Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1907 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

1907-05-03 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:12, Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1907 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 3 maj 1907, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde

och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om

anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1907 åt

en del tjänstemän och betjänte m. m.

(S. A.)

I den af Kungl. Maj:t den 12 januari 1907 till Riksdagen aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl.

Maj:t föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för samma dag angifna grunder, af dyrtidstillägg

för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte, å extra

stat för år 1908 måtte anvisas såsom förslagsanslag under

andra hufvudtiteln (punkt 20).................................. kronor 12,500: —

tredje „ ( „ 8).................................... „ 3,500: —

fjärde „ ( „ 37).................................... „ 10,300: —

femte „ ( ,, 44).................................. ,, 16,000: —

sjätte „ ( ,, 50)................................... „ 818,700: —

sjunde „ ( ,, 34).................................... ,, 30,000: —

åttonde ,, ( „ 177)................................... „ 60,000: —

nionde ,, ( „ 70).................................... „ 67,900: —

Tillika har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte

hufvudtiteln, punkten 46, föreslagit Riksdagen att medgifva, att dyrBih.

till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (N:o 12.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

tidstillägg, i enlighet med nyssberörda grunder, finge för år 1907 utgå

till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.

Till åberopade statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12

januari innevarande år har chefen för finansdepartementet anfört följande:

A den till nästlidet års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Kungl. Maj:t, i likhet

med hvad som skett flera föregående år, Riksdagen att till beredande

af dyrtidstillägg för år 1906, enligt vissa i propositionen närmare angifna

grunder, åt en del tjänstemän och betjänte inom de särskilda

departementen jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater under

andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde

hufvudtitlärna anvisa i propositionen närmare angifna belopp.

Enligt Kungl. Maj:ts berörda förslag skulle de ifrågavarande dyrtidstilläggen

— med undantag allenast i fråga om en kategori af

tjänstemän och betjänte, om hvilken jag strax skall nämna utgå

enligt samma grunder, som af 1905 års lagtima Riksdag bestämts att

i enahanda hänseende gälla för sistnämnda år. Dyrtidstillägg skulle

sålunda enligt förslaget äfven för år 1906 i regel utgå med 10 procent

å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp än 300

kronor, hvarjämte från åtnjutande af dyrtidstillägg skulle undantagas,

bland andra, de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för

år 1906 uppginge till högre belopp än 5,000 kronor eller hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, år 1905 af

vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än

5.000 kronor, äfvensom de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901 års eller därpå följande arens riksdagar ny- eller

omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre

staternas fastställande.

I fråga om tjänstemän och betjänte vid postverkets distrikts- och

lokalförvaltningar föreslogs emellertid den afvikelse, att, utan hinder

däraf att dessa befattningshafvares löneförhållanden varit föremål för

reglering vid 1902 års Riksdag, dyrtidstillägg skulle tillerkännas äfven

dem. Dock skulle detta gälla endast sådana tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för år 1906 icke öfverstege 3,000

kronor och hvilkas sammanlagda inkomster af arbete år 1905 af vederbörande

taxeringsmyndigheter icke uppskattats till högre belopp än

3.000 kronor. „

Med anledning af Kungl. Maj:ts berörda till 1906 års Riksdag aflåtna

framställning tillkännagaf Riksdagen i skrifvelse den 24 maj samma

år, att Riksdagen — som af anförda skäl icke ansett sig hora bifalla

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

3

samma framställning i livad den afsåge dyrtidstillägg åt tjänstemän

och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar — med

bifall till Kung!. Maj:ts förslag i öfrigt, för beredande af dyrtidstillägg

för år 1906 åt öfriga ifrågavarande tjänstemän och betjänte enligt de

af Kungi. Maj:t i sådant hänseende föreslagna grunder, under förut

omförmälda hufvudtitlar på extra stat för år 1907 anvisat särskilda

förslagsanslag till följande belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln

,, tredje

„ fjärde

,, femte

,, sjätte

„ sjunde

,r åttonde

,, nionde

7? .............

7? .............

7? ...... ......

77 .............

7? ............

7? .............

77 ..........H

eller således

.............. kronor 12,500: —

................., 3.500: —

............... „ 8,000: —

................ „ 16,000: —

................ „ 818,700: —

................ „ 30,000: —

................ „ 60,000: —

................ „_ 67,900: —

tillhopa kronor 1,016,600: —

Angående dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän och

betjänte i enlighet med de af Riksdagen beslutade grunder utfärdades

nådig kungörelse den 8 juni 1906.

