Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för styrelsen för Trollhätte kanaloch vattenverk att försälja tomter från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter vid Trollhättan m. m.

1907-05-03 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:118, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för styrelsen för Trollhätte kanaloch vattenverk att försälja tomter från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter vid Trollhättan m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

1

N:o 118.

Ank. till Riksd. kansli den 3 maj 1907, kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

bemyndigande för styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk att försälja tomter från de under styrelsens

förvaltning ställda fastigheter vid Trollhättan m. m.

(I. A.)

I en till Riksdagen den 4 april innevarande år aflåten, till statsutskottet

för förberedande behandling remitterad proposition (n:o 135)

har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att medgifva,

att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk finge enligt de föreskrifter,

som af Kungl. Maj:t utfärdades, ej mindre intill utgången af år

1909 försälja tomter från samtliga under styrelsens förvaltning ställda

fastigheter vid Trollhättan, än äfven genom upplåtelse af tomträtt eller

genom utarrendering eller på annat sätt, som funnes lämpligt, bereda

afkastning af den del af de under styrelsens förvaltning ställda egendomarna

vid Trollhättan, som icke försåldes och som ej vore för kanaloch

vattenverket omedelbart erforderlig;

att tillsammans med den fond, som enligt kungl. brefvet den 16 juni

1905 skulle bildas af köpeskillingarna för försålda tomter med inflytande

räntor, måtte bokföras alla de öfriga inkomster, som inflöte från det till

stadsplan indelade området vid Trollhättan jämte öfriga delar af de från

Nya Trollhätte kanalbolag inköpta hemmanen Stora och Lilla Hojum,

Stafvered och Hjulkvarn;

att af nämnda fond måtte dels utgå, förutom ersättningar för byggnader,

då sådana skulle af staten från tomtinnehafvaren lösas, de utgifter,

som erfordrades för ordnande, tillgodogörande och underhåll af de från

Nya Trollhätte kanalbolag inköpta fastigheterna, dels ock gäldas de

kostnader, som styrelsen af under händer varande medel förskjutit för

påbörjande af ordnandet af det genom kungl. bref den 21 september

1906 fastställda område för egna hem;

Bill. till lliksd. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 78 Käft. (N:o 118.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

att vidare från denna fond måtte användas ett belopp af högst 30,000

kronor till uppförande af några för försäljning eller uthyrning till arbetare

lämpliga byggnader, under villkor att därför inflytande köpeskillingar

eller hyror tillädes fonden;

att styrelsen måtte, enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t utfärdade,

från fonden utlämna byggnadslån till köpare af tomter inom det

af styrelsen i dess skrifvelse den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområdet;

att samma fonds årliga ränteafkastning måtte tagas i anspråk jämväl

för stadgad inbetalning till riksgäld skontoret af 3,6 procent ränta å den

köpeskilling, som staten erlagt till Nya Trollhätte kanalbolag vid inköp

af dess egendom, dock att af fondens ränteafkastning icke finge för nämnda

ändamål användas större belopp än att detsamma jämte öfrig under fonden

bokförd årlig afkomst från ifrågavarande egendom uppginge till sammanlagd!

44,280 kronor årligen, samt att öfverskottet af den årliga afkastningen

skulle tilläggas fonden;

att, därest Kungl. Magt sfi pröfvade lämpligt, måtte till riksgäldskontor

inlevereras kapitalbehållning å ifrågavarande fond, mot det att

räntebetalning å motsvarande belopp af nyssberörda köpeskilling upphörde;

att af de inkomster, som genom försäljning eller annorledes inflöte

från de enligt nådigt bref den 14 september 1906 under styrelsens förvaltning

ställda fastigheter samt från de af Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

iuköpta fastigheter, livilka funnes angifna i § 1 mom. a af

det med nämnda bolag upprättade köpekontraktet, måtte bestridas de utgifter,

som erfordrades för motsvarande områdens ordnande, tillgodogörande

och underhåll, med föreskrift att de medel, som icke användes

till berörda ändamål, skulle förräntas och räntan läggas till kapitalet;

att af de inkomster, som inflöte från öfriga af Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag inköpta fastigheter samt från de af ingenjören E.

Stridsberg och Trollhätte pappersbruksaktiebolag förvärfvade fastigheterna,

måtte bestridas de utgifter, som erfordras för motsvarande områdens

ordnande, tillgodogörande och underhåll, med stadgande tillika, att de

medel, som icke användes till berörda ändamål, skulle förräntas och räntan

läggas till kapitalet; äfvensom att sistnämnda inkomster och det kapital,

som af dem kunde hafva bildats, måtte, sedan elektrisk kraft börjat

levereras från statens blifvande kraftstation vid Trollhättan, redovisas

tillsammans med inkomsterna från kraftstationen och liksom dessa inlevereras

till statskontoret; samt

att tomter för samlingshus eller annan dylik byggnad inom egethemsområde

samt mark till folkparker och idrottsplatser finge, efter pröfning

af Kungl. Maj:t, afgiftsfritt upplåtas från fastigheter vid Trollhättan, som

vore ställda under styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk förvaltning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

3

Departementschefen har i detta ärende till förberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Uti skrifvelse den 19 maj 1904 (n:o 161) anmälde Riksdagen, bland

annat, att Riksdagen, med godkännande af npprättadt förslag till kontrakt

angående förvärfvande för Knngl. Maj:ts och kronans räkning af

Trollhätte kanalverk och viss annan Nya Trollhätte kanalbolags egendom,

medgifva, att Knngl. Maj:t finge i enlighet med samma kontrakt

träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets

räkning af den i kontraktet angifna egendom.

Sedan berörda kontrakt, på grund af nådigt bemyndigande, den

31 maj 1904 å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknats, tillsatte

Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 en kommitté med uppdrag att verkställa utredning

i fråga om villkoren för upplåtelse till enskilda af de från Nya

Trollhätte kanalbolag förvärfvade, till tomter indelade eller afsedda områden.

Uti sitt afgifna betänkande framlade kommittén till en början förslag

rörande försäljning och utarrendering af tomter inom det till stadsplan

indelade området vid Trollhättan, därvid kommittén i förstnämnda hänseende

föreslog, att dessa tomter skulle få försäljas till det af Nya Trollhätte

kanalbolag hvarje särskild tomt åsätta, i en betänkandet bifogad

förteckning upptagna försäljningsvärde, men att, där tomten vore oländig

eller af annan orsak för bebyggande mindre tjänlig, försäljningspriset

skulle få nedsättas intill 80 procent af nyssnämnda värde, med rätt för

Kungl. Maj:t att, om anledning därtill förekomme, medgifva försäljning

till än lägre pris.

Därjämte hemställde kommittén, att till utvidgning af stadsplanen

vid Trollhättan måtte afsättas ett öster om firman Nydqvist & Holms

järnväg beläget område, innehållande 1,743,000 kvadratmeter och utmärkt

med röda begränsningslinjer å en af vice kommissionslandtmätaren

grefve C. G. Taube år 1904 '' upprättad karta, hvaraf kopia bifogats

propositionen n:r 90 till 1905 års Riksdag.

Emellertid förklarade kommittén, som vid beräkning af denna areal

sade sig hafva tagit hänsyn till de för industrins utveckling gynnsamma

förhållandena inom Trollhättan, sig icke anse nuvarande folkmängd och

industriella inrättningar därstädes betinga, att hela detta område genom

dränering och anläggning af gator m. m. redan inom den närmaste

framtiden lämpades för bebyggande.

Tills vidare vore det, enligt kommitténs mening, tillräckligt att

inom ifrågavarande område ordna två mindre områden, det ena till fabrikstomter

och det andra till tomter för så kallade egna hem, hvilka

senare tomter kommittén ansett böra få en areal af en hvar omkring

600 kvadratmeter.

Kommittén

för verkställande

af utredning

ifråga

om villkoren

för upplåtelse

till enskilda

af områden,

som förvärfvats

från Nya

Trollhätte

kanalbolag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

De marker, som läge närmast intill Trollhättans järnvägsstation

och utefter firman Nydqvist & Holms järnväg, och hvilka på grund af

detta sitt läge vore synnerligen lämpliga för anläggning af fabriker,

borde afsättas för tomter till sådana ändamål samt för erforderliga gator

och järnvägsspår, hvilka dock syntes behöfva utläggas endast i den mån,

föryttring af fabrikstomter kunde ske.

Genom indelning af en del af det öfriga området till tomter för så

kallade egna hem blefve behofvet af ökadt bostadsområde, som gjorde

sig kännbart hufvudsakligast inom den kroppsarbetande befolkningen,

tillgodosedt, och syntes ett förslag till sådan tomtindelning icke för närvarande

böra omfatta mer än omkring ett hundratal tomter, ett antal

som måste anses fullt tillräckligt för den närmaste framtiden.

För att vinna upplysning angående antagliga medelkostnaden för

att med hänsyn till gator och afloppsledningar m. m. ordna ett dylikt

egnahemsområde hade på kommitténs uppdrag löjtnanten i väg- och

vattenbyggnadskåren O. Nordenstrahl utarbetat kostnadsberäkningar med

afseende å en plan, omfattande 122 tomter med en sammanlagd areal

af cirka 82,000 kvadratmeter. Beräkningarna hade uppgjorts för två

alternativa förslag, slutande det ena å en summa af 126,000 kronor och

det andra å 94,000 kronor. Kostnaden för ordnandet, fördelad per kvadratmeter

tomtyta, utgjorde således för det förra alternativet 1 krona

54 öre och för det senare 1 krona 15 öre.

Vid de inom kommittén uppgjorda beräkningarna, därvid förutsatts,

att gator, torg, och andra allmänna platser komrue att gratis öfverlämnas

till kommunen, hade en medelväg tagits mellan de af Nordenstrahl

beräknade två alternativen, så att kostnaden för hvarje kvadratmeter

tomtyta kunde beräknas uppgå till 1 krona 32Va öre. När nu staten

för 600,000 kvadratmeter af ifrågavarande marker betalt 250,000 kronor,

så skulle efter afdrag af till gator, torg och andra allmänna platser

anslagna 180,000 kvadratmeter, detta inköpspris, då det fördelades på

det återstående till tomtupplåtelse afsedda området, enligt kommitténs

kalkyl, blifva 60 öre för kvadratmeter. Tomtvärdet skulle sålunda på

detta område uppgå till 1 krona 92 Va öre, men då för fabrikstomterna

borde kunna betingas ett vida högre pris och hela området utöfver

berörda 600,000 kvadratmeter eller 1,143,000 kvadratmeter af staten

betalts endast efter markens jordbruksvärde, syntes berörda tomtvärde

kunna skäligen nedsättas och bestämmas till 1 krona 50 öre för kvadratmeter,

ett försäljningspris som syntes vara väl afvägdt med hänsyn

ej mindre till tomtområdets välbelägenhet än äfven till pris och öfriga

köpevillkor om deltagande i dränering och i vissa gators anläggning

och underhåll m. m., hvarom aftal skett vid köp af de mindre välbelägna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

5

tomterna å andra sidan af älfven, där under senare år ett samhälle af ett

ganska stort antal så kallade egna hem uppstått. Medgåfves därjämte,

såsom kommittén föresloge, åt köpare af tomt inom egnahemsområdet att

få åtnjuta de gynnsamma betalningsvillkor, som genom nådiga brefvet till

domänstyrelsen den 25 september 1896 blifvit bestämda, eller rätt att

under tio år med en tiondel om året inbetala köpeskillingen, bereddes

honom en förmån, som borde göra ifrågavarande tomter för köpare

synnerligen begärliga. Af köpare, som begagnade sig af nämnda lörmån

med afseende å köpeskillingens erläggande, borde genom inteckning i den

köpta lägenheten ställas säkerhet för köpeskillingen.

