreslagits, lämpligen synes böra

benämnas tullbehandlings- och upplysning sby rån, skulle visserligen någon

lättnad åstadkommas för generaltullstyrelsens öfriga byråer. Af hvad

styrelsen anfört i fråga om mängden af de göromål, som ankomma på

styrelsens handläggning, synes mig emellertid med full tydlighet framgå,

att, oaktadt nyssnämnda omständighet,'' den för den nya byrån erforderliga

personalen icke till någon del kan erhållas genom indragning

af en eller flera befattningar å styrelsens öfriga afdelningar. Tvärtom

torde, äfven ifall den nya byrån kommer till stånd och någon lindring

i följd däraf beredes de nuvarande byråerna i deras arbetsbörda, dessa

väl behöfva sin nuvarande arbetsstyrka för att på ett tillfredsställande

sätt medhinna de göromål, som tillhöra ämbetsverket.

I fråga om generaltullstyrelsens förslag till lönestat för den till

inrättande föreslagna nya byrån, har jag, på sätt redan af det föregående

framgår, i hufvudsak intet att erinra. Dock synes det mig icke

nödigt eller ens lämpligt att redan nu tillerkänna personalen rätt

till ålderstillägg å lönen. Om det förhållandet skulle inträffa, att byrån

skulle fortfara att vara uppförd på extra stat så länge, att skäl kunde

förefinnas, att en eller annan af personalen, i likhet med de ordinarie

tjänstemännen och betjänte inom generaltullstyrelsen, komme i åtnju
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

tande af dylik ökning å lönen, lärer Kungl. Maj:t säkerligen vid äskandet

af förnyadt anslag för byrån beakta samma förhållande.

Till de löneförmåner, som, enligt hvad jag nu anfört, synas mig

böra utgå till personalen å byrån, komma jämväl vissa andra utgifter

för byråns verksamhet. Byråchef och öfriga tjänstemän torde nämligen,

på sätt generaltullstyrelsen hemställt, böra komma i åtnjutande af

semester i likhet med ordinarie tjänstinnehafvare af motsvarande grad

å styrelsens öfriga byråer. Med afseende å ersättning till vikarie under

semester för tjänsteman å tullbehandlings- och upplysningsbyrån liksom

godtgörelse till möjligen erforderliga extra biträden samt expenser å

byrån erfordras emellertid icke något särskildt anslag. Utgifter af omförmälda

art kunna nämligen bestridas från de till generaltullstyrelsens

disposition för vikariatsersättningar, expenser m. m. ställda anslagsbelopp.

Ännu en af den nya byråns tillkomst föranledd utgiftspost, hvilken

redan föranledt ett Kungl. Maj:ts beslut i ämnet, återstår att

nämna. Jag syftar härmed på ersättning för hyra af lokal för byrån

och tillåter mig i detta afseende erinra om följande.

I underdånig skrifvelse den 22 oktober 1906 anförde generaltullstyrelsen,

att, då utredning för det dåvarande påginge angående inrättande

inom ämbetsverket af en så kallad tullteknisk byrå samt det

väl finge antagas, att denna byrå inom den närmaste tiden komme

till stånd, styrelsen ansett sig böra vidtaga förberedande åtgärder för

anskaffande af lokal åt nämnda byrå. De lägenheter, som af styrelsen

disponerades i störa tullhuset vid Skeppsbron, vore redan för sitt nuvarande

ändamål mycket knappa, hvadan något utrymme därstädes

icke funnes att för berörda byrå tillgå. Å andra sidan komme så

mycket samarbete att erfordras mellan styrelsens nuvarande afdelningar

och den tilltänkta nya byrån, att dennas lokal måste med nödvändighet

vara lätt tillgänglig från tullhuset. Ägaren till det tullhuset

angränsande huset n:o 40 vid Skeppsbron hade emellertid förklarat

sig villig att mot ett årligt hyresbelopp af 5,000 kronor åt

styrelsen upplåta till begagnande från och med den 1 januari 1907 den

två trappor upp i sistberörda hus belägna våning om sex rum med

tillhörande bekvämlighetsinrättningar äfvensom förbundit sig att, om

så begärdes och tillåtelse därtill lämnades, mot en årlig godtgörelse

af 200 kronor, medelst påbyggande af den mellan förenämnda två hus

redan befintliga täckta genomgång anordna en liknande direkt förbindelse

mellan sagda våning och styrelsens lokaler. Detta anbud

gällde dock endast under förutsättning, att hyreskontrakt blefve upp
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 117.

17

gjordt och undertecknadt före den 1 januari 1907. men hade ägaren

emellertid förklarat, att, om det ifrågasatta hyresaftalet komme till

stånd, detsamma finge anses upphäfdt från och med den 1 juli samma

år. därest framställning därom gjordes före den 1 därförutgångne juni.

Med tillkännagifvande häraf och enär den sålunda erbjudna lägenheten

syntes styrelsen blifva fullt ändamålsenlig och densamma i betraktande

däraf, att särskilt utrymme komme att erfordras för den nya

byråns profsamlingar och eventuellt äfven för laboratorium, ej heller

kunde anses blifva större än nödigt, hemställde styrelsen om berörda

lägenhets förhyrande för ändamålet.