Den af Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté,

hvilken erhållit i uppdrag att afgifva underdånigt utlåtande och förslag

rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden

samt att därvid tillika taga under öfvervägande, huruvida

genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning

af tjänster, som genom de förändrade anordningarna kunde undvaras,

har, på sätt redan förut blifvit inför Kungl. Maj:t anmäldt, den

18 november 1903 afgifvit betänkande rörande allmänna förutsättningar

och grunder för en reglering af löneförhållandena in. in. inom de

centrala ämbetsverken.

Sedan kommittén därefter under loppet af åren 1904 och 1905

afgifvit betänkanden och förslag angående reglering af löneförhållandena

m. m. vid kammarkollegium, kammarrätten och statskontoret, har

kommittén den 27 februari 1906 afgifvit betänkande och förslag i enahanda

hänseenden i fråga om landsstaten.

Sedermera har kommittén varit sysselsatt med frågan om reglering

af löneförhållandena in. in. vid skogsstaten och skogsläroverken.

Arbetet härmed lärer emellertid inom den närmaste tiden kunna afslutas;

och kommer kommittén därefter att öfvergå till behandlingen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

af landtbruksstyrelsen, landtmäteristyrelsen, domänstyrelsen och Sveriges

geologiska undersökning.

Öfver kommitténs betänkande rörande landsstaten bar, efter det

samtliga Kungl. Maj:ts befallningshafvande däröfver afgifvit infordrade

underdåniga yttranden, kammarkollegium och statskontoret anbefallts

afgifva gemensamt underdånigt utlåtande. Sådant utlåtande har emellertid

icke ännu inkommit.

Hvad angår kammarkollegium, kammarrätten och statskontoret,

hafva dessa ämbetsverk hvar för sig afgifvit underdånigt utlåtande

öfver kommitténs betänkande i hvad dem rörer.

Beredningen af hithörande frågor har nu fortskridit så pass långt,

att förslag till ny lönereglering för statskontoret kan föreläggas nu

instundande Riksdag till pröfning.

Den eller de löneregleringar, som må varda af nu instundande

Riksdag beslutade, komma, där ej till äfventyrs särskilda förhållanden

påkalla undantag, gifvetvis icke att tillämpas förr än med nästa års

ingång och beröra följaktligen icke nu innevarande år. Med afseende

härå och då de skäl, som föranledt beviljande af dyrtidstillägg åt vissa

statens tjänstemän och betjänte för år 1906, fortfarande föreligga, anser

jag erforderliga anslag för beredande af dyrtidstillägg böra af Riksdagen

äskas äfven för nu innevarande år.

De af 1906 års Riksdag för enahanda ändamål anvisade anslag

uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande hufvudtitlar

i 1907 års riksstat. På enahanda sätt torde dyrtidstilläggen för

år 1907 böra uppföras i riksstaten för år 1908, därvid förutsättes, att

Kungl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller statskontoret att under

år 1907 utbetala beloppen.

De ifrågavarande förslagsanslagen torde få uppföras till enahanda

Delopp, med hvilka de äro upptagna i 1907 års riksstat, med undantag

allenast för dyrtidstilläggen under fjärde hufvudtiteln. Anslaget under

denna Imf vildt i tel har nämligen af arméförvaltningen, under förutsättning

att dyrtidstillägg för innevarande år skulle komma att utgå enligt

enahanda grunder som dem, hvilka vunnit tillämpning under åren

1905 och 1906, beräknats till ett belopp af 10,323 kronor 30 öre, i

anledning hvaraf anslaget i fråga ansetts böra uppföras med, i afrundadt

tal, 10,300 kronor.

Hvad beträffar anslaget under åttonde hufvudtiteln, bör erinras,

att flertalet extra ordinarie professorer vid universiteten och karolinska

medikokirurgiska institutet, lektorer vid tekniska högskolan samt lektorer

äfvensom vissa andra lärare vid Chalmers tekniska läroanstalt af 1906

års Riksdag tillerkänts en tillfällig löneförbättring för år 1907, samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

att i följd häraf dyr tids tillägg, därest sådant för innevarande år beviljas

att utgå enligt enahanda grunder som för nästföregående år, icke

torde böra tillgodokomma nämnda tjänstemän för nu innevarande år.