Under förutsättning att pris och betalningsvilkor vid försäljning af

egnahemstomter blefve bestämda i enlighet med hvad kommittén sålunda

föreslagit, ansåge kommittén, att upplåtelse af sådana tomter på arrende

under viss tid icke vore af behofvet påkallad och icke heller borde

ifrågakomma.

Fabrikstomt inom här ifrågavarande område borde hafva åtminstone

samma värde, hvartill närliggande byggnadstomter inom det till stadsplan

indelade området blifvit upptagna. I den mån vattenkraften i älfven blefve

tillgodogjord, syntes fabrikstomternas försäljningsvärde böra komma att

afsevärdt stiga. Kommittén ansåge, att sådan tomt borde föryttras till

det pris, hvartill konjunkturerna föranledde, dock icke understigande

tomtens förenämnda värde i förhållande till närliggande byggnadstomt

å planlagda området eller annorledes än mot kontant likvid vid tillträdet.

Hvad beträffade slutligen frågan ,om sättet för försäljning och utarrendering

till enskilda af tomter å det till stadsplan utlagda och det

till utvidgning af stadsplanen föreslagna området samt om hvilken myndighet,

som borde därmed hafva befattning, syntes, då de bestämmelser i

dessa hänseenden, som i allmänhet gällde i fråga om kronans fastigheter,

i betraktande af här förevarande säregna förhållanden och det stora

antal tomter, hvars försäljning eller utarrendering förestode, icke syntes

kunna utan stor olägenhet, omgång och tidsutdrägt tillämpas, ett enklare

och mera affärsmässigt förfarande här böra äga rum, och funne kommittén

ingen betänklighet vid att föreslå, att den styrelse, som finge sig förvaltningen

af ifrågavarande områden anförtrodd, äfven bemyndigades att,

sedan på styrelsens förslag blifvit af Kungl. Maj:t bestämdt, hyilka

delar af ifrågavarande områden borde under kronans egen disposition

bibehållas, å kronans vägnar, i enlighet med de grunder och villkor,

som för försäljning och utarrendering blefve fastställda, sluta aftal om

försäljning eller utarrendering af öfriga tomter och lägenheter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

Riksdagens

skrifvelse

år 1905.

Förslag af

styrelsen för

Trollhätte

kanal- och

vattenverk beträffande

egnahemsområdets

ordnande

m. m.

Med anledning af en på grundvalen af omförmälda kommittébetänkande

utarbetad proposition liar Riksdagen uti skrifvelse den 20 maj

1905, n:r 185, anmält, bland annat,

att Riksdagen medgifvit, att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

finge i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af kommittén

angifna grunder och enligt de särskilda föreskrifter, som kunde finnas

erforderliga och af Kung]. Maj:t utfärdades, ej mindre verkställa försäljning

af tomter från det till stadsplan indelade området vid Trollhättan

samt från ett omkring 100 tomter omfattande område för egna hem,

som konime att afsättas inom det öster om firman Nydqvist & Holms

järnvägsspår belägna, till stadsplanens utvidgning afsedda området,

sådant det blifvit till sina gränser angifvet å den af grefve Taube upprättade

kartan, än äfven genom utarrendering eller på annat sätt, som

funnes lämpligt, bereda afkastning af den del af den under styrelsens

förvaltning ställda jordegendomen, som icke försåldes och som icke vore

för kanal- och vattenverket omedelbart erforderlig.

Vid föredragning den 16 juni 1905 af Riksdagens berörda skrifvelse,

bär Kungl. Magt, bland annat, anbefallt styrelsen för Trollhätte kanal - och vattenverk att inkomma med underdånigt förslag till anordnande

inom det å den af grefve Taube upprättade kartan med röda begränsningslinjer

utmärkta, till stadsplanens utvidgning afsedda område af ett

lämpligt område till omkring 100 tomter för egna hem, hvardera af

omkring 600 kvadratmeters areal.

Uti skrifvelse den 12 april 1906, som den 23 i samma månad inkom

till civildepartementet, har styrelsen afgifvit förslag till egnahemsområdets

anordnande samt därvid anfört.

Åf det område, som afsetts för inridning af Trollhättans stadsplan

och som vore utmärkt å grefve Taubes karta, funne styrelsen det längst

mot nordost och mot hemmannen Hjulkvarn och Stallbacka gränsande

området, beläget på hemmanet Stafvered, vara det ojämförligt lämpligaste

för ändamålet.

För att emellertid få en lämplig anordning af egnahemsområdet

ansåge styrelsen det nödvändigt, att detsamma icke strängt begränsades

mot norr i enlighet med de å grefve Taubes karta angifna röda linjerna,

hvilka åt detta håll utgjorde gränserna mot kronans hemman Hjulkvarn

och Stallbacka. Genom en sådan utsträckning af egnahemsområdet finge

detsamma en naturlig afrundning och en förmånlig belägenhet med hänsyn

till vägar och dränering in. in.

Den del af egnahemsplanen, som å en af Kils Gellerstedts kommunaltekniska

byrå i Stockholm år 1906 upprättad karta vore utmärkt med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JS:o 118.

7

fulldragna linjer, innehölle 106 tomter eller det ungefärliga antal, Kungl.

Maj:t bestämt. Med prickade linjer vore angifvet ytterligare ett 90-tal

tomter att tagas i användning, i den mån sådant visade sig lämpligt.

Tomternas ytinnehåll växlade mellan 480 och 920 kvadratmeter.

Arealen hade i allmänhet hållits snarare öfver än under det i Kungl.

Maj:ts nådiga bref angifna ungefärliga mått, i syfte att tillräckligt

utrymme måtte beredas för planteringar och åkertäppor.

Planen upptoge utom egnahemstomter dels tomter för en skola och en

annan byggnad för allmänt behof, exempelvis samlingshus, kyrka och

dylikt, dels områden utlagda till folkpark och idrottsplats. Att kronan

uppläte fri mark till nyssberörda byggnader, syntes vara med billigheten

öfverensstämmande. Men jämväl anläggningar sadana som folkpark och

idrottsplats syntes böra af kronan befordras genom kostnadsfri upplåtelse

af härför lämpliga områden och genom deras ordnande, om ock på

enklaste och billigaste vis. Trollhättans kommunalstämma hade redan

den 23 maj 1904 på förslag af Trollhättans »kommitté för ungdomens

förädling» gjort hemställan hos styrelsen om upplåtande af lämpliga och

tillräckligt stora områden för folkparker, och beliofvet åt sådana kunde

styrelsen icke annat än vitsorda. I ett samhälle sådant som Trollhättan,

hvars 6,000 invånare hufvudsakligast bestode af kroppsarbetare och

deras familjer, vore dylika anläggningar af största betydelse, synnerligast

om i sammanhang därmed anordnades lämpliga idrottsplatser. Idrott,

rätt utöfvad, syntes utgöra den bästa motvikt mot dryckenskap och sedeslöshet,

I Trollhättan vore det icke en dag för tidigt att väcka intresset

för nyttiga kroppsöfning^, och detta kunde åter ej ske, utan att lämplig

plats härför ordnades.

Styrelsen har vidare meddelat, att bland de lör egnahemstanken

intresserade inom Trollhättans kommun tvifvel yppats, huruvida kroppsarbetarna

förmådde betala det pris af 1 krona 50 öre kvadratmetern,

som Riksdagen bestämt för tomter inom egnahemsområdet, och har

styrelsen i detta sammanhang redogjort för innehållet i en till styrelsen

ställd skrifvelse, som beslutits vid ett i Trollhättan för behandling åt

frågan den 8 mars 1906 hållet möte, hvilket varit besökt af omkring

400 personer. I denna skrivelse framhalles, att, pa sätt åt vid skrifvelsen

fogade beräkningar framginge, kostnaderna för ett eget hem med

de tomtpris, som vore bestämda, och med de byggnadspris, som vore

rådande, konune att ställa sig så höga, att endast sadana arbetare kunde

tänka på att begagna sig åt tillfället, hvilka hade erforderligt kapital

att börja med. Men ensidigt vore emellertid, att icke blott sådana utan

äfven andra särskildt yngre arbetare, som hufvudsakligen hade sin arbetsförtjänst

att lita till, kunde genom sparsamhet, dock utan att nödgas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

drifva denna därhän, att de behöfde lida nöd, beredas möjlighet att

komma under eget tak i eget hem. Då en arbetares inkomst i regeln

uppginge till 600 å 800 kronor om året, insåges lätt, att en årlig utgift

för bostad och hem uppgående, enligt de gjorda beräkningarna, i lindrigaste

fall till 370 kronor 50 öre under första och 361 kronor 20 öre

under andra amorteringsåret, helt enkelt vore för honom en omöjlighet,

särskild! om han hade familj att försörja. På grund häraf och för att

i möjligaste mån bereda dem det gällde utsikt att kunna begagna sig

af det för deras räkning upplåtna egnahemsområdet ville mötet anhålla,

att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk måtte gå i författning

om, att det af Riksdagen bestämda priset för egnahemstomterna af 1

krona 50 öre kvadratmetern måtte sänkas så mycket som möjligt och ej

komma att öfverstiga 75 öre för kvadratmeter.

Styrelsen har därjämte insändt utdrag af protokoll, fördt vid

kommunalstämma med Trollhättans kommun den 29 mars 1906, samt

skrifvelser från förste extra provinsialläkaren i Trollhättans distrikt samt

byggnadsnämnden och ordföranden i frisinnade föreningen i Trollhättan,

utvisande att de af arbetare bebodda lägenheterna i Trollhättan vore

öfverbefolkade, och att behofvet af förbättring i bostadsförhållandena

genom främjande af egnahemsrörelsen vore i hög grad af nöden.

Styrelsen har vidare anfört.

Af de ingifna kostnadsberäkningarna för egna hem af olika storlek

syntes det styrelsen framgå, att en sänkning af tomtpriset vore synnerligen

önskvärd, om man ville kraftigt befordra egnahemsplanens

snara förverkligande. Att krokan åter på allt sätt borde främja detta

mål, torde icke särskild! behöfva framhållas. Styrelsen hade därför

låtit verkställa undersökningar och uppgöra kostnadsförslag för anläggning

af vägar och afloppsledningar inom det område, som nu afsåges

för egna hem, för att utröna, huruvida berörda kostnader icke kunde

ställa sig afsevärdt lägre än de för de förut ifrågasatta platserna beräknade.

Styrelsen ansåge nämligen, i likhet med ofvan nämnda, af Kungl.

Maj:t tillsatta kommitté, att kronan borde ombestyra och bekosta vägar

jämte afloppsledningar till tomtgränserna, ty endast på sådant sätt kunde

egnahemskolonien ordnas på tillfredsställande sätt. Underhållet af dessa

anläggningar borde likaledes, åtminstone till en början och intill dess

kommunen kunde komma att öfvertaga desamma, bekostas af kronan.

Däremot hade Trollhättans kommun förklarat sig villig framdraga vattenledning

till egnahemsområdet. Kostnadsberäkningen hade gifvit följande

siffror:

För ordnande af vägar af tillsvidare 6 meters bredd inom det å

den uppgjorda planen med heldragna linjer utmärkta tomtområdet och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

9

för anläggning af underjordiska afloppsledningar inom detsamma blefve

kostnaden fördelad på kvadratmeter tomtyta 74 öre. Om biledningarna

tillsvidare finge utmynna i det å kartan angifna öppna diket, sedan detsamma

rensats och fördjupats, blefve motsvarande kostnad 59 öre. Motsvarande

kostnad för egnahemsområdet i dess helhet syntes i betraktande

af utvidgningens lämpliga läge i afloppshänseende snarare närma sig den

senare än den förra siffran.