Vid underdånig föredragning den 16 november 1906 af denna

generaltullstyrelsens skrifvelse fann Kungl. Maj:t godt ej mindre bemyndiga

styrelsen att med vederbörande på angifna villkor träffa aftal

om förhyrande för ifrågavarande ändamål af nämnda lägenhet för en

tid af fem år, räknadt från och med den 1 januari 1907. än äfven

förordna, att årliga hyresbeloppet, högst 5,200 kronor, skulle utgå af

tullmedlen.

Någon förhöjning af det förslagsanslag, som för, bland annat,

ändamål af nu ifrågavarande art finnes uppfördt å tullverkets omkostnadsstat.

synes emellertid icke af nu berörda anledning af nöden.

De medel, som för byråns verksamhet böra hos Riksdagen särskildt

äskas, torde sålunda inskränka sig till de belopp, som erfordras

för aflöning af byråns personal, utgörande sammanlagdt 24,500 kronor

för år räknadt.

I enlighet med hvad jag redan förut vid underdånig föredragning

af de till statsregleringen hörande frågor anfört beträffande beräknande

af nödigt anslag för nu förevarande ändamål, torde den författning,

som är afsedd att reglera det ifrågasatta nya förfarandet med afseende

å förhandsupplysning i tullbehandlingsfrågor, lämpligen böra träda i

kraft redan den 1 nästkommande juli, hvithet åter förutsätter, att den

nya byrå. som skulle hafva att handlägga dessa äienden, kan vid

samma tid träda i verksamhet.

I öfverensstämmelse härmed har ock i statsverkspropositionen för

ändamålet beräknats ett belopp af 36,750 kronor, motsvarande förenämnda

för aflöning af byråns personal erforderliga medel för tiden

från och med den 1 juli 1907 till 1908 års utgång.

Då sistnämnda belopp blifvit i nyssberörda proposition allenast

provisorisk beräknad, torde framställning nu böra hos Riksdagen göras

om anvisande af beloppet — hvithet i likhet med aflöningarna till

Bih. till lliksd. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afl. 77 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

Utskottets

yttrande.

generaltullstyrelsens personal i öfrigt torde böra utgå direkt af tullmedlen

— ä extra stat för år 1908, med rätt för Kungl. Maj:t att låta

förskottsvis uxrder år 1907 utanordna en tredjedel däraf, eller 12,250

kronor.»

Utskottet vill till en början erinra därom, att Kungl. Maj:ts ofvan

omförmälda proposition n:o 31, med förslag till förordning angående

rätt att hos generaltullstyrelsen erhålla upplysning rörande tullbehandlingen

af varor afsedda att till riket införas, vunnit Riksdagens bifall

med allenast en i förslagets § 4 vidtagen förändring beträffande rätten

att anföra besvär öfver generaltullstyrelsens beslut i vissa hithörande

frågor. Då såväl förslaget som Riksdagens beslut utgå från den förutsättningen,

att ifrågavarande upplysningar skola lämnas vederbörandegenom

en för ändamålet särskildt inrättad byrå hos generaltullstyrelsen,

lärer alltså frågan härom få anses vara genom Riksdagens berörda

beslut i princip afgjord, och utskottet torde endast hafva att yttra

sig om byråns organisation och de för densamma beräknade kostnader.

I förstnämnda afseende har utskottet, som delar den af departementschefen

uttalade åsikt om vikten af att byrån redan från

början utrustas med nödiga arbetskrafter och sammansättes så, att

allmänheten må kunna påräkna såväl en sakkunnig granskning

som ock en snabb behandling och expedition af inkommande ärenden,,

icke funnit något att erinra vare sig mot det föreslagna antalet

tjänstemän och betjänte nämligen en byråchef, en sekreterare, två

byråassistenter, en registrator och aktuarie samt två vaktmästare

eller mot att de båda byråassistenterna uppföras i andra lönegraden.

De för ifrågavarande personal föreslagna löneförmåner, som motsvara

de för tjänstinnehafvare af enahanda grad inom generaltullstyrelsen

bestämda löner, hafva ej heller gifvit utskottet anledning till erinran.

Jämväl synes, på sätt departementschefen uttalat, rätt till semester

böra tillerkännas byråns tjänstemän.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till bestridande af kostnader

för en tullbehandlings- och upplysningsbyrå inom

generaltullstyrelsen å extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 36,750 kronor, att utgå direkt af

tullmedlen, med rätt för Kungl. Maj:t att låta för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 117.

19

skottsvis under år 1907 utanordna en tredjedel däraf,

eller 12,250 kronor.

Stockholm den 3 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Det skulle här antecknas, att herrar D. Persson och A. Wiklund

icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:141 Skrifvelse till Konungen, angående anslag till bestridande af kostnaden för en tullbehandlingsoch upplysningsbyrå inom generaltullstyrelsen. s. 11 i texten