Dessutom är beträffande samma hufvudtitel att märka, att lönerna för

intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum och föreståndaren vid

meteorologiska centralanstalten nästlidet år omreglerades, hvadan dyrtidstillägg

för dem icke nu torde ifrågakomma. Någon minskning i

det för nästlieet år under ifrågavarande hufvudtitel beviljade anslaget

till dyrtidstillägg torde dock med anledning af berörda förhållanden

knappast böra vidtagas, alldenstund den jämförelsevis obetydliga inverkan,

angifna omständigheter i afseende å anslagets belopp kan utöfva,

lätteligen motväges af andra omständigheter, hvilka icke nu på förhand

kunna beräknas.

I enlighet med det sagda skulle de särskilda anslagen för dyrtidstillägg

tillsammantagna komma att utvisa en höjning af allenast

2,300 kronor.

I de grunder för dyrtidstilläggens utgående, som af 1900 års Riksdag

fastställdes, påkallas nu icke någon annan ändring än den, som

föranledes af berörda vid samma års Riksdag verkställda löneregleringar;

och skulle således de grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen för år

1907 borde utgå, blifva följande:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant aflöning,

dock icke i något fall med högre belopp än 300 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostadseller

boställsförmån in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för

innevarande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor:

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster

af arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1906 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901,

1902, 1903, 1904, 1905 eller 1906 årens Riksdagar ny- eller omreglerats

efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas

fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller

eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka

utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel dels ock

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten,

i hvilkas aflöning ingå jämväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg

må beräknas å kela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, pa sätt i

nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande

tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller

arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,

nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna

på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först

blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.»

I sammanhang med Kungl. Maj:ts ofvanomförmälda, i statsverkspropositionen

gjorda förslag har utskottet förekaft till behandling dels

en af justitieombudsmannen i dennes vid denna riksdag afgifna ämbetsberättelse

(sid. 147) gjord framställning, att Riksdagen, under förutsättning

att dyrtidstillägg innevarande år beviljades statens ämbetsoch

tjänstemän, måtte tillerkänna enahanda förmån jämväl åt tjänstemännen

i justitieombudsmansexpeditionen, dels ock en af herr N. E.

Lindberg uti Andra Kammaren väckt motion (n:o 71), däruti hemställts,

att Riksdagen ville besluta att dyrtidstillägget för år 1907 måtte utgå

till tjänstemän och betjänte vid postverket i enlighet med af Riksdagen

förut fastställda grunder för öfriga statstjänare; dock att i intet fall

dyrtidstillägg finge utgå med högre belopp än 300 kronor.

I sin ofvanberörda framställning erinrar justitieombudsmannen,

att Riksdagen, som med anledning af särskilda af Kungl. Maj:t gjorda

framställningar åren 1901, 1902, 1903, 1904, 1905 och 1906 beviljat

dyrtidstillägg att till statens ämbets- och tjänstemän med vissa undantag

och under vissa förbehåll för samma ar utgå med tio procent af deras

aflöningsförmåner, jämväl på särskilda framställningar af justitieombudsmannen

åren 1902, 1903, 1904, 1905 och 1906 anvisat medel till

erforderligt belopp för beredande af motsvarande förbättrade löneförmåner

åt tjänstemännen i justitieombudsmansexpeditionen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

7

Då några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke syntes

kafva inträdt under den tid, som förflutit efter det Riksdagen senast

beviljade dyrtidstillägg, och Riksdagen följaktligen torde komma att

äfven under innevarande år pröfva, huruvida medel för sådant ändamål

borde anvisas, hemställde justitieombudsmannen, att enahanda förmån

måtte för år 1907 beredas sistnämnda tjänstemän.

I afseende å de skäl, som uti ofvanberörda motion anförts till

stöd för däri framställdt förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till

motionen.

Vid 1903 års riksdag yttrade statsutskottet i afgifvet utlåtande

(n:o 12) angående gjorda framställningar om dyrtidstillägg för år 1903

åt en del tjänstemän och betjänte, bland annat, följande:

»Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet

ånyo böra erinra därom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12

april 1900 framhöll, att, därest Kungl. Maj:t, efter förutgången utredning,

skulle finna vissa statens tjänare eller vissa grupper af statstjänare,

hvilkas aflöning bestämts enligt äldre stater eller enligt stater

uppgjorda enligt samma grunder, som följts vid de äldre staternas

fastställande, vara i behof af någon förbättring i aflöningsvillkoren,

en revision af dessa statstjänares aflöningsförhållanden borde verkställas.