Då nu Stafvereds mark vid köp från Nya Trollhätte kanalbolag

betingat ett pris af allenast 6 öre kvadratmetern och de behöfliga områdena

af Hjulkvarn och Stallbacka ej behöfde upptagas till högre pris,

blefve kronans kostnad för tomterna, sedan kostnaden för till vägar,

torg in. m. behöflig mark lagts på tomtarealen, högst 9 öre per kvadratmeter

tomtyta.

Vid sådant förhållande och då de delar af berörda hemman, hvilka

komme att utläggas till industritomter, måste kunna inbringa betydligt

högre försäljningspris, och då vissa delar af egnahemsområdet jämväl

kunde åsättas högre värde än andra, funne styrelsen det lämpligt, att

minimipriset för egnahemstomterna sänktes till 85 öre kvadratmetern

under förutsättning, att styrelsen i öfrigt bemyndigades bestämma tomtprisen

för desamma med hänsyn till belägenhet, konjunkturer o. d.

Men äfven om priset för egnahemstomterna sålunda i allmänhet

blefve sänkt, kvarstode dock • svårigheter för obemedlade köpare att

komma i åtnjutande af de fördelar ett eget hem medförde, och dessa

svårigheter vore af naturliga skäl störst för de yngre, oftast i saknad

af besparingar varande arbetarna, för hvilka egnahemstankens betydelse

kanske vore störst. Kronan skulle nämligen blifva innehafvare af inteckning

i tomten till dess köpeskillingen vore inbetald, och byggnadslån

torde under sådana omständigheter ej lätt kunna erhållas. Styrelsen

vågade därför framkasta tanken på, att från den förut omnämnda tomtförsäljningsfonden

byggnadslån skulle kunna i särskilda fall utlämnas.

Helt visst vore en sådan lånerörelse utan afsevärd risk, därest betryggande

föreskrifter för låns utlämnande af Kungl. Magt utfärdades. Men

säkerligen skulle å andra sidan ett sådant medgifvande i hög grad underlätta

egnahemsområdets bebyggande och därigenom främja de synnerligen

viktiga mål, som egnahemstanken afsåge.

Måhända skulle kunna anmärkas, att försäljning af tomter inom

egnahemsområdet öfver hufvud taget icke borde äga rum, utan att desamma

endast borde upplåtas på viss tid. Men innan lagen ändrades

därhän, att inteckning kunde beviljas i sådan tomt eller därå uppförda

byggnader, torde ett förbud mot försäljning med full äganderätt så godt

’ Bill. till Rilcsil. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afä. 78 Haft. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

Öfver
intendents
ämbetets
utlåtande.

som fullständigt hindra bildandet af egna hem och detta så mycket mer,

som i vårt land endast tryggheten vid den oinskränkta äganderätten

ännu så länge torde kunna locka den jämförelsevis obemedlade att ikläda

sig de uppoffringar, som gifvetvis vore förbundna med åstadkommandet

af ett eget hem. Med hänsyn till nyssnämnda riktning i tomtpolitiken

torde emellertid ett medgifvande för styrelsen att försälja tomter böra

lämnas endast tillsvidare.

På grund af det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen medgifva, dels att styrelsen finge i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den ingifna planen anordna ett egnahemsområde

vid Trollhättan samt tillsvidare försälja tomter därå till ett pris af minst

85 öre per kvadratmeter, med rätt för köparen att inbetala köpeskillingen

under loppet af tio år med en tiondel om året, såvida han för oguldna

delen af köpeskillingen ställde säkerhet genom inteckning i tomten, dels

att områden för byggnader af allmänt behof samt för folkpark och idrottsplats

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med samma plan finge afgiftstritt

upplåtas, dels ock att styrelsen finge enligt de närmare bestämmelser,

som Kungl. Maj:t utfärdade, från den tomtförsäljningsfond, som

bildades af inflytande köpeskillingar för försålda tomter, utlämna byggnadslån

till köpare af egnahemstomter inom det för sådana tomter

afsedda området vid Trollhättan.

Ofverintendentsämbetet, som anbefallts att afgifva underdånigt utlåtande

öfver styrelsens framställning, har anmält, att ämbetet icke funnit

något att för sin del i ärendet erinra.

Uti en till styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk aflåten

skrifvelse af den 25 maj 1906 meddelade dåvarande chefen för civildepartementet,

att proposition i ärendet icke kunnat aflåtas till 1906 års

Riksdag. Då det emellertid vore att motse, att efter påbörjande af arbetena

med en elektrisk kraftstation vid Trollhättan in. in. svårighet

komme att uppstå för arbetare, som antagligen under året i stor mängd

ankomme till Trollhättan, att där erhålla bostäder, anhöll departementschefen,

att styrelsen ville snarast möjligt inkomma med yttrande och

förslag rörande möjliga provisoriska åtgärder för anskaffande af arbetarbostäder

vid Trollhättan. I sammanhang därmed öfverlämnades till

styrelsen, för att tagas i öfvervägande vid afgifvande af omförmälda

förslag, en skrift, som enligt beslut å ett möte med Trollhättans arbetare

till Kungl. Maj:t aflåtits och däruti framhållits behofvet af anskaffande af

ytterligare arbetarbostäder vid Trollhättan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

11

Till följd af departementschefens berörda anhållan har styrelsen uti

skrifvelse den 27 juli 1906 meddelat, att styrelsen gått i författning om

att uppföra baracker för det folk, som vore sysselsatt vid kraftstationens

anläggning och som icke kunnat finna bostad på annat sätt, samt vidare anfört.

Med kännedom därom, att arbetarna hellre sökte få innebo i

redan befintliga arbetarlägenheter än begagnade sig af baracker, hvilka

naturligtvis endast hade rum, afsedda för ett större antal personer, vore

det ur hygienisk och moralisk synpunkt af vikt, att de permanenta arbetarbostäderna

såväl ökades till antalet som förbättrades till sin beskaffenhet.

Vidare måste man antaga, att en hel del af de tillfälligtsvis

anställda gifta arbetarna, och sannolikt den bästa delen bland dem,

önskade att medtaga familjen till Trollhättan och bosätta sig där. Det

vore nämligen uppenbart, att vid Trollhättan åtskilliga större anläggningar

komme att utföras under en längre följd af år framåt, och att

äfven sedermera godt tillfälle till arbetsförtjänst, både af tillfällig och

stadigvarande natur, komme att yppa sig.

Med hänsyn därtill vore det nödvändigt att redan nu bereda möjlighet

till byggande af ökadt antal permanenta arbetarbostäder. Ån

större blefve behofvet af sådana, sedan statens kraftstation och de därmed

förbundna industrierna kommit i gång, hvarigenom den fasta arbetarstammen

blefve i hög grad tillökad.

Nybyggnader måste emellertid i hufvudsak uppföras på kronans

mark, eftersom kronan vore ägare till den ojämförligt största delen af

tomterna inom Trollhättans planlagda område och af den mark, som

närmast gränsade därintill. Med de tomtpris, som vore fastställda inom

stadsplanen, kunde arbetarbostäder där icke uppföras annat än i form

af större byggnader med ett större antal lägenheter, en bostadsform,

som i synnerhet för ett samhälle som Trollhättan vore föga tilltalande.

Den ojämförligt bästa bostadsformen vore naturligtvis de så kallade egna

hemmen, och anordnandet af sådana borde därför i möjligaste mån underlättas

och påskyndas.

På grund häraf syntes det styrelsen vara den för tillfället lämpligaste

utvägen för beredande af erforderligt antal nya arbetarbostäder

vid Trollhättan, att Kung!. Maj:t med godkännande af den af styrelsen

ingifna planen till egnahemsområde vid Trollhättan lämnade styrelsen

bemyndigande att omedelbart påbörja dess ordnande. Visserligen torde

någon försäljning i större skala af tomter inom detta område icke kunna

förväntas, innan prisbestämmelserna för desamma blefve jämkade enligt

styrelsens underdåniga förslag den 12 april 1906, och en sådan jämkning

fordrade Riksdagens medgifvande. Men eu del välbelägna tomter

torde dock omedelbart kunna finna köpare äfven till det af Riksdagen

Styrelsens

förnyade hemställan

ang.

egnahemsområdet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

år 1905 fastställda pris af 1 krona 50 öre kvadratmetern, i synnerhet om

styrelsen finge rätt att utlämna byggnadslån till köpare af egnahemstomter.

För att ytterligare främja arbetarbostadsfrågan vore det vidare

synnerligen lämpligt, att ett antal egnahemsbyggnader genom styrelsens

försorg uppfördes inom det föreslagna egnahemsområdet. Dessa kunde

då att börja med uthyras åt lämpliga förmän och arbetare — särskildt

åt sådana, som vore vid kanal- och vattenverkets arbeten anställda —

och sedermera i mån af tillgång och efterfrågan försäljas. Om styrelsen

anlade några byggnader inom egnahemsområdet, vunnes äfven den fördelen,

att dessa kunde tjäna till mönster för den enskilda byggnadsverksamheten

och denna därmed länkas in på sådana vägar, att såväl

ändamålsenlighet och soliditet som smakens fordringar behörigen tillgodosåges.

På grund af det anförda har styrelsen i underdånighet hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte godkänna den plan till anordnande af egnahemsområdet

vid Trollhättan, hvilken framlagts i styrelsens underdåniga

skrifvelse den 12 april 1906;

att styrelsen måtte erhålla bemyndigande att dels omedelbart påbörja

ordnandet af egnahemsområdet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

nyssberörda plan och försälja tomter inom detsamma i enlighet med

Riksdagens beslut år 1905, dels ock uppföra ett antal till egna hem

lämpliga byggnader inom ifrågavarande område, hvilka sedermera enligt

styrelsens närmare bepröfvande finge uthyras eller försäljas; samt

att styrelsen för ändamålet finge använda högst 30,000 kronor af den

fond, hvilken bildades af inflytande köpeskillingar för försålda tomter.

Kung]. Maj-.ts Vid ärendets föredragning den 21 september 1906 har Kungl. Maj:t,

b se^pt. i90621 som anseR sig icke utan Riksdagens medgifvande kunna lämna tillstånd

vare sig till anordnande af egna hem å annat område än det, som omförmäldes

i Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1905, eller till att inom

sistberörda område afgiftsfritt upplåta tomter för allmänna byggnader

eller mark till folkpark och idrottsplats, godkänt allenast den del af den

utaf styrelsen ingifna egnahemsplanen, som vore belägen inom hemmanet

6/24 mantal Stafvered och söder om en å planen med röd färg inritad

linje, dock med undantag af de områden för allmänna byggnader samt

för folkpark och idrottsplats, som af styrelsen föreslagits skola af kronan

afgiftsfritt upplåtas.

Därjämte har Kungl. Maj:t, som funnit det af styrelsen väckta förslaget

att å ifrågavarande område uppföra till egna hem lämpliga byggnader

likasom frågan om användande af medel från omförmälda fond

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

13

till annat än det i Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1905 föreskrifna

ändamål böra underställas Riksdagens pröfning, funnit godt bemyndiga

styrelsen att påbörja ordnandet af egnahemsområdet i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den godkända planen. Härför erforderliga kostnader

skulle af styrelsen bestridas med under händer varande medel mot ersättning,

hvarom Kungl. Maj:t ville framdeles förordna.

Slutligen bemyndigade Kungl. Makt styrelsen att inom den af KungL

Maj :t godkända planen för egnahemsområdet verkställa försäljning af

tomter efter ett pris af 1 krona 50 öre kvadratmetern, med rätt för

köparen att inbetala köpeskillingen under loppet af tio år med en tiondel

om året, såvida han för oguldna delen af köpeskillingen ställde säkerhet

genom inteckning i tomten.

Uti skrifvelse den 21 januari 1907 har styrelsen slutligen, under

framhållande att största möjliga rörelsefrihet borde lämnas styrelsen i

fråga om försäljning och upplåtelse af de jordområden, som vore ställda

under styrelsens förvaltning, vidare anfört.

Från många håll hade förfrågningar redan ingått, huruvida icke

lämpliga områden för industriella anläggningar m. in. kunde förvärfvas

vid Trollhättan, men måst besvaras nekande eller med hänvisning till

framtiden. Enligt Riksdagens beslut af år 1905 hade styrelsen visserligen

rätt att försälja tomter inom det område, för hvilket Kungl. Maj:t

den 14 oktober 1904 och den 28 juli 1905 fastställt regleringsplan, och

inom det egnahemsområde, hvars omfattning Kungl. Maj:t den 21 september

1906 tillsvidare bestämt. Men dessa tomter vore icke lämpade

eller afsedda för större fabriksanläggningar och därmed sammanhängande

byggnader. Möjligheten att fördelaktigt afsätta energi från kraftstationen

vore emellertid i väsentlig män beroende på att styrelsen såge sig

i stånd att upplåta för industrier lämpliga tomter, och underhandlingar

om leverans af energi torde ofta få ställas i beroende af platsfrågan och

tomtpriset. Vid sådant förhållande ansåge styrelsen det vara oafvisligen

nödvändigt, att styrelsen jämväl erhölle bemyndigande att försälja tomter

af de under dess förvaltning ställda områden.

Häremot skulle visserligen kunna invändas, att i stället för försäljning

af mark upplåtelse på viss tid borde ifrågakomma, men så länge

sådan lagändring icke åstadkommits, att lån mot inteckning kunde erhållas

i med nyttjanderätt upplåten fastighet, torde sistnämnda möjlighet

i allmänhet få lämnas ur räkningen. Säkerligen kunde högst få industriella

företag för närvarande åvägabringas i vårt land, om icke den

säkerhet funnes, som läge i äganderätten till det område, å hvilket kost
-

Hemställan

af styrelsen

om allmänt

tillstånd till

försäljning

eller upplåtelse

af tomter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

samma anläggningar skulle utföras, och om det hela skulle baseras på

en fullständig amortering under den jämförelsevis korta tid en jordupplåtelse

då kunde omfatta. Ej heller syntes för industrins utveckling erforderliga

bostäder kunna komma till uppförande i tillräckligt antal, om

upplåtelseformen utan inteckningsmöjlighet skulle fastslås. En föreskrift

i antydt syfte skulle .sålunda helt enkelt verka förlamande på den utveckling,

som man hoppats skola uppstå vid Trollhättan. En annan

synpunkt vore ju ock att staten borde bereda sig afkastning af de jordområden

den förvärfvat eller redan förut ägt vid Trollhättan och icke,

såsom i ett fall redan skett, nödga spekulanter på energi att göra jordinköp

utanför de staten tillhöriga egendomarna. Härtill komme, att

tendens till jordspekulation omkring statens egendomskomplex redan visat

sig, och att sålunda, om staten icke afyttrade någon del af sina områden,

industrien och bebyggandet komme att sätta sig fast på enskild

mark, där full äganderätt kunde erhållas, men där från det allmännas

och från Trollhätteverkens synpunkt sedt utvecklingen icke kunde ledas

in i så lämpliga banor, som om de släpptes in på statens mark. Det

torde äfven, säger vidare styrelsen, få betonas, att de staten tillhöriga

områdena vid Trollhättan vore af så stort omfång, att endast en mindre

del af desamma under den närmaste tiden syntes kunna blifva föremål för

en eventuell försäljning, och att staten därför i allt fall hade kvar tillräckligt

vidsträckta områden för att kunna behålla sitt inflytande öfver

jordvärdestegringen.

Om och när en ny lag om tomträtt blefve antagen, inträdde andra

förhållanden. Åtminstone då det gällde uppförande af bostäder, syntes en

upplåtelse på 100 år med inteckningsmöjlighet kunna kännas jämförelsevis

betryggande. Men huruvida industrien kunde utan olägenhet afstå

Irån den fulla äganderätten, vore väl tvifvelaktigt. I allt fall torde, menar

styrelsen, en industriell anläggning hellre sätta sig ned på mark, där

tull äganderätt kunde vinnas, än på sådan, där endast upplåtelse på —

låt vara — lång tid stode att få. Med hänsyn härtill ansåge styrelsen,

att, äfven om den nya lagen om tomträtt skulle blifva antagen, försäljning

af mark borde få ifrågakomma, om ock upplåtelseformen med förkärlek

borde väljas. Valet måste göras beroende af förhållanden för

hvarje fall, och syntes kunna öfverlämnas åt styrelsen, som närmast

torde vara i tillfälle att träffa detsamma. En fullmakt för styrelsen att

äfven försälja mark syntes så mycket hellre kunna lämnas, som styrelsens

åtgöranden vore underkastade kontroll ej allenast af Riksdagens

revisorer utan äfven af särskilda, af Kungl. Maj:t årligen utsedda sådana.

I afseende på prissättningen vore att märka, det jorden kunde åsät
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

15

tas ett betydligt växlande pris allt efter dess belägenhet, dess lämplighet

för olika ändamål, syftet för dess användning m. m., och att priset, som

äfven antydts, stundom borde bestämmas i sammanhang med uppgörelse

om energileverans. Det syntes sålunda näppeligen vara möjligt och i

allt fall icke ändamålsenligt att fastslå vissa pris för olika områden,

utan borde åt styrelsen kunna lämnas bemyndigande att träffa aftal om

försäljning af mark till högsta möjliga pris, hvarvid hänsyn borde tagas

till såväl de i trakten rådande jordvärdena som till de försäljningspris,

hvilka af Riksdagen fastslagits för vissa tomter inom ofvan närmare angifna

reglerade områden.

Med stöd af det anförda har styrelsen hemställt om bemyndigande

att försälja eller med nyttjanderätt upplåta tomter å de under styrelsens

förvaltning lagda fastigheter vid Trollhättan.

Såsom redan nämnts har styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

tidigare erhållit tillstånd att försälja tomter dels från det till stadsplan

indelade området vid Trollhättan, dels ock från ett inom viss angifven

del af de från Nya Trollhätte kanalbolag inköpta egendomarna

afsatt område för egna hem. Styrelsen har nu hemställt om bemyndigande

att försälja eller med nyttjanderätt upplåta tomter från samtliga

under styrelsens förvaltning ställda fastigheter vid Trollhättan med rätt

för styrelsen att bestämma de närmare villkoren därför. Ifrågavarande

fastigheter innehålla en areal öfverstigande 1,100 hektar, på sätt framgår

af följande utaf mig införskaffade förteckning:

D Trollhättans socken.

I. Hjulkvarn XU mantal ......................................... 15,7 tiar

II. Stafvered ''724 mtl. utom planlagda området 78,8 har

III. Iloijum, Lilla Va » » » » 122,8 har

IV. Hoijum, Stora 1 » » » j> 215,3 har

Tomter inom planlagda området vid stats
inköpet

1904 till II, III & IV hörande... 18,0 har

V. Olidan 7s mtl....................................................... 27,6 har

VI. Åker V2 mtl.......................................................... 83,2 har

Spikön, 0. Malgön, Gullön, Toppöarna och

önan..................................................................... 3,8 liar

Gärdhems socken.

VII. Sylte Kronogården V» mtl............................... 151,1 har

VIII. Stubbereds kvarn ............................................... 0,3 har

Transport 716,6 har.

565,2 har.

151,4 har.

Departements
chefens
yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

V. Tunhems socken.

Transport

716,6 har.

IX. Stallbacka 1 mtl....................................................

a. Åtta holmar i Göta älf....................................

167,2 kar

13,5 har

180,7 har.

Vassända-Naglums socken.

X. Ladugården Flundbogården 1U mtl................

XI. Knorren Vs mtl..................................................

XII. Arvidstorp Vs mtl...........................................

XIII. Åppleknäppen eller Hälltorp V* mtl.............

XIV. Åkerström 1 i mtl..........................................

XV. Afsöndring från Skärsbo....................................

XVI. Afsöndring från Torsered V« mtl...................

39.9 har

29.1 har

46.9 har

40,6 har

34,0 har

0,5 har

13.2 har

204,2 har.

Hjärtums socken.

XVII. Afsöndring från Intagan...................................

1,7 har

1,7 har.

Summa 1,103,2 har.»

Redan den förut omförmälda, af Kungl. Maj:t år 1904 tillsatta

kommittén framhöll, att vid försäljning och utarrendering af områden

från de under styrelsens förvaltning ställda egendomarna borde tillämpas

ett enklare och mera affärsmässigt förfarande än som i allmänhet gällde

i fråga om kronans fastigheter; och Riksdagen medgaf också, såsom

framgår af den här ofvan lämnade redogörelsen, en ganska vidsträckt

frihet i fråga om bestämmande af köpevillkoren beträffande tomterna

inom det planlagda området.

Om, såsom jag tager för gifvet, medel vid innevarande års riksdag

beviljas till fortsättande och fullbordande af den föreslagna kraftstationen,

och denna följaktligen kan beräknas vara färdig att tagas i anspråk under

senare delen af år 1909, lärer det vara nödvändigt att vidtaga mått och steg

för att de, som hafva för afsikt att vid Trollhättan med hjälp af därifrån

levererad elektrisk energi upprätta nya industrier, blifva i tillfälle att inom

kort utse lämpliga byggnadsplatser och påbörja sina anläggningar. Såsom

styrelsen påpekat, har redan visat sig tendens till jordspekulation å

platser omedelbart utanför de staten tillhöriga fastigheterna. Detta torde

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

17

gifva vid handen, att de områden, hvarifrån enligt Riksdagens medgifvande

försäljning af tomter nu må äga rum, icke lämna tillräckligt utrymme

för val. Jag anser det därför vara öfverensstämmande med

statens intresse, att rätten till försäljning utsträckes, och jag finner det

också vara lämpligt att gifva styrelsen, enligt dess hemställan, ett allmänt

bemyndigande att från de under dess förvaltning ställda egendomarna

försälja eller upplåta tomter på de villkor, som styrelsen pröfvar

vara för staten i hvarje särskildt fall mest fördelaktiga.

Uppenbart torde nämligen vara, att i fråga om ett affärsföretag af

den omfattning och betydelse, Trollhätte kanal- och vattenverk snart

kommer att erhålla, vid tomtförsäljningar en sådan mängd skiftande

omständigheter komma att spela in vid bedömande af prisfrågan, att

det ej kan på förhand ens närmelsevis afgöras, hvilka köpevillkor i

hvarje särskildt fall kunna anses vara de för staten mest gynnsamma.

Det sätt, hvarpå Trollhätteverken under den nuvarande ledningen

skötts, synes mig innefatta en god borgen för att det ifrågasatta bemyndigandet

skall utnyttjas till den största möjliga fördel för staten,

och för öfrigt lära vederbörande revisorer ej underlåta att ägna särskild

uppmärksamhet åt denna sida af det stora affärsföretaget.

Bemyndigandet synes mig emellertid lämpligen kunna inskränkas

att gälla "intill utgången af år 1909. Kraftstationen torde då vara färdig,

och möjligen kunna förhållandena vid den tiden betinga vissa jämkningar

i fråga om sättet för tomtförsäljningar.

Jag förutsätter gifvetvis, att tomtförsäljningarna komma att försiggå

i enlighet med en på förhand upprättad, af Kungl. Maj:t fastställd enhetlig

plan. Styrelsen har också tänkt sig, att en sådan plan skulle

utarbetas på grundval af ett utaf styrelsen uppgjordt program.