Och Riksdagen uttalade tillika, att härigenom vunnes jämväl

den fördel, att Riksdagen komme i tillfälle att, där löneförbättring

ifrågasattes, taga under ompröfning, om och till hvilket belopp sådan

kunde anses vara af förhållandena i hvarje särskildt fall betingad.

Riksdagen kunde af dessa skäl icke bifalla Kungl. Maj:ts då gjorda

framställning om beredande af dyrtidstillägg åt ämbets- och tjänstemän.

Samma mening omfattades också af 1901 års statsutskott, som

tilläde, att då en sådan utredning påginge beträffande flera bland de

större staterna, borde denna utredning jämväl afse möjligheten af förenklingar

i administrationen och eventuell indragning af tjänster, som

genom förändrade anordningar skulle kunna undvaras. Riksdagen

beviljade emellertid sistnämnda års anslag till dyrtidstillägg åt vissa

statens ämbets- och tjänstemän samt betjänte.

Jämväl nästlidet år biföll Riksdagen Kungl. Maj:ts framställningar

om beredande af dyrtidstillägg, men statsutskottet, som då förordade

denna framställning, ansåg sig vid behandlingen af denna fråga böra

ytterligare betona, att den enda fullt tillfredsställande lösningen af denna

fråga vore att vinna på den sålunda antydda vägen.

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet inhämtas, har

Kungl. Maj:t nu uppdragit åt en kommitté att afgifva utlåtande och

förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters

löneförhållanden, därvid kommittén skulle hafva att taga under öfvervägande,

huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde

beredas till indragning af tjänster, som genom de förändrade anordningarna

kunde undvaras.

Förberedande åtgärder hafva alltså vidtagits för att tillmötesgå

de i sammanhang med anvisande af medel till dyrtidstillägg under de

senare riksdagarna uttalade önskningsmål om en allmän lönereglering.

Under sådana förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka

Riksdagen att jämväl för innevarande år bevilja anslag till dyrtidstillägg

åt vissa statens tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner

icke blifvit vid 1901 eller 1902 årens riksdagar reglerade.»

Riksdagen biföll den af statsutskottet gjorda hemställan om beviljande

af dyrtidstillägg för år 1903 i enlighet med de af Kungl.

Maj:t föreslagna grunder.

Äfven den vid 1904 års riksdag af Kungl. Maj:t gjorda framställningen

om beviljande af dyrtidstillägg för samma år blef, jämlikt statsutskottets

därom gjorda framställan, af Riksdagen bifallen.

Jämväl 1905 års lagtima Riksdag beviljade i anledning af Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning dyrtidstillägg för samma år åt en

del statens ämbetsmän och betjänte, dock med de ändringar beträffande

de af Kungl. Maj:t nämnda år liksom under de föregående åren föreslagna

grunder för utgående af dyrtidstillägg, att dylikt tillägg förklarades

icke få i något fall utgå med högre belopp än 300 kronor i

stället för af Kungl. Maj:t såsom maximum föreslagna 500 kronor samt

att från åtnjutande af dyrtidstillägg undantogos de tjänstemän, hvilkas

aflöningsförmåner af statstjänst för år 1905 uppginge till högre belopp

än 5,000 kronor, samt de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ år 1904 af

vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än

5,000 kronor, i hvilka afseenden Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp af

högst 7,000 kronor såsom berättigande till dyrtidstillägg.

Slutligen har 1906 års Riksdag i anledning af Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning beviljat dyrtidstillägg för sistnämnda år åt en del

statens ämbetsmän och betjänte i enlighet med de af 1905 års Riksdag

ändrade grunder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12. :®

I de grunder för dyrtidstilläggens utgående och i de anslagsbelopp,

som af 1906 års Riksdag blifvit fastställda, har Kungl. Maj:t nu icke

föreslagit annan ändring än som föranledts af arméförvaltningens beräkning

af anslagsbehofvet för år 1907 under fjärde hufvudtiteln, hvarigenom

det från nämnda hufvudtitel utgående anslaget till dyrtidstillägg

ansetts böra höjas med 2,300 kronor.