I detta program skulle ingå anordnande å östra stranden af ytterligare

ett egethemsområde samt två industriområden och å västra

stranden af ett villaområde samt ett område för industriella anläggningar

med tillhörande arbetarbostäder.

Därest nu Kungl. Maj:t och Riksdagen skulle bifalla förslaget att

lämna styrelsen ett så vidsträckt bemyndigande, som här ifrågaställa,

lärer hvad tidigare bestämts i fråga om försäljning af tomter från det

till stadsplan indelade området samt från det för egna hem redan afsätta

området få anses förfallet. Styrelsen skulle således jämväl beträffande

dessa områden äga full frihet att bestämma köpevillkoren.

Emellertid torde styrelsen ej underlåta att, särskildt hvad angår

tomter belägna inom det till stadsplan indelade området, taga synnerlig

hänsyn till hvad i detta hänseende förut blifvit stadgadt, och det lärer

vara att förvänta, att tomtprisen i betraktande af den värdestegring,

Dill. till Riksd. Prat. 11)07. 4 Sami. 1 Afd. 78 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

som kan motses i fråga om mark vid Trollhättan, komma att i allmänhet

hålla sig öfver de belopp, 1904 års kommitté tänkt sig.

Beträffande åter tomter inom det till egna hem afsätta området,

synes utredningen gifva vid handen, att det fastslagna minimipriset,

1 krona 50 öre, är väl högt. Det har också visat sig förenadt med

svårigheter att till detta pris försälja ens de mest välbelägna tomterna.

Endast ett ringa fåtal spekulanter hafva hittills anmält sig. De synpunkter,

som tala för angelägenheten att staten gifver medverkan

och stöd åt arbetarens sträfvan att skaffa sig eget hem, äro så ofta

framhållna, att jag icke anser mig här behöfva vidare utveckla desamma.

Dessa synpunkter medföra emellertid, synes mig, att staten, där nu så

kan ske, bör tillhandahålla byggnadsplatser utan att beräkna någon

egentlig vinst vid upplåtelsen.

Trollhättestyrelsen har beräknat, att Stafvereds mark vid köp från

Nya Trollhätte kanalbolag betingat ett pris af 6 öre kvadratmetern,

och ansett att närbelägna områden af Hjulkvarn och Stallbacka kunde

upptagas till samma pris. Därest i betraktande tages medeltalet af det

för hemmanet Stafvered erlagda priset för kvadratmeter, kommer man

till än lägre belopp än det, som beräknats af styrelsen, hvilken torde

hafva tagit hänsyn till att de områden af hemmanen, om hvilka nu är

fråga, äro särskilt välbelägna. Med hänsyn härtill och de af styrelsen

i öfrigt anförda omständigheter lärer ett minimipris af 85 öre per kvadratmeter

för tomter inom ifrågavarande område få anses tillfredsställande.

Någon särskild bestämmelse härom synes dock, såsom förut påpekats,

icke erforderlig vid bifall till förslaget om det generella bemyndigandet

i afseende å fastighetsförsäljning.

I detta sammanhang tillåter jag mig framhålla, att, därest det vid

innevarande års riksdag antagna förslaget om införande af det nya rättsinstitutet

tomträtt varder upphöjdt till lag, detta institut synes böra

vid upplåtelse af mark från staten tillhöriga, för bebyggande planlagda

områden vid Trollhättan komma till användning i så vidsträckt omfattning

som möjligt för att tillförsäkra staten dess behöriga andel af den

jordvärdestegring, som kan förväntas där inträda på grund af statens

blifvande stora anläggningar. Vid upplåtelsen synas sådana villkor böra

träffas, att tomt, hvarom fråga är, icke kommer att användas till annat

än det med upplåtelsen afsedda ändamål.

Därest upplåtelse med äganderätt kommer att ske inom de för

arbetare afsedda egnahemsområdena, synes böra tillses, att genom servitutsinteckningar

förhindras, att andra byggnader än sådana, som lämpa

sig för arbetarbostäder, uppföras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

Styrelsens förslag om tillstånd att, enligt de närmare bestämmelser,

som af Kungl. Maj:t utfärdas, till köpare af tomter inom det af styrelsen

föreslagna egnahemsområdet utlämna lån från den s. k. tomtfonden

anser jag mig böra biträda. Berörda lånerörelse torde blilva af stor

betydelse för arbetarna, ty då staten enligt tidigare beslut skall till

säkerhet för de innestående köpeskillingarna för tomter beredas säkerhet

genom inteckning, lärer det ofta blifva svart för obemedlade arbetare att

anskaffa det kapital, som erfordras för husens uppförande. Sålunda få

från den af Riksdagen anvisade egnahemslånefonden lån icke beviljas mot

annan säkerhet än första inteckning. Om staten emellertid erhölle inteckning,

ehuru ej med bästa förmånsrätt, till säkerhet för lånen, och därjämte

tillses, att lånebeloppet bestämmes till lämplig bråkdel, högst tre

fjärdedelar af en lägenhets värde, och att lånen utlämnas endast till dugliga

och skötsamma arbetare, torde staten genom dessa egnahemslån kunna erhålla

lika god ränta på fondernas medel som genom deras utlåning på annat sätt

och på samma gång kraftigt främja egnahemsrörelsen. Sedan erfarenhet

vunnits, huru denna lånerörelse kan komma att gestalta sig, torde böra

tagas i öfvervägande, huruvida icke jämväl från annan fond än den nu

ifrågavarande, dylika lån skulle kunna utlämnas.

Styrelsen har vidare hemställt om bemyndigande att af den s. k.

tomtfonden använda ett belopp af högst 30,000 kronor för att inom det

af styrelsen i skrifvelsen den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområdet

uppföra ett antal till egna hem för arbetare lämpliga byggnader, hvilka

sedan skulle uthyras eller försäljas. _

Detta förslag synes mig synnerligen tilltalande och för Girigt åt

behofvet högeligen påkalladt, då bostadsbrist redan börjat göra sig

kännbar vid Trollhättan. Jag anser mig därför böra lifligt förorda förslaget.

Styrelsen har sedermera insändt ritningar öfver de tillämnade

byggnaderna samt meddelat, att kostnaderna beräknats för hus med tva

rum och kök i såväl bottenvåningen som vindsvåningen till 5,500 eller

5,550 kronor samt för byggnad med fyra bostadslägenheter till 7,750

kronor. Då, såvidt af ritningarna framgår, byggnaderna skulle få en

ändamålsenlig inredning samt en enkel men tilltalande yttre utstyisel,

torde de väl lämpa sig till mönster för de hus, som arbetarna själfva

skola uppföra. Jag finner det emellertid önskvärdt, att jämväl ett ellei

annat hus af billigare typ, afsedt för allenast en familj och möjligen med

en ungkarlslägenhet å vinden, uppföres.

Hvad angår styrelsens hemställan, att det af Riksdagen beslutade

egnahemsområdet skulle få utsträckas jämväl utom de af Riksdagen bestämda

gränserna, lärer denna hemställan icke behöfva föranleda någon

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

Ang. tomtfonden.

framställning till Riksdagen, därest styrelsens förut omförmälda förslagom

erhållande af ett allmänt bemyndigande att försälja tomter från de

under styrelsens förvaltning ställda fastigheterna af Riksdagen bifalles.

Styrelsen har slutligen föreslagit, att staten skulle inom det af 1905

års Riksdag beslutade egnahemsomsområdet afgiftsfritt upplåta tomter fölen

skola och en annan byggnad för allmänt behof, exempelvis samlingshus,

kyrka eller dylikt samt mark till folkpark och idrottsplats. Detta

förslag anser jag mig böra på af styrelsen anförda skäl i hufvudsak

biträda. Endast i ett afseende anser jag inskränkning i styrelsens förslag

böra göras, nämligen hvad angår fri upplåtelse af mark till skolhusbyggnad,

och detta af enahanda skäl, som af 1906 års Riksdag åberopats

för afslag af en framställning i liknande syfte. Medgifvande

att afgiftsfritt upplåta mark lör samlingshus eller annan dylik byggnad

synes mig böra utverkas jämväl beträffande annat egethemsområde, som

kan komma att anordnas å statens mark vid Trollhättan, liksom styrelsen

synes böra bemyndigas att å lämpliga ställen anordna idrottsplatser

eller folkparker.

I detta sammanhang tillåter jag mig underställa Kungl. Maj:ts

pröfning jämväl en annan af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

gjord framställning, som har visst samband med förut om handlade

frågor.

I enlighet med af Riksdagen fattadt beslut har Kungl. Maj:t genom

nådigt bref den 16 juni 1905 föreskrifvit, att de arrendeafgifter, som inflyta

från den under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

stallda jordegendomen, skola ingå i kanal- och vattenverkets kassa,

samt att köpeskillingarna för försålda tomter skola med inflytande räntor

förvaltas och bokföras såsom en särskild fond, och att af denna fond

skall utgå ersättning för byggnader, då sådana skola af staten från torntinnehafvare

lösas.

Riksdagens beslut afvek så till vida från Kungl. Maj:ts framställning,

att Kungl. Maj:t föreslagit, att räntan å fonden skulle ingå till

kanal- och vattenverkets kassa. Riksdagen fann emellertid denna bestämmelse

icke fullt lämplig samt anförde såsom skäl härför, att öfriga

till kanal- och vattenverkets kassa ingående medel måste anses vara

mer än tillräckliga för bestridande af verkets förvaltning jämte kostnaden

för nödiga underhålls- och förbättringsarbeten äfvensom för gäldande

af räntan å köpeskillingen, men att det däremot kunde synas

%

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

21

tvifvelaktigt, om fondens medel lämnade erforderlig tillgång för bestridande

af de utgifter, som från densamma skulle utgå. Med hänsyn

härtill ansåg Riksdagen, att ifrågavarande ränta borde bibehållas åt

fonden.

Vidare har Kungl. Maj:t genom samma nådiga bref af den 16 juni

1905, likaledes på sätt Riksdagen beslutat, förordnat, att, sedan af kanaloch

vattenverkets inkomster guldits kostnaden för verkets förvaltning

jämte utgifterna för nödiga underhålls- och förbättringsarbeten, äfvensom

af samma inkomster till riksgäldskontoret öfverlänmats 3,6 procent af

den i svenska statens 3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen,

återstoden af årliga inkomsten med undantag af hvad som inflöte för

försäljning af tomter, skall öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.

Styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk har nu i underdånig

skrifvelse den 23 oktober 1906 påpekat, hurusom de sålunda gifna bestämmelserna

medförde, att kanalverket fortfarande skulle betala ränta

på det i köpeskillingen ingående värdet af tomter och jordegendom,

äfven om en större eller mindre del af dessa områden afyttrats, och betalning

därför ingått till tomtfonden. Afkastningen af denna fond bidroge

således alls icke till det af riksgäldskontoret utbetalade köpeskillingsbeloppets

förräntning. Visserligen inginge tomt- och arrrendeafgifter

till verkets kassa och bidroge sålunda till nyss nämnda förräntning,

men storleken af dessa afgifter, som redan nu vore jämförelsevis

ringa, minskades naturligtvis i samma män, som tomtförsäljningen fortginge.

Detta bokföringssätt anser styrelsen icke vara fullt riktigt. Kanaldriften

är nämligen, påpekar styrelsen, en affär för sig och bör icke sammanblandas

med egendomsaffären, hvilken snart nog till följd af vattenkraftens

tillgodogörande och det däraf väntade industriella uppsvinget

torde få ett betydligt ökadt omfång. Ett särskiljande så vidt möjligt af

kanalverkets affärer från de öfriga syntes styrelsen vara så mycket angelägnare,

som af de förras resultat kanalafgifternas storlek och därmed

viktiga handels- och industriintressen vore beroende. Affärsmässigare vore

utan tvifvel, om icke allenast inflytande tomt- och arrendeafgifter, utan

äfven räntorna på tomtfonden finge användas till förräntning af det värde,

till hvilket tomter och jordegendomar lämpligen kunde upptagas, allt i

den mån dessa inkomster lämnade tillgång därtill. I sådant fall borde

fastigheternas bokförda värde, som nu upptoges i en stimma motsvarande

den till Nya Trollhätte kanalbolag erlagda köpeskillingen, delas på kanalverket

å ena sidan samt tomter och jordområden den andra. Därigenom

vunnes ytterligare en fördel i afseende på bokföringens affärsmässiga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

ordnande. Så snart en afsevärdare del af de senare fastigheterna af*

yttrats, borde nämligen en lämplig afskrifning af de återstående områdenas

bokförda värde göras, och detta kunde på öfverskådligare sätt

ske, om tomter och jordområden särskildt för sig bokfördes.

För bedömande, huru den af styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk ifrågasatta fördelningen af kanal- och vattenverkets bokförda

värde bör äga rum, anser jag mig böra erinra därom, att enligt § 1 i

kontraktet angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

af Trollhätte kanalverk och viss annan Nya Trollhätte kanalbolags egendom

köpet omfattade, bland annat:

1) den rätt kanalbolaget ägde på grund af det af Kungl. Maj:t för

kanalbolaget i nåder gifna privilegium af den 2 februari 1838;

2) den rätt kanalbolaget ägde till de af Kungl. Maj:t och kronan

till kanalbolaget på perpetuellt arrende upplåtna och med kanalverket

oskiljaktigt förenade hemman, verk och lägenheter eller därför lämnadt

vederlag;

3) kanalen med dess dammar, slussar och andra inrättningar;

4) all den rätt till jord och vatten, som genom förberörda nådiga

privilegium tillagts kanalbolaget eller eljest för kanalverket förvärfvats; och

5) samtliga de kanalbolaget tillhöriga hus och byggnader, som vore

belägna å de i punkt 2) här ofvan angifna fastigheter.

Bland de i punkt 2) omförmälda hemman ingingo fjärdedelshemmanet

Hjulkvarnen samt ''Vis i hemmanet Stora Hojum.

Vidare omfattade köpet, bland andra, följande aktieägarna enskild!

tillhöriga fastigheter, nämligen 11 Ue mantal kronoskatte Stora Hojum med

Hqjumso och Kafles kvarnar, V2 mantal frälse Lilla Hojum, V* mantal

frälse Åker och V24 mantal kronoskatte Stafvered med 1 2U i Stafvereds

mosse.

Uti propositionen n:o 113 till 1904 års Riksdag angående förvärfvande

för statsverkets räkning af Trollhätte kanalverk m. m. beräknades

värdet af själfva ''kanalverket med dess tillhörigheter, däribland de af

Kungl. Maj:t och kronan till kanalbolaget på perpetuellt arrende upplåtna

och med kanalverket oskiljaktigt förenade hemman, verk och lägenheter

till ett belopp af 4,166,666 kronor 67 öre.

Den egendom, som tillhörde aktieägarna enskildt, hade af tillkallade

ojäfviga värderingsmän åsatts följanda värden:

1) det till stadsplan indelade området ....................... kronor 973,000: —

2) området, afsedt att användas till utvidgning af

det planlagda området .......................................... » 252,000: —

Transport kronor 1,225,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118,

23

Transport

3) det mellan Göta älf och Bergkanalen belägna

området, utgörande del af hemmanen Lilla

Hojum och 11 ha mantal Stora Hojom ............

4) öfriga delar af hemmanen Lilla Hojum, 11 ha man
tal

Stora Hojum och Stafvered...........................

och

5) hemmanet Åker............................................................

kronor 1,225,000: —

» 250,000: —

» 80,000: —

200,000: —

eller tillhopa kronor 1,755,000:—.

Sammanlagda värdet af förenämnda egendom uppgick alltså till

5,921,666 kronor 67 öre. Köpeskillingen bestämdes emellertid till

5,800,000 kronor, hvilken summa utgör omkring 98 procent af egendomens

berörda värde. Vid likvidens utbetalning afdrogs från berörda

5,800,000 kronor ett belopp af 78,273 kronor 30 öre, utgörande värdet

af till tomter indelad mark, som kanalbolaget jämlikt § 8 i kontraktet

försålt. Likviden skedde alltså med ett belopp af 5,721,^26 kronor

70 öre.

Denna summa motsvarar kanal- och vattenverkets bokförda värde

å tillträdesdagen den 1 januari 1905 och är, enligt hvad styrelsen meddelat,

i böckerna uppförd sålunda:

fastigheter.......................................................................... kronor 5,672,347: 40

150 aktier i Trollhättans badhusaktiebolag, hvilka

med köpet öfvergingo i kanalverkets ägo...... » 1;

materialier och inventarier ......................................... »_49,378: 30

Summa kronor 5,721,726: 70.

Styrelsen har vidare anfört, att nyssnämnda 78,273 kronor 30 öre

borde fråndragas det under punkt 1) upptagna värdet å det till stadsplan

indelade området, sedan detta värde nedsatts till 98 procent. Dessutom

borde de under punkterna 3) och 5) angifna värdena, efter det jämväl de

minskats till 98 procent, bokföras i sammanhang med kanalverket, emedan

motsvarande områden, hvilka hufvudsakligen tillsammans bildade den

mellan Göta älf å ena sidan samt bergkanalen och slusslinjen å andra

sidan belägna »öm», delvis måste tagas i anspråk för kanalens ombyggnad

och kraftstationens anläggning och ej under närmaste tiden torde

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

blifva föremål för afsöndringar samt delvis vore upplåtna åt tjänstemän

och öfrig personal.

A andra sidan borde kanalverkets i omförmälda proposition till

1904 års Riksdag angifna värde, 4,166,666 kronor 67 öre, sedan det i

sin ordning procentuellt nedsatts enligt hvad ofvan antydts, minskas

med värdet af hemmanen 1U mantal Hjulkvarn och 5/ic mantal Stora

Hojum, hvilka läge intill de under punkterna 1), 2) och 4) upptagna

jordområdena och åtminstone delvis snart nog torde blifva föremål för

bebyggande. Beräknades sistnämnda två hemmansdelars värde per

ytenhet ej högre än jämlikt uppskattningen under punkt 4) och afdroges

äfven här de 2 procenten, blefve värdet sammanlagdt 28,000 kronor.

Enligt sålunda angifna grunder skulle fastigheternas bokförda värde

vid 1906 års ingång lämpligen kunna efter verkställda afrundningar fördelas

sålunda:

kanalverket med tillhörande fastigheter..................... kronor 4,442,347: 40

tomter och jordegendomar........................................... » 1,230,000: —

Summa kronor 5,672,347: 40

För bedömande af det belopp, med livilket tomtfondens räntor samt

tomt- och arrendeafgifter lör närvarande kunde bidraga vid räntebetalningen

till riksgäldskontoret, har styrelsen meddelat, att tomtfondens

belopp uppginge till omkring 236,500 kronor, men att dess ränteafkastning,

eftersom ej mindre än omkring 168,000 kronor för närvarande

läge i räntefria köpeskillingsreverser och 28,875 kronor motsvarades af

inlösta byggnader, för år 1906 ej kunde beräknas

högre än till ............................................................. kronor 1,750: —

samt att tomt-, hyres- och arrendeafgifter beräknades

under år 1906 gifva ................................. >. 11,300: —

Summa kronor 13,050: —

I samma mån som köpeskillingsreverser inlöstes — hvilket skulle

ske inom 10 år efter första inbetalningen — och tomtförsäljningsrörelsen

ökades, växte naturligtvis tomtfondens ränteafkastning.

På grund af hvad sålunda anförts anser styrelsen det böra bestämmas,

att såväl tomtfondens afkastning, som ock arrendeafgifterna

för de inom den af Kungl. Maj:t den 14 oktober 1904 och den 28 juli

1905 fastställda regleringsplanen belägna tomterna och för de öster och norr

därom belägna delarna af hemmanen Stora och Lilla Hoijum samt V24

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

25

mantal Stafvered och V4 mantal Hjulkvarn borde få användas för erläggande

till riksgäldskontor af 3,6 % årlig ränta å ett högsta belopp

af 1,230,000 kronor. Uppginge nämnda årliga intäkter till högre belopp

än 44,280 kronor, motsvarande 3,6 % ränta å 1,230,000 kronor,

borde det öfverskj utande beloppet godtskrifvas tomtfonden.

Nyssnämnda arrendeafgifter borde bokföras å fondens konto.

Beträffande tomtfonden har styrelsen framhållit, att annan föreskrift

om dess användning icke funnes än förenämnda bestämmelse, att af

fonden skulle utgå ersättningar för byggnader, då sådana skulle af staten

från tomtinnehafvare lösas. Hittills både endast ett sådant fall inträffat,

och hade staten genom inflytande hyror mer än 3,6 % afkastning af

lösesumman. Dessutom skulle, enligt Riksdagens skrifvelse den 10 maj

1906, n:r 109, samt nådiga brefvet den 29 juni 1906, af tomtfondens

medel utgå 100,000 kronor såsom bidrag till anläggning af vatten- och

afloppsledningar vid Trollhättan. 1 öfrigt hade styrelsen ansett det själfklart,

att kostnader för stukning, kartläggning m. m. vid tomtförsäljningar

borde utgå af tomtfonden, och hade i 1905 års räkenskaper tilllämpats

denna princip. Mot detta förfaringssätt hade ej heller de af

Kungl. Maj:t utsedda revisorerna haft något att erinra.

Äfven andra utgifter borde emellertid af tomtfonden gäldas. Sådana

vore exempelvis kostnaderna för utarbetande åt egnahemsplaner och

planer för bebyggande i andra syften, härför nödiga jordborrningar, afvägningar

och kartläggningar samt anläggning af vägar och aflopp,

planeringsarbeten m. m. liksom alla andra utgifter, hvilka sammanhängde

med tomt- och jordområdenas skötsel och tillgodogörande.

Jämväl beträffande bokföringen utaf afkomsten från en del andra

fastigheter vid Trollhättan har styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

gjort framställning hos Kungl. Maj:t.

Hvad angår denna fråga tillåter jag mig erinra därom, att Kungl.

Maj:t genom proposition, n:r 96, år 1906 föreslagit Riksdagen medgifva,

att Trollhätte strömmar från och med Prästskedets fall till och

med Flottbergsströmmen, jämte däri belägna öar, i den mån de ej

genom skatteköp föryttrats, äfvensom kronolägenheterna Bockön n:r 1,

Grötön n:r 1, Korsön n:r 1, Kolon n:r 1, Sågareön n:r 1, Ljungön n:r 1,

Löfön n:r 1 och Slottsön n:r 1 samt förra häradsskrifvarbostället Stallbacka

n:r 1 och förra regementsväbelsbostället Sylte n:r 3 kronogården

finge ställas under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk.

Genom skrifvelse den 19 maj 1906, n:r 112, har därefter Riksdagen

Bill. till RiJcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 78 ljuft. 4

Ang. inkomsterna

från de

enligt nådigt

bref den 14

september

1906 under

förvaltning af

styrelsen för

Trollhätte kanal-

o. vattenverk

ställda

fastigheterna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N;o 118.

Ång. inkomsterna

af de

från Trollhättans

elektriska

kraftaktiebolag

m. fl.

inköpta fastigheterna.

meddelat, att Riksdagen, som förutsatte, att, därest markförsäljningar

från hemmanen Stallbacka och Sylte blefve i vederbörlig ordning beslutade,

dispositionen af de därigenom inflytande köpeskillingarna i

sammanhang med försäljningsfrågan underställdes Riksdagens pröfning,

bifallit Kungl. Maj:ts berörda proposition.