Vid sådant förhållande och då de af Kungl. Maj:t för innevarande

Ars Riksdag framlagda förslag till löneregleringar för vissa ämbetsverk

och kårer icke äro afsedda att tillämpas förr än år 1908 samt de förberedande

arbetena för åstadkommande af en allmän tjänste- och lönereglering

alltjämt pågå, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen

att, i enlighet med hvad Kungl. Maj:t föreslagit, äfven för innevarande

år bevilja erforderliga anslag till dyrtidstillägg åt vissa statens

ämbets- och tjänstemän.

Vidkommande härefter herr Lindbergs ofvanberörda yrkande, att

dyrtidstillägg måtte utgå jämväl till tjänstemän och betjänte vid postverket

i enlighet med af Riksdagen förut fastställda grunder, dock i

intet fall med högre belopp än 300 kronor, får utskottet, som förutsatt

att denna framställning endast afser tjänstemän och betjänte vid

postverkets distrikt- och lokalförvaltningar, erinra, att 1906 års Riksdag

i enlighet med utskottets hemställan afstyrkte af Kungl. Maj:t och af

enskild motionär gjorda framställningar i enahanda syfte.

Då utskottet förväntar, att förslag om lönereglering för postverket

inom kort kommer att föreligga, och det icke torde höra ifrågasättas

att nu bevilja en tillfällig löneförhöjning, som icke vunnit de senaste

riksdagarnes godkännande, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka

herr Lindbergs förevarande motion.

Kungl. Maj:ts framställning om beredande af dyrtidstillägg åt

tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa finner sig utskottet

äfven innevarande år böra förorda.

Mot den af justitieombudsmannen gjorda framställningen om

dyrtidstillägg åt tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen har

utskottet ej heller något att erinra. För detta ändamål torde böra

anvisas ett belopp af 600 kronor, att utbetalas af riksgäldskontor^.

Under uttalande af att dyrtidstillägg gifvetvis icke bör utgå till

de befattningsinnehafvare för hvilka lönereglering vid innevarande Riksdag

fastställes att gälla jämväl för år 1907, får utskottet hemställa,

I) att Riksdagen med bifall till hvad Kungl.

Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarna

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami 1 Afd. 12 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

föreslagit i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg

ocli med afslag af herr Lindbergs ofvannämnda

motion må, för beredande af dyrtidstillägg för innevarande

år åt en del tjänstemän och betjänte inom

de olika departementen jämte därtill hörande ämbetsverk,

kårer och stater, under nedannämnda hufvudtitlar

på extra stat för år 1908 anvisa särskilda förslagsanslag

till följande belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln

kronor

12,500

—

„ tredje

11

ii

3,500

—

„ fjärde

11

ii

10,300

—

„ femte

11

ii

16,000

—

„ sjätte

11

ii

818,700

—

„ sjunde

11

ii

30,000

—

,, åttonde

11

ii

60,000

—

„ nionde

ii

ii

67,900

—

att utbetalas med iakttagande att för beräknande af''

dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant

aflöning, dock icke i något fall med högre belopp

än 300 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning

ingår bostads- eller boställsförmån in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af

statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp

än 5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!,

år 1906 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 5,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905 eller 1906

årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra grunder

än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung

och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår

efter af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

11

bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,

beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som

ntgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän

vid nniversiteten, i hvilkas aflöning ingå jämväl andra

medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela

det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående

moment sägs, bestämd att minst uppgå.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af

aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar

;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel

åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,

utgår endast för eu af dessa, nämligen för

den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna

på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till

hvilken han först blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet

föreslagna grunder jämväl må för innevarande

år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa; samt

III) att, i anledning af hvad justitieombudsmannen

föreslagit, Riksdagen må, för beredande af

dyrtidstillägg enligt ofvanstående grunder åt tjänstemännen

vid justitieombudsmansexpeditionen, för år

1907 anvisa ett belopp af 000 kronor, att utbetalas

af riksgäldskontoret.

Stockholm den 3 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Det skulle här antecknas, att herrar D. Persson och A. Wiklund

icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

I statsutskottets utlåtande n:o 9

sid. 148, rad. 9 nedifrån står: 100 kronor,

läs: 150 kronor,

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

I statsutskottets utlåtande n:o 9, sidan 226

står å 14 raden uppifrån: dels läs: f)

» » 20 » » dels ock » g)

Bih. till RiJcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1907:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1907:137 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudti s. 3 i texten