Vid föredragning den 14 september 1900 af Riksdagens skrifvelse

har Kungl. Magt förordnat, att nämnda fastigheter skulle från och med den

1 november 1906 stå under styrelsens förvaltning, dock utan att någon

förändring skulle med anledning däraf äga rum i afseende å dispositionen

af arrendeafgifter under det löpande arrendeåret för de af ifrågavarande

fastigheter, som vore utarrenderade. Därjämte anbefallde Kungl.

Maj:t styrelsen att, i den män så icke redan skett, genom utarrendering

bereda afkastning af de delar af de genom berörda nådiga bref under

styrelsens förvaltning ställda fastigheterna, som icke vore för kanal- och

vattenverket omedelbart erforderliga, dock endast på sådana villkor, att

staten kunde förfoga öfver marken, när så erfordrades. Slutligen föreskref

Kungl. Magt, att de arrendeaf gifter, som till styrelsen inflöte för

ifrågavarande fastigheter, skulle ingå i kanal- och vattenverkets kassa

samt särslnldt bokföras.

Styrelsen har nu meddelat, att det vore att antaga, att en del af

förra häradsskrifvarbostället Stallbacka n:r 1 snart måste upplåtas för

beredande af plats för de nya industriella verk, hvilka antagligen komma

att anläggas i sammanhang med vattenkraftens användning. Genom

försäljning eller utarrendering af dessa områden, hvarom styrelsen komme

att göra särskild framställning, tillfördes statsverket inkomster. Lämpligast

syntes vara, att de inflytande medlen bokfördes såsom en särskild

fond, hvilken kunde benämnas fonden B, under det den förutvarande, på

grund af Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1905 bildade tomtfonden

betecknades såsom fonden A. Det vore nämligen nödvändigt att särskilja

de båda fonderna, enär endast A-fonden borde bidraga till räntebetalningen

till riksgäldskontoret.

Slutligen har styrelsen upptagit frågan rörande bokföringen af afkomsten

från ännu en grupp fastigheter nämligen de, som genom af

Riksdagen, jämlikt skrifvelse den 21 maj 1906, n:r 155, godkända kontrakt

inköpts från Trollhättans elektriska kraftaktiebolag samt förvärfvats

från ingenjören E. Stridsberg och Trollhätte pappersbruksaktiebolag.

Enligt Riksdagens medgifvande har Kungl. Maj:t genom nådigt bref

den 29 juni 1906 förordnat, att dessa fastigheter skola, sedan de af

kronan tiflträdts, stå under styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk

förvaltning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

27

Enligt § 1 mom. a uti det med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

upprättade kontraktet har kronan blifvit ägare af V-i mantal kronoskatte

Ladugården Flundbogården n:r 3, Vs mantal frälse Knorren n:r

1, åtta från hemmanet Torsered afsöndrade lägenheter, Vs mantal kronoskatte

Arvidstorp n:r 1 samt 1,U mantal frälse Åppleknäppen eller Hälltorp

n:r 1.

Vidare ingingo i köpet två kronoskattefisken samt Onan.

Styrelsen har meddelat, att af dessa fastigheter Önan med vattenrätt,

kronoskattefiskena samt afsöndringarna med tillhörande vattenrätt från

ingenjören Stridsbergs och Trollhätte pappersbruksaktiebolags fastigheter

hade sitt hufvudsakliga värde genom sammanhanget med statens tillgodogörande

af vattenkraften i Trollhätte strömmar. De å västra stranden

af Göta älf belägna, från Trollhättans elektriska kraftaktiebolag inköpta

fastigheterna Ladugården-Flundbogården, Knorren, Arvidstorp och Äppleknäppen

samt afsöndringarna från Torsered kunde däremot till afsevärd

del i framtiden utnyttjas på liknande sätt som de från Nya Trollhätte

kanalbolag inköpta tomt- och jordområdena samt de förut under domänstyrelsens

förvaltning stående hemmanen Stallbacka och Sylte.

Under förutsättning att inkomsten af fastigheterna icke skulle inlevereras

till riksgäldskontor såsom afbetalning på räntan å köpeskillingen,

syntes det lämpligt, att inkomsterna af förstnämnda fastigheter,

hvilka bestode i arrenden för fabriksbyggnader, vattenkraft eller

elektrisk energi och fisken, särskildt bokfördes under ett konto C, till

dess den blifvande stora kraftuttagningens affärsverksamhet blefve ordnad,

under det att inkomsterna från jordområdena på västra stranden,

det vill säga arrendeafgifter och köpeskillingar för tomter, som enligt

gällande, vid köpet öfvertagna kontrakt finge friköpas eller eljest på

grund af särskildt bemyndigande framdeles kunde komma att försäljas,

redovisades under den ofvan föreslagna »fonden B».

Vidkommande fördelningen mellan nyssnämnda båda fastighetsgrupper

af den till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag erlagda köpeskillingen

2,500,000 kronor, har styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

ansett, att man i enlighet med den värdering, som före!linnés i

styrelsens underdåniga skrifvelse den 20 mars IDOG angående inköp af,

bland annat, ifrågavarande fastigheter, borde uppskatta Onans vattenverk

och byggnader till 2,000,000 kronor samt fastigheterna på västra

stranden till 500,000 kronor. I öfverensstämmelse härmed skulle, enligt

styrelsens åsikt, om kronoskattefiskena upptoges till taxeringsvärdet,

vattenverks- och fiskegruppen kunna beräknas till ett värde af 2,000,000

kronor och jordegendomarna å västra stranden till 440,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har styrelsen för Trollhätte kanal
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

Departementschefens

yttrande beträffande

inkomsterna

från fastigheterna

m. m.

och vattenverk hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

att tillsammans med den fond, som enligt Riksdagens beslut den

20 maj 1905 och nådiga brefvet den 16 juni 1905 skulle bildas af

köpeskillingarna för försålda tomter — i Tröllhätte kanal- och vattenverks

böcker benämnd tomtfonden A — måtte få bokföras alla de inkomster,

som inflöte från de inom den af Kungl. Maj:t den 14 oktober

1904 och 28 juli 1905 fastställda regleringsplanen belägna områden

liksom från öfriga delar af hemmanen Stora och Lilla Hojum och Stafvered

samt från hemmanet Hjulkvarn;

att af fonden A måtte få utgå de kostnader, som kräfdes för vård

och tillgodogörande af nyssnämnda områden; samt

att fonden Ars årliga ränteafkastning måtte få användas vid föreskrifvet

inbetalande till riksgäldskontoret af 3,6 % ränta å den köpeskilling,

som staten erlagt till Nya Tröllhätte kanalbolag vid inköp af

dess egendom, dock att af ränteafkastningen icke för nämnda ändamål

måtte få användas större belopp, än att det tillsammans med öfriga

under fonden A bokförda årliga inkomster af hyror och arrenden in. m.

utgjorde sammanlagdt 44,280 kronor årligen, och att öfverskottet af den

årliga afkastningen måtte få tilläggas fonden.

Därjämte har styrelsen hemställt, att Kungl. Majrt täcktes medgifva:

att alla inkomster, som inflöte ej mindre från de fastigheter, hvilka

enligt nådiga brefvet den 14 september 1906 lagts under styrelsens

förvaltning, än äfven från de af Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

inköpta fastigheter, som i köpekontraktets § 1 upptagits under mom.

a, och hvilka senare enligt nådiga brefvet den 29 juni 1906 blifvit

lagda under styrelsens förvaltning, måtte tills vidare få redovisas såsom

en särskild fond, fonden B;

att alla inkomster, som inflöte från de öfriga fastigheter, hvilka

enligt nådiga brefvet den 29 juni 1906 ställts under styrelsens förvaltning,

måtte tills vidare få redovisas såsom en särskild fond, fonden C;

samt

att af fonden B och C måtte få utgå de kostnader, som kräfdes för

motsvarande områdens vård och tillgodogörande.

Ifrågavarande, af styrelsen för Tröllhätte kanal- och vattenverk gjorda

framställningar afse i främsta rummet att på ett mera affärsmässigt sätt

ordna bokföringen af kanal- och vattenverkets tillgångar.

De^skäl, styrelsen anfört till stöd för den föreslagna åtgärden att skilja

mellan, a ena sidan, kanal- och vattenverkets, samt, å den andra, egendomsaffärens

räkenskaper synas mig vara fullt giltiga. Likaledes är jag ense

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

29

med styrelsen, därutinnan, att för rätt bedömande af affärsföretagets gång

och utveckling kräfves, att afkastningen jämväl af den förut omförmälda

tomtfonden bidrager till betalning af räntorna till riksgäldskontoret.

Enligt meddelande från Trollhätte kanal- och vattenverk uppgick

tomtfonden vid 1906 års slut till 253,423 kronor 90 öre, däraf dock

omkring 180,000 kronor utgjordes af räntefria köpeskillingsreverser, och

endast 44,458 kronor 90 öre voro kontanta medel, till största delen

innestående på kapitalräkning i Vänersborgs enskilda bank. De för år

1906 upplupna räntorna uppgingo till 2,067 kronor 47 öre. Till följd

af den ökade industriella verksamhet, som är att förvänta i Trollhättan,

sedan elektrisk energi börjat levereras från den planlagda stora kraftstationen,

torde försäljning af tomter antagligen snart komma att ske i

tämligen stor utsträckning, äfven om, på sätt förut antydts, tomträttsinstitutet,

i den mån så kan ske, användes. Därigenom skulle de arrendeafgifter,

som nu ingå i kanal- och vattenverkets kassa och alltså bidraga

till gäldande af räntorna till riksgäldskontoret,åkomma att minskas,

under det afkastningen af tomtfonden ökas. Äfven om afkastningen

af densamma användes till räntebetalning lärer, enligt hvad styrelsen

meddelat, icke råda minsta tvifvel därom, att icke fonden skall förslå

till de utgifter, som enligt Riksdagens beslut skola af densamma bestridas.

Förändringen skulle komma att åtminstone till en början något öka

den behållning å kanal- och vattenverkets rörelse, som enligt Riksdagens

skrifvelse den 20 maj 1905 må öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.

Ökningen, som under den närmaste framtiden icke lärer

blifva afsevärd på grund af de utgifter, som Riksdagen redan medgifvit

skola af tomtfonden bestridas och de, som, enligt hvad jag här nedan

kommer att föreslå, ytterligare böra af densamma utgå, skulle också

blifva mindre betydande, därest tomträttsinstitutet, kommer till vidsträckt

användning vid tomtupplåtelser. Afgifter för nyttjanderätt bidraga nämligen

enligt Riksdagens beslut redan nu till räntebetalningen till riksgäldskontoret.

Den högsta möjliga ökningen i det belopp, som får öfverlämnas

till handels- och sjöfartsfonden, skulle blifva 44,280 kronor,

men om afgifterna för upplåtna nyttjanderätter, hvilka afgifter enligt

styrelsens hemställan skulle ingå till tomtfonden, i framtiden komma att

uppgå till ett större belopp, blifver den behållning, som skulle inlevereras

till handels- och sjöfartsfonden, mindre enligt de föreslagna än

enligt nu gällande bestämmelser.

Den af styrelsen ifrågasatta förändringen skulle jämväl, ehuru obetydligt,

inverka på verkställande direktörens tantiem. Enligt den af

1905 års Riksdag för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanaloch

vattenverk fastställda aflöningsstaten äger verkställande direktören

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

uppbära tantiem å nettobehållningen af kanalverkets rörelse, sådan denna

behållning, efter det räkenskaperna för året blifvit afslutade och af

revisorerna granskade, af Kung!. Maj:t bestämmes; och skall denna tantiem

utgå med 4 procent å hvad af nettobehållningen icke öfverstiger

50.000 kronor, 3 procent å hvad öfverstiger 50,000 kronor, men icke

100.000 kronor, samt 2 procent å hvad öfverstiger 100,000 kronor.

Då tomtfonden under år 1906 skulle kunnat bidraga till räntebetalning

med omkring 2,000 kronor, och nettovinsten å kanalverket, som

samma år uppgick till 134,681 kronor 80 öre, alltså hade ökats med

2.000 kronor, skulle förändringen under år 1906 medfört en förhöjning

af verkställande direktörens tantiem med 40 kronor. Af skäl, som här

förut framhållits, skulle under den närmaste tiden ökningen af tantiemen

icke blifva nämnvärdt större. Det högsta belopp, hvarmed tantiemen i

framtiden skulle kunna ökas, uppgår till omkring 880 kronor, hvadan

någon större hänsyn till denna sida af saken icke synes behöfva tagas

vid frågans bedömande.

Ett bifall till förslaget, att tomtfonden skall bidraga till räntebetalning

å den till Nya Trollhätte kanalbolag erlagda köpeskillingen, medför,

att inkomsterna af de under styrelsens för Trollhätte kanal- och

vattenverk förvaltning ställda fastigheter vid Trollhättan, hvilka icke

från nämnda bolag förvärfvats, böra särskildt bokföras.

I sådant hänseende har styrelsen hemställt, att afkastningen af de

fastigheter, som jämlikt Riksdagens medgifvande i skrifvelse den 19 maj

1906 ställts under styrelsens förvaltning, nämligen åtskilliga öar i Göta

älf samt förra häradsskrifvarbostället Stallbacka och förra regementsväbelsbostället

Sylte måtte bokföras såsom en särskild fond, fonden B,

medan den nuvarande tomtfonden skulle erhålla beteckningen A. Under

förutsättning att inkomsten af de från Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

inköpta fastigheterna icke skall inlevereras till riksgäldskontoret

för betalning af ränta å köpeskillingen, har styrelsen därjämte föreslagit,

att inkomsten af de utaf dessa fastigheter, som bestå af jordegendom,

äfven måtte redovisas under fonden B.

Af skäl, för hvilka jag, då fråga blifver om anvisande af ytterligare

medel till anläggning för statens räkning af en kraftstation vid Trollhättan,

kommer att närmare redogöra, anser jag mig icke böra föreslå,

att ränta å den till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag erlagda köpeskillingen

betalas till riksgäldskontoret, och då den af styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk föreslagna bokföringen synes mig lämplig,

har jag intet att erinra mot densamma.

Bland fastigheter, som skulle bokföras under denna fond B ingå

äfven hemmanen Stallbacka och Sylte, som förut stått under domänsty
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

31

relsens vård. Då försäljning af områden från kronans domäner äger

rum, bruka köpeskillingarna användas till inköp för kronans räkning af

skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark. Det skulle därför kunna

ifrågasättas, att så jämväl borde äga rum med hvad som inflyter vid

försäljning eller upplåtelse af tomter från hemmanen Stallbaeka och

Sylte. Härför erfordrades emellertid, att af dessa medel bildades en särskild

fond, hvilken, i den mån den icke behöfde för hemmanens räkning

användas, disponerades för berörda ändamål. På grund af det besvär,

som härmed skulle vare förenadt, och då ifrågavarande medel icke lära

kunna blifva af någon större betydelse för statens inköp af skogsmark,

anser iag, att ingen skillnad bör göras emellan dessa medel och de, som

inflyta från de öfriga egendomar, hvilkas afkastning enligt styrelsens förslag

skall ingå i fonden B.

Hvad angår den tillämnade fonden C, till hvilken skulle inga åtskilliga

arrenden för fabriksbyggnader, vattenkraft, elektrisk energi

och fisken, som inköpts från Trollhättans elektriska kraftaktiebolag samt

förvärfvats från ingenjören E. Stridsberg och Trollhätte pappersbruksaktiebolag,

så torde denna bokföringsåtgärd endast blifva provisorisk,

då berörda arrenden en gång synas böra redovisas tillsammans med inkomsterna

från statens blifvande stora kraftstation.

Något beslut af Riksdagen beträffande förenämnda bokföring synes

icke behöfva påfordras, utan lärer det böra ankomma på Kungl. Maj:t

att därom förordna, särskildt som bokföringen kan behöfva tid efter annan

ändras samt det kan visa sig önskvärdt att uppdela eller förändra

de af styrelsen nu föreslagna nya fonderna.

De influtna inkomsterna synas böra, med undantag af den mindre

del, som kan komma att användas till af Riksdagen godkända ändamål,

förräntas och räntorna läggas till kapitalet.

För ifrågavarande fastigheters ordnande och upplåtande till försäljning

uppstå gitvetvis en del kostnader såsom för uppgörande af planei

för °områdenas bebyggande, planeringsarbeten, anläggning af vägar och

aflopp m. in. Dessa kostnader böra gifvetvis bestridas af fastigheternas

afkastning, men torde Riksdagens samtycke därtill böra inhämtas.

Så snart fonderna, i den mån tomtförsäljningarna ökas, komma att

uppgå till några mera betydande belopp, lära de icke böra mer än till

någon mindre del innestå i enskild bankinrättning, utan göras fiuktbärande

genom utlåning mot betryggande säkerhet eller inköp af räntebärande

obligationer.

Det kan vidare anses vara onödig omgång att för all framtid hafva

den enligt Riksdagens beslut bildade tomtloudens kapital utlånadt och

sedan använda afkastningen till betalning af räntor till riksgäldskontoret.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

32 Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

Enklare vore onekligen att, då fonden uppgår till så stort belopp, att

man kan vara förvissad om, att en del icke erfordras för de ändamål,

hvartill Riksdagen redan medgifvit eller kommer att medgifva att den

får användas,, inleverera en del till riksgäldskontoret och därigenom minska

det kapital, hvarå ränta skall erläggas; och synes därför medgifvande

i sådant hänseende böra hos Riksdagen begäras.»

Emot hvad Kungl. Maj:t i förevarande afseende föreslagit har utskottet

icke haft något att erinra.

På grund däraf att enligt Kungl. Maj:ts förslag dels en del af

köpeskillingarne för ifrågavarande tomter får innestå mot säkerhet af

inteckning, dels ock från den af köpeskillingarna för försålda tomter

jämte inflytande räntor bildade fond skola utlämnas byggnadslån jämväl

mot säkerhet af inteckning och således samma tomt kan komma att

besväras af särskilda, för olika ändamål och antagligen med olika

amorteringstid beviljade lån till statsverket, har utskottet i detta sammanhang

velat framhålla, att såsom villkor vid byggnadslåns beviljande

synes böra uppställas, att inteckning till säkerhet för innestående köpeskilling

skall, om denna köpeskilling varder före byggnadslånets infriande

till fullo erlagd, dödas eller, om så ej sker, af långifvaren

innehålles, till dess äfven byggnadslånet blifvit guldet.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

må medgifva,

att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

må enligt de föreskrifter, som af Kungl. Maj:t utfärdas,

ej mindre intill utgången af år 1909 försälja tomter

från samtliga under styrelsens förvaltning ställda fastigheter

vid Trollhättan, än äfven genom upplåtelse af

tomträtt eller genom utarrendering eller på annat sätt,

som finnes lämpligt, bereda afkastning af den del af

de under styrelsens förvaltning ställda egendomarna

vid Trollhättan, som icke försäljes och som ej är för

kanal- och vattenverket omedelbart erforderlig;

att tillsammans med den fond, som enligt kungl.

brefvet den 16 juni 1905 skall bildas af köpeskillingarna

för försålda tomter med inflytande räntor, må bokföras

alla de öfriga inkomster, som inflyta från det till stadsplan

indelade området vid Trollhättan jämte öfriga delar

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

33

af de från Nya Trollhätte kanalbolag inköpta hemmanen

Stora och Lilla Hojum, Stafvered och Hjulkvarn;

att af nämnda fond må dels utgå, förutom ersättningar

för byggnader, då sådana skola af staten från

.tomtinnehafvare lösas, de utgifter, som erfordras för

ordnande, tillgodogörande och underhåll af de från Nya

Trollhätte kanalbolag inköpta fastigheterna, dels ock

gäldas de kostnader, som styrelsen af under händer

varande medel förskjutit för påbörjande af ordnandet

af det genom kungl. bref den 21 september 1906 fastställda

område för egna hem;

att vidare från denna fond må användas ett belopp

af högst 30,000 kronor till uppförande af några för

försäljning eller uthyrning till arbetare lämpliga byggnader,

under villkor att därför inflytande köpeskillingar

eller hyror tilläggas fonden;

att styrelsen må, enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t utfärdar, från fonden utlämna byggnadslån

till köpare af tomter inom det af styrelsen i dess

skrifvelse den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområdet

;

att samma fonds årliga ränteafkastning må tagas

i anspråk jämväl för stadgad inbetalning till riksgäldskontoret

af 3,6 procent ränta å den köpeskilling, som

staten erlagt till Nya Trollhätte kanalbolag vid inköp

af dess egendom, dock att af fondens ränteaf kastning

icke får för nämnda ändamål användas större belopp än

att detsamma jämte öfrig under fonden bokförd årlig

afkomst från ifrågavarande egendom uppgår till sammanlagdt

44,280 kronor årligen, samt att öfverskottet

af den årliga afkastningen skall tilläggas fonden;

att, därest Kungl. Maj:t så pröfvar lämpligt, må

till riksgäldskontoret inlevereras kapitalbehållning å

ifrågavarande fond, mot det att räntebetalning å motsvarande

belopp af nyssberörda köpeskilling upphör;

att af de inkomster, som genom försäljning eller

annorledes inflyta från de enligt kungl. brefvet den 14

september 1906 under styrelsens förvaltning ställda

fastigheter samt från de af Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

inköpta fastigheter, hvilka finnas angifna i

Bih. (ill liiksd. Prof. 1907. i Sami. 1 Afd. 78 Haft. ">

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

§ 1 mom. a af det med nämnda bolag upprättade köpekontraktet,

må bestridas de utgifter, som erfordras för

motsvarande områdens ordnande, tillgodogörande och

underhåll, med föreskrift att de medel, som icke användas

till berörda ändamål, skola förräntas och räntan

läggas till kapitalet;

att af de inkomster, som inflyta från öfriga af

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag inköpta fastigheter

samt från de af ingenjören E. Stridsberg och

Trollhätte pappersbruksaktiebolag förvärfvade fastigheterna,

må bestridas de utgifter, som erfordras för

motsvarande områdens ordnande, tillgodogörande och

underhåll, med stadgande tillika, att de medel, som

icke användas till berörda ändamål, skola förräntas och

räntan läggas till kapitalet; äfvensom att här afsedda

inkomster och det kapital, som af dem kan hafva bildats,

må, sedan elektrisk kraft börjat levereras från

statens blifvande kraftstation vid Trollhättan, redovisas

tillsammans med inkomsterna från kraftstationen och

liksom dessa inlevereras till statskontoret; samt

att tomter för samlingshus eller annan dylik

byggnad inom egethemsområde samt mark till folkparker

och idrottsplatser må, efter pröfning af Kungl.

Maj: t, afgiftsfritt upplåtas från fastigheter vid Trollhättan,

som äro ställda under styrelsens för Trollhätte

kanal- och vattenverk förvaltning.

Stockholm den 3 maj 1907.

På statutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

_ Herrar T). Persson och A. Wiklund hafva begärt få antecknadt, att

icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:142 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.ts proposition angående bemyndigande för styrelsen för Trollhälte kanaloch vattenverk att försälja tomter fr s. 13 i texten